Utländsk litteratur översätts inte alltid från originaltexten utan tar i stället omvägen via ett annat språk. Det visar en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Vid en så kallad indirekt översättning utgår man inte från romanens originalspråk. Istället används en befintlig översättning på till exempel engelska.
Det har hävdats att denna metod inte används längre, men att det inte stämmer blev tydligt när Han Kang från Sydkorea tilldelades Nobelpriset i litteratur 2024. Då blossade en internationell debatt upp kring den engelska översättning som den svenska översättningen av romanen ”Vegetarianen” utgick från.
Även från närliggande språk
I en avhandling vid Göteborgs universitet framgår att flera romaner årligen har översatts indirekt till svenska mellan 2000 och 2015. Totalt översattes 27 olika språk indirekt under perioden. Det motsvarar 70 verk, eller 1,3 procent av översättningarna.
– De ursprungliga källspråken är inte bara sådana för vilka man kan anta att det skulle vara svårt att hitta översättare till svenska, såsom kannada*, kazakiska och kurdiska. Även geografiskt och typologiskt närliggande språk, som italienska, nederländska och tyska har översatts indirekt under 2000-talet, säger doktoranden Anja Allwood, som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Rättigheter en förklaring
I de senare fallen beror det inte på att översättare saknas.
– Det rör sig i stället ofta om att den som äger översättningsrättigheterna av olika skäl vill att översättningen till svenska ska göras via en befintlig översättning till engelska. Till exempel om ett brittiskt eller amerikanskt förlag köpt översättningsrättigheterna och redigerat om boken inför publiceringen på den engelskspråkiga marknaden, säger Anja Allwood.
För de flesta indirekta översättningar har engelska använts som förmedlande språk. Detta beror troligen på engelskans viktiga roll i världen, men även andra språk förekommer.
Påverkar inte stöd
Avhandlingen visar också att indirekt översatta romaner inte har sämre förutsättningar att beviljas litteraturstöd från Statens kulturråd än direktöversättningar. Snarare har stödet till indirekta översättningar varit förvånansvärt hög, enligt Anja Allwood.
– Det kan hänga ihop med att dessa romaner ofta behandlar ämnen och kulturer som sällan är teman i övrig översatt litteratur, säger hon.
Håller hög kvalitet
Trots kontroverserna kring 2024 års Nobelpris visar avhandlingen att läsare av indirekt översatt skönlitteratur generellt inte behöver oroa sig över kvaliteten. De ursprungliga författarna är oftast högt ansedda och översättningarna till svenska görs främst av erfarna översättare.
– Samtidigt går det att fråga sig hur det påverkar vår upplevelse av utländsk litteratur när denna huvudsakligen förmedlas genom översättningar anpassade för en engelskspråkig publik, säger Anja Allwood.
* Kannada är ett dravidiskt språk som talas främst i delstaten Karnataka i södra Indien.
Med hjälp av vissa biomarkörer kan det bli möjligt att förutse om en person riskerar att drabbas av en demenssjukdom inom tio år – men också identifiera vilka som förblir kognitivt friska. Det visar en stor studie vid Karolinska institutet.
Tidigare forskning har pekat på att biomarkörer i blodet skulle kunna vara till hjälp vid tidig diagnostik av demens, men de flesta studier har handlat om personer som redan sökt vård för kognitiva besvär, till exempel minnesproblem.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt om tre specifika biomarkörer kan förutsäga demens, däribland alzheimer, hos kognitivt friska äldre upp till tio år innan en faktisk diagnos ställs. Bland de undersökta biomarkörerna fanns p-tau217, neurofilament light (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAP).
Risken kan förutses
För att kunna avgöra hur väl dessa biomarkörer kan förutsäga demens i den allmänna befolkningen har forskarna analyserat blodprover från drygt 2 100 personer som var över 60 år. Deltagarna följdes över tid för att se om de drabbades av demens.
Vid en uppföljning tio år senare hade 17 procent av av deltagarna utvecklat demens. Träffsäkerheten för biomarkörerna som användes i studien visade sig vara upp till 83 procent.
– Det är lovande resultat, särskilt med tanke på det stora tidsintervallet mellan testning och diagnos. Det visar att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera individer som kommer att utveckla demens och de som kommer att förbli friska, säger Giulia Grande, forskare vid Karolinska institutet.
Kan minska oro
– Våra resultat tyder också på att om en individ har låga nivåer av dessa biomarkörer, är risken att utveckla demens under det kommande decenniet minimal. Det skulle alltså kunna ge lugnande besked till personer som oroar sig för sin kognitiva hälsa, eftersom det utesluter demens, säger Davide Vetrano, docent vid Karolinska institutet.
Studien visar samtidigt att förhöjda nivåer av biomarkörerna i sig inte räcker för att förutsäga vilka som verkligen kommer att utveckla demens de närmaste tio åren.
– Biomarkörerna är lovande, men i nuläget inte lämpliga att använda som självständiga screeningtester för att identifiera demensrisken hos kognitivt friska, säger Davide Vetrano.
Mer forskning behövs
Forskarna noterade att en kombination av de tre mest relevanta biomarkörerna – p-tau217 med NfL eller GFAP – skulle kunna förbättra träffsäkerheten, men mer forskning behövs.
– Vi går nu vidare med att undersöka om kombinationen av de tre biomarkörerna tillsammans med annan klinisk, biologisk eller funktionell information kan förbättra möjligheten att använda dem som screeningverktyg i befolkningen, säger Giulia Grande.
