– Få fall av intervallcancer tyder på att 3D‑mammografi upptäcker cancerfall som annars hade diagnostiserats senare, vid ett eventuellt mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus.
I en stor screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö deltog närmare 15 000 kvinnor som fick både 3D‑mammografi (så kallad brösttomosyntes) och traditionell mammografi. Redan 2018 publicerade forskarna resultat från studien som visade att 3D‑mammografi upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med vanlig 2D‑mammografi.
Studerat intervallcancer
Denna gång har forskarna jämfört intervallcancer hos kvinnor i två grupper i Malmö. Kvinnorna i studien, som fick 3D‑mammografi, matchades i ålder och datum för screening med två kvinnor i en kontrollgrupp som under samma tidsperiod screenades med vanlig mammografi.
Intervallcancer farligare och har sämre prognos
Drygt 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom screening med mammografi. En del av resterande cancerfall upptäcks i intervallet mellan två screeningtillfällen, och kallas därför för intervallcancer. Oftast är det kvinnan själv som i mellantiden märker av förändringar eller symtom. Intervallcancer är generellt allvarligare, med sämre prognos, än cancer som upptäcks vid screening. Förekomsten av intervallcancer kan även användas som indikator för att utvärdera screeningmetodernas olika fördelar.
Källa: Kristin Johnson
Antalet intervallcancerfall kan användas som mått för att visa på screeningmetodens effektivitet att upptäcka cancer, och ett av de viktigaste utfallsmåtten att ta hänsyn till vid diskussioner om att eventuellt byta till 3D‑mammografi som screeningmetod. Förutom antalet intervallcancer jämförde forskarna även vilka olika typer av bröstcancer och spridningsgrad intervallcancerfallen bestod av.
Mer snabbväxande tumörer
– Bland studiedeltagarna som fick 3D‑mammografi såg vi att det var mindre troligt, 40 procent lägre odds, att få intervallcancer jämfört med gruppen som screenades med vanlig mammografi. Intervallcancerfall har generellt en relativt aggressiv biologisk profil med mer snabbväxande tumörer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer. I studien visades dock inga stora skillnader mellan grupperna avseende intervallcancrarnas biologiska profil.
Kristin Johnson förtydligar att kvinnorna i studiegruppen som screenades med både 3D‑mammografi och mammografi i och med det fick två radiologiska bedömningar, till skillnad mot kontrollgruppen. Detta kan i viss mån ha påverkat de färre fallen av intervallcancer i studiegruppen.
Screeningrekommendationer varierar
3D-mammografi används inte i dag inom bröstcancerscreeningen i Sverige, men metoden används på många håll i landet för att följa upp och utreda misstänkt bröstcancer som kvinnan känt själv eller efter en screening med misstänkta fynd som utreds vidare. Socialstyrelsen har aviserat att de snart ska se över rekommendationerna för bröstcancerscreening. Flera europeiska studier har visat att 3D‑mammografi bidrar till att hitta fler fall av bröstcancer i screening, fast det vetenskapliga underlaget för att använda 3D‑mammografi i screening bedöms som svagt, mycket på grund av tidigare avsaknad av data om intervallcancer. Därför är dagens övergripande europeiska riktlinjer ännu vaga. För övrigt skiljer sig riktlinjerna för screeningprogrammen åt mellan länder inom såväl som utanför Europa.
Forskarna menar att deras nya resultat, som hitintills är de enda publicerade som visar på en sänkt intervallcancerfrekvens, ytterligare stöder att 3D‑mammografi kan komplettera eller ersätta mammografi i screening. I förlängningen kan de även bidra till att stärka den europeiska rekommendationen att komplettera eller ersätta mammografi i screening.
– Screening med 3D‑mammografi visar potential att minska andelen intervallcancer. Vi behöver dock se fler studier som pekar i samma riktning.
Varje år får 8 000 personer bröstcancer
Bröstcancer är i Sverige den vanligaste cancerformen hos kvinnor med näst flest dödsfall. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. För att tidigt kunna diagnostisera bröstcancer och minska dödligheten rekommenderar Socialstyrelsen screening med mammografi, och i Sverige screenas alla kvinnor mellan 40 och 74 år för bröstcancer med mammografi ungefär vartannat år. Tiden mellan screeningstillfällena kan variera utifrån kvinnans ålder.
Kristin Johnson, doktorand vid institutionen för transnationell medicin, Lunds universitet, och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, kristin.johnson@med.lu.se
Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt.
– På vintern verkar mitokondrierna prioritera att producera mer värme istället för mer energi. Blodet blir ett slags värmeelement som de kan skruva upp när det blir kallt, säger Andreas Nord, forskare vid Lunds universitet och den som lett studien.
Okänd värmereglering
Tills nu har den gängse uppfattningen varit att fåglar värmer sig genom att huttra med sina stora bröstmuskler och burra upp fjädrarna. Huruvida det finns värmereglerande processer inuti fåglarna har man inte vetat så mycket om.
För att undersöka mitokondriernas funktion fångade forskarna talgoxar, svartmesar och blåmesar vid ett par olika tillfällen: dels tidigt på hösten, dels under senvintern. Innan fåglarna släpptes tog forskarna blodprov på dem och isolerade de röda blodkropparna. Med hjälp av en så kallad cellrespirometer, ett högkänsligt instrument som kan mäta hur mycket syrgas mitokondrierna förbrukar, kunde forskarna räkna ut hur stor del av syrgasförbrukningen som gick åt till att producera energi och hur mycket som gick åt till att skapa värme. Slutligen mätte de också hur mycket mitokondrier som respektive blodprov innehöll.
Gör mindre energi och mer värme
Resultaten visar att blodproven som togs på vintern innehöll mer mitokondrier och att mitokondrierna arbetade hårdare. Men arbetet handlade inte om att producera mer energi, vilket forskarna hade trott eftersom fåglarnas ämnesomsättning är mycket högre på vintern.
– Vi hade inte en tanke på att fåglarna kan ha ett värmeelement i blodet som de kan skruva upp, så visst blev vi förvånade, säger Andreas Nord.
Han och hans kollegor ska nu gå vidare och undersöka om kyla är hela förklaringen till att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern. Bland annat ska de studera om maten som fåglarna äter vintertid påverkar mitokondrierna.
