Forskare vid Stockholms universitet kan nu visa vad som legat dolt under snö och is i Sápmis fjäll. De har hittat ett stort antal pilskaft som kan öka kunskapen om förhistorisk jakt.
De senaste årens snabbt smältande snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har lett till en oväntad upptäckt. När arkeologer och glaciologer nyligen gjorde inventeringar i Norr- och Västerbotten hittades delar av 15 pilskaft. Några har både pilspets och bindning bevarad.
– Den ökande avsmältningen som är orsaken till att vi kan göra fynden är sorglig och problematisk, men fynden ger oss också ny, viktig och unik kunskap om hur människan har utnyttjat fjällen i förhistorien, säger Kerstin Lidén som är professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet.
Pilskaften vittnar om förhistorisk jakt.
– Från fynden kan vi se hur man har jagat och hur man har utnyttjat lokala material för att tillverka pilarna som normalt inte bevaras för arkeologer att studera, samt dra slutsatser om vilka bytesdjuren har varit, säger Kerstin Lidén.
Under inventeringen hittades skaft med pilspets och bindning. Bild: Markus Fjellström.
Spets av järn
Förra året hittade forskarna en 2500 år gammal spjutspets av horn i samma område. Fynden beskrivs som unika i Sverige, både till material och antal.
– Pilskaften vi hittat är olika gamla och av olika typ, troligen har de använts för olika syften. Ett av pilskaften har en kvarsittande pilspets av järn och kan troligen dateras till vikingatid, säger arkeologen Markus Fjellström.
Den arkeologiska inventeringar av glaciärer och snöfläckar ingår i projektet GLAS – Glaciärarkeologi i Sápmi. Målet är att öka kunskapen om människors och djurs forntida närvaro i högalpina områden. Forskarna samarbetar med fem museer.
Barn mår bra av växelvis boende efter en separation, men vad händer om en av föräldrarna anses olämplig? Enligt en studie finns en risk att pappor diskrimineras i vårdnadstvister.
I en studie från Lunds universitet fick 29 familjerättssekreterare läsa en fiktiv berättelse om en vårdnadstvist mellan en svag och en väl fungerande förälder. När den svaga föräldern var en pappa rekommenderades växelvis boende för barnen i sju procent av fallen.
För kvinnor var det däremot lättare att få bo tillsammans med barnen. Även om mamman ansågs vara mindre lämplig föreslogs ett delat boende i 38 procent av fallen, visar studien.
Delat boende gynnar barnen
Tingsrätten fattar det formella beslutet om vårdnad, boende och umgänge, men följer ofta familjerättens rekommendationer.
– Studien är viktig. Den visar att även män kan diskrimineras. Men framför allt är det ju barnen som drabbas. Från andra studier vet vi att hela familjen, alltså både barnen och föräldrar, mår bäst vid delat boende. Det gäller för nästan alla mått av välbefinnande, både psykiska och fysiska, säger Sverker Sikström som är professor i psykologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Ofta fokus på kvinnor
Få internationella studier har tittat på diskriminering mot män i vårdnadstvister. Inte heller i Sverige har liknande studier gjorts tidigare. Det förvånar Sverker Sikström eftersom kontakten mellan barn och föräldrar anses vara mycket viktig.
– Den största delen av forskning om könsdiskriminering görs av kvinnor och fokuseras på hur kvinnor diskrimineras, därför blir det speciellt viktigt att titta på det omvända förhållandet, säger han och fortsätter:
– Familjerättssekreterare, som till 86 procent består av kvinnor, har makten att göra riskbedömningar och rekommendationer i vårdnadstvister. Tingsrättens beslut brukar oftast grunda sig på deras rekommendationer.
Små förändringar över tid
Studien utgår från data som samlades in under 2012. Sedan dess kan förändringar ha skett.
– Det är en tänkbar svaghet i vår studie. Dock vet vi från tidigare forskning om diskriminering att implicita stereotyper är mycket svåra att förändra över tid, säger Sverker Sikström.
Han lyfter även fram att data från Statistiska centralbyrån visar små förändringar i andelen ensamstående pappor. Under det senaste decenniet ses en ökning från 4.3 till 5.6 procent. Andelen ensamstående mammor har gått från 13.8 till 13.0 procent mellan 2013 och 2024.
Byggnadsarbetare har svårt att prata om psykisk ohälsa, och självmord bland kollegor kan komma helt oväntat. En studie visar också att den tuffa och stressiga arbetsmiljön kan driva på ett dåligt mående.
Tidigare forskning har visat att manliga byggnadsarbetare i Sverige löper uppemot 50 procent högre risk att begå självmord. För länder som Storbritannien och USA är siffran ännu högre. En ny studie från Göteborgs universitet visar nu att psykisk ohälsa inom byggbranschen inte alltid tas på allvar.
I studien har övert 40 byggnadsarbetare, fackliga representanter och chefer inom den svenska byggnadsindustrin intervjuats.
Problem tas inte på allvar
I samtalen upplevdes cheferna ha en viktig roll för den psykiska hälsan. I intervjuerna beskrevs empatiska och stöttande ledare, men också chefer som inte tog notis om psykiska problem hos sina anställda.
