– Miniatyrstora elektroniska prylar som vi bär på kroppen ökar allt mer i våra dagliga liv. Idag är de ofta beroende av sällsynta, eller i en del fall giftiga, material som dessutom riskerar att bygga upp stora elektroniska avfallsberg. Därför är behovet av organiska och förnybara material i elektroniska textiler både stort och väldigt angeläget att vi möter upp, säger Sozan Darabi, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers och Wallenberg Wood Science Center, huvudförfattare till artikeln.
Tillsammans med Anja Lund, som ingår i samma forskargrupp, har hon arbetat med elektriskt ledande fibermaterial för elektroniska textiler tidigare, men då med silke. Nu har de tagit sina upptäckter vidare i cellulosa, tillsammans med kollegor i Sverige, Finland och Sydkorea.
Sytt med vanlig symaskin
Resultaten visar att cellulosatråd har stor potential som ett ledande material i elektroniska textiler. Tråden kan användas på många olika sätt.
I projektet har forskarna sytt in den elektriskt ledande tråden av cellulosa i ett tyg med en vanlig hushållssymaskin. De har lyckats tillverka en termoelektronisk textil som kan producera en liten mängd elektricitet när textilen värms upp på ena sidan, till exempel av en människas kroppsvärme – typiskt 0,2 microwatt vid en temperaturdifferens på 37 grader celsius.
– Cellulosatråden skulle kunna användas för att tillverka klädesplagg av giftfria, förnybara och naturliga material som har inbyggda elektroniska, smarta funktioner, säger Sozan Darabi.
Cellulosatråden är framställd i en process som utvecklats av medförfattare från Aalto-universitetet. I en efterföljande metod har Chalmersforskarna lyckats göra cellulosatråden ledande genom att färga in den med ett elektriskt ledande polymert material. I mätningar har infärgningen gett cellulosatråden en rekordhög ledningsförmåga. Den går att öka ytterligare om man adderar silvernanotrådar. I testerna har ledningsförmågan bibehållits efter ett flertal tvättar.
Nyttan med e-textiler
Elektroniska textiler kan förbättra våra liv och vår vardag på många olika sätt. Ett viktigt område är inom hälso- och sjukvård där elektronik integrerad i tyg kan ge textilen funktioner som att reglera, övervaka och mäta vår hälsa.
I textilindustrin, som har stort behov av att ställa om till hållbara råmaterial, har naturmaterial och fibrer från skogen blivit allt vanligare för att ersätta syntetiska fibrer. I förhållande till den omställningen har den elektiskt ledande cellulosatråden en betydelsefull roll.
– Cellulosa är ett fantastiskt material som går att utvinna hållbart och återvinna. Vi kommer se mer och mer av det i framtiden. När vi använder samma material genomgående i en produkt, eller så få olika som möjligt, kan den återvinnas betydligt bättre och effektivare. Ur det perspektivet är den här cellulosatråden också mycket intressant i utvecklingen av e-textiler, säger Christian Müller, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
Ökat intresse för textilier från skogen
Textilier har tillverkats av naturfiber och cellulosa sedan lång tid tillbaka i mänsklighetens historia, men sedan mitten av 1900-talet har syntetiska fibrer ofta använts i våra kläder och varit mest dominerade i modebranschen. I takt med jakten på mer hållbara alternativ ökar intresset mer och mer för naturliga fibrer och textiler av skogsmaterial. Stora svenska kedjor som Lindex och HM har höga målsättningar för att öka andelen plagg som är producerade av mer hållbara fibrer.
Cellulosafibern av skogsmaterial som forskarna har använt är av typ Ioncell® vilket den finska gruppen, som leds av professor och medförfattaren Herbert Sixta, har utvecklat.
Sozan Darabi, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, sozan.darabi@chalmers.se
– Barns meningsskapande är en flerdimensionell process där de erfarenheter som barn har med sig sedan tidigare, den sociala interaktionen på förskolan och de normer och förhållningssätt som finns på förskolan samverkar, säger Ann-Charlott Wank, universitetsadjunkt på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på högskolan i Borås.
Läste sagan om bockarna Bruse
I studien beskrivs olika situationer som visar hur den här processen ser ut. En sådan är en undervisningsaktivitet där pedagogen berättade folksagan om de tre bockarna Bruse med stöd av bilder. Syftet var att diskutera sagans moraliska frågeställningar och Ann-Charlott Wank kunde se att barnen lärde sig olika saker.
Några barn utvecklade kunskap om ett moraliskt innehåll medan någon utvecklade kunskap om ett specifikt begrepps betydelse. Ett barn valde att vara tyst med förhoppningen att därmed få hjälpa pedagogen att plocka ned bilderna. Ett annat barn fokuserade på det estetiska innehållet och uttryckte ”vad vackra och mjuka bilderna är.”
– En viktig slutsats i studien är att om vi vill förstå barns meningsskapande i förskolan behöver hänsyn tas både till barnets tidigare erfarenheter, den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds och hur dessa samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan.
Fokus på undervisning
De senaste åren har det skett ett ökat fokus på undervisning i förskolan. I läroplanen för förskolan lyfts begreppet undervisning fram och det är tydligare specificerat vad barnen förväntas lära om inom olika kunskapsområden. Den här tendensen framträdde även i de två förskolorna i studien.
– Ett kognitivt och språkligt kunskapsinnehåll var ofta i förgrunden. Det vill säga att lära sig faktakunskaper och utveckla språket. Men det sammanflätades med ett omsorgsinriktat och socialt innehåll som att visa omsorg om andra, förstå regler, komma överens och så vidare.
Pedagogernas kompetens är avgörande
Studien visar också på betydelsen av pedagogers kunskap och kompetens.
– När pedagogerna är närvarande, lyhörda och har kunskap om barns olika erfarenheter och behov, liksom om läroplanens innehållsområden skapas goda förutsättningar för meningsskapande samtal. Studien visar även på vikten av en pedagogiskt stimulerande lärmiljö i form av pedagogiskt material liksom interaktion och kommunikation med andra barn och vuxna.
Ann-Charlott Wank, universitetsadjunkt på högskolan i Borås, lotta.wank@hb.se
– Jag tror att den framtida miljöskulden i form av återställningskostnader ofta är underskattad och att få förstår hur stora kostnader detta kan skapa för kommande generationer, säger Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet.
– Därför är det viktigt att miljöskulden synliggörs för investerare, kreditgivare och allmänheten så att vi kan diskutera problemet, menar
Saknas en tydlig fordringsägare
Europeiska börsbolag inom energi- och gruvsektorn ger minst sagt sparsam information i sina årsredovisningar om de framtida miljörelaterade återställningskostnaderna, visar den studie som Mari Paananen och hennes kolleger gjort.
Faktum är att eftersom det saknas en tydlig fordringsägare för den här typen av framtida skuld så finns det inte heller särskilt stor efterfrågan på information.
– Det krävs tydligare riktlinjer från International Accounting Standards Board* kring vilken information som ska ingå i årsredovisningarna för att miljöskulder ska kunna beräknas. Då tror jag att företag vore mer benägna att ge mer information och sådana riktlinjer skulle även ge exempelvis revisorer mandat att utkräva specifik information, säger Mari Paananen.
International Accounting Standards Board (IASB) en internationell organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning. De ansvarar för redovisningsstandarden IFRS, International Financial Reporting Standards, som används av börsnoterade bolag i EU.