Andreas Nord, forskare evolutionär ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, andreas.nord@biol.lu.se
Jonatan Jungmalm, doktorand vid Göteborgs universitet, rekryterade drygt 200 motionslöpare från Göteborgsvarvets anmälningsregister och följde dem under ett års tid. För att delta i studien skulle de ha löptränat i minst ett år, ha sprungit i snitt minst 15 kilometer per vecka under det senaste året och ha varit skadefria i åtminstone ett halvår. Deltagarna var män och kvinnor i åldrarna 18 till 55 år.
Varannan löpare beräknas få en skada
Under året som studien pågick fyllde motionslöparna i en träningsdagbok med uppgifter om hur mycket de sprang varje dag och om de kände smärta. De som drabbades av plötslig skada eller under en längre tid känt smärta undersöktes av idrottsläkare.
– En tredjedel av deltagarna skadades under studiens gång. Men om man dessutom tar hänsyn till de deltagare som inte fullföljde studien utan hoppade av är det rimligt att anta att nästan hälften av alla motionslöpare skadar sig under ett år, säger Jonatan Jungmalm.
Jonatan Jungmalm har använt sig av en särskild statistisk metod för att beräkna andelen skadade löpare med hänsyn till det bortfall av deltagare som är vanligt i studier som bygger på frivillighet.
Skador i knä, vad och hälsena
Av de som drabbades av skador fick hälften besvär i knäna, vaderna eller hälsenorna.
– Det var få av skadorna som var långvariga. Men alla skador innebar att löparna inte kunde träna som vanligt, säger Jonatan Jungmalm.
Det fanns ingen skillnad i kön, ålder, löperfarenhet eller vikt mellan de som skadade sig och de som klarade sig.
– De som tidigare varit skadade hade däremot större sannolikhet att drabbas igen.
Flera fystester gjordes
Alla deltagare fick göra ett flertal fystester när studien började. Det var olika sorters styrketester, rörlighetstester och tester på löpstil.
– De som var relativt svaga i utsidan av låren hade högre skaderisk. Även de som hade ett sent pronerande löpsteg hade större risk för skada. I övrigt spelade det ingen större roll om löparen till exempel var svag i bålen eller hade begränsad muskelflexibilitet.
Pronerande löpsteg
För att dämpa kraften som sker vid landning rullar foten inåt, vilket kallas att foten pronerar. Ett sent pronerande löpsteg innebär alltså att den maximala pronationsvinkeln uppnås relativt sent under steget.
Jonatan Jungmalm, doktorand i idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, jonatan.jungmalm@gu.se
Syskons utbildningsval påverkas av många externa faktorer, till exempel vad deras föräldrar har för utbildning och yrke. Men forskare har nu kunnat isolera att just storasyskonets utbildningserfarenhet direkt påverkar yngre syskon i stor utsträckning.
– Vi ser samma mönster i Chile och Sverige, trots stora skillnader i allt ifrån utbildningssystem till kultur och graden av ojämlikhet i samhället, säger Adam Altmejd, doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och Handelshögskolan, och en av författarna till studien.
Även till ”sämre” utbildningar
Yngre syskon följer äldre både till bättre och sämre* program på universitet och högskolor. De följer också efter till samma lärosäte, oavsett inriktning.
– Vi ser att effekten av storasyskonens val påverkar individer i alla typer av familjer. I USA ser vi dock en mycket starkare effekt bland personer från studieovana hem. Vi ser då att i denna grupp är sannolikheten att läsa på ett fyraårigt college upp till sex gånger högre för personer med äldre syskon som gör det, säger Adam Altmejd.
Effekten är bestående även mellan syskon med en åldersskillnad på mer än fem år, vilket tyder på att det inte bara handlar om att syskon vill studera tillsammans. Om det äldre syskonet däremot hoppar av sin utbildning uteblir effekten.
Kan förklara ojämlikhet
Den här typen av sociala nätverkseffekter tror forskarna kan förklara varför ojämlikhet inom utbildningsväsendet är svår att bli av med, även i relativt sett jämlika samhällen.
– Vi vill förstå varför vi fortsätter att se så stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper i samhället. Varför barn till personer utan högskoleutbildning har betydligt lägre sannolikhet att utbilda sig på universitetet, även i Sverige där högskoleutbildningar inte kostar någonting. De här resultaten visar på vikten av akademiska förebilder, säger Adam Altmejd.
Äldre öppnar vägen för yngre
Från tidigare forskning, främst inom sociologi, vet vi att familjebakgrund är starkt associerat med val av utbildning. Med den statistiska analysmetod som nu använts kan forskarna belägga äldre syskons direkta påverkan, inom flera olika typer av familjer och utbildningssystem.
– Det vi kan ta med oss när utbildningsfrågor debatteras är att den sociala kontexten är oerhört viktig för vilken utbildningsväg en individ tar. När vi planerar insatser för att nå grupper som har svårt att hitta till högre utbildningar kan det vara bra att ha i åtanke att ett äldre syskon ofta öppnar upp den vägen för sina yngre syskon.
* Programmet är sämre än vad det yngre syskonet annars hade sökt till i termer av genomsnittlig ingångslön bland examinerade, genomsnittsbetyg bland inskrivna studenter och andel som fortsätter på programmets andra år.
Adam Altmejd, doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, adam.altmejd@sofi.su.se
Svar från 9 500 invånare i elva länder har gett forskarna en insikt i hur regeringar bör agera för att stoppa spridningen av coronaviruset.
– Att genomföra en kombination av många restriktiva åtgärder har motsatt effekt. Öka istället efterlevnaden av åtgärderna, säger Sofia Wikman, forskare vid Högskolan i Gävle.
Mest effektivt enligt medborgarna
Forskare har i en undersökning frågat om 44 olika smittbegränsande åtgärder för att bedöma hur effektiva medborgare tycker att dessa är. Vilka åtgärder uppfattas som en kränkning av personliga friheter? Vilka åsikter och demografiska faktorer påverkar efterlevnaden och vad kan regeringar göra för att förbättra medborgarnas efterlevnad på bästa sätt?
Undersökningen spreds i elva länder: Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Bulgarien, Tjeckien, Finland, Indien, Lettland, Polen, Rumänien och Sverige.
En balans av åtgärder
Studien ger forskarna unika svar på vilka åtgärder som medborgarna uppfattar som mest effektiva, respektive vilka som upplevs som mest begränsande för deras mänskliga rättigheter.
I svaren kan forskarna se att politiker inledningsvis under en pandemi bör genomföra de minst restriktiva och mest effektiva folkhälsoåtgärderna.
– Det handlar om åtgärder för att balansera mellan de negativa ekonomiska, psykologiska och sociala effekterna och åtgärder för att skydda de mänskliga rättigheterna, säger Sofia Wikman.
