En mobilapp som använder AI kan med stor precision ställa rätt diagnos vid malignt melanom. Det visar en studie där appen testats på vårdcentraler.
Tidig upptäckt av cancerformen malignt melanom är viktig. Men denna allvarliga form av hudcancer kan vara svår att skilja från andra hudförändringar, även för erfarna läkare.
I en studie har forskare testat att använda en AI-baserad mobilapp inom primärvården för att underlätta läkarnas bedömningar av hudförändringar, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
– Väldigt många studier har gjorts på redan insamlade bilder av hudförändringar och de studierna är relativt överens om att AI är bra på att skilja farligt från ofarligt. Vi blev nästan tagna på sängen av att ingen gjort en studie på patienter som kommer till en mottagning i primärvården, säger Magnus Falk som är specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Linköpings universitet.
Stöd för läkare
I dag innebär ofta begränsade resurser att ett överflöd av remisser skickas till specialistläkare eller att många hudförändringar, som i många fall visar sig ofarliga, tas bort.
– Vi ville se om AI-stödet i appen kunde prestera bättre än läkare på vårdcentral när det gäller att identifiera pigmenterade hudförändringar som farliga eller inte, i jämförelse med slutdiagnos, säger Panos Papachristou, specialistläkare och forskare vid Karolinska institutet.
Bild: AI Medical Technology.
Så gjordes studien
I studien följde läkarna på vårdcentraler gängse rutiner vid misstänkta hudtumörer. Om läkarna misstänkte melanom, remitterades patienten till en hudläkare som ställde diagnos, eller så skars hudförändringen bort för vävnadsanalys och diagnos.
Först efter att läkaren bestämt hur ett misstänkt melanom skulle handläggas användes den AI-baserade appen.
Den används genom att läkaren tar en bild av hudförändringen med en mobiltelefon försedd med en förstoringslins som kallas dermatoskop. Appen analyserar bilden och ger vägledning om huruvida hudförändringen verkar vara melanom eller inte.
Missade inga melanom
För att ta reda på hur bra den AI-baserade appen fungerar som beslutstöd jämförde forskarna appens svar med diagnoserna som sjukvården ställde.
Av drygt 250 hudförändringar som undersöktes hittade läkarna elva melanom och tio förstadier till cancer. Appen hittade alla melanom och missade bara ett förstadium.
Enligt Magnus Falk är studiens resultat lovande.
– För det första missade appen inga melanom. Sjukdomen är så farlig att det är grundläggande att absolut inte missa att upptäcka den. Men nästan lika viktigt är att AI-beslutstödet kunde frikänna många misstänkta hudförändringar och avgöra att de var ofarliga, säger han.
Mer forskning behövs
I studien fick dock läkarna inte låta sitt beslut påverkas av appens svar. Forskarna behöver därför veta mer om hur det AI-baserade stödet fungerar i praktiken.
– Så även om det här är ett väldigt positivt resultat finns det en osäkerhet och vi behöver fortsätta utvärdera verktygets användbarhet med vetenskapliga studier, säger Magnus Falk.
Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina – inte minst plattformen Telegram som har blivit som ett slags supermedium i Ukraina. Kruxet är att källorna kan vara både osäkra och okända. Och när svenska medier hänvisar till osäker information riskerar de att undergräva sitt eget förtroende. Det säger medieforskaren Gunnar Nygren.
I Ukraina har sociala medier och framför allt plattformen Telegram blivit den viktigaste källan till information för många människor.
– Där finns alla ukrainska medier, statliga och lokala myndigheter men också rena fejkhistorier och rysk propaganda, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik vid Södertörns högskola.
Osäkra eller okända källor
Han är en författarna till en ny bok som ger en inblick i det nyhetsflöde som ukrainare och svenskar möter och som slåss om deras uppmärksamhet. Det skriver Södertörns högskola i ett pressmeddelande.
Via plattformar som Telegram och Twitter/X sprids dagligen ögonvittnesskildringar, bilder och videor från kriget. I vissa fall är varken ursprungskällan eller avsändaren känd. I andra fall är informationen officiell myndighetsinformation.
– I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla. Det funkar överallt och är ocensurerat, säger Gunnar Nygren.
Ett slags supermedium
Plattformen används av alla nyhetsmedier och även av myndigheter och militären.
– Plattformen har ur vissa perspektiv smält samman med mer traditionell rapportering och informationsflöden till ett slags supermedium.
Viktig för Ryssland
Det går också att se Telegram är viktig för Ryssland, säger Gunnar Nygren. I början av invasionen dök proryska kanaler upp i takt med att Ryssland tog över områden i östra Ukraina.
– De kom så snabbt att de måste varit noga förberedda och haft konton färdiga. När ryssarna drog sig tillbaka stängde vissa konton, säger Gunnar Nygren.
Utmaning även i Sverige
I Sverige finns överlag ett högt förtroende för medier. Mediekonsumenter är vana vid att medier verifierar information och är transparanta. Men den uppgiften sätts allt mer på prov. Svenska traditionella medier anger exempelvis återkommande sociala medier som källor till information om kriget i Ukraina. Det ställer höga krav på läsarna att använda sig av sådant som källkritik, menar Gunnar Nygren.
