Vaccination mot hpv minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, visar en studie. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
I Sverige erbjuds alla barn i årskurs 5 vaccination mot humant papillomvirus, hpv, som kan orsaka livmoderhalscancer. Vaccinationen minskar risken att insjukna, men hur länge skyddet varar har inte varit helt klarlagt. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt effekten på sikt i en stor svensk registerstudie.
Studien omfattar över 926 000 flickor och kvinnor födda mellan 1985 och 2001. Av dem var 365 000 vaccinerade mot hpv.
80 procent lägre cancerrisk
Deltagarna följdes i upp till 18 år efter vaccination. Under uppföljningstiden diagnostiserades 930 personer med invasiv livmoderhalscancer – varav 97 hade fått hpv-vaccin.
Studien visar att kvinnor som vaccinerades före 17 års ålder hade bäst skydd. De hade nästan 80 procent lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer jämfört med ovaccinerade. Även de som vaccinerades i äldre tonåren eller i tidig vuxen ålder hade en minskad risk.
Under hela uppföljningstiden såg forskarna inga tecken på att skyddet avtog, oavsett när vaccinet gavs.
– Det är glädjande att skyddet består när unga flickor blir vuxna och når de åldrar då livmoderhalscancer ofta uppstår. Det tyder på att inga boosterdoser av hpv-vaccinet behövs i nuläget, säger Shiqiang Wu, forskningsassistent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Vaccin i skolan ger bäst effekt
Studien visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper beroende på hur hpv-vaccinet erbjudits. De som fått vaccinet genom skolhälsovården hade 72 procent lägre risk för livmoderhalscancer jämfört med äldre grupper som bara kunnat vaccinera sig på egen hand.
– När vaccinationen erbjuds i skolan når man fler och resultaten visar hur viktigt det är för att minska risken för livmoderhalscancer i hela befolkningen, säger Shiqiang Wu.
Forskarna poängterar att studien är registerbaserad och att vissa faktorer, som livsstil och sexuella vanor, inte finns dokumenterade. De har inte heller kunnat identifiera vilken hpv-typ som orsakade cancerfallen. Samtidigt ger den stora omfattningen av deltagare, och den långa uppföljningstiden, en tydlig bild av hur vaccinationsskyddet fungerar i praktiken.
Forskarna ska följa upp effekt
Nästa steg är att undersöka hur vaccinationsgraden kan förbättras ytterligare. Detta för att säkerställa att fördelarna med hpv-vaccination når alla.
– Vi kommer att fortsätta följa upp vaccinets långsiktiga skyddseffekt mot livmoderhalscancer, inklusive effekten av olika doser. Dessutom studerar vi hur vaccinet skyddar mot andra hpv-relaterade cancerformer hos både kvinnor och män, säger Jiayao Lei, biträdande lektor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.
I gymnasiet har uppdelningen mellan elever med olika studieresultat kraftigt ökat. Högpresterande elever samlas på vissa skolor medan elever med lägre prestationer i högre utsträckning samlas på andra skolor. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
Forskarna Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen har undersökt hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad skolsegregation utvecklades i Göteborg mellan 1998 och 2020.
Den socioekonomiska segregationen har varit relativt stabil över tid, särskilt i grundskolan. Däremot har den prestationsbaserade segregationen, det vill säga uppdelningen mellan hög- och lågpresterande elever, kraftigt ökat. Framför allt har detta skett i gymnasieskolan.
En tydligare sortering
I Göteborgs kommun syns mönstret tydligare än i övriga Västra Götalandsregionen. I städer finns många gymnasieskolor och hård konkurrens om populära utbildningar. Det bidrar till att elever tydligare sorteras efter meritvärden.
– Trots många valmöjligheter är skolmarknaden i Göteborg starkt segregerad. Högpresterande elever samlas på vissa skolor, medan elever med lägre prestationer i stor utsträckning går på andra, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på Göteborgs universitet.
Markant trendbrott
Ett tydligt trendbrott syntes runt 2011–2013, i samband med gymnasiereformen GY11 och skärpta behörighetskrav. Efter den tidpunkten ökade den prestationsbaserade och etniska segregationen i gymnasiet.
Fler lågpresterande elever hamnade på introduktionsprogram, som i huvudsak drivs av kommunala huvudmän. Omkring 80 procent av eleverna i den lägsta prestationsgruppen i gymnasiet går i kommunala skolor, samtidigt som fristående skolor har en större andel högpresterande elever.
– I en skolmarknad är det elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en reell möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman.
Viktigt uppdrag försvåras
När elever med stora stödbehov koncentreras till vissa skolor påverkas både resurser, arbetsvillkor och studiemiljö. Enligt forskarna riskerar utvecklingen att försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.
– Skolan har ett demokratiskt och kompensatoriskt ansvar. Om elever i allt lägre grad möter varandra över sociala och prestationsmässiga gränser riskerar ojämlikheten att förstärkas, både i utbildningssystemet och i samhället, säger Anna-Maria Fjellman.
Flera mekanismer
Studiens viktigaste resultat, enligt forskarna, är att skolsegregation utvecklas på flera olika sätt och skiljer sig åt mellan grundskola och gymnasium.
– Ska man motverka segregationen måste man förstå att det är olika mekanismer som driver de här processerna, säger Anna-Maria Fjellman.
Hon hoppas att resultaten i studien blir ett viktigt underlag för politiska beslut om hur skolvalet, resursfördelningen och ansvarsfördelningen mellan kommunala och fristående huvudmän bör utformas för att minska segregationen.
De kommentarer som skrevs snabbt efter att en artikel publicerats innehöll oftare hat och hot än kommentarer som publicerades senare. Det visar en analys som forskare vid Göteborgs universitet har gjort, utifrån 38 miljoner läsarkommentarer på tidningen The Guardians webbplats.
Den brittiska dagstidningen The Guardian hade över 580 miljoner besökare på sin nyhetssajt i januari 2024.
Kommentarer som lämnas i anslutning till artiklar modereras och raderas om de bryter mot tidningens riktlinjer, till exempel om de innehåller hat och hot. Ungefär 2,5 procent av alla kommentarer tas bort.
