Människor som har svårt att hantera sina känslor – och flyr in i en fantasivärld – har en ökad risk att bli beroende av datorspelande. Det visar en ny avhandling i psykologi vid Luleå tekniska universitet.
Datorspelsberoende klassas numera som en psykisk sjukdom av Världshälsoorganisationen, WHO. Tillståndet kännetecknas av bristande kontroll över spelandet, som fortsätter trots negativa konsekvenser för vardagslivet.
En avhandling vid Luleå tekniska universitet har nu tittat närmare på psykologin bakom datorspelsberoende.
Sätt att hantera stress
En riskfaktor för problematiskt spelbeteende är svårigheter att reglera känslor, enligt studien.
– Vi ser att spelande ofta fyller en emotionell funktion för många. För personer som har svårt att hantera sina känslor, kan spelandet bli ett sätt att hantera stress eller depression – och det är just här risken för datorspelsberoende ökar, säger Christian Bäcklund, doktor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.
En av delstudierna visade att depression och svårigheter att hantera känslor är starkt kopplade till symtom för datorspelsberoende. Även en vilja att fly från jobbiga känslor, och att uppslukas av en fantasivärld, spelar en central roll för hur spelandet kan bli problematiskt, menar Christian Bäcklund.
– Avhandlingen är ett steg mot att bättre förstå vad som driver människor att spela, och hur vi kan hjälpa dem som drabbas av problematiskt spelande. Det är också en påminnelse om att spelande i sig inte är skadligt, utan att det handlar om sammanhang och individuella förutsättningar.
Se varningstecken
Forskningen lyfter fram vikten av att öka medvetenheten bland föräldrar, skolpersonal och andra vuxna som har kontakt med unga spelare. Genom att förstå varningstecken – till exempel om någon isolerar sig, prioriterar ner andra aktiviteter eller använder spel som en strategi för att hantera svåra känslor – ökar möjligheten att kunna ge stöd för att bryta ohälsosamma mönster.
Christian Bäcklund betonar dock att mycket spelande inte automatiskt behöver vara problematiskt.
– Det är viktigt att skilja mellan ett högt engagemang i spel som kan vara en del av en hobby eller social aktivitet, och beroende där spelandet leder till påtagliga negativa konsekvenser i livet, säger Christian Bäcklund.
Mer om datorspelsberoende
Datorspelsberoende är ett tillstånd där spelande blir så omfattande att det påverkar vardagen negativt. Det kännetecknas av bristande kontroll över spelandet, ökad prioritering av spel framför andra aktiviteter och ett eskalerat spelande trots negativa konsekvenser.
När beteendemönstret är så allvarligt att det leder till betydande funktionsnedsättning kan det vara tal om ett datorspelsberoende. Det kan handla om försämrade relationer, dålig psykisk eller fysisk hälsa eller missade möjligheter i arbetslivet eller skolan.
I dag får alla kvinnor med östrogenkänslig bröstcancer hormonbehandling, men har alla nytta av den? En studie visar att behandlingen minskar risken för återfall hos kvinnor i klimakteriet. För yngre kvinnor är effekten över tid inte lika tydlig.
I Sverige drabbas 9 000 kvinnor av bröstcancer varje år. De flesta har så kallad hormonkänslig bröstcancer. Det innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Efter kirurgi behandlas kvinnorna därför med läkemedel som dämpar hormonet i kroppen.
Men behandlingen påverkar livskvaliteten negativt. Forskare har därför ställt sig frågan hur stor den långsiktiga nyttan är för att förhindra återfall i sjukdomen.
Yngre har högre risk för återfall
Cirka en tredjedel av kvinnorna som fått en bröstcancerdiagnos har inte gått igenom klimakteriet utan är i ett förstadium, premenopaus. Detta kopplas till ökad risk för återfall.
– Yngre kvinnor har generellt högre risk för återfall än äldre men de flesta studier om anti-hormonell behandling har främst undersökt postmenopausala kvinnor. Vi ville därför jämföra nyttan på lång sikt hos båda grupperna, säger Linda Lindström, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet.
Studie över 20 år
I forskarnas studie ingick drygt 1 200 kvinnor som fick hormonberoende bröstcancer mellan 1976 och 1997. Cirka 400 fick diagnosen före menopausen, alltså då mensen upphör.
En grupp patienter lottades till behandling med det hormonsänkande läkemedlet tamoxifen i minst två år. Den andra gruppen fick ingen hormonbehandling alls.
Studien har mätt om cancern spridit sig till andra organ, så kallade fjärrmetastaser. Idag finns uppföljningsdata för över 20 år i patientregister.
– Från det regionala bröstcancerregistret har vi nära nog komplett uppföljning på alla patienter och det ihop med en anti-hormonellt obehandlad kontrollgrupp gör studien unik. Det finns även kompletta data på om kvinnorna var pre- eller postmenopausala vid diagnos, vilket annars ofta skattas utifrån ålder, säger Annelie Johansson, forskare vid Karolinska institutet.
Tumörens egenskaper påverkar
Kvinnornas tumörer klassificerades utifrån markörer som låg- eller högrisktumörer. Låg risk kopplas exempelvis till mindre storlek på tumören och att cancern inte spridit sig till lymfkörtlarna.
Studien visar att kvinnor med så kallade högrisktumörer hade sämre skydd mot metastaser – oavsett om de genomgått klimakteriet eller inte. Kvinnor med lågrisktumörer efter att mensen upphört hade däremot nytta av hormonbehandling i 20 år eller mer.
För yngre kvinnor kunde den långsiktiga nyttan av behandlingen inte förutsägas med hjälp av de bröstcancermarkörer som används idag.
– Vi måste arbeta vidare för att förstå vilka tumöregenskaper som påverkar den långsiktiga risken för fjärrmetastaser samt nyttan hos yngre patienter. Vi vill ju att patienter ska ha nytta av sin behandling lika länge som risken för återfall är förhöjd, säger Linda Lindström.
Fler analyser behövs
I nästa steg vill forskarna tydligare kunna koppla tumörernas egenskaper till långsiktig risk och nytta med anti-hormonell behandling. Detta för att kunna anpassa behandlingen till patienter som har mest nytta av den.