– Den här hybridjournalistiken och det informationskrig som pågår är en stor utmaning.
Boken är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som studerat nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Studierna omfattar även analyser av svenska alternativmedier med koppling till ytterhögern samt en genomgång av innehållet från de 15 största Telegram-kontona som vänder sig till ukrainare.
Luften i svenska städer har blivit betydligt bättre under de senaste 20 åren. Forskare bedömer att minskade föroreningar har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år.
Forskare kan i en datamodell visa hur nivåerna av luftföroreningar förändrats över tid i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå. Studien visar att utsläpp från trafik, industrier och vedeldning har minskat kraftigt i Sverige sedan år 2000.
Förtida dödsfall kan undvikas
Små partiklar i luften har minskat med hela 56 procent och grövre partiklar med 23 procent. Kvävedioxider har minskat med 33 procent. Förklaringen till den förbättrade luftkvaliteten kopplas till minskade utsläpp i både Sverige och övriga Europa. Renare luft påverkar även människors hälsa.
– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, i ett pressmeddelande.
Bild: Luft- och bullerkartor för SCAPIS-miljö.
Forskarna har studerat utsläpp av fina partiklar (PM2,5), grövre partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) från lokala, regionala och internationella källor. Störst minskning av fina partiklar noterades i Göteborg, se bild. Grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm.
Föroreningar och kroniska sjukdomar
Trots renare luft utsätts fortfarande 65 procent av invånarna i de sex städerna för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s gränsvärden. De högsta exponeringarna finns i Malmö.
Luftföroreningsmodellen kommer nu att användas för att studera vilken roll föroreningar och andra faktorer i miljön spelar i tidiga stadier av sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt.
Forskningen baseras på data från den stora svenska SCAPIS-studien, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. I studien har även forskare från samtliga sex universitet som medverkar i SCAPIS-studien medverkat. Även luftkvalitetsexperter från SMHI, Stockholms Luft- och Bulleranalys och Miljöförvaltningen i Malmö stad har bidragit till studien.
Den 20 mars infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar. I södra Sverige finns gott om blåsippor medan snön ligger kvar över norra Sverige. Nu vill forskare ha hjälp från landets invånare med att kartlägga våren.
Det märks att våren är på gång på många håll, säger Ola Langvall, samordnare vid Svenska fenologinätverket vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tussilago och blåsippa
– Vad gäller tussilago har vi fått in rapporter från södra Sverige och upp till Mälardalen och Västerås. Blåsippan kommer också. Vi har rapporter från bland annat Skåne och västkusten och någon enstaka från Strängnäs.
Hasseln har redan blommat över i sydligaste Sverige. Norra Sverige är dock fortfarande täckt av snö.
Hjälp med kartläggning
Hur kommer då våren att fortsatt te sig i Sverige 2024? Det vill forskare ta reda på via Vårkollen, se faktaruta nedan. Det är en årlig satsning där invånare i Sverige uppmuntras att rapportera in egna vårtecken under valborgshelgen.
På så sätt får forskare hjälp i arbetet med att kartlägga klimatförändringarnas följder, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Vårkollen
Under valborgshelgen, närmare bestämt mellan den 30 april och 1 maj, kan den som vill rapportera in vårtecken till Vårkollen. Bakom Vårkollen står Svenska fenologinätverket, genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.
Tanken är att allmänheten kan gå ut och spana efter följande arter: Tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg (blomning), sälg (blomning) och björk (lövsprickning). Sedan kan alla som vill rapportera sina fynd på www.vårkollen.se.
– De flesta längtar till våren och spanar därför efter vårtecken. Dessa spaningar kan också komma till nytta för vetenskapen, ifall allmänheten också rapporterar dem till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.
Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecknen till sista hösttecknen.
Klimatförändringarna har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid, år från år, kan forskare och andra hålla koll på hur olika växter påverkas i olika delar av landet.
Våren kommer tidigare
Under de senaste årtiondena har vårtecknen i Sverige kommit i genomsnitt tolv dagar tidigare än för hundrafemtio år sedan. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.
Vårkollen har visat att flera vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 150 år sedan.
Jämförelser med 1873
– När allmänheten gör observationer i Vårkollen under många år kan vi jämföra dessa med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan, från och med år 1873, då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få en indikation på hur mycket tidigare vårarna inträffar numera, säger Ola Langvall från Svenska fenologinätverket.
Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen påverkas många när naturens kalender ändras till följd av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på grupper som är direkt beroende av samspelet i naturen och som behöver kunskap om förändringar.
Detta är fenologi
Fenologi beskriver årligen återkommande företeelser i naturen. Fenologin beskriver vilken tid på året, eller egentligen det datum, då en företeelse inträffar. Det kan vara årets första vårtecken som när de första blommorna eller löven slår ut. Det kan också vara årets första hösttecken, som när de första frukterna mognar. Andra exempel är tidpunkten för när de första bladen ändrar färg från grönt till gult, orange och rött eller när träden tappar sina blad.
