Jonathan Lindström, doktorand vid Institutionen för kemi och biomedicin har genom simulationer undersökt sjukdomen kronisk myelotisk leukemi (KML). Han ville se hur olika typer av behandlingar påverkade risken för cancercellerna att bli resistenta.
KML och ett par relaterade sjukdomar orsakas av det avvikande enzymet Bcr-Abl1. Enzymet bildas genom en oönskad förändring, så kallad mutation, och finns bara i cancerceller. Enzymet aktiverar tillväxt och gör så att en viss typ av celler växer utan att följa kroppens regler – cancer uppstår.
Eftersom enzymet bara finns i cancerceller och ensamt är orsaken till sjukdomen KML, är mediciner som hindrar just Bcr-Abl1 väldigt effektiva behandlingar. Dessutom fungerar medicinerna utan att påverka kroppens egna celler.
Cancerceller anpassar sig till behandlingen
Medicinerna har revolutionerat behandlingen av KML, men tyvärr är problemet ofta att cancercellerna blir resistenta mot behandlingen. Till slut finns bara resistenta cancerceller kvar, vilket gör att behandlingen inte längre fungerar.
– Cancercellerna lyckas anpassa sig till behandlingen, vilket liknar hur nya arter uppkommer efter att de anpassar sig till miljön, fast på cellnivå. Vi tänkte att det borde gå att styra evolutionen i cancercellerna så att de inte blir immuna mot behandlingen, säger Jonathan Lindström.
Teorin stämde. Resultaten visar att det kan vara positivt att växla fram och tillbaka mellan två olika mediciner eftersom cancercellerna påverkas på olika sätt av olika mediciner.
Växla behandling stör utveckling av resistens
– Cancercellerna kan vara resistenta mot en medicin samtidigt som de inte tål en annan. Genom att växla behandling stör man utvecklingen av att cancercellerna blir resistenta, säger Jonathan Lindström.
En annan behandlingsmetod som också verkar kunna ha en skyddande effekt var kombinationer av vissa läkemedel. Resultaten från avhandlingen visade också att ett kort behandlingsuppehåll kunde göra cancercellerna mer känsliga för behandling när den påbörjades igen.
– Mina resultat visar att det går att effektivisera behandlingen av KML genom att använda de mediciner som redan finns idag på ett smartare sätt. Det gör att risken för resistens minskar hos cancercellerna och dessutom begränsar man besvär med bieffekter för patienten, säger Jonathan Lindström.
Jonathan Lindström, doktorand vid Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet, jonathan.lindstom@lnu.se
Det visar studier från Högskolan i Halmstad, som också konstaterar att idrottande tonårspojkar som är sena i tillväxten löper större risk att drabbas av smärta.
Hos idrottande ungdomar ses smärta i dag som en naturlig del av idrotten. Den inställningen kan vara ett resultat av den ”no pain, no gain”-mentalitet som finns, vilket gör att många fortsätter att idrotta trots att de upplever smärta. Julia Söderström Malmborg från Högskolan i Halmstad har i sin avhandling undersökt smärta och hälsa hos ungdomar och unga vuxna som går en idrottsutbildning, men även bland ungdomar som går andra utbildningar.
– Att ha ont i kroppen i unga år är förknippat med en ökad risk för att uppleva smärta även i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att tidigt identifiera smärta hos unga, säger Julia Söderström Malmborg.
Smärta vanligare hos ungdomar som idrottar
I studierna har Julia Söderström Malmborg sett att smärta förekommer oftare hos ungdomar och unga vuxna som går på en idrottsskola eller en högskoleutbildning med träningsfokus jämfört med mer allmänna utbildningar. Ungdomar som idrottar kan vara särskilt utsatta för att utveckla smärta på grund av faktorer kopplade till träningsbelastning, fysisk mognad och tillväxt.
De som upplevde smärta redan vid studiernas start, hade problem med smärta även två till tre år senare. Andra aspekter som identifierades som riskfaktorer för att utveckla smärta som håller i sig över tid, var till exempel sämre självrapporterad hälsostatus, sömnproblem och ångest.
– För pojkar på idrottshögstadiet verkar tajmingen för tillväxt under puberteten spela roll för smärtutveckling. Pojkar som i förhållande till sina klasskamrater var sena i tillväxten löpte större risk för att drabbas av smärta. För flickorna var smärta från flera ställen på kroppen en riskfaktor för att rapportera smärta även två år senare, säger Julia Söderström Malmborg.
Om smärta
Smärta är en individuell upplevelse som påverkas av olika biopsykosociala faktorer. Det är bland annat kopplat till fysisk funktionsnedsättning, sämre självupplevd hälsa, sömnproblem, ångest och depression. Att ha smärta i unga år är förenat med ökad risk för att uppleva smärta i vuxen ålder.
Typen av idrott spelar också stor roll för utvecklingen av smärta, för både pojkar och flickor på en idrottshögstadieskola.
– Idrottare inom icke-kontaktidrotter, exempelvis racketsporter, friidrott och simning, löper högre risk för att utveckla smärta över tid än idrottare inom kontaktidrotter. Det kan ha att göra med att de som utövar idrotter utan kontakt ofta gör väldigt ensidiga rörelser. På individuella idrottare kanske det också ställs andra tuffare krav på prestation eftersom man utför idrottsprestationen helt själv utan lagkamrater, fortsätter Julia Söderström Malmborg.
Smärta måste behandlas tidigt
Smärta i allmänhet bidrar till stora vårdkostnader för samhället och om smärta kan uppmärksammas tidigt redan i ung ålder, så kan kostnaderna potentiellt minska. Tidig upptäckt och behandling av smärta kan förbättra hälsan hos dessa individer, vilket på lång sikt bidrar till en bättre folkhälsa.
– Min avhandling visar att smärta måste ses utifrån en helhet där man behöver utgå från biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Smärta måste utvärderas, kontrolleras noga och behandlas tidigt, säger Julia Söderström Malmborg.
Julia Söderström Malmborg hoppas att hennes resultat kan vara till nytta för alla som möter ungdomar och unga vuxna inom idrotten och idrottsutbildningar, och även på allmänna utbildningar.
– Ungdomar som har fokus på idrott och upplevs som hälsosamma är samtidigt i riskzonen för långvarig smärta. Därför behövs ett förebyggande arbete hos ungdomar och unga vuxna för att se till att smärta inte blir ett långvarigt tillstånd. Även utbildningar med idrottsfokus på universitetsnivå behöver tänka på det här, eftersom dessa individer senare ska arbeta med eller utbilda andra inom träning, säger Julia Söderström Malmborg.
Stort förtroende för myndigheter, sjukvården och medier betyder ofta att personen också är villig att vaccinera sig den dagen ett vaccin finns tillgängligt.
