Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Det visar en registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet
– I den här studien med detaljerade vävnadsdata från levern kunde vi kvantifiera den ökade risken för cancer, särskilt levercancer, kopplat till NAFLD. Vi fann också att alla stadier av NAFLD var associerade med en förhöjd risk för cancer, även tidiga sjukdomsstadier, säger studiens förstaförfattare Tracey G. Simon, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och hepatolog vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School i USA.
Många får skrumplever
Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom i Europa och USA, där den drabbar mer än 100 miljoner vuxna. En stor del av patienterna utvecklar icke-alkoholrelaterad steatohepatit (NASH) med fibros, vilket i sin tur kan leda till cirros (skrumplever).
Det finns ett samband mellan NAFLD och övervikt, som är ett växande folkhälsoproblem. Sedan 1980 har fetman i världen ökat från 857 miljoner till mer än två miljarder människor. Nästan var tredje människa har BMI högre än 30, enligt en sammanställning i tidskriften The Lancet.
Icke-alkoholrelaterad fettlever ökar
Det finns relativt lite forskning om cancerutveckling vid NAFLD, och den forskning som gjorts har begränsningar som gör det svårt att dra långtgående slutsatser. Samtidigt blir NAFLD allt vanligare i västvärlden. Det finns alltså ett behov av data kring cancerrisker hos personer med NAFDL, och riktlinjer för hur dessa patienter bör följas upp, samt vilken roll som stadiet av fettlever – från mild sjukdom till cirros – spelar.
Ökad cancerrisk i alla stadier
Forskare vid Karolinska Institutet, har i samarbete med Harvard University och Columbia University, studerat risken för cancer hos personer med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Registerstudien omfattar 8 892 svenska patienter med NAFLD och 39 907 friska kontroller.
Data över cancer hämtades från Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Patienter med NAFLD identifierades genom den så kallade ESPRESSO-kohorten (Epidemiology strengthened by histopathology reports in Sweden).
Forskarna såg en 17-faldigt ökad risk för levercancer (hepatocellulär cancer, HCC), men också viss ökad risk för cancer i bukspottkörteln, cancer i njurar och urinblåsa, samt hudcancerformen malignt melanom. Det saknades kopplingar till andra cancertyper. Överlag var NAFLD kopplat till 27 procents ökad risk för cancer.
– Våra data talar också för att det finns undergrupper av fettlever-patienter, till exempel de med samtidig leverfibros eller diabetes typ 2, som löper en särskilt hög risk för levercancer. Resultaten kan användas för att utforma individuellt anpassade åtgärder och uppföljning vid NAFLD med målet att minska cancer, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Metabola komplikationer vid fettlever
Forskarnas nästa mål är utforska metabola komplikationer vid NAFLD samt identifiera riskfaktorer för cirrosutveckling vid leversjukdom.
Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG). Den studien har fått finansiering från Janssen. Förstaförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Hannes Hagströms institution har mottagit forskningsanslag från AstraZeneca, Intercept och Gilead, och han har varit rådgivande styrelsemedlem i Bristol Myers Squibb och Gilead. Forskningen finansierades av National Institutes of Health (NIH), Harvard University, Region Stockholm, Crohn’s and Colitis Foundation och Karolinska Institutet.
Torvmarker upptar bara tre procent av världens markyta, men lagrar ungefär lika mycket kol som all jordens markvegetation sammantaget och de rymmer en unik biologisk mångfald.
I sitt naturliga tillstånd kan torvmarker motverka klimatförändringarna genom att kontinuerligt ta upp koldioxid från atmosfären och lagra den säkert under vattendränkta förhållanden i tusentals år. Men många torvområden har förändrats kraftigt av människan, bland annat genom dränering och dikning för att möjliggöra jord- och skogsbruk. Dikning av torvmarker kan ge bördig odlingsmark, eftersom det frigörs mycket växtnäring när torven syresätts och börjar brytas ned.
Återställa torvmark inte realistiskt
Följden av detta är att cirka 1,5 miljarder ton koldioxid släpps ut i atmosfären varje år – vilket motsvarar tre procent av alla globala växthusgasutsläpp som orsakas av mänskliga aktiviteter.
Forskare har uppskattat hur mycket mindre utsläppen skulle bli om alla jordens uppodlade torvmarker skulle återställas. Men eftersom stora befolkningsgrupper är beroende av dessa marker för sin försörjning är det kanske inte realistiskt att förvänta sig att alla odlade mulljordar inom en snar framtid sätts under vatten och återgår till sitt naturliga tillstånd.
Halverat dräneringsdjup kan hjälpa
Forskarlaget analyserade därför också vad det skulle innebära om dagens dräneringsdjup halverades på åkrar och vallar på torvmarker – som täcker över 250 000 kvadratkilometer globalt. Det visade sig att även detta kan vara en betydelsefull åtgärd för att dämpa klimatförändringen. Enligt studien skulle utsläppen kunna minska med cirka 500 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar 1 procent av alla globala växthusgasutsläpp som orsakas av mänskliga aktiviteter.
En stor del av utsläppen av växthusgaser från dikade torvmarker sker i Europa och Sydostasien, och i många länder (inklusive Storbritannien) är den totala landarealen nu en kolkälla, inte en kolsänka, på grund av utsläppen av växthusgaser från nedbruten torv. Forskarna säger att det finns en växande samsyn kring torvmarkernas betydelse för det globala klimatsystemet, och att det görs allt större ansträngningar för att begränsa utsläppen genom bevarande av orörda torvmarker och genom återvätning av dränerade marker.
Omfattande nedbrytning av torvmark
– Den omfattande nedbrytningen i torvmark måste åtgärdas om Storbritannien och andra länder ska uppnå det långsiktiga miljömålet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050, som en del av deras bidrag till klimatmålet i Parisavtalet, säger professor Chris Evans, Chris Evans, forskare vid UK Centre for Ecology and Hydrology i Bangor och gästprofessor vid SLU.
– Oro för de ekonomiska och sociala följderna av en återvätning av jordbruks torvmarker har förhindrat storskalig restaurering, men vår studie visar att även en utveckling av lokalt anpassade begränsningsåtgärder kan ge betydande minskningar av utsläppen, fortsätter Evans.
Praktiska utmaningar
Forskarna ser de praktiska utmaningar som finns, när det gäller till exempel magasinering av vatten och reglering av grundvattennivåer, samt odling av grödor som är anpassade till de våta förhållandena i torvmarker – så kallad ”paludikultur”. Forskning på våtmarkanpassade grödor pågår, men än så länge finns inga kommersiellt gångbara storskaliga alternativ till konventionellt jordbruk.
Forskarna påpekar dock att det finns goda möjligheter att delvis återväta jordbrukets mulljordar utan att allvarligt begränsa produktionen, eftersom många platser är överdränerade – ibland till mer än två meters djup, och ofta även under perioder då ingen gröda finns på plats.
Fler vinster med bättre vattenhantering
Förutom ökade utsläpp leder dränering av torvmarker till att markytan sänks och att jorden packas, vilket påverkar jordhälsan och ökar risken för översvämningar i låglänta områden. Dessutom försvinner viktiga livsmiljöer för sällsynta våtmarksanpassade växter, insekter och däggdjur.
