− Perseverance främsta uppgift är att komma närmare svaret på en av de största frågorna vi har: om vi är ensamma i universum, säger Andreas Johnsson, som forskar om Mars geologi vid Göteborgs universitet.
Uppståndelsen kring rovern Perseverance som landade på planeten Mars den 18 februari 2021 har varit stor. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har släppt videosekvenser från landningen och för första gången har vi kunnat höra ljud från den röda planeten.
− Den har instrument för att hitta geologiska fenomen som eventuellt bildas genom livets påverkan, samt ämnen som kan vara förenliga med liv om de hittas i ovanliga koncentrationer och ovanliga geologiska sammanhang. Viktigast är instrumenten för analys av stenprover för att upptäcka eventuella biosignaturer och organiska föreningar, säger Andreas Johnsson.
Ljud från Mars
Bilden visar ett område där Perseverance kan korsa kratern Jezero, när den undersöker miljöer som en gång kan ha bebotts av liv. Forskare tror att området en gång översvämmades med vatten och var hem för ett gammalt floddelta. Bild: NASA/JPL-Caltech/USGS
Rovern har en stor uppsättning kameror, 19 stycken, som kan ta tredimensionella bilder, zooma och filma. Den har även ett ytterligare sinne i form av mikrofoner som gjort att människan för första gången kan höra ljud från Mars.
− Detta gör att Mars kommer att kännas närmare än någonsin tidigare. Ljudet blir också ett viktigt komplement till övriga undersökningar, bland annat kommer Perseverance kunna skjuta laser på stenar. Ljudpuffarna då denna laser träffar en sten kan ge information om stenens egenskaper, likt en geolog som knackar på en sten med hammare.
Framtida bemannade resor
En annan forskare som noga följer roverns äventyr på Mars är astrofysiker Maria Sundin. Visserligen forskar hon inte om just Mars men hon undervisar om planeten. Hon uppskattar när undervisningen blir knuten till så högaktuell forskning.
− Vid den tid då livet uppstod på jorden var antagligen planeterna relativt lika varandra, och därför är det intressant att se om det finns några spår av att livet uppstod även på Mars. Om mänskligheten någonsin kommer att bo på fler platser än jorden är antagligen Mars och månen de mest sannolika platserna. Inte minst pandemin har visat att mänskligheten är sårbar, och chanserna för att vi skall bli långlivade som art ökar om vi finns på fler platser.
En förutsättning för framtida bemannade resor till Mars är möjligheten att producera syre för de habitat där människor ska leva samt för produktionen av raketbränsle. Därför har rovern även ett instrument med sig som ska genomföra ett experiment där koldioxid från Mars atmosfär ska omvandlas till just syre, något som våra växter gör för oss.
Roverns öde
Perseverence fotograferad av en av sina kameror den 20 februari. 2021. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ombord på Perseverence finns även en liten helikopter kallad Ingenuity. Den är främst ett sätt att testa om flygningar är möjliga på Mars. Dessutom ska rovern åka runt till olika platser för att samla in prover som den kapslar in och lämnar kvar på ytan.
− Dessa ska plockas upp av en framtida robotmission och skickas tillbaka till jorden. Även om Perseverance har med sig väldigt sofistikerade instrument kan vi göra så oerhört mycket mer i laboratorier på jorden, säger Andreas Johnsson.
Men vad händer med rovern när den slutar fungera?
− Den kommer att bli kvar på Mars yta för all framtid. Uppdraget är minst ett Marsår, vilket är ungefär 687 jorddagar, men förhoppningsvis kommer den att arbeta mycket länger än så. Curiosity som landade 2012 fungerar fortfarande bra och de drivs av samma system, säger Andreas Johnsson.
Men kanske kan farkosterna så småningom bevaras på något sätt, enligt Maria Sundin.
− Jag har funderat en del kring om vi i framtiden kommer att hämta hem dem igen som utställningsobjekt. En annan tanke är att Mars faktiskt kan bli bebodd i framtiden och att det blir någon typ av monument kring dem där de står, säger hon.
Text: Thomas Melin
Kontakt:
Andreas Johnsson, forskare vid Institutionen för geovetenskaper, andreasj@gvc.gu.se
I den aktuella studien har forskaren Ann Nordberg följt det språkutvecklande arbetet på nio förskoleavdelningarna vid förskolor i Vänersborgs kommun i två perioder. Först när personalen genomförde ett så kallat aktionsforskningsprojekt under våren 2019 och därefter i en uppföljande studie hösten 2019.
Aktionsforskning innebär att personalen forskar i sin egen verksamhet. I den här studien handlade det om att observera språkstödjande handlingar genom att bland annat filma interaktion mellan personal och barn, kritiskt reflektera över vardagssituationer och utifrån det utveckla nya former för att stödja barnens språkutveckling.
Språkutveckling i tamburen
De nio förskoleavdelningarna fokuserade på hur tamburen kan användas i det språkutvecklande arbetet. Till exempel ställde de ut en boklåda i tamburen vilket genast resulterade i att barnen läste och pratade böcker medan de väntade på sin tur att få gå ut. Ett annat exempel var att personalen filmade hur de själva pratade och interagerade med barnen, och utifrån detta ändrade de sitt beteende för att bli bättre språkliga förebilder med ett rikare och tydligare språk.
– Förskolans språkstödjande handlingar ökade både kvantitativt och kvalitativt. Personalen hittade på flera nya kreativa idéer hur de skulle skapa lärande aktiviteter och fördjupade sitt sätt att arbeta med dem, säger Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik.
– Det positiva med uppföljningsstudien var att personalen fortsatte, höll i och fördjupade arbetet, fortsätter Ann Nordberg
Observera och lära av varandra
Förskolepersonalen har använt sig av ett observationsverktyg, utvecklat av en brittisk språkforskare och professor i pedagogik, och tre dimensioner av det språkutvecklande arbetet kartlades: den fysiska lärmiljön, läraktiviteter samt interaktion mellan både pedagog-barn och barn-barn. Kartläggningen av den egna verksamheten har sedan använts till att reflektera, utvärdera och utveckla densamma.