Samhällskriser har en tendens att förändra människors tillit till både politiker och medier, och coronakrisen är inget undantag. Forskare från Södertörns högskola gräver nu djupare i hur svenskarnas tillit ser ut under den pågående pandemin och hur vi skiljer oss från andra länder.
Handlar om förtroende
– En fråga som diskuterats mycket under hösten är den om vaccin och människors benägenhet att ta vaccin, när ett sådant blir tillgängligt. Detta har också i viss mån visat sig vara en tillitsfråga som handlar om vilket förtroende människor har för sjukvård, medicinsk vetenskap och myndigheter – men också till information och medier, säger Anne Kaun, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, vid Södertörns högskola.
I projektet Medier, information och tillit studerar forskarna data från enkätstudier men också från en så kallat dagboksstudie. Utöver enkätundersökningen låter forskarna ett urval av cirka 100 svenskar föra dagbok över vilka medier de använder, vilken information de tar del av och hur de reflekterar kring den informationen under pandemin.
Två av tre vill vaccinera sig
Den senaste enkätundersökningen, vars resultat fortfarande är preliminära, går närmare in på människors inställning till vaccination. Enkätsvaren visade vid den första mätningen i maj att 65 procent av de som svarade ville vaccinera sig mot covid-19. Motsvarande siffra i september var 59 procent. Resultatet stämmer något sånär överens med Folkhälsomyndighetens egen undersökning av vaccinationsbenägenheten där 67 procent svarar att de antingen ”helt säkert” eller ”troligen” kommer att vaccinera sig mot det nya coronaviruset.
Rädsla för biverkningar
Samtidigt är en ganska stor andel som bestämt säger nej till att vaccinera sig, omkring 20 procent av de svarande. Som främsta anledningen anger de rädsla för biverkningar (69 procent) eller att man inte tror att vaccinet är tillräckligt säkert (43 procent). 29 procent anger att de inte tror att covid-19 är farligt för ens egna hälsa.
Flera länder har svarat på enkäten
Forskargruppen består, förutom Anne Kaun, av Fredrik Stiernstedt och Peter Jakobsson som även de forskar inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola respektive Uppsala universitet. De länder som ingår i enkätundersökningen utöver Sverige är Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Tyskland och Storbritannien.
Viljan att vaccinera sig hänger ihop med flera faktorer som ålder, kön, utbildning och politisk åsikt. Men är också i hög grad sammankopplad med personens tillit till samhällets olika institutioner.
– Det är inte orimligt att tänka sig att den som känner en låg grad av förtroende för sjukvård, forskning och myndigheter inte heller är beredd att låta sig vaccineras. De som svarat att de inte vill vaccineras mot covid-19 uppvisar också en lägre grad av förtroende mot det mesta.
Rankar tilliten
I undersökningen mäts förtroende på en så kallad likert-skala, där de som svarar på undersökningen får ange vilken tillit de känner för olika institutioner på en femgradig skala.
– Om vi bara tittar på den grupp som angett svarsalternativ ett, det vill säga att man inte har någon tillit alls till institutionen i fråga, framgår tydligt den skillnad som finns i tillit mellan de som vill och de som inte vill vaccinera sig, säger Anne Kaun.
– Våra resultat visar på behovet av innovativa folkhälsoinsatser för att möta behoven hos utlandsfödda äldre vuxna, speciellt kvinnor, säger Khedidja Hedna, forskare vid AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.
Trots den relativt höga andelen självmord hos personer över 75 år, finns det väldigt lite forskning om orsakerna. Eftersom läkemedelsbehandling av depression betraktas som en viktig strategi för att förebygga självmord, genomförde en forskargrupp en stor nationell befolkningsstudie för att undersöka faktorer som är relaterade till en förhöjd suicidrisk bland äldre vuxna med och utan antidepressiv behandling.
Invandrarkvinnor mer utsatta
Forskningen genomfördes genom att slå ihop stora nationella befolkningsregister som bestod av en grupp med över 1,4 miljoner svenska invånare, 75 år och över, som följdes i upp till åtta år. Under perioden dog 1 305 personer till följd av självmord, 907 män och 398 kvinnor.
Av kvinnorna som dog av självmord hade 164 en obehandlad depression, och 42 av de totalt 398 kvinnorna som dog till följd av självmord, var födda utanför Norden. Självmordsrisken var förhöjd hos äldre invandrarkvinnor, och risken var särskilt hög bland dem utan läkemedelsbehandling för depression.
Bland kvinnor som tog antidepressiva medel var den ökade självmordsrisken kopplad till högstatusjobb före pensionering. Hos män sågs en förhöjd risk hos dem som inte behandlades för depression och som hade manuella arbeten.
Män skyddas av äktenskap
En annan könsskillnad var den skyddande effekten av att vara gift, som bara sågs hos män. Ökade självmordsnivåer observerades hos ogifta män både med och utan antidepressiv behandling.
Studien har letts av Margda Waern, professor i psykiatri med inriktning suicidologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Våra resultat understryker behovet av uppsökande sjukvård, särskilt för äldre kvinnor födda utanför Norden, samt för äldre män, som också kan behöva åtgärder för att minska social isolering.
– Studien visar på könsskillnader i faktorer relaterade till självmord hos personer över 75 år och resultaten kan hjälpa till att skräddarsy könsspecifika självmordsförebyggande strategier i den psykiatriska vården, primärvården och socialtjänsten, säger Margda Wearn.
Margda Waern, professor i allmän psykiatri med special fokus på suicidologi, margda.waern@vgregion.se
Khedidja Hedna, forskare vid AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, khedidja.hedna@neuro.gu.se
Flerspråkighet är ett begrepp som används i styrdokument och läroplanen, men enligt forskaren Adrian Lundberg är det inte helt klart vad som egentligen avses. I en ny avhandling jämför han hur lärare i de båda länderna uppfattar flerspråkighet på ett teoretiskt sätt och hur de resonerar kring hanteringen av flerspråkighet och flerspråkiga elever i skolan. Han har inte studerat undervisning i praktiken.
– Innan de undervisar måste de fatta olika beslut och dessa grundas på hur de tänker och tycker om nånting. Man kanske gör som man alltid gjort, eller har inte reflekterat så mycket över frågan, säger Adrian Lundberg som disputerat vid Malmö universitet.
Kopplas till migration i Sverige
I Sverige deltog 40 lärare från tre olika skolor i Malmö. Undersökningen visade på en stor samstämmighet mellan hur lärarna uppfattar begreppet flerspråkighet i teorin – om det till exempel ses som en resurs eller hinder i undervisningen – och hur de säger att de kommer att undervisa flerspråkigt. Han använde den så kallade Q-metoden.
