Molnen på himlen har stor betydelse för klimatet eftersom de släpper ifrån sig nederbörd och skuggar solen. Men moln fungerar också som stora reflektorer som hindrar utstrålningen av värme från jorden. Det här bidrar till växthuseffekten.
Men forskare behöver veta mer om molnen för att kunna förbättra klimatmodeller.
– Trots att man har studerat moln länge, så är de en av de största osäkerheterna i klimatmodeller. Det beror på att det är så många faktorer som bestämmer hur molnen påverkar solstrålningen. Och turbulensen i atmosfären gör att allt är i ständig rörelse. Det gör det ännu svårare att räkna på, säger Bernhard Mehlig som är professor i komplexa system vid Göteborgs universitet.
Droppar krymper och växer
Forskare har nu tagit fram en ny statistisk modell som beskriver hur antalet vattendroppar, deras storlekar och vattenångan vid den turbulenta molnkanten samspelar.
Fördelningen av vattendropparna är viktig eftersom den påverkar hur molnen reflekterar strålning och även hur molnet utvecklar sig när luften blandas om.
– Modellen beskriver hur dropparna krymper och växer i molnkanten när turbulensen blandar in torrare luft, säger forskaren Johan Fries vid Göteborgs universitet.
Modellen stämmer väl överens med datorsimuleringar som gjorts tidigare.
– Men vi är långtifrån i mål. Vår modell kan beskriva vad som händer i en kubikmeter av molnet i dagsläget. För cirka femton år sedan var det en kubikcentimeter, så det går framåt, säger Bernhard Mehlig.
Molnens egenskaper viktiga i klimatmodeller
När beslutsfattare diskuterar klimatförändringarna läggs stor vikt vid FN:s klimatpanel IPCC:s klimatmodeller. Och enligt IPCC är de mikrofysiska egenskaperna hos moln bland de minst förstådda inom klimatvetenskapen.
– Dessutom är avdunstningen av droppar en viktig process, inte bara i samband med atmosfäriska moln, utan också inom infektionsmedicinen. Små droppar som uppstår när vi nyser kan innehålla viruspartiklar. Om dropparna avdunstar, kan viruspartiklarna stanna kvar i luften och smitta andra människor, säger Bernhard Mehlig.
Han har även deltagit i en annan studie som beskriver hur fasta partiklar, som exempelvis iskristaller, rör sig i molnen.
– Iskristallerna och vattendropparna påverkar varandra. Men hur vet vi inte än, säger Bernhard Mehlig.
Den tidigare läraren Mimmi Norgren Hansson har i en avhandling studerat relationer och omsorg mellan barn i skolan. Hon menar att det är viktigt se på skolan som just en relationell plats.
– Att synliggöra relationernas betydelse är en betydelsefull del i att förebygga mobbing och skapa ett positivt och stärkande skolklimat, säger Mimmi Norgren Hansson.
Det spelar roll vem som bryr sig
En viktig slutsats i forskningen är att elever menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför. Genom relationerna tolkas handlingar som genuina eller inte.
– Enkelt kan man säga att vänskapsrelationerna avgör hur eleverna förstår omsorgshandlingar. Om eleverna inte har en bra relation sedan tidigare är det svårare att visa att man bryr sig om varandra när någon till exempel blir ledsen.
Genuina vänskapsrelationer viktiga
Mimmi Norgren Hansson menar vidare att detta kan vara viktigt att tänka på när man arbetar med skolans värdegrundsuppdrag.
– Det är genuina vänskapsrelationer som är betydelsefulla för eleverna, inte handlingarna i sig. Det spelar i sin tur roll för hur man arbetar i skolan. Vad ska man göra för att alla barn ska få ingå i genuina vänskapsrelationer?
Omsorgen är en motkraft
I forskningen framkommer också att omsorg ofta uppstår i förhållande till sådant som är svårt i skolan. När eleverna är ledsna, arga eller har gjort sig illa visar andra omsorg genom att försöka förbättra deras situation.
– Det är intressant att det är just omsorg som motkraft till det negativa som framkommer i intervjuerna, man skulle kunna tänka sig omsorg som en förstärkande handling. Som att bekräfta någon annans framgång, men det kommer inte fram sådana exempel.
Att det förhåller sig så här är en viktig insikt för att kunna förbättra hur man i skolan arbetar med värdegrunden, menar Mimmi Norgren Hansson. Genom att hjälpa elever att bekräfta även positiva känsloupplevelser går det att främja ett bättre skolklimat.
Tävlingsfokus kan försvåra
Orsaken till att eleverna beskriver omsorg som en motkraft till jobbiga saker kan hänga ihop med skolans organisering.
– Det är inget jag skriver om i avhandlingen men om man tillåter sig spekulera kan man tänka sig att det prestations- och tävlingsfokus som finns i skolan kan begränsa elevernas förmåga att förstärka varandras framgångar, säger Mimmi Norgren Hansson.
Hon beskriver också i avhandlingen hur både krävande och givande det är att ingå i nära relationer med andra människor. Slutsatsen är att detta är något som man behöver ta hänsyn till när skolan ska förstås och organiseras.
Mimmi Norgren Hansson, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet mimmi.norgren@umu.se
Det är känt att dålig fysisk form i ung ålder kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet. Men hur mekanismen ser ut bakom detta samband är inte klarlagt.