Detta kan också handla om tidpunkter för snö och is eller de datum då fåglar återvänder till Sverige från sina vintervistelser, eller när de lägger sina ägg.
Med hjälp av artificiell intelligens kan röntgenläkare få hjälp att bedöma förändringar som kan tyda på cancer. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en ny datormodell som i nio fall av tio hittar tecken på lymfkörtelcancer.
Utvecklingen inom medicinsk bildanalys går nu mycket snabbt. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan radiologer som analyserar röntgenbilder få stöd i sina bedömningar. Det kan också underlätta prioritering av patienter som behöver behandling snabbast.
– Ett AI-baserat datorsystem för att tolka medicinska bilder bidrar också till ökad jämlikhet i vården genom att patienterna får tillgång till samma expertis och kan få sina bilder granskade inom rimlig tid, oavsett vilket sjukhus de är på. I och med att ett AI-system har tillgång till mycket mer information underlättar det även vid ovanliga sjukdomar där radiologerna sällan ser bilder, säger Ida Häggström som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Letar efter tecken på cancer
Nu har Ida Häggström, tillsammans med forskare från flera länder, utvecklat en datormodell som ska underlätta upptäckt av cancer i lymfsystemet, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.
I studien har forskarna undersökt ett bildmaterial som sträcker sig drygt tio år bakåt i tiden. Forskarna har jämfört bilder från positronemissionstomografi, PET, och datortomografi, CT, före och efter behandling med patienternas slutliga diagnos.
– Utifrån över 17 000 bilder från drygt 5 000 lymfompatienter har vi skapat ett inlärningssystem där datorer har fått träna på att hitta tecken på cancer i lymfsystemet, säger Ida Häggström.
Övervakad träning för datorn
Datormodellen som utvecklats är ett så kallat djupinlärningssystem som bygger på artificiell intelligens. En PET-bild matas in och analyseras av AI-modellen, som tränas i att hitta mönster och särdrag för att göra en så bra förutsägelse som möjligt om bilden innehåller lymfom eller inte.
Djupinlärningen innebär att att modellen själv lär sig vilka bildmönster som är viktiga.
– Jag har använt det som kallas övervakad träning, där man visar bilder för datormodellen som sedan får bedöma om patienten har diagnosen lymfom eller inte. Modellen får även se den sanna diagnosen, så om bedömningen blir fel justeras datormodellen så att den successivt blir bättre och bättre på att avgöra diagnosen, säger Ida Häggström.
Stöd till radiologer
Att lära datorn att spåra cancer i bilderna är tidskrävande. Datormodellen måste också anpassas för att kunna skilja cancer från tillfälliga förändringar, som kan synas i bilderna efter strålbehandling och cytostatika.
– I studien uppskattade vi datormodellens noggrannhet till ungefär nittio procent, och särskilt vid svårtolkade bilder skulle den kunna vara ett stöd till radiologerna i deras bedömningar.
Nu återstår att validera datormodellen för att den ska kunna användas på ett sjukhus.
– Vi har gjort datorkoden tillgänglig nu så att andra forskare kan arbeta vidare utifrån vår datormodell, men de kliniska tester som behöver göras är omfattande, säger Ida Häggström.
Allt fler chefer lider av psykisk ohälsa. För att förbättra situationen kan samtal – där fokus ligger på chefernas eget mående – vara en viktig åtgärd, enligt en studie.
Den psykiska ohälsan ökar bland chefer, något som också märks i statistiken över sjukskrivningar.
I en studie från Lunds universitet har drygt 30 chefer, HR-specialister och representanter för företagshälsovården medverkat i fokusgrupper. Forskarna har även genomfört flera samtal med en chefsgrupp.
Chefer behöver prata om mående
I studien, som mynnat ut i en rapport, framkommer att många chefer saknar möjlighet att prata och reflektera över det egna måendet. Ofta handlar samtalen i stället om medarbetare och verksamhetens behov.
– Vanligtvis finns det policys och väletablerade rutiner för att hantera arbetsrelaterade problem bland medarbetare, medan sådana rutiner sällan är anpassade för att hantera just chefers mående, säger forskaren Alina Lidén vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Forskarna menar att just stödet till chefer behöver förbättras.
– Att få stöd från sina kollegor har visat sig vara särskilt gynnsamt, eftersom dessa ofta både är mer tillgängliga i vardagen och delar liknande erfarenheter. En av de viktigaste funktionerna i det kollegiala stödet är kommunikationen, till exempel i form av råd och samt aktivt-empatiskt lyssnande, säger Alina Lidén.
Tid för eftertanke kan bli väg framåt
Ett sätt att förbättra situationen är att skapa forum för reflektion, där cheferna tillsammans kan ta hand om den känslomässiga sidan av chefskapet som sällan eller aldrig får prioritet. Genom sådana samtal kan de finna nya och annorlunda vägar till ett hållbart ledarskap, menar forskarna.