– Våra resultat tydliggör en utmaning, men också en stor möjlighet. Bättre vattenhantering i torvmarker skulle kunna ge flerdubbla vinster – lägre utsläpp av växthusgaser, förbättrad jordhälsa samt att marken kan brukas under längre tid, säger Michael Peacock, medförfattare och forskare vid SLU:s institution för vatten och miljö.
Forskarna säger ett halverat dräneringsdjup i jordbruks torvmarker sannolikt kommer att leda till en ännu kraftigare minskning av utsläppen av växthusgaser än deras uppskattningar visar. Skälet till det är att de inte har tagit hänsyn till förändringar i utsläppen av växthusgasen lustgas (N2O), som sannolikt också är högre i djupt dränerade torvmarker.
Michael Peacock, forskare vid institutionen för vatten och miljö, SLU, michael.peacock@slu.se, Chris Evans, professor vid UK Centre for Ecology and Hydrology (UKCEH) och gästprofessor vid SLU, cev@ceh.ac.uk
Immuncellernas klassiska funktioner är att försvara kroppen mot angripare i form av mikroorganismer och tumörceller. Makrofagen är en immuncell som är specialiserad på att döda och äta upp mikroorganismer, men det har visat sig att den också är inblandad i sårläkning och i att bygga blodkärl.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att makrofager, immunceller, ansamlas kring blodkärlen i skadad vävnad i möss, men även hos människor efter hjärtinfarkter eller vid perifer ischemisk sjukdom (benartärsjukdom). Hos möss såg man att dessa makrofager kunde reglera blodflödet, vilket är nödvändigt för att skadan ska begränsas. I frisk vävnad utförs den uppgiften av blodkärlsceller.
Immunterapi en framtida behandlingsmetod
Upptäckten ledde till att forskargruppen därefter ville undersöka om fynden kunde utvecklas till en ny behandling som ökar blodflödet till skadad benmuskel och därmed stimulerar till läkning och förbättrad funktion. Genom att lokalt höja koncentrationen av vissa signalämnen som binder till makrofagerna i den skadade muskeln kunde forskargruppen visa att fler makrofager samlades kring blodkärlen samt att deras förmåga att reglera blodflödet förbättrades. Detta ledde i sin tur till förbättrad läkning och att mössen kunde använda det skadade benet i mycket högre grad.
– Det här är en helt ny funktion för cellerna i vårt immunsystem och skulle kunna innebära att vi i framtiden kan använda oss av immunoterapier inte bara mot cancer utan för att behandla även hjärtkärlsjukdomar, säger professor Mia Phillipson som leder forskargruppen bakom upptäckten.
Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet och co-director vid SciLifeLab, mia.phillispon@mcb.uu.se
Nuvarande uppskattningar av koldioxidavgivning från rinnande vatten baseras på manuella prover, där en person går till vattendraget, tar ett prov och analyserar innehållet av koldioxid i vattnet. Men genom att göra detta har vi tidigare antagit att koncentrationerna är stabila över tiden. Det senaste decenniet har det skett en revolution inom sensorteknik och nu kan vi mäta parametrar kontinuerligt i vattnet.
En sensor är ett samlingsbegrepp på en apparat eller anläggning som insamlar, konverterar och i vissa fall distribuerar någon form av stimuli eller data.
Källa: Wikipedia
I den aktuella studien har ett internationellt forskarteam under ledning av Lluis Gomez-Gener vid École polytechnique fédérale de Lausanne, Gerard Rocher-Ros och Ryan Sponseller vid Umeå universitet utnyttjat styrkan hos sensorer för att mäta koldioxid i bäckar och älvar med hög tidsupplösning. De fann att koldioxidutsläppen under natten var större än dagen.
Underskattat koldioxidflöde
Forskarnas resultat har stor betydelse för vår förståelse av i bäckars och älvars roll i den globala kolcykeln, eftersom tidigare uppskattningar, baserade på manuella prover dagtid, underskattat det verkliga flödet.
– Till exempel har 90 procent av proverna som ingår i globala databaser tagits mellan klockan åtta och sexton, medan det i detta tidsfönster endast i tio procent av våra kontinuerliga mätningar har höga koldioxidutsläpp, säger Gerard Rocher-Ros, postdoktor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och anknuten till Climate Impacts Research Centre, CIRC.
Om CIRC:
Vid CIRC, bedrivs forskning om klimateffekter på arktiska ekosystem. Forskningen inkluderar detaljerade processtudier till omfattande landskapsstudier i både akvatiska och terrestra ekosystem. Verksamheten är förlagd till Abisko Naturvetenskapliga Station, cirka tio mil nordväst om Kiruna.
Studien baseras på mätningar över hela världen, från tropiska skogar till arktisk tundra och i många olika typer av strömmande vatten.
Globala mätningar visar på variationer
Själva mönstret av koldioxidutsläppet är inte så förvånande, vi vet att växter och alger tar upp koldioxid under dagen och minskar koncentrationerna och därför blir utsläppen större på natten än på dagen.
– Men det intressanta i vår studie är att vi kunnat ta reda på var och när detta sker. Till exempel, på platser med slutna skogar och mörkt vatten finns det mindre ljus tillgängligt och denna variationseffekt är lägre, medan däremot i öppna bäckar och älvar, med klarare vatten eller med mycket näringsämnen, resulterar i större tillväxt av alger och en större skillnad i dag- och nattkoncentrationer av koldioxid, säger Gerard Rocher-Ros.
Gerard Rocher-Ros, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, gerard.rocher@umu.se
Fotnot:
Studien har finansierats av FORMAS.
Nya forskningsresultat från Chalmers ger hopp om att kunna förebygga till exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Med hjälp av en matematisk modell kan forskarna se hur tarmen och tarmens bakterier samspelar. Kunskapen behövs för att kunna ge kostråd på individnivå.
− Då tarmens bakterier kan påverka hälsa och sjukdomstillstånd skulle vår matematiska modell kunna bli mycket värdefull inom dessa användningsområden, säger forskningsledaren Jens Nielsen, som är professor i systembiologi vid Chalmers.
Forskning om kost och mikrobiotan väcker stort intresse – både hos forskare och den breda allmänheten. Jens Nielsen förklarar varför:
− Förändringar i bakteriesammansättningen kan förknippas med ett stort antal sjukdomar, till exempel fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, men påverkar också hur kroppen svarar på vissa typer av cancerbehandlingar eller hur man reagerar på vissa specialdieter.
Genom att påverka mikrobiotan med probiotikabehandling finns det därför potential att påverka sjukdomsförlopp och allmänhälsa.
Förutser vad som har effekt
Den nya studien beskriver hur väl den matematiska modellen presterade när den jämfördes med två kliniska studier: en svensk studie om spädbarn och en finsk studie där man undersökte vuxna personer med fetma.
I studierna mättes olika hälsomarkörer regelbundet, och de jämfördes med de resultat som den matematiska modellen förutspådde. Modellen visade sig vara mycket exakt när det gällde ett flertal variabler, till exempel hur en övergång från flytande till fast föda påverkade de svenska spädbarnens sammansättning av tarmbakterier, den så kallade mikrobiotan.
Forskarna undersökte också förändringar i bakteriesammansättningen i tarmen hos de överviktiga vuxna efter de hade gått över till en mer restriktiv kost. Även här visade sig modellens förutsägelser vara tillförlitliga.
