När äldre personer skrivs ut från sjukhus kan missförstånd göra att medicinerna tas fel i hemmet. Enligt en ny studie behöver samtal om läkemedel förbättras och anpassas mer efter patienterna. Även anhöriga behöver bli mer delaktiga i den fortsatta behandlingen.
I takt med att världens befolkning åldras får äldre personer allt fler sjukdomar, som kräver behandling med läkemedel. Risken att behöva vård på sjukhus ökar också.
När äldre och multisjuka sedan skrivs ut från sjukhuset finns dock en risk att problem uppstår med läkemedlen, som kanske inte tas korrekt i hemmet. Det kan leda till nya akuta sjukhusbesök och inläggningar. En vanlig orsak är brister i information mellan olika vårdgivare, eller att kommunikationen med patienten inte har fungerat.
Samtal vid utskrivning
I en studie har apotekaren och forskaren Henric Cam undersökt samtal om läkemedel mellan vårdpersonal och äldre personer som ska skrivas ut från ett sjukhus. Studien, där patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Västmanlands sjukhus i Västerås deltog, har haft fokus på så kallad personcentrerad vård i samband med utskrivning.
Studien har särskilt tittat på hur kommunikationen faktiskt sker och hur patienterna upplevde samtalen om läkemedlen. I studien undersöks också hur behandlingen fungerade cirka en vecka efter utskrivningen, och om den skilde sig från vad som ordinerades.
– Studien visar att patienter oftast inte ges möjlighet att vara delaktiga i sin behandling och inte var medvetna om vilken information de behövde för att själva kunna ta hand om läkemedlen efter utskrivning. Vi kunde även se att det finns inneboende auktoritära strukturer mellan vårdpersonal och äldre, vilket kan bidra till en ovilja hos äldre patienter att vara mer delaktiga, säger Henrik Cam i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.
Patienter behöver bli delaktiga
Resultatet visar att patienterna behöver involveras mer i beslut om läkemedel.
– Genom att göra patienterna mer delaktiga får vårdpersonalen viktig kunskap om patienten så att kommunikationen kan anpassas individuellt efter patienternas behov. Detta kan förebygga läkemedelsproblem efter utskrivningen.
Han lyfter fram att många ändringar läkemedelsbehandlingen görs när en patient vårdas på sjukhus. Läkemedel som kan ha bidragit till sjukhusinläggningen avslutas och ny behandling startas.
– Det antas ofta att patienter kan hantera sina läkemedel själva efter utskrivningen, att de förstår vad som är tänkt med behandlingen och kan boka återbesök vid behov. Detta kan dock vara svårt för många äldre som sällan är tillräckligt delaktiga i sin behandling under sjukhusvistelsen. Risken blir då att det blir missförstånd och läkemedlen tas fel när de kommer hem, säger Henrik Cam.
Hela människan i fokus
I så kallad personcentrerad vård finns en helhetssyn på patienter, där hela människan ses. Patienten är alltså inte bara en diagnos eller någon som får en behandling. När hela individen sätts i centrum tas hänsyn till deras liv, familj, sjukdomshistoria, förståelse av sjukdomen, behov, önskemål och erfarenheter.
– Att genomföra personcentrerad vård är ibland svårt på sjukhus på grund av brist på stöd och ledarskap, men också tidsbrist och personliga faktorer som kulturella skillnader och bristande kunskap. Det är ännu mer komplicerat vid vård av äldre patienter med flera sjukdomar och där andra försvårande faktorer som hörsel- och kognitiv nedsättning inte är ovanligt, säger Henrik Cam i pressmeddelandet.
Enligt Henrik Cam är det upp till vårdpersonalen att hitta arbetssätt som uppmanar patienterna att bli mer delaktiga. Som exempel på åtgärder nämner han fler enkelsalar, som skapar en bättre samtalsmiljö. Det kan också handla om att inte ge all information till patienten strax innan hemfärd och att aktivt involvera närstående i läkemedelssamtalen.
Socialstyrelsens riktlinjer
Enligt Socialstyrelsen ska sjukhusen ge patienterna en uppdaterad läkemedelslista och ett utskrivningsmeddelande, som förklarar vad som hänt under sjukhusvistelsen, vilka läkemedelsändringar som gjorts och planerna för uppföljning, allt skrivet på ett enkelt språk.
En slutanteckning med liknande sammanfattande information ska också skickas till nästa vårdgivare. Det är också vanligt att läkaren har ett avslutande samtal med patienten innan utskrivningen.
– Trots dessa riktlinjer visar studien att det fortfarande finns brister i den personcentrerade kommunikationen kring läkemedel och i hur mycket patienter är involverade i beslut om sina läkemedel. Det finns definitivt utrymme för förbättringar och det är något som vår forskargrupp arbetar för, säger Henrik Cam.
Sura sulfatjordar kallas ibland de värsta jordarna i världen eftersom de utgör ett hot mot ekosystemen. En ny avhandling vid Linnéuniversitetet har nu undersökt spridningen längs Sveriges kuster. I takt med ökad torka och torrläggning av våtmarker riskerar dessa jordar att bli ett större problem.
Sura sulfatjordar kännetecknas av orange färg och har en tendens att döda växter och djur i sin omgivning. De aktiveras när sulfidrika sediment, som främst finns i kustområden, utsätt för syre. Det här kan ske som en följd av mänsklig påverkan eller genom naturliga processer.
Syret triggar igång olika kemiska reaktioner som skyndas på av mikrober, det vill säga mikroorganismer som bakterier, i sedimenten. Det leder till att jordens pH-värde sänks och skadliga syror och metaller frigörs.
– När de här områdena utsätts för regn eller smältvatten spolas ackumulerad upplöst metall och syra ut i närliggande vatten, vilket kan leda till att växter och fiskar dör om koncentrationerna är tillräckligt höga, säger Anders Johnson, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Fiskar i våtmarker dör
Hans forskning längs den svenska kusten visar hur vanligt förekommande dessa jordar är, och vilken stor påverkan de har på vattenkvalitet och ekosystem.
