En ny studie från Göteborgs universitet visar att socialtjänsten i allt fler kommuner har varit tvungen utöka sitt arbete med boendeinsatser.
– Gruppen som har socialtjänsten som hyresvärd har ökat markant samtidigt som bostadslösheten spridit sig från storstäderna till mindre kommuner, säger Matti Wirehag, doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av data från Socialstyrelsen och Boverket har han undersökt hur arbetet med hemlöshet i Sveriges organiseras i samtliga kommuner. Av de 1,8 miljoner hyreskontrakt som finns på den svenska bostadsmarknaden hanteras cirka 1,5 procent idag av socialtjänsten.
– Man kan säga att det har skett en förskjutning från hyresvärdar till socialtjänsten kring uppdraget att lösa boenden för de som har svårast att ta sig över tröskeln till ett eget hyreskontrakt, säger Matti Wirehag.
Enligt Socialstyrelsen uppgår antalet bostadslösa personer i Sverige idag till 33 250. En fördubbling skedde mellan åren 2005 och 2011, från cirka 17 000 personer till 34 000. Samtidigt har socialtjänstens boendeinsatser kring hemlöshet ökat i nästan samma utsträckning, både i större och mindre kommuner.
Pressad bostadsmarknad och ökade krav på hyresgäster
Orsakerna bakom ökningen av antalet bostadslösa vet forskare inte tillräcklig mycket om i dagsläget. Men enligt Matti Wirehag är den pressade bostadsmarknaden i kombination med ökade krav på hyresgäster två av de faktorer som ofta lyfts fram som möjliga förklaringar.
– Resultatet av studien visar att boendeinsatser har blivit en växande del av många kommunala socialtjänsters verksamheter, säger Matti Wirehag.
Hur kommunerna väljer att strukturera sitt arbete eller vilka metoder som används varierar. Till största delen handlar det om hyreskontrakt där socialtjänsten hyr ut lägenheter i andrahand till människor som är utan bostad under en begränsad tid.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är ett nålsöga att bli beviljad en boendeinsats och att det sker efter socialtjänstens individuella bedömning, säger Matti Wirehag.
Att socialtjänsten blivit en allt större hyresvärd innebär ett dilemma.
– Lägenhetskontrakten som socialtjänsten tecknar skulle kunna finnas tillgängliga på bostadsmarknaden i form av förstahandskontrakt. Samtidigt kvarstår ju det ökade trycket på socialtjänsten att erbjuda boendeinsatser.
Matti Wirehag, doktorand i socialt arbete, institutionen för socialt arbetet, Göteborgs universitet, matti.wirehag@socwork.gu.se
Förekomsten av förökningsstörningen M74 hos Östersjöns laxkullar har alltså sjunkit. Det visar den sammanställning av miljöövervakningsdata från sju svenska laxälvar som Sveriges lantbruksuniversitet gjort. I år var i genomsnitt sju procent av laxkullarna drabbade, jämfört med den höga dödligheten på 39 procent som observerades 2017.
M74 är en reproduktionsstörning som beror på brist av b-vitaminet tiamin, och som leder till att laxynglen inte utvecklas som de ska. I gulesäcksstadiet stannar de upp i sin utveckling och dör.
Omfattningen av M74 följs genom årliga kontroller av avelsfisk vid ett antal älvar som genomför kompensationsutsättningar av lax. Förekomsten av M74 varierar mellan olika älvar och mellan olika år. Lägst i år var Ljusnan där ingen yngeldödlighet i M74 rapporterats, och högst i Skellefteälven med 24 procent drabbade kullar.
Sjukdomen hade en topp under mitten av 1990-talet då upp till 90 procent av laxynglen dog, men därefter klingade problematiken av. Under 2016 och 2017 ökade dock åter M74 och i genomsnitt 31 procent av laxkullarna drabbades. Samtidigt kom det in allt fler rapporter om orkeslös, sårig och svampangripen lax från flera områden längs Östersjökusten.
– Vi vet inte om hälsoproblematiken hos laxen har en koppling till M74, men det är glädjande att situationen för M74 ser ljusare ut igen, säger Elin Dahlgren, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
Miljön i Östersjön påverkar laxens hälsa
SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt genomförde förra året en undersökning av laxhälsoproblematiken och resultaten visade att det inte bara rör sig om en tiaminbrist, utan en större problembild.
Vad det omfattande sjukdomsutbrottet hos lax i svenska älvar beror på utreds av flera aktörer. Under 2019 jobbar Elin Dahlgren tillsammans med forskare Douglas Jones och doktorand Philip Jacobsson vid SLU Aqua samt kollegor vid Stockholms universitet: Agnes Karlsson och Dennis Lindqvist vidare med att undersöka sambanden mellan laxhälsoproblematiken och laxarnas diet och uppehållsplats, samt exponering för algtoxiner. I ett annat projekt undersöks kopplingar mellan M74 hos lax i relation till diet och uppehållsplats i Östersjön.
– Det är viktigt att titta närmare på vad som orsakar tiaminbrist hos lax. Även om man sett att tiaminhalten kan kopplas till proportionen mellan skarpsill och strömming i laxens diet, så finns det mycket som talar för att det som drabbar laxen är del av en större miljöproblematik i Östersjön, säger Elin Dahlgren.
Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på relativt låg höjd.
Forskarna beskriver det som en autopilot hos fåglarna som automatiskt justerar flyghöjden i förhållande till hastigheten.
– Det har funnits olika teorier men det är i och med den här studien som man för första gången bevisar att trutar använder synen för att avgöra avståndet till marken, säger Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet.