Mer information när media bevakar
Forskarna har undersökt årsredovisningar för en tolvårsperiod från 164 europeiska listade bolag verksamma inom olja, gas, energi (kärnkraft) och gruvdrift. Med hjälp av datorbaserad textanalys undersöktes noter i årsrapporter om miljörelaterade återställningskostnader. Bland annat sökte man efter information om diskonteringsränta och beräknad tidshorisont för utbetalningar – nyckelinformation som behövs för att överhuvudtaget kunna bedöma miljöskulders storlek.
– Även om vi ser att miljöinformationen i årsredovisningarna ökat över tid så är bolagen fortfarande sparsamma med information. Ungefär 60 procent av bolagen gav information om diskonteringsräntan och 65 procent uppgav tidshorisonten. Däremot var det bara en dryg tredjedel som gav information om båda, berättar Mari Paananen.
Forskarna undersökte även om mängden information förändrades i årsredovisningen då företag blev omskrivna i media i relation till miljöfrågor eller företags ansvar för miljön.
– Vi såg tydligt att om företag blev exponerade i media, så ökade miljöinformationen och företagen blev mer specifika i nästkommande årsredovisning. Framför allt blev det mer information om artiklarnas tonfall signalerade osäkerhet eller rättsligt efterspel, säger Mari Paananen.
Kontakt:
Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, mari.paananen@handels.gu.se
Låginkomsttagare drabbas enligt flera studier hårdare av viruset och dess konsekvenser, bland annat eftersom de har svårare att isolera sig både hemma och på jobbet. Indirekt kommer pandemin också påverka segregationen genom minskat utrymme för välfärdsreformer och ökad stigmatisering av utsatta områden.
Det tror Nazem Tahvilzadeh – aktuell med en ny rapport hos Delegationen mot segregation:
– Pandemin kommer troligen leda till en ekonomisk kris. Det har inte hänt än – men det är väldigt skakigt i ekonomin, särskilt arbetslösheten. Staten har rullat ut rekordstora åtgärdspaket som är många gånger större än paketen vid krisen 2008. Det som händer är att staten tömmer sin kassa.
Samhällsproblem – inte förortsproblem
Den svenska hälsan var redan innan pandemin ojämlik och beroende av individers socioekonomiska position, yrke och utbildning, enligt Jämlikhetskommissionen. Högutbildade i Sverige förväntas leva längre än lågutbildade.
– Den allmänna bilden är att ojämlikheten beror på människors individuella val eller att du lever i vissa bostadsområden. De politiska åtgärderna mot segregation blir att lösa olika typer av isolerade brister i så kallade utsatta områden. Segregation ses därmed inte som ett samhällsproblem utan som ett förortsproblem, säger Nazem Tahvilzadeh.
Hur detta ”förortsproblem” ska hanteras har förändrats över tid, enligt Nazem Tahvilzadeh. På 1980-talet präglades debatten av att det var så fult och tråkigt i förorten, och då var renoveringar, fritidsgårdar och kulturhus en del av svaret. På 1990-talet var det fokus på integrationsfrågan, och då lyftes istället språkkunskaper och medborgarkontor fram. I början av 2000-talet handlade det om demokratiprojekt och renovering av bostäder.
Fokus på social oro
Under senare år har det handlat om ”utsatta områden” och fokus ligger på social oro, hög arbetslöshet och kriminalitet.
– Eftersom polisen just nu är den tongivande myndigheten i hur problemet förstås betyder det också att utsattheten definieras utifrån deras logik. Då blir åtgärden att disciplinera invånarna att följa lag och ordning genom att till exempel låta bostadsbolag agera som brottsförebyggande aktör, säger Nazem Tahvilzadeh.
Den här typen av selektiva punktinsatser blir politikers sätt att visa handlingskraft:
– Ju större kriser vi har framför oss, desto mer ökar den tendensen. ”Förortsproblem” blir ett sätt att slippa prata om andra samhällsproblemen, som arbetslöshet och diskriminering. Samtidigt uppfattas befintliga problem som resultatet av ”kulturella” skillnader mellan människor, snarare än sociala eller ekonomiska processer, säger Nazem Tahvilzadeh.
Men segregationen är ett problem för hela samhället, och inte bara de så kallade ”utsatta områdena”, menar han:
– Segregationen bidrar dock till att vissa gruppers privilegier döljs för dem själva, eftersom de i vardagens rörelser i staden kan välja bort att ta del av de icke-privilegierades levnadsvillkor.
Erektionssvårigheter kan vara ett tidigt varningstecken för hjärtkärlsjukdom hos friska män. Impotens behandlas antingen lokalt med alprostadil (till exempel produktnamnet Bondil) som vidgar blodkärlen så att penis styvnar, eller med så kallade PDE5-hämmare (till exempel Viagra och Cialis), som tas i tablettform före samlag och hämmar enzymet fosfodiesteras5 (PDE5) i penis så att blodflödet ökar.
Eftersom PDE5-hämmare är blodtryckssänkande ansåg man förut att man inte kan ge läkemedlet till män med kranskärlssjukdom på grund av risken för hjärtinfarkt.
Men 2017 visade en studie av män som haft sin första hjärtinfarkt, att de tål läkemedlen väl och att medicineringen dessutom förlänger livet och skyddar mot ny hjärtinfarkt och hjärtsvikt.
Ny studie jämförde två sorters läkemedel
I sin nya studie ville forskarna jämföra effekten av alprostadil och PDE5-hämmare hos män med stabil kranskärlssjukdom. Patienterna skulle ha haft antingen en hjärtinfarkt, ballongvidgning eller en bypassoperation minst sex månader innan behandlingen mot erektil dysfunktion sattes in.
– Risken för en ny infarkt är som störst det första halvåret. Efter det bedömer vi kranskärlssjukdomen som stabil, säger Martin Holzmann, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien.
I registerstudien inkluderades 16 500 män som behandlades med PDE5-hämmare och knappt 2 000 som fick alprostadil. Data hämtades från patient-, läkemedels- och dödsorsaksregistret.
PDE5-hämmare kan förlänga livet
Studien visar att de män som fick PDE5-hämmare levde längre och hade en lägre risk för ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt, ballongvidgning och bypassoperation, än de som fick alprostadil. Skyddet var dosberoende: ju oftare patienten tog PDE5-hämmare, desto lägre risk.
– Det talar för att det finns ett orsakssamband, men en registerstudie kan inte besvara frågan. Den lägre risken hos dem som fick PDE5-hämmare skulle också kunna bero på att de var friskare än de som fick alprostadil, säger Martin Holzmann.
– För att ta reda på om det är läkemedlet som minskar riskerna skulle vi behöva slumpa patienter till att antingen få PDE5-hämmare eller inte. De resultat vi fick nu ger en stark anledning att göra en sådan studie.
Våga be om hjälp
PDE5-hämmarna är receptbelagda, så patienter kan inte köpa dem fritt, men Martin Holzmann hoppas att kranskärlssjuka män kanske nu vågar ta upp frågan med sin läkare.
– Potenssvårigheter är vanligt hos äldre män och nu visar vår studie dessutom att PDE5-hämmare kan skydda mot hjärtinfarkt och förlänga livet.