− Det här är ett mycket bra resultat, som möjliggör datorbaserad design för tarmen som är ett mycket komplext system. Vår modell skulle kunna användas för att skapa individanpassade hälsosamma dieter. Modellen ger oss också möjligheten att förutsäga hur tillsats av ny probiotika, utvalda bakterier som man anser kan bidra till en hälsoeffekt, verkligen påverkar patientens hälsa, säger Jens Nielsen.
Tar hänsyn till många variabler
Det är många faktorer som påverkar hur olika bakterier växer och fungerar i tarmsystemet. Till exempel vilka andra bakterier som redan finns i tarmen och hur de interagerar med varandra − och också hur de interagerar med värden − det vill säga människan. Bakterierna påverkas också av vilka miljöfaktorer de utsätts för, till exempel den kost vi äter.
Alla dessa faktorer gör det komplicerat att förutsäga vilken effekt tillsatta bakterier i form av probiotika, eller ändrad kost, faktiskt kommer att ha. Man måste alltså först förstå hur dessa bakterier sannolikt kommer att bete sig i tarmen eller hur en ändring av dieten påverkar tarmfloran. Kommer bakterierna att kunna växa där eller inte? Hur kommer de att interagera med och eventuellt påverka de bakterier som redan finns i tarmen? Hur påverkar olika dieter tarmfloran?
− Modellen vi har tagit fram är unik eftersom den tar hänsyn till alla dessa variabler. Den kombinerar data om de enskilda bakterierna med data om hur de interagerar. Den tar även med data om hur maten färdas genom mag-tarmsystemet och påverkar bakterierna på vägen i beräkningarna. Det sista går att mäta genom att undersöka blodprov och titta på metaboliter, de slutprodukter som bildas när bakterierna bryter ner olika sorters mat, säger Jens Nielsen.
Kan användas inom cancerbehandling
Jens Nielsen och hans forskargrupp vill använda modellen i kliniska studier i framtiden. De deltar redan i en studie tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset där man behandlar äldre kvinnor för benskörhet med Lactobacillus reuteri. Där har man sett att vissa patienter svarar bättre på behandlingen än andra och den nya metoden skulle kunna användas som en del i analysen för att förstå varför. Även inom cancerbehandling med antikroppar skulle modellen kunna användas för att analysera mikrobiotan och dess roll i att vissa patienter svarar sämre på den så kallade immunoterapin
− Det skulle innebära ett otroligt genomslag om vår modell kan identifiera bakterier som skulle kunna förbättra behandlingen av cancerpatienter. Vi skulle verkligen kunna göra stor skillnad, säger Jens Nielsen.
Jens Nielsen, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, nielsenj@chalmers.se
Ministerrådet är en av EU:s viktigaste beslutsfattare. Där deltar ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Det är välbelagt i forskningen att medlemsländerna i ministerrådet helst samarbetar med sina grannländer, vilket gjort att forskarna uppfattar mönstren som trögrörliga. Det är dock först nu som forskare kan förklara vad trögrörligheten beror på.
Statsvetaren Markus Johansson har undersökt vilka konsekvenser brexit haft för EU-samarbetet genom att studera hur samarbetsmönstren i ministerrådet förändrats från före brexit 2016, till efter.
Stabila samarbetsmönster
Eftersom samarbetsmönstren är stabila över tid har han testat en strukturell förklaring till samarbete som är baserad på att stater som har liknande ekonomisk-politiska system på nationell nivå, också borde ha mer liknande intressen i EU-förhandlingar. I studien ställs detta mot en förklaringsmodell som handlar om ideologiska skillnader mellan medlemsländernas regeringspartier. Detta är en mer lättrörlig faktor eftersom regeringarnas ideologiska inriktningar påverkas av nationella val och eventuella regeringsskiften.
– Resultaten pekar på att medlemsstater som har mer lika ekonomisk-politiska system också har starkare samarbetsrelationer, och att effekten av detta är lika stor både före och efter folkomröstningen om brexit. Detta ger en första indikation om att de här likheterna kan vara ett underliggande skäl till att samarbeten mellan medlemsstaterna är stabila över tid, och att de följer geografiska mönster.
Tre dimensioner av ideologisk skillnad
De ideologiska skillnaderna mellan regeringarna mäts i tre dimensioner: ekonomisk höger-vänster, gal-tan (grön, alternativ, libertär och traditionell, auktoritär, nationalistisk), och attityd till europeisk integration.
– Före brexit-folkomröstningen hade ingen av de här ideologiska dimensionerna någon effekt på relationen mellan medlemsstaterna. Efter folkomröstningen har både gal-tan-dimensionen och attityden till europeisk integration en effekt på samarbetet. Medlemsstater som är ideologiskt lika på de här dimensionerna har alltså ett närmare samarbete i perioden efter att det stod klart att Storbritannien skulle lämna EU.
Inte undersökt orsaken
Studien klarlägger inte vad som är orsaken till att den här förändringen skett. Men det är tydligt att medlemsstaterna har behövt anpassa sina relationer till det nya politiska landskapet där Storbritannien inte längre ingår.
– Samtidigt som Storbritanniens utträdesprocess pågått har också EU-samarbetet hamnat mer i det politiska strålkastarljuset generellt. Detta skulle kunna bidra till att det också blir en ökande ideologisk logik bakom de nya relationerna som etableras när en medlemsstat försvinner, säger Markus Johansson.
Markus Johansson, Göteborgs universitet, markus.johansson@pol.gu.se
Ozon är en luftförorening som skadar grödor medan UV-strålning kan påverka växter på både gott och ont. Kunskap om hur växter reagerar på denna påverkan kan i förlängningen leda till mer motståndskraftiga grödor av högre kvalitet. Det visar Luis Morales, forskare i biologi vid Örebro universitet, i två studier.
Ozon är en gas som består av syreatomer. Molekylen består av tre syreatomer, O3, till skillnad från den vanliga syrgasen, O2, som vi andas. Ozon bildas huvudsakligen på hög höjd över ekvatorn och förekommer naturligt i atmosfären. Marknära ozon är giftig och farligt för människor, djur och växter, men högre upp i atmosfären skyddar gasen oss mot från skadlig UV-strålning.
Ozon finns utbrett i områden med mycket industrier. Luis Morales har i en studie publicerad i Plant Physiology jämfört hur så kallade ekotyper av växten backtrav (Arabidopsis thaliána), reagerar på ozon. Ekotyper är varianter av samma växt anpassade till lokala förhållanden.
Olika känslighet mot ozon
– Vi jämförde två ekotyper som är känsliga för ozon och en som är motståndskraftig och såg att de känsliga typerna reagerade olika på ozon. Det finns alltså fler än en faktor som påverkar känsligheten, säger Luis Morales.
Växter tar in ozon via öppningar, stomata, samma öppningar som reglerar utväxling av gaser mellan bladen och luften. Den ekotyp av backtrav som har mer öppna stomata tog in mer ozon. Men – det visade sig att en av de ozonkänsliga ekotyperna hade stomata som fungerade på samma sätt som hos de ekotyper som inte reagerar negativt på ozonet.
– Det visar att det alltså finns andra mekanismer som påverkar känslighet för ozon, säger Luis Morales.