Av de olika tungmetaller som frigörs från sura sulfatjordar är aluminium särskilt viktig. Höga koncentrationer av aluminium i vattendrag leder till fiskdöd. Det beror på att metallen binder till fiskarnas gälar. De kan då inte ta upp syre från vattnet.
– Det var ett fall av omfattande fiskdöd i norra Sverige som utan tvekan orsakades av syra och metall från sura sulfatjordar, och det var nyligen flera fall av fiskdöd i våtmarker kring Kalmar, som också skulle kunna vara kopplade till sura sulfatjordar i närheten.
Sulfatjord. Bild: Mats Åström
Även i södra Sverige
Sverige och Finland har den högsta förekomsten i världen av nordliga sura sulfatjordar.
I en tidigare studie i Finland fann forskare att sura sulfatjordar står för en större andel av försurande ämnen och metaller i miljön än hela den finska industrin. I Sverige finns stora områden med sura sulfatjordar i norra Sverige. Men Anders Johanssons kan i sin avhandling visa att dessa områden sträcker sig ända ner till södra Sverige.
– Och medan områden med sura sulfatjordar är mindre till ytan i södra Sverige så brukar de vara surare och släppa ut mer metaller och försurande ämnen i miljön, säger han.
Jordar kan även bli sura om de utsätts för syre i samband med torka. Denna process kommer framöver bli vanligare på grund av mänsklig påverkan, enligt Anders Johnson.
– Sura sulfatjordar i Sverige kommer att bli ett betydligt större problem i takt med ökad torka och torrläggning av våtmarker för jordbruk, säger han.
Nya lösningar behövs
Forskarna vid Linnéuniversitetet undersöker de kemiska och mikrobiologiska processer som triggas när sura sulfatjordar utvecklas. Men de letar också efter lösningar för att begränsa de negativa effekterna på miljön.
De metoder som finns idag är dyra och inte speciellt effektiva. De går ut på att antingen kalka jorden för att neutralisera försurningen, eller sätta områden under vatten igen för att bromsa förloppet.
Ett sätt att öka kunskapen är att undersöka hur bakteriefloran i dessa jordar ändras när de utsätts för olika behandlingar. Men här behövs mer forskning.
– Den bästa metod vi vet hittills är att hindra de här jordarna från att överhuvudtaget börja oxidera. När processen väl kommit igång är den väldigt, väldigt svår att stoppa. Får vi en bättre inblick i var de här jordarna finns är det lättare att undvika att störa dem, säger Anders Johnson och fortsätter:
– Om de ändå störs eller redan har störts så är en förståelse av hur det komplexa geokemiska och mikrobiologiska samspelet fungerar helt avgörande för att vi ska kunna hitta metoder för att begränsa deras påverkan.
Många olika uppgifter som dagligen måste lösas – med begränsade resurser. När förskolepersonal tyckt till om sin arbetssituation på sociala medier beskrivs en splittrad yrkesroll som väcker frustration.
I en avhandling vid Karlstads universitet har mer än 1 000 berättelser från förskolepedagoger runt om i Sverige analyserats. Texterna publicerades i samband med ett upprop om arbetsmiljön på förskolor år 2018. Då uppmanades förskolepersonal att berätta om sin arbetssituation under hashtaggen #pressatläge på sociala medier.
Mer fokus på utbildning
Bakgrunden till uppropet var att förskolans verksamhet förändrats i riktning mot mer undervisning än omsorg och lek. Samtidigt minskade antalet anställda med pedagogisk utbildning och fler var sjukskrivna. Under 2017 uppgav även fler pedagoger att arbetsbelastningen i förskolan var för hög.
Syftet med avhandlingen är att bidra med en bild av arbetssituationen som framträder i texter från #pressatläge, och hur pedagogerna upplever förskolans förändrade villkor och uppdrag.
Många uppgifter samtidigt
I det undersökta materialet framkommer att pedagogernas yrkesroll innehåller många olika delar och bitvis är spretig.
– Förskolans personal upplever att de förväntas lösa väldigt mycket, och väldigt olika uppgifter. Samtidigt saknar de förutsättningar för att göra arbetet så bra som de önskar, säger forskaren Maria Lennartsdotter som skrivit avhandlingen vid Karlstads universitet.
Hon kategoriserar de uppgifter som personalen förväntas lösa i fyra olika identiteter: lärare, omsorgsutövare, hushållsarbetare och administratör.
När det är stressigt på jobbet, och förutsättningarna inte räcker till, måste personalen prioritera. Maria Lennartsson pekar på att rollen som omsorgsutövare och hushållsarbetare är svårast att prioritera bort.
– Det går inte att låta bli att byta blöja eller torka bordet bara för att det är en lite körig dag. Men man kanske då väljer bort att göra en utflykt eller att lägga tid på den planerade pedagogiska verksamheten, säger hon.
Hård ton i inlägg
Under forskningens gång överraskades Maria Lennartsson av den stundtals hårda tonen i pedagogernas berättelser, som betraktas som en slags digital aktivism.
– Arbetssituationen beskrivs ibland med kraftfulla uttryck. Det kan vara ett sett att bli hörd och sedd, och säger kanske lite om formen också. Att i sociala medier, inte minst i den här formen av upprop, kan man vara hårdare än i andra sammanhang. Det blir en ventil eller frizon, säger hon.
Efter pandemin har övervikt och fetma minskat bland barn i Sverige, men fortfarande finns skillnader. Fler barn med övervikt finns i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och sämre inkomst.
Ungefär 85 procent av landets fyraåringar har ingått i en studie där forskarna tittat på data över barnens vikt under 2018, 2020 och 2022. Det motsvarar över 300 000 barn.