– Till exempel planerar vi att göra multiprotein-analyser samt att använda maskininlärning för bildanalys av bröstcancertumörer för att förstå mer om tumörheterogenitet – alltså skillnader mellan och inom tumörer – och hur det kan påverka risk och behandlingsnytta, säger Linda Lindström.
En del muslimska elever vill undvika simning eller pardans med klasskamrater av motsatt kön. En del kristna elever ifrågasätter yoga. Men dessa spänningar leder sällan till stora konflikter – eller till förändringar i idrottsundervisningen. Det framgår av en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.
Kalle Jansson har i sin doktorsavhandling i idrottsvetenskap studerat vilken betydelse religion och etnicitet har i ämnet idrott och hälsa i den svenska skolan.
– En del av dem som identifierar sig som kristna ville helst inte delta i yoga för att det är förknippat med en annan religion. Samtidigt är det oerhört stor skillnad mellan olika elever. Det som är ett stort problem för en elev kan vara en total icke-fråga för en annan, säger Kalle Jansson.
Inga stora protester
En slutsats i forskningen är att spänningarna oftast inte mynnar ut i öppna konflikter.
– Om man enbart läser debattartiklar är det nog lätt att få en bild av att religions- och etnicitetsfrågor leder till stora öppna konflikter där elever protesterar och lärare måste ta itu med protesterna. Så är det oftast inte i min studie. I stället blir det oftast elever som hanterar saker på egen hand utan att blanda in andra.
Undervisningen ändras sällan
Det är också ovanligt att enskilda elevers önskemål leder till förändringar av undervisningen, enligt Kalle Jansson.
– Det är väldigt sällan som lärare väljer att förändra undervisningsinnehållet. I stället blir det elever som anpassar sig och gör det som förväntas, även om de inte riktigt vill.
Olika beroende på skola
Avhandlingen bygger på observationer och intervjuer med elever och lärare i årskurs nio på fyra olika grundskolor: En med svensk majoritet, en med blandad elevsammansättning, en där majoriteten hade utländsk bakgrund och en kristen friskola.
Eleverna kan uppleva stora skillnader beroende på skola, säger Kalle Jansson. Ett exempel handlar om muslimska flickor som kommer till simundervisningen i täckande badkläder.
– Att göra det i en klass där man är ensam som muslim innebär att sticka ut och bli väldigt synlig. Att göra det i en klass där nästan alla är muslimer innebär att bli en i mängden.
Elever kompromissar ofta
Samtidigt tycker Kalle Jansson att eleverna tvingas kompromissa för ofta medan skolorna sällan ifrågasätter lektionernas innehåll.
– Vi måste också kunna svara på varför vissa moment ska finnas med i undervisningen. När det gäller simning är det ju tydligt, det är för att man inte ska drunkna. Men med pardans är inte lika tydligt. Det kanske inte är givet att man måste lära sig det, säger han.
Lärare får inte stöd
Många idrottslärare saknar stöd i att hantera de frågor som kan uppstå, säger Kalle Jansson.
– Det finns väldigt få riktlinjer från Skolverket. Myndigheterna skjuter ner frågan till skolorna och skolorna skjuter ner frågan till lärarna och eleverna.
Kalle Jansson säger att han hoppas att avhandlingen används på utbildningar för idrottslärare.
– Området blir mer och mer angeläget och det finns en stor kunskapslucka när det gäller spänningar med koppling till religion. Det är en situation som alla lärare kommer att hamna i och behöver vara förberedda för. Min avhandling kan förbereda framtida idrottslärare på den komplexitet de kommer att behöva navigera i.
Organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan, producerade i stor mängd. Det kan bli möjligt efter nya forskningsrön vid Linköpings universitet.
Komplement till traditionella kisel-solceller utvecklas hela tiden. En av de mest lovande teknikerna baseras på elektriskt ledande plaster – organisk elektronik.
Fördelen med så kallade organiska solceller är att de är jämförelsevis billiga och enkla att tillverka. Dessutom är de lätta och flexibla vilket gör att de skulle kunna placeras på fönsterrutor, inomhus eller på kläder för att driva elektronik i vardagen. Redan idag finns organiska solceller på marknaden.
Organiska solceller i olika storlekar. Bild: Thor Balkhed, Linköpings universitet.
De organiska solcellernas effektivitet börjar närma sig de traditionella solcellernas och kan omvandla ungefär 20 procent av solens strålar till elektricitet. Den höga verkningsgraden är ett resultat av flera års intensiv materialforskning och studier av interaktionen mellan molekylerna i materialet.
Giftiga ämnen i processen
Organiska solceller tillverkas i en blandning som läggs på ett underlag där lösningsmedlet i blandningen avdunstar. Men i kemikalielösningen finns giftiga och miljöfarliga ämnen.
– Om man vill kunna massproducera organiska solceller, med till exempel tryckteknologi, i stor skala behöver vi hitta metoder som inte använder gifter. Det är inte bra för miljön eller för dem som arbetar i fabrikerna, säger Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet.
Miljövänliga lösningsmedel
Nu har hans forskargrupp tillsammans med kollegor i Kina och USA knäckt koden till att tillverka effektiva organiska solceller med flera miljövänliga lösningsmedel.
I en solcell gör elektroner jobbet. När solens strålar träffar solcellen skapas rörelser hos elektronerna, vilket frigör energi som i sin tur blir till elektricitet. Forskarna i Linköping har kartlagt det molekylära samspelet mellan materialen som transporterar elektronerna inuti solcellen samt själva lösningsmedlet. De använde två tekniker där neutroner och elektroner används för att ”se in” i materialet.
Ny designprincip
Efter det utvecklade forskarna en designprincip som fungerar för många olika ofarliga lösningsmedel. På sikt hoppas de att till och med vatten ska fungera som lösningsmedel.
Enligt Feng Gao är vägen mot miljömässigt hållbara organiska solceller nu öppen.
– Tack vare ett tillverkningssätt utan gifter har vi nu en mycket större chans att kommersialisera tekniken i större skala.