Studien leddes av forskare vid Aging Research Center vid Karolinska institutet i samarbete med Scilifelab och Kungliga tekniska högskolan.
Bakterier kan angripas av virus, men de ger sig inte utan kamp. Forskare vid Umeå universitet kan nu visa att speciella gener i bakterier kan blockera virusets förmåga att föröka sig och sprida infektion. Men samma försvarsmekanism kan också bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens.
Staphylococcus aureus – gula stafylokocker – är en vanlig bakterie som inte behöver vara farlig, men vid lunginflammation eller septisk chock kan den vara dödlig. En del av dessa bakterier har blivit multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem till ett stort hot mot folkhälsan. I vissa länder är en fjärdedel av de gula stafylokockerna multiresistenta. Andelen i Sverige är än så länge cirka en procent.
I en studie har forskare vid Umeå universitet undersökt bakterien för att bättre förstå mekanismerna bakom resistensen.
Virus är bakteriernas fiender
Bakterierna är själva sårbara för en typ av virus som kallas bakteriofager, eller fager. Under evolutionen har bakterier och fager genomgått en kapprustning, där fager infekterar bakterier som sedan utvecklar nya försvar för att motstå attackerna.
– En möjlighet att bekämpa antibiotikaresistens kan vara att man använder virus för att slå ihjäl bakterier, men vilka system bakterier använder för att försvara sig mot virus har varit okänt. Att förstå det systemet öppnar upp för forskning om hur vi kan bryta ner försvaret så att allvarliga infektionssjukdomar kan behandlas också i framtiden, säger Ignacio Mir-Sanchis, forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Försvarsförmåga kan bidra till resistens
Mycket av bakteriernas försvar finns i en del av deras arvsmassa som enkelt kan överföras mellan bakterier. Denna del, kallad mobilomet, kan ge bakterierna nya egenskaper. Harmlösa bakterier kan bli farliga eftersom mobilomet ofta innehåller gener för att producera toxiner, giftiga ämnen, men även antibiotikaresistens.
Forskargruppen har med hjälp av kryoelektronmikroskop identifierat specifika gener i Staphylococcus aureus mobilom som ger immunitet mot fager. Dessa gener stör fagernas förmåga att spridas och föröka sig. Därmed blockeras fagens förmåga att infektera fler bakterier.
– Upptäckten av den här processen kan bli en dörröppnare för att förstå flera aspekter av hur bakterier orsakar sjukdomar. Vi förstår nu bättre hur resistenta bakterier försvarar sig mot virus. Eftersom dessa uppsättningar av gener också kodar för toxiner och antibiotikaresistensgener, kan det visa sig att detta är en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens, säger Ignacio Mir-Sanchis.
I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.
EU-kommissionen likställer digital kompetens med att kunna läsa, skriva och räkna. Enligt den svenska läroplanen ska det ingå i alla ämnen. Ändå är det ovanligt att undervisningen är samordnad, istället beror den ofta på enskilda lärares kunskaper och intresse.
– Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Skolan känner inte till elevers digitala utmaningar
Christina Löfving har i sin avhandling undersökt hur skolan lyckas med sitt uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens. Hennes forskning visar att skolan generellt inte vet så mycket om vilka digitala erfarenheter eleverna har, eller vilka utmaningar de möter i sin vardag.
Det saknas också en samordnad idé om hur elevers utmaningar i digitala miljöer ska mötas av skolan. Lärarna hjälper eleverna mer eller mindre när saker dyker upp, menar Löfving.
Den digitala kompetens som elever utvecklar i skolan handlar ofta om att använda datorer och digitala plattformar rent tekniskt – men digital kompetens är mer än så.
Elever behöver undervisas i digitalt medborgarskap
Digital kompetens är mer än tekniska baskunskaper och att veta hur man kan hitta och värdera information på nätet. Det handlar också om det som kallas digitalt medborgarskap – att kunna engagera sig i ett digitaliserat samhälle utifrån kunskap om tekniska, juridiska och etiska aspekter.
Elever behöver lära sig hur de ska bete sig på internet. Kan man fotografera och dela vilken bild som helst? Hur skriver man ett respektfullt svar på ett mejl? I dagens debatt tycker vissa att man ska vänta med att undervisa om digital kompetens. Christina Löfving tror inte att det är en bra idé.
– Om skolan som organisation inte tar den här bollen är risken att andra aktörer än skolan visar eleverna på mindre demokratiska tillvägagångssätt, eller att vissa elever utestängs från att delta i ett digitalt integrerat samhälle. Det kan i sin tur bädda för ett ojämlikt samhälle i en redan oviss tid, där artificiell intelligens har blivit ett hjälpmedel, som också riskerar att ställa många saker vi har tagit för givna på ända.
Studien är viktig för läroplansarbetet
Bristerna i undervisningen om digital kompetens kan kopplas till skolan som organisation. Lärare lämnas ofta ensamma med de dilemman som dyker upp i takt med den snabba digitala utvecklingen. Det blir också ofta ett fokus på att anpassa skolarbetet till digitala plattformar istället för tvärtom.
– Jag hoppas att min avhandling blir läst av policyaktörer som nu ska ta ställning till det nyligen framlagda betänkandet från läroplanutredningen (SOU 2025:19). Resultatet är även betydelsefullt för lärare, skolledare, och för personal med digitaliseringsuppdrag, säger Christina Löfving.
Under bronsåldern kan människor ha gjort regelbundna båtfärder mellan Danmark och Norge – även utan att ha land i sikte. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till genom simuleringar av dåtidens sjöfart.
Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat ett verktyg för datasimulering som kombinerar data om väder, vind och vattenströmmar med information om hur en båt rör sig i vattnet. På så sätt kan de simulera hur en båt från förhistorisk tid skulle klara hårt sjöväder.
Forskarna har använt det nya simuleringsverktyget tillsammans med data om Hjortspringsbåten, den äldsta plankbyggda båten i Skandinavien. Den dateras till omkring år 350 före vår tideräkning och hittades vid utgrävningar i Danmark på 1920-talet.
Likheter mellan länder
Bronsålderssamhällen i norra Danmark och sydvästra Norge har många likheter. Arkeologer har funnit liknande föremål, begravningsplatser och byggnader i båda regionerna.
– Vi har försökt förstå och förklara de nära kontakter det arkeologiska materialet tyder på att de båda regionerna hade under bronsåldern. Därför har vi använt simuleringsverktyget på båtresor mellan norra Danmark och sydvästra Norge, säger arkeologen Boel Bengtsson vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Säkrare att följa kustlinjen
Bronsåldersmänniskorna höll sig troligen nära kusten när de reste mellan Danmark och Norge. De följde kustlinjen genom Skandinavien, korsade Danmark, seglade upp längs den svenska kusten och vidare ner längs sydvästra Norge. Att hålla sig nära kusten var säkrare än att färdas över öppet hav, men resan tog flera veckor och krävde stopp längs vägen för att skaffa mat.
I den nya studien menar forskarna att det hade varit fullt möjligt att ta raka vägen mellan de båda länderna med förhistoriska båtar, det vill säga över Skagerrak mellan Danmark och Norge.
Färdades troligen sommartid
För att klara båtfärder över Skagerrak behövde båtarna kunna navigera i en meter höga vågor och vindar på upp till tio knop. Dessutom krävdes bra väderprognoser och kunskaper i navigation.
– Vi tror också att färderna på öppet hav gjordes under sommarhalvåret, säger Boel Bengtsson.
Förutom de nya insikterna om skandinaviska båtfärder under förhistorisk tid, menar forskarna att datormodellen kan anpassas för att studera sjöfart med alla fartyg, så länge det finns tillräcklig information om formen på båtarnas skrov och specifikationer.
En studie vid Karolinska institutet visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka upp stamceller med en genetisk ”streckkod” har forskarna kunnat se hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten kan i framtiden leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar.
– Vår studie visar hur olika celltyper uppstår från stamceller i embryot och hur de sedan organiseras för att skapa viktiga strukturer i hjärnan. Man kan säga att vi har skapat ett släktträd för cellerna i nervsystemet och innerörat, säger Emma Andersson, som forskar inom cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Reparera skadade celler i örat
Forskarna injicerade en speciell typ av virus i embryonala stamceller hos möss i en tidig utvecklingsfas. Viruset innehöll en genetisk ”streckkod” som integrerades i stamcellernas dna och sedan följde med vid celldelning. Genom att följa koden kunde forskarna spåra hur cellerna utvecklades till olika typer av nervceller och celler i innerörat.
Resultaten visade att cellerna i innerörat, som är avgörande för hörseln, utvecklas från två huvudtyper av stamceller. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar.
– Att kunna spåra cellernas ursprung och utveckling ger oss en unik möjlighet att förstå de grundläggande mekanismerna bakom hörselnedsättningar. Det kan hjälpa oss att hitta nya sätt att reparera eller ersätta skadade celler i innerörat, säger Emma Andersson.
Vill utforska nervsystemet
Forskargruppen planerar att använda metoden för att studera andra delar av nervsystemet och kroppen. De hoppas att forskningen ska ge nya kunskaper och leda till behandlingar för exempelvis genetiska sjukdomar.
– Vi är bara i början av att förstå de komplexa processerna bakom nervsystemets utveckling. Vår metod öppnar upp för många spännande möjligheter att utforska hur nervsystemet och resten av kroppen formas under den embryonala utvecklingen, säger Emma Andersson.
Många som mådde sämre psykiskt av pandemin drack mer alkohol än de brukade. Samtidigt fanns det personer som mådde sämre men som drack mindre, det var framför allt yngre.
Det var fler som drack mindre alkohol än vanligt under pandemin än det var som drack mer. Men när forskare tittade på psykiskt mående såg de andra mönster.
– Även om den totala alkoholkonsumtionen minskar vid den här typen av samhällsförändringar kan en ökad alkoholkonsumtion i vissa utsatta grupper förvärra en redan besvärlig situation, säger Björn Trolldal, forskare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), i ett pressmeddelande.
Psykiskt mående påverkade alkoholkonsumtionen
Under pandemins första år, 2020, gjorde CAN en undersökning för att ta reda på om människors alkoholvanor hade förändrats under pandemin. Deltagarna fick också frågor om ifall pandemin hade påverkat deras psykiska mående.
57 procent av deltagarna svarade att deras psykiska mående hade påverkats negativt. Det visade sig även gå hand i hand med alkoholkonsumtionen.
– Generellt var det så att ju mer det psykiska välbefinnandet påverkats negativt, desto mer hade alkoholkonsumtionen ökat, säger Björn Trolldal.
Det fanns dock en grupp bland dem som mådde sämre som hade druckit mindre än vanligt. Den gruppen var framför allt yngre personer.
Förebyggande arbete viktigt
Björn Trolldal tycker att det är viktigt att ta reda på hur stora samhällsförändringar, som pandemin, påverkar människor och deras alkoholkonsumtion.
Det är också viktigt att arbeta förebyggande, för att undvika att en redan besvärlig situation förvärras ytterligare för människor, menar han.