– Observationsverktyget som ligger till grund för reflektionerna om språkstödet till barnen är baserat på forskning om vad som visat sig vara gynnsamt för barns språkutveckling och vilka handlingar vi vuxna kan göra för att stötta barns språk. Att arbeta strukturerat på detta sätt skapar förutsättningar för en förskola på vetenskaplig grund, säger Ann Nordberg.
– Alla förskolor ska jobba språkutvecklande. Men det här ett sätt att göra det mer strukturerat, fortsätter Ann Nordberg.
Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ann.nordberg@gu.se
Därför ska man hellre använda andra material än plast i till exempel engångsförpackningar, och hellre återanvända plastpåsar än välja nedbrytbar plast. Återvinning är också bättre än kompostering.
Det är några av budskapen från en grupp europeiska forskare som nyligen tog fram rapporten Biodegradability of Plastics in the Open Environment, i syfte att ge EU-kommissionen vetenskapligt stöd för ett nytt ramverk för biologiskt nedbrytbar plast.
– Jag tror att det viktigaste budskapet är att biologiskt nedbrytbar plast har en roll att spela för att minska ansamlingen av plast i den öppna miljön – men bara i vissa specifika applikationer, säger Antal Boldizar, professor vid Chalmers, som forskar om miljöanpassade tekniska polymerer och en av författarna bakom rapporten.
Minska, återvinna eller återanvända
Nedbrytbar plast skulle kunna ersätta konventionell plast och därigenom göra nytta inom exempelvis jordbruk och fiske när plasten är svår eller dyr att få bort ur miljön. Fyrverkeripjäser är en annan intressant applikation.
– I andra fall, inklusive engångsförpackningar och plastpåsar, skulle det troligen vara bättre att minska mängden plast vi använder, att återanvända den, återvinna den eller, där vi kan, kompostera den i industrianläggningar.
Problemet är att biologisk nedbrytningen av plaster oftast kräver mycket specifika förhållanden – som rätt temperatur och förekomst av rätt mikroorganismer i rätt mängd. Att märka plastartiklar som ”biologiskt nedbrytbara” utan att förklara vilka förutsättningar som krävs för att de ska biologiskt nedbrytas, orsakar idag förvirring hos konsumenter och andra användare. Förvirringen kan leda till förorening av avfallsflöden och faktiskt ökad förorening eller mer skräp.
Rapportens tre huvudbudskap till politiker och myndigheter:
Begränsa användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön till specifika applikationer för vilka minskning, återanvändning och återvinning inte är möjlig snarare än som en lösning för olämplig avfallshantering eller skräp
Ta fram enhetliga standarder för testning och certifiering för att förverkliga de potentiella miljöfördelarna jämfört med konventionell plast
Se till att relevanta målgrupper får korrekt information om den biologiskt nedbrytbara plastens egenskaper, lämpligaste användning och begränsningar, och hur den ska tas om hand.
Professor Antal Boldizar från Chalmers var medlem i den expertarbetsgrupp som nyligen lade fram SAPEA Evidence Review Report som presenterar de senaste vetenskapliga bevisen kring plastens biologiska nedbrytbarhet i den öppna miljön. Rapporten är finansierad av, och har presenterats för, EU-kommissionen och utgör underlag för EU:s strategi för biologiskt nedbrytbar plast. I arbetsgruppen ingick från Sverige även Ann-Christine Albertsson, professor emerita från KTH.
Landlevande varelser uppfattar olika delar av ljusets våglängder. Människan kan exempelvis inte uppfatta de kortaste våglängderna och kan därför inte se ultraviolett ljus. Förutom primater är det få landlevande varelser som kan se färgen röd. Ett fält med blommor i olika färger ser därför olika ut beroende på om det är en människa, en fjäril, ett bi eller en katt som ser fältet.
I en ny studie har ett forskarlag lett av forskare vid Lunds universitet och Harvard University utvecklat en helt ny metod för att upptäcka de opsiner som avgör om en organism kan se ljusets långa våglängder, det vill säga röda färgnyanser. Forskarlaget har särskilt studerat en fjärilsart, atalafjärilen som lever i Florida och i Karibien, och upptäckt att arten, till skillnad från de flesta andra fjärilar och övriga insekter, kan se röda färgnyanser.
Opsiner
Förmågan att se olika färger genereras av ljuskänsliga proteiner i näthinnan, så kallade opsiner. Det som avgör vilka färger en organism kan se är antalet opsiner och den molekylära strukturen på ljusreceptorn (molekyl eller cell som absorberar ljus).
Färger har stor betydelse för många beteenden hos insekter. Färger spelar roll för vilken partner de väljer, färger leder dem också så att de hittar föda och pollinerar växter.
–Vi behöver veta mer om färgernas betydelse för fjärilar och andra insekter, men tills nu har det inte funnits någon metod för att utforska insekters syn på molekylär nivå. Det är en sådan metod som vi har utvecklat, säger Marjorie Liénard, verksam vid Lunds universitet och den som har utvecklat den nya metoden.
Mer kunskap om ögats evolution
Metoden möjliggör att studera länken mellan genetiska förändringar i opsinerna och visuella anpassningar hos ryggradslösa djur, dit bland andra insekter, spindlar och kräftdjur räknas.
–Nu förstår vi hur en förändring i en enda aminosyra i ett protein helt kan förändra vad en insekt ser. Genom att karakterisera opsinerna hos en art kan vi få kunskap om exakt vad det djuret ser, säger hon.
Marjorie Liénard och hennes kollegor menar att den nyutvecklade plattformen kan få stor betydelse för kunskapen om ögats evolution. Med hjälp av den nya metoden kan forskare vandra bakåt i evolutionen och rekonstruera vad förfäderna till de arter som lever idag kunde se.
En internationell studie där forskare vid Umeå universitet deltar visar att en specifik form av proteinet OAS1 har en skyddande effekt mot covid-19. Proteinet är ett genetiskt arv från korsningar med neandertalmänniskan och är därför ojämnt fördelat i befolkningen.