Två typer av nervceller i huden tycks särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en studie från Linköpings universitet. Kunskapen är viktig för att i kunna återställa känsel som gått förlorad eller för att utveckla proteser.
Hur bearbetar vårt nervsystem information från känsel och beröring? Det vill forskaren Sarah McIntyre vid Linköpings universitet ta reda på. Tillsammans med forskarkollegor vill hon förstå den kod som nervsystemet använder för att förstå de sociala signalerna bakom beröring.
– Med rösten kan jag prata med flera personer samtidigt, men när jag rör vid dig är det en tydlig signal om att jag riktar min uppmärksamhet mot just dig. Beröring är en slags genväg till närhet och intimitet, säger Sarah McIntyre, biträdande lektor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.
Uttryck för känslor
Forskarna har tidigare identifierat sex olika beröringsmönster som människor använder för att uttrycka glädje, kärlek, tacksamhet och sorg, men också för att lugna andra eller fånga en persons uppmärksamhet. Ett sådant mönster är till exempel att uttrycka lugnande beröring genom att långsamt stryka handen fyra gånger längs en annan människas undre arm.
Men forskarna vill också veta vilka typer av nervceller i huden som är viktiga för att bearbeta informationen i social beröring.
Signalerna kan avlyssnas
I en ny studie har forskare utfört de olika beröringsmönstren på försökspersoners underarmar. Samtidigt undersöktes aktiviteten hos 39 nervceller, av olika typer. För att kunna ”lyssna” på nervsignalerna används en metod som kallas mikroneurografi. Genom metoden kan forskarna mäta signalering i enskilda nervceller.
Maskininlärning användes sedan för att skilja ut vilken sorts beröring olika nervceller svarar på.
– Vi såg att två nervcellstyper var väldigt bra på att skilja på de sex olika beröringsmönstren. Det tyder på att dessa två nervcellstyper har en särskild funktion som hjälper oss att förstå skillnaden mellan olika sorters social beröring, säger Sarah McIntyre.
Försökspersoner utsattes för olika slags beröring. Samtidigt undersökte forskarna nervcellernas signalering. Bild: Anna Nilsen
Två nervcellstyper särskilt viktiga
Nervceller som reagerar på intryck från omvärlden skiljer sig åt på många olika sätt. En del nervceller ”tröttnar” snabbt på konstant stimulering och slutar då skicka signaler till hjärnan. Ett exempel är när luktsinnet snabbt anpassar sig till en doft och vi slutar förnimma den.
Den ena känselnervcellen, som verkar viktig för att skilja olika sorters social beröring åt, anpassar sig snabbt på detta sätt. Cellen är kopplad till hårsäckarna i huden. Den reagerar framför allt på förändringar, som när hårstrået böjs.
Den andra nervcellstypen är däremot lite trögare när det gäller anpassning. Den fortsätter att skicka signaler till hjärnan även om beröringen är statisk, till exempel om en hand hålls stilla mot huden.
Återställning av känsel
Forskningen handlar om att förstå hur vårt nervsystem fungerar, men kan i framtiden få praktisk betydelse.
– Om vi förstår hur hjärnan tolkar signaler från olika typer av beröring så kan den kunskapen på sikt vara till hjälp för att försöka återställa känseln om den försämras av ålder eller sjukdom. Kunskapen kan också komma till användning vid utveckling av proteser som interagerar med nervsystemet som kan användas av personer som förlorat en kroppsdel, säger Sarah McIntyre.
Försök med en specialkonstruerad robotfågelvinge visar hur fåglars flaxande kan optimera flygningen. Rönen, från Lunds universitet, skulle i förlängningen kunna leda till utveckling av flaxande, effektiva, drönare.
Utvecklare av luftfarkoster kan få viktig information genom att studera fåglars vingslag. Men för att avgöra vilken flaxstrategi som är mest energieffektiv räcker det inte med att studera verkliga fåglar. Det krävs också aerodynamiska studier av alternativa sätt att flaxa.
Via en specialkonstruerad robotvinge har biologiforskaren Christoffer Johansson vid Lunds universitet gjort flera nya upptäckter.
– Övergripande kan man säga att resultaten hjälper oss att förstå varför fåglar flaxar sina vingar som de gör, säger Christoffer Johansson, som nyligen publicerade en studie i ämnet.
Robotvinge i vindtunnel. Bild: Christoffer Johansson, Lunds universitet.
Under eller över kroppen
Hur snabbt fåglarna ska slå sina vingar vid en viss flyghastighet beror på hur stort motståndet på kroppen är i förhållande till hur mycket fåglarna väger.
– Studien visar även att ett effektivt sätt att ändra på förhållandet mellan kraft som driver fågeln framåt och kraft som håller den uppe är att justera hur mycket vingen slås över respektive under kroppen, något som tidigare inte varit känt, säger Christoffer Johansson.
Kan ge flaxande drönare
Förståelsen för hur fåglar flaxar sina vingar mest effektivt ger ledtrådar till hur flygande robotar mest effektivt skulle kunna röra vingarna. De nya fynden ger vägledning när det gäller utveckling av drönare med flaxande vingar, något som kan förbättra räckvidd och effektivitet. Det är en stor begränsning i dagens konstruktioner.
– Genom att använda fågelliknande vingrörelser kan drönare optimera energianvändningen under flygning, vilket banar väg för avancerade autonoma luftfartssystem, säger Christoffer Johansson.
Den globala uppvärmningen går snabbast vid polerna och slår därför hårt mot Arktis. Istäcket har redan blivit så tunt att den första isfria dagen kan inträffa om tre till sex år, enligt en studie från Göteborgs universitet
Klimatförändringarna har försvagat ismassorna i området norr om Svalbard. Om en rad vanliga väderfenomen skulle inträffa under hösten, vintern och våren finns, enligt forskare vid Göteborgs universitet, en risk att all havsis i Arktis bryts sönder i en kraftig storm på sommaren. Forskarna menar att det här kan ske före 2030, kanske redan 2027.
– Risken för att detta inträffar kommer att öka i takt med att klimatförändringarna förvärras, säger Céline Heuzé, klimatolog vid Göteborgs universitet.