Autopiloten hjälper fågeln att spara energi
Forskarna har använt gps-data från silltrutar, Larus fuscus, som samlats in vid Stora Karlsö. Med hjälp av dessa data har de skapat en matematisk modell som beskriver autopiloten hos trutarna. Autopiloten registrerar det optiska flödet, det vill säga den hastighet med vilken havsvågorna rör sig över fågelns näthinna.
Fåglarnas mål är att hålla det optiska flödet konstant, vilket innebär att de flyger högre i medvind och lägre i motvind, något som sparar energi.
– Det är med hjälp av autopiloten som fågeln avgör höjden över vattenytan och kan landa smidigt, berättar Anders Hedenström, professor vid Lunds universitet, och en av de forskare som utvecklat den matematiska modellen för fåglarnas autopilot.
Undersökningen avser fåglar som flyger relativt lågt, som högst cirka 100 meter. Om fåglarna använder autopiloten på samma sätt även på högre höjder återstår att ta reda på.
Susanne Åkesson och Anders Hedenström står bakom studien tillsammans med kollegor i Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.
Susanne Åkesson, professor zooekologi, biologiska institutionen, Lunds universitet, susanne.akesson@biol.lu.se
Anders Hedenström, professor teoretisk ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se
Material där ström kan forsa fram utan något som helst elektriskt motstånd kallas supraledande. De uppträder än så länge främst vid riktigt låga temperaturer. Sådana spås kunna revolutionera vår vardag: Datorer som är miljontals gånger snabbare än dagens, förlustfria eltransporter, svävande tåg och energisnål utrustning.
Men forskningen lägger ständigt nya pusselbitar. År 1972 tilldelades Nobelpriset i fysik till forskare som visat att fenomenet med supraledare uppstår när två elektroner, med motsatt elektronspinn, kopplas samman, ett fenomen som benämns som Cooper-par. När elektronerna krokar arm på detta sätt, via en koppling till atomernas vibrationer, så kallade fononer, hindrar inte metallens atomer längre elektronernas framfart, utan den elektriska strömmen fortsätter totalt resistansfritt.
Nu har forskare från universiteten i Tokyo, Peking och Lund visat att fenomenet med Cooper-par kvarstår även när elektronerna ”injiceras” från supraledande aluminiumkontakter in i parallella halvledande nanotrådar, som är placerade vid sidan om varandra men utan direkt fysisk kontakt. Resultaten publiceras i tidskriften Science Advances.
Hopkopplingen kvarstår
Förklaringen till att effekten kvarstår, är att elektronerna är ihopkopplade via något som kallas kvantmekaniska sammanflätningar, eller på engelska ”quantum entanglement”. Denna sammanflätning finns kvar också över större avstånd, vilket på ett väldigt tydligt sett visas genom den aktuella studien.
De aktuella experimenten banar väg för nya koncept inom kvantinformationsteknik, enligt Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik vid LTH, Lunds universitet och medförfattare till artikeln:
– Detta är ett häftigt fysikfenomen med sammanflätande kvantmekaniska tillstånd som vi i denna studie kan bevisa fungerar i praktiken.
– Det intressanta är även att strömmarna till och med blir högre när elektronerna är separerade än då Cooper-paren går tillsammans genom var och en av nanotrådarna.
Det visar sig, och har teoretiskt förutspåtts, att när Cooper-par transporteras genom två ultratunna nanotrådar så blir det mer ”trångt” än om de, fortfarande sammankopplade, kan transporteras var och en genom sin egen nanotråd.
I en avhandling i socialt arbete från Lunds universitet framkommer att personer som arbetar med migranter inom välfärdsorganisationer och har en negativ inställning till dem, kan uppleva sitt arbete med dem som mer belastande.
Det finns redan kvalitativ forskning som visar att socialarbetare som är negativ inställda till migranter bemöter dem sämre i sitt arbete.
– Utifrån detta blev jag intresserad av att göra en större undersökning om välfärdsarbetares attityder till migranter i sitt arbete som krävde ett kvantitativt grepp, säger Carolin Schütze, socionom och doktor i socialt arbete vid Lunds universitet och numera postdoc vid Copenhagen Business School.
I undersökningen besvarade cirka 1600 anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen en digital enkät. Resultaten från enkäten visar att det inte bara är attityder mot migranter som spelar roll. Sannolikheten för att arbetet med migranter upplevdes som svårare ökade även när arbetsbelastningen upplevdes som hög.
Mer tolerans genom minskad arbetsbelastning
– Detta är ganska komplext och något man måste forska mer om. Men att minska arbetsbelastningen är ju ett sätt, liksom att ge ökat handlingsutrymme, säger Carolin Schütze.
I de organisationer som Carolin Schütze undersökt genomförs förändringar som belastar välfärdsarbetare. Förändringarna kan handla om ökade effektivitetskrav, minskat handlingsutrymme samt även de känslor av osäkerhet som det nya arbetsklimatet ger upphov till.
Även om tidigare kvantitativ forskning visar att det finns ett positivt samband mellan positiva attityder och graden av kontakt med migranter hos befolkningen överlag, vet vi fortfarande lite om hur denna kunskap om kontakt förhåller sig i relation till faktorer som arbetsbelastning, betonar Carolin Schütze.
Christina Lindh har lång erfarenhet från skolvärlden men också som lärare vid lärarutbildningen.Hon har i sin forskning följt en sjundeklass under alla SO-lektioner, tre tillfällen i veckan, under åtta månader.
– Jag dokumenterade vad eleverna skrev, varför och hur. Jag är själv lärare i svenska och SO och skrivandet har alltid intresserat mig och varit en central del av min undervisning. Att skriva är ett sätt att möta ett ämne, att tänka och förstå.