Martin Holzmann, adjungerad professor, överläkare, Karolinska Institutet, martin.holzmann@ki.se
I slutet av 2016 publicerade Jon Olauson och tre kollegor vid Uppsala universitet en artikel i tidskriften Nature Energy. Artikelns utgångspunkt var ett Sverige som helt förlitar sig på förnybara energikällor. Slutsatsen, som den kom att refereras i media, blev att det är fullt möjligt.
– Budskapet blev att vi kan ha hundra procent förnybart och så blev det en debatt om det. Det var inte den bästa formuleringen och tog fokus från det viktiga, säger Jon Olauson.
Vad var då det viktiga? Jo, att en helt förnybar energiförsörjning kan klara variationer i produktionen på kort och lång sikt, alltså ett par dagar eller över en säsong. Åtminstone i teorin, under förutsättning att det finns batterier som kan lagra el och mata ut den under ett par dagars dipp i produktionen.
Det är mellanperioden, en eller ett par veckor av låg produktion, som kan ställa till det.
Viktigt för el i ledningarna
Frekvensstabilitet: Det måste hela tiden råda balans mellan produktion och användning om elsystemet ska fungera. Frekvensen är ett mått på och resultat av denna balans. Den måste ligga mellan 49,9 Hz och 50,1 Hz, allra helst på 50 Hz. Faller frekvensen under 49 Hz blir det stora störningar i eldistributionen. I värsta fall kan ett sådant frekvensfall leda till att stora delar av Sverige mörkläggs och slocknar.
Svängmassa: En stor del av den svenska elproduktionen består av kärnkraft och vattenkraft som har stora och tunga turbiner som vid ett fel fortsätter att snurra en stund, vilket gör att frekvensen inte faller lika snabbt vid en störning. Med färre tunga turbiner kommer den här så kallade svängmassan att minska.
Effektbalans: El kan idag inte lagras i någon större omfattning. Det innebär att vi i varje ögonblick måste producera lika mycket el som används.
Idag är Jon Olauson anställd på Svenska kraftnät och arbetar med ett nordiskt samarbete för att ta fram kortsiktiga prognoser. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som ansvarar för att el kan transporteras från en plats till en annan. Transporten sker med ljusets hastighet och eftersom konsumenten idag inte kan lagra elen måste den produceras i samma ögonblick som den konsumeras.
Hur mycket el behövs om 20 år?
Hur mycket el som behövs om 20 år är en av de faktorer som påverkar möjligheten att förse konsumenterna med enbart förnybar el. Att göra den prognosen är som att skjuta på ett rörligt mål. Det vet Svenska kraftnät, som vartannat år publicerar en långsiktig marknadsanalys. Den senaste blev offentlig i januari 2019.
I de tre scenarier som togs fram i marknadsanalysen varierade den totala beräknade elkonsumtionen mellan 141 Twh (låg) och 179 Twh (hög).
I den nya analysen, som ska publiceras före sommaren, har den beräknade elkonsumtionen beräknats till som mest 265 Twh. En ökning med nästan 50 procent. Nästan hela ökningen beror på ny industri samt fler elbilar.
– Det är en mycket stor ökning, säger Kristin Brunge, elmarknadsanalytiker på Svenska kraftnät.
Varifrån kom elen 2020?
Under 2020 producerades 159 terawattimmar(TWh) el i Sverige. Industrin stod för 36 procent av förbrukningen. En terawattimme är tusen miljarder (1012) wattimmar. Merparten av elen kom från vattenkraft och kärnkraft, resten mest från vindkraft, kraftvärme och kondensvärme:
Vattenkraft 45%
Kärnkraft 30%
Vindkraft 17%
Kraftvärme 8%
Källa: Ekonomifakta och SCB
Varifrån kom elen 2021?
2021 ökade både elproduktionen och elförbrukningen i Sverige (båda med ungefär 4 procent). Sverige har ett elöverskott sett över tid (producerar mer än vi förbrukar) och 2021 uppgick nettoexporten (export minus import) till 25,6 TWh (jämfört med vindkraften som producerade 27,4 TWh).
Fördelningen av elproduktion för kraftslag:
Vattenkraft: 42 % (70,6 TWh) marginellt mindre än år 2020.
Kärnkraften: 31 % (51 TWh) en ökning jämfört med 2020.
Vindkraft: 17% (27,4 TWh) mest i oktober, minst i juni
Kraftvärme: 9 % (15,5 TWh)
Solkraft: 1 % (1,1 TWh) en ökning med 40 procent från 2021
Endast en liten del av elproduktionen i Sverige kommer från förbränning av fossila bränslen (ca 1 %).Över 3 0 procent av elen som produceras i EU varje år kommer från fossila bränslen, främst från kol och naturgas. Inom OECD är andelen runt 50 procent.
Varför ökar elbehovet?
En stor post som tillkommit är det så kallade hybrit-projektet, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall för att tillverka stål helt utan fossil energi. Planen är att ersätta den kol som idag används med vätgas som har tagits fram med förnybar el.
Att också kemiindustrin vill använda vätgas, för att ta fram gröna bränslen, skruvar upp den beräknade konsumtionen ytterligare. Till det kommer ett okänt antal serverhallar och en ökning av antalet elbilar.
Samhället ska helt enkelt elektrifieras. Och när kärnkraften fasas ut och vindkraften tar över blir systemet mindre stabilt.
– Min driftschef brukar säga att dagens system är som en sumobrottare. Om något knuffar till det kanske det dallrar till lite men det står stadigt, säger Kristin Brunge.
Framtidens system blir betydligt spinkigare. Det beror på att vattenkraft och kärnkraft har synkront kopplade generatorer som kan parera när det uppstår en plötslig störning i produktionen. När kärnkraften byts ut mot vindkraft måste den tänkta brottaren stödjas på andra sätt.
– Vi arbetar med att öka våra systemtjänster, det är olika produkter där vi ber om bud från de som vill vara med och hantera de här snabba förändringarna, säger Kristin Brunge.
Vindkraft från andra länder
Vattenkraften kan till viss del hantera både de här sekundsnabba förändringarna och en eventuell nedgång i produktionen av vindkraft. Men de flesta av Sveriges vattenkraftverk kommer de närmaste åren att genomgå en ny miljöprövning, något som kan innebära begränsningar. Dessutom är det oklart hur vattenkraften kommer att påverkas av klimatförändringarna.
– Då är frågan om vattenkraften räcker till, säger Kristin Brunge.
Så vad gör vi när vinden mojnar, molnen täcker himlen och kylan slår till?
Enligt Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH, är det ett problem som inte ska lösas på den svenska marknaden utan den nordiska, eller rentav den Nordeuropeiska.
– Vi får räkna med att också andra länder kommer att ha vindkraft och om det inte blåser här kan vi importera från till exempel Tyskland, säger Lennart Söder.
Men när vinden mojnar överallt
Men då återstår frågan vad som händer när vinden mojnar i flera länder samtidigt. Vilka ska de som har överskott sälja till? I år planeras en ny kabel mellan Norge och England att tas i drift, North Sea Link.
– Då kanske Norge tjänar mer på att sälja till England, säger Lennart Söder.
De lösningar som kan hanteras inom landets gränser kan delas upp i två grupper, att lagra energi och att anpassa konsumtionen. När det gäller lagring hoppas många kunna använda vätgas.
– Jag var på ett vätgasseminarium för någon månad sedan där Vattenfall pratade om att producera vätgas när det är gott om el. De räknar med att kunna ha upp till 14 dagars vätgaslager, säger Lennart Söder.