”Jag har skickat signaler om jag inte känner mig på topp. Svaret har varit “låt oss ta itu med det senare, vi måste avsluta projektet först”, berättar en av byggnadsarbetarna som intervjuades.
I studien medverkade även deltagare som varit med om att en kollega tagit sitt liv, och att det varit en chockerande upplevelse. De hade inte sett några tecken på att arbetskamraten mått dåligt.
Söker inte hjälp
Studien stödjer bilden av byggbranschen som krävande, där arbetsklimatet på vissa arbetsplatser präglas av en machokultur och stigmatisering av psykisk ohälsa.
– I våra intervjuer framkommer att många byggnadsarbetare inte berättar eller söker hjälp när de mår psykiskt dåligt, och att vissa självmedicinerar med alkohol och smärtstillande läkemedel, säger Kristina Aurelius, forskare i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Vi ser också att det finns behov av bättre rutiner kring hur man ska hantera psykisk ohälsa och tydligare socialt stöd på arbetsplatserna, fortsätter hon.
Krävande arbete
Studiedeltagarna beskrev arbetsmiljön i byggbranschen som fysiskt mycket krävande och stressande, vilket upplevdes ha en negativ effekt på både fysisk och mental hälsa.
Det framkom också att den krävande arbetsmiljön ofta orsakar långvarig smärta, vilket i sin tur kan leda till psykiska problem och överkonsumtion av alkohol och läkemedel.
Cellgiftbehandling vid bröstcancer kan ge problem med nervskador som påverkar vardagslivet. Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat ett verktyg som kan förutsäga risken för biverkningar hos olika patienter. Målet är mer individanpassad behandling.
En växande grupp som överlever bröstcancer får sena effekter av behandlingen. Forskare har nu tittat närmare på biverkningar som uppstår efter behandling med taxaner. Det är är speciell grupp cytostatika, eller cellgifter, som används för att förebygga återfall. Men läkemedlet har en baksida.
– Det är väldigt vanligt med biverkningar i form av nervskador efter behandling med taxaner vid bröstcancer och problemen är ofta kvar i flera år. Det är oerhört påfrestande för de drabbade och har en stor påverkan på patienternas livskvalitet, säger cancerläkaren Kristina Engvall som även forskar vid Linköpings universitet.
Domningar och kramp
För att kunna förutse vilka patienter som har störst risk att drabbas av nervskador har forskare kartlagt biverkningar från två vanliga taxanläkemedel.
Över 330 kvinnor fick själva beskriva hur svåra deras nervskador var två och sex år efter cancerbehandlingen. Allra vanligast var kramp i fötterna, men också svårigheter att öppna en burk, domningar eller stickningar i fötterna och svårigheter att gå i trappor.
Modeller kan förutse risken
Forskarna utvecklade sedan modeller där patienternas genetiska egenskaper kopplades till olika biverkningar av cytostatikabehandlingen. På så sätt kunde risken för nervskador ses. Patienterna kunde också delas in i olika riskgrupper.
– Det här kan bli ett verktyg för att individualisera behandlingen och inte bara titta på vinsterna utan också titta på riskerna för den enskilda patienten. I dag är vi så pass bra på att behandla bröstcancer att vi inom vården behöver ta större hänsyn till risken för komplikationer och biverkningar som påverkar patienten långt efter behandlingen, säger Kristina Engvall.
Vissa symtom är komplexa
Forskarna lyckades göra modeller för risken att få kvarstående domningar eller stickningar i fötterna.
– Det visade sig också att tre av de fem symtom som vi fokuserade på är så biologiskt komplexa att vi inte kunde skapa modeller för dem. Det rör sig till exempel om svårigheter att öppna burkar. Att öppna en burk involverar både motoriska och sensoriska nerver, vilket gör det väldigt svårt att förutsäga vilka individer som löper störst risk att få det symtomet, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet.
På sikt skulle verktyget kunna införas i vården, enligt forskarna. Mer studier krävs dock innan det kan bli möjligt.
Många var länge tveksamma till att Sverige borde gå med i försvarsalliansen Nato, men gjorde sedan en helomvändning. Forskare vid Umeå universitet har tagit reda på varför opinionen skiftade så snabbt.
Efter Rysslands invasion av Ukraina valde Sverige att överge alliansfriheten och ansöka om medlemskap i Nato. Beslutet ledde till en mycket snabb förändring i den allmänna opinionen.
Forskare vid Umeå universitet har nu undersökt vad som låg bakom det plötsliga skiftet.
Det gjordes genom att analysera förändringar i åsikter bland svenska universitetsstudenter, som fick svara på enkäter vid tre olika tidpunkter.
Många var länge emot
Undersökningen visar att den internationella krisen skapade en grundläggande osäkerhet, men trots detta förblev opinionen splittrad efter Rysslands invasion av Ukraina och fram till beslutet att ansöka om medlemskap i Nato.
Vid denna tidpunkt var cirka 40 procent av deltagarna i studien fortfarande emot ett medlemskap i Nato. Det var först efter att beslutet om medlemskap fattades som många ändrade sin ståndpunkt. 32 procent bytte då helt åsikt.
Politikernas budskap påverkade
Studien visar att det främst var politikernas agerande och kommunikationsstrategier som formade den allmänna opinionen. Det var alltså de politiska ledarnas tydliga budskap, snarare än själva händelsen i kris, som hade den största påverkan på åsiktsförändringarna, konstaterar forskarna.