– Detta öppnar mycket spännande möjligheter. Det finns redan idag behandlingar som ökar nivåerna av det specifika proteinet i kroppen. Nu kan vi gå vidare och undersöka om dessa även kan användas mot covid-19, säger Johan Normark, huvudprövare för en klinisk studie om covid-19 som utförs vid Umeå universitet och Region Västerbotten.
Förmodligen uppstod proteinet för tiotusentals år sedan när homo sapiens-människor korsades med neandertalare. Genom evolutionen har proteinet ökat och finns nu hos ungefär var tredje person med europeisk härkomst. Däremot har människor med afrikansk härkomst inte proteinet, eftersom inga neandertalare levde i Afrika.
I den aktuella studien framgick det att en form av proteinet OAS1 både har en skyddande effekt mot att insjukna i covid-19 och att de som ändå insjuknade blev mildare sjuka med mindre behov av respiratorvård.
Homo sapiens fick barn med neandertalare
Denna specifika form av OAS1 har förmodligen uppstått för tiotusentals år sedan när homo sapiens-människor korsades med neandertalare. Genom evolutionen har proteinet ökat och finns nu hos ungefär var tredje person med europeisk härkomst. Däremot har människor med afrikansk härkomst inte proteinet, eftersom inga neandertalare levde i Afrika.
I studien undersöktes proteiner som detekterades i blod, som kan vara möjliga att använda för behandling av covid-19. Utmaningen låg i att bestämma vilka proteiner som spelar en kausal roll i sjukdomsprogressionen för covid-19.
Nya framsteg för tekniken att mäta flera proteiner i blod samtidigt, i kombination med genetiska analyser genom så kallad Mendelian-randomisering, gjorde det möjligt att reda ut vilka proteiner som påverkade covid-19, snarare än vice versa.
Västerbottningarnas blod blir till hjälp
Studien baserades på 14 000 fall av covid-19-och 1,2 miljoner kontroller. Från dessa fann man 931 cirkulerande proteiner, där ökning av OAS1-nivåerna var starkast associerad med skydd mot svår sjukdom i covid-19. OAS1-proteinnivåer har nu mätts i blod hos 500 patienter i kanadensiska Biobanque québécoise de la covid-19, där man kunnat verifiera fynden på gennivå; att ökade nivåer hos patienter efter infektion var relaterade till skydd mot svår covid-19.
Även västerbottningarnas blod har en nyckelroll i studien. Eftersom proteinernas nivåer kan påverkas av covid-19 i sig, är det viktigt att också kunna mäta nivåerna i prover tagna långt innan pandemin. Västerbottningarna har under lång tid lämnat blodprover i Västerbottens hälsoundersökning. Dessa har sparats i Biobanken norr som nu utgjort en unik resurs för forskningen.
– Vi fortsätter nu med att studera nivåerna av proteiner från tiden före pandemin hos personer som långt senare insjuknade i svår sjukdom och jämför dessa med prover från personer med mild sjukdom, säger Elin Thysell, forskare vid Umeå universitet och biträdande projektledare för en satsning på att använda biobanksprover för att förebygga eller mildra sjukdomar.
Förutsäga vårdbehov utifrån arvsmassa
Tillsammans med forskare i virologi och immunologi kommer man att undersöka i hur hög grad OAS1-nivåerna i blodet innan personer blev infekterade kan förutsäga sjukdomsförloppet. Det görs genom att data för OAS1-nivåer för varje individ kopplas ihop med data från SCB, Socialstyrelsen och Svenska intensivvårdsregistret. Alla personuppgifter är anonymiserade för att skydda den personliga integriteten.
– Det är en fördel för vården om man på detta sätt kan göra prognoser för vilken vård patienter kan behöva baserat på deras arvsmassa, samtidigt som målet på sikt är hitta en botande läkemedelsbehandling, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid MIMS, Molekylär infektionsmedicin Sverige, vid Umeå universitet och ledare för flera stora multiregisterprojekt för att kartlägga covid-19.
Idag görs stora insatser för att utveckla vaccin. Men med hundratals miljoner människor som redan är smittade runt om i världen är det viktigt att även fortsätta sökandet efter sjukdomsspecifika behandlingar eftersom få sådana terapier har identifierats. Osäkerhet och bristande kunskap om hur länge vaccinen kommer att visa sig vara skyddande tillsammans med insikten att covid-19 troligen kommer att vara en global fråga i många år framöver, gör att behovet av terapeutiska behandlingar kommer att fortsätta.
Vetenskaplig artikel:
A Neanderthal OAS1 isoform protects individuals of European ancestry against COVID-19 susceptibility and severity (Sirui Zhou, Guillaume Butler-Laporte, Tomoko Nakanishi, David R. Morrison , Jonathan Afilalo, Marc Afilalo, Laetitia Laurent, Maik Pietzner, Nicola Kerrison, Kaiqiong Zhao, Elsa Brunet-Ratnasingham, Danielle Henry, Nofar Kimchi, Zaman Afrasiabi, Nardin Rezk, Meriem Bouab, Louis Petitjean, Charlotte Guzman, Xiaoqing Xue, Chris Tselios, Branka Vulesevic, Olumide Adeleye, Tala Abdullah, Noor Almamlouk, Yiheng Chen, Michaël Chassé, Madeleine Durand, Clare Paterson, Johan Normark, Robert Frithiof, Miklós Lipcsey, Michael Hultström, Celia M. T. Greenwood, Hugo Zeberg, Claudia Langenberg, Elin Thysell, Michael Pollak, Vincent Mooser, Vincenzo Forgetta, Daniel E. Kaufmann, Brent Richards) Nature Medicine
Kontakt:
Elin Thysell, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet elin.thysell@umu.se
Resultaten från studien, där 4 000 svenskar ingår, visar på en tydlig koppling mellan en kost med hög andel snabba kolhydrater, alltså med högt glykemiskt index (GI), och framtida hjärt-kärlsjukdom och död. Kopplingen fanns oavsett om man hade tidigare hjärt-kärlsjukdom eller inte.