Q-metoden
Q-metoden går ut på att deltagarna ska rangordna olika påståenden efter hur de själva ser på saken. Huruvida det är en styrka att använda fler språk som en resurs i klassrummet eller inte. Bland de svenska deltagarna fanns en stor samstämmighet mellan hur lärarna uppfattar flerspråkighet och hur de beskriva att de undervisar flerspråkigt.
Adrian Lundberg grupperade svaren i tre grundläggande synsätt:
Flerspråkighet är resurs som också används som en sådan
Flerspråkighet är ett hinder för lärande och undervisning
En kombination av de båda andra. Flerspråkighet är kanske en resurs men det är ingen viktig fråga.
Medan flerspråkighet i Schweiz oftast uppfattas som något man lär sig, är det enligt Adrian Lundberg tydligt att det i Sverige är kopplat till migration och att lärarna uppfattar att flerspråkiga elever oftast inte har svenska som förstaspråk.
– Många som deltog i min studie i Sverige tycker inte att man kan bli flerspråkig. Man antingen är det eller inte. Många tycker inte att engelskan räknas, eftersom ”alla pratar ju engelska”, säger Adrian Lundberg.
Mål i Schweiz att alla ska vara flerspråkiga
I Schweiz, som har fyra officiella språk, fann han inte samma tydliga koppling mellan hur lärarna uppfattar flerspråkighet och hur de tänker undervisa. I Schweiz sätter läroplanen som mål att alla elever ska vara flerspråkiga, och för att nå dit har alla lärare i moderna språk gått en vidareutbildning.
– I Schweiz finns en tydlig konsensus. Alla ska bli flerspråkiga. Alla 67 lärarna i min studie såg det som en resurs, men det framkom att de tycker det är jobbigt ibland, säger Adrian Lundberg.
Även om vidareutbildningen gjorde de schweiziska lärarna teoretiskt medvetna om varför det ses som en resurs, är det inte säkert att de fick verktygen och metoderna för att verkligen använda flerspråkighet i klassrummet, menar Adrian Lundberg.
– Om de har en positiv uppfattning om flerspråkighet och en kritisk uppfattning om hur de tänker undervisa flerspråkigt, hur ska de då undervisa i praktiken?
Vill visa att flerspråkighet tolkas olika
Adrian Lundberg vill visa att flerspråkighet tolkas på olika sätt och att man inom lärarutbildningen borde förmedla en öppen syn som inkluderar både dem som har ett språk hemifrån och elever som lär sig ett i skolan. Han är kritisk till att lärarnas tolkning inte överensstämmer med styrdokumenten.
– I svenska styrdokument görs ingen skillnad, men i skolan tolkas det på helt olika sätt. Då blir det inte tydligt hur skolans värld hjälper alla att bli framgångsrika i skolan. Frågan är hur vi kan använda all flerspråkighet som en resurs.
Om det finns flera elever med turkiska som modersmål, varför inte uppmuntra dem att diskutera en uppgift tillsammans på det språket. Och skulle det inte vara bra om svenska elever kunde lära sig arabiska i skolan, istället för att bara arabisktalande ska läras sig svenska, resonerar Adrian Lundberg. I grunden ser han stora likheter mellan Schweiz och Sverige. Även om franska är ett officiellt språk i Schweiz så kallas det ett främmande språk för den med tyska som modersmål.
– Det behövs mer diskussion och reflektion i skolan och i arbetslagen. Vad är det vi pratar om när vi talar om flerspråkighet. Och varför tycker vi som vi tycker, säger Adrian Lundberg.
Adrian Lundberg, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet, adrian.lundberg@mau.se
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2020
till Emmanuelle Charpentier, Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland och Jennifer A. Doudna, University of California, Berkeley, USA, ”för utveckling av en metod för genomeditering”.
För att kunna ta reda på hur livet fungerar behöver forskare förändra gener i celler. Förut var detta tidsödande och ibland omöjligt. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 går det numera att förändra livets kod inom loppet av några veckor.
– Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla. Den har inte bara revolutionerat grundvetenskapen, utan även växtförädlingen och kommer att leda till nyskapande medicinska behandlingar, säger Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi.
Oväntad upptäckt
Som så ofta inom vetenskapen, var upptäckten av gensaxen oväntad. När Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl, tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.
Charpentier publicerade upptäckten 2011. Samma år inledde hon ett samarbete med Jennifer Doudna, en erfaren biokemist med stor kunskap om RNA. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.
Programmerade om saxen
I ett epokgörande experiment programmerar de sedan om gensaxen. I sin naturliga form känner gensaxen igen DNA från virus, men Charpentier och Doudna visar att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.
Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta.
Nobelpristagarna i kemi 2020
Emmanuelle Charpentier, född 1968 (51 år) i Juvisy-sur-Orge, Frankrike. Fil.dr 1995 vid Institut Pasteur, Paris, Frankrike. Director för Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland.
Jennifer A. Doudna, född 1964 (56 år) i Washington, D.C, USA. Fil.dr 1989 vid Harvard Medical School, Boston, USA. Professor vid University of California, Berkeley, USA och Investigator, Howard Hughes Medical Institute.
Prissumman på 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Operation av grå starr, katarakt, är den vanligaste kirurgin i Sverige. Det görs ungefär 130 000 ingrepp per år. Under operationen, som tar cirka tio minuter, ersätts den egna grumlade linsen i ögat med en konstgjord i plast.
Med hjälp av data från Nationella Kataraktregistret, där operationerna registreras, har forskare analyserat operationsresultat från åren 2007-2016 ner på individnivå, kirurg för kirurg (med kirurgernas identiteter kodade).
I en tidigare studie framkom att kirurger som gjorde 500 gråstarroperationer eller fler per år hade bäst resultat när det gäller andelen patienter som får komplikationen bakre kapselruptur. Det är en komplikation som innebär att det går hål på kapseln som omger den gamla linsen och som ska utgöra stöd för den nya.
Högre andel lätta fall
I den nu aktuella studien har forskarna gått vidare och undersökt i vilken mån mixen av patienter, alltså hur många svårare fall en enskild kirurg hanterar, påverkar utfallet.
En av forskarna bakom studien är Madeleine Zetterberg, professor i ögonsjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare.
– Vi såg att även om högvolymkirurgerna också hade svåra operationsfall så var andelen lägre än hos de andra kirurgerna. En överväldigande andel av högvolymkirurgernas operationer var alltså lättare fall, vilket skulle kunna bidra till lägre komplikationsfrekvens, säger hon.
Sedan Nationella Kataraktregistret 2007 började bokföra operationer och komplikationer per enskild kirurg har andelen högvolymkirurger successivt ökat.