– Den här kunskapen bör användas av beslutsfattare samt personer inom vården och andra som möter människor som påverkats negativt av stora samhällsförändringar.
När forskare undersökte blod från donatorer i Stockholm upptäckte man en grupp miljöföroreningar som man aldrig tidigare hittat i svenskars blod. En del av ämnena kan påverka fertilitet eller vara hormonstörande.
Det är så kallade syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) som har hittats hos 30 bloddonatorer i Stockholm.
Halterna är jämförbara, eller till och med högre, än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av SPA:erna hittades i samtliga individer som undersöktes och vissa av dem kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
SPA:er – på EU:s lista över särskilt farliga ämnen
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) används i många produkter för att öka materials hållbarhet. De finns bland annat i plaster, livsmedelsförpackningar, kläder och hudvårdsprodukter.
En del av de här ämnena finns på EU:s lista över särskilt farliga ämnen (kandidatförteckningen) eftersom de kan påverka fertiliteten, vara hormonstörande, och/eller ansamlas i kroppen.
Fler undersökningar behövs
Det är första gången SPA:er har undersökts och hittats i blod från svenskar. Studier från Kina och USA har hittat ämnena i både människor och miljön.
– Den här studien är en första indikation på att vi har en hög exponering av SPA:er även i Sverige. Undersökningar på fler individer i olika delar av Sverige behöver göras för att vi ska förstå vidden av problemet, säger Josefin Engelhardt, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
De höga halterna räcker för att agera
En anledning till att ämnena inte har upptäckts tidigare är att det krävs stor noggrannhet när man analyserar blodet. Eftersom SPA:er används i plast och laboratoriematerial är det viktigt att vara säker på att det är just blodhalterna som man mäter och inte ämnen som tillförts av misstag.
Nu kan fler prover undersökas i och med en ny metod för att analysera SPA:er i blod.
– Vi vet inte vad konsekvensen blir av en exponering av dessa ämnen under lång tid, men att de finns i höga halter i blodet är tillräckligt för att agera och minska halterna enligt riksdagens miljökvalitetsmål ”Giftfri miljö”, säger Josefin Engelhardt.
Framöver behöver forskare både ta reda på var SPA-ämnena kommer från och undersöka hälsoeffekterna av dem, för att på bästa sätt undvika att de sprids och påverkar människor och miljön.
Studenter som använder ChatGPT gör det av olika anledningar – och skälen varierar i olika länder. Forskare tycker att lärosäten borde ta in AI i sina utbildningar.
En studie från Högskolan Kristianstad, som bygger på en undersökning där 586 högskolestudenter i Norden och USA deltog, har undersökt syftet med studenters användning av artificiell intelligens (AI).
Press att prestera är den starkaste drivkraften till att studenterna använder ChatGPT i både USA och Norden, visar forskningen. Men det finns också skillnader mellan regionerna.
– En slutsats vi drar är att studenter använder ChatGPT på ett mer målmedvetet och målinriktat sätt i USA, även om vi faktiskt förväntade oss ännu större skillnad, säger Montathar Faraon, biträdande professor i informatik vid Högskolan Kristianstad, i ett pressmeddelande.
Amerikanska studenter ser också AI som ett sätt att stärka sin innovationsförmåga och konkurrenskraft på arbetsmarknaden i större utsträckning än de nordiska studenterna. I Norden är istället underhållande och experimentella syften vanligare.
Det här är ChatGPT
ChatGPT är en chattrobot som har utvecklats av företaget OpenAI och lanserades under 2022.
Den är en så kallad språkmodell som utgår från stora mängder texter, till exempel böcker, artiklar och webbsidor men också nätforum. Verktyget tränas med hjälp av maskininlärning och även genom interaktion med användarna.
Verktyget kan göra det mesta den ombeds utföra, till exempel ge svar på frågor, söka fakta, förklara olika begrepp eller skriva texter i olika genrer – allt från poesi till sammanfattning av långa rapporter.
Källor: Wikipedia och Internetstiftelsen
AI-användning bör tas in i utbildningar
Både utbildare och beslutsfattare kan lära sig saker av studiens resultat, menar forskarna. För skolor och lärare handlar det om att förstå hur AI kan användas som pedagogiska verktyg i undervisningen, men också för att förbättra studenters resultat.
– Studien bekräftar ju att studenter använder ChatGPT för att de vill förbättra sina studieresultat. Då är det också lärares uppgift att hjälpa studenter att förstå hur de kan göra det på bästa sätt. Men vi behöver också förbereda dem på hur AI kan användas i deras framtida yrkesroller, oavsett om det gäller designers, ekonomer eller lärare. Lärosätens uppgift är att göra studenter anställningsbara. De lärosäten som inte integrerar AI-användning i sina utbildningar kan komma att väljas bort.
Risk för AI-beroende
En av utmaningarna för beslutsfattare är att anpassa regler och riktlinjer för AI-användning i undervisningen. Användningen behöver till exempel följa dataskyddsförordningen (GDPR) och EU:s AI-förordning. Dessutom borde lärare få utbildning för att kunna använda tekniken på ett bra sätt, menar forskarna.
– Samtidigt är det av stor vikt att balansera användningen för att undvika ett AI-beroende och säkerställa att studenter också utvecklar kritiskt tänkande och ämnesförståelse. Det kommer att visa sig snabbt under samtal, till exempel vid anställningsintervju, om du inte lär dig reflektera på egen hand, säger Kari Rönkkö, professor i informatik vid Högskolan Kristianstad.