Åderförfettning, som också kallas åderförkalkning, är dock en viktig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom.
Ett internationellt forskarlag ville därför undersöka om fysisk form i tonåren är kopplat till åderförfettning långt senare i livet. Det skulle i så fall tyda på att det kan vara en mekanism bakom kopplingen till hjärt-kärlsjukdom.
Värnpliktiga män undersöktes
Forskarna har slagit samman information från det svenska mönstringsregistret och en stor befolkningsstudie om hjärt- och lunghälsa. För nästan 9 000 män som deltog i befolkningsstudien fanns också data från när de mönstrade för värnplikt under åren 1972 till 1987. De var då i 18-årsåldern.
I studien har forskarna undersökt hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med blod, med avancerad datortomografi. De studerade även två olika typer av plack i kranskärlen. Plack med inlagring av kalcium är enkla att mäta.
– Vi mätte inte bara kalcifierade plack i kranskärlen utan även icke-kalcifierade plack, som anses vara mer problematiska. De kan vara mer benägna att brista, vilket kan orsaka hjärtinfarkt, och har en sämre prognos, säger forskaren Angel Herraiz-Adillo vid Linköpings universitet.
Forskarna undersökte också åderförfettning i de stora artärerna från hjärtat upp till hjärnan med ultraljud.
Bra kondition kopplas till lägre risk
Studien visade att både god kondition och god muskelstyrka i ungdomen är kopplat till lägre risk för åderförfettning i hjärtats kranskärl nästan 40 år senare.
– Våra resultat stärker bilden av att en god fysisk form är kopplat till hälsoutfall långt senare i livet, säger forskaren Pontus Henriksson vid Linköpings universitet.
Han tycker att studiens resultat är oroande eftersom det finns tydlig global trend att ungdomar har sämre kondition nu än när studiens deltagare var unga på 1970- och 1980-talen.
– Därför tror jag att de här fynden kan vara ännu viktigare för de som växer upp nu, säger Pontus Henriksson.
Eftersom endast män omfattades av värnplikten i Sverige vid den aktuella tiden har forskarna bara kunnat undersöka sambandet mellan fysisk form och åderförfettning hos män. Det går därför inte att dra slutsatser om hur sambandet ser ut hos kvinnor.
Mer om studien
Forskarna har utgått från befolkningsstudien SCAPIS, som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar.
För nästan 9 000 män som deltagit i befolkningsstudien fanns data från mönstring under åren 1972 till 1987.
Männen i studien om fysisk form i unga år och senare åderförfettning har följts under i genomsnitt 38 år.
Pontus Henriksson, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, pontus.henriksson@liu.se
Angel Herraiz-Adillo, postdoktor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, angel.herraiz-adillo@liu.se
Hyperbar syrgasbehandling, att ge patienter 100 procent syrgas i ett tryck motsvarande 10 till 20 meter under havets yta, har funnits i närmare 100 år. Men metoden saknar modern evidens ifrån kliniska studier, vilket också gjort att det saknas doseringskunskap. Alla patienter får samma dos.
– När jag började min forskning ville jag ta reda på hur behandlingen skulle doseras till olika patienter, säger Anders Kjellberg, ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset.
Stor förbättring hos covid-patienter
Han har jobbat med dosförsök och hann göra två innan covidpandemin kom.
– Där hade vi patienter med syrebrist och en okontrollerad inflammation. De hade precis de besvär som hyperbar syrgasbehandling kan hjälpa mot, säger Anders Kjellberg.
Han har i sitt avhandlingsarbete testat behandlingen på 17 covid-patienter på tre sjukhus och jämfört med en lika stor kontrollgrupp.
– Hos de 20 patienter vi hade på Karolinska universitetssjukhuset såg vi jättestor skillnad mellan de som fick behandlingen och de som inte fick den. De kunde gå hem mycket tidigare och de förbättrades i sina vitalparametrar som puls, andningsfrekvens och syresättning, säger Anders Kjellberg.
Testas vid post-covid
Nu pågår en studie på 80 patienter med post-covid där förhoppningen är att de också ska ha nytta av behandlingen. Resultaten kommer senare under året.
Hypotesen är att behandlingen utsätter immuncellerna för en stress som gör att gamla och dåliga immunceller dör. Därigenom föryngras hela populationen av immunceller, som efteråt fungerar bättre.
Texten publicerades ursprungligen i Medicinsk Vetenskap, nr 1 2024.
Anders Kjellberg, biträdande överläkare och ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset anders.kjellberg@ki.se
Det är känt sedan tidigare att storskaliga solenergiparker i Saharas öken kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet. Det beror på att solpanelerna är mörkare än den omgivande ljusa sanden och därför absorberar extra mycket energi, där en stor del avges som värme.
Enligt nya simuleringar kan de stora solparkerna i Sahara även påverka klimat och produktion av solenergi globalt.
– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger forskaren Zhengyao Lu vid Lunds universitet.
Förändringar i atmosfären
Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA.
Enligt forskarna beror detta på förändringar i ytans albedo, som är ett mått på ljus som reflekteras av en belyst yta och som hör ihop med de mörka solpanelerna. Solparkerna kan också påverka atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.
Men de här förändringarna kan också gynna vissa områden och leda till ökad produktion av solenergi.