Tillgängligt och patientsäkert
– Kirurger behöver vara medvetna om hur volymerna påverkar resultaten. För det mesta är en gråstarroperation ett rutiningrepp och komplikationsfrekvensen är generellt låg. Men det är viktigt att komma ihåg att komplikationer förekommer och att de kan vara allvarliga.
Sedan 2015 görs en majoritet av gråstarroperationerna i Sverige på privata kliniker, upphandlade av regionerna, för att möta de stora behoven. I nästa studie kommer Madeleine Zetterberg att titta närmare på vad typen av klinik, privat eller offentligt styrd, har för betydelse för operationsvolym, komplikationsfrekvens och svårighetsgrad på operationerna.
– Det här är viktig information för att veta hur man bäst ska utforma vården så att det blir både en hög tillgänglighet och en god patientsäkerhet.
Madeleine Zetterberg, professor i ögonsjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, madeleine.zetterberg@gu.se
Byggarbranschen är överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Varför är just byggarbetsplatser så olycksdrabbade?
Maria Johansson, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitets valde att fråga de berörda, anställda och deras chefer, företagshälsovården och arbetsgivar- och arbetstagarparter, om hur de ser på arbetsmiljö och säkerhet.
De anställda upplevde det som svårt att efterleva säkerhetsregler trots att de hade fått både information och kunskap, visade det sig. Såväl chefer som anställda tenderade att fokusera på att ändra individens beteende, snarare än att genomföra förändringar i organisationen för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen.
Mindre macho men kulturen lever kvar
– Min teoretiska utgångspunkt är att den enskilde anställde formar sina normer och beteenden i samspel med de normer och beteenden som finns i arbetsgruppen. Det blir därför svårt för den enskilde att helt och hållet själv välja sitt beteende. Därmed blir det också svårt att genomföra förändringar som alltför ensidigt fokuserar på den enskildes säkerhetsbeteende, säger Maria Johansson.
Flera av intervjupersonerna menar att det förr rådde en machokultur inom byggbranschen som motverkade en god arbetsmiljö. Den kunde komma till uttryck exempelvis genom att det var eftersträvansvärt att lyfta tungt och inte använda säkerhetsutrustning.
– Merparten tycker att miljön har blivit mindre macho, men att machokulturen fortfarande lever kvar, säger Maria Johansson.
Kvinnor efterfrågas för säkerhetens skull
Ett återkommande tema i intervjuerna var förhoppningen om att fler kvinnor i byggbranschen ska förändra machokulturen och leda till säkrare arbetsplatser. I avhandlingens fjärde studie undersöktes därför hur man pratar om kvinnor i byggbranschen. Detta gjordes genom att analysera huvudsakligen engelskspråkiga texter på nätet, bland annat bransch- och facktidningar.
– Analysen visar visserligen att kvinnor är välkomna. Men de efterfrågas inte i första hand i egenskap av duktiga hantverkare och ledare utan för deras föreställda förmåga att förändra kulturen i byggbranschen, säger Maria Johansson.
Maria Johansson, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, maria.4.johansson@ltu.se
Upp till var femte tandfyllning går sönder inom en femårsperiod.
– Tandfyllningar som byts ut är pengar för samhället och patienter, men också smärta, säger Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och knuten till CTA, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering.
Bedömningar från personalen håller långt
Forskningen visar att bedömningen av vårdkvalitet från personalgruppen som helhet, eller tandsköterskor, kan förutsäga risken för utbyte av tandfyllningar på grund av en kariesdiagnos inom tre år. Hänsyn har tagits till faktorer som kan påverka, som patientens ålder, kön, inkomst och födelseland.
– Våra resultat tyder på att personalens bedömning av kvalitet, vilket är en enkel och billig åtgärd, kan användas för att underlätta kvalitetsarbetet, säger Hanne Berthelsen.
Mår bra av att göra ett gott jobb
Personalens bedömningar är en lovande indikator, Hanne Berthelsen:
– Det är intressant att personalens bedömning kan fångas med få frågor i medarbetarenkäter och sedan användas i kvalitetsarbetet.
Hanne Berthelsen betonar att forskargruppen inte studerat enstaka vårdgivares kvalitet, utan undersökt det hela utifrån ett organisatoriskt perspektiv.
– Medarbetare försöker göra så gott de kan. De mår också bättre på jobbet när de känner att de gör ett bra jobb.
Kopplar arbetsmiljö till kvalitet
Inom tandvården läggs stora resurser på forskning om material och teknik. Arbetsmiljön lyfts mer sällan. Men när arbetsmiljön kopplas till kvalitet blir det enklare att införa förändringar, menar Hanne Berthelsen:
– I vårdorganisationer är kvalitetsutveckling en viktig del av arbetet. Så om man pratar om kvalitet kommer man in i vårdorganisationers logik på ett helt annat sätt än om man pratar om sjukskrivningar.
Nästa steg för forskargruppen är att undersöka hur tillitsbyggande relationer och förtroende påverkar kvaliteten på tandvårdsklinikerna.
Så här gjordes studien:
Under 2014-2015 skickade forskargruppen ut enkäter till personal vid Folktandvårdens kliniker från fyra län i Sverige. Forskarna har också fått ut underlag om tandfyllningar som gjorts på samma kliniker vid samma period som personalen fyllde i enkäten. Patienternas fyllningar har följts upp fram till 2019 i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa). Detta är samkört med registerdata från SCB kring patienters inkomst, kön, ålder och födelseland.
Frågorna som ställdes i enkäten:
Är du nöjd med kvaliteten på det arbete som utförs på din arbetsplats?
I vilken grad anser du att följande faktorer kännetecknar din avdelning/klinik?
Är kvaliteten i kommunikationen med patienter god?
Är kvaliteten i själva behandlingen av patienter god?
Tre pristagare delar årets Nobelpris i fysik för deras upptäckter om ett av universums sällsammaste fenomen, svarta hål.
Beskrev de svarta hålens inre
Roger Penrose använde snillrika matematiska metoder i sitt bevis för att svarta hål är en direkt konsekvens av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Einstein trodde inte själv att svarta hål fanns på riktigt, dessa supertunga rymdmonster som fångar allt som kommer in. Ingenting, inte ens ljus, kan ta sig ut.
Tio år efter Einsteins död visade Roger Penrose i januari 1965 att svarta hål faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj: innerst inne i alla svarta hål göms en singularitet där alla de kända naturlagarna upphör. Hans banbrytande artikel ses fortfarande som det viktigaste bidraget till den allmänna relativitetsteorin sedan Einstein.
Spanat mot centrum av vår galax
Reinhard Genzel och Andrea Ghez leder var sin grupp astronomer som sedan början av 1990-talet har spanat mot ett område kallat Sagittarius A* i centrum av vår hemgalax. Med allt större precision kartlades omloppsbanorna hos de starkast lysande stjärnorna närmast Vintergatans mitt. De två astronomgruppernas mätningar stämmer väl överens, och båda fann att ett osynligt och extremt tungt objekt får stjärnmyllret att rusa runt med svindlande fart. Cirka fyra miljoner solmassor trängs där inne inom ett område som inte är större än vårt solsystem.