Resultatet visar att övervikt eller obesitas, fetma, nu har minskat till samma nivå som före coronapandemin, det vill säga 11,4 procent. Det kan jämföras med 13,3 procent av fyraåringarna under pandemin.
– Vi var oroade när vi såg toppen under pandemin, hur ska det här gå? Men det är en bra nyhet att det är tillbaka på samma nivå som före pandemin – det är vi glada för. Övervikt hos barn är dock fortfarande så klart ett bekymmer som vi behöver jobba vidare med, säger Charlotte Nylander, forskare vid bland annat Uppsala universitet.
Regionala skillnader
I flera regioner, däribland Västernorrland, Gävleborg och Värmland, är dock siffrorna betydligt högre än rikssnittet. Övervikt bland barn i dessa regioner kopplas till fler ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, lägre inkomst och hög barnfattigdom.
– Under och efter pandemin ser vi en större skillnad mellan regionerna när det gäller barns vikt. Det ser till och med ut som att den har spätt på olikheter i hälsa, säger Charlotte Nylander.
Övervikt hos barn har minskat till samma nivåer som före pandemin, det vill säga drygt 11 procent. Regionerna i Halland och Örebro ingår inte studien eftersom data saknas för 2022. Illustration: Region Sörmland
Fler insatser behövs
Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne. Kopplingen till socioekonomisk utsatthet på regional nivå är oroande, enligt forskarna.
– Det handlar om att uppmärksamma socioekonomiskt utsatta barn i hälsovården och tidigt ge råd kring levnadsvanor som kan hjälpa. Men vi måste också lyfta ansvaret från individen till samhället, där stora insatser behövs för att förbättra situationen, säger forskaren Mariette Derwig som är barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne.
Forskare har tagit fram en ai-baserad gps som navigerar baklänges. I stället för att lotsa vilsna personer till rätt destination kan verktyget avslöja var någon befunnit sig tidigare. Det görs genom att spåra mikroorganismers geografiska ursprung. Den här typen av gps kan bli en hjälpreda för att identifiera smittkällor och säkra bevis i brottsutredningar.
Mikroorganismer, till exempel bakterier och virus, är osynliga för de mänskliga ögat men finns överallt. För att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö används ordet mikrobiom.
Att fastställa den geografiska källan till ett mikrobiom-prov är dock en utmaning. Men i en ny studie presenterar ett forskarlag, som letts från Lunds universitet, ett ai-baserat instrument som fått namnet Microbiome Geographic Population Structure, förkortat mGPS.
Med hjälp av detta verktyg kan mikroorganismer som bakterier lokaliseras till specifika vattenområden, länder och städer.
Bakterier spåras till platser
Forskarna upptäckte att många platser har sin unika bakteriepopulation. När någon till exempel rör räcket på en tågstation plockas bakterier upp som kan användas för att spåra att personen befunnit sig på just den platsen. Det kan ge ledtrådar om både smittsamma sjukdomar och bli ett redskap vid brottsutredningar.
– Till skillnad från mänskligt dna förändras människans mikrobiom ständigt när vi kommer i kontakt med olika miljöer. Genom att kunna spåra var dina mikroorganismer nyligen har befunnit sig kan vi förstå sjukdomsspridning, identifiera potentiella smittkällor och lokalisera uppkomsten av mikrobiell resistens. Men också få forensiska nycklar som kan användas i kriminalundersökningar, säger biologiforskaren Eran Elhaik vid Lunds universitet.
Prover från olika miljöer
Att bakterier kan användas för att avgöra om du varit på en strand, eller stigit av tåget i stadens centrum, beror på att de uppvisar vissa geografiska spår. Bakterier kan alltså fungera som mikroskopiska fingeravtryck.
– Vi analyserade omfattande dataset med mikrobiom-prover från urbana miljöer, jord och marina ekosystem och tränade en AI-modell att identifiera de unika proportionerna av dessa avtryck och koppla dem till geografiska koordinater, säger Eran Elhaik.
– Resultatet blev ett mycket kraftfullt verktyg som med imponerande precision kan förutsäga ursprungsplatsen för ett mikrobiom-prov, fortsätter han.
Platser kunde identifieras
Forskarna har samlat in stora mängder data om mikrobiom från olika miljöer. Här ingår över 4 000 prover från kollektivtrafik i över 50 städer. De har också samlat in jordprover i 18 länder och tagit marina prover från nio vattenområden.
Med hjälp av mGPS lyckades forskarlaget förutsäga ursprunglig plats för drygt 90 procent av proverna som togs i städer.
I till exempel Hongkong kunde forskarna förutse, med 82 procents noggrannhet, från vilken tunnelbanestation proverna kom. I New York kunde mGPS särskilja mikrobiomet på en kiosk från ett trappräcke bara en meter bort.
Kan underlätta polisarbete
Med allt fler datamängder över mikrobiom i framtiden kan detta vara början på en helt ny era inom forensik, alltså kriminaltekniska utredningar för säkra och analysera brottsbevis, enligt Eran Elhaik.
– Vi har bara börjat förstå relationen mellan mikroorganismer och miljön. Nu planerar vi att kartlägga mikrobiomet i hela städer, vilket kan förbättra forensiska utredningar och låta oss lära känna organismerna som finns på våra gator, trädgårdar och kroppar, säger han.
Förutom Lunds universitet har Sheffield-universitetet och Marine Biological Laboratory USA medverkat i arbetet.
Den sista tiden i livet blir bättre om palliativ vård inleds direkt efter diagnos av en dödlig sjukdom. Besök på akutmottagning och sjukhusvård minskar också drastiskt. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
De allra flesta som får palliativ vård är personer som drabbats av en obotlig cancersjukdom.
Jämfört med andra länder har denna form av lindrande vård kommit långt i Sverige, men enligt en rapport från Cancerfonden finns fortfarande stora brister. Till exempel märks stora variationer i tillgången till palliativ vård, som dessutom ofta sätts in sent.
– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livet slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symtomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger läkaren Anders Bojesson som är doktorand vid Lunds universitet.
Han har lett en forskningsstudie där totalt 118 patienter med obotlig mag- och tarmcancer deltog. De flesta fick avancerad sjukvård, ASIH, i hemmet innan de avled.
Livskvalitet ökade
I studien mättes patienternas livskvalitet var sjätte vecka. Den undersöktes utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.
Den grupp deltagare som fick palliativ vård direkt vid diagnostillfället – och som vårdades hemma ett halvår innan de avled – hade bättre livskvalitet och mindre behov av akutvård på sjukhus. Detta jämfört med en kontrollgrupp där patienterna bara fick palliativ vård under de sista 39 dagarna i livet.
Patienterna som fick palliativ vård i ett senare sked hade tre gånger fler besök på akuten. De låg på sjukhus under i snitt elva dygn.
– Det är så här det i regel ser ut i Sverige idag, med palliativ vård endast den sista månaden i livet och många akutinläggningar. Palliativ vård är, troligtvis, en underutnyttjad möjlighet inom svensk sjukvård, säger Anders Bojesson.
Symtom kan övervakas bättre
Om palliativ vård sätts in tidigare finns alltså bättre möjligheter till kontroll av sjukdomssymtom och förbättrad livskvalitet, enligt avhandlingen.
Kontroll av symtom kan behövas tidigt vid en avancerad tumörsjukdom – även om patienten har flera år kvar att leva. När symtomen är under kontroll kan det palliativa teamet tillfälligt backa, för att sedan återuppta kontakten med patienten om symtomen förvärras.
– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter utvecklas i Sverige och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster av den, säger Anders Bojesson.
Mer om forskningsstudien
Avhandlingen ingår i forskningsstudien ALLAN, förkortning för tidig palliativ anslutning. Det är en randomiserad klinisk studie som pågick 2014-2021 i samarbete med Skånes onkologiska klinik och Palliativ vård med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, samt den specialiserade palliativa vården i Lund och Malmö.
Ett av flera syften var att studera effekten på patientens livskvalitet när palliativ vård integreras tidigt med onkologisk behandling. I den aktuella studien var ungefär hälften kvinnor och hälften män. Medelåldern var 71,5 år.
Är du utmattad eller deprimerad riskerar du att få sämre stöd på jobbet om chefer och kollegor har en negativ eller okunnig inställning till psykisk ohälsa. Hjälpinsatser som skulle kunna förebygga en sjukskrivning uteblir. Det framgår av en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Utgångspunkten för studien är att det är fullt möjligt för chefer att förebygga sjukskrivningar hos medarbetare för sådant som depression, ångest och utmattning. Åtminstone minskar risken för sjukskrivningar, med rätt insatser.
– Om chefer agerar i ett tidigt skede behöver en medarbetares mående kanske inte utvecklas till en sjukdom och en sjukskrivning. Det finns en rad åtgärder som chefer tidigt kan sätta in för att förebygga sjukskrivningar, säger Monica Bertilsson, docent i folkhälsovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Åtgärder kan till exempel vara att göra förändringar i arbetsmiljön, hjälpa till att strukturera och anpassa arbetsuppgifter eller bistå med hjälp från expertresurser, exempelvis från företagshälsovården.
Men huruvida detta görs eller inte varierar. Det, i sin tur, tycks hänga ihop med attityder kring psykisk ohälsa hos chefer och på företaget i stort. Det framgår av studien där nära 2 800 chefer på olika nivåer i privat sektor har svarat på enkätfrågor. De svarade på hur de själva tänker kring medarbetare med depression, ångest och utmattning – och hur de upplever att chefskollegor och arbetskollegiet överlag tänker i samma frågor.
Chefer vittnar om attityder
Frågorna bestod av påståenden som cheferna i varierande grad kunde instämma i. De kunde lyda så här:
”I vårt företag är det accepterat att prata om utmattning, depression och ångest.”
”Min arbetsgrupp accepterar att jag tar upp frågor kring utmattning, depression och ångest.”
”Det är stressande att arbeta med människor med utmattning, depression eller ångest.”
”Medarbetare med utmattning, depression eller ångest kan ta sig ur detta om de själva vill.”
”Jag skulle inte anställa någon som jag visste hade haft utmattning, depression eller ångest.”
Chefer som hade svarat på frågorna fick i studien titta på video med ett fiktivt arbetsplatsscenario. I videon berättar en medarbetare om svårigheter att klara jobbet på grund av psykiska besvär och undrar om hen behöver sjukskrivas. Därefter fick samma chefer frågor om vilka åtgärder de ville sätta in i det beskrivna fallet, i syfte att förhindra en sjukskrivning. Ett flertal åtgärdstyper fanns som förslag.
Negativt klimat = mindre hjälp
– Vi såg ett tydligt samband. Finns negativa attityder om psykisk ohälsa hos chefer och i företaget svarar cheferna att de har sämre möjligheter att förebygga en sjukskrivning. De svarar i mindre utsträckning att de kan sätta in olika åtgärder, säger Monica Bertilsson.
Negativa attityder kan yttra sig som exempelvis en ovilja att anställa människor med tidigare psykisk ohälsa, eller brist på acceptans eller intresse i företaget för frågor som rör psykisk ohälsa.
Resultaten har justerats för sådant som forskarna vet kan påverka svar, som chefernas kön och företagens storlek.
– Det vi ville veta är om ett negativt klimat på arbetsplatsen påverkar chefers möjligheter att förebygga sjukskrivningar. Svaret är ja. Detta är en hyfsat bra förklaringsmodell, säger Monica Bertilsson.