En AI-modell tränad på stora datamängder kan förutsäga när bakterier blir resistenta mot antibiotika. En studie vid Chalmers tekniska högskola visar också att resistens sprids lättare mellan genetiskt lika bakterier, särskilt om de finns i människor och reningsverk.
Enligt världshälsoorganisationen WHO är antibiotikaresistens ett av de största globala hoten mot hälsan. När bakterier blir resistenta försvinner antibiotikans effekt och infektioner blir svårare att behandla.
− Genom att förstå hur resistens hos bakterier uppstår kan vi bättre bekämpa dess spridning. Det är avgörande för att skydda både folkhälsan och sjukvårdens möjligheter att behandla infektioner, säger Erik Kristiansson, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers och Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bakterier delar gener
En anledning till att antibiotikaresistens sprids snabbt är att bakterier kan dela gener med varandra − även de gener som gör dem motståndskraftiga mot antibiotika.
− Bakterier som är skadliga för människor har idag samlat på sig ett stort antal resistensgener, vilket är slutsteget i en komplex evolutionär process. Många av dessa gener kommer ursprungligen från ofarliga bakterier som lever i vår kropp eller i miljön. Vår forskning granskar hur dessa gener överförs till sjukdomsalstrande bakterier, för att göra det möjligt att förutsäga hur framtidens bakterier utvecklar resistens, säger Erik Kristiansson.
Stor mängd analyserades
I en studie utvecklade forskarna en AI-modell för att analysera historiska genöverföringar mellan bakterier med hjälp av information om bakteriernas dna, uppbyggnad och livsmiljö. Modellen tränades på nästan en miljon bakteriers genuppsättningar.
− Det unika med vår studie är bland annat den mycket stora mängd data vi använt för att träna modellen, vilket visar att AI och maskininlärning är ett kraftfullt verktyg för att beskriva de komplexa biologiska processer som gör bakterieinfektioner svårbehandlade, säger David Lund som är doktorand vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Så uppstår antibiotikaresistens
Studien visar i vilka miljöer resistenta gener överförs mellan olika bakterier, och varför vissa är mer benägna än andra att byta gener med varandra.
− Vi ser att bakterier som finns i människor och i vattenreningsverk har en högre sannolikhet att bli resistenta genom genöverföring. Det är helt enkelt miljöer där många bakterier som bär på resistensgener stöter på andra bakterier, och ofta i närvaro av antibiotika, säger David Lund.
Genetisk likhet underlättar
När en bakterie tar upp en ny gen måste den använda energi för att spara genen. Den måste också tillverka det protein som genen innehåller instruktioner för. Det kan innebära en belastning för bakterien. Men om det finns en genetisk likhet blir det lättare för resistensgener att flytta mellan bakterier.
− De flesta resistensgener delas mellan bakterier som har en arvsmassa med liknande struktur. Vi tror att kostnaden för att ta upp den nya genen då blir lägre. Vi fortsätter nu forskningen för att mer exakt förstå vilka mekanismer som styr denna process, säger Erik Kristiansson.
Modell kan ge bättre diagnostik
AI-modellen kunde i fyra fall av fem förutsäga om en överföring av resistensgener skulle ske. Enligt forskarna kan kommande modeller att bli ännu mer exakta.
Forskarna hoppas att AI-modellen ska kunna hjälpa till att snabbt upptäcka om en ny resistensgen kan spridas till bakterier som orsakar sjukdomar. De vill också omvandla kunskapen till praktiska lösningar.
− Det kan exempelvis handla om bättre molekylär diagnostik för att hitta multiresistenta bakterier eller övervakning av reningsverk och andra miljöer där antibiotika kan förekomma, säger Erik Kristiansson.
Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva.
Det är känt sedan tidigare att miljön påverkar hur djurs färger utvecklas. Men vad som driver och reglerar globala mönster i färgvariation över så lång tid som 200 miljoner år är fortfarande höljt i dunkel.
För att närma sig svaret på gåtan har ett internationellt forskarlag studerat över 10 000 bilder av drygt 1 200 arter kräldjur med fjäll. Genom att till exempel studera kroppsstorlek, geografisk plats, synlighet, livsmiljö och när djuren är aktiva har forskarna fått en bättre förståelse för hur olika faktorer påverkar utvecklingen av färger.
– Färg utvecklas under påverkan av flera konkurrerande selektiva krafter från olika ekologiska och miljömässiga faktorer. Genom att identifiera drivkrafterna bakom globala mönster av färgvariation kan vi få en djupare förståelse för hur arter kan anpassa sig till föränderliga miljöförhållanden, säger biologiforskaren Jonathan Goldenberg som har lett studien vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Boyds skogsdrake kamouflerad i sin naturliga miljö. Ödlan är fotograferad i regnskogen norr om Townsville, Australien. Fotograf: Bild: Jonathan Goldenberg
Färgernas ljusstyrka analyserades
Forskarna använde bildanalys för att mäta hur ljusa kräldjurens färger är. Sedan undersökte de hur sex olika faktorer och deras påverkan genom evolutionen har format färgerna under de senaste 200 miljoner åren. Resultaten visade att ljusa färger är förknippade med öppna habitat över lång tid.
– Vi upptäckte också att utvecklingstakten för färgens ljusstyrka sannolikt följer stora förändringar mot kallare och torrare klimat. I takt med att landskapet förändrats har kräldjur färgmässigt tvingats anpassa sig till nya livsmiljöer, säger Jonathan Goldenberg.