– Data från den nya studien, tillsammans med tidigare publicerade data från andra studier, understryker att intag av kolhydrater av låg kvalitet sannolikt är minst lika dåliga eller sämre än många typer av fett, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, och fortsätter:
– Detta föranleder att vi delvis tänker om när det gäller vad som är skadligt i vår kost och vad som är nyttigt. Samtidigt är det en hel del i nuvarande kostrekommendationer som står sig bra: högt intag av frukt och grönsaker, och kolhydrater med högt fiberinnehåll som bönor och fullkornsprodukter hör till det som redan ingår.
Bröd med hela korn har lågt GI
Glykemiskt index (GI) används för att mäta hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett visst livsmedel. Exempel på livsmedel med högt GI är vitt bröd, bakverk, godis och läsk. Blodsockret stiger snabbt när man äter mat med högt GI och man behöver äta oftare.
Lågt GI har till exempel bröd, flingor och gryn med en stor andel hela korn. Dessa livsmedel leder till en långsammare blodsockerhöjning och bidrar också till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider. Det leder i sin tur till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer.
Forskarna använde ett frågeformulär för att kartlägga deltagarnas kostvanor över tid, och beräkna GI-värdet på maten.
Bland studiedeltagare med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom hade den femtedel av deltagarna vars diet låg högst på GI-skalan, jämfört med den femtedel som låg lägst, en 50-procentigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. För dem utan bakomliggande hjärt-kärlsjukdom var motsvarande riskökning 20 procent. Effekten av kost med högt glykemiskt index var starkare hos personer med övervikt jämfört med normalviktiga individer.
Totalt inträffade 8 780 dödsfall och 8 252 fall av allvarlig hjärt-kärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden.
Studiens försteförfattare är David Jenkins, professor vid universitetet i Toronto, Kanada. Han betonar hur resultat från Pure-studien även tidigare visat på hälsoeffekterna av att inta rätt slags kolhydrater. Lågt GI-värde finns i flertalet frukter, och i grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Vitt bröd, ris och potatis har högt GI-värde.
Studien publiceras i The New England Journal of Medicine och omfattar 137 851 individer. Den bygger på populationsstudien Pure ( Prospective Urban Rural Epidemiological study) med deltagare från 27 länder på fem kontinenter. Deltagarna var 35–70 år gamla och medianvärdet på uppföljningstiden nio och ett halvt år.
Vetenskaplig artikel:
Glycemic Index, Glycemic Load, and Cardiovascular Disease and Mortality
Kontakt:
Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annika.rosengren@wlab.gu.se
– Fynden har stor betydelse för vår grundläggande förståelse av hur hjärnan fungerar, vilket är viktigt för att förstå hjärnans sjukdomar, men också för framväxten av AI-teknologi och maskininlärning som alltmer inspireras av biologi, säger docent Martin Nilsson vid RISE.
Martin Nilsson och professor Henrik Jörntell vid Lunds universitet, har genomfört studien som nu är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physical Review E. Forskarna menar att svårigheten att behandla hjärnans sjukdomar i stor utsträckning beror på bristande förståelse för hur den fungerar och att fynden lyfter oss till en ny nivå.
Hjärnans internkommunikation
– Hur våra nervceller skapar de elektriska signalerna för inbördes kommunikation är en av de mest centrala frågorna för förståelsen av hjärnans funktion, som ju kan identifieras med flödet av dessa signaler i de stora nätverk som nervcellerna bildar. Ju bättre förståelse av dessa grundläggande mekanismer, desto bättre möjligheter att behandla de sjukdomar som drabbar hjärnan, förklarar Henrik Jörntell.
– Det tekniska genombrottet kom då vi upptäckte en ny matematisk metod för att lösa de ekvationer som beskriver nervcellen. Fastän de tidigare har betraktats som mycket svårlösta kunde vi nu lösa dem blixtsnabbt. Det gjorde att vi kunde korrigera och fullända neuronmodellen genom att analysera stora mängder experimentella data, säger Martin Nilsson.
Reglerad slumpmässighet
Resultaten från studien visar att nervcellerna ofrånkomligen uppvisar en reglerad slumpmässighet styrd av de molekylära mekanismer som genererar de elektriska signalerna. Slumpmässigheten kan bidra till tankspriddhet, men tillåter förmodligen också hjärnan att arbeta mer flexibelt och kreativt vid problemlösning – och paradoxalt nog att den också kan uttrycka sig mer exakt genom att tillåta ‘luddighet’ vid behov.
När Järvaområdet under våren 2020 drabbades hårt av covid-19 riktades medias intresse inledningsvis mot invånarnas språkkunskaper. Hela Järva pekades ut som en ”farlig smitthärd som inte kunde ta till sig information”, enligt en intervjuperson i studien ”Röster från Järva” som publiceras av Delegationen mot segregation (Delmos).
Men när journalisterna började inkludera röster från området blev debatten mer nyanserad, menar Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet. Hon har tillsammans med Suruchi Thapar-Björkert, universitetslektor vid Uppsala universitet, intervjuat företrädare för civilsamhället i Järva samt analyserat nyhetstexter om pandemin som under våren 2020 publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.
Samhällsviktiga yrken
Forskarna kan se att journalisterna ”talar med” snarare än ”om” invånarna i Järva, vilket också gav en annan bild av smittspridningen. Studien visar till exempel att trångboddheten inte togs upp i medierna förrän invånarna själva nämnt detta när de svarade på reportrarnas frågor. Samtidigt förnekade Järvaborna också att det handlade om bristande språkkunskaper.
Många som bor i Järva har dessutom samhällsviktiga yrken som är omöjliga att göra hemifrån, till exempel kör buss, städar sjukhus eller jobbar inom vård och skola.
– Att invånarna får komma till tals är nytt, jämfört med efter upploppen i Järva 2013 som vi tidigare studerat. Vi märker att journalisterna anstränger sig för att inkludera fler röster den här gången. För när vi fokuserar på stigmatiserande retorik, som utgår från att invånarna i Järva saknar kunskap, förvärrar vi en redan dålig situation, säger Karina Villacura.