Färre moln gynnar vissa länder
Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Det beror till exempel på att molntäcket minskar. Färre moln ger mer sol och kan därför gynna produktion av solenergi.
– Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.
Mer kunskap behövs
Studien utgår från ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker. Då skulle solenergiproduktionen påverkas med plus eller minus fem procent.
– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.
Zhengyao Lu, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, zhengyao.lu@nateko.lu.se
Forskare har utvecklat myggfällor som bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien. Fällorna har preparerats med en lockande syntetisk doft av urin från kor.
Myggor som sprider malaria gillar att dricka energigivande kiss från kor. Forskare har därför imiterat den lockande doften för att fånga in myggor i Afrika.
Myggor dricker nämligen färskt kiss från kor och dras till doften. Det innehåller också kväveföreningar som myggorna använder som en slags energidryck för att kunna föröka sig, leva längre och orka flyga långt.
Imiterade lockande doft
Forskarna tog reda på vilka kemiska substanser som lockar myggorna och varför.
I fällorna fanns dessa substanser som luktar som färskt kiss, men med skillnaden att den syntetiska doften varar i minst en månad.
– Vi vill ta fram enkla fällor som kan användas för att kostnadseffektivt bekämpa malaria. Vi kunde se att en av fördelarna med att locka mygg med just denna doft, är att den lockar myggor i alla stadier av livet, säger Rickard Ignell som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och fortsätter:
– Doften drar till sig både hanar och honor, de som ska suga blod, de som nyss sugit blod och de som ska lägga ägg, säger Rickard Ignell som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskaren Rickard Ignell vid SLU arbetar med en myggfälla i labbmiljö. Bild : Johan Persson
Myggorna blev färre
Antalet malariamyggor har ökat under de senaste åren i Etiopien. Men med hjälp av forskarnas myggfällor minskade spridningen av malaria i den etiopiska byn Magge med 60 procent.
– I studien har vi indikationer på att massfångst av myggor med hjälp av den här sortens doftfällor kan vara nästa generations verktyg för att motverka spridning av malaria, säger forskaren Yared Desta vid Addis Abeba-universitetet i Etiopien.
För att kunna säkerställa att resultaten verkligen berodde på fällorna genomförde forskarna tester i två etiopiska byar. En av byarna utrustades med fällor.
– Våra resultat är lovande men vi skulle nu behöva utföra fler fältförsök för att säkerställa att doften lockar till sig malariamyggor även på andra platser i Afrika, säger Rickard Ignell.
Mer om myggor och malaria
Malaria är en utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Sjukdomen sprids via myggor. De allra flesta malariadödsfall drabbar barn under fem år i Afrika söder om Sahara.
En förklaring till att malariamyggorna ökar i exempelvis Etiopien beror på att de fått ökad motståndskraft, resistens, mot nuvarande läkemedel. I en del länder har myggorna också blivit resistenta mot gifter som idag används i myggnät. Myggorna har även ändrat sitt beteende och suger inte blod inomhus lika mycket som tidigare.
Rickard Ignell, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, rickard.ignell@slu.se
Nya rekommenderade begränsningar av skärmtid för barn under fem år är svåra att leva upp till och skapar oro hos föräldrar. Råden är heller inte realistiska i den tid vi lever i, menar forskarna bakom en ny studie om små barns digitala medieanvändning.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar så lite skärmtid som möjligt för barn under fem år. Barn under två år ska helst inte exponeras för skärmar alls, lyder råden.
I en ny forskningsstudie har forskare från Malmö universitet och Högskolan i Halmstad studerat små barns digitala vardagsliv. Forskarna observerade och filmade 16 familjer med barn mellan sex veckor och drygt tre års ålder, vissa med äldre syskon.
Föräldrar uppger i intervjuer, i samma studie, att de begränsar skärmtid. Detta sker till stor del utifrån socialt stigma kring barns användning av digitala medier.
Positiva upplevelser vid skärm
Men forskarnas observationer visar att föräldrarna även uppmuntrar barnens skärmrelaterade aktiviteter och att dessa är en viktig i del i vardagen.
– I dag är skärmar helt naturliga i ett modernt familjeliv och föräldrar tycker ofta att de och barnen har positiva upplevelser tillsammans genom tekniken, säger forskaren Helena Sandberg.
Hon är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet och är med i Folkhälsomyndighetens expertgrupp som på uppdrag av regeringen tar fram rekommendationer om barns digitala medieanvändning.
– Skärmaktiviteter kan exempelvis vara väldigt användbara för social samvaro och lärande. Videosamtal med avlägsna släktingar kan bland annat bidra till barnets språkutveckling och upprätthålla en viktig och nära kontakt, säger Helena Sandberg.
Snävt fokus på tid gör skada
Skärmanvändning blir ofta en källa till oro och skam hos vuxna, enligt studien. Föräldrar upplever att kraven är höga och kan tvivla på sin föräldraförmåga.
De nya råden om att strikt begränsa skärmtid för små barn missar också centrala aspekter genom att fokusera på tid vid skärm och inte innehållet, menar forskarna.
– Föräldrar efterfrågar riktlinjer men som rekommendationerna ser ut nu gör de mer skada än nytta, säger Helena Sandberg.