Klimatförändringar påverkar anpassning
Genom resultaten och databasen med bilder kan framtida forskning få djupare insikter i hur arter kan reagera på förändrade miljöförhållanden. Detta kan bli en vägledning för insatser som syftar till att bevara arter och även förbättra kunskapen om biologisk mångfald.
– Fjällbärande kräldjur är den största nu levande ordningen av fyrfota djur. Studien hjälper oss att förstå hur klimatförändringar och habitatförskjutningar påverkar djurens överlevnad och anpassning i förhållande till färg. Detta är avgörande för att förutsäga konsekvenserna av framtida miljöförändringar, säger Jonathan Goldenberg.
I takt med allt mer avancerad teknik spelar rymdväder en större roll för livet på jorden. Solstormar kan påverka elförsörjningen, men också störa satellitnavigering och militära aktiviteter. Enligt forskare på FOI är det därför viktigt att förstå och hantera rymdvädrets effekter.
Rymdväder är ett samlingsbegrepp för solens påverkan på jorden och dess närområde. I en ny rapport ger forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, en bild av hur effekterna av olika typer av solstormar kan påverka infrastruktur och militäroperationer.
– Rymdväder omfattar förhållanden i rymdmiljön som påverkar människoskapad teknik, både på jorden och i rymden, säger forskaren Andreas Johlander vid FOI i ett pressmeddelande.
När både tekniken och militären blir allt mer beroende av rymden är kunskap om rymdväder viktigt för att skydda både samhällskritisk infrastruktur och försvarsresurser.
– Rymden betraktas nu som en operativ domän, likt mark, sjö och luft, vilket innebär att det kan bli en plats för framtida konflikter. USA har skapat en egen ”Space Force” – och det finns många länder som har följt efter och skapat sina egna rymdstyrkor, säger Seméli Papadogiannakis, forskare vid FOI.
Solstormar kan leda till stora skador
Solens aktivitet varierar i elvaåriga cykler. Just nu befinner vi oss i ett maximum där solens magnetfält håller på att ändra riktning. Det innebär en högre risk för fenomen som solstormar och koronamassutkastningar – kraftfulla solutbrott som kan få stora konsekvenser.
– Rymdväder kan orsaka allvarliga störningar i vår teknik. Ett exempel är elnätet, som kan påverkas av solstormar. Det värsta scenariot är att en kraftig solstorm skadar kraftförsörjningen permanent, säger Andreas Johlander.
En kännbar följd av rymdväder inträffade till exempel den 30 oktober 2003, då 50 000 hushåll i Malmö blev utan el på grund av en solstorm.
Även satellitnavigering och kommunikation är utsatta. En solstorm kan göra att kontakten förloras med satelliter eller att deras banor förändras. För militären, som är beroende av satelliter för övervakning och kommunikation, kan detta få stora konsekvenser.
Svårt att ta fram prognoser
Prognoser av rymdväder är dock svåra att ta fram och är i dagsläget relativt osäkra, bland annat på grund av begränsningar i modeller, antal observationspunkter, datorkraft och att rymdfysiken inte är helt utredd.
– Det är väldigt svårt att förutsäga hur stark en solstorm blir. Om vi jämför med väderprognoser på jorden, där vi har väldigt många väderstationer att bygga våra antaganden på, är satelliter som fungerar som väderstationer väldigt få i jämförelse, säger Andreas Johlander och fortsätter:
– Vi tittar just nu på utrymmet mellan jorden och solen, men vi skulle behöva ha satelliter som ser en annan del av solen för att lättare kunna förutsäga styrkan i solstormar. Om det sker ett utbrott i dag kan vi inte ens säga om det rör sig emot oss eller ifrån oss.
Nya satelliter ska ge bättre koll på solen
Europeiska rymdorganisationen, ESA, håller nu på att utveckla nya satelliter som kan ge bättre bilder av solens aktivitet från olika perspektiv.
Försvarsmakten planerar även att skicka upp egna satelliter till 2030. Det innebär att förståelsen för rymdväders påverkan på koncentrationen av gaser i atmosfären och satelliters instrument blir ännu viktigare.
– Vi måste hålla koll på var allting befinner sig i rymden. När det sker en solstorm håller inte de tidigare prognoserna, då ökar risken för att satelliter försvinner eller till och med krockar med varandra, säger Seméli Papadogiannakis.
Mörtar som vandrar mellan olika sjöar har större pupiller och skarpare syn än artfränder som stannar på en plats. Anpassningen gör att fiskarna lättare får syn på mat i grumliga vatten. Det visar studie från Lunds universitet.
Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som att leta efter föda och undvika rovdjur.
Mörten är en vanlig art i europeiska sötvatten. En del vandrar från sjöar till anslutande vattendrag under vintern. Andra mörtar stannar kvar i samma miljö året runt. Ett internationellt forskarlag, som letts från Lunds universitet, har nu undersökt hur utmaningar kopplade till mörtens vandring kan påverka ögats utformning och funktion.
Flyttbenägna mörtar har större pupiller
De började med att fotografera ögonen och följde sedan 2 000 mörtars flyttmönster under flera år. Fiskarna följdes med hjälp av inopererade elektroniska transpondrar.
– Det visade sig att mörtar med stora pupiller migrerade medan de individer som valde att stanna i sjön hade små, säger Kaj Hulthén, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Fiskarna som valde att flytta från en sjö har större pupiller och skarpare blick. Bild: Aron Hejdström
Lättare att få syn på mat
Forskarna kunde också visa att större pupiller ger vandrande mörtar bättre möjligheter att upptäcka mycket små objekt, till exempel djurplankton, i svagt ljus.