– Mer konkret är det nödvändigt att tid avsätts för reflektion och eftertanke; att stanna upp en stund, lyssna, tänka högt tillsammans och, ibland, tänka om. Det handlar om möten som ska tjäna ett annat syfte än vad den formella rollen kräver i termer av ansvar för verksamhet och medarbetare. Det krävs därmed ett ”strängt” fokus, så att samtalen inte glider över i att handla om verksamhetsfrågor, ledarskapsutbildning eller annat som primärt fokuserar på att ta hand om medarbetarna, säger forskaren Ulrika Westrup vid Lunds universitet.
Reflekterande samtal
Reflekterande samtal ger en möjlighet för cheferna att förstå varandras perspektiv och gemensamt skapa ny förståelse och kunskap om erfarenheter, upplevelser, tankar och känslor som hör till chefskapet. På så sätt kan nya sätt att tänka och arbeta utvecklas med syftet att främja chefers mående.
Samtalen ska föras i en lagom stor grupp. Den bör vara stor nog att erbjuda variation och nytänkande men samtidigt måste deltagarna kunna känna tillit och våga öppna sig. Cheferna bör också komma överens om gruppens sammansättning för att skapa ett öppet klimat för samtal och reflektion.
Det reflekterande samtalet med andra inom chefskollektivet ökar den enskilde chefens förmåga och resiliens– och i förlängningen också organisationens.
I Sverige är 26 procent av alla chefer anställda inom offentlig sektor.
Sjukskrivningsstatistiken för chefer visar en stor ökning i antalet sjukdagar på grund av trötthet, ångest och depression, enligt statistik från bland annat Försäkringskassan, Falck och Previa.
Mellan 2014 och 2019 ökade antalet sjukdagar på grund av psykisk ohälsa från 28 till 78 per 100 chefer och år, enligt uppgifter från Previa.
Studien vid Lunds universitet ingår i ett forskningsprojekt om hållbart chefskap i Helsingborgs stad.
Enligt tidigare rapporter kom två tredjedelar av matsvinnet från hushållen, men nya siffror visar att det knappt är hälften. Den större delen av matsvinnet uppstår tidigare i livsmedelskedjan, det vill säga i jordbruket, industrin, butiker och restauranger.
Enligt Sveriges nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med en femtedel från 2020 till 2025. Men fram till 2022 var minskningen bara tre procent.
Hushållens livsmedelsavfall har minskat år för år, vilket även tidigare rapporter visar. Men nya datakällor ger en mer korrekt bild av avfallet från jordbruk, fiske och livsmedelsindustri, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Avfall ökar efter pandemin
Mängden avfall från restauranger och hotell har ökat efter pandemin och livsmedelsindustrins del av avfallet beräknas nu vara sex gånger större än vad man tidigare har beräknat, enligt en ny rapport.
Och att matsvinn framförallt uppkommer i hushållen är en gammal sanning som inte längre stämmer. Knappt hälften av svinnet uppstår i hushållen, enligt rapporten.
Svinn behöver minska
Eftersom merparten av livsmedelsavfallet kommer från professionell verksamhet hamnar mer ansvar för att minska matsvinnet på dem som hanterar livsmedel i sitt jobb, säger Johan Hultén, projektledare för Samarbete för minskat matsvinns kansli, en del av IVL Svenska Miljöinstitutet.
– I producentledet gäller det att se möjliga affärer i restströmmarna och arbeta mer systematiskt för att minska svinn, eller utveckla nya livsmedel genom att ta vara på mer av råvarorna.
Ta vara på maten
Hushållen kan också dra sitt strå till stacken.
– För att minska matsvinnet behöver aktörer i hela kedjan bidra. Hushållen kan framförallt undvika att kasta sådant som de hade kunnat äta, framförallt varor som inte hunnit bli dåliga.
Ungefär var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. En av tio unga snickare visar redan tecken på skada. Det är några av resultaten i en ny avhandling om skador som kan uppstå vid arbete med exempelvis borrmaskiner.
Vibrationsskador är en välkänd risk som arbetstagare ska skyddas mot, enligt regelverket. Trots det är vibrationsskador en vanlig arbetssjukdom. Eva Tekavec, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Lunds universitet, har skrivit en avhandling om vibrationsskador i arbetslivet.
En tredjedel har nervpåverkan
– Vi har undersökt skadebilden i händerna hos snickare och jämfört den med målare. Vi fann att en tredjedel av snickarna hade tecken på nervpåverkan i händerna. Jämfört med målarna var det en väldigt tydlig skillnad i hur vanligt det var, säger Eva Tekavec till Vetenskap och Hälsa.
En av tio unga snickare uppvisade dessutom tecken på skada, enligt forskningen.
– Detta indikerar att arbetare idag inte är skyddade trots gällande regelverk för att skydda vibrationsexponerade arbetstagare, säger Eva Tekavec.