– Istället för att fokusera på skärmtider eller skärmundvikande bör rekommendationerna uppmuntra till interaktion och medieanvändning under föräldrarnas vägledning för att bejaka utforskande och lärande.
Ett orealistiskt perspektiv
Vidare är det orealistiskt att hänvisa till nolltolerans för skärmar i samhällen som präglas av digital medieteknologi, menar Helena Sandberg.
– Hur är det tänkt att föräldrar ska utesluta skärmar i andras hem eller på offentliga platser som de små barnen tar del av? Det är nästan omöjligt, även i det egna hemmet. Dessutom skulle vi få den första generationen som inte exponerats för skärmar sedan teven fick sin naturliga plats i de svenska vardagsrummen i slutet av 1950-talet.
Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet helena.sandberg@kom.lu.se
Läkemedel av typen GLP1-analoger används främst vid typ 2-diabetes för att sänka blodsockernivåer. Men eftersom dessa läkemedel också hämmar aptiten används de också vid behandling av obesitas, det vill säga svår fetma. På senare tid har det dessutom blivit ett omtalat bantningspreparat.
Nya forskningsresultat från tidiga kliniska prövningar tyder även på att GLP1-analoger, till exempel Ozempic, kan minska risken för leverskada.
Därför har forskare vid Karolinska institutet gjort en registerstudie där patienter i Sverige som har kronisk leversjukdom och typ 2-diabetes ingick. De jämförde sedan risken för svår leverskada hos dem som behandlades med GLP1-analoger med personer som inte använde den här typen av läkemedel.
Lägre risk för leversjukdomar
Resultaten visar att personer som använde medicinen under en längre tid hade lägre risk för att senare utveckla svårare former av leversjukdom, till exempel skrumplever och levercancer.
Enligt forskarna tyder det på att GLP1-analoger skulle kunna vara en effektiv behandling för att undvika svår leversjukdom hos personer som har typ 2-diabetes.
– Fettlever uppskattas drabba upp till var femte person i Sverige, varav många har typ 2-diabetes och ungefär en av tjugo utvecklar svår leversjukdom. Våra fynd är intressanta eftersom det idag saknas godkända läkemedel för att minska denna risk, säger forskaren Axel Wester vid Karolinska institutet.
Skydd upphör vid avbrott
Många av personerna i studien slutade använda sina GLP1-analoger. Det resulterade i att den skyddande effekten av medicinen uteblev. De som fortsatte ta sin medicin under en tioårsperiod hade dock hälften så stor risk att utveckla svår leversjukdom.
– Resultaten behöver bekräftas i kliniska prövningar, men det kommer att ta många år innan dessa studier är klara. Därför använder vi oss av befintliga registerdata för att redan nu försöka säga något om läkemedlens effekt, säger Axel Wester.
En begränsning med metoden är att det inte går att kontrollera för faktorer där data saknas, till exempel blodprover, för att mer detaljerat kunna beskriva leversjukdomens svårhetsgrad.
Fler studier behövs
För att kunna gå vidare med studier har forskarna nyligen byggt upp en databas där de har tillgång till blodprover från patienter i Region Stockholm.
– Som ett nästa steg kommer vi att undersöka effekten av GLP1-analoger i den här databasen. Om vi får liknande resultat skulle det ytterligare stärka hypotesen att GLP1-analoger kan användas för att minska risken för svår leversjukdom, säger forskaren Hannes Hagström.
Axel Wester, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, axel.wester@ki.se
Hannes Hagström, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, och biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, hannes.hagstrom@ki.se
I studien analyseras 62 svenska barnböcker som på olika vis behandlar ämnena döden och sorg.
Oftast är det ett husdjur eller äldre släkting som dör i barnböckerna, fastslår studiens författare Rakel Eklund.
Ordet ”död” finns inte alltid
En slutsats efter bokgenomgången är att ordet ”död” inte alltid finns med i böckerna.
– Själva ordet ”död” omnämns i cirka två tredjedelar av böckerna, i resten av böckerna används metaforer som ”somnat in” eller ”gått bort”, säger Rakel Eklund, som är forskare och specialistsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Kan leda tanken fel
Att använda metaforer i det här sammanhanget kan vara problematiskt när läsaren är ett barn, menar Rakel Eklund.
– Det kan göra det svårt för barnen att förstå och till och med skrämma upp dem. Till exempel kan ett barn bli rädd att för att sova, eftersom den som ”somnat in” inte kommit tillbaka igen, säger Rakel Eklund.
Snävt fokus på kristna traditioner
I de fall där det förekommer begravningar i böckerna följer de den kristna traditionen med kyrka, präst och begravningskistor. Ingen av de undersökta böckerna visade ett perspektiv från någon av de andra världsreligionerna. Det är också problematiskt, menar Rakel Eklund.
– Död och sorg står nära religionens frågor eftersom det väcker funderingar om varför vi lever, varför vi dör och vad som är meningen med alltihopa. Det finns fler livsåskådningar och religioner i vårt samhälle och många har ingen tro eller sin egen tro. Här tror jag redaktörer för barnböcker, bokförlag och även barnboksförfattare, har ett jobb att göra.
Sorgeprocess är viktig
Rakel Eklund konstaterar vidare att merparten av de undersökta böckerna skildrar en sorgeprocess. Det vanligaste sättet för huvudpersonen att hantera sorgen och andra känslor är att vara tillsammans med familj och vänner och minnas den döda tillsammans.