Två faktorer formade opinionen
1
Effekt av krisen
Historiskt sett tenderar befolkningen att sluta upp bakom sina ledare under internationella kriser, vilket kan leda till ett ökat stöd för politiska beslut.
2
Politikernas inflytande
Studien visar att förändringen i opinionen skedde i linje med de politiska partier som studenterna redan sympatiserade med.
Till exempel studenter som sympatiserade med Socialdemokraterna var mer benägna att ändra sin inställning till Nato eftersom partiet ändrade sin position i frågan. För studenter som gillade Vänsterpartiet, som aldrig ändrade sig om Nato, var det troligare att inställningen gick i motsatt riktning.
Barn som nås av internationellt bistånd löper mindre risk att drabbas av kronisk undernäring. Mest framgångsrika är breda insatser som förbättrar familjens inkomster.
Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har tittat närmare på drygt 700 biståndsprojekt i Malawi för att se hur kronisk undernäring kan undvikas hos barn.
Resultatet visar att bland de allra yngsta, från nyfödda och upp till två års ålder, är risken att drabbas mindre om ett aktivt biståndsprojekt fanns i närheten av hemmet.
Breda projekt bättre än riktade insatser
Studien visar också att biståndsprojekt som påverkar hushållens inkomst tycks ha större effekt än riktade insatser mot barns och mammors hälsa.
– Även om biståndsprojekt i form av exempelvis näringstillskott till små barn kan ha positiva effekter, är resultaten av riktade projekt för att motverka kronisk undernäring förvånansvärt svaga, konstaterar Dick Durevall, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.
Enligt Dick Durevall kan detta bero på att många olika faktorer påverkar barnens näringsupptag.
– Ett exempel är om familjen lagar mat med ved inomhus utan bra ventilation, då ökar risken för kronisk näringsbrist när barnen utsätts för giftig rök. Andra exempel är dålig hygien på grund av brist på rent dricksvatten och risken för malaria om man inte använder myggnät, säger han.
Så gjorde studien
Om barn inte får tillräckligt med näring påverkas deras längd, organutveckling, hjärnan och immunförsvaret.
I studien har forskarna utgått från information om levnadsförhållanden, vikt och längd hos 26 000 barn och kopplat detta till över 770 biståndsprojekt. Effekter av biståndsprojekt i närheten av barnens hem har jämförts med barn som inte nås av bistånd under den kritiska perioden från nyfödd till två års ålder.
Hushållens eget inflytande viktigt
I stället tycks biståndsprojekt som förbättrar hushållens ekonomi som helhet och utbildningsnivån hos mödrarna ge större effekter. Det kan handla om att skapa marknadsplatser, skolor, brunnar och förbättra metoder inom jordbruket eller om ekonomiska bidrag till familjen om barnen går i skolan.
– Program som syftar till att minska problemet med kronisk undernäring bör angripa alla viktiga faktorer, vilket antagligen görs enklast om hushållen själva får ha inflytande på hur resurserna används, säger Ann-Sofie Isaksson, docent i nationalekonomi.
Bistånd har positiv effekt
Studien visar också att så kallade multilaterala biståndsprojekt, där flera länder eller partners ingår, har störst effekt. En trolig orsak är att dessa projekt är större och fokuserar på viktiga utvecklingsområden.
– Resultatet från studien visar ändå att bistånd fungerar, det vill säga att det kan ha en stor positiv effekt. De visar också att kronisk undernäring troligtvis orsakas av många olika faktorer. En slutsats är att man bör fokusera på biståndsprojekt som påverkar hushållets inkomster, säger Dick Durevall.
Skogsbränder i Norden fortsätter att släppa ut koldioxid i flera år efter att lågorna slocknat, visar en studie vid Lunds universitet. Skogen tar även lång tid på sig att återhämta sig och fungera som en effektiv kolsänka igen.
Den boreala skogen som sträcker sig över norra halvklotet – från Nordamerika till Sibirien – är en av världens största kolsänkor. Under tusentals år har skogen absorberat ungefär en biljon ton av växthusgasen koldioxid från atmosfären.
Men när dessa skogar drabbas av bränder frigörs också större mängder koldioxid jämfört med andra platser på jorden, något som förstärker klimatförändringarna.
Orsaken är att mycket kol inte bara lagras i träden utan även i marken. När även den brinner kan koldioxid släppas ut.
Mätstationer i Ljusdal
Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt klimateffekter av skogsbränder i nordeuropeisk skog.
– I princip har inga motsvarande mätningar gjorts efter bränder i Norden, bortsett från vår studie, och vi behöver den här kunskapen för att kunna förstå framtidens klimat, inte minst då klimatförändringen väntas leda till så många fler bränder, säger Natascha Kljun, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Forskarna har fokuserat på den omfattande branden nära Ljusdal den varma sommaren 2018, då antalet skogsbränder i de nordiska länderna var fler än någonsin.
Efter branden satte forskarna upp mätstationer på olika ställen i det brandhärjade området för att mäta koldioxidutsläppen från trädrester och mark. De ville också följa hur vegetationen så småningom kom tillbaka.
Utsläpp under många år
Resultaten visar att den brända marken fortsatte att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen pågick under flera år och var nästan dubbelt så stora som under själva branden.