Mer hat i tidigt skede
Forskare från Göteborgs universitet har analyserat en miljon raderade läsarkommentarer från The Guardian. Kommentarerna skrevs mellan 2006 och 2024. Analysen visar att de hatiska kommentarerna läggs ut snabbare än de icke-hatiska. Det betyder att de första kommentarerna till en artikel oftare innehåller ett hatiskt språk och tycks ha skrivits i affekt.
Forskarna såg också att om en kommentar hade hatiskt innehåll ökade sannolikheten för fler hatiska kommentarer i samma ämnestråd. Nivån för diskussionen sätts av den första kommentaren och läsare känner sig manade att snabbt följa efter.
– Det behövs känslor i kommentarsfälten, till exempel för att markera att man inte är överens. Men det finns en gräns och därför behöver de grövsta kommentarerna raderas. Även om det kan vara ett minus för yttrandefriheten är det viktigt för demokratin, säger forskaren Ben Clarke vid Göteborgs universitet.
Olika typer av inlägg
The Guardians moderatorer följer en riktlinje där de delar upp ”ohyfsade” kommentarer i två huvudgrupper:
Hatiska: Innehåll som riskerar demokratins principer. Kommentarerna attackerar andra genom rasism och sexism eller andra diskrimineringsgrunder. Eller innehåller rena, eller förtäckta, hot. Dessa kommentarer raderas.
Oartiga: Innehållet i kommentaren kan vara elakt eller nedlåtande mot andra, men hotar inte demokratiska värden. Dessa kommentarer behålls.
The Guardian har, som många andra medieföretag, allt mer begränsat möjligheten att kommentera nyhetstexter. En del kommentarsfält stängs ett dygn efter publiceringen av en artikel. Samtidigt finns en vilja att interagera med läsarna.
– En konstruktiv debatt i kommentarstrådarna kräver lite mer övervägande och sådana kommentarer kräver ofta att man tar en paus och reflekterar lite grand. En uppföljande studie som vi gjorde visar att sambandet för hatiska kommentarer inte gäller för oartiga. De skrivs inte snabbare än andra kommentarer, säger Ben Clarke.
Fördröjning kan fungera
Om hatet frodas i de tidigast postade kommentarerna kan det vara en lösning att införa någon form av dröjsmål för den som vill lämna en kommentar. Genom att uppmuntra till en stunds eftertanke kan debattklimatet i kommentarsfälten förbättras. Redan idag används fördröjningsmekanismer på nätet, vanligen för andra ändamål.
– Många av oss har klickat i rutnät med bilder på trafikljus eller flaggor för att komma vidare på en webbsida. Vi har gjort experiment med detta som ett sätt för att sakta ner de som skriver kommentarer, men vissa provoceras av dröjsmålet och blir ännu argare. Vi behöver hitta nya sätt att sakta ner de som är troliga att posta hatiska kommentarer, utan att irritera alla andra, säger William Hedley Thompson, forskare vid Göteborgs universitet.
Det finns en liten cyklop bland våra allra äldsta förfäder. De gemensamma släktrötterna delas av människor och alla andra ryggradsdjur, visar ny forskning om ögats evolution.
Alla ryggradsdjur har utvecklats från en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Dessutom har resterna av detta så kallade hjässöga blivit tallkottkörteln i våra hjärnor. Det visar en studie vid Lunds universitet.
– Resultaten är en överraskning. De vänder upp och ner på vår förståelse av ögats och hjärnans evolution, säger Dan-E Nilsson, professor emeritus i sinnesbiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Maskliknande varelse
Den cyklopliknande varelsen levde för närmare 600 miljoner år sedan. Det rör sig om en liten maskliknande organism med ett stillasittande liv. Den fick näring genom att filtrera plankton ur havsvattnet.
Enligt forskarna hade arten tidigare haft någon form av parvisa ögon, likt de flesta andra djur.
– Vi vet inte om de där dubbla ögonen i just vår gren av släktträdet bara var ljuskänsliga celler eller enkla bildseende ögon. Vi vet bara att organismen sedan blev av med dessa, säger Dan-E Nilsson.
Den allt mer stillasittande livsstilen innebar att det maskliknande djuret inte längre hade behov av dubbla ögon. Med tiden förlorades därför denna funktion genom evolutionen.
Behovet av två ögon ökade
Kvar blev dock en grupp ljuskänsliga celler mitt på huvudet. Enligt forskarna utvecklades cellerna så småningom till ett litet, primitivt hjässöga – som kunde hålla koll på natt och dag. Det hjälpte också djuret att avgöra vad som var upp och ner.
Under de efterföljande miljoner åren förändrades dock situationen. Den avlägsna förfadern återgick till ett mer aktivt och simmande liv, vilket ökade behovet av bättre syn. Från delar av det lilla hjässögat utvecklades då nya och bildseende ögon i par, konstaterar forskarna.
– Äntligen förstår vi varför ryggradsdjurens ögon skiljer sig så radikalt från ögon hos alla andra djurgrupper, exempelvis insekter och bläckfiskar. Våra ögons film, alltså näthinnan, utvecklades ur hjärnan, medan insekters och bläckfiskars ögon har sitt ursprung i huden på huvudets sidor, säger Dan-E Nilsson.
Analyser av ljuskänsliga celler
Slutsatsen att våra moderna ögon har utvecklats just på detta sätt – och inte från någon annat urtida djur – bygger på en omfattande analys av ljuskänsliga celler hos alla större djurgrupper. Forskarna har också granskat cellernas fysiologi och placering i olika arter.
– För första gången förstår vi nu också ursprunget till de nervkretsar som analyserar bilden i vår näthinna, säger Dan-E Nilsson.
Tallkottkörteln är spår av ögat
Men resterna av det gamla hjässögat finns fortfarande kvar i våra huvuden – i form av tallkottkörteln som är ett ljuskänsligt organ i hjärnan hos ryggradsdjur. Här produceras hormonet melatonin som reglerar kroppens dygnsrytm.
– Det är svindlande att vår tallkottkörtels förmåga att reglera vår sömn efter ljuset härstammar från en avlägsen förfaders cyklopiska hjässöga för 600 miljoner år sedan, säger Dan-E Nilsson vid Lunds universitet som gjort studien i samarbete med University of Sussex.
Forskare vid KTH ser en möjlig lösning på de stora mängder fosfor som leder till övergödning av Östersjön. Genom att ta tillvara fosforn skulle Europas beroende av fosfatbrytning kunna minska, samtidigt som havets ekosystem förbättras.