– Det är viktigt att ge läsaren en chans att följa med i sorgeprocessen. Det kan lära barn att sorgeprocess är något som kommer och går i livet och att sorg inte plötsligt försvinner eller går över. Böckerna som jag tittat på sticker ut i jämförelse med liknande böcker från andra europeiska länder. Där har tidigare studier pekat på att ett mycket färre andel barnböcker beskriver en sorgeprocess, säger Rakel Eklund.
Rakel Eklund, filosofie doktor, forskare och specialistsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, rakel.eklund@uu.se
Forskarna lyfter i analysen två exempel som visar hur behandlingar med tveksam evidens marknadsförs till kvinnor.
Blodprov för att avgöra fertilitet
Det första exemplet gäller ett blodprov för så kallat anti-müllerskt hormon, AMH, som kan kopplas till mängden ägg i äggstockarna. Kliniker och företag på nätet säljer tester med formuleringar som ”Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet”. Dock saknas vetenskapligt stöd för att information om AMH kan säga något om chanserna att bli gravid för kvinnor i allmänhet.
Täta bröst som upptäcks vid mammografi
Det andra exemplet gäller täta bröst, en av flera riskfaktorer för bröstcancer, se faktaruta. Kvinnor som får mammografiundersökning i Sverige får vanligtvis inte information om att de har täta bröst.
Det är täta bröst
Täta bröst karaktäriseras av att det finns mer bindväv och mindre fett än i glesare bröstvävnad. Personer med täta bröst löper ungefär fem gånger högre risk att få bröstcancer jämfört med personer med glesare bröstvävnad. Varför det är så är inte helt klarlagt. Men ett skäl är att det kan vara svårare att se tumörer vid mammografi om bröstvävnaden är tät.
Det går inte att se eller känna brösttäthet och den har inget med bröstens fasthet, form eller storlek att göra.
I flera länder höjs röster för att kvinnor har rätt att få veta om de har täta bröst. Patientgrupper, ofta sponsrade av företag som säljer utrustning och tjänster för mammografi, argumenterar för att kvinnor med täta bröst bör få utökade undersökningar.
Finns mycket pengar i undersökningar
– Det är jättestort i bland annat USA, Australien och Storbritannien. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det blir större i Sverige också, säger Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, forskare vid Göteborgs universitet och en av författarna till den nya analysen.
– Det finns väldigt mycket pengar i att utveckla den här diagnostiken, för företag som arbetar med utrustning och algoritmer för bröstundersökningar.
Kan skapa ångest
Men det finns problem med att upplysa om brösttäthet, enligt forskarna. Ett är att informationen i sig kan skapa ångest och oro hos kvinnor. Ett annat är att sådan information ofta leder till att kvinnor söker fler undersökningar och andra tester.
– Sådan här information kan leda till många ytterligare undersökningar och det finns ingen evidens för att det leder till någon nytta för kvinnan. Ska man ge den här informationen ska man också veta vad människor kan göra med den. Och det vet vi inte idag, säger Minna Johansson.
En del kvinnor kan ha nytta av de undersökningsmetoder, tester och behandlingar som marknadsförs, menar forskarna. Men när förespråkare och företag driver på når de medicinska insatserna en mycket större grupp kvinnor, där många sannolikt inte kommer att dra någon nytta av det hela. I värsta fall leder behandlingar och tester till mer skada än nytta.
Feministiska försäljningsargument vanliga
Argumenten för utökade undersökningar via täta bröst eller tester som visar hormonhalter har inte sällan en feministisk ton. Det gäller även andra tester och produkter som marknadsförs till kvinnor men som har begränsad eller tveksam nytta, skriver forskarna i sin analys. Ofta sker marknadsföringen i sociala medier.
– Det handlar om formuleringar som ”Ta makt över din egen hälsa”, ”Du har rätt att veta” och så vidare. Men de här företagen berättar inte att det saknas vetenskapliga bevis och man informerar inte om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson.
Hon tillägger:
– Dessutom är det så svårt för kritiker att bemöta sådan här retorik. Gör man det blir man på något sätt automatiskt misogyn.
Kvinnors hälsa förbises
Ett bakomliggande problem, menar Minna Johansson, är att kvinnors hälsa länge haft låg prioritet inom vård och forskning, vilket skapar tomrum som företag lätt kan utnyttja.
– Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser. Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte.
Minna Johansson, adjungerad universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet minna.johansson@vgregion.se
Förra året utvecklade en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ett nytt blodtest för att mäta ett protein, BD-tau, som speglar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
I en ny studie ville forskarna undersöka om samma biomarkör kan spegla nedbrytningen av nervceller även vid akut ischemisk stroke. Det är den vanligaste formen av stroke och orsakas av syrebrist i hjärnan till följd av en blodpropp.
Protein mättes i blodet
Drygt 800 strokedrabbade patienter ingick i studien. Forskarna fann att högre nivåer av BD-tau i blodet i den akuta fasen av stroke ökade risken för svårare utfall efter tre månader.