Tunn is nära Nordpolen
Under sommarens polarexpedition till Arktis kunde forskarna konstatera att havsisen var mycket tunnare än vanligt. För bara 20 år sedan var isen nära Nordpolen i genomsnitt 2–3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. I år var den bara en meter tjock.
– Isen var så tunn och ”rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket, säger Céline Heuzé.
Enligt studien kommer det att bli värre. Med hjälp av modeller från FN:s klimatpanel IPCC ser forskarna att det finns en påtaglig risk för ett isfritt hav i Arktis inom tre till sex år. Senast detta kan ha hänt var för 80 000 år sedan.
Uppvärmningen driver på
Forskarnas definition av ett isfritt Arktis är när havsisen understiger en miljon kvadratkilometer. I år var den minsta arealen 3,67 miljoner kvadratkilometer.
– Vi använde många av IPCC:s scenarier och såg att nu när jorden har värmts upp 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid, så finns det en reell sannolikhet för att all havsis smälter bort i Arktis. Sannolikheten ökar sedan ju varmare det blir, säger Alexandra Jahn, professor vid University of Colorado.
Bild: Céline Heuzé
Havsisen – ett skyddande lock
Havsisen fungerar som ett skyddande lock för det kalla havsvattnet. Om islocket försvinner kommer värmen i atmosfären att absorberas av havet som får en höjd temperatur, vilket i sin tur gör det svårare för havet att åter frysa till is.
Tidigare forskning har fokuserat på när havet i Arktis är isfritt i en hel månad, vilket bedöms kunna inträffa redan under 2030-talet. Forskarna förutser att detta kommer förändra ekosystemet i Arktis i grunden.
Det finns redan många forskningsrapporter som varnar för att fler extrema väderhändelser sker på norra halvklotet eftersom isen minskar i Arktis. Extrema väderhändelser är till exempel stormar, torka, skyfall eller perioder med onormala temperaturer.
Kedja av väderhändelser
Enligt forskarna krävs att en kedja av väderhändelser inträffar efter varandra för att all is ska försvinna från Arktis hav i slutet av sommaren.
Först ska havsisen vara tunnare än normalt när hösten börjar. Därefter behövs en värmebölja någon gång under vintermånaderna, vilket hämmar tillväxten av ny is.
En värmebölja i Arktis på vintern innebär varmare temperaturer än 20 minusgrader. Om detta sker är isen redan så tunn och ömtålig att det räcker med en kraftig storm under sommaren för att göra havet isfritt.
– Alla dessa händelser har redan inträffat flera gånger i Arktis, men inte i en följd under en säsong. Sannolikheten för att det ska inträffa ökar i takt med klimatförändringarna, enligt IPCC:s klimatmodeller. Men det är ännu inte för sent att rädda havsisen, om vi slutar att släppa ut så mycket växthusgaser i atmosfären, säger Céline Heuzé.
För att slå mot konkurrensen från kryptovalutor vill många centralbanker skapa egna digitala valutor. I Sverige diskuteras en ”e-krona”. Men sådana valutor kan bli problematiska, menar nationalekonomen Thomas Marmefelt vid Södertörns högskola.
– De kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning med demokratiska ledare.
Bitcoin lanserades 2008 och kryptovalutorna har sedan dess vuxit sig starka. Dessa digitala valutor kan snabbt gå upp och ner i värde. Det har lett till att en del aktörer har utvecklat mer stabila kryptovalutor som kallas stablecoins.
Kryptovalutor, inklusive stablecoins, har sitt ursprung i olika aktörer världen över och går utanför det traditionella banksystemet med affärsbanker som övervakas av centralbanker. Med affärsbanker menas ”vanliga” banker som SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank, men även nischbanker.
Blev fart på centralbanker
Centralbankerna såg sig till en början inte hotade av utvecklingen. Men sedan hände något. Det säger Thomas Marmefelt, docent vid Åbo Akademi, lektor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och författare till en vetenskaplig artikel om digitala centralbanksvalutor.
– Facebook lanserade idén om en egen global stablecoin. Den skulle heta Libra. Kina började också driva på en utveckling av en egen digital centralbanksvaluta. Då började det bli fart på centralbankerna, säger Thomas Marmefelt.
Bild: CardMapr.nl, Unsplash.
Kryptovalutor
Kryptovalutor kallas också för virtuella eller digitala valutor. Det mest kända exemplet är bitcoin, som används på plattformen Bitcoin. En nyare kryptovaluta är ether, som används på plattformen Ethereum.
Tekniken bakom valutorna gör så att alla transaktioner registreras och blir spårbara. Kryptovalutorna fungerar som betalningsmedel men de flesta har köpt dem som en investering.
Vem som helst kan i teorin starta en kryptovaluta, med rätt kunnande och datorkapacitet. Vanligen ligger nätverk av människor bakom. Det som behövs för att tjäna pengar på en egen kryptovaluta är att andra börjar att handla med den.
På grund av att många spekulerar i kryptovalutorna kan deras värde snabbt gå upp och ner.
Källa: Södertörns högskola
Centralbanker världen över började tala om att de skulle ge ut egna digitala valutor.
Sedan dess har bland annat coronapandemin skyndat på utvecklingen då pandemin innebar ett uppsving för digitala valutor genom en statligt styrd digital omvandling, säger Thomas Marmefelt. Centralbankerna blev alltmer inriktade på digitala centralbanksvalutor som kärnan i penningsystemet.
Sätt att få kontroll
Idag finns digitala centralbanksvalutor i bland annat Bahamas, Jamaica och Nigeria samt delvis i Kina. I Sverige har en e-krona diskuterats. Europeiska centralbanken har talat om möjligheten att införa en digital euro.
Centralbankernas motiv för att skapa egna digitala valutor är att trycka tillbaka privata digitala valutor, främst stablecoins – och därmed återta kontrollen över penningsystemet. Mycket handlar om just kontroll, är Thomas Marmefelts slutsats efter att ha studerat publikationer från Bank for International Settlements, ett internationellt samarbetsorgan för 63 centralbanker.