För att se ända in mot centrum av Vintergatan, igenom jordens atmosfär och de kolossala rymdmolnen av gas och stoft, räckte det inte att använda världens största teleskop. Genzel och Ghez fick tänja teknikens gränser till det yttersta, utveckla och förfina nya metoder, bygga avancerade instrument och satsa långsiktigt. Deras pionjärinsatser har försett oss med de mest övertygande bevisen hittills för att ett supermassivt svart hål finns längst inne i Vintergatan.
– Årets pristagare har med sina upptäckter brutit ny mark i studier av kompakta och supermassiva objekt. Men dessa exotiska objekt väcker fortfarande många frågor som manar till vidare studier. Inte bara frågor om deras innersta uppbyggnad, utan även om hur vi mer exakt kan testa vår gravitationsteori under extrema förhållanden i deras omedelbara närhet, säger David Haviland, ordförande för Nobelkommittén för fysik.
Därför tog de priset
Halva priset går till Roger Penrose, University of Oxford, Storbritannien ”för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin”. Och den andra hälften gemensamt till Andrea Ghez, University of California, Los Angeles, USA och Reinhard Genzel, Max-Planck-Institut für extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och University of California, Berkeley, USA och ”för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”. Enligt besluten från Kungliga vetenskapsakademien. Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, med ena hälften till Roger Penrose och med andra hälften gemensamt till Reinhard Genzel och Andrea Ghez.
Regnskogar är mycket känsliga för förändringar som påverkar nederbörden under längre perioder. Om nederbörden sjunker under ett visst tröskelvärde kan områden övergå till savannliknande tillstånd.
– I cirka 40 procent av Amazonas är nederbörden nu på en nivå där skogen skulle kunna bli antingen regnskog eller savann, enligt våra resultat, säger huvudförfattaren bakom studien, Arie Staal, tidigare forskare vid Stockholm Resilience Centre och Copernicus Institute of Utrecht University.
Ännu mindre regn i framtiden
Slutsatserna är anmärkningsvärda eftersom delar av Amazonas för närvarande får mindre regn än tidigare och denna trend förväntas förvärras när regionen värms upp på grund av ökade utsläpp av växthusgaser.
Arie Staal och hans forskarkollegor har fokuserat på stabiliteten i tropiska regnskogar i Amerika, Afrika, Asien och Oceanien och undersökt hur regnskogarna reagerar på förändrad nederbörd.
– Genom att använda de senaste tillgängliga atmosfäriska data- och telekommunikationsmodellerna kunde vi simulera de effekter som uppstod av att skogen försvann för alla tropiska skogar. Genom att integrera dessa analyser över hela tropikerna fick vi fram en bild av stabiliteten i tropiska skogar, säger Obbe Tuinenburg, tidigare biträdande professor vid Copernicus Institute of Utrecht University och gästforskare vid Stockholm Resilience Centre.
Tropiska regnskogar riskerar torka ut
Forskarteamet undersökte motståndskraften i tropiska regnskogar genom att undersöka två aspekter: Om alla skogar i tropikerna skulle försvinna, var skulle de växa fram igen? Och tvärtom: Vad skulle hända om regnskogar skulle täcka hela jordens tropiska områden?
Forskarna simulerade scenarier med inga skogar alls i tropikerna över Afrika, Amerika, Asien och Australien. Och såg hur skogar växte fram över tid i modellerna. Detta gjorde det möjligt för dem att utforska effekterna av minsta möjliga skogstäckning för alla regioner
Teamet körde modellerna en andra gång, den här gången i en värld där regnskogar helt täckte de tropiska regionerna på jorden. Ett instabilt scenario eftersom det på många ställen inte finns tillräckligt med nederbörd för att upprätthålla en regnskog. På många ställen krympte skogarna tillbaka på grund av brist på fukt
Slutligen undersökte forskarna vad som händer om utsläppen fortsätter att öka under århundradet i ett mycket högt utsläppsscenario, som Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) använder.
Sådana extrema scenarier kan ge svar på motståndskraften och stabiliteten i riktiga tropiska skogar. De kan även öka förståelsen för hur skogar kommer att reagera på förändrade regnmönster i takt med att växthusgaserna ökar i atmosfären.
Sammantaget fann forskarna att när utsläppen av klimatgaser växer förlorar fler delar av Amazonas sin naturliga motståndskraft, blir instabila och mer benägna att torka ut – och växla över till att bli ett ekosystem av savannart.
Hysteresis of tropical forests in the 21st century.(Staal, Arie, Fetzer, Ingo, Wang-Erlandsson, Lan, Bosmans, Joyce H.C., Dekker, Stefan C., van Nes, Egbert H., Rockström, Johan & Tuinenburg, Obbe A.) Nature Communications
– Det finns redan preparat som antingen bromsar kroppens produktion av ämnet i denna gelé eller enzym som bryter ned ämnet. Våra fynd kan även förklara varför kortison tycks ha effekt mot covid-19, säger Urban Hellman, forskare vid Umeå universitet.
Vid röntgen av lungorna hos svårt sjuka patienter med covid-19 har man kunnat se vita områden. Obduktion av avlidna covidpatienter visar att det finns stora mängder klar gelé i lungorna, något som har orsakat att patienterna har ”drunknat inifrån”.
Det var tidigare okänt hur denna gelé uppkom. Vid Translationellt forskningscentrum vid Umeå universitet kunde en grupp forskare visa att gelén består av ämnet hyaluronan, som är en lång polysackarid och hör till glykosaminoglykanerna.
Hyaluron löper amok i alveolerna
Hyaluronan finns normalt i kroppen, där det kan ha olika egenskaper i skilda vävnader, i regel som kroppens ”vän” i bindväv. Bland annat är ämnet inblandat i tidiga stadier av sårläkning. Även inom skönhetskirurgin används syntetiskt framställt hyaluronan, för att förstora läppar eller ta bort rynkor i ansiktet.
Genom att hyaluronan kan dra till sig och binda stora mängder vatten i sitt nystan av långa molekyler, bildar det en geléliknande substans. Det är denna process som löper amok i alveolerna i covidpatienters lungor så att patienten kan behöva vårdas i respirator och i värsta fall avlider i lungsvikt.
Kortison kan hämma geléproduktionen
Idag används ett preparat, Hymecromone, för att bromsa produktionen av hyaluronan vid andra sjukdomar som gallkramper. Det finns också enzym som effektivt bryter ned hyaluronan. Det kan användas exempelvis när man akut måste avbryta misslyckade skönhetsbehandlingar. Även kortison minskar produktionen av hyaluronan. I en brittisk studie visar preliminära data positiva effekter av behandling med kortisonpreparatet Dexamethasone hos svårt covidsjuka patienter.