Skuldbeläggande av Järva
Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert intervjuade även Järvabor efter upploppen och såg då hur unga män från Järva utmålades som ett hot. De jämför detta med att hela området sågs som problematiskt under pandemins första våg 2020.
Nu som då tar intervjupersonerna också upp den nedmonterade välfärden i Järva, och nämner till exempel hur vårdcentral och ungdomsgård har stängt. Forskarna beskriver det som en uppfattning av övergivenhet i förorten. Järvaborna som intervjuats ger också uttryck för bristande förtroende för myndigheter.
Forskarna: Det här behöver göras i Järva
Ökning av civilsamhällesorganisationernas inflytande och legitimitet i Järva
Strukturella reformer av välfärdssystemet
Åtgärder mot stigmatisering av olika områden
– Invånarna i Järva vill bli hörda. Men den här delen av befolkningen inkluderas inte i debatten och den lokalt producerade kunskapen tas inte tillvara. Det leder till brist på legitimitet, förtroende och tillit vilket i sin tur gör en krissituation som coronapandemin svårare att hantera , säger Karina Villacura.
Coronakrisen drabbar alla som bor i Sverige, om än olika mycket. Och kanske kan denna gemensamma, delade erfarenhet öka vår förståelse för varandra, tror Karina Villacura.
– Hur torftigt blir inte livet utan tillgång till kollektivtrafik och bibliotek, utan möjlighet att resa eller för barnen att ägna sig åt fritidsaktiviteter? Det är upplevelser som invånare i Järva har till vardags, även innan pandemin. Nu drabbar det alla. Möjligheten till delad erfarenhet har Järvaborna själva reflekterat kring i våra intervjuer, säger Karina Villacura.
Så här gjordes forskningen
Under 2018 genomförde forskarna fyra månaders intensivt kvalitativt fältarbete i Järvaområdet i Stockholm. Under coronapandemin har de analyserat materialet på nytt. De har också samlat in information från Aftonbladet (13 artiklar), Dagens Nyheter (16 artiklar), Svenska Dagbladet (15 artiklar) och Expressen (16 artiklar) mellan mars och maj 2020 samt intervjuat företrädare för tre organisationer i civilsamhället för att undersöka hur de ser på Järvas situation under pandemin våren 2020.
Det har sedan länge varit känt att kemikalien bisfenol A (BPA) är hormonstörande. Den kan till exempel påverka barns neurologiska utveckling och också öka risken för infertilitet och hormonrelaterad cancer.
Sedan 2011 finns ett förbud mot att använda BPA i till exempel nappflaskor och leksaker och BPA har också ersatts i många produkter, som i lock till barnmatsburkar, husgeråd och kassakvitton. Det innebär att exponeringen för BPA har minskat.
BPA ersatt med andra bisfenoler
I takt med att BPA har fasats ut har en rad andra bisfenoler, till exempel bisfenol F (BPF) och bisfenol S (BPS), introducerats i produkter till konsumenter.
Om även dessa bisfenoler kan ha hormonstörande effekter på människor har emellertid inte varit känt, något som forskarna inom den så kallade Selma-studien därför ville undersöka.
– Experimentella undersökningar i djur och cellmodeller har visat att ersättningskemikalierna BPF och BPS har liknande hormonstörande effekter som BPA. Tyvärr saknas i stort sett studier som undersökt effekten av ersättningskemikalierna i människor. Syftet var därför att undersöka om exponering för dessa kemikalier under tidig graviditet kunde kopplas till barns kognitiva utveckling, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor och projektledare för Selma-studien vid Karlstads universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai.
Mammor och barn följs i Selma-studien
Selma-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utvecklingen av kroniska sjukdomar senare. Forskarna följer drygt 2 000 mamma-barn-par från tidig graviditet och uppåt i åldrarna. Selma-studien genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, region Värmland, Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper.
Genom att mäta nivåer av tre sorters bisfenoler hos kvinnor i graviditetsvecka 10 och göra uppföljande IQ-tester på barnen kunde forskarna visa att exponering för bisfenol F under tidig graviditet kan kopplas till sämre kognitiv förmåga hos barn vid 7 års ålder.
– Vi är egentligen inte förvånade över de här resultaten, säger Carl-Gustaf Bornehag. Resultatet visar återigen att man måste vara försiktig innan man introducerar nya kemikalier.
Väcker oro
– Studien väcker oro, säger Elin Engdahl, forskare vid Uppsala universitet. Exponeringen för BPF ökar eftersom kemikalien nu ersätter till exempel BPA i en lång rad vanliga produkter och material. Jag tycker att större ansvar borde ligga på att bevisa att kemikalier är säkra innan de släpps på marknaden.
Så här gjordes forskningen
Tre bisfenoler (BPA, BPF, BPS) mättes hos 803 kvinnor i vecka 10 av graviditeten. Vid 7 års ålder undersöktes barnens kognitiva förmåga med ett så kallat WISC-test (IQ). Resultaten kontrollerades för viktiga bakgrundsvariabler såsom mammans rökning, utbildning, IQ och barnens kön, födelsevikt, prematuritet med mera.
Studien utfördes av forskare vid Karlstads universitet, Uppsalas universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York.
De pollinerande insekterna minskar i antal och artmångfald världen över på grund av att marken brukas allt mer intensivt. En utveckling som exempelvis kan påverka vår framtida matproduktion, då de flesta vilda växter och många grödor behöver pollinerare för att bilda frön och frukter.
Nu när våren börjar komma igång hoppas forskare vid Lunds universitet att allmänheten kan bidra till ökad kunskap om en av de vanliga pollinerarna, humlan.
Hungriga drottningar först ut
De första humlorna om våren är alltid drottningar eftersom de är de enda humlorna som överlever vintern. Allmänheten uppmuntras nu att rapportera in var och när de första, hungriga humledrottningarna syns runtom i landet. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars, längre norrut något senare.