Svenskar mest rädda
Sverige skiljde på en punkt ut sig från övriga tio länder: svenskarna var mest rädda för att smittas av coronaviruset. En möjlig förklaring kan vara att det under pandemins första månader, när studien genomfördes, fanns stora skillnader mellan vilka åtgärder myndigheterna vidtog i de olika länderna. Vissa länder införde tidigt stränga restriktioner och andra, som Sverige, förespråkade mer frivillighet och eget ansvar.
– Jag kan inte uttala mig om orsakerna till varför svenskar var mest rädda, men om jag ska spekulera kan det ha att göra med att man fick en känsla av att det i Sverige inte gjordes så mycket för att stoppa viruset, säger Sofia Wikman.
Satsa på övertalning av män
Här är några av forskarnas slutsatser kring vad myndigheter kan göra för att öka medborgares vilja att följa åtgärderna:
• Regeringar som har lågt förtroende bör anstränga sig mer för att övertyga medborgarna, särskilt män, om hur effektiva de åtgärder som föreslås är.
• Ekonomisk ersättning till medborgare som har förlorat sina jobb eller inkomst på grund av restriktionerna kan förbättra efterlevnaden.
• Bara använda evidensbaserad information i offentliga kampanjer.
• Avstå från åtgärder som uppfattas som mycket begränsande för medborgarnas mänskliga rättigheter till förmån för åtgärder som uppfattas som effektiva, ifall det finns bevis för att de hindrar virusspridning.
I studien jämfördes data från över en miljon svenska män som mönstrade inför militärtjänstgöringen med data från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Männen följdes från mönstring och drygt tjugo år framåt.
Andelen deltagare som vid mönstringen hade övervikt ökade under perioden och det gjorde också andelen med fetma. Under samma period försämrades också konditionsnivån något vid mönstring.
Ökning av hjärtsvikt och stroke
– Dessa faktorer, det vill säga övervikt, fetma och sämre kondition, är en del av förklaringen till den stora ökningen av hjärtsvikt som vi ser i studien, och att även stroke ökar, konstaterar David Åberg, docent på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens försteförfattare.
– Glädjande nog ser vi, trots ökande övervikt, en ganska kraftig minskning av hjärtinfarkt bland dessa yngre män, och att även dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar, fortsätter han.
Antalet fall av hjärtsvikt inom 21 år från mönstring ökade enligt studien med 69 procent, från 0,49 per 1 000 av dem som hade mönstrat de första fem åren, 1971–75, till 0,83 per 1 000 som hade mönstrat de sista fem åren, 1991–95.
Antalet fall av stroke, alltså hjärninfarkt och hjärnblödning, uppvisade samma trend. Ökningen för hjärninfarkt var 32 procent, från 0,68 till 0,9 per 1 000 från första till sista femårskullen. Ökningen för hjärnblödning var 20 procent, från 0,45 till 0,54 per 1 000.
Starkt stöd för fysisk aktivitet
Hjärtinfarkterna inom 21 år från mönstring minskade däremot, med 43 procent, från 1,4 till 0,8 per 1 000 av dem som hade mönstrat först och sist. Andelen avlidna i hjärt-kärlsjukdomar sjönk också, med 50 procent, från 1,5 till 0,74 per 1 000.
Att trenderna för hjärt-kärlsjukdomar går åt olika håll över tid talar för att andra och okända faktorer också spelar in. Det kan handla om viktutveckling efter mönstring, men också stress och droganvändning. Särskilt för hjärtinfarkterna tror forskarna att kraftigt minskad rökning ligger bakom nedgången. Faktum kvarstår dock att övervikt och fetma påverkar.
– Vi ser att hjärtinfarkterna skulle minskat ännu mer om det inte vore för ökad övervikt och fetma. Våra resultat ger alltså ett starkt stöd för att övervikt och i någon mån dålig kondition redan vid 18 års ålder påverkar tidig hjärt-kärlsjukdom. På samhällsnivå blir det alltså viktigt att försöka öka fysisk aktivitet och ha goda matvanor redan i tonåren och samtidigt minska stillasittande, avslutar David Åberg.
Så gjordes studien
Studien omfattar data om 1 258 432 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1971–1995. Snittåldern vid mönstring var 18,3 år.
Uppgifterna om männens vikt, längd och fysiska kondition vid mönstring samkördes med data i Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister för perioden 1991–2016. Männen följdes alltså från mönstring och drygt tjugo år framåt.
Andelen deltagare som vid mönstringen hade övervikt, BMI på 25–30, ökade under perioden 1971–1995 från 6,6 till 11,2 procent, medan andelen med fetma, BMI på 30 och uppåt, ökade från 1,0 till 2,6 procent. Under samma period försämrades också konditionsnivån något vid mönstring.
Vilken roll ska litteraturundervisningen spela i skolan? Gustaf Borsgård, Umeå universitet, berättar att avhandlingen handlar mycket om hur svårt det kan vara att hitta rätt språk för att tala om skönlitteratur i dagens utbildningsklimat, vilket har intresserat honom som både litteraturvetare och svensklärare.
– Det finns en rådande kunskapssyn som premierar det som är mätbart och som gör det klurigt att lyfta svårgripbara frågor om bildning och estetik, säger Gustav Borsgård.
Problematiskt med skolans värdegrund
Avhandlingen visar att läsning i sig tillskrivs många positiva kvaliteter i dagens utbildningspolicydiskurser, inte minst på grund av inflytandet från kunskapsmätningen Pisa.
– Däremot framstår det som mer oklart vad skönlitteraturen har för särskilt att erbjuda. Ett vanligt sätt att legitimera litteraturundervisning har varit att lyfta fram den som ett led i en demokratifostran. Problemet med det är att skolans värdegrund riskerar att bli det ideologiska mått som skönlitteraturen förväntas leva upp till.
Han berättar vidare att avhandlingen även innehåller en intervjustudie med svensklärare.
– Jag hade nog förväntat mig att deras arbete hade varit ännu hårdare präglat av den instrumentella kunskapssynen inom samtida utbildningspolicy, men studien visar att lärare på olika sätt väljer att förhandla med aspekter av styrdokumenten som de inte gillar.
Tänka till en extra gång
På frågan hur han skulle vilja att resultatet av avhandlingsarbetet kommer till användning säger Gustav Borsgård att han strategiskt sett förstår och delvis kan sympatisera med idén om att lyfta fram litteraturundervisningen som demokratifrämjande.