Stablecoins och e-krona
Så kallade stablecoins är en typ av kryptovaluta som är tänkt att hålla ett stabilt värde över tid, till exempel genom att de följer priset på en nationell valuta, som amerikanska dollar.
För att hålla kursen stabil backas valutan upp med olika typer av tillgångar, som företagscertifikat eller banktillgångar i ”vanliga” nationella valutor. Om många säljer sina innehav samtidigt kan företaget bakom en stablecoin behöva använda sina tillgångar för att kursen inte ska rasa. Stora företag ligger i regel bakom stablecoins.
När centralbanker nu funderar på att ge ut egna digitala centralbanksvalutor blir det som att centralbankerna ger ut sina egna stablecoins. Några har helt eller redan gjort det, till exempel centralbankerna i Bahamas, Jamaica och Nigeria samt till viss del Kina. Sådana valutor blir starka eftersom centralbanker har mycket stora tillgångar att luta sig mot.
I Sverige har det talats om att införa en e-krona och i EU har man diskuterat att införa en digital euro. En e-krona, om den kommer till stånd, skulle vara utgiven av Riksbanken och finnas på Riksbankens balansräkning på samma sätt som sedlar och mynt.
Men det finns ett stort problem med digitala centralbanksvalutor, menar Thomas Marmefelt, nämligen att stater tar makt på den fria marknadens bekostnad. Affärsbankerna, alltså de vanliga bankerna, skapar idag nästan alla pengar i samhället genom att ge krediter. Om människor och företag istället börjar låna från sin centralbank, i digital valuta, och även för över mycket av sitt sparande till centralbanken ändras hela spelplanen.
– En digital centralbanksvaluta är tänkt att tränga undan andra digitala valutor, särskilt globala stablecoins. Men även affärsbankerna och deras kreditpengar, nästan hela penningmängden, kan trängas undan.
Kan ge toppstyrning
Förutom att staten riskerar att konkurrera ut banker är utvecklingen problematisk även ur demokratisk synpunkt, säger Thomas Marmefelt.
– Om allmänheten har digitala centralbanksvalutor i konton hos centralbanker kommer centralbankerna ha full insyn i alla transaktioner. Detta kan också samköras med andra digitala övervakningssystem.
– Digitala centralbanksvalutor kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning av penningsystemet med demokratiska politiska ledare.
Inte nödvändigtvis bra
Staten får ett mycket stort inflytande och koncentrerar mycket till sig själv, säger Thomas Marmefelt.
– Får vi det här systemet, då blir det bra för dem som styr – men inte för dem som blir styrda.
Ett argument för att införa digitala centralbanksvalutor är att kunna skapa ett så kontantfritt samhälle som möjligt.
– Men vad gäller Sverige är vi ju redan där, med Swish. Sverige behöver inte detta.
Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.
Luftföroreningar påverkar hälsan negativt och barn är extra sårbara. Det beror på att deras luftvägar är känsligare jämfört med vuxnas. Främst riskerar barnen att drabbas av luftvägsinfektioner, astma och försämring av lungornas tillväxt.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet har mätt luftkvaliteten vid elva förskolor i Göteborg. Mätningarna gjordes på 17 platser runt förskolorna under ett års tid.
Läge har betydelse
Det visar sig att läget påverkar hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för. Även inom ett och samma område kan skillnaden vara stor.
– I studien såg vi att en förskola som låg nära trafikerade vägar hade upp till 25 procent högre koncentrationer av luftföroreningar jämfört med en närliggande förskola som låg mer skyddat i samma stadsdel. Det kan i vissa fall handla om mindre än 100 meter som skiljer i läge och ändå orsakar en så pass stor ökning av luftföroreningar, säger Ågot Watne, forskare i luftmiljö vid IVL i ett pressmeddelande.
Trafik bakom föroreningar
Mätningarna bekräftar att trafiken är den viktigaste källan till luftföroreningar på förskolornas gårdar i Göteborg. Skillnaden i luftkvalitet är också kopplad till om det finns hus som blockerar förorenad luft från att nå gårdarna.
– Det går att skapa bättre miljö för barnen, men då krävs att placeringen av förskolor och skolor prioriteras högre i stadsplaneringen. Känsliga verksamheter bör, så långt det går, placeras på avstånd från trafiken och andra källor till luftföroreningar, säger Ågot Watne och fortsätter:
– I områden med förhöjda föroreningshalter kan man placera känsliga aktiviteter i skyddade gårdsmiljöer för att minimera hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för.
Skillnader i läge bedöms inte ge stora konsekvenser för enskilda barns hälsa, men på befolkningsnivå kan effekterna vara betydande, menar forskarna bakom studien.
Covid kan vara en utlösande faktor för multipel skleros, MS. Det visar ny forskning vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro.
– Vi ser en ökning av MS hos personer som har haft allvarlig covid. Men det är fortfarande väldigt få personer som drabbas, säger Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi.
Scott Montgomery har gått igenom samtliga covid-patienter som blev inlagda på sjukhus i Sverige mellan 2020 och 2022.
Genomgången visar att andelen patienter som fick diagnosen MS efter allvarlig covid var nästan 26 av 100 000. Det är mer än dubbelt så stor risk jämfört med människor som inte var smittade.
– Jag vill vara tydlig med att MS är en ovanlig sjukdom och att det är väldigt få personer som får MS. Ungefär 26 personer av 100 000 blir bara 0,02 procent av de som har haft allvarlig covid, säger Scott Montgomery.
Kan trigga latent sjukdom
Studien slår inte fast något orsakssamband mellan MS och covid, men väl någon typ av samband. Det är känt sedan tidigare att andra typer av infektioner kan trigga MS eller förvärra en redan befintlig MS-sjukdom. Det finns också fallstudier som pekar på samband mellan covid-infektion och sjukdomar som påverkar hjärnan.
Vanligtvis tar det 10 till 20 år från att något utlöser MS till dess att sjukvården sätter en MS-diagnos. En del människor kan gå i många år utan symtom eller ha diffusa symtom, som ont i kroppen.