Mängden av olika biomarkörer i blodet har också undersökts hos personer med vibrationsskador. På gruppnivå fann Eva Tekavec och forskarkollegor att drabbade patienter uppvisade högre halter av biomarkörer som kan kopplas till inflammation, kärlpåverkan och kompensatoriska mekanismer vid nervskada jämfört med en referensgrupp.
Känslighet för kyla vanligt
En vibrationsskada i händer och armar kännetecknas av påverkan på nerver, känselreceptorer i huden och de små blodkärlen i fingrarna. Typiska symtom är domningar och stickningar från fingrar och händer, nedsatt känsel för beröring och temperatur, nedsatt finmotorik, köldkänslighet och köldintolerans samt Raynauds fenomen – även kallat “vita fingrar”.
– Vi kunde se att köldintolerans var ett mycket vanligt symptom. Bland patienterna fanns den hos 86 procent och bland snickarna fanns den hos 24 procent.
Forskarna hoppas att vården blir bättre på att tidigt upptäcka skador hos exponerade arbetare, både inom företagshälsovården och inom primär- och specialistvård. De hoppas också på en framtida bättre diagnostik och bättre behandling.
Bedöms olika
Forskarna har även jämfört två graderingssystem som används för att bedöma graden av nervskada hos diagnostiserade patienter. De kunde konstatera att de olika systemen placerar patienter i olika grad av allvarlighet, vilket kan ha konsekvenser för medicinsk uppföljning och i vissa länder även rätten till ersättning.
Bakterier kan ha en tillfällig resistens mot antibiotika. Men så kallad heteroresistens kan även bli en språngbräda för bakterier att utveckla stabil motståndskraft. Det visar en studie.
Heteroresistens är vanligt hos många sjukdomsframkallande bakterier. Det kan leda till att en antibiotikabehandling inte har någon verkan.
– Heteroresistens är vanligt bland de antibiotika vi använder mycket, vi har visat det för åtminstone tio olika antibiotikaklasser. Hos en patient som bär på heteroresistenta bakterier och behandlas med antibiotika är dödligheten och risken att man måste flyttas till en intensivvårdsavdelning högre jämfört med känsliga bakterier, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Fungerar som ett förstadium
Den här speciella typen av resistens innebär att de flesta bakterierna inom en stam kan vara känsliga mot antibiotika, men en mycket liten resistent undergrupp kan i stället växa till sig under behandling. Dessa resistenta bakterierna innehåller fler genkopior, något som samtidigt leder till att de växer långsammare.
I en stor studie kan forskare vid Uppsala universitet visa hur bakterierna kan skapa nya mutationer som delvis kompenserar för den långsamma tillväxten. Det här kan fungera som ett slags språngbräda och underlätta utveckling mot stabil antibiotikaresistens.
– Så om heteroresistensen är en språngbräda måste vi ha mycket bättre kontroll, säger Dan Andersson.
Viktigt fynd för att förstå resistens
Forskarna har sett den här processen i labbmiljö.
– Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i en patient eller ett djur. Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger Dan Andersson.
Han tror att upptäckten kommer att leda till fler studier och ökad diagnostik i de mikrobiologiska laboratorierna. Inom vården gäller det att vara fortsatt restriktiv med antibiotika för att motverka resistens.
– Det ska användas vid rätt tillfälle, inte för mycket, inte i onödan och inte vid virusinfektioner. Det gäller att använda antibiotika på ett smart och kontrollerat sätt, så att vi hinner utveckla nya, säger Dan Andersson.
Patienter med kronisk njursjukdom fångas oftast inte upp av vården när sjukdomen är i ett tidigt skede. Det framgår av en internationell studie från bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Att inte upptäcka sjukdomen i tid kan få allvarliga följder.
Konsekvensen av att sjukdomen ofta fångas upp sent är att diagnos och njurskyddande behandling uteblir, skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
Kronisk njursjukdom
Kronisk njursjukdom definieras som förekomst av onormala förändringar i njurarnas struktur och/eller funktion som funnits i mer än tre månader.
Förekomsten ökar globalt på grund av en åldrande befolkning och allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom, som jämte njurinflammation är de största riskfaktorerna.
I Sverige har en av tio personer någon typ av njursjukdom.
Enligt beräkningar kommer vart femte dödsfall i världen år 2040 att vara relaterat till nedsatt njurfunktion.
Källa: Akademiska sjukhuset
Lurigt tillstånd som blir vanligare
Ett skäl till utebliven diagnos och vård är att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till den nya studien. Det hänger ihop med att tillståndet är symptomfritt och att man inte kopplar det till allvarliga risker, menar hon.
Kronisk njursjukdom brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom symptomen ofta kommer smygande. Det kan dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.
Maria Eriksson Svensson har lett den svenska delen av studien där patienter från Sverige, Japan och USA har ingått. Syftet var att kartlägga omhändertagandet av över 400 000 patienter med medelsvår njurfunktionsnedsättning samt beskriva hur riskerna ser ut för dem som drabbas.