För att anpassa konsumtionen, det som brukar kallas efterfrågeflexibilitet, finns en mängd möjliga men inte utforskade alternativ. Ett är att använda elbilarna, som förväntas bli fler.
– Elbilar måste bli flexibla i framtiden. Ta ett bostadsområde, om alla har elbil och ska ladda på natten när det är 20 grader kallt kommer det lokala elnätet att braka ihop. Man kan inte dimensionera för det.
Eftersom bilar står stilla mer än 90 procent av tiden skulle de kunna bidra till en stabilare elproduktion. Tekniken vehicle-to-grid(V2G) innebär att elbilar laddas från elnätet, men också kan ge energi tillbaka. Man kan då balansera belastningen i nätet, det vill säga ta ström då det är billigt och återföra mot ersättning då priset är högt.
I den bästa av världar skulle elbilar kunna användas för att mata tillbaka el till systemet när brist uppstår, det som kallas vehicle-to-grid. Hur länge elbilarna skulle kunna lagra el beror på hur framtidens batterier ser ut.
Lennart Söder tror att det kommer att finnas fler möjligheter för konsumenter, små som stora, att bidra till den här flexibiliteten.
Möjligheter och tvivel
– Det finns en massa tekniker och sätt att lösa de här frågeställningarna, någonting måste göras och frågan är vilka som blir de billigaste lösningarna.
Om Lennart Söder är positivt inställd till möjligheterna att lösa de problem som uppstår är Staffan Qvist, teknologie doktor vid Berkley, mer skeptisk. De två har vid flera tillfällen debatterat frågan, bland annat på Second opinion, branschorganisationen Energiföretagen i Sveriges debattforum.
Staffan Qvist tvivlar på att konsumenterna kommer att kunna anpassa sin elkonsumtion under någon längre tid.
– Du kan välja att under en kortare tidsperiod inte ladda din elbil, men du vill ju kunna köra nästa dag och inte vänta en vecka. Du kan vänta med att ha rätt temperatur i huset, men du kan kanske inte vänta ett par dagar eller ett par veckor, säger Staffan Qvist.
Flexibel industri
Men de stora problemen uppstår när industrin ska bli en del av den här flexibiliteten.
– På kort sikt kan man få betalt för att inte köra sin fabrik men den stora kostnaden på lång sikt är att när man har ett opålitligt kraftsystem så väljer man att inte investera i det landet.
Staffan Qvist är också kritisk till möjligheterna att hantera variationer genom att importera el.
– Även om det alltid skulle blåsa någon annan stans när det är vindstilla här så kan man inte anta att de har så mycket kapacitet installerat att de kan ta både sin egen last och nordeuropas.
Manuell förbrukningsbortkoppling
Enligt Staffan Qvist så kommer den lagringsmöjlighet som förs fram, att lagra el med hjälp av gas, att åtminstone till en början vara beroende av naturgas, som är ett fossilt bränsle. Han hänvisar till länder som Belgien och Tyskland, som satsar stort på förnybar elproduktion. Belgien har precis ansökt om att bygga nya gaskraftverk och Tyskland är med och bygger en gasledning, Nordstream, mellan Tyskland och Ryssland genom Östersjön.
– Det finns planer och diskussioner kring att bygga ut vätgaskapaciteten och det kommer säkert att ske, men det som händer just nu är att man använder naturgas, säger Staffan Qvist.
Det alla är överens om är att någonting måste göras för att skapa stabilitet i en framtida, helt förnybar elproduktion. Sverige har aldrig tidigare behövt ta till det som kallas manuell förbrukningsfrånkoppling, alltså att helt sonika koppla bort ett eller flera områden. Men den risken beräknas öka. I den senaste marknadsanalysen skriver Svenska kraftnät: ”Manuell förbrukningsbortkoppling har ännu aldrig behövts göras i Sverige men marginalerna sjunker framöver.”
Överenskommelsen
I juni 2016 tog Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna fram den så kallade energiöverenskommelsen. I ett sju sidor långt dokument beskrev partierna målen för Sveriges långsiktiga energipolitik. Ett mål är en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.
Källa: Överenskommelsen om den svenska energipolitiken
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Kraven på arbetsmarknaden har ökat och arbeten som tidigare fungerade som insteg på arbetsmarknaden har blivit färre. Denna utveckling får konsekvenser för unga i mindre orter, där det ofta finns en hög arbetslöshet i kombination med en låg utbildningsnivå.
I sin avhandling undersöker Hanna Uddbäck, doktorand i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, unga vuxnas erfarenheter och upplevelser av arbete och deras förhoppningar inför framtiden. Fokus för studien är hur unga vuxna ser på sina möjligheter till arbete samtidigt som de bor kvar i den mindre orten.
– Deras föreställningar om arbete utgår till stor del från platsens möjligheter, de anpassar sina förhoppningar efter vad som är möjligt på den lokala arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt är att de strävar efter permanenta, trygga arbeten för att kunna träda in i vuxenlivet, säger hon.
Unga ”ska” vilja flytta
Ett fokus för avhandlingen har varit att problematisera och utforska föreställningar om att stanna kvar i en mindre ort som något passivt och som ett resultat av bristande ambitioner.
Enligt Hanna Uddbäck har förväntningarna på att unga människor i mindre orter ska vilja flytta till större städer beskrivits som en urban norm både i forskning och i så kallad landsbygdsaktivism.
– Studien visar att även om den urbana normen är närvarande är den inte så stark bland de unga vuxna som bor kvar. Det finns andra parallella föreställningar om ett lyckat liv i den mindre orten som de unga vuxna förhåller sig till, förklarar hon.
Fördelar med att stanna kvar
Trots trycket som uppmuntrar unga människor att lämna mindre orter framstår att stanna kvar för många både som eftersträvansvärt och fördelaktigt genom tillgång till socialt nätverk, kännedom om arbetsmarknadens informella regler, möjlighet att ha ett bra boende och nära sociala relationer. Platslojalitet framstår som mer värdefullt än mobilitet.
Studien visar samtidigt att det finns stora skillnader mellan ungas upplevelser av möjligheter. De som saknar resurser har svårare att ta sig fram på arbetsmarknaden och de har även svårt att föreställa sig eller realisera alternativa vägar. Det innebär däremot inte att de planerar för en flytt till storstaden.
– Arbetslöshet och osäkra anställningar betyder inte nödvändigtvis att människor blir mer rörliga. Ur ett samhällsperspektiv visar det på vikten av att satsa på att de som bor i mindre orter har tillgång till utbildning och arbeten med bra villkor, avslutar Hanna Uddbäck.
Hanna Uddbäck, doktorand i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, hanna.uddback@gu.se
– Nästa generations strukturella batteri har mycket stor potential. Om man ser till konsumentteknik så kommer det vara fullt möjligt att inom några år kunna tillverka bärbara datorer, smarta telefoner eller elcyklar som väger hälften så mycket som idag, och är mycket mer kompakta. En smartphone skulle till exempel kunna byggas mycket tunn, säger Leif Asp, professor på Chalmers och ledare för projektet.
Batterierna i dagens elbilar utgör en stor del av fordonens vikt, och de fyller inte heller någon bärande funktion. Ett strukturellt batteri kan däremot fungera både som batteri och vara en del av strukturen i till exempel en bilkaross. Det kallas för viktlös energilagring eftersom batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen.
