Det har gått femton år sedan FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft. Trots det syns en pågående exkludering och diskriminering av personer med funktionsnedsättning inom stadsplaneringen. Det framgår av forskning från Lunds Tekniska Högskola, LTH.
Problem att utgå från ”typisk” invånare
Ett av problemen som lyfts i forskningen är att plan- och byggprocessen som ligger till grund för en ny byggnad eller miljö utgår från en typisk användare, en sorts normalanvändare.
– Det är tydligt att människor som har funktionsnedsättningar inte ingår i den definitionen, säger Lilian Müller, som nyligen har disputerat i rehabiliteringsteknik och även är tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun.
Lutande gångvägar och ojämn mark
I sin forskning har Lilian Müller bland annat intervjuat invånare i tre svenska städer och frågat dem om hinder i städernas utformning.
Problem som identifierades var exempelvis avstånd, sidlutande gångvägar och områden utan tydlig skyltning. I alla tre städer var också ojämn mark och nivåskillnader problematiska och vanligt förekommande.
Nivåskillnader och ojämna gångvägar ska enligt byggreglerna undvikas.
– Trots byggregler som säger att gångvägar ska vara fasta, jämna och halksäkra täcktes en betydande del av städernas nybyggda ytor av en ojämn stenbeläggning, säger Lilian Müller.
Intervjupersonerna stötte också på flera exempel på exkluderande speciallösningar, exempelvis vad gäller att komma in i byggnader. Rullstolsanvändare uppgav att de hänvisas till personalingångar, varuintag eller ingångar på baksidan av hus.
Det går att göra rätt från början
Men allt det här går att undvika, enligt Lilian Müller, som har studerat så kallad universell utformning, se faktaruta.
Universell utformning, vad är det?
Universell utformning betyder att i stadsplaneringen, redan från början, skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Lilian Müllers avhandling visar att byggprojekt som redan i planeringsfasen tar sin utgångspunkt i universell utformning blir mer tillgängliga och inkluderande i sin utformning.
– Men det kräver att de involverade samhällsaktörerna har kunskap om universell utformning och att de är pådrivande i processen. De offentliga aktörerna behöver helt enkelt ta på sig ledartröjan för att uppnå inkludering och jämlikhet. Visionen om en stad för alla riskerar annars att försvinna i plan- och projekteringsfasen, säger Lilian Müller.
Demokratiskt dilemma
Ett annat dilemma är att olika aktörer inom ett byggprojekt, exempelvis byggbranschen och den kommunala organisationen, kan ha olika visioner och mål – något som kan ställa till det för människorna som ska använda byggnaden eller platsen.
– Det kan leda till ett demokratiskt dilemma där de sociala perspektiven försvinner och medborgarna drabbas, trots att det är människorna i staden som ska använda miljön. När marknadskrafterna får ta stor plats och kommunens krav och kontroller begränsas minskar medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av valda politiker.
De invånare som intervjuades i avhandlingen berättade också att de upplever svårigheter med att komma till tals gällande utformningen av städerna.
– De behöver vara ihärdiga och gång på gång visa hur olika hinder försvårar tillgängligheten och användbarheten, säger Lilian Müller.
– Att kunna förstå, ha tillträde till och kunna använda den byggda miljön handlar i grunden om mänskliga rättigheter och jämlikhet. Hela den mänskliga mångfalden måste rymmas i stadsutvecklingen.
Det går nu att studera leverceller i en levande organism utan att behöva göra invasiva ingrepp. Forskare vid Karolinska institutet har visat att det är möjligt på möss genom att transplantera in små 3D-cellkulturer med leverceller, så kallade sfäroider, i den främre ögonkammaren.
Ögats hornhinna fungerar sedan som ett fönster in i kroppen. Det innebär att det blir möjligt att få ledtrådar om förändringar som sker i levern.
Implantat kan avslöja fettlever
Forskningen visar att levercellerna fäster sig på iris i ögat. De förses med blodkärl och nerver som är nödvändiga för deras funktion och överlevnad. Cellerna bevarar även sina typiska leveregenskaper och verkar kunna spegla hur mössens lever mår.
Det har bland annat visat sig att sfäroiderna i ögat lagrar fett på ett liknande sätt som levern hos möss som får en fettrik kost. Det innebär att implantatet kan skvallra om fettlever.
– Det här är en unik metod som öppnar upp nya möjligheter att studera leverns roll i metabola sjukdomar som obesitas, typ 2-diabetes och fettlever. För att kunna stoppa eller fördröja sjukdomsförloppet behöver vi identifiera tidiga sjukdomsmekanismer, men det har tidigare varit svårt att studera levern utan att använda invasiva metoder, säger forskaren Noah Moruzzi vid Karolinska institutet.
Metabola sjukdomar ökar bland yngre
Metabola sjukdomar, som till exempel diabetes typ 2, har ökat kraftigt de senaste åren. Sjukdomarna förknippades tidigare med hög ålder, men utvecklas nu allt oftare hos yngre personer och barn med svår fetma, obesitas.
Fettlever och typ 2-diabetes kännetecknas av störd fettomsättning och blodsockerreglering, som styrs av levern respektive bukspottkörteln.
– Därför är kontinuerlig och detaljerad övervakning av funktionella förändringar i dessa organ avgörande för att identifiera sjukdomsmekanismer. Med den nya plattformen kan vi nu övervaka utvecklingen av fettlever på cellnivå och vi ser fram emot att börja använda metoden för att testa olika läkemedel och behandlingsstrategier, säger forskaren Francesca Lazzeri-Barcelo.
Övervakning av insulinproducerande celler
Forskarna har sedan 2008 använt sig av tekniken för att transplantera andra celler och miniorgan till den främre ögonkammaren hos möss.