Kopplas ofta till diabetes
Maria Eriksson Svensson säger att det är vanligt att njursjukdom kopplas till diabetes, men studien visar att det är fallet för endast 20 procent av patienterna.
– Frånvaron av diabetes hos en nyupptäckt patient med kronisk njursjukdom kan göra att risken för allvarlig sjukdom bedöms lägre. Detta kan förklara varför tillståndet får mindre uppmärksamhet hos både läkare och patienter, med resultat att patienterna mer sällan får diagnos och att färre får adekvat behandling.
Enligt studien dör 15 procent av patienterna inom ett år.
– Men de ökade riskerna för allvarliga komplikationer och död beror inte på om man har diabetes eller inte diabetesstatus. Därför bör förekomst av diabetes inte vara avgörande för uppföljning, säger Maria Eriksson Svensson.
Fler behöver undersökas vid symtom
Primärvården behöver se till att nedsatt njurfunktion undersöks vid tidiga symtom som förhöjt blodtryck och trötthet, fortsätter Maria Eriksson Svensson. Extra viktigt är att undersöka patienter med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men även patienter utan diabetes. Det görs genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtryck.
Det finns kombinationer av gamla och nya läkemedel, så kallade RAS-blockerare och SGLT2-hämmare, som tillsammans har visat sig vara effektiva när det gäller att bromsa utvecklingen av njursjukdom samt förebygga tidig död.
– Tidig upptäckt är helt avgörande för prognosen vid kronisk njursjukdom. Förlorad njurfunktion går nästan aldrig att få tillbaka, men det går att bibehålla funktionen genom medicinering och livsstilsförändringar, säger Maria Eriksson Svensson.
Den vetenskapliga artikeln har accepterats för publicering i tidskriften Kidney 360.
Stickning kan stärka personer som lever med psykisk ohälsa, visar en studie. Handarbetet ger möjlighet att hitta ett lugn och skapa struktur i vardagen.
Under senare år har intresset för stickning ökat och trenden verkar hålla i sig. Tidigare forskning har visat att stickning även kan förbättra hälsa och livskvalitet. Detta bekräftas i en ny studie från Göteborgs universitet.
– De som stickar har ett kreativt fritidsintresse som dessutom kan hjälpa dem att hantera sin vardag och på så sätt må bra. Jag är övertygad om att det är en del av svaret på varför så många stickar nuförtiden, säger arbetsterapeuten och doktoranden Joanna Nordstrand vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Sätt att hantera vardagen
Studien har undersökt hur personer som lever med psykisk ohälsa själva uttrycker vad stickning betyder för deras hälsa. Forskarna har samlat in 600 inlägg från ett internetforum där personer som stickar diskuterar sin hobby med andra. Inläggen analyserades med etablerade vetenskapliga metoder för analys av innehåll.
Resultaten visar tre tydliga spår för hur stickningen kan påverka hälsan. Handarbetet upplevs ge möjlighet att varva ner i vardagen. Hobbyn erbjuder också en identitet som stickare och ett kravlöst socialt sammanhang. Enligt studien kan stickningen även skapa en vardagsstruktur som personerna mår bra av.
Lugn, sammanhang och struktur
Generellt uppfattades stickning som en mycket uppskattad sysselsättning som främjar hälsan på både kort och lång sikt. Några som stickade upplevde också skillnad i sitt tänkande. Deras tankar blev klarare och mer hanterbara när de ägnade sig åt denna aktivitet.
– Arbetsterapeutens mål är att få vardagen att fungera. Här finns potential i stickor och garn som hälso- och sjukvården inte får missa, säger Joanna Nordstrand.
Befruktningen hos däggdjur börjar med att en spermie fäster till äggcellens omgivande hölje.
Ägghöljet består av långa kedjor av proteiner, så kallade filament. Dessa kedjor av proteiner måste spermien penetrera för att kunna smälta samman med ägget.
Nu har forskare i detalj kartlagt strukturen och funktionen hos proteinet ZP2, en komponent i ägghöljets filament som spelar en viktig roll för att reglera hur ägg och spermier interagerar med varandra vid befruktningen.
Äggets hölje blir hårt
– Det är känt sedan tidigare att ZP2 klyvs efter att den första spermien har tagit sig in i ägget, säger Luca Jovine, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.
– Nu kan vi visa hur denna händelse gör ägghöljet hårdare och ogenomträngligt för andra spermier. På så vis förhindras polyspermi, alltså att flera spermier smälter samman med ett enda ägg, vilket är ett dödligt tillstånd för embryot.
Avgörande för fertilitet
Förändringarna i ägghöljet efter befruktningen är också avgörande för kvinnans fertilitet eftersom de skyddar det växande embryot innan det implanteras i livmodern.
Den nya kunskapen kan därför få betydelse för utvecklingen av icke-hormonella preventivmedel som stör bildandet av ägghöljet, enligt forskarna. Dessutom förklarar studien kvinnlig infertilitet orsakad av förändringar i ägghöljet.