Östersjön är ett av världens mest syrefattiga havsområden, något som beror på höga halter fosfor – ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel som används inom livsmedelsproduktionen. Europa är dock mycket beroende av importerad fosfor.
Metod tar tillvara fosfor
Nu hoppas forskare vid KTH kunna omvandla problemet till en resurs. Fosfor som ligger lagrad i bottensedimenten i Östersjön kan frigöras och återvinnas på ett kontrollerat och effektivt sätt.
I en studie presenteras en metod i två steg. Först används mikroorganismer för att lösa upp fosforn ur sedimenten. Därefter tillsätts ett metallbindande ämne som frigör ännu mer fosfor, vilket gör det möjligt att samla in och omvandla den till en användbar produkt, till exempel gödsel.
– Fosfor är ett kritiskt näringsämne för jordbruket och Europa importerar stora mängder. Den här nya metoden för att återvinna fosfor ur sediment kan minska beroendet av importerad fosforsten, säger Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik vid KTH, i ett pressmeddelande.
99 procent kunde återvinnas
I kontrollerade laboratorietester lyckades forskarna lösa upp 80 procent av fosforn i sedimenten, och av den mängden kunde 99 procent återvinnas. Studien visar också att mängden nyttiga mikroorganismer ökade kraftigt under försöken.
Metoden är ännu inte redo att användas direkt i havet utan behöver vidareutvecklas. Processen skulle behöva ske i slutna, landbaserade anläggningar där sedimenten kan behandlas på ett säkert sätt, så att varken kemikalier eller mikroorganismer riskerar att läcka ut och skada marina ekosystem.
Sätt att motverka övergödning
Forskarna planerar också att undersöka hållbara alternativ till det metallbindande ämnet. Ett exempel är biologiskt framställda organiska syror, som kan möjliggöra effektiv fosforseparation med en bättre miljöprofil.
– Om metoden visar sig framgångsrik kan tekniken bli ett viktigt bidrag till både miljöskydd och europeisk resiliens. En teknologi för näringsåterhämtning och minskad förorening ger möjlighet att motverka övergödning och ta steg mot cirkulära näringsflöden, säger Zeynep Cetecioglu.
Personer som senare utvecklar ulcerös kolit har ofta särskilda antikroppar i blodet långt innan sjukdomen bryter ut – i vissa fall många år före diagnos. Upptäckten kan bana väg för tidigare behandling.
Forskare vid Örebro universitet har identifierat spår i blodet som kan visa vilka personer som senare i livet riskerar att utveckla ulcerös kolit – en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.
Enligt en studie kan dessa biologiska markörer finnas i kroppen många år innan de första symtomen visar sig.
Forskarna har analyserat blodprover från stora befolkningsstudier och letat efter en särskild antikropp, kallad anti-integrin αvβ6.
Antikroppar i blodet
Resultaten visar att personer som senare får diagnosen ulcerös kolit oftare har dessa antikroppar i blodet långt innan sjukdomen bryter ut – i vissa fall många år före diagnos.
Forskarna menar att upptäckten ger en tydligare bild av hur sjukdomen kan börja utvecklas redan i ett tidigt skede. På sikt kan kunskapen bidra till bättre metoder för att identifiera personer i riskzonen. Upptäckten kan också öppna för tidig behandling av sjukdomen.
– Det skulle teoretiskt sett kunna förhindra eller åtminstone skjuta upp debuten av besvär och diagnosen av ulcerös kolit. Det skulle dessutom kunna minska riskerna för komplikationer på lång sikt. Givetvis är det alltför tidigt för att kunna dra dessa slutsatser men fynden ger oss ändå möjlighet att utveckla dessa tankegångar, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.
Tarmsjukdomen ulcerös kolit
Ulcerös kolit är en kronisk inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen. Vanliga symtom är blod i avföringen, diarré och att det kan bli bråttom att gå på toaletten.
Sjukdomen är livslång, men med rätt behandling kan många leva utan större besvär.
Ulcerös kolit har likheter med Crohns sjukdom, som är en annan typ av inflammatorisk tarmsjukdom men som drabbar hela mag-tarmkanalen – inte bara tjock- och ändtarm.
De flesta som drabbas är mellan 20 och 40 år, men både barn och äldre kan insjukna.
Vad är det som gör att vi får möjlighet att växa och utvecklas på jobbet? En avhandling visar att det inte främst handlar om kurser och utbildningar, utan om ledarskapet. Chefers beteenden och tolkningar formar förutsättningarna för lärande i arbetslivet.
– En bra chef gör verkligen stor skillnad för medarbetarens utveckling, säger Fredrik Hillberg Jarl, universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.
I sin forskning går Fredrik Hillberg Jarl på djupet för att ta reda på hur ledarskap påverkar lärande i arbetslivet. I sin avhandling har han dels undersökt vad tidigare forskning säger, dels intervjuat chefer för att förstå hur de själva uppfattar sitt ledarskap och hur de tror att det påverkar medarbetarnas lärande.
I genomgången av tidigare forskning utkristalliserades tre faktorer som särskilt viktiga för hur ledarskap påverkar lärande.
– Det är förebildande beteende, relationell support och att ge utrymme för meningsskapande förhandlingar. Det handlar om att chefen visar vägen genom sitt eget agerande, att det finns en relation där man kan ge stöd när det behövs, och att medarbetaren får utrymme till små överenskommelser som skapar mening och delaktighet. Det kan handla om något så konkret som att ta sig tid till ett samtal, visa flexibilitet eller justera arbetssätt tillsammans. Små handlingar som signalerar tillit och respekt, säger Fredrik Hillberg Jarl.
Chefer hade inte reflekterat djupare över sin påverkan på lärande
I intervjuer med chefer i två privata industriföretag och i ett statligt bolag framträdde en intressant bild. De flesta hade en uppfattning om hur de är som ledare, men hade sällan reflekterat djupare över hur deras eget beteende påverkar medarbetarnas lärande.
Flera uttryckte att de sällan får utrymme att prata om sitt ledarskap på det sättet.