– Under de senaste åren har vår metod visat sig vara ett kraftfullt forskningsverktyg för att övervaka de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln vid utvecklingen av typ 2-diabetes. Nu har plattformen utvidgats till leverforskning, vilket visar att det finns potential att använda verktyget även inom andra medicinska områden, säger forskaren Per-Olof Berggren vid Karolinska institutet.
Noah Moruzzi, biträdande lektor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, noah.moruzzi@ki.se
Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, per-olof.berggren@ki.se
Många fiskare i Sverige och Norge har vittnat om bra fångster av stora humrar under 2023. Men enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beror inte det framgångsrika fisket på att det finns gott om hummer.
Enligt beräkningar ligger hummerbeståndet kvar på en fortsatt låg nivå. Detta trots att begränsningar i fisket införts vid flera tillfällen, senaste 2017.
– Trots insatserna har statusen inte förbättrats nämnvärt. Humrarna är fortfarande för få och beståndet är överfiskat, säger forskaren Andreas Sundelöf vid SLU.
Under hållbara nivåer
Sedan några år tillbaka finns bättre data över hummerfångster och en ny analytisk modell kan ge säkrare bedömningar av beståndet. Modellen visar att hummerbeståndet sedan många år befinner sig under hållbara nivåer.
Hummerfisket bedrivs under en begränsad säsong på hösten, till viss del av licensierade yrkesfiskare. En stor del av fångsterna tas dock av fritidsfisket som är öppet för alla.
– Den här typen av öppet fritidsfiske är svårt att reglera, samtidigt som det fångar stora mängder hummer. Våra resultat visar att det är viktigt att begränsa fångsterna totalt sett om vi vill se en återhämtning i hummerbestånden, säger Andreas Sundelöf.
Hårt fiske – färre humrar i havet
Hummerbeståndet på västkusten har varierat sedan mätningar startade 1875. Goda perioder har varvats med dåliga. Sedan 1960-talet är fisketrycket den viktigaste faktorn som påverkar beståndet. Mer fiske och stora fångster resulterar i färre humrar i havet.
Många fiskare upplevde att fisket förbättrades bara ett par år efter regleringen 2017. Men den upplevda förbättringen hade sannolikt att göra med att färre redskap delade på den tillgängliga hummern, enligt SLU. På så vis ökade mängden hummer per bur utan att den totala mängden fångad hummer minskade.
Fler humrar i tinorna
Under säsongen 2023 observerades en kraftigt ökad mängd hummer per tina jämfört med 2022. I SLU:s oberoende provtagningar av beståndets täthet, som görs med hjälp av erfarna hummerfiskare i augusti, syns dock inte samma positiva utveckling. Fångst per bur visar ingen större skillnad mellan 2022 och 2023.
– 2023 års goda fiske i september och oktober återspeglar inte det våra inventeringsfiskare fann i augusti. Framgången i fisket verkar alltså tyvärr inte ha med beståndsstatusen att göra, säger Andreas Sundelöf.
I stället kan fångsterna av hummern ha påverkats av till exempel temperatur och vindar som gör dem mer rörliga och lättfångade, eller andra faktorer som påverkar hummerns vilja att gå in i en agnad bur.
Fredade områden har positiv effekt
Det finns dock ljusglimtar för hummerns återväxt. Från områden som är helt fredade från fiske sker en snabb och stark positiv effekt på beståndet.
– Det har visats många gånger i både svenska och norska Skagerrak. Regelverket för att begränsa fångsten av hummer borde ses över snarast så att fisket kan begränsas tillräckligt för att hummerbeståndet ska kunna återhämta sig, säger Andreas Sundelöf.
Resultaten från inventeringen av hummerns bestånd har nyligen publicerats på fiskbarometern.se, där SLU redovisar tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten.
Kontakt:
Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, andreas.sundelof@slu.se
Naturtyper som översvämmas av tidvatten bildar ekosystem som fångar in stora mängder kol. Det kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Koldioxiden samlas i växtdelarna och i de gyttjiga jordarna.
Stort flöde av bikarbonat
En ny forskningsrapport från Göteborgs universitet visar att effekten är ännu bättre än man tidigare trott.
– Vi har avslöjat ytterligare lagrat kol i mangroveskogar och salta våtmarker. Våra nya rön visar att en stor del av kolet exporteras till havet bundet i bikarbonat när tidvattnet drar sig tillbaka och förblir löst i havet i tusentals år, säger Gloria Reithmaier, forskare i marin kemi vid Göteborgs universitet.
Bikarbonatet stabiliserar pH-värdet och minskar havsförsurningen.
– Detta bidrag har tidigare förbisetts, säger Gloria Reithmaier.
Bikarbonat är ofarligt och ingår bland annat i bakpulver. I haven används karbonat och bikarbonat för att bygga skal och korallskelett.
Kan vara dubbelt så effektiva
Forskare har analyserat koltransporten i tidvattnet i 45 mangroveträsk och 16 salta våtmarker världen över. När de räknade in bikarbonatexporten från ekosystemen ut i havet fördubblades kolfällans storlek i dessa ekosystem.
– Våra resultat visade att bikarbonatexporten var lika stor som, eller till och med överträffade, mängden kol som lagrats i jorden. Därför har tidigare uppskattningar av dessa blå kolfällor underskattat potentialen för mangrove och salta våtmarker för att mildra klimatförändringarna, säger Gloria Reithmaier.
Miljöer behöver återställas och skyddas
Resultat visar alltså att ekosystem av så kallat blått kol är mer effektiva för att mildra klimatförändringar än vad forskarna tidigare trott.