Kan förklara skillnader
Kunskap och attityder kring psykisk ohälsa skulle alltså delvis kunna förklara varför det förebyggande arbetet fungerar olika bra på olika arbetsplatser. Och det är alltså inte bara individuella chefers attityder som tycks spela roll, utan även klimatet i organisationen, som det beskrivs av de tillfrågade cheferna på olika nivåer.
Att okunnighet och negativa attityder försvårar bra förebyggande hjälp är ett problem, säger Monica Bertilsson.
– Vår utgångspunkt är att en sjukskrivning startar på arbetsplatsen, inte hos en läkare som sätter en diagnos och sjukskriver. Allt börjar genom en successivt sämre arbetsförmåga. När det märks, det är då chefer behöver agera.
Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.
En avhandling har undersökt och jämfört litteraturundervisning i Norden under första året i högstadiet. Forskningen bygger på videoobservationer från drygt 70 klassrum och en webbenkät som besvarats av cirka 700 lärare.
Avhandlingen visar att läsning av skönlitterära texter spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning, men att fokus inte främst ligger på att utveckla elevernas kunskaper om litteratur.
Litteratur ett medel
Snarare framhöll lärare i alla nordiska länder – särskilt i Sverige, Island och Finland – utvecklingen av elevernas läsförståelse som en viktig anledning till att använda skönlitteratur i undervisningen.
– Litteraturen används ofta som ett medel för att uppnå något praktiskt eller för att förmedla kunskap snarare än att eleverna ska läsa litteratur för litteraturens egen skull. Sedan vilken kunskap som ska förmedlas, det skiljer sig lite mellan länderna, säger Anna Nissen som skrivit avhandlingen vid Karlstads universitet.
Resultaten visar att svensklärare i årskurs sju ägnar ungefär 35 procent av undervisningstiden åt skönlitteratur. Det är något mindre jämfört med Danmark, där eleverna läser mest i Norden.
Fokus på läsförståelse i Sverige
I de svenska klassrummen ligger fokus framför allt på läsförståelse, det vill säga att eleverna ska utveckla sin förmåga att tolka och förstå texten. Det kan jämföras med Norge där lärarna i högre utsträckning använder skönlitteratur för att ge eleverna kunskaper om olika genrer och litterära begrepp.
– Jag har själv arbetat som lärare på gymnasienivå. Jag tyckte mig märka att allt fler elever hade det svårt med läsförståelsen och därför tyckte jag att det var intressant att fördjupa mig mer inom detta. Min forskning visar att svenska lärare absolut verkar jobba med att utveckla elevernas läsförståelse. Det är något som de lägger ner tid på i klassrummet, säger Anna.
Hon hoppas att forskningen kan ge nya perspektiv till lärare.
– Men jag hoppas också att den kan ge en lite mer nyanserad bild av hur undervisningen ser ut till makthavare och debattörer, säger Anna Nissen.
Nära hälften av alla som avlidit efter överdosering av opioider hade minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Det visar en studie från Skåne.
– Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor, säger Björn Johnson, forskare vid Lunds universitet.
För några år sedan gjorde forskare vid Malmö universitet och Lunds universitet en studie som tydde på att en majoritet av personer som överdoserat narkotika och avlidit var kända av vårdgivande myndigheter i Skåne.
Enligt den tidigare studien hade 90 procent haft kontakt med sjukvård, socialtjänst eller kriminalvård under sitt sista år i livet. Resultaten tolkades som att det fanns goda möjligheter att nå denna målgrupp.
Men nu har samma forskare använt en annan analysmetod och kommit fram till en ny, mindre positiv, slutsats.
Nära hälften sökte inte vård
I studien ingick 191 personer som dött efter överdosering av heroin eller andra opioider. Forskarnas nya analys visar att en stor grupp, 48 procent av de avlidna, sällan hade haft kontakt med vårdgivare. Om de hade sökt vård handlade det främst om kroppsliga besvär, inte drogproblematik.
– Vi hade på känn att denna grupp fanns. Vad som förvånande oss var storleken på den. Nästan hälften av alla som dött i överdos tillhörde denna grupp. Det innebär att vår tidigare analys, även om den inte var felaktig, gav en missvisande bild av möjligheterna att nå fram med insatser till personer i riskzonen för överdos, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Gruppen utmärkte sig inte bara för bristfälliga vårdkontakter. De hade ofta ett stabilt boende och färre hade försörjningsstöd.
– Det kan vara så att de har undvikit att söka vård eftersom de trott att de haft kontroll över sitt drogbruk. Det kan också handla om att personerna känt att de riskerar mer genom att söka hjälp på grund av det stigma som följer, säger Björn Johnson.
Trösklar behöver sänkas
Han menar att nya grepp delvis krävs för att rädda drogberoende personer från att dö i överdoser. Den grupp som forskarna identifierat i studien fångas inte upp på olika platser som erbjuder hjälp, till exempel beroendeenheter.
Risken är därför stor att de inte nås av olika insatser, till exempel utdelning av naloxon som är ett läkemedel för att häva en överdos.
– För personer med alkoholproblem finns numera vårdinsatser som är mer öppna mot samhället och som man inte ska behöva skämmas för att besöka. Men för personer med narkotikaproblem är stigmat starkare. Jag tror att man behöver fundera på hur man ska kunna minska skammen och trösklarna till att söka hjälp, så att personer som har problem med narkotika vågar kontakta vården i ett tidigare skede, säger Björn Johnson.
Mer om studien
Forskarna bakom studien har använt en metod som kallas latent klassanalys (LCA) för att gruppera personer utifrån kontakter de haft med olika myndigheter. Tre grupper framträdde:
Personer som har omfattande kontakter med både socialtjänst och sjukvård, och som verkar bestå av individer med stor psykiatrisk samsjuklighet.
Personer som hade mycket kontakter med socialtjänst och kriminalvård, men få sjukvårdskontakter.