– Många har inte riktigt tänkt på det innan. När jag ställer frågan om hur deras ledarskap påverkar medarbetarnas lärande uppfattas det nästan som en förmån att få prata om det. De beskriver att de försöker vara tillgängliga och lyhörda, men att det ändå kan vara svårt att veta hur det faktiskt påverkar andras lärande.
En central insikt i forskningen är att chefers handlingsutrymme formas av hur de uppfattar organisationens mål, krav och prioriteringar. I det riskkapitalägda industriföretaget präglades vardagen av kortsiktiga resultatkrav, vilket gjorde att tid för reflektion och utvecklingsarbete var begränsad. Det familjeägda företaget hade en mer långsiktig inriktning, något som gav större utrymme för relationsarbete och lärande.
– Om organisationen prioriterar snabba resultat blir ledarskapet mer inriktat på att lösa uppgiften direkt. Men när det finns tid och resurser för utveckling öppnas möjligheter för ett annat slags ledarskap, säger Fredrik Hillberg Jarl.
Trygghet skapar bättre förutsättningar för lärande
Fredrik Hillberg Jarl följde under flera år chefer i ett stort statligt bolag med socialt uppdrag. I studien använde han inkluderande ledarskap som ett teoretiskt ramverk för att analysera hur cheferna beskrev sitt arbete och sin vardag.
– Det handlar om hur chefer arbetar för att skapa delaktighet, uppmärksamma olika behov och ge utrymme åt olika perspektiv. När medarbetare känner sig sedda och trygga att bidra skapas också bättre förutsättningar för lärande och utveckling.
I analysen framträdde hur detta arbetssätt gradvis tog form som en naturlig och återkommande del av organisationens rutiner. Det inkluderande förhållningssättet blev synligt både i relationerna och i sättet arbetet organiserades. Cheferna beskrev hur deras sätt att samarbeta och stötta varandra hjälpte dem att hantera utmaningar i vardagen.
En viktig slutsats i Fredriks forskning är att ledarskapets betydelse för lärande inte bara handlar om en enskild engagerad chef. För att ledarskap verkligen ska utveckla människor krävs också stöd från organisationens högsta nivå, i form av tydliga riktlinjer, prioriteringar och en kultur som uppmuntrar inkludering.
– Om organisationer förstår värdet av att ge utrymme för delaktighet och utveckling skapas bättre förutsättningar för att människor ska växa i sitt arbete. Ett inkluderande ledarskap kan göra stor skillnad i vardagen – både för medarbetare och för verksamheten som helhet.
AI kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.
När kroppen dör påbörjas en mängd biologiska processer. Organ och vävnader börjar brytas ner vilket bland annat leder till förändringar av små molekyler i blodet som kallas metaboliter. De bryts ned på ett förutsägbart sätt som korrelerar med hur lång tid det gått från dödstidpunkten.
– Det ger oss möjligheten att bedöma när en individ faktiskt har avlidit, något som är väldigt viktigt för rättsmedicinska utredningar, men också för polisens arbete. De behöver till exempel lägga resurserna på rätt vittnen i rätt tidsperiod i den avlidnes liv, säger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.
De metoder som i nuläget används för att fastställa dödstidpunkt, även kallat postmortalt intervall, är bland annat kroppstemperatur, likstelhet och mängden kalium i ögats glaskropp. Dessa metoder ger dock osäkra svar efter att ett par dagar förflutit sedan dödstidpunkten.
Metoden som nu utvecklats av forskare använder i stället artificiell intelligens (AI) för att analysera metaboliterna i blodprov som samlas in vid obduktion.
Modellen kan säga ungefärlig dödstidpunkt i upp till 13 dagar
Totalt har blodprover från över 45 000 obduktioner samlats av Rättsmedicinalverket under nästan tio år, en databas som sakar motsvarighet i hela världen. Blodproverna används för att hitta olika kemiska substanser som droger, läkemedel eller gifter. Men även koppens egna metaboliter går alltså att hitta i blodproverna.
Av dessa 45 000 prover har 4 876 med känt postmortalt intervall använts för att träna AI-modellen.
– Det är en guldgruva med data som finns hos Rättsmedicinalverket. Men vi kunde också visa att det inte behövs den stora mängd data som man kanske tidigare trodde. Det räcker med några hundra individer för att göra motsvarande modeller, vilket gör vår metod användbar även i laboratorier världen över som inte har tillgång till lika mycket data, säger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet.
Forskarna visade att deras nya modell kunde förutse tiden från dödens inträffande till obduktionen med en precision på ungefär en dag även för de som varit avlidna i upp till 13 dagar. En tydlig förbättring mot dagens metoder. Enligt Elin Nyman, docent inom systembiologi vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet, var det ett högriskprojekt som inte nödvändigtvis skulle funka.
– Vi visste att många yttre faktorer påverkar kroppens nedbrytning och var förvånade att signalen från kroppens metaboliter var så pass stark när det gäller att förutsäga postmortalt intervall. Det dataset vi har idag ger information om vilken dag dödsfallet skedde, men vi vet inte när på dygnet de dog, säger hon.
Nästa steg: Kunna avgöra när på dygnet någon dött
Forskarnas nästa steg är att ta fram ett dataset med mer precis information om dödstidpunkten för att sedan kunna träna modeller som både skall ge säkrare uppskattningar av det postmortala intervallet och kunna avgöra vilken del av dygnet ett dödsfall skett.
– Rättsmedicinska bedömningar innebär ofta ett pusselliknande detektivarbete. Det här nya verktyget ger oss bättre möjligheter att bedöma hur länge någon varit avliden även när det gått en längre tid sedan dödsfallet, vilket har stor betydelse särskilt i mer komplexa ärenden. Vi arbetar nu vidare med utveckla än mer träffsäkra modeller, säger Carl Söderberg, rättsläkare och forskare vid Rättsmedicinalverket.
När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? En avhandling visar att de flesta barn med både dyslexi och särskild begåvning uppnår resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.
Hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? En ny avhandling från Karlstads universitet har undersökt just detta. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.
I studien undersöks hur några vanliga tester som identifierar läs- och skrivsvårigheter och hur elever, vårdnadshavare och lärare uppmärksammar begåvningen – samt hur eleverna själva beskriver sin skolvardag, sina strategier och sina erfarenheter av stöd.