– För närvarande finns det inga blodbaserade biomarkörer som exakt speglar akut nervskada vid stroke, eller som kan användas för att förutsäga kliniska utfall hos patienter med stroke, säger Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Stor potential vid stroke
Enligt forskarna är studien den första rapporten om en blodbiomarkör som verkligen är specifik för akut nervcellsskada i hjärnan vid ischemisk stroke.
– Resultaten indikerar att BD-tau fungerar som biomarkör för de flesta undergrupperna av ischemisk stroke, vilket gör att den har en stor potential för framtida klinisk implementering, konstaterar Tara Stanne som är forskare inom laboratoriemedicin vid Sahlgrenska akademin.
Enligt forskarna behövs dock fler och större studier för att bekräfta resultaten. Det behövs också fler studier med upprepade blodprovstagning för att hitta den optimala dagen för provtagning, efter det akuta strokeinsjuknandet, som kan förutsäga det kliniska utfallet.
Mer om studien och resultatet
Resultaten var oberoende av de två kliniska variabler som bäst anses förutsäga utfallet efter ischemisk stroke: ålder och strokens svårighetsgrad, enligt den etablerade skattningsskalan NIH Stroke Scale. Resultaten var också justerade för kön och dag för blodprovstagning.
Tara Stanne, docent och forskare inom laboratoriemedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tara.stanne@neuro.gu.se
Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, fernando.gonzalez.ortiz@gu.se
Herpex simplex-virus som orsakar munsår är mycket vanligt. Cirka 80 procent av alla vuxna i Sverige kan bära på viruset. Under livet kan symptomen komma och gå i perioder.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan herpesinfektionen och en högre risk för Alzheimers sjukdom.
Stor grupp 70-åringar i studie
Forskare har nu studerat tusen 70-åringar från Uppsala under en 15-årsperiod.
Studien visar att personer som någon gång i livet infekterats med herpes simplex-virus hade dubbelt så stor risk att utveckla demens, jämfört med personer som aldrig varit infekterade.
– Det speciella med just den här studien är att deltagarna har i stort sett samma ålder, vilket gör att resultatet blir ännu mer pålitligt eftersom åldersskillnader, som annars är kopplas till demensutveckling, inte kan förvirra resultaten, säger Erika Vestin som är en av författarna bakom studien vid Uppsala universitet.
Bekräftar tidigare forskning
55 miljoner människor i världen är drabbade av demens. Det är känt sedan tidigare att hög ålder och genen apolipoprotein E är riskfaktorer. Forskning har även gjorts för att undersöka om även herpes simplex-virus kan vara en möjlig riskfaktor för demens, något som alltså bekräftas i den aktuella studien.
– Det är spännande att resultatet bekräftar tidigare studier. Det börjar komma allt mer bevis från studier som i likhet med våra fynd pekar på att herpes simplexvirus är en riskfaktor för demens, säger Erika Vestin.
Förebyggande insatser
Forskarnas slutsatser från studien är att man framöver bör fortsätta utreda om redan kända läkemedel mot herpes simplex-virus kan minska demensrisken, men även undersöka möjligheten att utveckla nya vacciner.
– Resultatet kan driva demensforskningen vidare i riktning mot behandling av demens i tidigt skede med vanliga läkemedel mot herpesvirus, eller förebyggande av sjukdomen innan den uppstått, säger Erika Vestin.
Fysisk aktivitet är viktig för att förebygga och behandla sjukdomar. En ny avhandling tar nu upp hälsoeffekterna av fysisk aktivitet av olika intensitet.
Resultaten bygger på data från fyra tidigare stora hälsostudier som mäter fysisk aktivitet − se faktaruta längre ned. I arbetet med avhandlingen har dessa data analyserats på nytt, med hjälp av förbättrade metoder för databearbetning och statistisk analys.
Låg intensitet räcker inte
Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat ett fysiologiskt mätvärde som anger intensiteten i fysiska aktiviteter. Det handlar om MET-värdet, ”metabolic equivalent of task”. Till exempel motsvarar en MET energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.
Rekommendationer från bland andra Folkhälsomyndigheten betonar att det krävs minst måttlig intensitet i fysisk aktivitet för att få hälsofördelar, vilket motsvarar en tröskel på 3 MET.
Men det är en för låg nivå för de flesta personer, enligt avhandlingen. I stället pekar resultaten på en tröskel på närmare 4,5 MET under 150 till 300 minuter i veckan, utspritt över de flesta veckodagarna, för att få flest hälsovinster.
Viktigast är att förbättra konditionen
Konditionsnivån är en avgörande faktor för att bestämma den nödvändiga intensiteten av fysisk aktivitet för att uppnå hälsovinster, enligt avhandlingen. Detta har inte visats tidigare när fysisk aktivitet har mätts i vardagen. Däremot har tidigare forskning, utifrån studier i laboratoriemiljö, antytt att det skulle vara en viktig faktor.
− Den fysiska aktiviteten ska vara tillräckligt intensiv för att man ska bli varm och andfådd, säger Jonatan Fridolfsson.
− Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen.
Högre intensitet för att sänka blodfetter
Resultatet skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att starkare betona vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och det faktum att det inte räcker att byta ut stillasittandet mot vilken aktivitet som helst.
– Det krävs däremot inte maximal ansträngning som ger blodsmak för att förbättra sin kondition och därmed hälsa. Men specifika hälsovinster kan vara kopplade till olika intensitetsnivåer. Det krävs till exempel högre intensitet för att sänka sina blodfetter än för att sänka sitt blodsocker, säger Jonatan Fridolfsson.