– Det är nu ännu viktigare att skydda och återställa ekosystem för mangrove och salta våtmarker, säger Gloria Reithmaier.
Flera regeringar har tagit initiativ till att införa så kallade blå koldioxidkrediter för att uppmuntra markägare att återställa och bevara ekosystem för mangrove och salta våtmarker, på samma sätt som med regnskogen.
Gloria Reithmaier, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, gloria.reithmaier@gu.se
Det kan låta som science fiction, men i kroppen finns många biologiska ”molekylära motorer” som driver muskler och transporterar ämnen inne i celler.
Forskare inom kemi och nanoteknik har länge haft som mål att utveckla artificiella molekylära motorer. De kan bli användbara inom flera områden i framtiden, till exempel för att leverera läkemedel till rätt plats i kroppen eller för att lagra solenergi.
– Artificiella molekylära motorer är molekyler som tar upp ljus från en extern källa, exempelvis solljus, och omvandlar energin i ljuset till rörelseenergi, förklarar Bo Durbeej, professor vid Linköpings universitet.
Men enbart en motor räcker inte. Om en bil skulle ha en motor men sakna hjul skulle den inte komma långt. Kraften från motorn måste flyttas – i bilens fall till hjulen – och det görs via en växellåda.
Energi måste kunna överföras
På samma sätt behöver forskarna konstruera molekylära växlar som kan överföra rörelseenergin från en del av en molekyl till en annan del. Framtida tillämpningar är beroende av att rörelsen kan användas någon annanstans än där den skapas.
– Många forskare har länge försökt att konstruera molekylära växlar. Vi har tagit fram en designprincip för hur man kan överföra rotationsrörelsen till en annan del av ett molekylärt system och ha fullständig kontroll över rotationens riktning. Tidigare designer har inte kunnat kontrollera rotationsrörelsen, säger Bo Durbeej.
Forskare utvecklade en ny design
En stor utmaning är att den del som forskarna vill få att rotera, ”propellern”, sitter ihop med resten av molekylen med en enkelbindning. Enkelbindningar roterar väldigt lätt, vilket gör det svårt att kontrollera rotationens riktning.
Det här problemet har forskare vid Linköpings universitet lyckats lösa genom att hitta en bra kombination av samverkande faktorer, bland annat avståndet mellan propellern och den del av molekylen som utgör själva ”motorn”.
Forskarnas design fungerar visar beräkningar och avancerade simuleringar i superdatorer.
– Nästa steg är att ta fram molekylära fotoväxlar som är så enkla som möjligt att syntetisera, säger Bo Durbeej.
Bo Durbeej, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, bo.durbeej@liu.se
Läs också:Makalöst små molekylmaskiner.
Precis som delarna i en mekanisk maskin, kan små molekyler i en nanomaskin röra sig i förhållande till varandra: agera hjul och spärrhakar eller flytta runt andra molekyler. Både i Sverige och internationellt utvecklas nu sådana maskiner.
Smittorisken under pandemin innebar att många anhöriga inte hade möjlighet att besöka svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar, IVA.
Genom djupintervjuer med närstående till svårt sjuka personer som vårdats på IVA för covid-19 har forskare undersökt hur de påverkades av att inte kunna träffa sina nära och kära.
– Forskningen visar att anhöriga lider av att inte få besöka sina sjuka närstående, säger Anna Nordin, universitetslektor på Karlstads universitet och även forskare vid Luleå universitet.
Rutiner och information viktigt
Studien visar att ett sätt för närstående att hantera den extraordinära situationen var att skapa dagliga rutiner. Att skriva dagbok blev till exempel ett konkret sätt att känna en viss kontroll och mening.
Det var också viktigt för anhöriga att få regelbunden information och uppdateringar från sjukhuset. Läkarna stod för denna information och de ringde regelbundet, visar studien.
Möjligheten att få prata med en svårt sjuk närstående i telefon eller genom videosamtal var också viktigt och känslosamt, berättade anhöriga i intervjuerna.
Pandemin gav lärdomar
Trots stora nackdelar med att stänga ute anhöriga från intensivvårdsavdelningarna tror Åsa Engström, professor vid Luleå universitet, att det var rätt väg att gå under den mest intensiva fasen av pandemin.
I framtiden behöver man fundera på risken för smitta och att anhöriga ska få vara närvarande hos den svårt sjuka, menar hon.
– Det vi kan ta med oss är vikten av regelbundna uppdateringar och digitala lösningar. Det handlar inte om att utveckla high-tech-lösningar, utan mer om mänskliga rättigheter, värdighet och värdet av att involvera anhöriga, säger Åsa Engström.
Anna Nordin håller med.
– Vår forskning ger insikter om hur vi kan förstå och förbättra stödet för anhöriga. För framtiden kan en effektivare kommunikationsmodell, som möjliggör kontakt på distans, vara intressant, säger hon.
Anna Nordin, intensivvårdssjuksköterska och forskare vid Karlstads universitet, anna.nordin@kau.se
Andelen nyanlända elever med inga eller begränsade erfarenheter av formell skolgång har enligt Skolverket ökat väsentligt i den svenska grundskolan under det senaste decenniet.
En ny avhandling författad av Malin Brännström, forskare i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, visar att den svenska skolan har svårt att möta dessa elevers behov.
Svårigheter förklaras med ”sämre kognitiv förmåga”
Skolverket har gett ut allmänna råd om hur undervisningen för nyanlända bör organiseras i skolan. I råden görs ingen skillnad mellan elever med lång skolbakgrund och elever med kort eller ingen skolgång.