– Det har tidigare antagits att de lovande preliminära resultaten skulle hänga samman med kortisonets allmänt inflammationshämmande egenskaper, men det kan dessutom handla om att kortison minskar produktionen av hyaluronan, vilket kan minska mängden gelé i lungorna, säger Urban Hellman.
Urban Hellman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet urban.hellman@umu.se
Anders Blomberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, anders.blomberg@umu.se
Pristagarnas upptäckter som innebar att ett helt nytt virus – hepatit C-virus – kunde identifieras. Hepatit A- och B-virus hade upptäckts tidigare, men en stor andel fall av blodöverförd hepatit förblev oförklarade. Upptäckten av hepatit C-virus gjorde att den kvarstående höga risken för blodsmitta kunde förklaras. Genombrottet ledde till utveckling av blodtester som har eliminerat risken av av blodtransfusioner i stora delar av världen. Upptäckten var också ett startskott för en snabb utveckling av effektiva läkemedel mot hepatit C-virus.
Hepatit – ett globalt hot mot människors hälsa
Inflammation i levern, benämnd ”hepatit” efter de grekiska orden för lever och inflammation, orsakas främst av virusinfektioner men också av exempelvis långvarigt alkoholmissbruk, gifter och autoimmuna sjukdomar. Redan under 1940-talet insåg man att det finns två huvudgrupper av smittsam hepatit. En form benämnd hepatit A överförs via förorenat vatten och livsmedel och läker oftast ut av sig självt. Den andra formen, som överförs med blod och kroppsvätskor, utgör ett betydligt allvarligare hot mot människors hälsa eftersom många drabbas av en kronisk hepatit med stor risk för att utveckla skrumplever (levercirros) och levercancer. Sjukdomen är lömsk eftersom till synes friska individer kan ha en oupptäckt hepatit i flera decennier innan allvarliga komplikationer tillstöter. Dödstalen är höga och kronisk virushepatit orsakar fler än en miljon dödsfall årligen, vilket gör den till ett globalt hälsoproblem på samma nivå som tuberkulos och HIV-infektion.
Det förekommer två huvudgrupper av hepatit. En akut form orsakas av hepatit A-virus och smittar genom vatten eller livsmedel. Den andra formen orsakas av hepatit B-virus eller hepatit C-virus (årets Nobelpris). Den smittar genom blod och leder ofta till kronisk hepatit. En del av dessa patienter drabbas senare av skrumplever och levercancer.
Ett okänt smittämne
Nyckeln till en framgångsrik kamp mot en smittsam sjukdom är att identifiera smittämnet. Under 1960-talet identifierade Baruch Blumberg hepatit B-virus som en orsak till kronisk hepatit. Upptäckten medförde att tester för att påvisa smitta och ett vaccin kunde tas fram. För upptäckten belönades Blumberg med 1976-års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Harvey J. Alter var vid denna tid verksam vid National Institutes of Health, där han studerade hepatit hos patienter som fått blodtransfusion. Genom testning kunde blodgivare med hepatit B uteslutas vilket minskade antalet fall, men Alter och flera andra forskare fann att oroväckande många patienter fortfarande drabbades av kronisk hepatit.
Då tester för hepatit A-virus också blev tillgängliga, framkom att inte heller detta virus kunde förklara de mystiska sjukdomsfallen. Resultaten var tydliga: en skrämmande hög andel av dem som behandlats med blodtransfusion fick hepatit till följd av en okänd smitta. Alter och hans medarbetare visade att blod från sjuka individer kunde överföra smittan till schimpanser, det enda mottagliga värddjuret förutom människa. Ytterligare studier visade även att smittämnet tycktes ha egenskaper som återfinns hos virus. Alters metodiska studier hade därmed definierat en ny allvarlig variant av kronisk virushepatit. Sjukdomen fick arbetsnamnet ”non-A, non-B”-hepatit.
Hepatit C-virus identifieras
Forskarna behövde nu identifiera det okända viruset. Alla traditionella verktyg för virusjakt användes, men smittämnet gäckade forskarna under mer än 10 års tid. Michael Houghton arbetade under denna tid på läkemedelsföretaget Chiron, där han inledde ett mödosamt projekt för att isolera det nya virusets arvsmassa.
Houghton och medarbetare framställde en samling DNA-fragment från en hepatitinfekterad schimpans. De flesta av DNA-fragmenten antogs komma från schimpansens egna arvsmassa men de hoppades att viruset också gav upphov till några av fragmenten. För att identifiera DNA-fragment som kodade för det främmande virusets proteiner använde man ett patientserum som förmodades innehålla antikroppar mot viruset.
Efter ihärdigt sökande påvisades slutligen ett DNA-fragment som kodade för protein som reagerade med antikropparna från patientens serum. Ytterligare undersökningar visade att ett nytt RNA-virus från Flavivirus-familjen hade upptäckts. Förekomst av antikroppar hos kroniskt infekterade patienter var en stark indikation att viruset, som fick namnet hepatit C-virus, orsakade transfusionsöverförd hepatit.
Harvey J. Alter studerade hepatit hos patienter som fått blodtransfusioner. Hans metodiska studier ledde till bevis för att ett okänt virus orsakar ett stort antal fall av kronisk hepatit. Michael Houghton använde en oprövad strategi för att klona det nya virusets arvsmassa. Försöket lyckades och viruset kunde identifieras. Det fick namnet hepatit C-virus. Charles M. Rice bevisade slutligen att hepatit Cvirus ensamt kan orsaka hepatit.
Upptäckten av hepatit C-virus var ett avgörande genombrott, men en viktig pusselbit saknades: Kunde viruset ensamt orsaka hepatit? För att besvara denna fråga behövde forskarna undersöka det klonade virusets förmåga att framkalla sjukdom. Charles M. Rice vid Washington University, St Louis och andra forskargrupper som studerade olika typer av RNA virus, undersökte virusets arvsmassa och noterade att en viktig region i virusets RNA-sträng hade undgått upptäckt.
Rice tog även fasta på att enskilda virusisolat innehöll genetiska förändringar som sannolikt förhindrade deras förmåga att framkalla en infektion. Med genetisk ingenjörskonst framställdes RNA som innehöll den nyidentifierade regionen och som saknade de inaktiverande förändringarna. Då det injicerades i levern hos schimpanser påvisades virus i blodet och patologiska förändringar uppstod som liknade de hos patienter med hepatit.
Resultatet visade slutgiltigt att hepatit C-virus uppfyllde kriterierna för att vara det smittämne som orsakade de oförklarade fallen av leversjukdom efter blodtransfusion.