Personer som inte hade några aktuella vårdinsatser för sin drogproblematik. Denna grupp utgjorde 48 procent av de avlidna i överdos. Det handlade om personer som var mer socialt integrerade än de övriga avlidna – 80 procent hade stabilt boende och endast 31 procent hade socialbidrag. De vårdkontakter gruppen hade under året innan de dog handlade främst om sjukvård för kroppsliga åkommor.
Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit – ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna. Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet.
I en studie i doktorsavhandlingen har registeruppgifter från 39 203 personer med diagnosen IBD jämförts med data från personer utan diagnosen.
– IBD-patienter drabbas oftare av spondylartrit, både före och efter att de har fått IBD-diagnos, jämfört med befolkningen i övrigt, säger Sarita Shrestha, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Risken är särskilt hög bland patienter med Crohns sjukdom och hos dem som fick IBD-diagnos som barn.
IBD och spondylartrit
Med IBD avses de kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomarna brukar komma i så kallade skov. IBD förekommer hos ungefär 0,8 procent av Sveriges befolkning. Sjukdomsdebut är vanligast i åldern 15 till 35 år. Sjukdomarna kan dock debutera i alla åldrar.
Ungefär hälften av dem med IBD får komplikationer som påverkar leder, hud, skelett, ögon, njurar och lever.
Spondylartrit, även kallat spondartrit, är en grupp sjukdomar i musklerna och lederna och finns hos ungefär 0,5 procent av befolkningen. Den orsakar smärta och stelhet. En av sjukdomarna är ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom. En annan är psoriasisartrit. Regelbunden fysisk rörelse är viktigt vid spondylartrit.
Förutom IBD-patienter inkluderar studien även patienternas makar och närmaste genetiska släktingar, som barn och helsyskon. Det visade sig att risken för spondylartrit var förhöjd både hos makar och de närmaste släktingarna. Det senare var väntat med tanke på den genetiska kopplingen.
– Den ökade risken hos makar var däremot oväntad och tyder på att miljöfaktorer eller gemensamma livsstilsvanor kan spela en roll för utvecklingen av dessa tillstånd, säger Sarita Shrestha.
Dessa fynd, menar Sarita Shrestha, pekar på att vården bör vara observant på IBD-patienters besvär från fler ställen i kroppen än mag-tarmkanalen. Det gäller särskilt för dem som har diagnostiserats i yngre ålder – och även deras familjer.
Värk kvar efter operation
Sarita Shrestha har också studerat hur kolektomi, en operation där tjocktarmen tas bort, påverkar bland annat lederna hos patienter med ulcerös kolit, en IBD-sjukdom.
– Vi upptäckte att ledvärk och hudproblem faktiskt inte minskade efter operationen. Det verkar som att de immunrelaterade problemen som orsakar dessa komplikationer kvarstår även efter borttagandet av den sjuka tjocktarmen.
Tidig upptäckt viktig
Sarita Shrestha säger att hon hoppas att hennes forskning kan bidra till mer effektiva vårdplaner som tar hänsyn till risker för komplikationer, men även till genetiska faktorer och miljöfaktorer.
– Tidigare upptäckt och hantering av komplikationer, särskilt hos yngre patienter, kan leda till bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet för både patienter och deras familjer.
En ny teknik kan få betydelse för att motverka infektioner när olika implantat opereras in i kroppen. Metoden som utvecklats på Chalmers går ut på att belysa och värma upp små guldstavar på implantatens yta. De fungerar ungefär som en stekpanna där bakterierna hettas upp och dör.
Vid kirurgiska ingrepp uppstår lätt infektioner som orsakas av bakterier. Risken ökar när främmande material, till exempel en höft- eller knäprotes, förs in i kroppen.
Närvaron av materialet försvagar kroppens immunförsvar och behandling med antibiotika blir nödvändig. Ofta krävs höga doser och lång behandling. Detta behov kan leda till risk för ökad antibiotikaresistens, som är ett hot mot folkhälsan.
Guldstavar på implantat
Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en metod där värme används för att döda bakterier. Tekniken går ut på att fästa ytterst små stavar, i nanostorlek, av guld på implantatet.
När så kallat nära infrarött ljus, NIR, träffar implantatets yta värms stavarna och fungerar som små värmeelement. Eftersom de är så små blir det en mycket lokal uppvärmning, som dödar bakterierna utan att värma upp omkringliggande vävnad.
– Guldstavarna tar upp ljuset, guldets elektroner sätts i rörelse, och slutligen avger nanostavarna värme. Man kan säga att guldnanostavarna fungerar som en liten stekpanna som steker ihjäl bakterierna, säger Maja Uusitalo, doktorand på Chalmers.
Belysa via huden
NIR-ljus är osynligt för ögat, men har förmågan att tränga igenom mänsklig vävnad. Denna egenskap gör det möjligt att värma upp guldstavarna på implantatets yta inne i kroppen genom att belysa huden.
Guldstavarna är glest fördelade och täcker endast cirka tio procent av implantatets yta. Det innebär att materialets goda egenskaper, till exempel förmågan att fästa vid ben, bibehålls i stor utsträckning.
– Tricket är att skräddarsy storleken på stavarna. Gör man dem lite mindre eller lite större så absorberar de ljus av fel våglängder. Vi vill att ljuset som absorberas ska vara sådant att det kan penetrera hud och vävnad väl. För när implantatet väl sitter inne i kroppen så måste ljuset kunna nå ytan på protesen, säger Martin Andersson, professor och forskningsledare på Chalmers.
Blir antibakteriella
Guldnanostavarna är i sig själva helt passiva på ytan innan NIR-ljuset belyser dem. Först då aktiveras stavarna, de blir varma och den antibakteriella effekten uppstår.
– Vi kan styra när ytan ska vara antibakteriell och när den inte ska vara det, vi skapar den bara när vi vill ha den. När vi stänger av ljuset så är ytan inte antibakteriell längre utan då är den som implantatmaterialets yta ska vara. Det är en fördel eftersom många antibakteriella ytor oftast har negativa effekter på läkning, säger Martin Andersson.