Forskarna använde både fakta om mörtfiskens ögon, till exempel form, och teoretiska beräkningar för att räkna ut hur bra fiskar med olika storlek på pupillerna ser i olika ljus.
– Att migrerande individer har en förbättrad förmåga att upptäcka visuella objekt som djurplankton tyder på en stark selektion för ett effektivt födosök. Det är avgörande för att täcka de energibehov som migration kräver. Dessa resultat överensstämmer väl med tidigare forskning, vilken visat att migrerande mörtar med otillräckliga energireserver löper en högre risk att dö i bäckarna, säger Kaj Hulthén.
Mörtar viktiga i ekosystemet
Studiens resultat hjälper forskarna att förstå hur beteende i samband med vandring formas av både ekologiska och fysiologiska faktorer. Kunskapen kan även underlätta förvaltning av fiskbestånd, särskilt i samband med miljöförändringar som påverkar ljusförhållanden och tillgång på föda i vattenmiljöer.
– Mörtar spelar en viktig roll i ekosystemet. Genom att förstå varför vissa individer migrerar och andra inte kan vi få en djupare inblick i hur fiskpopulationer svarar på miljöförändringar, vilket i sin tur kan påverka både fiskbestånd och sjödynamiken i sin helhet, säger Kaj Hulthén.
Klimatförändringar och minskad havsis stör cirkulationen i en viktig havsvirvel i Arktiska oceanen. Följden kan bli att sötvatten fyller Nordatlanten och den globala havscirkulationen försvagas, visar forskning från Göteborgs universitet.
Många klimatforskare intresserar sig för det stora systemet av havsströmmar i Atlanten som kallas Amoc, Atlantic Meridional Overturning Circulation, där även Golfströmmen ingår.
Det är ännu oklart vilka konsekvenserna kan bli om havsströmmarna försvagas och när i tiden en kritisk brytpunkt nås.
Viktig virvel har undersökts
I en ny studie har forskare vid Göteborgs universitet och tyska kollegor undersökt framtiden för en av de stora havsvirvlarna i Beauforthavet, en del av Norra ishavet vid Alaskas och Kanadas kust.
Havsvirveln heter Beaufortvirveln och är en viktig del av Arktiska oceanen. Genom att lagra eller släppa ut sötvatten påverkar den havets egenskaper både i Arktis och Nordatlanten.
Lagrar sötvatten
Varmare temperaturer i Arktis gör att Beaufortvirveln idag förlorar stora mängder havsis. Isen hjälper till att hålla havet svalt och fungerar som ett lock. Isen har en svalkande effekt på de enorma vattenmassorna.
Tunnare havsis gör att mer värme från atmosfären släpps igenom, havstemperaturen höjs ytterligare och ännu mer havsis försvinner. Tidigare forskning visar att sötvatteninnehållet i Beauforthavet ökat med 40 procent under de senaste två decennierna.
– Resultatet av den här studien gör oss bekymrade över att minskningen av havsis i området kan leda till en kritisk brytpunkt, en ”tipping point”, där Amoc kollapsar, säger Céline Heuzé, docent i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Brytpunkt eller tipping point
Inom klimatvetenskapen är en tipping point en kritisk tröskel som när den passeras leder till stora, accelererande och ofta oåterkalleliga förändringar i klimatsystemet. Källa: Wikipedia
I studien har forskarna gjort framtidsprognoser genom att enbart använda de globala klimatmodeller där Beaufortvirveln ser realistisk ut. En klimatmodell är en datorsimulering av jordens klimatsystem – atmosfär, hav, land och is. Klimatmodeller används för att rekonstruera det förflutna klimatet eller förutsäga det framtida klimatet.
– Om utsläppen av världens växthusgaser inte begränsas snarast, tyder vår prognos på att Beaufortvirveln försvagas och inte längre kan behålla sötvatten som den gör idag. Detta sötvatten kan nå ut i Nordatlanten och troligen påverka Amoc, säger Marylou Athanase, forskare vid Alfred Wegener-institutet, Tyskland.
Forskarna vill nu titta närmare på hur kopplingen mellan minskad havsis och en försvagning av Amoc kan utvecklas i framtiden.
Beskuren illustration över Beaufortvirveln som idag lagrar stora mängder sötvatten. Om virveln försvagas kommer den att släppa ifrån sig sötvatten som kan flöda ut i Nordatlanten och påverka Amoc. Bild: Alfred Wegener Institute/ Marylou Athanase
Golfströmmen och Amoc
Amoc, Atlantic Meridional Overturning Circulation är ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen utgör en del.
Amoc-systemet drivs av skillnader i densitet mellan olika vattenmassor så att varmt vatten från sydligare breddgrader rör sig norrut längs havsytan där det kyls ned, sjunker och åter rör sig söderut i djuphavet.
Amoc har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien eftersom det transporterar varmt vatten till höga breddgrader på norra halvklotet.
Källa: Institutet för språk och minnen och Wikipedia.
När forskare ville undersöka vilka miljöföroreningar som finns i städer samlade de in döda igelkottar. Det visade sig att igelkottarna bland annat innehöll höga halter av bly och flera giftiga ämnen.
Studien gjordes av forskare vid Lunds universitet för att ta reda på vilka risker både djur och människor utsätts för i stadsmiljön
– Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss, säger Maria Hansson, ekotoxikolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Igelkottarna innehöll giftiga ämnen
Resultaten visade att igelkottarna i Lund hade höga halter av tungmetallen bly och innehöll flera olika miljökemikalier som ftalater (används som mjukgörare i plast och gummi).