Mål och resultat styr
En av hennes viktigaste slutsatser är att skolans mål- och resultatfokus satte ramarna för hur eleverna i studien jobbade med skrivande. Huvudfokus för eleverna var att strategiskt lagra, organisera och reproducera kunskapsinnehåll för att förbereda sig för att klara proven, bli bedömda och få betyg. De mätbara resultaten stod i centrum, enligt Christina Lindh.
– Formuleringar i kursplanerna leder till att lärarna känner sig detaljstyrda och att undervisningen i alltför hög grad inriktas mot bedömning och betyg. Det begränsar elevernas kritiska förhållningssätt. De får inte utveckla sin förmåga att ta ställning, reflektera och diskutera. Skrivandet blir istället instrumentellt.
Höga förväntningar på skrivförmåga
Samtidigt ställs det höga krav på elevernas skrivförmåga i de samhällsorienterade ämnena. Detta trots att förutsättningarna för eleverna att utveckla skrivandet alltså visade sig vara begränsade.
– Förväntningarna på elevers skrivförmåga är högt ställda i SO-ämnenas kursplaner, men underförstådda. Istället borde kraven formuleras tydligare så att eleverna ges möjlighet att öva de skriftspråkliga förmågor som undervisningen är tänkt att leda till.Jag hoppas att min studie kan inspirera lärare att reflektera över skrivandets funktion i deras egen undervisning, säger Christina Lindh.
Studien bygger på
En etnografisk studie om elevers skrivande i SO som bygger på ett omfattande och varierat material i form av klassrumsobservationer, film- och ljudinspelningar, foto, enkät, intervjuer, loggböcker, elevtexter, undervisningsmaterial och policydokument.
Att få läsa, diskutera varandras texter och att öppna upp för ämnesfördjupning, reflektion och demokratiskt samhällsdeltagande skulle lyfta skrivandet, menar hon.
– Gemensamt för SO-ämnena är ett starkt medborgarfostrande syfte som bland annat innebär att eleverna ska utvecklas i att tänka självständigt, uttrycka personliga åsikter och våga ta ställning. Ytterst handlar det om att utbilda människor till kritiskt tänkande individer som är det som ett demokratiskt samhälle bygger på.
Christina Lindh, forskare, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet christina.e.lindh@mau.se
I dag finns allergivacciner för de allra svårast drabbade av pollen- och pälsdjursallergi. Men att komma till rätta med matallergier har visat sig betydligt svårare. Rådet som ges till matallergiker är att helt undvika de livsmedel, eller allergener, som ger en reaktion. Något som kan ge en ständig rädsla för en allergireaktion.
Men de senaste årtiondena har ny forskning gett mjölk, ägg- och jordnötsallergiker ökat hopp. Flera studier har visat hur kroppens immunförsvar faktiskt kan tränas upp. Metoden är enkel: en liten mängd allergen, till exempel i form av jordnötter, ges via munnen och sedan ökas dosen försiktigt. Behandlingen kallas oral immunterapi men är inget som du ska testa på dig själv.
– Det är en krävande behandling för patienterna eftersom de får mycket biverkningar i form av allergiska reaktioner. Hela 95 procent av deltagarna får någon form av biverkning. Och ett fåtal får en svår allergisk reaktion, säger Caroline Nilsson, barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och forskare vid Karolinska Institutet.
Under en behandling finns många faktorer som påverkar, betonar hon. Patienterna bör undvika att träna två-tre timmar efter en dos. De får heller inte duscha hett, bada bastu, dricka alkohol, ta andra läkemedel och bör vara fullt friska. De som har mycket svår matallergi får inte delta alls i vissa studier.
Vad är allergi?
En allergi innebär att du är överkänslig mot vissa ämnen, som då kallas allergener. Ämnena finns naturligt i vår miljö som till exempel pollen, kvalster, mögel och vissa livsmedel. Men vid en allergi får de immunförsvaret att reagera som om de vore skadliga. Kroppen sätter igång en inflammatorisk reaktion som kan vara allt från mycket lindrig, likt en vanlig förkylning, till livshotande.
IgE-molekylen (immunoglobulin E) är en viktig faktor vid de allra flesta allergier. Personer med IgE-medierad allergi har IgE-antikroppar mot det de inte tål. En jordnötsallergiker har IgE-antikroppar mot jordnöt och en äggallergiker har IgE-antikroppar mot ägg.
IgE-antikropparna aktiverar i sin tur en viss sorts vita blodkroppar som frisätter de ämnen som ger en inflammation i kroppen.
I början av sommaren 2019 publicerade den vetenskapliga tidskriften The Lancet en kanadensisk forskningsstudie som pekade på de många biverkningarna. Forskarna bakom artikeln menade att det krävs ytterligare kunskap innan oral immunterapi används brett.
Men Caroline Nilsson kan vara en lösning på spåren.
Mjölkallergin slog i taket
Allt började 2009 med att en ung tjej kom till akuten med en livshotande allergisk reaktion, så kallad anafylaktisk chock. Anafylaktiskt chock är den svåraste formen av allergireaktion och kan sluta med hjärtstopp om du inte får behandling i tid.
– Hon svävade mellan liv och död. Och hade hon inte bott så nära Södersjukhuset i Stockholm så hade hon inte överlevt, säger Caroline Nilsson, som blev hennes behandlande läkare.
Reaktionen kom ner hon råkat äta av ett bröd med ost vilket fick hennes mjölkallergi att slå i taket. Hon levde redan med ett flertal matallergier samtidigt, och upplevelsen fick henne att nästan tappa livsgnistan.