Alla bakterier dör av värmen från guldnanostavarna, men även vanliga celler kan ta skada under behandlingen.
– Fast det är få mänskliga celler som förstörs och kroppen producerar väldigt fort nya, så det påverkar inte läkningen, säger Martin Andersson.
Strax efter operation
Metoden kan användas på många olika implantatmaterial, exempelvis titan eller olika plaster. Forskarnas förhoppning är att i framtiden kunna föra ut tekniken till sjukvården.
– Det vi främst tror på är att belysa med NIR-ljus strax efter att implantatet har placerats i patienten och såret har sytts ihop. Genom att belysa ytan då så kan vi eliminera eventuella bakterier som kan ha hamnat på protesen i operationssalen när förpackningen öppnats och implantatet kommit i kontakt med omgivningen, säger Martin Andersson.
Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig.
– Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.
Jakob Olsson, nybliven doktor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, har i sin avhandling undersökt 249 barn- och ungdomsböcker, utgivna från 2000 till 2019. Fokus har varit på skildringar av ny teknik – som ofta skildras som något hotfullt.
När barn- och ungdomsböcker tar upp sociala medier, till exempel, handlar det ofta om framför allt unga flickor som blir utsatta för hemska saker. Finns tv-spel med i en berättelse kan den handla om att någon spelar för mycket och vill ta sig ur spelandet.
Stort fokus på faror
Det finns en spänning i gestaltningarna, där möjligheter och risker hela tiden ställs mot varandra, säger Jakob Olsson.
– Samtidigt som unga människor behöver omfamna det digitala för att bli väl fungerande, digitala medborgare är det viktigt att de håller tekniken på armlängds avstånd för att undvika dess potentiellt negativa effekter. En stor del av de ungas liv framställs alltså i litteraturen ofta som något hotfullt.
– De problematiserande berättelserna väger helt klart över, och ofta går det mot ganska extrema historier.
Vuxnas syn i böckerna
Något som är intressant med barn- och ungdomslitteratur är att den skrivs av vuxna för barn och ungdomar, säger Jakob Olsson.
– Barn- och ungdomslitteratur är ju vuxna författares bild av ungdomars verklighet. På något sätt är det ju vad vi vuxna vill förmedla till de unga, snarare än ungdomars egen verklighetsbild. Och då blir det ju intressant att böckerna tenderar att varna för teknik snarare än att se möjligheterna.
För högt – eller för lågt – BMI under barndomen kan orsaka försämrad lungfunktion i vuxen ålder. Men med förebyggande insatser kan problemen undvikas, visar en studie vid Karolinska institutet.
Nedsatt funktion i lungorna under barndomen – och att inte nå maximal lungkapacitet i vuxen ålder – kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och lungsjukdom.
Tidigare studier har undersökt om det finns ett samband mellan sämre lungfunktion och BMI, kroppsmasseindex, som utgår från vikt i förhållande till längd. Men resultaten har varierat.
Finns en koppling till BMI
Nu kan dock forskare vid Karolinska institutet visa att det finns en sådan koppling. Den gäller såväl vid för högt som för lågt BMI.
– Vi har i den hittills största studien kunnat följa barn från födseln hela vägen tills de fyller 24 år, säger Gang Wang, forskare vid Karolinska institutet.
I studien delades över 3000 barn in i olika grupper baserat på deras BMI-värden, som började skilja sig åt redan i tvåårsåldern.
Resultatet visar att barn som hade högt BMI, eller om de ökade sin vikt över tid, hade sämre lungfunktion i vuxen ålder jämfört med barn med normala värden.
Lungproblem kan förhindras
Orsaken var främst begränsat luftflöde i luftvägarna, så kallad obstruktion. Men en försämrad lungfunktion kan undvikas, enligt forskarna.
– Intressant nog såg vi att i gruppen som inledningsvis hade högt BMI, men där BMI normaliserades i förpuberteten, var inte lungfunktionen försämrad i vuxen ålder. Det betonar vikten att försöka optimera barns tillväxt, både tidigt i livet men även senare i skolåldern och tonåren, säger Erik Melén, barnläkare och professor i pediatrik vid Karolinska institutet.
Även undervikt spelar roll
Men studien visade att även ett stadigt lågt BMI-värde kunde kopplas till sänkt lungfunktion, orsakad av otillräcklig lungtillväxt. Här normaliserades inte värdet under studiens gång.
– Tidigare har fokus legat på övervikt, men vi behöver även fånga upp barn med lågt BMI och sätta in nutritionsåtgärder, säger Gang Wang.
Så gjordes studien
Forskarna utgick från Bamse-projektet, där drygt 4 000 barn har följts från födseln och 24 år framåt. BMI, kroppsmasseindex, som utgår från längd och vikt, har mätts vid upprepade tillfällen.
I den aktuella studien ingår 3 200 deltagare med fyra BMI-mätpunkter eller fler.
Lungfunktionen mättes med hjälp av spirometri, som mäter lungfunktionen, vid 8, 16 och 24 års ålder. Vid 24 år mättes även funktionen i de mindre luftvägarna via mängden utandat kväve. Då togs också urinprov för att kunna analysera vilka ämnen som brutits ner i kroppen via ämnesomsättningen.
Vill utreda molekylär koppling
I urinprov från deltagare med högt BMI uppmättes förhöjda halter av nedbrytningsprodukter från aminosyran histidin. Andra forskare har tidigare sett att patienter med sjukdomarna astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, även har förhöjda halter.
– Här ser vi nu objektiva biomarkörer för våra samband, även om vi i dag inte vet exakt den molekylära kopplingen mellan högt BMI, histidin och störd lungutveckling, säger Erik Melén.