Igelkottarna innehöll också:
PCB, ett samlingsnamn för giftiga ämnen som varit förbjudna att använda sedan 1970-talet.
Bekämpningsmedel.
Förhöjda värden av andra tungmetaller.
Flamskyddsmedel (kemikalier som ska förhindra att material börjar brinna) som innehöll grundämnet brom. Kemikalierna är svårnedbrytbara, men giftigheten varierar.
I vissa djur hittade forskarna så kallade PAH-ämnen (polycykliska aromatiska kolväten). Många PAH-ämnen är, eller misstänks vara, cancerframkallande enligt Naturvårdsverket.
Mängden miljöföroreningar överraskade forskare
Forskare har tidigare undersökt tungmetaller i igelkottar i andra städer i Europa. Resultatet från Lund visar på ungefär samma höga nivåer.
– Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly, säger Maria Hansson.
Forskarna i Lund är också, vad de vet, de första att hitta bevis för att igelkottar utsätts för PAH, ftalater och bekämpningsmedel.
Många hälsofarliga ämnen i städer
Studien visar att stadsmiljöer innehåller många ämnen som är farliga för hälsan.
– Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord, säger Maria Hansson.
Hon menar att studien visar att det behövs bättre övervakning av kemikalier i städer och också i trädgårdar och parker.
– Människor bör också minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast eftersom det har en påverkan på naturen. Vi vill ju ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda, säger hon.
Oklart hur igelkottarna påverkas
Hur igelkottarna påverkas av de ämnen och miljöföroreningar som de utsätts för vet inte forskarna i dag.
– Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp, säger Maria Hansson.
Exakt hur igelkottar påverkas av föroreningarna vet forskarna inte. Bild: Calle Eklund, Wikimedia commons*
Allmänheten hörde av sig om de hittade död igelkott
Gröna områden i städer är attraktiva för många vilda djur. Igelkottar vandrar långa sträckor – in och ut ur parker och trädgårdar varje natt – och äter insekter och andra ryggradslösa djur.
När forskare i Lund ville veta mer om vilka kemikalier och föroreningar som finns i stadsområden valde de därför att undersöka igelkotten. Syftet var att förstå vilka riskfaktorer de olika föroreningarna utgör för djur, och även för oss själva.
I projektet, som utgick från Lund och näraliggande områden i Skåne, tog Maria Hansson, ekotoxikolog, och hennes kollegor hjälp av allmänheten, som ombads höra av sig om de stötte på en död igelkott. Forskarna fick även tillgång till igelkottar som lämnats in till viltrehabilitering, men avlidit. Totalt mätte de förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, och 48 organiska miljöföroreningar.
Forskarna ville göra en mer genomgående analys än vad som gjorts tidigare. Därför tittade de både på långsiktig exponering för tungmetaller (genom att undersöka både taggar och tänder) och på exponering mer i närtid för en mängd olika organiska miljökemikalier (genom att undersöka levervävnaden).
Igelkotten är en rödlistad art, det finns alltså en risk för att den kan dö ut, och Maria Hansson betonar vikten av att så långt som möjligt använda vävnad från redan döda djur i studier som denna.
– Att medvetet avliva vilda djur är oetiskt och ska undvikas i högst möjliga mån.
Tidig diagnos av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är viktig både för effektiv behandling och patienternas livskvalitet. Nu kan forskare vid Karolinska institutet visa att material från nässköljning kan underlätta bedömning av sjukdomen.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, drabbar tio procent av befolkningen och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen.
Sjukdomen orsakas främst av rök från biomassa och patientgruppen skiljer sig mycket åt när det gäller besvär, prognos och medicinska behov. För att kunna bedöma det stora antalet patienter finns ett behov av enkla och säkra undersökningsmetoder som fungerar på individnivå.
Immunceller i näsan
Nu har forskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset visat att förhöjda nivåer av proteinet interleukin-26, förkortat IL-26, i näsan hos rökare kan användas för att bedöma patienter i en tidig fas av sjukdomen.
IL-26 är en så kallad cytokin som är viktigt för cellkommunikation i immunsystemet. Cytokiner kan påverka inflammation och immunsvar, och IL-26 har tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar, däribland lungsjukdomen kol. Vid kol har nivåerna av IL-26 i nedre luftvägar visat sig vara förhöjda.
Del av inflammatorisk process
I studien har forskarna fokuserat på att förstå hur IL-26 produceras i näsan hos rökare och vad nivåerna säger om den enskilda patienten med kol. De upptäckte att cytokinet produceras i större mängder hos rökare som har sjukdomen.
– Detta tyder på att IL-26 kan vara en viktig faktor i den inflammatoriska processen som ligger bakom kol, säger läkaren Julia Arebro, forskare vid Karolinska institutet.
I studien deltog aktiva vanerökare med och utan sjukdomen kol. I studien fanns också en kontrollgrupp med friska icke-rökare. Sammanlagt deltog 50 forskningspersoner.
Studiedeltagare fick skölja näsan
De fick bland annat göra en enkel nässköljning för att forskarna skulle kunna analysera förekomsten av IL-26 i näsan. De uppmätta nivåerna visade sig återspegla inflammation i nedre luftvägarna, men också symtom och andra kliniska fynd vid kol.
– Detta öppnar för ett enklare sätt att karakterisera kol-patienter utan att behöva undersöka deras nedre luftvägar med metoder som är resurskrävande och innebär medicinska risker, säger Julia Arebro.
Studien visar också att T-celler, en typ av vita blodkroppar i immunsystemet, är involverade i produktionen av IL-26 i näsan.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