Beräkningar visar att man med den här typen av multifunktionella batterier kraftigt skulle kunna reducera vikten på en bil.
Tre strukturella batterier har kopplats i serie och laminerats in som en del i ett större kompositlaminat. Cellen består av en kolfiberelektrod och en litiumjärnfosfatelektrod separerade med en glasfibertextil, allt impregnerat med en strukturell batterielektrolyt för kombinerad mekanisk och elektrisk funktion. Bild: Marcus Folino/Chalmers
Det batteri som forskare på Chalmers nu har tillverkat i experimentella studier, innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material. Ett batteri som alltså öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.
Kolfiber var grejen
Utvecklingen av strukturella batterier bygger på tidigare forskning där man upptäckte att vissa typer av kolfiber, förutom att vara styva och starka, också visat sig ha god förmåga att lagra elektrisk energi kemiskt. Dessa upptäckter utsågs 2018, av ansedda Physics World, till ett av årets tio största genombrott.
Det första försöket att göra ett strukturellt batteri gjordes redan 2007 vid Army Research Laboratory i USA, men det har hittills visat sig svårt att tillverka batterier med både goda elektriska och mekaniska egenskaper. Nu tar dock utvecklingen ett rejält kliv framåt när forskare på Chalmers, i ett samverkansprojekt med KTH, kan visa upp ett strukturellt batteri med kombinerade egenskaper som vida överstiger de batterier som tidigare har tillverkats, vad gäller elektrisk energilagring, styvhet och hållfasthet.
Om man ser till den multifunktionella prestandan så är den 10 gånger högre än hos andra strukturella batterier, uppger forskarna.
Lättare fordon kompenserar
Batteriet har en energitäthet på 24 Wh/kg, vilket innebär ungefär 20 procents kapacitet jämfört med jämförbara litiumjonbatterier på marknaden idag. Men eftersom vikten på produkterna kan reduceras kraftigt så kommer inte heller lika mycket energi att krävas för att driva till exempel en elbil. Om man kan använda sig av en lägre energitäthet så ökar också säkerheten. Med en styvhet på 25 GPa så kan det strukturella batteriet mäta sig med flera andra konstruktionsmaterial.
– Tidigare försök att göra strukturella batterier har resulterat i celler med endera goda mekaniska eller goda elektriska egenskaper. Här lyckas vi, genom att utnyttja kolfibrer, demonstrera ett strukturellt batteri med konkurrenskraftig energilagringsförmåga och styvhet, säger Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet.
Superlätta laptops och elcyklar
Det nya batteriet har en negativ elektrod av kolfiber, och en motelektrod gjord av en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. De separeras av en glasfiberväv i en elektrolytmatris. Trots att man lyckats skapa ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare så valdes inte materialen för att slå rekord, utan för att ge ökad förståelse för effekterna av materialarkitektur och separatortjocklek.
Strukturella batterikompositer kan inte lagra lika mycket energi som litiumjonbatterier, men är ändå högintressanta för exempelvis fordon. Batteriets massa ”försvinner” när batteriet blir en del av den bärande konstruktionen. Bild: Yen Strandqvist
Nu är man redan i gång med att nytt projekt, finansierat av Rymdstyrelsen, där man ytterligare ska öka det strukturella batteriets prestanda. Aluminiumfolien kommer att ersättas med en kolfiber som lastbärarande material i den positiva elektroden. Det kommer att ge både ökad styvhet och energitäthet. Glasfiberseparatorn kommer att ersättas med en ultratunn variant vilket kommer att ge en mycket större effekt, vilket i sin tur innebär snabbare i- och urladdning. Det nya projektet förväntas vara klart inom två år.
Leif Asp, som leder även detta projekt, bedömer att ett sådant batteri skulle kunna nå en energitäthet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa. Det innebär att batteriet blir ungefär lika starkt som aluminium fast med en jämförelsevis mycket lägre vikt.
På längre sikt kan man definitivt tänka sig att elbilar, elflygplan och satelliter konstrueras och energiförsörjs av strukturella batterier, enligt Leif Asp.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet från många olika typer av företag i samband med att vi publicerar våra vetenskapliga artiklar inom området. Så det märks att det finns ett stort intresse för lättviktsmaterial med multifunktionella egenskaper.
Kolfiber spelar viktig roll
Det strukturella batteriet använder kolfiber som negativ elektrod. Som motelektrod används en litiumjärnfosfatbelagd aluminiumfolie. Kolfibern agerar värd för litiumet och lagrar på så sätt energin. Eftersom kolfibern även leder elektronerna minskar behovet av strömtilledare av till exempel koppar eller silver, vilket reducerar vikten ytterligare. Både kolfibern och aluminiumfolien bidrar till det strukturella batteriets mekaniska egenskaper. De två elektrodmaterialen hålls separerade av en glasfiberväv i en strukturell elektrolytmatris. Elektrolytens uppgift är att transportera litiumjonerna mellan batteriets båda elektroder, men att också överföra mekaniska laster mellan kolfiber och övriga delar.
Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, leif.asp@chalmers.se
Anti-hormon-preparatet tamoxifen har använts i 40 år för att minska risken för återfall hos kvinnor som behandlats för hormonrelaterad bröstcancer. Det är också godkänt för förebyggande insatser vid ärftligt förhöjd risk för bröstcancer.
Kvinnor med det som kallas täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad och lite fett, löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Risken för återfall är också högre hos de som en gång drabbats. Täta bröst framstår som vita på mammografibilden, precis som tumörer som därför blir svåra att upptäcka. Tamoxifen minskar den så kallade mammografiska tätheten i bröstet.
Problem med biverkningar
Trots att läkemedlet minskar risken att insjukna i bröstcancer med upp till 40 procent används det i relativt liten omfattning som förebyggande behandling av friska kvinnor med förhöjd risk. Nästan hälften av kvinnorna som tar tamoxifen för att förebygga återfall efter en bröstcanceroperation avbryter behandlingen i förtid. Anledningen är flera kända biverkningar, bland dem klimakterieliknande besvär som vallningar, svettningar, sömnbesvär och olika gynekologiska problem.
Nu har radiologer, onkologer och forskare på Södersjukhusets Bröstcentrum, Lunds universitet och Karolinska Institutet undersökt effekten av tamoxifen på brösttätheten vid en lägre dos än den vedertagna 20 mg.
1 440 kvinnor deltog i studien
Karismastudien startade 2016 och omfattade 1 440 kvinnor mellan 40–74 år under knappt tre år. Kvinnorna lottades i grupper om 240 deltagare till fem olika doser tamoxifen; 1, 2,5, 5, 10 och 20 mg samt en placebogrupp.
Behandlingen pågick i sex månader. Innan behandlingsstart och efter sex månader genomfördes mammografi och brösttätheten jämfördes. Kvinnorna kunde rapportera sina biverkningar via en speciell app.
– Tamoxifen har visat sig sänka den så kallade mammografiska tätheten för kvinnor som inte genomgått klimakteriet. Den etablerade tamoxifendosen är 20 mg men det visade sig att 2,5, 5 och 10 mg sänkte tätheten i samma utsträckning som 20 mg. Samtidigt var biverkningarna i gruppen 2,5 mg reducerade med 50 procent i jämförelse med kvinnorna som fick dosen 20 mg, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.