– Resultaten visar att eleverna i studien har tydliga avkodningssvårigheter, men trots dyslexi, så uppnår de flesta resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Detta testformat tycks ofta mäta strategianvändning snarare än faktisk läsförmåga, vilket gör att dyslexi kan maskeras. Det är lättare för lärare att rätta sådana test, men det får inte gå före vad tester faktiskt avser att bedöma – läsförståelse eller strategianvändning, säger Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Annan dyslexiprofil än förväntat
Resultaten visar också att elever med både särskild begåvning och dyslexi kan ha en annan dyslexiprofil än den vi brukar förvänta oss.
– Många har till exempel ett högt fonologiskt korttidsminne och tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, säger Tove Ekelund.
Det innebär att dyslexi riskerar att förbises om vi har en alltför snäv bild av hur dyslexi ska se ut. Ett högt fonologiskt korttidsminne bör därför inte utesluta dyslexi, utan snarare väcka frågor om samtidig särskild begåvning.
Tove Ekelund menar att alla barn borde testas för dyslexi, oavsett särskild begåvning.
– Tidig screening är viktig. Att identifiera elever med dyslexi tidigt gör det möjligt att påbörja avkodningsträning i ett tidigt skede. Därför är obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterial viktiga för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Elever med dyslexi löper också större risk för psykisk ohälsa än andra elever. Det gör det extra viktigt med tidig identifiering och ge adekvata stödinsatser. Skolans ansvar är stort. Som förälder behöver man också avsätta tid för att stötta sina barn i skolarbetet.
Kan vara svårare att upptäcka särskild begåvning
Studien visar också att det kan vara svårare att upptäcka särskild begåvning hos barn med dyslexi.
– Resultaten visar tydligt att lärare ofta underskattar elevernas begåvning, medan vårdnadshavare och elever själva ser den klarare. Det är därför viktigt att lyssna på vårdnadshavare som säger att deras barn har särskild begåvning. När eleven också har dyslexi visar studien att det blir ännu svårare för lärare att upptäcka begåvningen. Då riskerar fokus att hamna på svårigheterna, medan styrkorna hamnar i skymundan. Följden kan bli att eleven varken får tillräcklig stimulans för sin begåvning eller adekvat stöd för sina läs- och skrivsvårigheter.
För att prestera på topp i sporter på snö och is räcker det inte längre med att ha bäst fysik. Du måste också kunna läsa, förstå och styra kontakten med underlaget. Det visar en studie som undersökt den tekniska utvecklingen inom vintersport.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har gjort en översiktsstudie där de analyserat 277 vetenskapliga artiklar om vetenskapen bakom olympiska vintersporter. Enligt forskarna finns en gemensam nämnare för längdåkaren som jagar det perfekta glidet, den alpina åkaren som vill ta svängen utan att tappa fart och hockeyspelaren som behöver explosiva starter och snabba stopp: Allt handlar om kontakten mellan utrustning och underlag.
– Underlaget må vara den osynliga motståndaren, men med rätt teknologi går det att läsa och därmed skaffa sig ett övertag. Att vinna handlar inte bara om fysiologi utan även om att kunna nyttja kontakten med underlaget till sin fördel, säger Andreas Almqvist, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet.
I praktiken handlar det om tribologi: läran om friktion, slitage och smörjning. För en längdskidåkare gäller det att optimera fästet utan att offra glidet, medan det inom alpint och hockey är kantgreppet som är det centrala.
– Snö och is är material som förändras med temperatur, luftfuktighet och solinstrålning men också av interaktionen med utrustningen. Modern idrottsteknologi utvecklas därför för att läsa av och för att kunna styra kontakten, säger Andreas Almqvist.
Tekniken bakom glidet
I sin översikt lyfter forskarna några huvudsakliga insikter om vintersport och teknisk utveckling.
När det gäller längdskidåkning och skidskytte så är utrustningen i dag en högteknologisk vetenskap: Skidan är en avancerad kompositkonstruktion med styvhet och spann som påverkar hur trycket fördelas mot snön och belagets ytstruktur, mikrotopografin, kan bearbetas med stenslip och handverktyg (rillers, som skapar struktur i skidornas belag) för att hantera vattenfilmen som bildas under skidan.
Vattenfilmen kan hjälpa – och stjälpa
När snön är varm fungerar en tunn hinna av smältvatten nämligen som smörjmedel och minskar friktionen. Men blir vattenfilmen för tjock så uppstår en sugeffekt som bromsar skidan. Det är därför strukturen i belaget gör skillnad: slipstruktur och rill skapar mikroskopiska dräneringssystem som kan avgöra om skidan “suger” eller “släpper”.
Flourförbudet har förändrat strategin
Sedan förbudet mot fluorvallor infördes har också strategin kring vallor förändrats. Utan fluorets extremt vattenavstötande egenskaper måste vallateamen nu hitta nya vägar att optimera val av belag, struktur och övrig preparering för olika snötyper och förhållanden.
Sensorer och data hjälper till
En annan insikt är användningen av avancerade positioneringssystem och sensorer för att förstå var tid går förlorad eller vinns och varför glidet förändras. Genom att analysera hastighetsvariationer med banans höjdprofil och snöns egenskaper kan det fattas mer evidensbaserade beslut om vilken skida som går snabbast för dagen.
För att vara snabbast i spåret krävs högteknologisk utrustning. Bild: Depositphotos
Fysiken bakom farten
I alpina grenar kan man få uppfattningen att det handlar om rent mod, men i själva verket är det en kamp om att bevara rörelseenergi. Varje sväng kostar fart genom friktion mot snön och luftmotstånd. Moderna alpina skidor har därför utvecklats som ett helhetssystem i kompositmaterial, där bindningen designats för säkerhet och för bästa möjliga kraftöverföring från pjäxan och där skidan gör åkningen stabil och förutsägbar.
Skidan är en programmerad fjäder, det handlar inte bara om att skidan är styv eller mjuk utan om var och hur den böjer sig under belastning. Med rätt uppbyggnad kan man få bättre kantgrepp utan att skidan blir slagig och därmed svårkontrollerad i hög fart. Bindningssystemet påverkar också hur kraften överförs från pjäxan ner i snön.
I fartdisciplinerna dominerar luftmotståndet. Därför optimeras position, hjälm och dräkt med hjälp av avancerade strömningsmekaniska beräkningar och i vindtunnel. En bättre position minskar luftmotståndet och ger därmed mätbara tidsvinster.