– Vi vill ta reda på både när humlorna vaknar om våren i olika delar av landet, och om de väljer att leta efter mat och boplats i olika typer av miljöer, till exempel trädgårdar, parker och natur. Genom att ta reda på mer om humlornas aktivitet på våren hoppas vi kunna förstå hur de allt tidigare och varmare vårarna påverkar dem, säger Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet.
Spana både i och utanför trädgården
Enligt Anna Persson har man inom forskningen sett att trädgårdar kan vara gynnsamma miljöer för humlor eftersom det i trädgården ofta blommar under en lång säsong. Allmänhetens tips från många olika miljöer, som naturområden, parker och trädgårdar, kan hjälpa forskarna att utvärdera hur viktiga trädgårdar faktiskt är för humlor. Anna Persson framhåller att blommande träd och buskar, som sälg, hagtorn och fruktträd är särskilt intressanta för en hungrig humla.
– Ofta upptäcker man en humledrottning på hennes dova surr, så det gäller att spetsa både öron och ögon! Och om humlan sitter på en blomma kan man få ganska gott om tid att studera henne, för då är hon upptagen med att samla pollen och nektar.
De ovanliga arterna vaknar sent
Eftersom forskarna vill att den första humlan som syns rapporteras in så är det framförallt arter som vaknar tidigt på våren som man kommer hitta. De lite ovanligare arterna vaknar istället senare på våren eller försommaren. Och även om Anna Persson inte vill favorisera någon av humlorna så märks en viss rockstjärnestatus på vissa av arterna.
– Det skulle vara jättekul om några av Norrlands-arterna som är knutna till fjällmiljöer dyker upp i rapporteringen!
Känner du igen en humla när du ser en?
Forskarna söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars. Längre norrut kan man börja något senare.
De första humlorna om våren är alltid drottningar eftersom de är de enda humlorna som överlever vintern. Det gör de genom att gå i dvala i en hålighet under marken. När våren kommer och marken värms upp vaknar drottningarna. De flyger ut för att leta efter en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni.
Humlor är större, rundare, och har tätare päls än både honungsbin och de flesta andra arter av vildbin (olika arter av solitärbin). Drottningarna är dessutom större än arbetarhumlor, särskilt på våren då arbetarna är extra små. Därför är det lätt att känna igen en humledrottning.
Anna Persson , forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, anna.persson@cec.lu.se
Chicxulubkratern i Mexiko är den största nedslagskratern som bildats på jorden de senaste två miljarder åren. Det är inte så konstigt. Kraften när asteroiden, som mätte tio kilometer i diameter, kraschlandade på jorden motsvarade en miljard Hiroshimabomber. Berget smälte och enorma mängder av damm bäddade in jorden i totalt mörker under flera månader. Fotosyntesen upphörde, näringskedjor kollapsade och 75 procent av alla ryggradslösa djur dog ut. Det gjorde även dinosaurierna som svalt ihjäl i det kompakta mörkret. I en ny studie kan forskare, bland annat från Lunds universitet, slå fast vad som hände på jorden efter den ödesdigra kollisionen.
– Nu kan vi i detalj rekonstruera händelseförloppet minuterna, dagarna, veckorna och månaderna efter nedslaget. Vi kan följa effekterna av det gigantiska eldklotet som spreds från kratern, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet.
Analys med Iridiumspektrometer
Den aktuella studien bygger på analyser av borrkärnor som tagits upp från Chicxulubkratern. Avlagringarna, som består av krossat berg och uppslammade sediment, är hundratalet meter tjocka. Men tack vare mätningar av iridium – ett grundämne som himlakroppar innehåller 100 000 gånger förhöjda halter av – har forskarna lyckats hitta det centimetertunna lerlagret från tiden då asteroiddammet föll ned på jorden efter nedslaget. För att kunna lokalisera detta lager har en världsunik iridiumspektrometer i Lund använts. Det är med hjälp av detta instrument som Birger Schmitz och hans kollegor Per Kristiansson och Mikael Elfman har analyserat lerlagret från nedslaget.
– Vi kan se hur jorden först kyldes ned av allt stoft och hur sedan ett extremt växthusklimat utvecklades när bara gaserna från nedslaget var kvar i atmosfären. Allt detta skedde på bara ett år. De nya resultaten ger oss enormt värdefull information om hur jordens klimatsystem fungerar, säger Birger Schmitz.
Tsunamivågor spred damm och asteroidrester globalt
Forskarna har även hittat nycklar som förklarar effekterna av de kraftiga jordbävningar som ägde rum över hela jorden i samband med asteroidnedslaget. På grund av jordbävningarna uppstod enorma tsunamivågor som vällde in över kontinenterna. I berggrunden under Skåne, 60 meter under våra fötter, finns ett centimetertunt lerlager från katastrofen. Vid danska Stevns Klint bryter lerlagret – som består av dammet från berggrunden i Chicxulubkratern och den söndertrasade himlakroppen – fram i kustklinterna.
– Det är svindlande att vi kan få ut information ur ett material från exakt den tidpunkten då dinosaurierna dog ut. Tack vare den här typen av grundforskning inom geologi och astronomi, som ju inte fanns på dinosauriernas tid, hade vi idag kunnat upptäcka en hotande asteroid i god tid och hindra den från att träffa jorden, säger Birger Schmitz.
Förutom Lunds universitet har Vrije Universiteit Brussel, University of Padova, Japan Agency of Marine-Earth Science and Technology, Natural History Museum, University of Notre Dame, Université Libre Bruxelles, KU Leuven, Arizona State University, University of Vienna, Universität zu Köln, Ghent University, Utrecht University, Tokyo Institute of Technology, Florida State University, HNU Neu-Ulm University of Applied Sciences, Universities Space Research Association, Durham University, Pennsylvania State University, University of Texas at Austin, Imperial Collage London, Universiteit Amsterdam och University of Alaska, Fairbanks deltagit i arbetet:
Många råd till adoptivföräldrar kretsar kring barns rätt till sitt ursprung. Det har bidragit till att familjer åker på så kallade adoptionsåterresor för att knyta an till det adopterade barnets födelseland. Idag finns en hel industri kring fenomenet, med resebyråer som skräddarsyr återresor som en typ av familjesemester.