– Det förvånade oss att utsläppen var högre efter branden än under själva branden. Våra resultat visar också att utsläppen fortsätter under lång tid och att det tar lång tid för skogen att återhämta sig som kolsänka, säger Natascha Kljun.
Modell visar långsam återhämtning
Forskarna matade in data från olika eldhärjade skogsområden i en modell. Den förutspådde att det kommer att ta omkring 40 år för all koldioxid som släppts ut i samband med branden i Ljusdal att lagras igen i ny skog.
Fortsatta mätningar på plats behövs dock för att bekräfta resultaten från modelleringen. Mätningarna har dessutom skett i ett begränsat område.
Bättre att låta träd stå kvar
En viktig upptäckt i studien är att avverkning och markberedning i eldhärjad skog kan sakta ner återhämtningen av vegetationen, och därmed skogens förmåga att binda koldioxid igen.
Om överlevande träd får stå kvar kan de i stället fortsätta att binda och lagra koldioxid, även om de växer långsammare än träd som inte blivit brända.
– Hur en skog sköts efter en brand har betydelse för hur lång tid det tar innan skogen blir en kolsänka igen. Det är alltså bättre att låta överlevande träd stå kvar om man vill att skogen ska återhämta sig som kolsänka snabbare, säger Natascha Kljun.
Mer om skogsbränder i Nordamerika och Europa
I Nordamerika brukar skogsbränder ta sig upp i trädens krontak, vilket leder till att många träd dör. Vid sådana bränder sker de flesta koldioxidutsläppen under själva branden.
I de nordiska länderna är skogsbruket intensivt och 60-80 procent av all skog sköts kommersiellt, vilket för med sig regelbunden gallring.
Här finns också trädarter som ska kunna stå emot brand. Vid skogsbränder klarar sig därför fler träd medan mark och undervegetation härjas svårare. Det här gör att koldioxidutsläppen vid en brand ser annorlunda ut i nordiska skogar jämfört med en nordamerikansk skog.
Forskarna hoppas att studien ska leda till en större förståelse för hur boreala skogsbränder påverkar klimatförändringen genom omfattande och långvariga koldioxidutsläpp.
De menar också att den långsamma återhämtningen av skogen som kolsänka bör tas med i klimatmodeller.
En stor del av sillen som fångas med trålare stressas till döds. Det visar en studie som kan få betydelse för fiskeindustrin.
Djurskyddsexperter och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt djurvälfärden för sill som trålas på öppet hav i Nordsjön. Resultaten visar att hela 96 procent av sillarna var döda när de nådde fartygsdäcket.
Allvarlig stress under lång tid
Fiskarna hade förlorat nästan alla sina fjäll och visade tydliga tecken på stress. De hade förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol och även omfattande hemolys, som innebär att röda blodkroppar slagits sönder inuti fiskarna.
– När fiskar dör under fångsten utsätts de för onödigt lidande, vilket samtidigt försämrar köttets kvalitet på grund av stressrelaterade förändringar i deras kroppar, säger zoologen Albin Gräns vid Sveriges lantbruksuniversitet och fortsätter:
– Det finns fortfarande många oklarheter kring vad som händer med fiskarna i trålen under vattenytan. Men vi kan med säkerhet säga att sillen som vi undersökte dog först efter att ha utsatts för allvarlig stress under en lång period.
Skandinaviska fiskare fångar tillsammans flera miljarder fiskar varje år. Trålning innebär att ett stort nät dras efter ett fartyg. Bild: Danmarks pelagiske producentorganisation
Studien har gjorts i ett samarbete mellan industri, djurskyddsexperter och forskare. Resultaten tyder på att utmaningarna för fiskarnas välfärd delvis kan kopplas till tråltiden och mängden fisk.
Under två fisketurer varierade fångstmängden mellan 200 och 690 ton fisk per trålning. Det motsvarar mellan 1,5 och 5 miljoner fiskar. Fiskarna tillbringade mellan en och fem timmar i nätet.
Skonsammare fångst
Mer forskning behövs om de exakta mekanismernas bakom fiskarnas död, men studien kan få stor betydelse för fiskeindustrin och för att utveckla fångstmetoderna, menar forskarna.
– Jag hoppas att det här kan bana väg för utvecklingen av nya teknologier och metoder för att komma fram till skonsammare fångst- och avlivningsprocess. Om fler fiskar överlever till däcket, måste sedan fokus ligga på att också utveckla och implementera humana avlivningsmetoder ombord på fler fiskefartyg, säger Albin Gräns.
Studien är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Danmarks Pelagiska Producentorganisation, Dyrenes Beskyttelse, Teknologisk Institut och National Institute of Aquatic Resources.
Flyg som drivs med vätgas kan leda till ett mer miljövänligt resande. Men ett problem är att de fossilfria planen inte kan flyga långa sträckor. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en helt ny typ av värmeväxlare som ökar räckvidden.
Nya studier från Chalmers tekniska högskola visar att nästan alla flygresor inom 120 mils radie skulle kunna göras med vätgasdrivet flyg år 2045.
– Vill det sig väl så kan det gå fort nu. Redan 2028 kan de första kommersiella vätgasflygen i Sverige vara i luften, säger professor Tomas Grönstedt vid Chalmers.