– Men jag skulle väl önska att man inom forskning och undervisning kunde tänka till en extra gång innan man underställer skönlitteraturen den typen av nyttomotivering och att man preciserade vad man menar med begrepp som demokrati och medborgarfostran.
Gustav Borsgård, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, gustav.borsgard@umu.se
Något framträder mellan biskopen Peder Winstrups bägge underben. Att döma av röntgenbilden är det frågan om små ben. Är det ett djur, en råtta? När bilden studeras närmare kan osteologerna från Lunds universitet se svaga antydningar till det som ska bli nyckelben – det är ett människofoster.
Inuti kistan hittas fostret, insvept i ett stycke linnetyg. Att döma av lårbenets längd var det 5–6 månader gammalt och dödfött. Fyndet av fostret väckte ett flertal frågor. En av dem var vad det gjorde i biskopens kista.
Bilden till vänster visar Peder Winstrups mumie. Till höger syns fostret som låg under hans ben. Bild: Gunnar Menander
Hur hamnade barnet i kistan?
– Det var inte ovanligt att små barn placerades i kistor tillsammans med vuxna. Fostret kan ha placerats i kistan efter begravningen, då den stod i det winstrupska gravkoret i Lunds domkyrka och därför var åtkomlig, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet, en av de ledande forskarna bakom studien.
Begravningsboken från Lunds domkyrka vittnar om att kistor med barn placerats i detta gravkor, utan att de var besläktade med familjen.
– Att placera en kista i ett kor är en sak, men att placera fostret i biskopens kista en helt annan. Det fick oss att undra om det fanns något släktskap mellan fostret och biskopen, säger Torbjörn Ahlström.
Röntgenbild av fostret, troligen Peder Winstrups sonson. Bild: Gunnar Menander
Var släkt på fädernet
Forskare vid Stockholms universitet har därför analyserat prover från Peder Winstrup och fostret. Resultaten visar att fostret var en pojke och att de var släkt, ett släktskap av andra graden, det vill säga i medeltal 25 procent av generna var gemensamma. Avsaknaden av träff på den mitokondriella arvsmassan, samtidigt som det förelåg träff på Y-kromosomen, visade att släktskapet var på fädernet.
– Arkeogenetiken kan bidra till förståelsen om bland annat släktskapsförhållanden mellan gravlagda individer och i detta fall mera specifikt mellan Winstrup och fostret, säger Maja Krzewinska vid Centrum för paleogenetik, Stockholm universitet, en av de ledande forskarna bakom studien.
Släktrelationer utforskades
Detta innebär, vid en andra gradens släktskap, att följande konstellationer mellan Winstrup och fostret är möjliga: farbröder, brorsöner, farföräldrar, barnbarn, halvsyskon och dubbelkusiner. Vad som är en rimlig relation i det här fallet berättar den kunskap som finns om de winstrupska släktskapsförhållandena.
Genom att studera detta har forskarna kunnat utesluta ett antal möjliga släktskap mellan biskopen och fostret. Ett möjligt släktskapsförhållande som kvarstår omfattar sonen Peder Pedersen Winstrup.
– Det är möjligt att den för tidigt födde pojken var Peder Pedersen Winstrups son, och biskopen hans farfar, säger Maja Krzewinska. Kanske är det ett familjedrama vi ser konturerna till här.
Symbolisk handling
Peder Pedersen Winstrup följde inte i pappans och farfaderns spår och studerade teologi, i stället intresserade hans sig för befästningskonst. Han förlorade faderns egendom i Lundagård genom reduktionen och levde förmodligen på allmosor från släktingar under sista delen av sitt liv. Med Peder Pedersen Winstrups död avslutades den manliga linjen av den adliga familjen Winstrup. Att placera det avlidna fostret i biskopens kista blev för honom en stark symbolisk handling: han hade avlat en son, om än dödfödd.
Den mumifierade biskopen genomgår en medicinsk undersökning
Video: Mummified bishop is a unique time capsule from the 17th century (2,11 min)
Vaccin brukar beskrivas som den medicinska uppfinning som har räddat flest liv. Idag har de flesta vacciner en sak gemensamt: De ska ges till friska människor. Därmed blir toleransen mot att vacciner kan ge biverkningar extremt låg. Så det är inte underligt att det finns en skepsis mot de ingredienser som ingår i vaccin, oavsett om de tagits fram för att bekämpa mässling, hepatit eller covid-19. Men det går en fin gräns mellan sund skepsis och ett reflexmässigt motstånd mot allt vad vaccin heter.
Rädsla för det främmande
Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet, har skrivit boken Knowledge resistance: How we avoid insight from others. Han menar att motståndet mot vaccinering grundar sig i en instinktiv rädsla för det främmande.
– För motståndarna handlar ju vaccinationer om att läkemedelsindustrin och experter lobbar för att en främmande person med en spruta ska föra in en farlig substans i mitt barn. Vaccinförespråkarna är medlemmar ur andra grupper än vår egen, som vi inte känner och därmed inte har kunnat utveckla en tillitsfull relation till.
Risken ligger i kroppens reaktion
En risk med vaccinering är att det goda man vill uppnå, i sällsynta fall kan stimulera reaktioner man inte vill ha, enligt Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet.
– Så fort man sparkar igång immunförsvaret finns en risk, punkt. Autoimmuna sjukdomar kan ibland utvecklas vid en infektion, och det kan även hända vid en vaccination – liksom vid vilken infektion som helst – och ju mer man sparkar igång immunsystemet desto mer ökar risken, säger hon.
Trots det handlar diskussionen om vaccinernas skadlighet ofta om ingredienser, och ofta andra än den verksamma substansen. Vissa framhålls som skadliga, andra bara motbjudande. Några exempel är formaldehyd, kvicksilver, aborterade foster och kylarväska. Som ofta finns det i flera fall ett litet korn av sanning i påståendet att vaccinen innehåller de här ingredienserna:
Nej, foster används inte för att framställa vaccin. Däremot odlas vissa vaccin i välkända cellkulturer, där cellerna har ursprung i foster som aborterats för flera decennier sedan, men som sedan länge växer helt av sig själva. Astra Zeneca använder sig av en sådan cellkultur för sitt vaccin.
Embryonala celler från 1973
Den virusvektor (läs mer nedan) som Astra Zeneca använder i sitt sars-cov-2-vaccin kallas ChAdOx1-S och är framställt i något som kallas genetiskt modifierade humana embryonala njurceller, eller HEK 293-celler. HEK 293 är en cellinje som togs fram 1973 och ofta används i forskning och härrör från ett foster som troligen var av kvinnligt kön.