Strax efter händelsen deltog Carolina Nilsson i en forskarkonferens där brittiska forskare berättade om sina försök att kombinera oral immunterapi med ett läkemedel mot allergisk astma: Xolair. Läkemedlet förhindrar den allergiska reaktionen.
När hon berättade detta för kollegorna föddes en idé.
Läkemedel mot allergisk reaktion möjliggör träningen
En av hennes kollegor är professor Gunnar Johansson. Han var bland de första som upptäckte den molekyl som är inblandad i de allra flesta former av allergi: IgE-molekylen (en typ av antikropp). Efter upptäckten har han tillsammans med kollegan Anna Nopp utvecklat ett test för att undersöka en individs känslighet mot ett visst allergen. Testet mäter mängden IgE i ett blodprov.
Svenska forskare bakom upptäckten av IgE
Immunoglobuliner har till uppgift att upptäcka och känna igen främmande ämnen i kroppen. I slutet av 1960-talet upptäckte Gunnar Johansson och Hans Bennich en ny klass av immunoglobuliner, IgE. IgE-molekylen är en bidragande faktor vid de flesta allergier.
Forskarna insåg att det kunde användas i samband med oral immunterapi för att kontrollera att läkemedlet verkligen tvingade ned mängden IgE hos patienten.
Om det fungerade så kunde även de med mycket svår matallergi behandlas med oral immunterapi.
Bland de första som fick prova denna kombinerade metod var den unga kvinnan från Södermalm. När hon fick en viss mängd Xolair så visade blodprovet att hennes blodceller inte längre reagerade för mjölk. Under skydd av läkemedlet fick hon dricka en liten mängd mjölk. Efter ytterligare blodprover så ökades mängden mjölk.
– När hon hade nått en normal mängd mjölk för en vanlig dag, så trappade vi långsamt ned läkemedlet. Och den goda effekten fanns kvar även utan det, säger Caroline Nilsson.
– Hennes liv gick från att upplevas ganska så eländigt till att bli mer som ditt och mitt. När behandlingen var klar sa hon till mig: ”jag har fått ett helt nytt liv!”.
Även jordnötsallergi kan ”luras” bort
De goda resultaten ledde till en forskningsstudie med 23 ungdomar som alla hade svår jordnötsallergi. Samma tillvägagångssätt här: först läkemedel som pressade ned nivån av IgE i blodet. Sedan små mängder jordnötter som långsamt trappades upp.
Dosen gick från ett gram jordnöt till tio gram, vilket ungefär motsvarar ett drygt dussin nötter. Under behandlingen togs upprepade blodprover för att se att läkemedlet verkligen höll IgE-molekylerna i schack. Till slut trappades läkemedlet ned samtidigt som ungdomarna fortsatte med jordnötter.
– Totalt elva ungdomar fullföljde studien med goda resultat. Efter studien har de fortsatt med daglig dos av jordnötter utan att få allvarliga reaktioner.
Medicin som blockerar IgE
Xolair godkändes av Läkemedelsverket 2006 för behandling av svår astma. Det verksamma ämnet är omalizumab som är en så kallad IgE-blockerare. Ämnet trycker undan IgE-antikropparna som orsakar en allergisk reaktion. Läkemedlet ges genom injektioner och fungerar bara för de allergier som är IgE-medierade.
Men inte alla blev hjälpta av läkemedlet, vissa av ungdomarna fick verkligt besvärliga reaktioner och valde att hoppa av studien.
– Vi tror att lösningen kan vara att starta tidigare i livet. En amerikansk studie har gjorts på barn från nio månaders ålder och den visade mycket färre biverkningar. En så tidig behandling är också enklare att genomföra för alla inblandade, säger Caroline Nilsson.
Snart billigare läkemedel
Xolair är en kostsam medicin, priset kan vara så hög som 350 000 kronor per år. Men här kan finnas en lösning. Patentskyddet för läkemedlet har gått ut och det är därför fritt för alla att tillverka nya varianter.
– Nu hoppas vi att det utvecklas billigare versioner av det eftersom det är ett fantastiskt läkemedel, säger Caroline Nilsson.
Första läkemedlet på väg
Amerikanska läkemedelsbolaget Aimmune kan bli först med att lansera ett läkemedel för oral immunerapi mot jordnötsallergi: Palforzia. Nyligen tog läkemedlet, som är en tablett med en liten mängd jordnötsprotein, ytterligare ett steg mot ett godkännande av FDA, Food and Drug Administration. I utvecklingen har Aimmune samarbetat med flera internationella forskargrupper bland andra Caroline Nilssons grupp vid Karolinska Institutet.
I dag saknas färdiga vacciner mot matallergier med det finns för pollen- och pälsallergi. Användningen är dock mycket varierad över landet. En av förklaringarna kan vara själva vaccinsätten, berättar Lars-Olaf Cardell, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
– Vaccinet ges genom injektioner under skinnet. Under behandlingen måste patienten besöka sjukvården varje vecka under de första tre månaderna, och därefter var sjätte vecka under de följande tre-fyra åren, säger Lars-Olaf Cardell.
Vissa allergivaccin finns även i tablettform men även de kräver långa behandlingstider, upp till tre år. Dessutom är läkemedlen dyra.
– Många upplever det svårt att ta tabletter varje dag i tre år – även i kontrollerade studier är det många som misslyckas med det, säger han.
Vaccin direkt i lymfkörteln mer effektivt
Under sin tid som forskare vid Lunds universitet läste Lars-Olaf Cardell om en bättre metod: att ge injektionerna direkt i en lymfkörtel. Det är nämligen i lymfkörtlarna som vaccin leder till en reaktion i kroppen. Metoden kallas intralymfatiskt immunterapi och i dag har metoden studerats för gräs- och björkpollenallergier samt kattallergi.