Nästa steg för forskarna är att studera om 2,5 mg tamoxifen också minskar risken att insjukna i bröstcancer och därmed kan användas för att förebygga både ett första insjuknande och återfall.
– En sådan dossänkning skulle potentiellt kunna öka andelen patienter som fullföljer behandlingen.
AI analyserar mammografibilder
I nuläget finns nästan inga förebyggande strategier för att minska risken att insjukna i bröstcancer, med undantag för en liten grupp kvinnor med en genetiskt förhöjd risk. Per Hall vill se mer arbete kring förebyggande behandlingar.
– Ett av problemen är att det inte finns en acceptabel medicinering. Ett annat problem är att det inte finns en bra metod att identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer. För närvarande genomför vi ett projekt där vi med hjälp av artificiell intelligens undersöker mammografibilderna för att hitta förändringar som identifierar kvinnor som kommer att insjukna i bröstcancer.
Vanligaste cancerformen bland kvinnor
I Sverige får var åttonde kvinna bröstcancer och varje minut får en kvinna i Europa diagnosen. Vård och behandling har gjort stora framsteg och mer än 90 procent av kvinnorna som fått bröstcancer lever tio år efter insjuknandet, enligt Cancerfonden.
Per Hall, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institut, per.hall@ki.se
I en undersökning har forskarna, i samarbete med Gävle kommun, under pandemin kunnat jämföra samma person hemma och på jobbet. Testpersonerna har burit rörelsemätare i 7 dygn och fört dagbok över sömn och arbetstid och resultatet överraskar forskarna.
– Genom att jämföra samma personer har vi kunnat få bort det som stört tidigare forskning. Då har de som jobbat mer hemma ofta haft andra arbetsuppgifter, bättre utbildning eller högre position, än dem som de jämförts med, faktorer som så klart påverkar, säger David Hallman.
Sömnbrist ett samhällsproblem
Sömnbrist är ett stort och växande samhällsproblem och att mer tid för sömn ger positiva hälsoeffekter är väl känt. Det forskarna i Arbetshälsovetenskap i Gävle kunde se var att de dagar personalen jobbade hemma, sov de 34 minuter mer än de dagar de jobbade på kontoret.
– De fördelar om sin tid så att det blir mer sömn och mindre vaken tid, de arbetar fortfarande åtta timmar. Vi tror att då de slipper förberedelser för jobbet, restid med mera, kan de finna tid för att få den här återhämtningen, säger David Hallman.
– Många människor sover för lite och det sliter oerhört i längden. För lite sömn kan leda till hälsoproblem och kortare livslängd och en halvtimme betyder mycket.
Lika produktiv hemmavid
De flesta upplever att produktionen är likvärdig med innan pandemin och bland dem som tycker att det blivit bättre eller sämre så överväger de som tycker att de producerar mer.
– 60 procent uppgav att deras produktivitet inte förändrats, cirka 20 procent sade att det har förändrats till det bättre och cirka 15 procent att det har förändrats till det sämre.
Det finns en oro för att hemarbete leder till mer stillasittande. Men forskarna kunde inte se att det fanns någon skillnad i hur mycket man sitter och rör sig hemma, jämfört med på kontoret. När det gäller välbefinnandet uppgav en tredjedel ingen förändring, en tredjedel förändring till det bättre och en tredjedel tyckte att de fått det sämre än innan pandemin.
Fungerar inte lika bra för alla
– Vi kan konstatera att för många fungerar det väldigt bra, men att det även finns en grupp där det fungerar mindre bra. En grupp som vi behöver förstå bättre så att särskilda insatser kan göras för den.
– Det är ett väldigt speciellt material vi har, eftersom man i Sverige under pandemin också fått vara på jobbet. Vi fortsätter nu titta på hur vi kan göra det här i framtiden, efter pandemin, så att det fungerar bra för alla människor, säger David Hallman.
Projektet i samarbete med, Livsmiljö Gävle, en av fyra sektorer på Gävle kommun, ingår i Högskolan i Gävles stora forskningsprogram om flexibelt arbete.
– Det här är ett jättebra exempel på samverkan. Vi har ett stort intresse att veta vad flexibelt arbete, som är extra aktuellt nu under pandemin, innebär för medarbetarna. Jag har en förhoppning att med hjälp av resultaten kunna förbättra situationen för våra medarbetare, säger Eva Jackson, sektorchef Livsmiljö Gävle.
– Det är ett aktivt samarbete, där kommunen har möjlighet att använda resultaten för att göra förändringar i arbetsmiljö eller riktlinjer, säger David Hallman.
David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, David.Hallman@hig.se
Forskare vid Göteborgs universitet presenterar resultat som kan komma att förändra grundsynen på hur diabetes typ 2 uppstår. Försök visar hur insulinproduktionen kan triggas redan vid normalt blodsocker, hos diabetesfria personer med övervikt, vilket inte rimmar med rådande bild.
Det pågår omfattande forskning i hela världen för att klarlägga exakt vad som händer i kroppen när diabetes typ 2 utvecklas och varför fetma är en så stor riskfaktor för sjukdomen. I närmare femtio år har diabetesforskare diskuterat sin variant av hönan eller ägget: vad kommer egentligen först – insulinresistens eller förhöjda insulinnivåer?
Den tongivande hypotesen har länge varit att bukspottskörteln ökar sin produktion av insulin för att cellerna redan blivit insulinresistenta och blodsockret stiger, men resultat publicerade i tidskriften EBioMedicine stärker nu den andra idén, att det är insulinet som ökar först.
Fria fettsyror spelar in
Studien pekar på att det är höga nivåer av fria fettsyror i blodet efter nattens fasta som på morgonen triggar ökad insulinproduktion. Fria fettsyror har länge ingått i den stora forskningsekvationen kring diabetes typ 2, men de föreslås nu också ha en annan roll i sjukdomsutvecklingen.
För studien har forskarna jämfört ämnesomsättningen i fettvävnaden hos 27 noga utvalda forskningspersoner (nio normalviktiga, nio med fetma och normalt blodsocker, samt nio med både fetma och utvecklad diabetes typ 2). Under flera dagar genomgick forskningspersonerna omfattande undersökningar, där de fick ge prover tagna under olika förutsättningar. Forskarna analyserade ämnesomsättning och genuttryck i underhudsfettet samt nivåer av blodsocker, insulin och fria fettsyror i blodet.
Personerna med fetma, men utan diabetes, visade sig ha samma, normala blodsockernivåer som normalviktiga friska personer.
Förhöja nivåer av fettsyror och insulin
– Intressant nog hade diabetesfria personer med fetma förhöjda nivåer i blodet av både fria fettsyror och av insulin, och nivåerna var likartade eller högre jämfört med de nivåer vi kunde mäta i blodet från dem som hade både fetma och typ 2 diabetes, säger Emanuel Fryk, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som är en av studiens förstaförfattare.
I samarbete med forskare vid Uppsala universitet sågs samma mönster i en befolkningsstudie med blodprover tagna från 500 personer efter en natts fasta.
Fyndet behöver bekräftas
– Att vi även där såg ett samband mellan fria fettsyror och insulin talar för att fettsyrorna är kopplade till insulinfrisättning och bidrar till ökad insulinproduktion på fastande mage, när blodsockret inte ökat, säger Emanuel Fryk, som dock poängterar fyndet behöver bekräftas med mer forskning.