Nej, formaldehyd är inte en ingrediens i vaccin. Påståendet härrör troligen från att formalin kan användas för att avdöda eller inaktivera vissa beståndsdelar i vissa vacciner. Spår av formaldehyd kan till exempel finnas i vaccin mot stelkramp, hpv och hepatit. Enligt Folkhälsomyndigheten är mängden försumbar och det finns inga belägg för att formalin kan utlösa en allergisk reaktion.
Nej, vaccin innehåller inte kylarvätska. De kan däremot innehålla polyetylenglykol som till skillnad från glykol (kylarvätska) inte är giftigt. Det har dock förekommit allergiska reaktioner mot vaccin som innehåller polyetylenglykol, däribland Modernas vaccin mot covid-19. Enligt en artikel i Läkartidningen (2021) är det oklart om de allergiska reaktionerna kan kopplas till polyetylenglykol.
Nej, vaccin innehåller inte kvicksilver. Tiomersal, en kvicksilverförening, användes tidigare som konserveringsmedel i flera vacciner. Enligt Läkemedelsverket innehåller inget vaccin idag tiomersal.
Men vilka ingredienser ingår då i vacciner?
Det beror på hur de är konstruerade. De vaccin mot covid-19 som nu distribueras, eller är på väg ut på marknaden, använder antingen mRNA, virusvektorer eller proteiner för att sparka igång kroppens immunsystem.
Tre vaccintyper mot coronavirusets ytprotein
Gemensamt för dem alla är att de utgår från det spikliknande protein som sitter på ytan av coronaviruset och hjälper viruset att ta sig in i våra celler.
mRNA är en budbärarmolekyl som innehåller ett slags arbetsbeskrivning för coronavirusets spikprotein, och får våra kroppar att själva börja producera det. Därmed kan det egna immunförsvaret agera mot spikproteinet – utan att behöva möta hela viruset.
Virusvektorvaccin använder ett avväpnat virus som transporterar själva genen för spikproteinet – en bit dna som sedan översätts till mRNA. Därefter fungerar det likadant som mRNA-vaccin.
Proteinvaccin ger direkt immunförsvaret främmande substanser att agera mot.
Så funkar mRNA-vaccinet
mRNA-vaccin började utvecklas på 1990-talet. RNA står för ribonukleinsyra, en kod eller ett recept för att tillverka olika proteiner. ”M” är en förkortning av ”messenger”, budbärare. Ett problem för den här typen av vacciner är att mRNA är instabilt och snabbt bryts ner i kroppen. Lösningen blev att packa in mRNA i en fettdroppe.
Ett mRNA-vaccin innehåller inte någonting av det virus som kroppen ska lära sig att försvara sig mot, utan bara ett recept som ska få cellen att själv tillverka ”fiendetrupper”, de så kallade spikproteinen på virusets yta. När kroppens immunförsvar upptäcker fienden startar produktionen av antikroppar. mRNA tillverkas syntetiskt i ett laboratorium genom att virusets genetiska sekvens knappas in i syntetiseringsmaskin.
Den genetiska sekvensen för sars-cov-2 publicerades i mitten av januari 2020. Två månader senare hade Moderna tagit fram en vaccinkandidat och påbörjat kliniska studier på människor. Även vaccinet Pfizer/Biontech bygger på mRNA.
Så funkar virusvektorvaccin
Virusvektorvaccin använder samma princip som mRNA-vaccinen men börjar i steget före. Ett oskadliggjort virus, ofta ett förkylningsvirus, får bära med sig genen för coronavirusets spikprotein in i kroppen. Cellerna läser av dna:t och producerar det mRNA som sedan bygger spikproteinet. Spikproteinet triggar sedan igång immunförsvaret.
Både det ryska Sputnik V och Astra Zenecas vaccin använder adenovirus som vektor, eller bärare, för spikproteingenen.
– Det finns många adenovirus som infekterar människan, så vi har utvecklat en viss immunitet. Därför använder Astra Zenecas ett adenovirus från schimpanser som är nytt för immunsystemet hos människor, säger Karin Loré vid Karolinska Institutet.
Så funkar proteinvaccin
Den tredje typen av vacciner är de som kallas proteinbaserade, helt enkelt för att de innehåller en grupp av de proteiner som immunförsvaret ska lära sig att bekämpa.
– Proteinvacciner är mycket vanligare och det finns redan flera som är godkända mot andra virus. Man sätter ihop ett kluster av protein som gör att immunsystemet reagerar. Problemet är att reaktionen kan bli för svag och då måste man ha en adjuvans.
Än finns inga godkända proteinvacciner mot covid-19, men flera är på väg.
Adjuvanser förstärker vaccinet
Adjuvans är en ingrediens som används för att förstärka effekten av ett proteinvaccin och få immunsystemet att vakna till. Varken virusvektorvaccin eller mRNA-vaccin behöver någon adjuvans. Det proteinvaccin som tillverkas av företaget Novavax innehåller en adjuvans, Matrix M, som har sitt ursprung i forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Adjuvanset har använts länge inom veterinärmedicinen, bland annat i influensavaccin för hästar.
Det andra proteinbaserade vaccinet mot sars-cov-2 som tas fram av företagen Sanofi och Glaxo Smith Kline, innehåller samma adjuvans (AS 03) som ingick i Pandemrix, vaccinet mot svininfluensa. Enligt en studie i tidskriften Vaccine (maj 2019), var risken för narkolepsi i samband med Pandemrix inte direkt kopplad till AS 03.
Tillsatser skyddar vaccinet
Förutom förstärkande adjuvanser innehåller vaccin tillsatser som ska förhindra att de verksamma ingredienserna förstörs:
Salter tillsätts för att behålla PH-värdet.
Socker tillsätts för att parera förändringar av ljus och värme.
Emulgeringsmedel kan tillsättas för att se till att fett och vatten blandas utan att skära sig.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme och – pollen. För runt var fjärde svensk innebär vårens och sommarens ankomst inte bara utekaféer och fågelkvitter utan även kliande ögon, rinnsnuva och trötthet orsakat av höga pollenhalter i luften. För att hindra eller mildra dessa allergiska reaktioner finns det ett stort behov av att kunna förutsäga kommande pollenhalter i luften, något som enbart har varit möjligt att göra från dag till dag. Fram tills nu.