– Vi ger tre injektioner med fyra veckors mellanrum sedan är det klart. Dessutom använder vi en tusen gånger lägre dos av vaccinet vilket ger mindre biverkningar. Effekten är ungefär likvärdig med traditionell vaccination, säger Lars-Olaf Cardell.
Att dosen kan minskas så kraftigt förklaras med att vaccinet inte behöver ta en omväg genom kroppen. Men varför behandlingstiden också kan minskas vet man ännu inte.
– Det finns många teorier kring varför du utvecklar en tolerans, men vad som verkligen styr är inte helt klarlagt. Det kan vara möjligt att vårt sätt att vaccinera aktiverar andra mekanismer än övriga metoder.
Lars-Olaf Cardells forskning bedrivs som ett samarbete mellan Lunds universitet och Karolinska Institutet samt Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. I Sverige driver även Linköpings universitet egna studier kring metoden.
Ännu är inte metoden godkänd för allmän användning i sjukvården. Men blir den det så kan det betyda att många fler kan bli aktuella för ett allergivaccin, menar Lars-Olaf Cardell.
– I dag är det inte ekonomiskt försvarbart att behandla en person med lindrig pollenallergi med upprepade sjukhusbesök under tre år eller en ganska dyr tablett. Men att låta dig få tre injektioner under en tvåmånaders period borde vara fullt rimligt, säger Lars-Olaf Cardell.
Här finns dessutom stora mycket pengar att tjäna för samhället, menar han.
– Vi arbetar med en samhällsekonomisk studie som visar att här finns mycket stora samhällsvinster. I dag har pollenallergi en stor påverkan på människors förmåga att arbeta.
Hur är det då med matallergier – kan detta fungera även där?
– Nej, det vågar jag inte säga eftersom matallergi skiljer sig så mycket från pollen och pälsallergier. I den mån vi i framtiden kan isolera rätt gener och tillverka konstgjorda vaccin, så kan detta bli ett distributionssätt för ett nytt läkemedel mot matallergi. Men dit har vi inte kommit ännu.
Text: Magnus Trogen Pahlén på uppdrag av forskning.se
James Peebles idéer om fysikalisk kosmologi befruktade hela forskningsfältet och lade grunden till det senaste halvseklets omvandling av kosmologin från spekulationer om världsalltet till vetenskap. Hans teoretiska ramverk, som han utvecklat sedan mitten av 1960-talet, ligger till grund för vår tids bild av universum.
Den rådande bigbangmodellen beskriver universum från dess allra första ögonblick för nästan 14 miljarder år sedan då det var extremt hett och tätt. Sedan dess har det expanderat och blivit allt större och allt kallare. Knappt 400 000 år efter big bang blev universum genomskinligt och ljusstrålar kunde flöda fritt. Än i dag finns den urgamla strålningen kvar överallt runtom oss, och inkodade i den döljer sig många av universums hemligheter. Med sina teoretiska verktyg och beräkningar kunde James Peebles tolka dessa avtryck från universums tidigaste barndom och upptäcka nya fysikaliska processer.
Bara 5 procent av universum är känd materia
Resultatet visade ett universum där bara fem procent av dess innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, blommor och oss. Resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Detta är ett mysterium och en utmaning för den moderna fysiken.
I oktober 1995 tillkännagav Michel Mayor och Didier Queloz sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i vår hemgalax Vintergatan. Med hjälp av specialbyggda instrument kunde de vid observatoriet Haute-Provence i södra Frankrike observera planeten 51 Pegasi b, ett gasklot jämförbart med solsystemets största gasjätte, Jupiter.
Nya planeter i andra ”solsystem”
Upptäckten startade en revolution inom astronomin, och sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan. Ständigt uppdagas nya märkliga världar, med en häpnadsväckande rikedom av former, storlekar och omloppsbanor. De utmanar våra föreställningar om hur ett planetsystem kan se ut och tvingar forskarna att revidera sina teorier om de fysikaliska processer som ligger bakom planeternas tillblivelse. Flera nya projekt för att hitta exoplaneter är nu på gång och så småningom får vi kanske svar på den allt överskuggande frågan – finns det liv någonstans därute?
Årets Nobelpristagare har skakat om vår bild av världsalltet. Medan James Peebles teoretiska upptäckter bidrog till att vi nu förstår hur universum utvecklades efter big bang, undersökte Michel Mayor och Didier Queloz rymden nästgårds på jakt efter främmande planeter. Sedan dess blir våra föreställningar om den värld vi lever i aldrig desamma.
Nobelkommitténs motivering
Nobelpriset i fysik delas ut ”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum”, med ena hälften till James Peebles, Princeton University, USA ”för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi”. Den andra hälften går gemensamt till Michel Mayor, Université de Genève, Schweiz och Didier Queloz, Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien ”för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”.
Prissumma: 9 miljoner svenska kronor, med ena hälften till James Peebles och med andra hälften gemensamt till Michel Mayor och Didier Queloz.
Om pristagarna:
James Peebles, född 1935 (84 år) i Winnipeg, Kanada. Fil.dr 1962 vid Princeton University, USA. Albert Einstein Professor of Science vid Princeton University, USA.
Michel Mayor, född 1942 (77 år) i Lausanne, Schweiz. Fil.dr 1971 vid Université de Genève, Schweiz. Professor vid Université de Genève, Schweiz.
Didier Queloz, född 1966 (53 år). Fil.dr 1995 vid Université de Genève, Schweiz. Professor vid Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien.