För vätgasdrivet flyg är det korta och medellånga resor som ligger närmast i sikte. För längre flygsträckor räknar branschen med att kunna fortsätta använda samma typ av turbofläktmotorer som i dagens flygplan. Det innebär dock att bränslesystemet måste anpassas för att kunna hantera kylan hos flytande vätgas.
Ny värmeväxlare
För att hålla flygplanets vikt nere behöver vätgasen lagras i flytande form, något som kräver en temperatur i tanken runt 250 minusgrader. Att spruta in så kallt bränsle för förbränning innebär en rejält försämrad effekt och ökad bränsleförbrukning.
För att ta sig an den här utmaningen har forskare på Chalmers under flera år arbetat med att utveckla en helt ny typ av värmeväxlare. Tekniken drar nytta av vätgasens låga lagringstemperatur för att kyla motordelar. Den använder sedan spillvärme från avgaserna för att förvärma bränslet flera hundra grader innan det sprutas in i förbränningskammaren.
– Varje grads temperaturökning minskar bränsleförbrukningen och ökar räckvidden. Vi kunde visa att kort- och medeldistansflygplan utrustade med den nya värmeväxlaren kunde minska sin bränsleförbrukning med nära åtta procent, säger Carlos Xisto, docent på avdelningen för strömningslära på Chalmers och fortsätter:
– Med tanke på att en flygplansmotor är en mogen och väletablerad teknik, så är det ett väldigt bra resultat från en enda komponent.
Med en optimering av den här typen av värmeväxlarteknik i ett vanligt trafikflygplan av typen Airbus A320 skulle räckvidden kunna förbättras med upp till tio procent, konstaterar forskarna.
Så här skulle ett vätgasdrivet trafikflygplan för långa distanser kunna se ut. Bild: Cranfield university.
Kortare sträckor målet för vätgasflyg
En studie vid Chalmers tekniska högskola visar att vätgasdrivet flyg skulle kunna möta behoven för 97 procent av alla inomnordiska flygsträckor och 58 procent av den nordiska passagerarvolymen år 2045. Beräkningarna utgick från en räckvidd på 1200 kilometer och att en redan befintlig flygplansmodell anpassades för vätgasdrift.
Flytande vätgas kräver större tankvolym än dagens flygfotogen, men är lättare och innehåller mer energi per kilo bränsle.
I studien presenterar forskarna en bränsletank som rymmer tillräckligt med bränsle för hela flygsträckan, är tillräckligt isolerad för att hålla den superkalla flytande vätgasen och samtidigt är lättare än dagens fossilbaserade system.
Mix av olika flyg
Men även om den tekniska utvecklingen har kommit långt finns utmaningar. Utöver stora investeringar i infrastruktur krävs nya affärsmodeller och partnerskap för att kunna producera, transportera och lagra vätgasen. En total övergång till vätgasflyg förväntas kräva cirka 100 miljoner ton grön vätgas årligen.
– Det finns branschförväntningar om att 30–40 procent av det globala flyget ska drivas med vätgas till år 2050. Sannolikt kommer vi under ett antal år framöver att behöva en mix av flyg som går på el, mindre miljöbelastande e-jetbränsle och vätgas. Men varje flygplan som kan drivas med vätgas från förnybar energi minskar koldioxidutsläppen, säger Tomas Grönstedt.
Den globala uppvärmningen kan skynda på koldioxidutsläppen från ekosystemen – men bara om det är tillräckligt fuktigt i marken. Vatten har därför en avgörande roll, menar forskare bakom en ny studie.
Tidigare forskning har främst fokuserat på temperaturer och att koldioxidutsläpp från ekosystem är högre i ett varmare klimat. Den globala uppvärmningen kan därför skynda på utsläppen och bidra till en starkare växthuseffekt, som i sin tur förvärrar klimatförändringarna.
Men i en ny studie har forskare vid bland annat Stockholms universitet kommit fram till att den här effekten sannolikt bara sker i fuktiga miljöer, där växter och organismer i marken inte begränsas av brist på vatten.
Växter anpassar sig
För första gången kan forskarna visa att det finns vissa tröskelvärden för nederbörd. Marken behöver vara tillräckligt fuktig för att växter och organismer som lever där ska få en ökad metabolism, ämnesomsättning, som leder till koldioxidutsläpp. Om det regnar för lite påverkas deras aktivitet.
– Alla organismer behöver vatten för att leva, och både växter och mikroorganismer i marken sänker sin ämnesomsättning under torra förhållanden, vilket gör att ekosystemen släpper ut mindre koldioxid när marken är torr, säger Stefano Manzoni, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Ökar kunskap om klimatförändringar
Upptäckten kan öka förståelsen av hur klimatförändringar påverkar olika delar av världen. Områden där nederbörden inte når de kritiska tröskelvärdena kan vara mindre känsliga för uppvärmning.
– För att öka vår förståelse av var och när vatten blir begränsande, samt nettoeffekten på koldioxidutsläppen, behöver vi forska mer om hydromiljöer och framtida förändringar i vattnets kretslopp, säger Jerker Jarsjö, professor vid Stockholms universitet.
Musikbaserad rörelseterapi kan ha positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke och vid andra hjärnsjukdomar. Det visar en översiktsstudie från Göteborgs universitet.