Små, små porer i bladen
Klyvöppningar, eller stomata, är mikroskopiskt små öppningar (porer) på växternas blad, framför allt på undersidan. Klyvöppningarnas funktion är att reglera hur snabbt bladet utbyter gas med omgivningen.
Forskning om hur plantor på olika sätt påverkas av kemikalier är i förlängningen viktig för att utveckla grödor som klarar av att växa i förorenade miljöer. Många stora grödor påverkas av ozon, till exempel sojabönor och ris.
Möjligt att anpassa växterna
– Vi har identifierat mekanismer som styr molekyler och fysiologin kopplat till växternas reaktioner på ozon. Om vi kan visa hur växterna reagerar på ozon, kan den kunskapen användas för att anpassa växterna – även också till andra typer av föroreningar, säger Luis Morales.
Hur ozon påverkar växter är grundforskning som ligger till grund för växtförädling. Samma koppling finns i en annan nyligen avslutad studie av Luis Morales om hur UV-strålning påverkar växter. Än en gång är det backtraven som står till tjänst.
UV-strålning finns i olika våglängder. UV-B strålning har kortare våglängd och har därmed mer energi än UV-A strålning. Båda formerna har både en negativ och positiv påverkan på människor och växter.
Växter känner av både UV-A och UV-B
Hos växter finns en så kallad fotoreceptor, UVR8, som känner av våglängder på UV-B-strålningen. I studien visar Luis Morales att UVR8, också känner av UV-A-strålningen från solen.
– Människor har gjort en godtycklig uppdelning på UV-strålning baserat på väglängd. Vi visar att den uppdelningen inte är användbar för att förstå hur växter tar upp och reagerar på UV-strålning.
I allmänhet kan UV-strålning hjälpa plantor, som sallad och örter, att motstå angrepp från insekter och svampar, framkalla antioxidanter och göra dem mer kompakta. Smaken kan bli fylligare och därmed förbättras kvaliteten.
Resultatet av denna studie visar att mindre skadlig strålning, alltså UV-A, kan användas för att ljusbehandla professionella odlingar av trädgårdsväxter.
– Genom att använda rätt ljuskällor för att få fram det positiva egenskaperna hos växter kan man också utsätta de som jobbar i växthusen för lägre risker, säger Luis Morales.
I ett stressat samhälle är det lätt att falla för lättköpta kommersiella budskap när vi inte orkar gå på djupet och fatta välgrundade beslut med både känsla och förnuft. Därför leder logiken på dejtingsajter oss fel i vårt sökande efter kärlek, enligt Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
– Kärlek är förmågan att vila i den andra. Men många kan inte, för vi vet inte vem den andra är. Vi är fullt upptagna med att förverkliga oss själva och klå grannarna med finare hus och större pool, som vi kan fota oss själva vid och visa på sociala medier.
Den något deprimerande bilden är hårdragen, men innehåller korn av sanning. Framför allt illustrerar den att det finns oerhört mycket att förhålla sig till för att dagens relationer ska fungera. Den kanske viktigaste är arenan: världen. När allt vi gör visas upp på sociala medier i ett förskönande ljus är våra relationer långt ifrån några undantag.
Dejtingsajter leder lätt till stress
En kanske lika viktig faktor är att de flesta första kontakter idag tas på dejtingsajter, inför öppen ridå med tusentals konkurrenter. Den som lever ett redan stressat liv med verkliga eller upplevda prestationskrav får ännu ett projekt att genomföra, och det på en digital arena. Det är inte ovanligt att det utmynnar i ännu en kravlista som ska uppfyllas – på partnern.
– Utgångspunkten för dokusåpan ”Gift vid första ögonkastet” är fel. Vi måste acceptera att vi inte kan kontrollera valet av partner med rationella överväganden. När vi öppnar oss för världen och den andre utsätter vi oss för ett motstånd som vi inte kan förutse, det utlöser emotioner, säger Emma Engdahl som riktar in sin forskning på just sådana.
– Den emotionella erfarenheten uppstår aldrig om inte något skaver, om vi inte vänder blicken mot oss själva.
Oavsett hur noga vi specificerar kraven på vår tänkta partner fungerar det sällan digitalt. När forskare visar bilder av alldagliga respektive attraktiva enligt någon idealbild väljer försökspersoner nästan alltid de snygga – även om de alldagliga tillskrivs alla de egenskaper som man önskar. Det är inte insidan som räknas, hur mycket vi än säger det.
Nya normer för kärlek
En populär uppfattning inom sociologin är att vi är osäkra i våra krav på partner och relationer för att gamla normer luckrats upp. En relation kan ta slut när som helst, löften om evig kärlek är omoderna, ett äktenskap är inte längre någon garanti, kvinnan är inte längre ekonomiskt beroende av mannen.
Men vi lever inte alls i normlöshet, visar Emma Engdahls forskning, där hon tittat på vilka bilder som finns i dag av hur mannen och kvinnan ska vara.
– Vi har nya regler och normer som smyger sig på, vilket jag beskriver i min bok ”Depressiv kärlek”. Framför allt kvinnor idealiserar depressiv kärlek, att bara den som sörjt på riktigt kan älska på riktigt, säger hon.
Förutsättningen för verklig kärlek är dock inte lidande, utan fortfarande förmågan att visa sig sårbar och svag. Där sätter dagens idealbild av en människa med ständig koll på läget käppar i hjulet. Den som inte genast kan säga vad man vill ha ut av en relation anses inte ha någon koll och kan därmed inte uppnå målet, enligt Emma Engdahl.
Fler väljer att gifta sig
Även om det är vanligast att vara sambo har allt fler valt att gifta sig sedan millennieskiftet. Mest ökade antalet äktenskap mellan 2001 och 2008, för att sedan plana ut, enligt Statistiska centralbyrån. Men nu har de tvärtom minskat, berättar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet och professor i sociologi vid Mittuniversitetet.
– Det har gått ned ganska rejält de senaste åren. Med corona har det inte blivit de stora festerna och många kan ha skjutit upp sina bröllop. Fast nedgången började redan några år tidigare, så forskningen har inte helt lyckats fånga upp skälen ännu.
Mer tillåtande syn på samlevnad
Framför allt är det högutbildade som väljer att gifta sig. Trenden med allt fler äktenskap har många velat förklara med en traditionell tidsanda, men det finns inget stöd för det i forskningen, enligt Ann-Zofie Duvander. Hon ser i stället att normerna är mer tillåtande än förr, det finns en större variation för samlevnad. Den gamla norm som en majoritet länge gjort avsteg ifrån har blivit en form bland många andra och inte längre något att medvetet ta avstånd från.
I sin forskning har Ann-Zofie Duvander bland annat kartlagt skälen till varför människor gifter sig. Det är till exempel oftare som kvinnans vilja väger tyngst i par där båda har högre utbildning. För par med lägre utbildning är det tvärtom mannens.
– Det är jätteintressant! Man kan tänka sig att det vore lågutbildade kvinnor som skulle ha störst anledning att gifta sig, av ekonomiska skäl. Men samtidigt har de kanske mindre att säga till om i ett förhållande. Vi tror ofta att jämställdheten ser ungefär likadan ut i olika grupper, men så är det inte alltid.