Det leder, enligt Malin Brännström, till att man i skolan osynliggör elevernas korta eller uteblivna skolbakgrund. Barnens skolsvårigheter förklaras istället med att de kommer från en annan kultur eller har en sämre kognitiv förmåga. De bedöms ofta som ”långsamma” eller ”svaga” svenskinlärare.
– Det händer att detta leder till att elever som inte behöver specialundervisning får det ändå, eller att problemet förflyttas utanför skolan, till föräldrarna och hela den kultur som anses skapa problemet. Det lämnar begränsat utrymme för skolan att hjälpa eleven, säger Malin Brännström.
Barn bedöms fel
I en intervju som ingår i avhandlingen förklarade en speciallärare att lässvårigheterna hos en före detta elev med kort skolgång berodde på att hen hade en kognitiv funktionsnedsättning. Detta trots att liknande svårigheter hos en betydligt yngre elev, som har gått lika länge i skolan som den nyanlände, bedöms som normala.
– Specialläraren förväntade sig alltså att eleven skulle tillägna sig en viss nivå av skriv- och läskunskaper när hen uppnådde en viss ålder, som om mängden undervisning inte spelade någon roll, säger Malin Brännström.
Hon säger att hon hoppas att hennes resultat kan användas för att skapa en utbildningspolitik och en skolpraxis för att utveckla strategier och resurser som på ett bättre sätt möter behoven hos nyanlända elever med begränsad skolbakgrund.
Om avhandlingen
Avhandlingen baseras på etnografiskt fältarbete på tre grundskolor i tre kommuner och en analys av policydokument som reglerar och/eller ger rekommendationer för skolans arbete med nyanlända elever. Malin Brännström har gjort observationer i förberedelseklasser, ordinarie klasser och i personalrum och korridorer. Hon har även gjort intervjuer, främst med skolpersonal.
Den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, däribland Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, tarmmikrobiotan. Den är särskilt känslig under de första levnadsåren.
Tidigare forskning har tittat på kostmönster och IBD hos vuxna, men man vet mindre om hur kopplingen ser ut för barn. En ny studie vid Göteborgs universitet har velat öka kunskapen.
80 000 ettåringar i studie
Forskarnas analys bygger på kostinformation om drygt 80 000 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna kommer från de två populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersökelsen, MoBa.
Föräldrarna fick frågor om barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kostkvaliteten bedömdes med en barnanpassad version av verktyget Healthy Eating Index, se faktaruta.
Barnens hälsa i Sverige följdes under 21 år fram till årsskiftet 2020-2021. De norska barnen följdes i 15 år.
Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD.
Mindre ulcerös kolit hos fiskätarna
Högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procent lägre risk för ulcerös kolit. Det fanns också en lägre risk om barnen åt mycket grönsaker vid ett års ålder. Däremot följdes ett högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, av 42 procent ökad risk för IBD.
Forskarna såg inga uppenbara samband mellan IBD och någon av livsmedelsgrupperna kött, mejeri, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med mycket socker eller fett, eller både och.
Vid tre års ålder kunde endast högt fiskintag kopplas till minskad risk för IBD, i synnerhet ulcerös kolit.
Inga orsakssamband kan fastslås
Eftersom studien gjorts på barn i höginkomstländer är det oklart om resultaten kan generaliseras till låg- eller medelinkomstländer med andra kostvanor, menar forskarna. Några orsakssamband kan inte heller fastslås eftersom det är en observationsstudie.
– Även om vi inte kan utesluta andra förklaringar så överensstämmer de nya fynden med hypotesen att kost tidigt i livet, möjligen förmedlad genom förändringar i tarmmikrobiomet, kan påverka risken för att utveckla IBD, säger Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och kostkvalitet
Kostkvaliteten poängsattes systematiskt och klassades som antingen låg, medel eller hög. Med högre kvalitet avsågs högre andel grönsaker, frukt, mejeriprodukter och fisk, och lägre andel av kött, godis, snacks och söta drycker.
Även intag av enskilda livsmedelsgrupper studerades. Uppgifter om amning, bröstmjölksersättning och antibiotika ingick också.
Under den undersökta perioden diagnostiserades 131 personer med Crohns sjukdom, 97 med ulcerös kolit och 79 med en oklassificerad IBD. Förekomsten av IBD var högre i svenska ABIS-studien än i norska MoBa, förmodligen som följd av den längre uppföljningstiden i ABIS.
Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annie.guo@gu.se
Att ha en hund i hushållet kan, enligt tidigare forskning, ha positiva effekter på hälsan. Hundägande har kopplats till längre livslängd och mer fysisk aktivitet. Hundägare går till exempel i snitt 25 procent fler steg per dag än icke-hundägare. Forskare har också pekat på kopplingar mellan hundägande å ena sidan och minskad stress och ökat välbefinnande å andra sidan.
Bild: Jamie Street, Unsplash.
Att ha hund låter alltså som ett prima recept på hälsa. Men helt enkelt är det inte. Långtifrån alla studier har kunnat visa på positiva kopplingar. Och vad gäller sådant som hjärt- och kärlhälsa och typ 2-diabetes är forskningsläget fortfarande oklart, vad gäller hundaspekten.
Därför har forskare vid bland annat Umeå universitet nu gjort en studie för att se om hundägare i Sverige med typ 2-diabetes möjligen är friskare, överlag, än ej hundägande personer med typ 2-diabetes.
Var tjugonde i Sverige har typ 2-diabetes
I Sverige har nästan en halv miljon personer, cirka fem procent av befolkningen, diagnosen typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes innebär att kroppen har svårare att reglera blodsockret. Sjukdomen kan orsakas av både ärftliga faktorer och livsstil. Typ 2-diabetes kallas ibland felaktigt för vuxendiabetes men kan debutera när som helst i livet.