Den aktuella studien pågick under två års tid. Scott Montgomery säger att en del av de undersökta MS-fallen skulle kunna handla om latent MS som har förvärrats av en covid-infektion.
– Covid-infektionen skulle kunna orsaka, trigga, MS. Men covid-infektionen skulle också kunna förvärra en redan existerande MS som man kanske inte märkt så mycket av. Vi tror att det kan finnas ett sådant samband, att en del redan haft MS och att covid har förvärrat tillståndet.
Fler fall lär upptäckas
Scott Montgomery säger att han förväntar sig att antalet MS-sjuka kommer att öka när det gått längre tid efter pandemin.
– Jag förväntar mig ett ännu tydligare samband om vi gör om studien om några år.
Han hoppas att forskningen kan bidra till att MS upptäcks tidigare och att människor kan få hjälp innan symptomen blir allvarliga.
– Eftersom majoriteten av människor som var smittade inte kommer att utveckla sjukdomar som MS bör de inte oroa sig. Dock bör personer med symtom söka medicinsk rådgivning. Ju tidigare patienter med MS får tillgång till läkemedel desto bättre livskvalitet får de, eftersom det finns läkemedel som mycket effektivt kan skjuta upp sjukdomsförloppet, säger Scott Montgomery.
Vaccin minskar risken
Scott Montgomery betonar också att det är viktigt att riskgrupper och äldre fortsätter att vaccinera sig. Vaccination förhindrar inte alltid att man får covid, men vaccination minskar risken för allvarlig covid.
– Det finns en koppling mellan hur allvarlig covid patienten har och MS. Ju allvarligare covid desto större risk för att den utlöser en latent MS.
Även vaccinationer mot andra typer infektioner kan spela en förebyggande roll, säger Scott Montgomery.
Viktigt att följa patienterna
Liknande forskning pågår om fler sjukdomar som befaras utlösas av covid. Forskningsresultat kommer löpande.
– Om vi kan följa patientgruppen som varit inlagd för allvarlig covid och vet vilka sjukdomar som kan utlösas av den så kan vi göra tidiga upptäckter och därmed skona patienter från mycket lidande.
Alla kornets gener har nu kartlagts genom ett stort forskningssamarbete. Resultaten banar väg för effektivare växtförädling för att möta hot från skadeinsekter och klimatförändringar.
Korn är den femte mest odlade grödan i världen och därmed en viktig del av den globala matförsörjningen. Korn har också stor betydelse för det svenska jordbruket.
Nu har 80 forskare från tolv länder tagit fram detaljerad information om arvsmassan hos mer än tusen olika kornsorter.
Forskarna har undersökt kornets alla gener och den variation som finns i arvsmassan. Resultaten kommer att hjälpa växtförädlare att utveckla kornsorter som ger större skördar och har specifika kvaliteter.
Kornet kan förbättras
Mats Hansson, professor i molekylär växtbiologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som deltagit i kartläggningen. Han lyfter fram att studien har ett stort värde eftersom världens befolkning fortsätter att öka, samtidigt som odlingsytorna minskar.
Resultat kommer att fungera som ett uppslagsverk för att göra växtförädling och forskning lättare.
– Växtförädlare kan nu använda denna information för att förbättra det korn som bönderna odlar, säger Mats Hansson.
Kamp mot skadedjur förenklas
Detaljerad kunskap om arvsmassans genetiska variation behövs för att kunna jobba med förädling av grödor. Ofta måste växtförädlarna anpassa grödor till nya regioner, nya sjukdomar och nya skadeinsekter.
– Växtförädling är en ständigt pågående process av typen kapprustning, säger Mats Hansson.
Växtförädlingen kommer nu att kunna göras i ett snabbare tempo. Bättre kunskaper om kornets gener kan även användas av växtförädlare som håller på med andra grödor som också är gräs, till exempel sädesslag som vete, råg och havre.
Risken att drabbas av blodpropp, stroke eller hjärtinfarkt varierar mellan olika hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär. Det visar en omfattande studie, där närmare en miljon kvinnor ingick, vid Uppsala universitet.
I samband med klimakteriet minskar nivåerna av hormonet östrogen kraftigt, vilket ökar risken för benskörhet. Men låga nivåer av hormonet kan också bidra till hälsoproblem som värmevallningar, humörsvängningar och svårigheter att sova.
För att motverka negativa effekter kan kvinnor få behandling med läkemedel som innehåller hormoner eller hormonliknande substanser.
Allt fler använder hormoner
Användningen av olika preparat har ökat kraftigt genom åren. Men bland kvinnor finns en oro att hormonerna kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
– Den oron grundar sig på äldre studier som gjordes för över 20 år sedan och som bara undersökte en typ av behandling. Sedan dess har det kommit många nya preparat och vår studie visar att de tidigare slutsatserna inte gäller alla typer av behandlingar, säger Therese Johansson, forskare vid Uppsala universitet.
Hormonplåster kopplas till mindre risk för blodproppar och hjärt-kärlsjukdomar, enligt studien.
Olika behandlingar har undersökts
I studien undersöks sju olika typer av hormonbehandlingar som ges som tabletter, hormonplåster eller via hormonspiral.
Forskarna har tittat på alla uttag av receptbelagda läkemedel för hormonbehandling i Sverige mellan 2007 och 2020. Undersökningen omfattar ungefär en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år.
Kvinnorna följdes under två år efter att de startat en hormonbehandling. Deras risk för blodpropp och hjärt-kärlsjukdom jämfördes med kvinnor som inte använder hormonpreparat.
Blodpropp, hjärtinfarkt och stroke
Studien visar tydligt att riskerna varierar mellan olika typer av behandling.
Det syntetiska hormonläkemedlet tibolon, som efterliknar effekterna av kroppens naturliga hormoner, var till exempel kopplat till en ökad risk för både hjärtinfarkt och stroke. Läkemedlet kopplas däremot inte till en ökad risk för blodpropp.
Kombinationspreparat, som innehåller både östrogen och progesteron, ger i stället en ökad risk för blodpropp. Riskökningen gäller även djup ventrombos då blodproppar bildas i venerna. Propparna kan lossna och följa med blodet till lungan, så kallad lungemboli.