Romantiken är viktig
Precis som Emma Engdahl lyfter Ann-Zofie Duvander fram tidsandan där man vill visa upp ett lyckat liv för andra. Ett stort sagobröllop visar för andra att ens relation är viktig, menar hon. Romantik i både vardag och fest ingår i bilden. Att det skulle tyda på mer traditionella värderingar ser Ann-Zofie Duvander däremot inte i sin forskning.
Relationerna som håller
Detta krävs enligt sociologisk forskning för att parrelationer ska bli långvariga:
Jämställt förhållande med god maktbalans.
Ömsesidigt ansvarstagande.
Ömsesidigt ge uttryck för sin sårbarhet.
Frivilligt och intresserat lyssnar på den andra.
Tillsammans komma på kreativa lösningar.
Svara positivt på partnerns idéer fem av sex gånger.
Komma med konstruktiv kritik den sjätte gången.
Man måste ”idealisera” varandra.
Källa: Emma Engdahl
– Det finns inga indikationer på att de som tycker jämställdhet är viktigt skulle vara mer negativt inställda till att gifta sig. De som gifter sig gör det för att de är nöjda med relationen, oavsett hur jämställd den är.
Pappor mer engagerade idag
Den som ingått en relation, äktenskap eller ej, och är missnöjd med hur ansvaret fördelas i hemmet har däremot en större benägenhet att lämna den, visar en studie. Fokus vid en separation ligger ofta på ansvaret för barnen.
– Det har förändrats mycket under de senaste 30 åren. I dag är det givet att pappor ska vara engagerade och att de vill vara det. Många män som inte varit det säger efteråt att det gått miste om något. Ibland kan det repareras efter en separation om barnen bor växelvis, även om det verkligen inte gäller alla, säger Ann-Zofie Duvander.
– Det är stor skillnad över tid på vad som förväntas av en pappa, medan mammarollen inte alls är lika förändrad.
Längre liv för dem i parrelation
Ett ideal som kommit på skam är att en parrelation ska vara livslång. Men att de som lever tillsammans med någon blir äldre är välkänt sedan länge. Detta är oförändrat, rent av stärkt, enligt Statistiska centralbyrån.
En kvinna som fyller 65 år kan förväntas bli 85 år om hon är sammanboende, men 83 år om hon är singel. Motsvarande för en man är 82 år respektive 80 år, enligt de senaste siffrorna, som gäller 2019.
Ändå väljer allt fler äldre att skilja sig, vilket förvånat Ann-Zofie Duvander och andra forskare. Medan antalet skilsmässor upp till 50 är ganska stabilt över tid har de ökat för äldre par, särskilt för dem över 60, de senaste tjugo åren.
– Förr spelade det kanske mindre roll, man räknade inte med att ha så många år kvar. I dag har de flesta ganska många friska år kvar, och kvinnorna har en bättre ekonomi. De som har energi och kraft ser ingen anledning att stanna kvar i något som inte är bra: ”Måste jag sitta och glo på den här människan dagarna i ända?”
Seminariet är en del i serien Offentliga samtal, som arrangeras av Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.
Vanliga symtom vid ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen.
Åsa Petersén är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri. Hon ville undersöka hur ämnesomsättning förhåller sig till ALS och är ansvarig för den nya studien som publicerats i Neuropathology and Applied Neurobiology.
– Det finns en tydlig koppling mellan ämnesomsättning och ALS även om de underliggande mekanismerna inte är kända. En riskfaktor för att insjukna i ALS är smal kroppsbyggnad medan ett högt BMI skyddar. Tidigare studier har visat att ökad ämnesomsättning är kopplad till ett snabbare förlopp av ALS-sjukdomen. Man har också uppmärksammat att förutom muskelsvaghet och förändrad ämnesomsättning så kan drabbade individer också få påverkad sömn och sämre känsloreglering, säger Åsa Petersén.
200 får ALS i Sverige årligen
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en grupp av neurodegenerativa sjukdomar. Vid ALS dör nervceller i motoriska hjärnbarken, hjärnstammen och ryggmärgen. Påverkan på nervcellerna har vid ALS en koppling till att det ansamlas ett antal olika sorters proteiner i nervcellerna. Vanliga symtom är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Musklerna förtvinar.
Drygt 200 personer insjuknar i sjukdomen i Sverige varje år och de flesta är mellan 45-75 år. Median-överlevnadstiden är två-fyra år. Det finns ingen sjukdomsbromsande behandling.
Samarbete med Australien
Ämnesomsättning, sömn och känsloreglering styrs av hjärnans hormoncentral hypotalamus. Peterséns forskningsgrupp har ett mångårigt framgångsrikt samarbete med Medicinska fakultetens nya hedersdoktor professor Glenda Halliday, University of Sydney. Halliday är en internationellt ledande auktoritet inom neurodegenerativa sjukdomar. I redan publicerade studier har detta samarbete visat på sjukdomsförändringar i hypotalamus vid just frontallobsdemens och en annan neurodegenerativ sjukdom, Huntingtons sjukdom.
Sanaz Gabery, postdoktor och blivande läkare, har utfört analyserna av hjärnvävnad från ALS-patienter som ledde forskarna till den nya hypotesen om hypotalamus roll vid ALS.
– Vår hypotes var att hypotalamus är påverkat också vid ALS och att specifika nervcellsgrupper som just styr ämnesomsättning, sömn och känsloreglering är skadade.
Studierna gjordes i Peterséns laboratorium i Lund på hjärnvävnad från avlidna ALS-patienter i Sydney samt på frisk kontrollvävnad. Studierna utgår ett mycket systematiskt insamlat kliniskt material från den forskningsmiljö och de hjärnbanker i Australien som professor Glenda Halliday byggt upp under många år. En av förstaförfattarna, neurologen Dr. Rebekah Ahmed, har samlat in kliniska data från dessa individer på den ALS-klinik i Sydney där hon arbetar.
Hypotalmus mindre hos ALS-patienter
– Våra resultat visar att hypotalamus är mindre hos patienter med ALS och att nervcellsgrupper som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor är skadade. Dessa ämnen är orexin och oxytocin. Just dessa nervceller är också påverkade av ansamlingar av ett sjukdomsassocierat protein som kallas TDP-43, säger Sanaz Gabery.
Antalet nervceller som tillverkar ämnena orexin och oxytocin är mindre i hjärnvävnad från ALS-patienter jämfört med kontrollgrupper. Dessa ämnen reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor från hjärnans hormoncentral hypotalamus, och kan vara delaktiga i sjukdomsförloppet vid ALS. Bild: Sanaz Gabery
Forskning har visat att ALS ingår i ett spektrum av sjukdomar där också frontallobsdemens ingår och att en gemensamma nämnare är hur nervceller blir angripna av proteinet TDP-43 (Tar DNA-Binding protein 43). Det är ett protein som har viktiga funktioner i i nervceller så som reglerar av vilka gener som uttrycks och hur ämnen transporteras inne i cellerna. Det är ännu inte fullständigt klarlagt på vilket sätt TDP-43 orsakar dessa neurodegenerativa sjukdomar.
I ett annat internationellt samarbete har Åsa Petersén visat att hypotalamus är mindre på magnetkamerabilder av ALS-patienter och individer som bär på specifika arvsanlag kopplade till sjukdomen.
– Våra nya resultat visar att det finns specifika förändringar i hypotalamus och att dessa kan ha en koppling till påverkad ämnesomsättning, sömn och förändrad känsloreglering vid ALS, säger Åsa Petersén.