Fria fettsyror finns naturligt i blodomloppet, och är tillsammans med glycerol en produkt av kroppens fettomsättning. Frisättningen av glycerol visade sig vara i stort sett det samma per kilo kroppsfett, oavsett om man är normalviktig, har fetma eller dessutom har diabetes typ 2.
Livsstilen avgörande
– Vår hypotes är att de fria fettsyrorna i blodet ökar för att fettvävnaden inte längre klarar att lagra överskottsenergin, och vi tror att det i så fall skulle kunna vara ett tidigt tecken på begynnande diabetes typ 2. Om våra fynd bekräftas med andra forskningsmetoder kan det finnas en möjlighet att några specifika fettsyror skulle kunna utvecklas till biomarkörer, men det är en lång väg kvar dit, säger Emanuel Fryk.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna, med uppskattningsvis en halv miljon drabbade i Sverige. Det finns dessutom ett stort mörkertal, eftersom många med diabetes typ 2 ännu inte vet att de är sjuka. Den som har diabetes har ökad risk för en rad andra sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke.
– Det är många faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes typ 2, men det är vår livsstil som har absolut störst betydelse. Vår studie ger ytterligare ett argument för att det viktigaste man kan göra för att bromsa diabetesutvecklingen är att gå in med livsstilsförändringar tidigt, gärna innan sockret börjar stiga, säger Emanuel Fryk.
Emanuel Fryk, doktorand, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, emanuel.fryk@wlab.gu.se
Per-Anders Jansson, professor i translationell medicinsk forskning, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, per-anders.jansson@wlab.gu.se
Mannen som blir däckad av en enkel förkylning är något som det ofta skämtas om. Men det är inte bara en fördom, och det handlar inte nödvändigtvis om att män gärna beklagar sig mer än kvinnor. Männen blir verkligen påtagligt sjukare än kvinnor vid många infektionssjukdomar.
– Man kan säga att naturen har gett kvinnor ett visst medfött skydd mot en del svåra infektioner och att könshormoner bidrar i detta avseende. Var i menstruationscykeln kvinnan befinner sig tycks också spela roll, säger Peik Brundin, infektionsläkare och doktorand vid Umeå universitet.
Gäller flera infektionssjukdomar
I covid-19 är män överrepresenterade på intensivvårdsavdelningarna och har klart högre dödlighet än kvinnorna. Även vid säsongsinfluensa får kvinnor i regel mildare symtom med färre sjukhusinläggningar än män. Ett viktigt undantag är gravida kvinnor där influensan kan bli mycket allvarlig. Kvinnor har lägre virusnivåer i blodet vid HIV och de drabbas mer sällan av tuberkulos. Däremot har kvinnor en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism, multipel skleros och den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE, något som delvis kan ses som baksidan av ett starkt immunförsvar.
Östrogen signalerar i blodkroppar
I sin avhandling kastar Peik Brundin nytt ljus över hur det kvinnliga könshormonet östrogen signalerar i vita blodkroppar, och hur hormonerna påverkar aktiviteten hos gener i vita blodkroppar med betydelse för immunförsvaret.
Könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron påverkar alla immunförsvaret på flera olika nivåer. Det gäller både det nativa, det vill säga medfödda, och det adaptiva, förvärvade, immunförsvaret. De olika nivåerna av könshormoner hos män och kvinnor tros bidra till skillnader i immunrespons och därmed till symtombild och grad av sjuklighet. Receptorer för könshormoner finns i flera vävnader i kroppen, inte nödvändigtvis kopplade till reproduktion, och i varierande grad även i olika vita blodkroppar som utgör själva stommen i immunförsvaret.
För att studera könshormonernas påverkan har Peik Brundin, i samarbete med en forskargrupp vid Karolinska Institutet, registrerat hormonnivåer, samt studerat förekomst av hormonernas receptormolekyler och aktivering av immunrelaterade gener i vita blodkroppar. Studierna har utförts på friska försökspersoner och patienter med virusinfektioner. Friska unga kvinnor har även följts under menstruationscykeln med upprepade provtagningar.
Menscykel påverkar immungener
De viktigaste resultaten från studierna visar att ett flertal immunrelaterade gener aktiveras relaterat till fas i menstruationscykeln, vilket stärker uppfattningen att könshormoner påverkar immunförsvaret. En högre genaktivering sågs under ägglossning och i lutealfas, det vill säga perioden efter ägglossning och före menstruation, jämfört med follikelfas, perioden efter menstruation och före ägglossning.
Östrogen kan påverka genuttrycket i kroppens celler genom sina receptormolekyler, östrogenreceptor alfa och beta, ERalfa och ERbeta. Flera studier har visat på en viktig roll för östrogenreceptorer i bland annat bröstcancer och tjocktarmscancer. På friska individer finns det dock sparsamt med studier. I avhandlingen visas att förekomsten av ERalfa och ERbeta skiljer sig mellan olika typer av immunceller. Vidare presenteras, vilket inte tidigare visats, att en variant av betareceptorn, ERbeta2, är den helt dominerande i flera undersökta celltyper med centrala roller i immunförsvaret, T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler och NK-celler, ”natural killer”-celler. ERbeta2 tros ha som uppgift att blockera den ”ordinarie” östrogensignaleringen och kan därför fungera som en reglerande mekanism i cellen.
Fynden utgör pusselbitar i kartläggningen av hur immunförsvaret är reglerat. Att bättre förstå det kan ha betydelse för forskning inte enbart på infektionssjukdomar, utan också forskning kring cancer och autoimmuna sjukdomar.
– Genom att bättre förstå hur könsskillnader vid sjukdom uppkommer kan vi lära oss om män och kvinnor skulle vara gynnade av könsspecifik behandling, dosering av läkemedel eller vaccin, eller om symtombilden skiljer sig mellan könen, säger Peik Brundin.
Peik Brundin, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, peik.brundin@umu.se
Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att världens vanligaste humla, den mörka jordhumlan, blir allt vanligare. År 1871 motsvarade arten mörk jordhumla 21 procent av jordhumlorna. 2015 hade andelen ökat till 79 procent.
– Mörk jordhumla är en sydlig art som trivs i ett varmt klimat. Sverige ligger i nordliga delen av artens utbredning, så det är egentligen inte så förvånande att den gynnas av att det blir varmare här, säger Lina Herbertsson, som lett studien.
– Det är ju positivt för den mörka jordhumlan att den klarar sig så bra. Samtidigt vet vi inte om ökningen sker på bekostnad av andra humlor, fortsätter hon.
Mångfalden av humlor är hotad
I Sverige finns cirka 40 humlearter och i världen omkring 250 stycken. Att få bukt med klimatförändringarna är antagligen nödvändigt för att bevara mångfalden av humlor på sikt. För att undvika att arter som klarar av uppvärmningen konkurrerar ut andra arter pekar forskarna på vikten av att det finns tillräckligt med blommor och boplatser.
Förutom att den mörka jordhumlan blivit allt vanligare visar resultaten i den nu publicerade studien att jordhumlorna idag är aktiva drygt en månad tidigare än vad som var fallet i början av 1900-talet. Detta beror sannolikt på stigande temperatur och vårens allt tidigare ankomst.
Humlorna som undersökts finns bevarade i Biologiska museets samlingar vid Lunds universitet.