Milstolpe i kampen mot virussjukdomar
Nobelpristagarnas upptäckt av hepatit C-virus är en milstolpe i det pågående arbetet att bekämpa virussjukdomar. Effektiva blodtester har i stort sett helt eliminerat risken för hepatit C virus-infektion genom blodtransfusion i stora delar av världen. Upptäckten var också startskottet på en snabb utveckling av effektiva läkemedel mot hepatit C-virus.
För första gången i historien kan nu patienter med en kronisk virushepatit botas, vilket innebär en realistisk möjlighet att i framtiden helt utplåna hepatit C-virus globalt. Men för att nå detta viktiga mål krävs breda internationella satsningar för att identifiera virusbärare, samt åtgärder som möjliggör att läkemedel når ut till behövande patienter i alla delar av världen.
De tre Nobelpristagarnas upptäckter ledde till utveckling av känsliga blodtester som har eliminerat risken att smittas av blodtransfusioner i stora delare av världen. Genombrottet blev också startskottet för utveckling av effektiva läkemedel som kan bota kronisk hepatit Cvirusinfektion. Hepatit C är fortfarande ett stort globalt hälsoproblem men möjligheten finns nu att helt eliminera sjukdomen.
Efter att ha upplevt trauma eller svår stress utvecklar en del personer överdrivna stressreaktioner eller kronisk stress. Det ökar risken att drabbas av andra sjukdomar såsom depression och ångest, men man vet inte vilka mekanismer som ligger bakom eller hur stressresponsen regleras.
Forskarna vid Karolinska institutet har tidigare visat att ett protein som kallas p11 har en viktig roll för funktionen av serotonin, en av de signalsubstanser i hjärnan som reglerar vårt humör. Deprimerade patienter och självmordsoffer har mindre av p11-proteinet i hjärnan, och möss med låga p11-nivåer i hjärnan uppvisar depressions- och ångestliknande beteende. p11-nivåerna hos möss kan även höjas med vissa antidepressiva läkemedel.
Påverkar frisättningen av stresshormon
Den nya studien visar att p11 påverkar den initiala frisättningen av stresshormonet kortisol hos möss genom att reglera en specifik typ av nervceller i området hypotalamus i hjärnan. Genom en helt annan signaleringsväg med ursprung i hjärnstammen påverkar p11 även frisättningen av två andra stresshormoner, adrenalin och noradrenalin. Testerna visade dessutom att möss som saknar p11 reagerar kraftigare på stress med högre hjärtfrekvens och mer tecken på ångest, jämfört med möss med normala p11-nivåer. De hade också högre nivåer av stresshormoner i blodet.
– Vi vet att en onormal stressrespons kan utlösa eller förvärra en depression och orsaka ångestsyndrom och hjärt-kärlsjukdom. Därför är det viktigt att reda ut om sambandet mellan p11-brist och stressrespons som vi ser hos möss även kan ses hos patienter, säger studiens försteförfattare Vasco Sousa, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Betydelse för läkemedelsutveckling
Forskarna tror att fynden kan ha betydelse för utvecklingen av nya, mer effektiva läkemedel. Det finns ett fortsatt stort behov av nya behandlingar eftersom många patienter med depression och ångest inte blir hjälpta.
Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, har lett studien:
– Ett tänkbart tillvägagångssätt skulle kunna vara att öka nivåerna av p11 i vissa delar av hjärnan och det pågår redan en del sådana försök i djurmodeller av depression. En annan intressant strategi att utforska är substanser som blockerar initieringen av stressreaktionen i hjärnan och därmed frisättningen av stresshormoner, säger han.
Fotnot:
Forskningen genomfördes i samarbete med forskare vid Center for Neurogenomics and Cognitive Research, VU University, Amsterdam, Nederländerna.
Vasco Sousa, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, vasco.sousa@ki.se
Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, per.svenningsson@ki.se
Digitaliseringen har bidragit till flera förändringar i hur vi kommunicerar, interagerar, hanterar, producerar och distribuerar information. Marina Wernholm, doktorand vid Linnéuniversitetet, har studerat dessa förändringar i relation till villkor för barns lek och lärande, något som inte tidigare undersökts i så stor utsträckning.
– Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har, säger Marina Wernholm.
Fokus i hennes avhandling har varit har barn i åldrarna 8–12 år leker utanför skolan i digitala gemenskaper och hur lärande där sker i en hybrid verklighet. Med hybrid verklighet menas den typ av lek som äger rum där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det betraktas som en och samma verksamhet. Det kan till exempel handla om datorspel som Minecraft eller sociala medier som appen TikTok.
Använde World of Warcraft i engelskundervisning
Intresset för barns lärande i digitala gemenskaper har Marina Wernholm haft med sig från sitt arbete som specialpedagog.
– Jag märkte hur eleverna började prata om datorspel, så jag började fråga dem om det. Jag använde sedan datorspelet World of Warcraft som utgångspunkt i min engelskundervisning och märkte vilken skillnad det blev hos pojkarna i intresse och motivation, säger hon.
Skilda uppfattningar om vad som är lek
En slutsats från avhandlingen är att uppfattningen om vad som är lek i en hybrid verklighet skiljer sig åt mellan vuxna och barn. Det kan skapa konflikter i mötet med generationer. Marina Wernholm visar också hur nya kännetecken för lek framträder när barn leker i en hybrid verklighet. ”Grit”, som betyder ungefär driv, jävlar anamma och karaktärsstyrka, föreslås känneteckna lek i en hybrid verklighet. Gemensamt för alla barnen i avhandlingen är att de ger ett drivet intryck och att det gynnar dem då de deltar i hybrida lekpraktiker.
Avhandlingens resultat pekar dessutom på att barn utvecklar både lärande- och undervisningsstrategier genom lek i en hybrid verklighet eller digitala gemenskaper. Sådant som att formulera och besvara frågor eller att imitera och visa en handling har barnen nytta av även i andra sammanhang. Marina Wernholm föreslår att lärare, skolledare och beslutsfattare som är intresserade av barns lärande uppmärksammar deras deltagande och icke-deltagande i hybrida verkligheter och digitala gemenskaper.
– Skolor borde överväga hur de kan koppla ihop barns lärandeerfarenheter och var detta lärande sker med vägar till lärande som skolan erbjuder, säger Marina Wernholm.
Marina Wernholm, Universitetsadjunkt vid institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, marina.wernholm@lnu.se
Det är många som påverkas av produktion av griskött. Allt från grisproducenten och de som arbetar i foderodlingen, på grisgården och på slakteriet, till lokalsamhället runt gårdarna, samhället i stort och konsumenten. Produktionen påverkar naturligtvis också livet för alla grisarna.