Vill undersöka orsakssamband
Nästa steg för ALS-forskarna i Lund är att studera dessa förändringar både i ett större material och mer i detalj.
– Vi kommer att forska vidare på vilket sätt hypotalamus är påverkat vid ALS och undersöka om vi kan påvisa ett direkt orsakssamband mellan de specifika hypotalamusförändringarna och påverkad ämnesomsättning och eventuellt även nedsatt motorik vid ALS. Vi hoppas kunna identifiera nya angreppspunkter för framtida behandlingar för ALS.
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Det gör den också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt när det känner igen ett bakterieangrepp.
Infektioner som är svåra att behandla
Varje år drabbas flera hundra miljoner människor på jorden av någon form av bakterieinfektion i tarmen. De här infektionerna är ofta svåra att behandla. Antibiotika kan slå ut normalfloran i tarmen och miljön bjuder på många gömställen där bakterier kan komma undan. Den ökande resistensutvecklingen gör också att många sorters antibiotika inte längre biter på bakterierna.
Mikael Sellins forskargrupp vid Uppsala universitet/SciLifeLab studerar tarmslemhinnans samspel med mikroorganismer. Genom att förstå hur tarmslemhinnan särskiljer mellan vän och fiende och ändrar sitt beteende därefter hoppas forskarna att det i förlängningen ska gå att designa bättre behandlingar mot aggressiv bakteriesjukdom.
Invaderar slemhinnans celler
Aggressiva tarmbakterier, som salmonella, har förmåga att invadera slemhinnans epitelceller och sedan spridas vidare i kroppen. I den nya studien fann forskarna att ett proteinkomplex – en så kallad inflammasom som finns placerad inne i epitelcellerna – blixtsnabbt känner igen intrånget. Inflammasomen skickar larmsignaler till andra epitelceller i omgivningen vilket leder till att de drar ihop sig, likt muskelvävnad. Detta ökar packningen av epitelcellerna lokalt i infekterade områden, vilket visade sig vara nödvändigt för att epitelet ska undvika att slitas sönder på grund av de skador som infektionen senare orsakar.
Studien har varit möjlig tack vare ny teknologi för att odla tarmvävnad från både mus och människa utanför kroppen. Med avancerad mikroskopi kan forskarna följa i realtid hur aggressiva bakterier invaderar tarmslemhinnan och hur slemhinnan svarar på angreppet.
Sverige tillhör, tillsammans med Danmark och Storbritannien, de länder där nyhetsmedierna bäst klarat de senaste årens digitala omställning utifrån ett demokratiskt perspektiv. Det visar en stor studie av medier och demokrati som genomförts i 18 demokratiska länder.
Jämställda redaktioner
Jämförelsen visar att svenska nyhetsmedier står starka på digitala plattformar, och att ledande medieföretag fortsätter att prioritera granskande och undersökande journalistik. Sverige står också ut som det enda landet i studien med en tillfredsställande jämställdhet mellan kvinnor och män på redaktionerna. Några områden – som ägarkoncentration och journalisters anställningstrygghet – uppvisar en negativ utveckling i alla länder.
– Trots att det generellt är en tuff tid för nyhetsmedier just nu är den här jämförelsen en påminnelse om att svenska medieföretag fortsätter att vara mycket viktiga för demokratin, säger Lars Nord, medieforskare vid Mittuniversitetet.
Undersökningen bygger på befintliga och insamlade data från de deltagande länderna och intervjuer med medieföreträdare. Mediernas demokratiska funktion har värderats inom tre områden: informationsförmedling, debattarena och granskning.
Patienter som inte tar sina läkemedel på det sätt som de förskrivits drabbas oftare av nya hälsoproblem och dör tidigare. Malin Johansson Östbring har i sin avhandling tittat på hur sjukvården kan arbeta för att öka patienters benägenhet att ta sina mediciner, det som inom vården kallas följsamhet. Fokus har varit patienter med hjärtinfarkt eller krankärlsproblem och patienterna slumpades till att antingen få extra stöd eller standardvård.
Stöd av apotekare
Det stöd man utvecklade och sedan utvärderade bygger på att en apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffar patienten på mottagningen för ett läkemedelssamtal och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Konceptet innebar att stödet anpassades efter patientens eget upplevda behov och dennes problem med läkemedel.
– I studien undersökte vi om läkemedelsuppföljningen hade någon effekt på patienternas följsamhet till behandlingen samt på patienternas riskfaktorer och behovet av sjukhusvård relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med standardvård, säger Malin Johansson Östbring.
Bättre följsamhet
Resultatet visade att patienterna som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning. Motsvarande siffra i gruppen som fått standardvård var 77 procent. Patienterna som fått stöd hade också mer positiva föreställningar om sina läkemedel och upplevde en lägre grad av oro kring dessa.
Det kan finnas flera orsaker till att patienter inte tar sin medicin på angivet sätt. Bild: Malin Johansson Östbring
Däremot såg man ingen minskning av kolesterolvärdena eller blodtrycket i behandlingsgruppen. Inte heller verkade behovet av sjukvård påverkas under den här studieperioden. Djupintervjuerna belyser att patienters erfarenheter spänner över ett brett fält, från att det är väldigt enkelt att använda läkemedel till att det är besvärligt och oroande. Patienterna har också olika föreställningar om eget ansvar angående behandlingen, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man ska stödja dem.
Bättre omhändertagande
– Det kan vara många saker som ligger bakom när man i vården möter en patient som är skeptisk till att ta läkemedel. Ungefär 25 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt, så jag hoppas att den här kunskapen ska kunna bidra till förbättrat omhändertagande av dem, säger Malin Johansson Östbring.
Det här sättet att jobba på har också upplevts positivt av de yrkesverksamma som är inblandade i studien.
– Vi har upplevt starkt förbättrade möjligheter att hjälpa patienterna till en god läkemedelsbehandling sedan apotekare började jobba inom hjärtinfarktuppföljningen vid sjukhuset, säger David Olsson, sektionsöverläkare på Hjärtsektionen på Länssjukhuset i Kalmar.
Att transportera grisar är ett relativt omväxlande jobb. Och transporterna är en viktig länk i produktionskedjan av griskött för mänsklig konsumtion. Särskilt i industriella länder där utvecklingen har gått mot större men färre gårdar och slakterier.
De som gör jobbet, gristransportörerna, har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga, visar en undersökning gjord av forskare vid SLU, Lunds universitet och University of Melbourne. Men den visar också att det finns hinder i arbetsmiljön för att chaufförerna ska kunna utföra sina uppgifter enligt konstens, och lagens, alla regler.
Tydlig lagstiftning säger bland annat att djur som drivs till transporter ska fösas, inte slås på. Däremot har det fram till nu saknats dokumenterad kunskap om under vilka arbetsvillkor de svenska chaufförerna arbetar under, menar forskarna bakom undersökningen.
Fordon med tre eller fyra våningar
Beroende på avstånden mellan gårdar, och mellan gårdar och slakterier, genomför en chaufför vanligtvis mellan en och sex lastningar per dag och en eller flera lossningar samt fordonstvätt.