För att hjälpa människor som rehabiliteras efter skador i hjärnan och nervsystemet används en metod som utvecklats av jazzmusikern Ronnie Gardiner.
Metoden bygger på rytm och rörelser utifrån ett tvåfärgat notsystem, där vänster kroppshalva följer röda noter och den högra blå. Detta kombineras med att munnen formar rytmiska ljud. Övningarna innebär att motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet sätts på prov.
Ronnie Gardiner Method används både inom rehabilitering i Sverige och internationellt. Men det har saknats en samlad vetenskaplig bild av eventuella funktionsförbättringar när metoden tillämpas, och hur den uppfattas av ledare och deltagare.
Komplement till vanlig rehab
Petra Pohl, fysioterapeut och universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har forskat på metoden i över 15 år. Hon har tidigare utvärderat den för personer med Parkinsons sjukdom och stroke. Studierna har visat att metoden uppskattas för sin lekfullhet och trevliga inramning med uppiggande musik i ett socialt sammanhang.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl.
I den nya översiktsstudien, som sammanställer resultat från över 20 studier, framgår att Ronnie Gardiner Method skulle kunna fungera som ett värdefullt komplement till traditionell neurologisk rehabilitering. De tänkbara fördelarna är bäst belagda vid strokerehabilitering. Resultaten från övriga sjukdomstillstånd är inte lika övertygande.
Bättre återhämtning och livskvalitet
I några studier framgår att metoden uppfattas som både utmanade, motiverande och njutbar för deltagarna. Många upplevde bättre återhämtning och livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, konstaterar Petra Pohl.
Flera studier i undersökningen var inte granskade av andra forskare och tillskrevs därför inte samma tyngd.
En barndom på landet är ingen garanti för barns relation till naturen, enligt en studie från Lunds universitet. Det är snarare föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå som formar kontakten med djur och natur.
I en studie har forskare velat undersöka barns relation till naturen, något som ofta formas i barndomen. De ville se om kontakten med naturen påverkas av familjens ekonomi, men också om barnens uppväxtmiljö spelar roll.
I studien undersöktes även om fågelmatning kan fungera som en kontaktyta gentemot vilda djur och stärka barnens känsla för naturen, och kanske även deras välmående.
Uppväxtmiljö spelar mindre roll
I studien fick barn från 14 skolor i städer och på landsbygd i Skåne mata och räkna fåglar på skolgården under tre veckors tid. Före och efter matningen undersöktes barnens kunskap om fågelarter, välbefinnande och koppling till naturen.
Det visade sig att barnens relation till naturen inte styrs av om de växer upp på landet eller i en stad.
– Det är i stället socioekonomiska faktorer som påverkar. Till exempel hade barn i områden med fler välutbildade överlag bättre artkunskap, vilket i sin tur var kopplat till en mer positiv syn på vilda djur, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet.
Inkomst påverkar aktiviteter
Högre inkomst i familjen var också kopplat till att barnen deltog i fler naturaktiviteter, något som leder till en bättre relation till naturen.
– Och det här gällde alltså oavsett om barnen bodde i centrala Malmö eller på landsbygden mitt i Skåne.
Däremot kunde forskarna se andra skillnader mellan stadsbarn och barn på landsbygden.
– Det verkar som om barnen använder naturområden på olika sätt, men att detta inte påverkar deras attityd till naturen i stort. Vi kunde också se att barn som har mer natur nära bostaden rapporterar ett högre självupplevt välmående. Det visar på hur viktigt det är med naturkontakt, säger Johan Kjellberg Jensen.
Skolbarn fick mata fåglar
I projektet med fågelmatningen kunde forskarna däremot inte inte se några andra effekter än att barnens kunskap om olika fågelarter ökade.
– Med det sagt såg vi en väldigt stor variation i resultaten mellan skolor, vilket pekar på lärarens och skolans viktiga roll i projekt som detta, säger Johan Kjellberg Jensen.
Barn med lite natur nära hemmet gynnades mest av fågelmatningsprojektet, enligt studien.
– Det visar på vikten av en grön och jämlik bostads- och stadsplanering. Om vi vill att framtida generationer ska ha en positiv relation till naturen och kunna dra nytta av alla hälsofördelar som är knutna till den, kan riktade projekt för att öka barns naturkontakt behövas, både i städer och på landet, säger Johan Kjellberg Jensen.
Efter att barnen räknat och matat fåglar samkörde forskarna svaren de fick in med uppgifter om utbildnings- och inkomstnivåer i området, mängden natur nära bostaden och barnens naturaktiviteter, samt om de bodde på landsbygden eller i en stad.
Malmö med 350 000 invånare var den största staden i studien. Forskarna lyfter att resultaten hade kunnat se annorlunda ut om man undersökt flermiljonstäder där det kan vara svårt att ta sig ut från staden för att uppleva natur.
Ett enkelt blodprov som kan upptäcka alzheimer har nu testats inom vården. En studie vid Lunds universitet visar att testet med 90 procent träffsäkerhet kan ge svar om sjukdomen.
Var femte kvinna och var tionde man utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid, men det är inte helt lätt att ställa rätt diagnos inom vården. Vid särskilda minnesmottagningar finns avancerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov, men behovet av enklare och snabbare diagnosverktyg som kan användas inom primärvården är stort.