Lättare att planera
Forskare har, genom att kombinera data över lufttemperatur, nederbörd och pollenkoncentrationer från 28 mätstationer i nordvästra Europa från flera år, kunnat ta fram en modell som kan ge en prognos över en hel pollensäsong. De kan även se hur allvarlig den kommande säsongen förväntas att bli.
– Informationen gör det möjligt att planera längre framåt, framförallt innan säsongen har börjat. Till exempel kan prognoserna hjälpa sjukvårdspersonal att förbereda sig inför ökningen av allergirelaterade sjukdomar. Det underlättar också för särskilt känsliga individer när de ska planera ledigheter eller utlandsvistelser, säger forskaren Georgina Brennan, Lunds universitet, som arbetade med studien under sin tid vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) i Lund och som är en av författarna bakom artikeln.
Metoden redo att användas
Prognoserna, som gäller gräspollen, gör det även möjligt att förutsäga hur mycket medicin som exempelvis apotek behöver köpa in för att täcka behovet. Modellen kan i princip börja användas med en gång. Den ger dock inte information om när en säsong börjar eller slutar, och kan heller inte förutse mängden pollen för en specifik dag, påpekar forskarna.
Idag är drygt 40 procent av Europas befolkning allergisk mot någon typ av pollen och det anses vara ett globalt hälsoproblem för 10–20 procent av jordens befolkning. Många är särskilt känsliga mot gräspollen, som produceras av bland annat hundäxing och timotej. I Sverige dominerar gräspollen under perioden från tidig sommar till höst.
Svårare pollensäsonger i framtiden
Forskarna tog även fram en modell som visar att klimatförändringen, med en ökad koldioxidhalt i atmosfären, kommer att innebära allt svårare pollensäsonger framöver. Enligt forskarna kommer pollensäsongerna att bli 60 procent svårare och allvarligare jämfört med idag om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas, i enlighet med FN:s klimatpanels ”business-as-usual”-scenario. Anledningen är att mer koldioxid i luften ökar växternas produktivitet och därmed pollenproduktionen. Detta i sin tur innebär fler allergiska reaktioner.
– Klimatmodeller som utgår från ett scenario där koldioxidhalten fortsätter att öka på samma sätt som idag visar att många fler kommer att få besvär med pollenallergi. Detta är ett allvarligt problem som kommer att påverka många människors liv, säger Georgina Brennan.
Kombinerade observationer
Det är inte första gången som forskare har visat att problemen med pollenallergi kommer att öka på grund av klimatkrisen. Tidigare studier har dock baserats på data från tidigare års pollenkoncentrationer, och inte som i den senaste studien, på kombinerade observationer av hur ökad koldioxidhalt och olika väderkomponenter påverkar gräs- och pollenproduktionen.
– Det finns studier som gjorts i speciella kammare där man har sett att gräs producerar mer pollen om koldioxidhalten ökar. Dessa är en bra referens och visar på att det finns ett samband. Hur snabbt det sedan går beror på vilka strategier för att dämpa klimatförändringen som sätts in, säger Georgina Brennan.
I sin avhandling har Aron Onerup, disputerad i kirurgi vid Sahlgrenska akademin, studerat patienter diagnosticerade med tjock- eller ändtarmscancer.
De deltagare som varit fysiskt inaktiva visade sig ha högre risk att inte känna sig fysiskt återhämtade tre veckor efter operation. De hade också drygt fyra gånger högre risk för komplikationer efter operation jämfört med deltagare som varit fysiskt aktiva.
Studier med liknande resultat genomfördes även för individer som skulle opereras för bröstcancer och gallvägssjukdom.
Inget resultat av snabbinsats
Frågan var om det gick att förbättra oddsen för patienter med tjock- eller ändtarmscancer. I ännu en studie lottades 761 individer till antingen vanlig rutinvård eller ett träningsprogram som utfördes på egen hand under cirka två veckor före och fyra veckor efter operation.
Programmet, som omfattade en halvtimmes medelhård träning per dag, hade dock ingen effekt på varken den självupplevda fysiska återhämtningen, risken för komplikationer, omoperationer, återinläggningar på sjukhus, eller på vårdtiden.
– Även om träningsstudien inte hade några effekter på det korta tidsfönstret efter operationen är det möjligt att åtgärder som leder till en långsiktigt ökad fysisk aktivitetsnivå kan ha positiva hälsoeffekter. Det viktiga är att inte införa åtgärder i hälso- och sjukvården innan de har blivit vetenskapligt utvärderade, konstaterar Aron Onerup.
Många skäl att träna
Den övergripande bilden talar dock för att den nivå av fysisk aktivitet som en person har när det står klart att en operation för gallvägssjukdom, tjock- eller ändtarmscancer ska göras har tydlig koppling till hur det sedan går med återhämtningen.
– Forskningsresultaten talar för att det finns ytterligare anledningar att arbeta för en så fysiskt aktiv befolkning som möjligt, utöver de redan kända vinsterna på exempelvis hjärt-kärlhälsa och psykisk hälsa, säger Aron Onerup.
Fjärde största riskfaktorn
Brist på fysisk aktivitet identifieras som den fjärde ledande riskfaktorn för icke-smittsamma sjukdomar.
Källa: WHO 2009
Aron Onerup, disputerad inom kirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, aron.onerup@gu.se
Rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan leda till att fiskar av arten ruda ändrar beteende och blir nervösa och fega. Det visar Jerker Vinterstare, vid Biologiska institutionen på Lunds universitet, i sin avhandling. Han visar också att när rovfisk som gädda finns i närheten kan rudorna förändra både kroppsform, ögonstorlek och färg, men också byta dygnsrytm. Dessutom har han upptäckt stora skillnader mellan hur honor och hanar reagerar när risken att bli uppäten är överhängande.
Rester av Prozac i vattendrag
SSRI-mediciner som Prozac och Fluoxetin används ganska ofta mot psykisk ohälsa. Användningen har lett till att det går att detektera rester av antidepressiva läkemedel i vattendrag. I avhandlingen har Jerker Vinterstare bland annat undersökt hur rester av signalsubstansen serotonin, som ingår i SSRI-läkemedel, påverkar rudor. Resultaten visar att individer som får i sig en relativt hög dos blir nervösa och fega på ett helt annat sätt än de som inte får i sig något.
Serotoninets påverkan på rudor påminner, enligt Jerker Vinterstare, en aning om hur antidepressiva SSRI-läkemedel initialt påverkar deprimerade människor. I ett inledningsskede kan läkemedlen förstärka depressionen och framkalla suicidala beteenden.