Dagens slakttransport görs vanligtvis med moderna tre- eller fyravåningsfordon, som har en osäkrad last med hög tyngdpunkt. Särskilt vid lastning och lossning uppstår det stressande situationer för grisarna. När grisarna drivs hårt vid transport, blir följden stressade djur. Grisarnas välfärd blir lidande och köttet får sämre kvalitet. I värsta fall leder det till kasserat kött.
Chauffören ansvarar för grisarnas välfärd från stunden de lastats på bilen tills de har lossats och de har tillsammans med lantbrukaren delat ansvar att inte lasta djur som inte är i lämpligt skick.
Konflikter med lantbrukare
Konflikter med lantbrukare förekommer när chaufförer avvisar grisar som inte bedöms vara i transporterbart skick. Chaufförerna uppger också en stress kopplad till att besiktningsveterinärer bedömer grisar på olika sätt, samt till bristande information om vad som egentligen är lagligt.
Ibland kan det vara svårt att följa gällande regelverk för kör- och vilotider samt bestämmelser om maximal tid som djur får transporteras. Vid en utdragen lastning eller oväntat dåligt väglag äts kör- respektive lastningstiden upp, vilket ökar risken för att antingen den ena eller andra lagen överskrids.
Utöver detta riskeras raster att registreras under tvätt, för att bilen har stängts av, vilket är en tydlig konflikt mellan säkerhet och praxis.
Krav på ökad effektivitet
Många av de faktorer som påverkar arbetssituationen – som delvis är kopplade till branschens strävan efter ökad effektivitet i produktionskedjan och till konkurrensen mellan åkerier – är svåra för enskilda anställda att påverka.
– Ett stort ansvar faller därmed på andra aktörer. Lantbrukare bör se till att gårdens utlastningsdel möjliggör lugn och systematisk drivning av grisar. Slakterierna bör erbjuda tvätthallar med ordentlig utrustning och tydliga kontrakt som motverkar risker för konflikter mellan säkerhet och praxis, säger Sofia Wilhelmsson, doktorand vid SLU.
– Dessutom behövs en samsyn i hela kedjan, mellan djurhållare, transportörer, besiktningsveterinärer och slakterier.
Undersökningen visar:
Arbetsförhållandena visade sig variera, både mellan chaufförer och mellan arbetsuppgifter. Chaufförerna har god tillit till den egna arbetsförmågan och är engagerade. Arbetsrelaterade förslitningsskador förekommer dock, särskilt i knän, axlar och ländrygg. Mätningar från lastning, lossning och tvätt visade att arbetet utförs med armarna högt upp, vilket är en välkänd ergonomisk riskfaktor för hög belastning på axlar. Detta var också något som bekräftades av chaufförerna, både i rapporterade fysiska besvär (enkätsvar) och i workshopen.
Hög belastning på ryggen förekommer i slutet av lastningen och i början av lossningen när grisar ska hanteras i bilens nedersta plan. Då är arbetshöjden ca 100 centimeter, vilket leder till kraftig framåtböjning och en risk att bli klämd mellan grisarna och det mellersta våningsplanet.
Brister i förutsättningarna för utlastning på gården, till exempel olämplig belysning, för stort eller för litet utlastningsrum (eller att sådant saknas), samt dåligt skydd från vind och solljus, ökar risken för knäproblem, eftersom det leder till att grisarna inte gärna går framåt. Drivningen försvåras och möjligheten att fösa upp grisarna på bilen försvinner och istället behöver de pressas framåt med drivskivan eller på annat sätt tvingas på.
Dessutom leder felaktig utformning av utlastningsrum till att chaufförens bedömning av grisarna försvåras, och då ökar risken för att få med grisar som är skadade eller sjuka. Detta knyter an till andra delar av arbetsmiljön, såsom upplevda konflikter med såväl lantbrukare som officiella veterinärer gällande bedömningar av grisars hälsotillstånd.
Forskarna har använt både tekniska mätningar av fysisk belastning, enkäter, och en workshop för att utföra undersökningen. Av praktiska skäl begränsades fältstudierna till 18 chaufförer (20 deltog i enkätstudien, 11 i workshopen), samt en ”lastning till tvätt”-sekvens per person.
Kontakt:
Sofia Wilhelmsson, doktorand, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara sofia.wilhelmsson@slu.se
– Det här är ännu ett tecken på hur viktig möjligheten till fysisk intimitet och nära relationer kan vara genom livet, att de kan för vissa människor vara så stark kopplat till livsglädje och förmåga att möta livets utmaningar, säger Terry Hartig, professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Under åren 2007-2012 var antalet män i Sverige som använde potensmedel i genomsnitt 62 000. Den siffran steg till 101 000 i genomsnitt under åren 2014–2017, efter att patentet för storsäljaren Viagra gick ut och marknaden släppts fri. Innan patentet för Viagra, med det verksamma ämnet sildenafil gick ut i juli 2013, kostade en karta med 12 tabletter ca 1 200 kronor. När patentet försvann och konkurrenter, så kallade generikapreparat med samma verksamma substans, kom in på marknaden sjönk priset till ca 300 kronor för samma mängd, det vill säga endast en fjärdedel av det tidigare priset.
Prisfall på potensmedel gav färre självmord
I studien, som har gjorts i samarbete med kollegor vid University of California, har forskarna studerat antalet självmord bland män 50-59 år gamla i Sverige. Studien tillämpar en obruten tidslinje med data från hela Sverige. Utifrån den självmordsstatistik som fanns för tiden (102 månader) innan patenten släpptes och prisfallet kom, beräknade forskarna hur stort antalet självmord hade varit om prisändringen inte hade inträffat. Sedan jämförde de antalet förväntade självmord med antalet som faktiskt observerades under de 18 månaderna efter ändringen. Det statistiska materialet är helt avidentifierat och går inte att koppla till enskilda individer. Resultatet visade att det var 65 färre självmord än förväntat under den senare perioden.
Det är flera anledningar till att studien fokuserat på män mellan 50 och 60 år. Den första är att det var i den gruppen som användandet ökade mest mellan perioderna. För det andra, enligt Socialstyrelsens statistik är det den här gruppen som mest drabbas av självmord, jämfört med alla andra åldersgrupper. Forskarna såg inte ett liknande samband i andra åldersgrupper bland män och inte heller i någon åldersgrupp bland kvinnor.
– Möjligheten att slumpen skulle ge det här utfallet är ungefär en gång på 10 000 experiment. Rätt så osannolikt alltså och svårt att förklara skillnaden på något annat vis än övergången till generika, när man räknar in hur analyserna genomfördes och faktumet att vi såg sambandet i just den kön- och åldersgruppen.
Sexuell intimitet viktig för den mentala hälsan
Det finns tidigare forskning som visar på hur viktig den sexuella intimiteten kan vara för den mentala hälsan. På grund av etiska, praktiska och även kulturella begränsningar är experimentella studier däremot ganska sällsynta. Samtidigt har befintliga enkätundersökningar inte gett övertygande bevis på hur stark kopplingen är, och om bra mental hälsa är effekt eller orsak.
– Studien visar hur epidemiologisk forskning kan använda data från hela befolkningen för att belysa känsliga frågor som är svåra att komma åt med studier på individer. Det kan vara lönt med mer epidemiologisk forskning kring satsningar som hjälpar människor att vårda sina nära relationer, att få tid och möjligheter att dela den fysiska intimiteten de vill, och på så vis bibehålla en känsla av tillhörighet och ge glädje och hopp, säger Terry Hartig.