Det som var tänkt att vara inkluderande, kan istället skapa hinder för demokratiska offentliga samtal, menar Malin Holm, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
– Ofta talar man om hur marginaliserade grupper har lyckats göra sig hörda genom att använda nätet. Jag ville istället studera hur priviligierade grupper använder sig av nätet för att påverka och förändra det offentliga samtalet. Jag vill visa på riskerna med den så kallade inkluderingen, att det blir en ojämlik inkludering som blir ett hot mot demokratin.
– Min forskning visar hur utformningen av online-plattformar på olika sätt gynnar priviligierade grupper, däribland de som framför antidemokratiska eller icke-jämlika politiska åsikter och krav, och att makten på nätet är en reproduktion av hur det ser ut i övriga samhället, säger Malin Holm vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Kanal för röststarka
Det var de växande framgångarna för högerextrema, antifeministiska och klimatskeptiska rörelser på det man brukar kalla för inkluderande plattformar på nätet, tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter, som gjorde att Malin Holm började forska om hur utformningen av dessa forum.
Hur kunde de kanaler som var tänkta som inkluderande för röstsvaga grupper, istället bli en kanal för de redan röststarka?
Genom tre olika empiriska studier har Malin Holm undersökt hur de demokratiska möjligheter som internet ger marginaliserade grupper, också ger historiskt priviligierade grupper nya vägar att hitta varandra. Tillsammans kan de ifrågasätta dominerande tankar och idéer i offentligheten, genom bildandet av så kallade ”motoffentligheter”, counterpublics.
Begreppet har tidigare varit en viktig del i den feministiska kritiken mot att den klassiska offentlighetsteorin saknar ett maktperspektiv. Vanligtvis har forskning om motoffentligheter fokuserat på historiskt marginaliserade grupper.
Förr gjorde redaktionen ett urval
I en av studierna undersöker Malin Holm hur utformningen av kommentarsfälten i etablerade dagstidningarnas digitala utgåvor, på både lokal och nationell nivå, motiveras av de som är ansvariga för dessa forum.
– Tidigare när all debatt och alla insändare fanns i papperstidningarna, tvingades redaktörer att göra ett urval eftersom det var ett begränsat utrymme. Allt fick inte plats. När debatt och insändare har flyttat ut på nätet har tidningarna tagit mycket mindre ansvar för urvalet, de har mer eller mindre släppt ordet fritt. Det har indirekt gett priviligierade grupper med åsikter som tidigare varit marginaliserade inom mainstreammedia, till exempel högerpopulistiska och klimatskeptiska, ett mycket större utrymme att göra sina röster hörda.
– Jag ville förstå motiven bakom att man utformade plattformarna på det sättet. Vad var det som redaktörerna ville med satsningarna?
Malin Holm intervjuade 27 olika chefredaktörer och redaktörer på 14 olika tidningar, både rikstäckande och lokala. Resultaten visar att från början hade medierna ingen medveten strategi i relation till kommentarsfälten. Redaktörerna hänvisar till att de ville ha ökad kontakt med sina läsare och att digitaliseringen av offentligheten ställde nya krav på deras affärsmodeller.
– Redaktörerna ville ha trafik till sina sidor för att tjäna mer pengar på annonser. I jämförelse med till tidigare liknande forum, såsom debattartiklar och insändare, är inkludering här alltså mycket mer starkt kopplad till ekonomiska incitament.
Antifeministisk motoffensiv
I en annan delstudie undersökte Malin Holm framväxten av en antifeministisk motoffentlighet på 62 svenska politiska bloggar. Dessa valdes ut på grund av sitt idémässiga innehåll, det vill säga att de politiska åsikter och krav som fördes fram på bloggarna kunde definieras som antifeministiska i enlighet med tidigare forskning om liknande politiska rörelser. Av de bloggar som Malin Holm undersökte var två tredjedelar anonyma och/eller använde sig av pseudonymer.
I sin analys har Malin Holm utgått från hur de beskriver sig själva på bloggarna när de berättar om sina utbildningar och vilken sorts arbete de har. Det är män, och en del kvinnor, med höga utbildningar, en del halvkända, alla med en position i samhället. Gemensamt är att de beskriver sig själva som framgångsrika, att de har rätt i sin omvärldsanalys och att alla borde få höra den.
Blev hotad på nätet
När hon ganska tidigt i sin forskning skulle berätta om vad hon hittat och presentera delresultat vid en forskarkonferens, publicerades en del av resultaten också på internet. Efter bara ett par dagar/timmar kunde hon se att några av de anonyma bloggare hon undersökte hade hittat materialet, och laddat ner och läst det. Strax efter det började hon bli omskriven, och kommenterad och få hot skickade till sig.
– Det var väldigt obehagligt att läsa det de skrev, och att få hotfulla mejl och anonyma sms till min privata mobiltelefon. Om jag, som i aktivistsammanhang är en obetydlig person, blir bemött och behandlad på det här sättet, kan jag bara föreställa mig vad de som verkligen kämpar för exempelvis feminism och klimatfrågor får vara med om. Det var både intressant och skrämmande att se hur bloggarna använder anonymiteten mot sina motståndare, säger Malin Holm.
Högutbildade män med makt
Samtidigt såg hon det som ett bevis på att hon hade rätt. Att bloggarna hade hittat och läst ett vetenskapligt paper inför en konferens visade på både tillgång till verktygen och en vana att ta del av forskning och teoretiska resonemang. Det ledde till att hon kunde använda sig av både bloggarnas reaktioner och sin egen erfarenhet av att vara utsatt i forskningen. Hon beskriver hur bloggarna attackerade henne och dissekerade hennes material. Att hon blev utsatt för det här stärkte den tes hon redan hade: att det är en priviligierad grupp som driver bloggarna, däribland högutbildade män med makt i samhället
– De är inte socioekonomiskt marginaliserade som de ofta framställs i debatten. Det är en priviligierad grupp. De tycker själva att de har rätt i sak, att de har rätt att bli mer lyssnade på, men att de blir tystade i den offentliga debatten.