Människor med typ 2-diabetes löper högre risk än andra att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och död om sjukdomen inte behandlas. Behandlingen kan bestå av att äta mer hälsosam mat, sluta röka, öka den egna fysiska aktiviteten samt att i vissa fall att ta läkemedel.
Källa: Umeå universitet
Sämre värden hos hundägare
Forskarna har studerat 218 000 personer som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Efter i snitt fem år följdes personerna upp. Då kunde forskarna se att hundägarna faktiskt hade en mindre gynnsam utveckling av sina blodsockernivåer, jämfört med övriga.
Hundägarna hade dessutom svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck, visade det sig. Vad gällde dödlighet syntes ingen skillnad mellan dem med och utan hund. Hundägarna i studien levde varken längre eller kortare tid än icke-hundägarna.
Ingen nackdel att ha hund
Hur ska man då tolka allt detta? Ja, man ska i alla fall inte tolka det som att det är en nackdel att ha hund, säger säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet.
– Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes.
Olov Rolandsson säger också att resultaten var lite oväntade med tanke på tidigare forskning som pekat på har pekat på kopplingar mellan hundägande och god hälsa.
– Lite överraskade blev vi nog.
Mer forskning kan ge svar
Det återstår att forska om orsakerna till här fynden, fortsätter Olov Rolandsson – om det finns andra faktorer som påverkat resultatet, som övrig livsstil och i vilken grad människor följer rekommendationerna vid typ 2-diabetes.
– Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes.
Olov Rolandsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet olov.rolandsson@umu.se
Två tredjedelar av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom är kvinnor. Tidig menopaus, det vill säga när mensen upphör, är en av riskfaktorerna för kognitiv nedgång.
I samband med menopausen minskar nivåerna av hormonet östrogen. Hormonet produceras i äggstockarna men också i hjärnan, vilket är avgörande för att hålla nervcellerna friska och funktionsdugliga.
Friskare nervceller och bättre minne
En studie som gjorts på möss visar att aktivering av ett hjärnprotein med namnet CYP46A1 skulle kunna skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer.
I hjärnan bidrar proteinet till att bli av med överskott av kolesterol och omvandlar det till en kolesterolprodukt som kallas 24S-hydroxykolesterol, 24SOH.
När honmöss fick ökade nivåer av proteinet höjdes produktionen av 24SOH. Forskarna kunde då se att mössen fick friskare nervceller, förbättrat minne och högre östrogenaktivitet. Detta sågs både i klimakteriet och under åldrandet. Hos hanmöss sågs däremot ingen effekt.
– Kolesterolomsättning och könshormoner är föränderliga. Våra resultat tyder på att de kan tjäna som potentiella behandlingsmål för flera neurodegenerativa sjukdomar i framtiden, säger Silvia Maioli som är docent vid Karolinska institutet.
Hjärnproteinet kan aktiveras med läkemedel
Studien visar att aktivering av proteinet CYP46A1 bidrog till att öka östrogenaktiviteten i hjärnan hos honmöss. Det gör proteinet till en måltavla för behandling riktad till kvinnor, menar forskarna.
Tidigare forskning har visat att hjärnproteinet kan aktiveras genom låga doser av läkemedlet Efavirenz som används vid hiv-infektion.
– Vi menar att påverkan på kolesterolomsättning genom CYP46A1-aktiverare som Efavirenz kan erbjuda ett nytt tillvägagångssätt för att främja östrogen-medierat skydd av nervcellerna hos kvinnor i riskzonen för Alzheimers sjukdom, säger Silvia Maioli.
Ett exempel på sexuella trakasserier är så kallade dickpicks, bilder på könsorgan. Drygt hälften av tjejerna i årskurs nio uppger att de har fått en sådan bild skickad till sig under det senaste halvåret. Motsvarande siffra för killar är sex procent.
Det är ett av resultaten i den nya enkäten som är gjord vid Mittuniversitetet och som har besvarats av drygt 1 200 elever i årskurs nio på skolor i Västernorrland.
Rapporten visar också följande:
Drygt hälften av tjejerna har under det senaste halvåret blivit utsatta för att någon, mot deras vilja, har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll. Motsvarande siffror för killar är tolv procent.
27 procent av tjejerna uppger att de blivit tafsade på en eller flera gånger under det senaste halvåret. För killarna är siffran sju procent.
27 procent av tjejerna och 13 procent av killarna uppger att någon har försökt kyssa eller krama dem mot deras vilja under det senaste halvåret.
23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna säger att de under det senaste halvåret har blivit slagna, sparkade, knuffade, klösta, skurna, dragna i håret eller kraftigt skakade av någon eller några.
Var tredje tjej som varit i en relation uppger att hon har blivit tvingad att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville. Motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent.
Koppling mellan trakasserier och mående
Samtidigt märks också stora skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. 74 procent av pojkarna uppger i enkäten att de mår ”bra” eller ”mycket bra”. Motsvarande siffra för flickorna är 45 procent.
De som rapporterar att de varit utsatta för olika former av trakasserier uppger också i högre utsträckning ohälsa. Och ju fler former av trakasserier som eleverna har varit utsatta för, desto högre är sannolikheten att de också vittnar om psykosomatiska besvär, depressiva symtom och självskadebeteende.
Flickor är i högre utsträckning än pojkar, enligt forskarna, utsatta för flera olika former av våld och trakasserier. Forskarna kallar det att vara ”multiutsatt”.
Svar ur enkäten. Markant fler killar än tjejer säger att de mår bra.
De stora skillnader som syns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande och det finns en tydlig koppling till skillnaden i utsatthet, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
− En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar.