Terry Hartig, professor i miljöpsykologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) samt vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, terry.hartig@ibf.uu.se
Covid-19 drog in över Norden och resten av världen med full kraft under våren 2020. Ett år senare har pandemin fortfarande världen i ett starkt grepp. Både de hälsorelaterade och de ekonomiska konsekvenserna av viruset har dock varierat mellan de nordiska länderna. Samma sak gäller för den politiska responsen.
Också när det gäller pandemins konsekvenser för mediesektorn finns det skillnader inom Norden. Nordicom vid Göteborgs universitet har på uppdrag av Nordiska ministerrådet kartlagt utvecklingen för de privata nyhetsmedierna under pandemiåret 2020. Studien har genomförts i samverkan med medieforskare från samtliga nordiska länder.
– De nationella marknaderna för professionella nyhetsmedier i Norden har alla sin unika struktur, med en stor variation i fråga om storlek, utbud, finansieringsmodeller och ekonomisk styrka. Också synen på statligt stöd till privata medier ser olika ut i de nordiska länderna. En omfattande ekonomisk och samhällelig kris, som coronapandemin, tydliggör många av dessa skillnader, säger Ida Willig, professor vid Roskilde universitet och en av redaktörerna bakom rapporten.
Fallande annonsintäkter men ökade intäkter från publiken
Den snabba inbromsningen i de nordiska ekonomierna under våren 2020 medförde direkt en dramatisk nedgång i investeringsviljan på de nordiska annonsmarknaderna. Annonsfallet var särskilt stort i tryckta dagstidningar, där nedgången i Danmark, Finland, Norge och Sverige uppgick till omkring 25 procent under 2020. Det motsvarar ett intäktsbortfall i storleksordningen 290 miljoner euro. Samtidigt ökade investeringarna i annonsering på internet i tre av fyra länder.
– Pandemins restriktioner har förändrat beteendena på annonsmarknaden på ett mycket påtagligt sätt. Samtidigt som många fysiska butiker har haft det svårt har internethandeln haft en stark tillväxt. Det har ökat intresset för att annonsera på nätet. Det är en utveckling som gynnat globala reklamplattformar som Google och Facebook och som missgynnat nationella och lokala reklammedier, säger Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.
Samtidigt som de privata nyhetsmedierna fått allt svårare att behålla sina annonsörer har det omvända skett på publikmarknaden. Ifrån samtliga nordiska länder rapporterades under 2020 en markant ökning av räckvidden för nyhetsmedier av olika slag – inte minst på nätet.
Det ökade nyhetsintresset har också fört med sig en ökad vilja att betala för nyhetsmediernas digitala innehåll. Rapportens resultat pekar på en tydlig uppgång i andelen hushåll i de nordiska länderna som väljer att betala för nyheter på nätet.
– De professionella nyhetsmedierna har spelat en viktig roll i pandemin. Både för att sprida information och för att granska de politiska besluten. Flera studier visar också att förtroendet för de nordiska nyhetsmediernas bevakning har ökat under 2020. Att fler nordbor valt att betala för nyheter är ett tecken på att den professionella journalistiken har stärkt sin ställning bland publiken under pandemin, säger Ida Willig.
Rekordhöga stödbelopp
Det dramatiska fallet på annonsmarknaden under våren 2020 följdes runt om i Norden av en intensiv debatt om särskilda stödinsatser till mediesektorn. Resultatet blev att det under 2020 utgick ett direkt statligt stöd till privata nyhetsmedier i samtliga nordiska länder. Totalt rörde det sig om ett stödbelopp på rekordhöga 275 miljoner euro. Omkring en tredjedel av utgjordes av särskilda pandemistöd.
Skillnaderna mellan de nordiska länderna var dock stora. Sett i relation till befolkningsstorleken var det direkta stödet till privata nyhetsmedier omkring tio gånger så stort i Sverige och Danmark som det var i Finland under 2020.
− Den nordiska mediesystemet har historiskt sett karakteriserats av en aktiv mediepolitik, som inneburit både en stor offentligt finansierad public service-sektor och särskilda stödinsatser för privata nyhetsmedier. Under det senaste decenniet har den här modellen kommit att bli alltmer politiserad och de nordiska länderna har i ökad utsträckning valt olika vägar i utformningen av den nationella mediepolitiken. Publiktillströmningen till både public service och de privata nyhetsmedierna under pandemin har visat på värdet i den nordiska modellen. Det ger ökad aktualitet åt mediepolitiska frågor också efter pandemin, säger Jonas Ohlsson.
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter inom medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet.
PCOS är ett vanligt tillstånd och drabbar mer än var tionde kvinna. Tillståndet karaktäriseras av ökad mängd manligt könshormon, mensrubbningar, insulinresistens, fetma och svårigheter att bli gravid.
Anna Benrick berättar att orsaken till PCOS inte är klarlagd men miljön under fosterlivet, som exponering för manligt könshormon via mammans blod, tros vara en viktig faktor.
Det faktum att döttrar till kvinnor med PCOS löper en ökad risk att drabbas av PCOS talar för att fostermiljön kan spela en avgörande roll. Anna Benrick har tillsammans med sina kollegor undersökt hur hormonet adiponektin under fosterlivet kan påverka avkommans ämnesomsättning och hälsa i vuxen ålder.
– Vi upptäckte att förhöjda nivåer av adiponektin hos möss under graviditeten har positiva hälsoeffekter hos avkomman, som till exempel minskad fettmassa och bättre blodsockerreglering, säger Anna Benrick.
Programmerar fostret
Överviktiga kvinnor och kvinnor med PCOS har lägre nivåer av adiponektin under graviditeten, vilket kan kopplas till barn som föds stora för sin ålder. Dessa barn löper i sin tur större risk att drabbas av fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i vuxen ålder.
Studien visar att adiponektin-exponering under fosterlivet programmerar avkomman till en bättre metabol hälsa senare i livet. Avkomman har inte förhöjda nivåer av adiponektin som vuxna men har trots det mindre fettmassa och bättre blodsockerkontroll.
Öppnar för framtida läkemedel
– Det öppnar för möjligheten att ett framtida läkemedel som verkar via adiponektin skulle kunna ges till kvinnor som är överviktiga eller drabbats av PCOS för att skydda barnet mot de negativa hälsoeffekter som är kopplade till fetma och PCOS under graviditet, säger Anna Benrick.
Upptäckten skulle kunna hjälpa framtida generationer kvinnor som fötts av mödrar med PCOS till en bättre hälsa och öka deras chanser till att bli gravida. I en tidigare studie har Anna Benrick Benrick även visat att hormonet adiponektin har egenskaper som skulle kunna hjälpa kvinnor med PCOS genom att mildra symptomen.
Svårighet att bli gravid
PCOS innebär att kvinnan har många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna och samtidigt ofta mycket testosteron i kroppen. PCOS ger inte alltid symtom, men de symtom tillståndet kan ge är bland annat att kvinnan sällan eller aldrig har mens, har mycket kroppsbehåring, finnar, lätt för att gå upp i vikt, upplever nedstämdhet och minskad sexlust, samt svårighet att bli gravid.