Studien visar också att en del av ZP2 som man tidigare trodde fungerade som en mottagare, receptor, för spermier inte är nödvändig för att spermierna ska kunna fästa till ägget. Detta väcker frågan om vad som är den verkliga spermiereceptorn på ägghöljet, något som forskarna planerar att undersöka vidare.
Luca Jovine, professor, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet luca.jovine@ki.se
Kolesterol är en typ av fett som är viktigt för många funktioner i kroppen, bland annat för att bilda hormoner och cellmembran. Men för mycket kolesterol i blodet, särskilt så kallat LDL-kolesterol, kan vara skadligt.
Det kan nämligen fastna på artärernas väggar och bilda plack som minskar eller blockerar blodflödet i kärlen. Detta leder till återförfettning, eller åderförkalkning, som är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke.
Levern reagerade direkt
I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet velat förstå hur olika vävnader i kroppen reagerar på höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet, som ibland kallas det ”onda” kolesterolet.
För att testa detta ökade forskarna kraftigt kolesterolhalten i blodet hos möss. Detta ledde till en snabb reaktion.
– Vi upptäckte att levern reagerade nästan omedelbart och avlägsnade en del av det överflödiga kolesterolet, säger forskaren Stephen Malin vid Karolinska institutet.
Speciella immunceller äter skadligt kolesterol
Men det var inte de vanliga levercellerna som reagerade. I stället aktiverades en typ av immunceller som kallas Kupffer-celler. De är kända för att känna igen främmande eller skadliga ämnen och äta upp dem. Upptäckten som gjordes i möss bekräftades även i vävnadsprover från människor.
– Vi blev förvånade över att levern verkar vara den första försvarslinjen mot överflödigt kolesterol och att Kupffer-cellerna var de som gjorde jobbet. Det visar att leverns immunsystem är en aktiv spelare i regleringen av kolesterolnivåer och tyder på att ateroskleros* är en systemisk sjukdom som påverkar flera organ och inte bara artärerna, säger Stephen Malin.
*Ateroskleros är det medicinska namnet på åderförkalkning.
Flera organ kan vara inblandade
Forskarna hoppas att ökad kunskap om hur olika vävnader kommunicerar med varandra vid höga kolesterolnivåer kan leda till nya sätt att förebygga, eller behandla, hjärt-kärlsjukdom och leversjukdomar.
– Vårt nästa steg är att titta på hur andra organ reagerar på överskott av kolesterol och hur de interagerar med levern och blodkärlen vid åderförkalkning. Det kan hjälpa oss att utveckla mer holistiska och effektiva strategier för att bekämpa denna vanliga och dödliga sjukdom, säger Stephen Malin.
Behovet av nya lösningar och material för att minska koldioxidutsläppen, som påverkar klimatet, är stort. Forskare i Umeå har nu undersökt om nordiska mikroalger skulle kunna användas för att tillverka nedbrytbar bioplast.
Nordiska mikroalger är små och oansenliga organismer som lever i vatten. De använder solenergi för att omvandla koldioxid till organiska molekyler genom fotosyntes.
Alger samlades in
Forskare har samlat in alger från sjöar och älvar runt Umeå för att testa om de kan användas för att producera biomassa på ett både miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.
I en avhandling har forskaren Martin Plöhn experimenterat med att mata mikroalger med avloppsvatten från massa- och pappersindustrin. Han upptäckte att mikroalgerna då växer snabbare och bättre. Han såg också att avloppsvattnet får algerna att lagra mycket socker.
Dessa sockerarter kan användas till att mata bakterier för att producera en helt nedbrytbar bioplast som kallas polyhydroxybutyrat, eller PHB.
Bioplast till vardagsartiklar
Den PHB som bildas kan extraheras från bakterierna och omvandlas till olika slags vardagliga plastartiklar, till exempel flaskor, påsar eller förpackningar.
– Fördelen med PHB är att istället för att brytas ned till mikro- och nanoplast som stannar kvar i miljön, bryts det ned helt och hållet som vilket annat material som helst på en komposthög i trädgården, säger Martin Plöhn.
En annan fördel med odlingen av mikroalger är att avloppsvattnet renas och koldioxid avlägsnas från miljön.
– Allt detta görs av mikroalger som är anpassade till ljus- och temperaturförhållandena i norr, så det behövs ingen extra uppvärmning eller belysning.
Återvinning av tungmetaller
Under projektet tittade forskarna också på föroreningar som finns i avloppsvatten, bland annat tungmetaller. De är mycket vanliga i industrier, till exempel inom galvanisering och gruvdrift.
Experiment visade att mikroalger kan binda ganska höga koncentrationer av tungmetaller, även när de förekommer tillsammans.
– Pågående forskning visar att det kan finnas möjlighet att återvinna dessa metaller från mikroalgerna och återföra dem till industrin, vilket skulle kunna minska behovet av utökad gruvdrift och risken för miljöföroreningar, säger Martin Plöhn.
Martin Plöhn, doktorand vid kemiska institutionen, Umeå universitet, martin.plohn@umu.se
Depression kan sannolikt kan ha många orsaker. Studier har visat att en del, men långt ifrån alla, personer med depression har förhöjda inflammationsmarkörer.