Fler resultat ur enkäten
Nästan en tredjedel av killarna använder sociala medier mer än fyra timmar på vardagar. Motsvarande för tjejerna är 58 procent.
Nästan var femte tjej svarade att de har stannat hemma från skolan utan att vara sjuka en dag i veckan eller oftare det senaste halvåret. De tjejer som stannat hemma ofta har i högre grad varit utsatta för våld och trakasserier jämfört med övriga tjejer.
Killarna känner sig trygga i skolan i högre grad än tjejerna och de är mer nöjda med sina kamratrelationer.
Tjejerna svarade i högre grad än killarna att de upplever höga krav i skolan och de upplever i högre grad att det är hög ljudnivå och stökigt under lektionerna.
Det syns ett tydligt genusmönster, både när det gäller utsatthet och när det gäller att utsätta andra, säger Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Mittuniversitetet.
− Både tjejer och killar har oftast varit utsatta av killar på den egna skolan, killar från någon annan skola eller av en okänd kille.
Rapporten är framtagen av forskare vid Mittuniversitetet i samarbete med Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland.
Drygt hälften av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrland har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever. Det motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent.
Av de 1211 elever som deltog var 607 tjejer och 604 killar, enligt den juridiska definitionen. Totalt fanns 22 elever som inte identifierade sig med sitt juridiska kön. Forskarna har använt uppgiften om juridiskt kön i analyserna. De skriver: ”Vi är medvetna om att de som identifierar sig på annat sätt (tjej, kille, icke-binär eller annan könsidentitet) kan ha andra erfarenheter som är värdefulla att öka kunskapen om, jämfört med de som identifierar sig med sitt juridiska kön. Eftersom den gruppen är relativt liten är det inte möjligt att göra särskilda statistiska analyser i just denna studie. De ingår därför i analyserna utifrån sitt juridiska kön.”
I somras grävde arkeologer ut en stenkammargrav i Tiarp nära Falköping i Västergötland. Deras bedömning är att graven stått orörd sedan stenåldern.
– Det är en tidig grav som dateras till yngre stenåldern, 3500 före Kristus, säger Karl-Göran Sjögren som är arkeolog vid Göteborgs universitet.
En av de äldsta stenkammargravarna
Falbygden är känd för att ha många spår efter stenåldersmänniskor. Här finns över 250 gånggrifter, det vill säga stora gravar byggda av stenblock.
– Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200-150 år äldre än gånggrifterna, vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren.
Gravens konstruktion utmärker sig också på ett annat sätt.
– Det finns en liten nisch i varje ända. Detta är unikt för gravarna i Falbygden, säger Karl-Göran Sjögren.
Delar av skelett saknas
Forskarna har nu gått igenom materialet från graven. De konstaterar att här finns ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben. Däremot saknas kranier och större ben som lårben och armar.
– Det här skiljer sig från hur det brukar se ut i megalitgravar, alltså stenkammargravar från yngre stenåldern. Vanligast är att de små benen från fötter och händer fattas.
– Kranier och större ben har försvunnit från gravarna. Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger Karl-Göran Sjögren.
Tolv människor i graven
Benfynden har analyserats vid Lunds universitet. Det rör sig om minst tolv människor, både spädbarn och äldre. Men varför de dött vet inte arkeologerna ännu.
– Vi har inte sett några skador på de begravda, så därför tror vi inte det handlar om våld. Men vi fortsätter med dna-undersökningar och de kommer visa om människorna haft några sjukdomar, säger Karl- Göran Sjögren.
Fortsatta analyser kommer också att kunna besvara frågor om personerna i graven var släkt med varandra.
Var troligtvis jordbrukare
Jordbruket kom till Falbygden cirka 4000 före vår tideräkning, det vill säga cirka 500 år innan graven i Tiarp byggdes. Med all säkerhet var även personerna som begravdes i stenkammargraven jordbrukare.
– De har försörjt sig på sädesodlling och husdjurshållning och druckit mjölk från korna, säger Karl-Göran Sjögren.
Graven i Tiarp hittades 1929 och har undersökts vid flera tillfällen. Den arkeologiska utgrävningen sommaren 2023 gjordes i samarbete mellan universiteten i Göteborg och Kiel.
I begreppet ”kulturarv” i den nya rapporten ingår sådant som objekt, arkiv, samlingar och byggnader men också immateriella företeelser som språk, seder och traditioner. Forskarna inkluderar även digitalt kulturarv, både digitaliserat och digitalt skapat sådant.
Tanken är att rapporten ska kunna fungera som ett stöd i den långsiktiga planeringen vid museer, bibliotek och arkiv och andra aktörer som förvaltar kulturarv i Sverige. Rapporten har skrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.
FOI-rapporten beskriver fyra typer av hotbilder mot Sveriges kulturarv:
Hot: Fysisk förstörelse
Ett väpnat angrepp mot Sverige skulle föra med sig fysisk förstörelse på ett begränsat eller större område, vilket också skulle ha påverkan på kulturarv. Detta är särskilt troligt om det finns militära mål i närheten. På ett liknande sätt har internationella exempel visat att terrororganisationer kan se kulturarv som legitima mål och därför förstöra dem.
Sabotage från aktivistgrupper i syfte att dra uppmärksamhet till exempelvis klimatfrågor har blivit vanligare. Verksamheter som förvaltar kulturarv behöver därför fundera över hur närområdet ser ut, vilka objekt som kan vara mest attraktiva att försöka sabotera eller förstöra för att väcka uppmärksamhet.