– Högutbildade män är en grupp som historiskt sett har tagit mycket plats. När de i dag i samhället tvingas dela med sig av makten till kvinnor och till etniska minoriteter känner de sig kränkta av att de grupperna har tagit något som är deras. Och för att kunna bli av med något måste man ansett sig ha rätt till det från början, säger Malin Holm.
Inkludering à la online-plattformar
Malin Holm vill med sin avhandling visa på hur den specifika typ av inkludering som karaktäriserar online-plattformar för med sig problem för strukturellt marginaliserade grupper att göra sina röster hörda.
– Inkludering har setts som något odelat positivt och exkludering som något odelat negativt. Men det krävs en viss exkludering för att alla ska få komma till tals. Det behövs ett större fokus på hur demokratisk exkludering skulle kunna utformas för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för jämlika offentliga samtal. Att fler får säga sitt betyder det inte att fler grupper kommer till tals. På det sättet har de rätt, männen bakom de anonyma bloggarna. De behöver bli politiskt marginaliserade eftersom de är skadliga för det demokratiska samtalet.
Vid förlossningar där barnet föds andningspåverkat är rutinen idag att navelsträngen klipps direkt. Barnet förs sedan till ett bord där åtgärder sätts in, bland annat för att få igång andningen.
Ola Andersson, neonatolog på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, och hans kollegor undersöker nu vad som händer om navelsträngen inte klipps direkt, utan först efter tre minuter.
– Andningsåtgärderna utförs av samma team och med samma utrustning, men i mammans säng i stället för vid ett bord en bit bort. Under denna tid får barnet extra tillförsel av blod från navelsträngen, säger Ola Andersson.
Metoden baseras på positiva resultat i tidigare, mindre studier, bland annat en som Ola Andersson gjort i Nepal. Forskarteamet som nu ska pröva metoden på Skånes universitetssjukhus har förberett sig under ett års tid.
– Blivande föräldrar till 8 000 barn kommer att tillfrågas om de kan tänka sig ingå i studien. Vi bedömer att ungefär 600 av dessa kommer att bli aktuella, säger Ola Andersson.
Väntar med att klippa navelsträngen i tre minuter
Var tionde barn är omtöcknat när det föds. Dessa barn behövs tas om hand, och få andningsstöd. I studien vid Skånes universitetssjukhus undersöker förlossningsteam om hjärnskador på grund av syrebrist kan minska om navelsträngen inte klipps direkt.
– Vår tanke är att låta navelsträngen vara i fred på de här barnen, säger Ola Andersson, neonatalog vid Skånes universitetssjukhus i ett filmklipp publicerat på Vetenskap & hälsa.
Idag klipper man navelsträngen direkt och bär barnet till ett bord, placerat en bit från mamman, där man ger barnet andningsstöd.
– Vad vi vill göra nu är att låta barnet ligga kvar hos mamman. Och låta navelsträngen var i fred. På det sättet kan navelsträngen och moderkakan hjälpa barnet att återhämta sig, medan vi i personalen också hjälper barnet, säger Ola Andersson.
– Vi är ett team av barnläkare, barnmorskor, förlossningsläkare och undersköterskor som under ett år gått igenom alla moment i studien, för att få den så säker för föräldrarna och barnen och som gör det så enkelt som möjligt för oss på golvet att genomföra studien.
– Förhoppningen är att barnen som har en orörd navelsträng återhämtar sig snabbare. Att de slipper hamna på neonatalavdelningen, och i stället får stanna hos sina föräldrar. Och att de slipper få skador framöver i livet, de få barn som annars skulle fått det, säger Ola Andersson.
Hypotesen är att barnet får mer syre men också mer blod i kroppen, vilket har mycket positiva effekter men det finns en oro att det extra blodet skulle kunna göra att barnet får det jobbigare att andas, samt mer gulsot.
– Detta kommer vi att undersöka extra nog, säger Ola Andersson.
Djur behöver syre för att i sina celler omvandla föda till användbar energi. Syrets fundamentala betydelse har varit känd under lång tid men hur celler anpassar sig efter syretillgänglighet förblev länge okänt.
William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza upptäckte hur celler känner av och anpassar sig till förändrade syrenivåer. Deras forskning identifierade ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet som svar på varierande syrenivåer.
Nobelpristagarna banbrytande upptäckter har förklarat mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga. De lade grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.
Vårt livsviktiga syre
Syre med den kemiska beteckningen O2 utgör ungefär en femtedel av gaserna i vår atmosfär. I djurriket är O2 livsnödvändigt. Alla våra celler behöver O2 för att i en syreberoende process i cellernas energifabriker (mitokondrierna) kunna omvandla födoämnen till användbar energi. Otto Warburg, mottagare av Nobelpris i fysiologi eller medicin 1931, visade att detta är en enzymatisk process.
Under evolutionen har mekanismer utvecklats för att säkra den livsviktiga syretillförseln. Karotiskroppen, belägen i anslutning till halsens stora blodkärl, innehåller specialiserade celler som kan känna av blodets syrenivåer och aktivera de nervbanor som styr vår andning. 1938 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Corneille Heymans belönade upptäckter kring hur blodets syrenivåer kan avläsas och styra vår andningsfrekvens.