Inflammation som oftast inte märks
Forskare från Lunds universitet har sökt svar på en specifik fråga: Kan omega-3 med högt innehåll av fettsyran EPA, eikosapentaensyra, hjälpa mot depression om den deprimerade samtidigt har inflammation i kroppen? Forskarna avser i detta fall så kallad låggradig kronisk inflammation, som man ofta inte känner av själv.
– Den exakta orsaken till låggradig inflammation är inte klarlagd men det finns många faktorer som kan påverka, till exempel samsjuklighet med exempelvis reumatism, övervikt, stillasittande, rökning och ensidig kost, säger Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet och psykiatriläkare vid Region Skåne.
Alla deprimerade fungerar inte likadant
Klara Suneson säger att forskare historiskt sett ofta har jämfört deprimerade personer med ej deprimerade personer. Men det finns också skäl att jämföra olika grupper av personer med depression, eftersom deprimerade är en blandad skara människor.
– Någon är helt sjukskriven, någon annan jobbar heltid och skjutsar barn till fotbollsträning. Alla insjuknar inte av samma orsak, och svarar därför inte heller likadant på medicinsk behandling. Därför är det så viktigt att identifiera även biologiska markörer, som inflammation, säger Klara Suneson.
Eftersom gruppen deprimerade spretar finns skäl att tro att olika behandlingar fungerar för olika patienter, menar forskarna.
Alla fick hög dos av tillskott
I deras nya studie delades 101 patienter upp i flera olika analysgrupper utifrån graden av inflammation i kroppen. För att få delta i studien krävdes att antidepressivt läkemedel tidigare hade testats i minst sex veckor, utan att hjälpa.
Ingen placebogrupp fanns – även deltagare utan inflammation fick äta omega-3 under åtta veckor. Dosen var relativt hög, två gram EPA om dagen. Det kan jämföras med det som ofta är rekommenderad daglig dos på burkar med omega-3-kapslar, upp till knappt ett gram. EPA-dosen gavs som tillägg till sedvanlig antidepressiv behandling.
Tydligt förbättrat mående
I gruppen med högst inflammation märktes ingen förbättring av omega-3-tillskottet. Men för gruppen med låg inflammation var skillnaden tydlig, säger Klara Suneson.
– Vi såg en signifikant förbättring, både när vi gjorde en expertskattning utifrån 17 frågor som handlar om depression och när deltagarna själva fick skatta sitt mående avseende till exempel uttröttbarhet och sömnproblem.
De nya resultaten är en motvikt till vissa tidigare forskningsresultat då omega-3 inte sett ut att ha effekt på depression – men då inflammationsspåret inte har undersökts specifikt.
Flera frågor kräver svar
Nu står forskarna med nya frågor, som kräver ytterligare forskning: För dem som har svarat bra på omega-3 – kommer deras depression tillbaka om de slutar med tillskottet? Och kan måendet förbättras ytterligare efter längre tid? Åtta veckor, som i studien, är en ganska kort tid.
– Och om dosen höjs ytterligare, kan omega-3 då hjälpa även personer med höggradig inflammation? Vi får se om det blir vi eller andra forskare som undersöker detta vidare, säger Daniel Lindqvist.
Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet, psykiatriläkare vid Region Skåne klara.suneson@med.lu.se
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Sametinget, innehåller bland annat intervjuer och enkätresultat.
Om forskningen
Rapporten innehåller en kvalitativ del som baseras på intervjuer med samhällets stödfunktioner och en kvantitativ del med enkätresultat. Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen ”Samisk hälsa på lika villkor” som genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 samer i åldern 18–84 år i Sverige. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten ”Sexuell och reproduktiv hälsa” genomförd 2017.
Rapporten har tagits fram av forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa, vid Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa vid Ubmejen Universitiähta (Umeå Universitet).
Källa: Umeå universitet
Över hälften utsatta för sexuellt våld
Rapporten visar bland annat att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män är. Den visar också att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017. Det gäller de flesta typer av våld.
Här är några av resultaten i rapporten:
Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (drygt 55 procent)
Sju av tio har utsatts för psykiskt våld (drygt 68 procent)
Nästan var tredje har utsatts för fysiskt våld (cirka 28 procent)
Av forskningen framgår också att en större andel samiska kvinnor, jämfört med kvinnor i Sverige i stort, uppger att de har utsatts för de grövsta formerna av sexuellt våld. Det handlar om våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7 procent).
Svårt att ta hantera problemen
Forskarna har även intervjuat personer som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta människor i olika delar av den svenska delen av Sápmi. Forskarna drar utifrån denna del av forskningen följande slutsatser:
Våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.
Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.
Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.
– Vi hoppas att det som framkommer i rapporten kommer att leda till förändring och att regeringen och andra aktörer tar ett större ansvar för att motverka våldet, säger Jennie Brandén, statsvetare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
Resultaten är mycket oroande, menar Jennie Brandén.
– Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och vi ser att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