– Det är viktigt att både läkare och kvinnor är medvetna om riskerna med hormonbehandling vid klimakteriet och framför allt att de befintliga preparaten medför olika hög risk för blodpropp och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Åsa Johansson som leder forskargruppen vid Uppsala universitet.
Risken i siffror
Tibolon: En av tusen kvinnor riskerar årligen att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke till följd av det syntetiska läkemedlet tibolon, enligt forskarnas beräkningar.
Kombinationspreparat ( östrogen och progesteron): Ungefär sju av tusen kvinnor riskerar att drabbas av djup ventrombos, som kan leda till en propp i lungan, per år.
Tibolon som förknippas med ökad risk för stroke och hjärtinfarkt används i Europa, men är inte godkänt i exempelvis USA.
– Vi hoppas att vår studie kommer att leda till att läkemedlet också tas ur bruk här, säger Åsa Johansson.
Lägre risk med hormonplåster
Under den undersökta perioden ökade användningen av hormonplåster med ungefär 50 procent. Dessa preparat var inte kopplat till samma ökade risk, enligt studien.
Säkrare alternativ, som plåster, är ett viktigt steg framåt för att minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar bland kvinnor i klimakteriet, menar forskarna.
– Nästa steg i vår forskning blir att utveckla strategier för att identifiera de kvinnor som har en ökad risk för vissa sjukdomar i samband med att de använder hormonella läkemedel. På så sätt kan vi vägleda patienter till det läkemedel som är mest lämpligt för varje enskild person och drastiskt minska antalet biverkningar, säger Åsa Johansson.
I Sverige använder i dag hundratusentals kvinnor hormonbehandling för klimakteriebesvär.
Hormonbehandlingar har funnits sedan 1970-talet, men i början fanns bara en variant. När en stor studie på 1990-talet visade att den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar, minskade användningen snabbt.
Sedan dess har nya preparat kommit ut på marknaden.
Strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning, enligt forskning vid Göteborgs universitet. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurens hjärnor vid mekanisk eller kemisk stimulans.
I sökandet efter en bättre hantering av djur som människor dödar i jakten på mat har forskare vid Göteborgs universitet valt att fokusera på tiofotade kräftdjur, decapoder. Däri ingår skaldjursdelikatesser som räkor, hummer, krabbor och kräftor, både vildfångade och odlade.
Det finns tidigare observationsstudier på kräftdjur som utsätts för mekanisk påverkan, elstötar eller syror mot mjukdelar, som antennerna. Kräftdjuren har reagerat genom att ta på det utsatta området eller försökt undvika faran vid upprepade experiment. Det har fått forskarna att anta att djuren känner smärta.
Krabbans hjärna reagerar
Forskarna vid Göteborgs universitet är de första som har utfört neurobiologiska studier genom att mäta aktiviteten i hjärnan på en strandkrabba genom ett så kallat EEG.
– Vi kunde se att krabban har någon form av smärtreceptorer i sina mjukdelar, eftersom vi registrerade en ökad aktivitet i hjärnan när vi applicerade en potentiellt smärtsam kemikalie, en form av ättika, på krabbans mjukdelar. Samma sak hände när vi utsatte flera av krabbans kroppsdelar för ett yttre tryck, säger Eleftherios Kasiouras, doktorand vid Göteborgs universitet.
Hjärnaktiviteten mäts på en strandkrabba som utsätts för retning. Bild: Eleftherios Kaiouras, Göteborgs universitet.
Aktiviteten i det centrala nervsystemet i hjärnan mättes på krabban när mjukdelarna av klor, antenner och ben utsattes för någon form av stress. Reaktionerna visar att strandkrabbor måste ha någon form av smärtsignalering till hjärnan från dessa kroppsdelar. Smärtreaktionen var kortare och mer kraftfull vid fysisk påverkan än vid den kemiska, som däremot varade längre.
– Det är givet att alla djur behöver någon form av smärtsystem för att klara sig genom att undvika faror. Jag tror inte vi behöver testa alla arter av tiofotade kräftdjur, eftersom de har en liknande uppbyggnad och därför liknande nervsystem. Vi kan anta att även räkor, kräftor och humrar kan sända nervimpulser till hjärnan när de utsätts för stimulans, säger Eleftherios Kasiouras.
Bättre djurhantering behövs
Skaldjur ingår inte i djurskyddslagstiftningen, men en förändring är på väg. På goda grunder, enligt forskarna. Till exempel är det fortfarande tillåtet att stycka skaldjur levande, vilket inte är tillåtet för de däggdjur som människor äter.
– Vi behöver hitta mindre plågsamma sätt att döda skaldjuren på om vi ska fortsätta att äta dem. Nu har vi vetenskapliga bevis på att de både upplever och reagerar på smärta, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet.
Ett nytt mönster av proteiner i blodet kan vara tecken på inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Vid Crohns sjukdom kan förändringar ses 16 år före diagnosen, visar en studie vid Örebro universitet.
– Vi har tagit ett viktigt steg mot att i framtiden kunna förutse och förebygga dessa sjukdomar i ett mycket tidigt skede, säger forskaren Jonas Halfvarson.
Forskare vid Örebro universitet har analyserat 800 blodprover och gjort en upptäckt som kan underlätta tidig behandling av IBD. De kunde identifiera proteiner som skiljer friska människor från personer som senare utvecklar inflammatoriska tarmsjukdomar.
Studien visar att en specifik kombination av 29 proteiner kan förutspå Crohns sjukdom med stor träffsäkerhet. Det var däremot lite svårare att förutsäga tarmsjukdomen ulcerös kolit.
– Även vid ulcerös kolit finns det ett tydligt samband mellan förändringar i proteinmönster och framtida insjuknande, men det är inte lika stark som för Crohns sjukdom, säger Olle Grännö, doktorand i medicin vid Örebro universitet.
Mönster ses tidigt
Förändringarna i proteinmönster hos personer med Crohns sjukdom kunde ses så tidigt som 16 år före diagnos.