Bekräftar till 90 procent
Forskare vid Lunds universitet har under många år utvecklat ett blodprov som mäter nivåerna av proteinet tau217 – en biomarkör i blodet som är specifik för Alzheimers sjukdom.
Tidigare i år kunde forskarna visa att blodprovet var lika bra som ryggvätskeprov för att ställa en diagnos. Nu har forskarna undersökt hur träffsäkert blodprovet är när det används i skarpt läge inom sjukvården.
– Resultaten visar att blodprovet med 90 procent träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent i neurologi vid Lunds universitet.
Tester inom vården
I studien ingick över 1200 personer som sökt vård för minnespåverkan. De utreddes inom primärvården och på en specialiserad minnesklinik.
Deltagarna testades med blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov. Cirka hälften hade förändringar i hjärnan som kunde kopplas till demenssjukdomen.
Forskarna lyfter fram att en tidig diagnos blir allt viktigare i takt med att nya behandlingar som bromsar sjukdomens förlopp tas fram.
– I USA har man exempelvis godkänt en ny immunoterapi, och dessa kommer förhoppningsvis bli tillgängliga i Europa relativt snart. Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar, säger Oskar Hansson, som är professor i neurologi vid Lunds universitet.
Minnesproblem kan ha andra orsaker
Men att även kunna utesluta alzheimer genom ett enkelt blodprov kan vara viktigt för patienten och behandlande läkare. Minnessvårigheter kan bero på andra orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom som kan behandlas.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården, säger Oskar Hansson.
Allt mer kläder snurrar runt i våra tvättmaskiner. Samtidigt vill många kalla sig miljövänner. Hur går det ihop? En ny studie har granskat drivkrafterna bakom våra tvättvanor, där rädslan för att vara en lortgris vinner över viljan att skona miljön.
Vi tvättar mer än någonsin, men de rena kläderna kommer med en kostnad för miljön. Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer 16–35 procent från tvättning av syntetiska fibrer. Tvättmedel bidrar dessutom till övergödning och miljön påverkas även av energi- och vattenanvändningen.
– Även om maskinerna blivit mer energieffektiva är det hur ofta vi väljer att tvätta som har störst betydelse för tvättandets klimatpåverkan – och vi har aldrig tvättat så mycket som idag. Samtidigt verkar de flesta av oss vara ointresserade av att ändra vårt tvättbeteende för att minska klimatpåverkan, säger Erik Klint, doktorand vid institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola.
Äckel får oss att tvätta
I en studie har forskarna valt att granska våra tvättvanor ur ett psykologiskt perspektiv. De har tittat på hur starkt vi identifierar oss som miljömedvetna människor, men också hur lätt vi känner känslor av äckel.
De här är två underliggande drivkrafter som hamnar i direkt konflikt med varandra, konstaterar forskarna. Men det finns en segrare. Rädslan att uppfattas som en ofräsch person med smutsiga kläder vinner över viljan att minska tvättandet för att skona miljön.
– Äckel är en stark psykologisk och social drivkraft. Studien visar att ju högre känslighet för äckel vi har, desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet, säger Erik Klint.
Evolutionärt kopplad känsla
Det finns flera orsaker till att äckel driver vårt beteende så starkt. Erik Klint beskriver äckel som en evolutionärt betingad känsla, som i grunden fungerar som ett skydd från smitta eller farliga ämnen.
Känslan av äckel är nära besläktad med känslan av skam.
– Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen – som att associeras med en person som inte sköter sin hygien, säger han.
Det här får betydelse för vårt tvättbeteende.
– Här ställs en evolutionärt rotad drivkraft mot ett moraliskt ställningstagande, och då reagerar vi i de flesta fall på den evolutionärt kopplade känslan, säger han.
Mängden tvätt har ökat stort. År 2015 tvättade genomsnittseuropén fyra maskiner per vecka.
Kampanjer missar psykologin
Enligt Erik Klint belyser studien att dagens kampanjer och budskap för att få människor att agera miljövänligt har fel utgångspunkt. De missar att ta in de psykologiska aspekterna bakom människors beteende.
– Det spelar ingen roll hur vettiga och forskningsförankrade argument du har om de går stick i stäv mot människors olika drivkrafter, som viljan att känna tillhörighet till en grupp, säger han.
För att få människor att tvätta mindre bör fokus ligga på beteenden innan vi kör tvättmaskinen, till exempel att försöka få människor att använda kläderna flera gånger innan de hamnar i tvättkorgen.
– Det kan handla om att rikta in sig på det överdrivna tvättandet, med budskap som ”de flesta använder sin t-shirt mer än en gång.” Men också att ersätta tvättmaskinen med andra ageranden, som att vädra plaggen, borsta bort smuts eller ta bort enstaka fläckar för hand. Här finns också ekonomiska argument att lyfta fram, eftersom det sliter mycket på kläderna att låta dem gå genom maskinen, säger han.
Studien har letts av forskare från avdelningen miljösystemanalys på Chalmers i samarbete med forskargruppen för beslutsfattande, miljö-, ekonomisk- och politisk psykologi på Göteborgs universitet.
Studien är baserad på två olika enkätundersökningar med cirka 1000 svarande per enkät. Deltagarna, som utgjorde ett representativt urval av Sveriges befolkning, fick besvara frågor om bland annat tvättbeteende, vanor, renlighetsnormer, äckelkänslighet och skam.