När utrustning ger för stora fördelar eller risker, kommer det att finnas begränsningar, exempelvis kring bindningssystemets höjd och strikta standarder för tävlingsdräkterna. Det betyder att alpin teknologi balanserar prestanda, säkerhet och rättvisa.
Tekniken i ishockey
I ishockey är det tydligt att teknologi inte bara sitter på kroppen. Den sitter även i arenan. Dagens klubbor består av kompositmaterial där flex och kick kan anpassas för olika skottstilar. Skridskorna är formbara för maximal kraftöverföring och komfort och skenor med snabbfästen av högkvalitativt stål förenklar anpassningen till olika iskvaliteter.
Hur skenan är slipad och profilerad påverkar acceleration, riktningsändring och stopp. Det är som att justera bilens växellåda och däck samtidigt och det kan anpassas efter isens hårdhet och spelarens roll.
Flexibla sargar och glas är inte bara byggstandard; de kan även kopplas till minskad skaderisk på elitnivå. Arenans materialval blir alltså en del av arbetet med att förebygga skador.
Man kan också analysera mönster och beslutsfattande genom att spåra spelare och puck, vilket kan kombineras med AI-baserade modeller. Det påverkar både träning, scouting och hur sporten presenteras för publik.
Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Enligt en studie är den AI-baserade metoden både snabb och träffsäker.
Äggstockscancer upptäcks ofta först när sjukdomen har hunnit långt, vilket försämrar prognosen. En orsak är att symtomen är diffusa och lätt kan förväxlas med vanligare och mindre allvarliga besvär.
Nu utvecklar forskare vid Linköpings universitet en så kallad elektronisk näsa som ska göra det möjligt att identifiera sjukdomen tidigare – och därmed inleda behandling i rätt tid.
– Vår metod skulle kunna underlätta införandet av nya screeningsprotokoll och utvecklingen av diagnostiska metoder, vilket i sin tur kan bidra till att förbättra överlevnadsgraden, livskvaliteten och de övergripande kliniska resultaten, säger Donatella Puglisi, biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Algoritmer urskiljer cancerformer
Tekniken att upptäcka cancer med hjälp av elektroniska näsor har funnits i många år. Men den snabba utvecklingen inom maskininlärning och AI gör det möjligt att använda den etablerade tekniken på nya sätt.
Forskarna i Linköping använder en prototyp utrustad med 32 avancerade sensorer som reagerar på olika flyktiga ämnen från det prov som analyseras. Varje cancerform avger unika flyktiga ämnen, vilket gör att olika cancertyper har sin egen ”lukt”.
– Vi försöker efterlikna luktsinnet hos däggdjur på konstgjord väg. Nu har vi utvecklat en algoritm som kan särskilja äggstockscancer från livmodercancer och från friska kontrollgrupper med data från en elektronisk näsa, säger Donatella Puglisi.
Mer träffsäker än biomarkör
I dag söker vården efter specifika biomarkörer i blodet när cancer misstänks. Men provanalysen är långsam och har ofta stor osäkerhet.
– Dessa tester bygger ofta på en enda biomarkör och saknar den precision som krävs för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Vår metod ligger därför långt före både i träffsäkerhet och i förmågan att identifiera tidig sjukdom, säger Jens Eriksson, docent vid Linköpings universitet.
Forskarna har utvecklat en metod som inte kräver identifiering av en enskild biomarkör. I stället analyserar den elektroniska näsan sammansättningen av flyktiga ämnen som avges från blodplasma.
Maskininlärningsmodeller tränas
Den insamlade informationen bearbetas med hjälp av avancerad maskininlärning som kan känna igen mönster kopplade till äggstockscancer. Modellerna har tränats på kända prover från en biobank, och enligt forskarna uppgår verktygets träffsäkerhet till 97 procent.
– Det är ett enkelt test som tar tio minuter och genast ger ett tydligt resultat. Vår metod kan testa många personer till en låg kostnad och är mycket mer precis än det som finns på marknaden idag. Den här studien är en pilot, men vi hoppas att den ska kunna användas som en del av cancerscreening inom tre år. Just nu har vi fokuserat på att upptäcka cancer, men tillämpningarna är oändliga, säger Jens Eriksson.
Äggstockscancer i siffror
År 2022 rapporterades omkring 325 000 nya fall av äggstockscancer världen över.
Samma år registrerades över 200 000 dödsfall kopplade till sjukdomen.
Enligt World Cancer Research Fund väntas antalet fall öka kraftigt fram till år 2050.
Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom, som är en typ av hjärtsjukdom. Nu visar en studie på över 220 000 personer att ett högre fiberintag tycks kunna bidra till att minska denna risk.
Människokroppen är anpassad för att sova på natten. Att arbeta på natten går emot detta naturliga mönster och kan innebära en extra belastning på kroppen, inklusive hjärtat. Tidigare forskning har kopplat nattarbete till en ökad risk för kranskärlssjukdom, och eftersom arbetstider ofta inte går att förändra ville forskare vid Uppsala universitet undersöka om kostvanor kan ha en skyddande effekt.
Forskarna använde data från 220 000 personer i UK Biobank (2006–2010) och delade in deltagarna i tre grupper:
Dagarbetare
Skiftarbetare med sporadiska nattpass
Regelbundna nattarbetare
Deltagarna hade fyllt i ett detaljerat frågeformulär om sina kostvanor och vid en uppföljning efter cirka 12 år visade det sig att nattarbetare som åt lite fibrer hade högre risk för kranskärlssjukdom, än de som åt mer fibrer.
– Ett måttligt fiberintag på cirka 19 gram per dag kopplades till lägre risk för de som jobbade natt regelbundet. För de som jobbade natt ibland räckte cirka 15 gram. Nuvarande rekommendationer för vuxna ligger på cirka 25 gram fiber per dag, säger Diana Nôga, forskare vid Uppsala universitet.
Fibrer kan stödja hjärthälsan hos nattarbetare
Forskarna poängterar att siffrorna från studien inte är officiella kostrekommendationer utan att de visar ett mönster i denna brittiska studie: högre fiberintag var kopplat till lägre risk för hjärtsjukdom bland nattarbetare.