Kan bidra till bättre råd
Den här kunskapen, menar Jonatan Fridolfsson, kan användas inom hälso- och sjukvården för att skräddarsy fysisk aktivitet för människor, i syfte att förebygga och behandla sjukdomar och möjliggöra bättre livskvalitet.
– Studien visar hur viktigt det är att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar. Det är avgörande för att främja en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil, säger Jonatan Fridolfsson.
Data från fyra hälsostudier
I avhandlingen har data från dessa studier använts:
LIV 2013, Livsstil, prestation, hälsa. Studien består av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 20 och 65 år och undersöker hur livsstilen påverkar hälsan.
SCAPIS-studien, Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, är en stor svensk forskningsstudie som syftar till att öka förståelsen för hur hjärt-kärlsystemet påverkar hälsan. Studien inleddes 2010 och omfattar cirka 30 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 50 till 64 år från sex olika regioner i Sverige. Studien kombinerar omfattande kliniska undersökningar, laboratorietester och avancerad bildteknik för att skapa en detaljerad bild av deltagarnas hälsa.
I.Family är en multinationell studie av drygt 2500 europeiska barn, med data från 2013 och 2014 om bland annat blodtryck, kroppsmått, blodfetter och blodsocker.
Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet hos barn i årskurs 1-9 studerades. Resultaten visar på kopplingar mellan fysisk aktivitet, motorisk träning och skolprestationer. Forskare på ortopeden på Skånes universitetssjukhus har samtidigt studerat effekterna av motorisk träning på barns skelett.
Jonatan Fridolfsson, Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet jonatan.fridolfsson@gu.se
Tequilans popularitet för med sig en intensiv odling av blå agave i Mexiko.
Problemet att de flesta producenter arbetar med en teknik som hindrar växterna från att blomma. Vid blomning går nämligen sockret till nektarn i blommorna och växten är inte längre användbar för tequilaproduktion.
Tequila och mezcal
Mezcal är samlingsnamnet på destillerade spritdrycker gjorda från arter i agavesläktet. Det som särskiljer tequila är att den är ursprungsskyddad och gjord på tequilaagave.
Tequila får endast tillverkas i delstaten Jalisco samt i delar av delstaterna Guanajuato, Michoacan, Nayarit och Tamaulipas i Mexiko.
Ingen råvara för sprittillverkning tar så lång tid att odla som agaven. Den odlas i upp till tio år innan den skördas.
Denna teknik för asexuell reproduktion skadar agavens genetiska mångfald och riskerar att göra grödan mindre motståndskraftig mot skadeinsekter och klimatförändringar.
Dessutom har de intensiva odlingsmetoderna tagit bort en viktig näringskälla från fladdermöss då fladdermöss pollinerar blommorna och lever på nektarn från agaven.
Odling måste göras mer hållbar
Det finns frivilliga program som låter tequilaproducenter märka sina flaskor med ett hologram om de tillåter sexuell reproduktion. Men eftersom många bönder enbart odlar agave för försäljning till destillerier och inte själv producerar tequila behövs, enligt bedömare, fler incitament för hållbar odling.
I en ny studie från bland annat Göteborgs universitet tillfrågades agavebönder om vad som behövs för att de ska vilja använda metoder som innebär en viss naturlig agaveblomning och fröproduktion.
Bönderna sa, bland annat, att de kan tänka sig att låta en specifik andel plantor blomma mot en subvention motsvarande hälften av investeringskostnaden. Andelen blommande plantor per hektar skulle då räcka för att säkra den biologiska mångfalden och erbjuda tillräcklig föda åt fladdermössen.
Fladdermusvänlig tequila är möjlig
Att ge sådana ekonomiska incitament skulle kunna vara en framkomlig väg, menar forskarna. De konstaterar också att ett samarbete mellan industri, konsumenter, beslutsfattare och naturvårdsgrupper är nödvändigt för att få fram mer ”fladdermusvänlig” tequila.
*) Bild: U.S. Fish and Wildlife Service Headquarters, Public domain, via Wikimedia Commons.
Torka drabbar miljontals jordbrukare i Afrika söder om Sahara och leder ofta till vattenkriser, hungersnöd och migration. Torkan slår särskilt hårt mot torrmarksområden som präglas av stora variationer i nederbörd och där kortare regnperioder följs av månadslånga torrperioder.
Förflyttningar av hjordar är den traditionella strategi som nomadiserande boskapsskötare runt om i världen använder sig av för att hantera torka.
Nödåtgärder för att få vatten
Under senare tid har satsningar för att förbättra vatteninfrastruktur i torrområden blivit vanligare. Det kan göras genom att anlägga djupa brunnar och borrhål för att få upp vatten. Det här är många gånger en nödåtgärd vid torka för att rädda livet på djuren.
I en ny studie har forskare undersökt hur de nya vattenkällorna påverkar de nomadiserande samhällena. Under 2021 följde forskarna åtta nomadsamhällen i Angola och djupintervjuade 24 fokusgrupper.
Studien visar att när vattentillgången blir bättre, tack vare nya brunnar och borrhål, växer behovet av vatten ytterligare. Både befolkningen och boskapen får ett större behov av vatten och djuren av bete. Men enligt forskarna kan tillgången på vatten inte garanteras på längre sikt.