Hansestaden Visby finns på Unescos världsarvslista. Bild: Mia Fernlund/Riksantikvarieämbetet **
Hot: Stöld
Stöld av kulturarv kan ske utifrån ekonomiska motiv där kriminella grupper exempelvis säljer föremål eller konstverk på illegala marknader. Det kan också inträffa att aktörer stjäl historiska objekt som inte passar deras världssyn på grund av objektens kulturhistoriska eller symboliska värde.
Det är värt att notera att värdet av kulturarv kan förändras av omvärldshändelser. Till exempel har Filip Orliks ukrainska konstitution, en handskrift från 1710 som finns på det svenska Riksarkivet, fått mycket uppmärksamhet och även lånats ut till Ukraina.
Hot: Cyberangrepp
Kulturarvsinstitutioner behöver ha en beredskap mot cyberangrepp. Mycket kunskap kan försvinna, till exempel, om någon förstör metadata som kopplar föremål i samlingar till informationen som finns om den. Det kan handla om var föremålen kommer från, kontexten de återfunnits i eller analyser som tidigare gjorts av dem.
Det är också viktigt att komma ihåg att digitaliseringen erbjuder möjligheter och ökar tillgången till många kulturarv. Vid krig kan det hända att museer stänger och flyttar sina föremål till en säker plats. Då kan en digital utställning ske istället för en fysisk.
Cyberhot inkluderar även många indirekta hot som cyberangrepp mot kritisk infrastruktur som får negativa effekter även vad gäller kulturarv.
Hot: Påverkan
Kulturarv kan bli mål eller verktyg för påverkanskampanjer och informationspåverkan. Ett exempel är att sprida negativa påståenden eller desinformation i syfte att skapa oro eller polarisering i samhället. Därför bör svenska kulturarvsinstitutioner, menar FOI-forskarna, säkerställa att de har god kunskap om sina egna samlingar för att bättre förstå hur aktörer kan utnyttja dessa för att exempelvis piska upp en negativ stämning hos en specifik grupp.
Påverkan kan även ske genom att rikta hat och hot mot personal, till exempel när utställningar på museer väcker starka åsikter. Det kan i sin tur bidra till att styra det som synliggörs i det offentliga rummet. Påtryckningar kan också komma från stater där det kan finnas en vilja att vissa kulturarv ska framhävas, tonas ner eller tolkas annorlunda. Det kan gå så långt att det handlar om ren historierevisionism där en stat vill använda kulturarvet för att förmedla en specifik bild.
Utmaning att bevara kulturarv
– För många museer, bibliotek och arkiv innebär ansvaret att skydda och bevara kulturarv i samband med kris eller krig en betydande utmaning, säger Eric Fugeläng, chef för Museiavdelningen på Riksantikvarieämbetet.
Rapporten beskriver inte exakt hur kulturarv ska skyddas.
– Institutionerna känner själva sina samlingar bäst. Därför är de också bäst lämpade att ta fram beredskapsplaner, för kris eller krig. Våra hotbildsbeskrivningar är snarare ett stöd för institutionernas planering som förhoppningsvis kan dämpa risken för negativa konsekvenser om något av hoten realiseras, säger Anna McWilliams, forskare vid FOI.
Keloved eller silverved. Så kallas de ståtliga silverfärgade döda tallar som stått på en plats i hundratals år. De har dött långsamt, härjats av skogsbränder och reparerat skadorna med kåda som impregnerat träet och gjort det svårt att bryta ned.
I en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt kelovedens betydelse för lavar som är beroende av döda träd, så kallad död ved.
– Vedberoende lavar är en understuderad grupp. De bedöms vara särskilt utsatta i dagens skogslandskap på grund av bristen på död ved och den långsamma spridningen och tillväxten av dessa lavar, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sex rödlistade arter hittades
Studien gjordes i Effaråsen i Dalarna. Forskarna inventerade den döda veden i försöksytor och kategoriserade dem efter ålder och kvalitet. De undersökte sedan vilken typ av lavar som lever på de olika vedtyperna.
Totalt hittades 27 olika lavarter. Sex av dem bedöms som nära hotade, enligt Artdatabankens rödlista.
– Samtliga av de nära hotade arterna hittades på keloved. Där fanns också flera av de mer vanligt förekommande lavarna, vilket visar att denna typ av död ved hyser en stor andel av det totala artsamhället, säger Albin Larsson Ekström.
Viktigt att skapa ny keloved
Samtidigt som studien visar att keloveden är viktig för vedberoende lavar finns en stor brist på den här typen av död ved i skogslandskapet. Det tar dessutom flera hundra år för veden att bildas.
Lavarter som är beroende av keloved har inte försvunnit ännu, men de riskerar att göra det när deras livsmiljöer försvinner. Därför är det viktigt att bevara den keloved som finns kvar. Det är också viktigt att skapa ny även om det tar lång tid, menar forskarna.
– Keloveden måste värnas i alla steg av skogsskötseln. Samtidigt måste ny keloved skapas genom återkommande naturvårdsbränningar. I skogar där det redan finns gott om död ved bör dock naturvårdsbränningar undvikas för att förhindra lokala förluster av arter, säger Albin Larsson Ekström.
Albin Larsson Ekström, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, albin.larsson.ekstrom@slu.se
Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet, forskar om inflammation i hjärnan. Han fick en forskningsidé när han själv åkte Vasaloppet och idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, gett resultat om hur träning kan minska risken för flera sjukdomar som drabbar hjärnan.
Fler blodkärl bildas
Tomas Deierborg säger så här om det som sker i hjärnan vid träning:
– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan.
Det i sin tur har en positiv effekt på koncentrationsförmåga, minne och inlärningsförmåga. Vi blir mer alerta och mår bättre.