– Kopplingen mellan fibrer och lägre risk för hjärtsjukdom beror inte bara på att de som äter mer fibrer generellt har en hälsosammare livsstil. Vi har justerat för olika livsstilsfaktorer i analysen. En möjlig förklaring, som stöds av tidigare forskning, är att fibrer kan förbättra tarmfloran och även minska blodfetterna, vilket kan vara extra bra för hjärtat hos personer som jobbar natt, säger Christian Benedict, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.
Ett ökat intag av fiberrika livsmedel, som fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, baljväxter och linser, kan enligt forskarna vara ett enkelt sätt att förbättra hjärthälsan för nattarbetare. Det förutsätter dock att man inte har medicinska hinder, som till exempel kroniska mag-tarmsjukdomar.
– Kostförändringar bör ses som ett komplement, inte en ersättning, till andra hälsosamma vanor som att inte röka, vara fysisk aktiv och få tillräckligt med sömn, säger Diana Nôga.
Arkeologer vid Göteborgs universitet har hittat flera gruvor från bronsåldern i sydvästra Spanien. Fynden kan vara en viktig pusselbit för att förstå var metallen i skandinaviska bronsåldersföremål har sitt ursprung.
Under februari har forskare gjort en arkeologisk inventering i området kring Cabeza del Buey i provinsen Badajoz. Totalt dokumenterades sex gruvor från bronsåldern, allt från mindre brytningsplatser till större gruvmiljöer.
– Gruvorna innehåller koppar, bly och silver – metaller som var centrala i bronsålderns ekonomi och långväga handelsnätverk, säger Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I en av gruvorna hittade forskarna omkring 80 bergartsyxor med rännor, verktyg som användes för att krossa och bearbeta malm.
Ett sammanlänkat Europa
Genom blyisotopanalyser och kemiska analyser av skandinaviska bronsföremål har forskare tidigare kunnat visa att metallen i dessa föremål i många fall har sitt ursprung i sydvästra Spanien
– De nya fynden av bronsåldersgruvor som gjorts under de senaste tio åren, både av andra forskargrupper och genom de omkring 20 nya gruvor som vår forskargrupp har dokumenterat mellan 2024 och 2026, förändrar vår förståelse av hur sammanlänkat Europa var redan för 3 000 år sedan, säger Johan Ling.
Bergartsyxor med ränna hittades vid en av de mindre gruvorna. Verktygen användes för att krossa och utvinna koppar- och blymalm. Bild: Johan Ling, Göteborgs universitet.
Omfattande utvinning av metall
Forskarna menar att fynden visar att metallutvinningen i sydvästra Europa var mer omfattande och organiserad än man tidigare trott. De ger också en konkret arkeologisk grund för de kemiska och isotopiska analyser som pekar mot långväga kontakter under bronsåldern, vilket ger nya insikter i hur metaller spreds över kontinenten.
– Fynden av de nya bronsåldersgruvorna i Extremadura är bara toppen av ett isberg. I denna region, liksom i Andalusien, uppskattar vi att det kan finnas uppemot 150 förhistoriska gruvor som ännu varken dokumenterats eller undersökts, säger Johan Ling.
– Detta kan i grunden förändra vår bild av bronsålderns världssystem, där koppargruvorna utgjorde en av den tidens viktigaste drivkrafter, fortsätter han.
Inventeringen har gjorts i samarbete med Universidad de Sevilla och arkeologer från Museo Arqueológico Provincial de Badajoz.
Fler fall av kolorektalcancer upptäcks tidigt med screening. Det visar en studie där 278 000 60-åringar slumpmässigt erbjöds koloskopi, avföringstest eller ingen undersökning alls.
Forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet har undersökt om screening kan vara en effektiv metod för att upptäcka kolorektalcancer i ett tidigt skede.
Kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjock- och ändtarm, är numera en av de vanligaste cancerformerna. Tidig upptäckt och förebyggande insatser är avgörande för att minska dödligheten i sjukdomen.
Två screeningmetoder undersöktes
I studien deltog över 278 000 personer som slumpmässigt delades in i tre grupper. En grupp lottades till koloskopi medan den andra erbjöds två omgångar med avföringsprov, som följdes av koloskopi om ett av proverna var positivt. En tredje grupp fick ingen undersökning alls.
Enligt forskarna visar resultaten att båda screeningmetoderna leder till att fler fall av cancer upptäcks i ett tidigt skede. Effekten är tydligast under det första året, då majoriteten av undersökningarna genomförs.
− Det är bra eftersom cancer som upptäcks tidigt oftare kan behandlas framgångsrikt. För många cancerformer finns ingen möjlighet till förebyggande behandling, men i det här fallet kan man också upptäcka och ta bort adenom – förstadier som annars hade kunnat utvecklas till cancer, säger Marcus Westerberg, docent vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Deltagare har följts under lång tid
Forskningen är en del av den svenska studien SCREESCO, som startade 2014 för att undersöka hur effektivt två olika screeningmetoder på lång sikt kan minska dödligheten i kolorektalcancer. Om undersökningen upptäckte förstadier till cancer erbjöds patienterna behandling enligt gällande riktlinjer. Deltagarna följdes sedan genom register till och med 2020.
Vid uppföljningens slut såg forskarna att antalet fall av mer avancerad kolorektalcancer hade minskat i båda grupperna som genomgått screening. Den tydligaste effekten sågs i gruppen som lämnat avföringsprov: 0,61 procent utvecklade kolorektalcancer, jämfört med 0,73 procent i kontrollgruppen.
− Vi kan visa att fallen av avancerad cancer tenderar att minska mot slutet av perioden i gruppen som slumpades till att lämna avföringsprov. Det kan tala för en förebyggande effekt av screeningen genom att man tagit bort förstadier till cancer, säger Anna Forsberg, docent vid Karolinska institutet.
Hopp om minskad dödlighet
Studien har också tittat på möjliga risker med ett ökat antal koloskopier. Forskarna såg en liten ökning av blödningar i mage och tarm samt blodproppar, främst under det första året då flest undersökningar genomfördes. Händelserna var dock ovanliga, och den totala dödligheten var densamma i samtliga grupper.
Forskarna planerar att följa deltagarna till 2030 för att kunna utvärdera hur effektiva de olika screeningmetoderna är när det gäller att minska dödligheten i kolorektalcancer på lång sikt.