Johanna Gustafsson, doktor vid institutionen för Tema vid Linköpings universitet, har utifrån ett familjeperspektiv studerat hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en adoptionsåterresa.
– Det är främst föräldrarna som är drivande i beslutet att åka på en adoptionsåterresa. Exempelvis återvänder barnen inte för att återuppleva minnen i samma utsträckning, eftersom de ofta inte har några, det har däremot föräldrarna. Resultaten antyder med andra ord att det i första hand inte är barnen som återvänder, utan föräldrarna, säger Johanna Gustafsson.
Resan ses som viktig för att barnen ska känna stolthet över sina födelseländer och kunna bemöta frågor från omgivningen om födelselandet och adoptionen. Det är alltså i första hand barnens ursprung som motiverar resan. Hur mycket man väljer att återanknyta till barnens ursprung skiljer sig dock åt i familjerna. Medan vissa ansåg att det var viktigt att träffa personer ur barnets förflutna ville andra bara uppleva landet.
”Goda” adoptivföräldrar
Genom att planera och genomföra en återresa lever föräldrarna också upp till rekommendationer från exempelvis Socialstyrelsen, som säger att det är viktigt att barnen får tillgång till sitt ursprung. En adoptionsåterresa bidrar med andra ord till att göra dem till ”goda” adoptivföräldrar. Men att ta beslutet om att åka på en återresa är inte enkelt, föräldrarna pendlar mellan rädsla över att barnet kan uppleva resan som svår och tanken på att en utebliven resa skulle kunna innebära svårigheter senare i livet.
Barnen själva har inte deltagit särskilt mycket i planeringen av adoptionsåterresorna och vissa vet inför resan inte vad de ska göra i sina födelseländer. För dem är resan i större utsträckning som vilken semesterresa som helst, där fokus ligger på sol, bad och shopping. Barnens och föräldrarnas förväntningar inför resan är med andra ord olika.
Pengars betydelse för återresan
Ett tema som växte fram i Johanna Gustafssons möte med familjerna var hur pengar formar adoptionsåterresorna. En adoptionsåterresa till exempelvis Kina eller Colombia är en stor investering.
För föräldrarna som Johanna Gustafsson intervjuade är adoptionsåterresan ovärderlig i termer av pengar, även om de behöver låna till den eller ta från en pensionsfond. Men pengarna ger också upphov till moraliska dilemman. Är det rätt att ge pengar till sitt barns tidigare fosterföräldrar? Eller till barnhemmet? Pengarna signalerar vad man tycker är viktigt och blottlägger komplicerade relationer.
Barnens syn på pengar handlar främst om shopping. Att shoppa tillsammans blir också en aktivitet som familjerna ägnar sig åt för att kunna ha trevligt tillsammans, slappna av och där alla i familjen kan delta på samma villkor, utan att fokus ligger på familjemedlemmarnas olika ursprung.
– Alla de barn som jag intervjuade var nöjda med sin resa, men de har främst sett den som en semesterresa. Vad den betyder för dem i framtiden ifråga om identitet och tillhörighet är något som skulle vara intressant att följa upp, säger Johanna Gustafsson.
Adoptionsåterresor studeras ur familjeperspektiv
I fokus för Johanna Gustafssons studie står tio svenska adoptivfamiljer där både barn och föräldrar har intervjuats om hur de resonerar kring beslutet att göra en återresa, planeringen av resans innehåll och upplevelserna av resan. Studien visar att även föräldrarna spelar en central roll i adoptivfamiljers återresor och nyanserar bilden av att en adoptionsåterresa enbart är till för den adopterade. Istället behöver vi förstå resorna som ett gemensamt familjeprojekt, menar Johanna Gustafsson.
Lyssna på Johanna Gustafsson när hon berättar om sin forskning i Temapodden från Linköpings universitet.
Forskarna skickade ut cirka 3 200 fiktiva ansökningar till arbetsgivare runt om i Sverige. För varje ansökan noterade de sedan om de fiktiva sökande fick något svar och i så fall vilket.
– I ansökningsprocessen ser vi ingen diskriminering mot kvinnor som vill in i mansdominerade yrken. Men vi finner avsevärd diskriminering mot män i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet, som utfört studien tillsammans med Ali Ahmed vid Linköpings universitet samt Shantanu Khanna vid University of California, Irvine.
De yrken där diskrimineringen mot män i ansökningsprocessen observerades var bland annat sjuksköterska, barnskötare och förskollärare. Svårast var det för män att bli kallade till en intervju som lokalvårdare. Men i mansdominerade yrken som exempelvis fordonsmekaniker, lastbilschaufför, IT-utvecklare och lagerarbetare såg forskarna ingen diskriminering mot kvinnor.
Mäns ansökningar sållas bort
Även tidigare forskning har visat att könsdiskriminering vid det första steget i ansökningsprocessen oftare drabbar män som vill in i kvinnodominerade yrken. Mark Granbergs och hans kollegors experimentella studie är dock bredare och inkluderar fler yrkeskategorier.
Forskarna kombinerar data från tre tidigare korrespondenstester för att studera könsdiskriminering vid anställning i Sverige. Korrespondenstest är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Korrespondenstester kan dock endast fånga förekomsten av diskriminering i det allra första steget i ansökningsprocessen.
– Att mäns ansökningar – inte kvinnors – sållas bort i ansökningsprocessen är intressant. Vi vet ju sedan tidigare att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden vad gäller lön och befordran. Följdfrågan blir då, vad händer på vägen? Det vore intressant att titta på, men det är inget vår studie kan klargöra, säger Mark Granberg.