200 000 Vasaloppsåkare i fokus
I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, har Tomas Deierborg och forskarkollegor utgått från cirka 200 000 personer som åkte Vasaloppet mellan 1989 och 2010. Dessa har jämförts med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen har matchats mot Vasaloppsåkarna så att man jämför personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion.
Samtligas hälsoutveckling har följts med utdrag från nationella patientregistret och forskarna har kunnat se flera intressanta samband.
Halverad risk för vaskulär demens
– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte, säger Tomas Deierborg.
Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom.
Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att ingen skillnad i detta fall syns mellan Vasaloppsåkare och kontrollgruppen.
Mindre depression hos skidåkarna
Ett annat intressant resultat som forskarna har kunnat utläsa är att risken för depression bara var hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.
– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor, säger forskaren Martina Svensson, vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.
– Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat.
Omvänt för ångest och bipolär sjukdom
Martina Svensson berättar vidare att det för ångest och bipolär sjukdom kunde ses ett omvänt mönster, hos kvinnor, mellan fysisk prestation och risk för respektive sjukdom. Högpresterande kvinnliga åkare löpte högre risk för att senare få diagnoserna ångest eller bipolär sjukdom.
– Jag tror därför att det inte bara handlar om att män söker vård mindre, utan också om någon slags sårbarhet hos högpresterande kvinnor av skäl som vår studie inte är designad för att kunna undersöka, säger Martina Svensson.
– Att det finns en massa annat som kan skilja sig mellan könen och som kan ha att göra med hur samhället är uppbyggt. Denna tendens tror jag är mycket viktig att undersöka i framtida studier.
Senare start för Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är ytterligare ett exempel på sjukdom i hjärnan som påverkas av fysisk aktivitet. Här kan det vara så att det handlar om en minskad risk att drabbas på grund av fördröjning, att man insjuknar senare i livet.
– Vi känner inte till mekanismerna bakom detta men det skulle kunna förklaras med att den som är fysiskt aktiv bygger upp en ”motorreserv” och kan därför behålla sin rörelseförmåga längre, trots att det redan finns sjukliga förändringar i hjärnan, säger Tomas Deierborg.
Svårt att fastslå orsak och verkan
Resultaten från de olika studierna baserade på Vasaloppsregistret pekar alltså på många samband mellan träning och risken att drabbas av olika sjukdomar. Men det är en så kallad epidemiologisk registerstudie som bara visar statistiska samband och därför inte säger något om orsakssamband.
Tomas Deierborg tror att kopplingen mellan träning och hälsa hänger ihop med att de som åker Vasaloppet i större utsträckning än andra har valt en fysiskt aktiv och sund livsstil.
Vätternrundan ska med
Forskarna planerar att forska vidare i ämnet, dels genom att göra ett nytt och större uttag från Vasaloppsregistret för tiden 2010 till 2022, dels genom att inkludera fler lopp för att få större underlag, som Vätternrundan.
– En del av de sjukdomar som drabbar hjärnan får man först som äldre och då är det bra att ha lagt till ytterligare 12 år i studien. Vi kommer även att samköra med andra register. Vi hoppas att vi kommer att hitta intressanta svar som inte synts i det tidigare materialet, säger Tomas Deierborg.
Text: Eva Bartonek Roxå. Texten publicerades ursprungligen i Vetenskap & Hälsa.
Intervallcancer är en typ av bröstcancer som upptäcks mellan ordinarie mammografiundersökningar.
Cancertypen är aggressiv med sämre prognos än bröstcancer som upptäcks vid screening. Hittills har olika genetiska varianters roll vid dessa typer av bröstcancer i stort sett varit outforskade.
Fem kända bröstcancergener bidrog mest
I en studie på över 4000 bröstcancerpatienter samt en kontrollgrupp har forskare undersökt 34 gener som är kopplade till ökad risk för bröstcancer. De ville se om olika varianter av dessa gener särskiljer intervallcancer från screeningupptäckta cancertyper med hänsyn till mammografisk brösttäthet.
Forskarna gjorde två viktiga upptäckter. För det första fann de att mutationer av de fem kända bröstcancergenerna ATM, BRCA1, BRCA2, CHEK2 och PALB2 bidrog särskilt mycket till diagnos av intervallcancer. Sambandet var tydligast för de två BRCA-varianterna och PALB2.
Fyra gånger högre risk
Kvinnor med bröstcancer inom familjen kombinerat med genetiska varianter i någon av dessa fem gener, hade fyra gånger högre risk att utveckla intervallcancer jämfört med bröstcancer som upptäcks vid mammografi.
– Detta visar på att ytterligare storskaliga sekvenseringsinsatser behövs för att helt klarlägga det genetiska bidraget till att kvinnor blir diagnostiserade med intervallcancer eller screeningupptäckt bröstcancer, säger forskaren Juan Rodriguez vid Karolinska institutet.
Studien visar också att patienter som fick diagnosen intervallcancer – och som samtidigt hade en skadlig variant av de fem riskgenerna – hade sämre överlevnad jämfört med kvinnor utan dessa varianter.
– Dessa resultat ger nya och viktiga insikter om de genetiska skillnaderna mellan intervallcancer och screeningupptäckt bröstcancer, säger Juan Rodriguez.
Viktig kunskap för tidig upptäckt av bröstcancer
Resultaten ger viktig information för att tidigt kunna upptäcka kvinnor som löper mycket hög risk att utveckla en aggressiv form av bröstcancer.
– Vårt arbete klargör bilden av vilken typ av bröstcancer som troligtvis undgår upptäckt i mammografi-screeningprogram, och våra fynd kan potentiellt tillämpas inom klinisk vård och vid framtida optimeringar av screeningprogram med syfte att minska dödligheten i bröstcancer, säger Juan Rodriguez.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