Det populära ölet lager kan framöver få mer variation i smaken. Forskare har nämligen tagit fram en ny jästsort som kan ge drycken en aromatisk skjuts.
Lager är världens mest konsumerade ölsort, men variationen i smaker och aromer är begränsad. Det beror på att jäststammarna som används för att brygga ölet är genetiskt nästan identiska.
Lager bryggdes i Tyskland redan för 500 år sedan och därefter har jästen inte förändrats mycket. Men nu har en internationell forskargrupp, bland annat från Stockholms universitet, skapat en ny variant som öppnar för nya smaker.
Vild jästsvamp kryddar smaken
Forskarna har använt en vild jästsvamp, S. eubayanus, som växer på trädbark i skogarna i Patagonien i södra Chile och korsat den med en kommersiell ale-jäststam. Då utvecklades en ny hybrid som ger lagern nya egenskaper.
– Under utvecklingen skedde flera genetiska mutationer i hybridjästens genom, som inte bara förbättrade jäsningshastigheten och resulterade i högre alkoholproduktion, utan också producerade nya aromatiska profiler, som får lagern att smaka kryddigt med inslag av kryddnejlika, säger Jennifer Molinet, forskare inom mikrobiologi vid Stockholms universitet.
Forskarna upptäckte att den snabbare jäsningen och den högre alkoholhalten berodde på mutationer i metabolismen, ämnesomsättningen, som gör att hybriden kan konsumera sockret i vörten mycket mer effektivt än tidigare jästsorter.
Kan ge nya ölsorter
Enligt forskarna finns många vildväxande jästsvampar i skogarna i Patagonien– och även på andra håll i världen– som skulle kunna vara användbara för ölindustrin.
– Vi hoppas att vår forskning om hur man utökar den genetiska mångfalden hos jäst kan bidra till att vidga marknaden för lager och andra ölsorter, säger Rike Stelkens som är docent i mikrobiologi vid Stockholms universitet.
Den nya ölsorten har redan börjat produceras i ett samarbete mellan Santiagos universitet och hantverksbryggerier i Chile.
Jäst med långa anor
I lagerölets barndom för 500 år sedan användes en hybridkorsning mellan alejästen Saccharomyces cerevisiae och den köldälskande vilda arten Saccharomyces eubayanus.
När dåtidens bryggare i Tyskland kombinerade dessa arter fungerade de bättre vid kyligare temperaturer jämfört med den ale-jäst som användes tidigare.
En modell som bygger på maskininlärning kan förutsäga autism hos barn under två år – trots knapp information. Enligt forskarna kan AI-verktyget underlätta tidig diagnos och bättre stödinsatser.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt om artificiell intelligens kan bidra till att förutsäga autism hos små barn.
I en ny studie har de använt bakgrundinformation om 30 000 personer med, eller utan, autism. Uppgifterna kommer från en stor amerikansk databas.
De flesta upptäcktes
Genom att analysera en kombination av 28 olika parametrar tog forskarna fram fyra olika modeller för att kunna se mönster i materialet.
En av modellerna lyckades identifiera cirka 80 procent av barnen med autism.
– Med en träffsäkerhet på nästan 80 procent för barn under två års ålder hoppas vi att detta ska kunna bli ett värdefullt verktyg för vården, säger Kristiina Tammimies, docent vid Karolinska institutet.
Tidig diagnos för rätt stöd
Parametrarna som valdes ut var information om barnen som inte kräver omfattande bedömningar och tester.
– Resultaten från studien är betydelsefulla eftersom de visar att det är möjligt att identifiera individer som sannolikt har autism utifrån relativt begränsad och lättillgänglig information, säger Shyam Rajagopalan som är forskare vid Karolinska institutet.
Enligt forskarna är en tidig diagnos avgörande för att kunna sätta in åtgärder som kan hjälpa barn med autism att utvecklas.
– Detta kan drastiskt förändra förutsättningarna för tidig diagnosticering och interventioner, och i förlängningen förbättra livskvaliteten för många individer och deras familjer, säger Shyam Rajagopalan.
Mer om modellen som ser mönster
AI-modellen, som fått namnet AutMedAI, kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information.
Ålder för första leendet, första korta meningen och ätsvårigheter var viktiga faktorer för att kunna förutsäga autism när de förekom i specifika kombinationer med andra parametrar.
AI-modellen var särskilt bra på att upptäcka barn med mer omfattande svårigheter inom social kommunikation och kognitiv förmåga, men även mer generella utvecklingsförseningar.
Bland omkring 12 000 individer lyckades AI-modellen identifiera cirka 80 procent av barnen med autism.
Ersätter inte vanlig utredning
Forskargruppen ska nu förbättra modellen ytterligare. Det pågår även ett arbete för att kunna ta med genetisk information, något som kan leda till ännu mer precisa förutsägelser.
– För att säkerställa att modellen är pålitlig nog för att kunna implementeras i kliniska sammanhang krävs ett rigoröst arbete och noggrann validering. Jag vill poängtera att vårt mål är att modellen ska bli ett värdefullt hjälpmedel för vården och den är inte tänkt att ersätta en klinisk utredning av autism, säger Kristiina Tammimies.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