Mark Granberg, doktorand i ekonom, Linköpings universitet mark.granberg@liu.se
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi, Linköpings universitet, ali.ahmed@liu.se
– Resultaten visar att vi kan optimera skolmåltider så att de blir näringsriktiga, klimatsmarta, inte kostar mer och att de blir så lika basmenyn som möjligt. Detta visar att klimatsmarta och näringsriktiga skolluncher utgör en lovande väg för att skapa hållbara matvanor i den yngre generationen. Det kan spela en viktig roll i våra ambitioner att förbättra folkhälsan samtidigt som vi bidrar till att uppfylla FN:s klimatmål, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Hållbar meny som liknade den vanliga skolmaten
Tre skolor från kommuner i södra Sverige och Stockholm levererade grundmaterial till studien i form av livsmedelsinköp under ett år. Med hjälp av en matematisk modell kunde forskarna kombinera livsmedel för en näringsrik skolmat med 40 procent lägre klimatpåverkan, samtidigt som maten var lik den vanliga skolmatens livsmedelssammansättning och kostnad. Den nya menyn uteslöt inga livsmedel, men den totala mängden animaliska produkter minskades medan andelen växtbaserade livsmedel ökades.
Den nya menyn utvärderades på tre grundskolor i Botkyrka kommun i årskurs 0–9. För att studera hur eleverna accepterade den nya menyn, mättes det dagliga matsvinnet och lunchkonsumtionen under den tid då menyn serverades.
– När vi testade de nya måltiderna i praktiken fann vi att eleverna i skolorna varken åt mindre eller slängde mer mat när de optimerade skolluncherna serverades i skolrestaurangen, säger Patricia Eustachio Colombo.
Möjlighet att testa metoden i flera skolor
Forskarna hoppas att tillvägagångsättet testas i fler skolor och kommuner för att finslipa metoden och vidareutveckla menyerna. De skulle också vilja automatisera metoden och integrera den i nuvarande måltidsplaneringssystem.
– Innan metoden kan införas i stor skala skulle det kräva mer forskning för att bättre förstå hur människor ser på sina matvanor och vad som kan få dem att utveckla dem mot större hållbarhet och näringsriktighet. Det skulle även kräva ett gediget engagemang och vilja från beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå, säger Patricia Eustachio Colombo.
Andreas Lundberg Zachrisson har i samarbete med Göteborgs friidrottsförbund följt 58 friidrottare under en hel säsong och låtit fysioterapeuter och läkare diagnostisera deras överbelastningsskador. Av 58 friidrottare drabbades 42 av en överbelastningsskada någon gång under säsongen. Några drabbades av flera överbelastningsskador.
– Det som överraskade oss var att överbelastningsskadorna var så pass omfattande. Över hälften av dem klassades som allvarliga och resulterade i helt eller delvis utebliven träning i minst 28 dagar. Det påverkar så klart friidrottarnas prestation negativt att inte kunna genomföra sin träning fullt ut, säger Andreas Lundberg Zachrisson.
Överbelastningsskador uppstår gradvis eller plötsligt, och beror på en ackumulerande belastning under lång tid utan tillräcklig tid för återhämtning. Akuta skador och återkommande skador bland friidrottarna är inte med i undersökningen.
Flest skador i uppbyggnadsfasen
En säsong i friidrott är normalt indelad i uppbyggnadsfas från oktober till december, inomhustävlingar under vintern, ny uppbyggnadsfas från mars till maj och sedan utomhustävlingar under sommaren.
– Flest skador inträffade i uppbyggnadsfasen oktober till december. Det kan bero på att friidrottarna har vilat under september och sätter igång och tränar med för hög intensitet i oktober istället för att öka träningen successivt efter vilan, säger Andreas Lundberg Zachrisson.
Även under den andra uppbyggnadsfasen ökade antalet skador.
– En bidragande orsak kan vara träningsläger som många åker till i mars och april. Där är det möjligt att friidrottarna ökar träningsvolymen i och med att man är på läger och det kan leda till överbelastningsskador.
Riskfaktorer för skador
Nittio procent av överbelastningsskadorna inträffade i höfterna, låren, fötterna och underbenen. Orsakerna var individuella och varierade stort. För att kunna undersöka sambandet mellan riskfaktorer och överbelastningsskador genomgick alla friidrottare en undersökning vid studiens start där muskelflexibilitet och rörelseomfånget i leder mättes. Dessutom genomfördes en löpanalys och statiska styrketester.
– För flera av riskfaktorerna blev förhållandet till överbelastningsskada starkare vid gruppering av skador efter lokalisering, som till exempel för lår- och höftskador. Men det krävs ännu större studier, som även inkluderar form och volym av träning, för att ta reda när risken för skador ökar.
Andreas Lundberg Zachrisson, institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, andreas.lundberg.zachrisson@gu.se
Forskarna har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna.
Studien ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y och bidrar till kunskapen om hur arter bildas. Enligt Jessica Abbott vid Lunds universitet tyder resultaten på att det kan vara skadligt att korsa individer från olika populationer som har varit åtskilda länge. Anledningen är att ungarna, enligt studien, har sämre överlevnad än avkommor från honor och hanar från en och samma population.
Kunskap för bevarande av arter
– Det är värt att ha i åtanke inom bevarandebiologin när man vill öka möjligheterna för en art att klara sig, säger Jessica Abbott.
Sedan tidigare är det känt att hybrider mellan olika arter klarar sig bättre om de är honor (två X-kromosomer) än om de är hanar (en X- och en Y-kromosom). Orsaken har antagits vara att X- och Y-kromosomer som inte matchar (har olika ursprung) leder till problem.
I studien har forskarna korsat bananflugor (Drosophila melanogaster) från fem olika populationer från skilda världsdelar för att kombinera X och Y med olika ursprung. Därefter har de studerat och mätt skillnader i efterföljande generationer.
Befruktar bra, men sämre för avkomman
>Resultatet visar att hanar med X och Y som inte matchar är bättre på att befrukta honor än hanar med matchande X och Y. Men fördelen med hanarnas befruktningsförmåga verkar medföra sämre överlevnad hos ungarna.
– Vi trodde det skulle vara tvärtom, alltså att hanar med X och Y med olika ursprung skulle prestera sämre när det gäller befruktningsförmåga, men så är det inte och det är överraskande, säger Jessica Abbott.