Boskapsägare stannar på platsen
Studien visar att de insatser som enbart går ut på att öka vattenförsörjningen, utan någon effektiv styrning, riskerar att leda till problem när torkan förväntas öka i många regioner under de kommande decennierna.
– När man ökar tillgången på vatten i torrområden, ofta som en akut nödåtgärd, blir det lättare för boskapsägarna att stanna längre där. Men det i sin tur ökar efterfrågan på vatten och bete för djuren, till en nivå som inte finns där, och det riskerar att drabba befolkningen hårt och minska deras motståndskraft mot torka och klimatförändringar, säger Giuliano di Baldassarre, professor i miljöanalys vid Uppsala universitet.
Så gjordes studien
Forskarna har jämfört hur de sammantagna förhållanden i torrområdena har sett ut när det gäller omfattningen av torkan, vilken tillgång som funnits till vatten, hur markförhållanden sett ut och hur stor befolkningen har varit. De har tagit del av statistik från åren 1954-2018 om vilka borrhål, grunda och djupa brunnar som har skapats. Större delen av vatteninfrastrukturen har haft många funktioner och varit tänkta för både hushållen som för boskapsdjuren och för bevattning.
Giuliano Di Baldassarre, professor i miljöanalys vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och föreståndare för Centre of Natural Hazards & Disaster Science, giuliano.dibaldassarre@geo.uu.se
Träd förlitar sig i hög grad på relationer med mikroorganismer för att tillgodose sina näringsbehov. De mest studerade relationerna är mykohorriza, där rötter och svampars hyfer, se faktaruta, tillsammans bildar ett underjordiskt komplex. Via det får svampen kol av trädet och trädet får näringsämnen.
Det är hyfer
Hyfer är de flesta svampars byggstenar. De är små tunna celltrådar. Hyfer är oftast fleråriga och ofärgade. Hos svampar i skogen brukar hyferna bilda stora nät, mycel, under marken. Hyfers uppgift är att ta upp näring och hjälpa till med förökning. Hyfer avsöndrar enzymer som bryter ner organiskt material som blad och trädgrenar till näring i lös form som svampen kan ta upp.
Ljusa hyfer. Bild: Jerzy Opioła, via Wikimedia commons *
Däremot är betydelsen av andra vanliga och utbredda svampar som lever i rötter, som mörka septatendofyter, inte särskilt väl studerad.
En endofyt är en organism som lever inuti en annan organism. Att just dessa är mörka beror på att de tillverkar melanin, samma färgämne som finns i huden. Septat innebär att svampens hyfer har barriärer mellan cellerna.
Verkar kunna ge skydd mot stress
Dessa svampar har tidigare mest studerats i åkermiljö där de verkar ge sina värdar större motståndskraft mot stress. Men mörka septatendofyter finns i rötterna hos olika slags växter i många ekosystem, bland annat hos träd i skogar.
Svampar som lever i gränslandet mellan rötter och mark kan påverka samspelet mellan växter och fritt levande mikroorganismer och även direkt påverka strukturen och funktionen hos samhällen av mikroorganismer. Det kan handla om ekologiskt viktiga organismer som kan göra växter sjuka, patogener, eller organismer som kan omvandla näring eller bryta ner dött material.
Överraskande resultat
SLU-forskare har nu gjort en stor fältstudie i Europa, från norra Norge ner till Italien. De har samlat in rotprov från vanliga trädarter som björk, al och rönn, i syfte att analysera vilka svampar som har koloniserat rötterna. Forskarna har också tagit jordprover för att avgöra vilka mikroorganismer som lever i marken.
– Vi hade förväntat oss att mykorrhizasymbioserna skulle vara viktiga för att förklara skillnader i vilka mikroorganismer som fanns på en plats och vilka funktioner de hade. Men till vår överraskning fann vi ett starkare samband med mörka septatendofyter, säger SLU-forskaren Tarquin Netherway.
I området runt rötterna, konstaterar forskarna, fanns färre patogener om det fanns mer mörka septatendofyter. Ett samband syntes också gällande förhållandet mellan bakterier och svampar. Det fanns relativt sett fler svampar vilket är vanligt i ekosystem med långsammare omsättning av näring, lite tuffare miljöer. Dessutom hade de provtagna mikroorganismerna färre gener som har med näringsomsättning att göra, något som är utmärkande för näringsfattiga miljöer.
Vill lyfta de mörka svamparna
– Det är spännande resultat eftersom de har potentiellt viktiga följder för kol- och näringsomsättningen samt växters hälsa i många ekosystem. Jag hoppas att dessa resultat lyfter fram de mörka septatendofyterna och stimulerar till nya intressanta upptäckter, säger Tarquin Netherway.
Han ska forska vidare för att försöka förstå vilken roll svampar associerade med rötter spelar för att forma samhällen av mikroorganismer i växter och mark. Särskilt intressant är ekologin hos mörka septatendofyter och den genomgripande roll i samspelet i marken som de tycks spela.
– Det är inte känt exakt vad dessa svampar gör – troligtvis drar de nytta av växterna och kanske ger de också något tillbaka som till exempel skydd mot sjukdomar och stress, säger Tarquin.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