Fjolåret blev något av ett bottenår för fjällrävskullarna i Sverige. Men enligt årets inventering har fjällsrävsungarna blivit fler. Ett positivt steg, enligt forskare från Stockholms universitet.
Den skandinaviska fjällrävsstammen fridlystes 1928, men har fortfarande inte återhämtat sig. Runt millennieskiftet var arten nära utrotning i Sverige och Norge. I EU är fjällräven en prioriterad art som som ska ges skydd.
Sedan närmare 50 år tillbaka inventeras årligen den svenska fjällrävsstammen, ett arbete som delvis sker inom Svenska fjällrävsprojektet som leds från Stockholms universitet.
72 kullar i fjällen
I fjol räknade forskarna till 40 fjällsrävskullar i Sverige. Men i år, 2024, tycks kurvan ha vänt uppåt. I samarbete med länsstyrelserna har forskarna i år funnit 72 kullar med fjällrävsungar i den svenska fjällvärlden.
Områdena med flest kullar är Vindelfjällen/Arjeplogsfjällen, Borgafjäll och Helagsfjällen.
– Även om det inte är ett toppår utan snarare ett mellanår, är det ändå ett positivt steg framåt med en stabil ökning av antalet kullar, säger Johan Wallén som arbetar vid Zoologiska institutionen och är verksam i fjällsrävsprojektet.
– Jämfört med tidigare mellanår ser detta ut att vara ett starkt sådant, vilket pekar på ett ännu bättre år nästa år, förutsatt att ökningen av smågnagare som vi såg i slutet av sommarsäsongen fortsätter.
Skabbutbrott ett problem
Mer lokalt hade Norrbottens län, precis som 2023, ett relativt bra år. Forskarna såg också en förväntad ökning från förra årets bottenår i Jämtlands län.
– Vi är särskilt glada över de många kullarna i Borgafjällsområdet, ett delbestånd som har mött stora utmaningar med skabbutbrott under det senaste decenniet, säger Johan Wallén.
Förutom fortsatta bevarandeåtgärder kan årets resultat delvis förklaras av en ökad mängd bytesdjur i de flesta områden.
Dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste decennierna, visar en studie. En förklaring är att behandlingen blivit bättre, särskilt för de patienter som har nedsatt funktion i hjärtats vänsterkammare.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt dödligheten i hjärtsvikt i Sverige. Forskarna har tittat på perioden mellan 1997 och 2022. Här märks en positiv utveckling.
– Våra resultat tyder på att de senaste decenniernas framsteg inom hjärtsviktsbehandling har minskat dödlighet i hjärtsvikt, både på befolkningsnivå och för enskilda patienter, säger Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid Karolinska institutet.
– Detta är ett uppmuntrande budskap för fortsatt implementering av befintliga behandlingar, som fortfarande är underutnyttjade, samt för utveckling av nya behandlingar, fortsätter han.
Framsteg för behandling
Studien visade att överlevnaden främst ökar för patienter som har minskad funktion i vänster hjärtkammare. Där har behandlingar som förlänger livet utvecklats under de senaste decennierna.
För patienter med hjärtsvikt, men som inte har försämrad funktion i vänsterkammaren, är behandlingsalternativen mer begränsade.
– Dessa resultat visar på det stora behovet av forskning kring nya behandlingar för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion som utgör ungefär hälften av hjärtsviktspopulationen, säger Felix Lindberg, postdoktor vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Men denna studie ger samtidigt hopp om att de senaste framstegen inom hjärtsviktsbehandling kan fortsätta att förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienter med hjärtsvikt i Sverige.
Allvarlig diagnos
Trots att förbättringar har skett är prognosen för patienter med hjärtsvikt fortfarande oroande, enligt forskarna. 25 procent av alla personer som diagnostiserades 2022 avled inom ett år.
Nästa steg i forskningen är bland annat att använda Svenska Hjärtsviktsregistret för att identifiera patienter som behöver intensivare behandling.
Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
Det finns en stark vetenskaplig konsensus om att förlusten av natur fortsätter och att den kommer att påverka människor i allt högre grad. En biologisk mångfald är till exempel nödvändig för matproduktion och för en begränsning av klimatförändringarna.
– De flesta människor drar nytta av naturen och förlorar på denna förstörelse, säger Garry Peterson, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Viktigt med finansiering
Han och kollegor deltar i det internationella mötet COP16 i staden Cali i Colombia. Mötet handlar om att hitta gemensamma sätt att mäta förluster av biologisk mångfald, men även mäta framsteg som görs.
Det handlar också om att hitta finansiering för att skydda mångfalden. Det är en avgörande punkt, enligt Juan Rocha, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Utan tillräckligt med pengar till åtgärder blir det ännu svårare för framtida generationer att hantera de kriser som väntar.
Farliga sjukdomar lär öka
En annan fara med klimatförändringar i kombination med förlust av biologisk mångfald är att zoonotiska sjukdomar sannolikt kommer att öka snabbt under kommande årtionden. Zoonotiska sjukdomar är sådana som sprids mellan djur och människor, exempelvis rabies.
– Zoonotiska sjukdomar kan, som covid-19-pandemin visade, ha förödande effekter på människors hälsa och samhällen. Investerare som pensionsfonder och utvecklingsbanker har ett ansvar att bidra till att mildra effekterna genom sitt aktiva ägande och genom god hållbarhetspraxis, säger Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre.
COP16 pågår mellan 21 oktober och 1 november 2024.
Om COP16
COP16 ses som ett kritiskt möte för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Syftet med mötet är att löften från FN-mötet i Montreal 2022 ska övergå i konkreta åtgärder.
Det globala ramverket för biologisk mångfald antogs vid mötet 2022 och består av fyra mål för 2050 och 23 mål för 2030. Deltagarna i årets möte förväntas visa att deras nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är anpassade till ramverket.
Källa: Stockholms universitet
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