Påverkar även kroppsformen
Men det är inte bara fiskarnas beteende som förändras, även kroppsformen påverkas (magen blir större) om de får i sig antidepressiva läkemedel.
Stress i form av annalkande fara, som rovfiskar, förändrar också rudornas kroppsform. När gäddorna lurar i vassen reagerar rudorna genom att dels få en mörkare färg, dels bli högre genom att ryggen växer – ett sätt att säga till gäddan att det inte lönar sig att attackera eftersom rudan är ett för stort byte. Men hanar och honor reagerar olika på rovfisk: Medan hanarna blir avsevärt högre förändras knappt honorna.
– Hanar verkar lägga energin på att förbereda sig för att skydda sig mot sina naturliga fiender medan honor istället lägger energin på att få ungar, säger Jerker Vinterstare.
I sin forskning har han dessutom upptäckt att rudor som simmar i gäddvatten ändrar dygnsrytm och blir mer nattaktiva. En annan kroppslig förändring är att pupillerna blir större. Båda förändringarna innebär ett slags skydd mot rovfiskar eftersom gäddor är mest aktiva dagtid och stora pupiller släpper in mer ljus, vilket förbättrar mörkerseendet.
– Växterna behöver koldioxid för sin fotosyntes, men högre halter av koldioxid i atmosfären leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt i vegetationen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.
I studien har en grupp internationella forskare sammanfattat kunskapen om hur växter påverkas av ökade koldioxidnivåer. Växtligheten på land tar för närvarande upp cirka en tredjedel av den koldioxid som släpps ut till följd av mänsklig aktivitet.
Dramatisk utveckling
Trots att växternas upptag är en sänka för koldioxid följer världen ändå för närvarande det mest dramatiska scenariot för global uppvärmning av de olika scenarier som den internationella klimatforskningspanelen IPCC har skisserat. Utan vegetationens stora upptag av koldioxid skulle klimatförändringarna ha varit ännu mer drastiska än idag. Det är därför väsentligt att beräkna hur det upptaget kan komma att förändras.
Beräkningar av den globala kolcykeln, hur kolet frigörs som koldioxid och sedan binds, bygger på såväl statistikdata som datormodeller och mätningar av bland annat koldioxidkoncentrationen.
Koldioxidsänka på 11 miljarder ton
Den terrestra koldioxidsänkan har under senaste åren varit kring 11 miljarder ton koldioxid per år, jämfört med utsläpp på 35 miljarder ton. Detta är nuläget, men för att gå framåt och beräkna den globala kolbalansen vid nästa sekelskifte, för våra barnbarnsbarn, fick forskarna först bena ut de fysiologiska mekanismerna bakom. Det handlar om hur mycket av koldioxidupptaget som förklaras av koldioxiddriven ökning av fotosyntesen, och huruvida modeller för fotosyntesen beskriver dess ökning på rätt sätt. Utöver detta måste man utreda om nuvarande effekter består över årtionden.
Analys av gamla sockerbitar
Forskningen i Jürgen Schleuchers grupp vid Umeå universitet har bidragit med resultat om hur koldioxidökningen har påverkat växternas fotosyntes under de senaste decennierna. Det har varit något av ett detektivarbete där forskarna först fick utveckla metoder för att upptäcka förändringar genom kemisk analys av socker som bildats av fotosyntesen. Metoderna har sedan kalibrerats genom experiment där man ändrat koldioxidkoncentrationen. Slutligen analyserades bland annat sockerbitar som folk har sparat sedan 1950-talet.
Slutsatsen i den vetenskapliga artikeln är att den hittillsvarande modellen för fotosyntesen bara förklarar en del av den terrestra koldioxidsänkan.
– Vegetationens upptag har köpt oss tid i klimatarbetet. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden, bland annat eftersom temperaturhöjningen kommer att dämpa fotosyntesen. Då kommer det istället att krävas ännu större minskningar av utsläppen. Det är glädjande att denna forskning har bidragit till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, säger Jürgen Schleucher.
Jürgen Schleucher, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, jurgen.schleucher@umu.se
”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har med andra människor att göra?”
Denna fråga har ställts till över 35 000 amerikaner mellan åren 1973 och 2018 genom den amerikanska enkätundersökningen General Social Survey (GSS). Under dessa år har andelen som menar att man kan lita på de flesta människor minskat från 46 till 32 procent. Därmed skiljer sig utvecklingen i USA från den i många europeiska länder där upp- och nedgångar i tillit ofta är marginella. I Danmark har den sociala tilliten till och med ökat.
Viktigt för tillväxt och demokrati
– Tidigare forskning har visat att frånvaro av tillit leder till minskad ekonomisk tillväxt och att demokratin fungerar sämre. Därför oroar utvecklingen i USA. Särskilt i tider av ökad polarisering, säger Jan Mewes, som tillsammans med en forskargrupp från Sverige och Kanada har gjort en unik undersökning där man för första gången kan peka på vad den minskande tilliten beror på. Eller åtminstone vad hälften av minskningen beror på.
En del forskare menar att tillit framför allt är en generationsfråga: att den tillit till andra som du får med dig från unga år är grundmurad och håller i sig livet genom. Andra forskare menar att det inte endast är en generationsfråga och pekar på individuella förklaringar såsom ökade inkomstklyftor, förändrade attityder, ökad boendesegregation och ökad etnisk mångfald.
Individuella förklaringar påverkar tilliten
Jan Mewes och hans kollegor ville undersöka de individuella förklaringarna och kunde med hjälp av enkätundersökningen GSS plocka fram data där samma individer, vid tre tillfällen under åren 2006 och 2014, svarade på frågor om social tillit i relation till förändringar i inkomst, erfarenhet av att ha varit arbetslös, förändringar i hur ofta de träffar släkt och vänner samt förtroende för politiska institutioner.
– Vi såg inget samband med mellan tillit och förändringar i hur ofta man träffar släkt och vänner. Däremot såg vi att tilliten påverkades framför allt av erfarenhet av att ha varit arbetslös samt av misstro gentemot de politiska institutionerna. Även missnöje med inkomst spelade in, men till en lägre grad.
Förklarade halva minskningen
När resultaten från studien från 2006–2014 ställdes mot den långsiktiga nedåtgående trenden från åren 1973–2018 kunde man utläsa att arbetslöshet, missnöje med politiska institutioner samt missnöje med inkomst låg bakom hälften av den totala minskningen.