– Den här delstudien ger oss stort hopp om att screening också kommer att visa sig minska dödligheten i kolorektalcancer i båda grupperna när studien slututvärderas om cirka fem år, säger Anna Forsberg.
Mer om screening
I Sverige har screening för kolorektalcancer med avföringstestet FIT (fekalt immunokemiskt test) erbjudits personer i åldern 60-69 i Region Stockholm och Region Gotland sedan 2015. Sedan 2020 omfattar erbjudandet även personer i åldern 60–74 år.
Det som avgör om människor går och röstar som vuxna grundläggs redan i tonåren. Det visar en studie som pekar på att tidiga värderingar om ansvar och delaktighet är viktigare än både politiskt intresse och kunskap om politik.
Forskare vid Högskolan Dalarna har följt unga i Sverige från tonåren till vuxen ålder. Genom att koppla politiska attityder i 13–16-årsåldern till registerdata har forskarna kunnat studera faktiskt valdeltagande i riksdagsvalen 2018 och 2022. Därmed har forskarna undersökt vilka faktorer som har betydelse på lång sikt.
– Våra resultat visar att det är tidiga värderingar om ansvar och delaktighet som har störst betydelse för om man röstar som vuxen, snarare än hur intresserad eller kunnig man upplever sig vara i politik, säger Erik Lundberg, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Sambandet mellan tidiga medborgerliga normer och vuxet valdeltagande kvarstår även när man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund och tidigare röstning.
Tydliga skillnader efter kön och bakgrund
Studien visar också tydliga könsskillnader i vägarna till valdeltagande.
Bland kvinnor hänger röstning i vuxen ålder ihop med fler faktorer, som medborgerliga normer, politiskt intresse och tillit till det politiska systemet. För män är just sambandet mellan tidigare röstning och fortsatt deltagande särskilt starkt.
Studien visar också att bakgrund har stor betydelse för valdeltagande även på lång sikt. Personer med utländsk bakgrund var mindre benägna att delta i val i vuxen ålder än personer med svensk bakgrund.
Tidiga värderingar viktigare än samtal om politik
Hur ofta unga pratar om politik i tonåren har inte störst långsiktig betydelse för om de röstar som vuxna, utan det handlar i stället om vilka värderingar om ansvar och delaktighet som de utvecklar tidigt. Varken frekvensen av politiska samtal eller de kunskaper om politik som unga har under tonåren har någon tydlig koppling till faktiskt valdeltagande i vuxen ålder.
– Om vi vill öka valdeltagandet räcker det inte att bara fokusera på kunskap och färdigheter. Minst lika viktigt är att tidigt stärka unga i att politiskt deltagande är meningsfullt och värt att ta ansvar för. Det är angeläget att såväl skola som civilsamhälle också betonar vikten av att tidigt under ungdomsåren stärka ungas medborgarnormer och vikten av att vilja ta ansvar för samhällets gemensamma utveckling, säger Ali Abdelzadeh, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie. Resultatet visar också att behandlingen är säker att använda.
Av de barn som föds extremt för tidigt – före graviditetsvecka 28 – får mer än hälften en lungsjukdom. Lungsjukdomen, som heter bronkopulmonell dysplasi, BPD, påverkar dem ofta under resten av livet. Den uppstår på grund av att lungorna hos mycket för tidigt födda barn inte är tillräckligt utvecklade. Flera faktorer kan göra lungorna skörare och försvåra lungvävnadens utveckling.
En nyckelfaktor vid BPD är inflammation, som skadar lungvävnaden. Hormonet kortison dämpar inflammation, men barn som föds extremt för tidigt kan inte producera tillräcklig mängd kortison.
Tidigare studier som undersökt förebyggande behandling med hydrokortison har pekat på positiva effekter, men också misstänkts kunna ge svåra biverkningar. Behandlingen används i flera länder och i Sverige har en del regioner de senaste åren infört riktlinjer om behandling med hydrokortison från första dygnet efter födseln, medan andra regioner har valt att avstå.
– Det har lett till ett slags naturligt experiment i Sverige, där en del extremt för tidigt födda barn har behandlats och andra inte. Vi drog nytta av det i vår studie där vi har tittat på hur den här behandlingen fungerar i den verkliga vården i Sverige. Det finns nästan inga sådana studier i världen i dag, säger Ulrika Ådén, professor i barnmedicin vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet samt överläkare i neonatologi.
Ökad chans för överlevnad utan sjukdom
Forskarna analyserade data från det nationella neonatalregistret. 474 barn som behandlats med hydrokortison jämfördes med 632 barn som fötts i samma regioner innan behandlingen infördes. De jämförde också med regioner som inte ger kortisonbehandling.
Alla barn hade fötts i graviditetsvecka 22 till 27 under åren 2018 till 2023.
– Vår studie visar att om extremt för tidigt födda barn får den här behandlingen tidigt i livet så ökar chansen för överlevnad utan lungsjukdom. Hydrokortisonbehandlingen är säker att ge och ökar inte risken för allvarliga biverkningar under nyföddhetsperioden, säger Veronica Smedbäck, doktorand vid Linköpings universitet och läkare.
Behandlingen kan få betydelse både för familjer och samhället
Många barn som får BPD löper ökad risk för att få infektioner och bli inlagda på sjukhus under skolåldern. Lungsjukdomen är också kopplad till att barnen inte går upp i vikt som väntat och att hjärnans utveckling påverkas negativt. Forskarna menar att den förebyggande behandlingen kan ha betydelse dels för barnen och deras familjer, dels för samhället då det skulle kunna minska barnens behov av vård.
– Med tanke på att mer än hälften av alla extremt för tidigt födda barn drabbas av den här lungsjukdomen, kan det vara värdefullt med den här behandlingen som kan öka chansen för överlevnad utan sjukdomen. Många länder räddar i dag barn som föds extremt tidigt, så det kan potentiellt bli väldigt många barn som berörs, säger Veronica Smedbäck.
Studien tittar på säkerhetsaspekter kring behandlingen på kort sikt och nu går forskarna vidare med att undersöka möjliga effekter av behandlingen på längre sikt, där en viktig fråga är hjärnans utveckling. Andra studier har indikerat en positiv effekt av behandlingen på hjärnans utveckling, men det behövs mer forskning om långtidseffekter av behandlingen.