– Genom att upptäcka dessa markörer långt innan symtomen visar sig kan vi potentiellt ingripa tidigare och förhoppningsvis förbättra livskvaliteten för dem som riskerar att insjukna i IBD, säger Jonas Halfvarson, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.
Studien visar också att proteiner som är kopplade till tarmens barriärfunktion och immunförsvar är centrala för att förstå hur Crohns sjukdom utvecklas.
– Det ger oss möjlighet att kartlägga och fördjupa vår förståelse av de biologiska mekanismerna bakom IBD, säger Olle Grännö.
Tidig behandling av IBD
Ett av de stora problemen med IBD är att sjukdomen kan pågå i kroppen under lång tid utan tydliga symtom. Det gör att skador i mag-tarmkanalen hinner uppstå innan behandling sätts in.
– Trots att vi har fått en enorm ökning av antalet tillgängliga läkemedel så kan ingen av dem reparera redan uppkomna skador. Ju tidigare vi kan sätta in behandling desto bättre blir patientens prognos och möjlighet att undvika komplikationer, säger Jonas Halfvarson.
Vem åt vem under dinosauriernas tid på jorden? Det vet forskarna mer om efter undersökningar av matrester i avföring som bevarats som fossil. Bajset ger ledtrådar till dinosauriernas roll i ekosystemet, men också hur de kunde bli så framgångsrika. En förklaring kan vara varierad kost.
Paleontologer från Uppsala universitet har samarbetat med forskare från Norge, Polen och Ungern för att undersöka fossilerad avföring, så kallade koproliter, i detalj. Det har gjorts med avancerad skiktröntgen.
Genom att identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur har de återskapat ekosystemens struktur under den tid då dinosauriernas framgångssaga började.
– Att pussla ihop vem som åt vem i det förflutna är ett riktigt detektivarbete. Förmågan att undersöka vad djuren åt och hur de interagerade med sin miljö ger oss en förståelse om vad som gjorde det möjligt för dinosaurier att bli så framgångsrika, säger Martin Qvarnström, paleontolog vid Uppsala universitet.
Studien har gjorts i ett område i södra Polen, som under tidsperioden trias låg i den norra delen av superkontinenten Pangea.
Spyor och växter
Genom att kombinera information från dinosauriernas bajsrester med klimatdata och andra fossil kan forskarna ge en bild av ekosystemet under tidsperioderna trias och jura, som inföll för cirka 230 till 200 miljoner år sedan.
De har bland annat tittat på växter, bitmärken, spyor, fotspår och ben. Forskningsmaterialet har samlats in under 25 år.
– Det tog oss många år att pussla ihop allt till en sammanhängande bild. Vår forskning är nyskapande eftersom vi valt att förstå de tidiga dinosauriernas biologi utifrån deras kostpreferenser. Det blev många överraskande upptäckter under resans gång, säger paleontologen Grzegorz Niedźwiedzki vid Uppsala universitet.
En bit av en koprolit, det vill säga fossilerad bajs, från en dinosaurie. Bild:
Grzegorz Niedźwiedzki
Åt varierad mat
Dinosauriernas avföring innehöll rester av fiskar, insekter, större djur och växter. En del, till exempel små skalbaggar och fiskar, var ovanligt välbevarade.
Forskarna förvånades av koproliterna från de långhalsade sauropoderna, som var de första stora växtätande dinosaurierna. Det innehöll stora mängder trädormbunkar, men även andra typer av växter och träkol. Paleontologerna antar att de åt träkol för att rena maginnehållet, eftersom ormbunkar kan vara giftiga för växtätare.
Nyckeln till överlevnad
Forskarna betonar att bättre förståelse av hur de första dinosaurierna blev framgångsrika kan ge viktig kunskap om förhistoriska ekosystem och evolutionära processer i stort. Resultaten visar att en mångsidig kost, och förmåga att anpassa sig, var avgörande egenskaper för att överleva under de miljöförändringar som inträffade under senare delen av trias.
– Tyvärr är klimatförändringar och massutdöenden inte bara något som tillhör det förflutna. Genom att studera ekosystemen från förr får vi en ökad förståelse för hur livet anpassar sig och frodas under föränderliga miljöförhållanden, säger Martin Qvarnström.
– Vad man ska göra för att inte dö ut är att äta mycket växter, vilket är precis vad de tidiga växtätande dinosaurierna gjorde. Orsaken till deras evolutionära framgång är en sann kärlek till gröna och färska växtskott, säger Grzegorz Niedzwiedzki, forskare vid Institutionen för organismbiologi och studiens sisteförfattare.
Kvinnor som drabbats av komplikationer under sin första graviditet, eller förlossning, är mindre benägna att skaffa fler barn. Forskare bakom en ny studie ser behov av bättre uppföljning och stöd till mammorna.
En studie vid Karolinska institutet har undersökt om det finns ett samband mellan svår sjukdom hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Bakgrunden är att allt färre barn föds i Sverige. Även fertiliteten har minskat under de senaste åren.
Sjukdom under graviditet påverkar
I studien ingick en miljon kvinnor som födde sitt första barn mellan 1999 och 2021. Under dessa drygt 20 år drabbades totalt 3,5 procent av förstföderskorna av svåra komplikationer i samband med graviditeten.
– Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger forskaren Neda Razaz vid Karolinska institutet.
Mest påverkades kvinnor som drabbats av hjärtproblem, brusten livmoder eller svåra psykiatriska tillstånd. Jämfört med kvinnor utan komplikationer skaffade de fler barn i hälften så stor utsträckning.
Mer stöd behövs
Kvinnor som behövt vård i respirator eller drabbats av stroke eller hjärnblödning, var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kunde kopplas till lägre sannolikhet för fler graviditeter, visar studien.
– Orsakerna är svåra att spekulera i då det kan bero på flera faktorer, som minskad önskan om fler barn, trauma, infertilitet relaterad till psykiatrisk medicinering eller brist på hälsorådgivning, säger Eleni Tsamantioti som är doktorand vid Karolinska institutet.
– Bra stöd och uppföljning inom mödravården är därför avgörande för kvinnor som drabbats av allvarlig sjukdom under graviditet eller förlossning, fortsätter hon.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