– Om man ska tolka resultaten positivt kan man säga att vår studie pekar på att minskningen av tilliten inte följer en naturlag där tilliten minskar över generationerna. Med rätt åtgärder kan kurvan vändas uppåt igen.
Vad beror resten av minskningen på?
– Eftersom det ligger utanför vår studie kan jag tyvärr bara spekulera om det. Det finns exempelvis en annan, också aktuell, studie som lyfter fram sambandet mellan polariseringen och social tillit i USA. Andra forskare betonar de extremt ökade inkomstklyftorna i USA .
Vad finns det för förklaringar till att länder i Västeuropa har en stabil och i jämförelse med USA hög tillitskurva och att den till och med ökar i Danmark?
– Om vi exempelvis jämför USA och Norden är nog den viktigaste skillnaden Nordens utpräglade och stabila tillit till de politiska institutionerna medan vi ser en tydlig minskning i USA mellan 1973 och 2018. Eftersom erfarenhet av arbetslöshet är en viktig anledning till att amerikanernas sociala tillit minskar så kan man också anta att mindre arbetslöshet och bättre arbetslöshetsförsäkringar spelar en viktig roll.
Forskarna har tidigare påvisat att sammansättningen av barns tarmmikrobiota påverkas av hur de föds, och vad de äter. I den aktuella studien har man på detaljnivå studerat hur sammansättningen av tarmbakterier utvecklats hos 471 barn, födda på sjukhuset i Halmstad.
Första avföringsprovet togs när respektive barn var nyfött, följt av provtagning vid 4 månader, 12 månader, 3 år och 5 år. Forskarna kunde därmed följa hur olika bakterier successivt inkorporerades i barnens tarmmikrobiota.
Långsam mognad
Redan vid födseln koloniseras tarmen av bakterier och andra mikroorganismer. Under de första levnadsåren ökar sedan artrikedomen allt eftersom. Det som nu framträder är en avsevärt mer detaljerad bild av denna utveckling.
En viktig slutsats är att tarmmikrobiotan är ett ekosystem som tar lång tid på sig att mogna. Inte ens vid 5 års ålder är systemet komplett. Mognadsprocessen kan se väldigt olika ut hos olika individer, och ta olika lång tid.
De kejsarsnittfödda barnen i studien, en dryg tredjedel, hade vid 4 månaders ålder en lägre diversitet i sin tarmmikrobiota än övriga barn. Mellan 3 och 5 års ålder var de dock i kapp och uppvisade en i stort sett normaliserad tarmmikrobiota för sin ålder.
– Våra fynd visar att tarmmikrobiotan är ett dynamiskt organ och framtida studier får visa om de tidiga skillnaderna i tarmmikrobiotan kan påverka barnen längre fram i livet, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Göteborgs universitet, som är ansvarig för studien.
Mognar olika fort
– Det är slående att även vid 5 års ålder saknas flera av de bakterier som är viktiga tarmmikrobiotan hos vuxna, fortsätter han. Det tyder på att tarmen utgör en komplex och dynamisk miljö där bakterier skapar förutsättningar för varandras kolonisation.
Den aktuella studien har enligt forskarna vidgat förståelsen för hur människan samverkar med de miljontals bakterier kroppen hyser och hur dessa etableras. Lisa Olsson är forskare vid Göteborgs universitet, och en av förstaförfattarna:
– Barn lär sig färdigheter som att gå och prata olika snabbt och det visade sig att samma sak gäller tarmmikrobiotans mognad, säger hon.
Fredrik Bäckhed igen:
– Att undersöka och förstå hur tarmmikrobiotan utvecklas i friska barn ger oss en referens för att i nya studier undersöka om den kan vara bidragande orsak till sjukdomar längre fram, avslutar han.
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, fredrik.backhed@gu.se
Frågan om D-vitamin kan minska risken för infektioner är omdiskuterad. För fyra år sedan publicerades en sammanställning av aktuell forskning som
visade att tillskott av D-vitamin kan ge visst skydd mot luftvägsinfektioner. Nu har samma forskargrupp från bland annat Karolinska Institutet, Harvard Medical School och Queen Mary University of London kompletterat det tidigare materialet med ytterligare 18 studier och gjort nya analyser.
Resultaten bygger på 43 randomiserade och placebo-kontrollerade studier med nästan 49 000 deltagare om det eventuella sambandet mellan D-vitamin och luftvägsinfektioner. Kunskapsunderlaget omfattar såväl publicerade som registrerade men ännu inte publicerade studier, och är den hittills mest omfattande sammanställning som gjorts.
Daglig dos mest effektiv
Den nya studien tillför ytterligare information om D-vitamin som skydd mot luftvägsinfektioner, men omfattar inte frågeställningen om D-vitamin kan skydda mot covid-19. Den totala skyddseffekten mot luftvägsinfektioner var 8 procent, men forskarna ser till exempel att en daglig dos av D-vitamin har en mycket bättre effekt än en dos som ges varje vecka eller månad. Det finns heller ingen anledning att överskrida den rekommenderade dosen.
– Det verkar inte behövas en särskilt hög dos, utan de som fick 400– 1000 IU per dag hade bäst effekt mot luftvägsinfektioner. Gruppen som fick en sådan dos uppvisade en minskning av infektionsrisken med 42 procent. Jag vill understryka att det inte fanns några signaler i studien om att normala doser av D-vitamin skulle vara farligt eller ge upphov till biverkningar, säger Peter Bergman, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Friska personer blir inte friskare
Enligt Peter Bergman är en slutsats man kan dra från studien att sjukvården bör vara uppmärksam på grupper med en känd risk för D-vitaminbrist, som personer med mörk hud, övervikt och hög ålder.
– En daglig dos D-vitamin kan skydda skelettet och kanske också minska risken för luftvägsinfektioner hos utsatta grupper i samhället. Den breda allmänheten kommer sannolikt inte ha lika stor nytta av tillskott. Friska personer blir inte ännu friskare av D-vitamin, säger Peter Bergman.
Nu vill forskarna förstå mekanismerna bakom den skyddande effekten av D-vitamin mot luftvägsinfektioner. Till exempel vilka genetiska faktorer som avgör varför olika individer svarar olika på tillskott av D-vitamin.
En svaghet med sammanställningen är att den kan ha påverkats av så kallad publikationsbias, det vill säga att studier som inte påvisar en effekt aldrig publiceras, vilket kan skapa en falsk bild av att effekten är större än vad den egentligen är. För att kompensera för detta inkluderades även data från registrerade men ännu inte publicerade studier.