Länge trodde man att den cirkelrunda sjön Mien i södra Småland var resterna av en vulkan. Men redan 1910 lade geologen Arvid Högbom fram en banbrytande idé om att sjön istället skulle kunna vara ett resultat av ett meteoritnedslag för cirka 120 miljoner år sedan – en teori som ända sedan 1960-talet varit förhärskande inom forskarvärlden.
Trots en rad fynd som stödjer detta har det funnits ett hårdnackat motstånd, främst från allmänheten. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Meteoritics and Planetary Science, har ett forskarlag från Lunds universitet hittat avgörande bevis för meteoritteorin. Forskarna har nämligen upptäckt ett mineral vid namn reidite som bara kan skapas vid de extrema tryck som uppstår vid meteoritnedslag.
Berggrunden smälte
– Vi har undersökt hårstråtunna delar av mineralet zirkon i bergartsprover från Mien. Det är inuti de här chockade zirkonkornen som vi har lyckats hitta spår av högtryckspolymorfen reidite som fungerar som ett slags tidskapsel från meteoritnedslaget, säger Josefin Martell, doktorand i geologi vid Lunds universitet.
Reidite bildas vid extremt höga tryck, cirka 30 gigapascal. Det går att jämföra med trycket som råder ungefär 1 000 kilometer under jordytan. Den enda naturliga process som kan ge upphov till detta under loppet av några sekunder är just meteoritnedslag.
– Himlakroppen fick berggrunden att smälta. Kratern som uppstod var ursprungligen runt 9 kilometer i diameter. Kraften som krävs för att bilda en sådan motsvarar cirka 1 000 atombomber, säger Josefin Martell.
Stort simma i en impaktstruktur
Forskarlaget vid Lunds universitet hoppas att upptäckten nu sätter punkt i diskussionen om den gäddrika insjön Miens uppkomst. Josefin Martell menar att det en gång för alla är dags att etablera Mien som en så kallad impaktstruktur.
– Invånarna i Tingsryd med omnejd ska känna stolthet. Det är inte många som har möjlighet att bada i en gammal nedslagsstruktur, säger Josefin Martell.
Patienter med mantelcellslymfom där sjukdomen har spridit sig får en omfattande behandling med cellgifter och stamcellstransplantation. I den aktuella studien har forskarna undersökt vilka som erbjuds transplantation och beräknat överlevnaden hos de som väljs till transplantation jämfört med de som inte väljs till transplantation. Studien visade att transplantation förlänger livet men att personer som var ogifta och personer som hade lägre utbildningsnivå mer sällan blev transplanterade.
Avsaknad av socialt stöd
– Anledningen till att de som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan blev transplanterade vet vi inte exakt, men vi kan spekulera i att mindre socialt stöd eller bristande information kan leda till rädsla för att genomgå en väldigt krävande behandling, både från patientens och doktorns sida. Har man många andra sjukdomar tål man inte heller en transplantation, säger Ingrid Glimelius, överläkare och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
I studien inkluderades 369 patienter från hela Sverige som diagnosticerats med mantelcellslymfom mellan åren 2000 och 2014 och som var 18 till 65 år vid diagnos. Bland dessa var det 40 procent som inte genomgick en transplantation i den initiala behandlingen, något som enligt forskarna var förvånansvärt högt.
– I vissa fall ska man inte transplantera, exempelvis om sjukdomen är väldigt stillsam eller om man är för sjuk för att tåla behandlingen. Men den här studien visar att de som inte blev valda till en transplantation hade klart sämre överlevnad, vilket talar för att transplantation är en mycket viktig komponent i behandlingen, säger Ingrid Glimelius.
Mer stöd kan behövas
Dödligheten inom hundra dagar efter transplantation var låg, vilket också indikerar att det är en säker behandling som troligen skulle kunna ha övervägts oftare i Sverige. För de personer som ändå inte klarar att genomgå en transplantation tyder studien på att nya moderna målstyrda läkemedel bör övervägas istället för att enbart ge cellgifter.
– Den här sortens studier är viktiga då de kan leda till att vissa grupper i samhället kan erbjudas mer stöd. De kan också fungera som en ögonöppnare både för patienter, vårdpersonal och politiker att det finns ett behov av ännu mer jämlik vård i Sverige, säger Ingrid Glimelius.
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet, samt inom ramen för ett vetenskapligt partnerskap mellan Karolinska institutet och Janssen Pharmaceutika NV.
Ingrid Glimelius, forskare vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska Sjukhuset, ingrid.glimelius@igp.uu.se
– Sverige var ett av väldigt få länder som aldrig stängde ner skolan. Även när våra grannländer stängde ner höll vi förskolan och grundskolan öppna. Det berodde dels på att det var flera aktörer som samverkade i beslutet, dels på att skolan har en mängd andra uppgifter i samhället utöver att erbjuda undervisning. De här uppgifterna blev tydliga under pandemin, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.
Sverker Lindblad har tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet gått igenom och analyserat de beslut och åtgärder som togs med anledning av coronapandemin under förra våren. Beslutet att hålla grundskolan öppen baserades på flera skäl: att barn och unga inte ansågs drivande i smittspridning, att förskolor och skolor var nödvändiga för att föräldrar med samhällsviktiga funktioner skulle kunna åka till jobbet, och att förskolan och skolan har en mycket viktig social funktion för barn och unga.
– Skolan är en social institution. Skolbyggnaden är en plats där det sker undervisning, men också en plats där barn och unga träffar kompisar, utvecklas socialt och äter lunch. Det kan vi inte ersätta med distansundervisning. Det har blivit tydligt under pandemin och är något vi delvis glömt bort i både forskning och i den allmänna debatten, säger Sverker Lindblad.
Flera aktörer har samverkat
I de beslut som tagits om förskolor och grundskolor under coronapandemin har flera aktörer varit involverade, bland annat regeringen, Folkhälsomyndigheten, Skolverket och skolhuvudmän.
– De här aktörerna var tvungna att lyssna och lita på varandra för att det skulle fungera. Systemet med självständiga myndigheter och ett decentraliserat skolsystem är unikt för Sverige.
Folkhälsomyndigheten stod för den medicinska expertisen och Skolverket bidrog genom att ge direktiv och stötta skolor. Men i praktiken var det skolhuvudmän och framför allt enskilda skolor och lärare som fick i uppgift att genomföra de åtgärder som var nödvändiga för att hålla skolorna öppna. Till exempel handlade det om att undervisa elever i att upprätthålla hygien, att se till att barn med symtom hölls hemma, att erbjuda distansundervisning till barn som inte fick komma till skolan, att se till att de barn som hölls hemma av oroliga föräldrar kom till skolan, och så vidare.
– Lärarna hamnade i frontlinjen för den svenska coronastrategin. De befann sig mellan staten och medborgarna och var de som fick ta ansvaret för att åtgärder genomfördes och skolorna kunde hållas öppna.
Principerna för strategin ligger fast
Studien baseras på de beslut och händelser som utspelades under våren 2020. Men principerna i den svenska coronastrategin är fortfarande desamma.
– Den svenska strategin anpassas efter hur pandemin utvecklas. Men jag uppfattar att samma grunder ligger fast, nämligen att bestämma vad som ska göras utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, och psykologiska bedömningar. Det räcker inte med expertis inom ett område för att hantera den kris som covid-19 orsakar, säger Sverker Lindblad.
Forskargruppen genomför nu en jämförande analys av hur åtta olika länder hanterade skolornas stängning och öppethållande under pandemin.