– Vi har studerat en mängd sociala aspekter och jämfört konventionell och ekologisk produktion av svenskt griskött med ett europeiskt genomsnitt vad gäller sociala villkor, säger Stanley Zira, doktorand vid SLU.
I utvärderingen ingick sojaodling i Brasilien, Kina och Italien, rapsodling i Danmark och Sverige, odling av fodersäd på grisgårdar i Sverige, grisproduktion och slakt, samt konsumtion av griskött i Sverige.
Sociala aspekter kopplade till svenskt griskött
Grundat på en litteraturgenomgång och en workshop med experter identifierade Stanley Zira 165 sociala aspekter kopplade till produktionen av griskött. Det var svårt att hitta data som beskrev alla dessa aspekter, men sammanlagt kunde 93 indikatorer användas i utvärderingen. De sociala aspekterna sorterades i sex olika grupper efter vilka som var berörda: grisproducenterna, arbetarna, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna.
En livscykelanalys beskriver följderna av att producera en viss kvantitet (en funktionell enhet), i denna studie 1 000 kilo griskött. Det har gjorts många miljömässiga livscykelanalyser (LCA) av köttproduktion och där ingår bland annat växthusgaser, näringsläckage, markanvändning och försurning. Sociala livscykelanalyser är däremot sällsynta och detta är den första som utvärderar produktionen av livsmedel från det svenska lantbruket. Forskarna utgick från FN:s riktlinjer för social livscykelanalys, men lade till två viktiga grupper som saknas i riktlinjerna: företagaren (i detta fall grisproducenten) och grisen.
– Vi använde många av de aspekter som föreslås i riktlinjerna, till exempel säkra och hälsosamma levnadsförhållanden, barnarbete, samhällets engagemang för hållbarhet och kulturarv, säger Stanley Zira. Men för att få med allt som kom fram i litteraturen och på workshopen behövdes ytterligare några aspekter, till exempel arbetsglädje, livsmedelskvalitet och aspekter kopplade till djurvälfärd.
Livscykelanalys visar på sociala risker
Betydelsen av olika sociala aspekter beskrivs med ett indexvärde för varje grupp i diagrammet nedan. Ju lägre värde i Social Hotspot Index, i jämförelse med referensen (0,5) som speglar sociala villkor i genomsnitt för människor, djur och samhälle i Europa, desto bättre.
Forskarna tog hänsyn till flera olika aspekter för varje grupp. För arbetare ingick bland annat skälig lön, säker arbetsplats och jämställdhet. För att vikta olika aspekter användes enkäter som besvarades av 20 experter. I enkäterna ställdes olika aspekter mot varandra i par, i en så kallad analytisk hierarkisk process. Det resulterade i vikter som visar den relativa betydelsen av olika aspekter i enlighet med experternas värderingar.
Som ett komplement till Social Hotspot Index beräknade forskarna även ”social risktid”, som tar hänsyn till hur mycket tid som ligger bakom produktionen av den funktionella enheten 1 000 kilo griskött. I analysen ingår till exempel arbetstid och grisens livstid. Social risktid påverkas av produktionssystemets effektivitet.
Social hållbarhet för konventionell och ekologisk produktion
Enligt den sociala livscykelanalysen ligger grisproducenterna och samhället nära den europeiska referensnivån, vilket innebär att det inte finns någon större skillnad i social risk mellan produktionen av svenskt griskött och ett europeiskt genomsnitt. För de andra grupperna är produktionen av svenskt griskött från ett socialt perspektiv klart bättre. I den sociala livscykelanalysen får grisarna lägst Social Hotspot Index vilket illustrerar att djurvälfärd är en styrka i svensk grisproduktion i jämförelse med den genomsnittliga europeiska produktionen.
För att förbättra grisproducenternas sociala villkor behöver framför allt inkomsten bli högre och förslitningsskadorna behöver minska. Den negativa inverkan som produktionen av svenskt griskött har på samhället hänger samman med ett begränsat bidrag till sysselsättning och livsmedelsförsörjning samt samhällets låga engagemang för bevarandet av grisars genetiska mångfald.
– Eftersom ingen har gjort en så här omfattande social livscykelanalys av lantbrukets produktionssystem tidigare fick vi pröva oss fram, berättar Lotta Rydhmer som är en av Stanleys Ziras handledare. Att studera två olika produktionssystem samtidigt hjälpte oss att utveckla livscykelanalysen. I den vetenskapliga artikeln redovisas Social Hotspot Index och social risktid för alla olika aspekter, vilket gör att studien kan användas för att identifiera styrkor och svagheter för olika intressenter i de två produktionssystemen.
Den största skillnaden i Social Hotspot Index mellan konventionell och ekologisk produktion handlar om hur lokalsamhället påverkas. Det är kopplat till användningen av bekämpningsmedel i sojaodlingen, tillgången till gårdsbutiker och möjligheten att få se betande grisar på landsbygden. Tillgång till gårdsbutiker och bidrag till livsmedelsförsörjning är två sociala aspekter av olika karaktär som båda kom fram på workshopen. I studien redovisas ett Social Hotspot Index-värde för varje grupp och därför vägdes inte gårdsbutiker och livsmedelsförsörjning mot varandra. Den första aspekten är viktig för lokalsamhället och den andra för hela samhället.
Ett verktyg för social livscykelanalys av lantbrukets produktionskedjor
Resultatet av en livscykelanalys beror på vilka aspekter som tas med och hur de viktas. Forskarna har strävat efter en heltäckande utvärdering, grundad på FN:s riktlinjer, där de utgick från den vetenskapliga litteraturen och synpunkter från många olika experter. Experterna var också de som fick värdera betydelsen av de olika aspekterna. Även om det inte var möjligt att få fram uppgifter för alla föreslagna aspekter finns det nu ett verktyg för att göra omfattande sociala livscykelanalyser.
– Vår förhoppning är att detta ska stimulera till fler studier av sociala aspekter, säger Stanley Zira. Med mer data kan utvärderingen förfinas. Det arbetssätt som beskrivs i denna studie kan också anpassas för social livscykelanalys av andra produktionskedjor, såsom mjölk och ägg.
Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet
I FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) finns tre dimensioner: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. När det gäller produktionen av griskött finns det många förväntningar. Djurvälfärden ska vara god samtidigt som produktionen ska vara miljövänlig och ekonomiskt lönsam samt bidra till människors välfärd i Sverige och andra länder. I nästa steg kommer Stanley Zira och hans handledare att kombinera den sociala livscykelanalysen (LCA) med en miljömässig LCA för att visa på synergier och målkonflikter.
Stanley Zira, doktorand, Institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala, stanley.zira@slu.se
Lotta Rydhmer, professor, Institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala, lotta.rydhmer@slu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