HIF intar scenen
Utöver den snabba anpassningen styrd från karotiskroppen vid låga syrenivåer (hypoxi) sker en mer långsam anpassning i kroppens celler. Bland annat ökar nivåerna av hormonet erytropoietin (EPO) som stimulerar nybildning av röda blodkroppar och därmed ökar blodets syretransporterande förmåga. Hormonets betydelse för blodbildning var känd redan i början på 1900-talet men hur nivåerna regleras förblev länge en gåta.
Amerikanen Gregg Semenza studerade EPO-genen och hur den kontrolleras av varierande syrenivåer. Han använde genmodifierade möss och kunde i anslutning till EPO-genen påvisa DNA-segment som behövs för genens aktivering vid hypoxi. Engelsmannen Sir Peter Ratcliffe studerade också EPO-genens reglering och bägge forskargrupperna fann att den syrereglerade mekanismen var verksam i olika vävnader, inte bara i de celler i njuren där EPO normalt tillverkas. Det här var viktiga fynd. Nu förstod man att mekanismen var universell och kunde aktiveras i många olika celltyper.
Semenza ville identifiera de samverkande cellulära komponenterna och i odlade leverceller upptäckte han ett proteinkomplex som binder till DNA-segmentet på ett syreberoende sätt. Han kallade det för hypoxia-inducible factor (HIF). Ett omfattande reningsarbete tog vid och 1995 kunde Semenza publicera sina fynd. HIF visade sig bestå av två olika DNA-bindande proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som nu benämns HIF-1α och ARNT. Nu kunde forskarna börja lägga pusslet för att förstå vilka ytterligare komponenter som påverkar cellernas fysiologi vid hypoxi, och hur maskineriet fungerar.
VHL: En oväntad partner
Vid höga syrenivåer innehåller celler mycket lite HIF-1α. Då syrenivåerna däremot är låga ökar dock mängden så att HIF-1α kan binda till och därmed reglera EPO-genen och andra gener som har HIF-bindande DNA segment (Figur 1). Flera forskargrupper visade att HIF-1α normalt bryts ner mycket snabbt men att proteinet skyddas från nedbrytning och anrikas vid hypoxi. Ett cellulärt maskineri kallat proteasomen, belönat med 2004 års Nobelpris i kemi till Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose, används för att bryta ner HIF-1α vid normala syrenivåer. Under sådana normala betingelser adderas en liten peptid, ubiquitin, till HIF-1α. Ubiquitin fungerar som en adresslapp för de proteiner som ska brytas ner i proteasomen, men hur ubiquitin adderas till HIF-1α i närvaro av syre var en återstående och avgörande fråga.
Svaret kom från ett oväntat håll. Ungefär samtidigt som Semenza och Ratcliffe utforskade EPO-genens reglering studerade den amerikanske cancerforskaren William Kaelin, Jr. ett nedärvt syndrom, von Hippel-Lindaus sjukdom. Sjukdomen leder till förhöjd cancerrisk och orsakas av en genetisk defekt. I ett genombrottsarbete lyckades Kaelin bevisa att VHL-genen kodar för ett protein som hämmar uppkomst av cancer. I ett samarbetsprojekt visade Kaelin att cancerceller som saknar en funktionell VHL-gen producerar onormalt höga nivåer av hypoxi-reglerade gener, men då VHL-genen återinfördes i cancercellerna återställdes nivåerna. Det här var en viktig ledtråd som visade att VHL tycktes vara inblandad i maskineriet som kontrollerar cellernas svar på hypoxi. Ytterligare ledtrådar kom från flera forskargrupper som visade att VHL är en del i ett komplex som märker proteiner med ubiquitin för nedbrytning i proteasomen. Ett avgörande genombrott kom då Ratcliffe och hans forskargrupp visade att VHL behövs för att HIF-1α ska kunna brytas ner vid normala syrenivåer. Därmed hade kopplingen mellan VHL och HIF-1α etablerats.
Syrets centrala roll
Nu hade många av pusselbitarna fallit på plats. Men hur kan O2 reglera kontakten mellan VHL och HIF-1α så att proteinet skyddas från nedbrytning vid hypoxi? Man kände till att en specifik del av HIF-α-proteinet var viktig för dess VHL-beroende nedbrytning. Kaelin och Ratcliffe misstänkte att den regionen innehöll nyckeln till hypoxiregleringen. Deras jakt på en förklaring lyckades och genombrottet kunde 2001 presenteras i två samtidigt publicerade artiklar som visade att en syreatom adderas till två specifika positioner i HIF-1α vid normala syrenivåer (Figur 1). Denna förändring, som benämns prolyl-hydroxylering, gör att VHL kan känna igen och binda till HIF-1α. Upptäckten förklarade hur olika syrenivåer kan styra nedbrytningen av HIF-1α. Ytterligare forskning, bland annat från Ratcliffe, kunde identifiera de ansvariga syre-sensorerna, prolyl-hydroxylaserna. Det visades också att den genaktiverande funktionen i HIF-1α regleras genom en syreberoende hydroxylering. Nobelpristagarnas upptäckter hade därmed klarlagt det syrereglerade maskineriets byggstenar och funktion.
HIF-1α skyddas från nedbrytning vid låga syrenivåer (hypoxi) och bildar istället komplex med ARNT och binder till specifika DNA-sekvenser (HRE) i hypoxi-reglerade gener (1). Vid normala syrenivåer bryts HIF-1α ner i proteasomen (2). Syre reglerar nedbrytningsprocessen genom att ett syreberoende enzym adderar hydroxylgrupper (OH) till HIF-1α (3). VHL kan då känna igen och bilda ett komplex med HIF-1α vilket medför att proteinet bryts ner (4). Bild: Mattias Karlén/Nobelkommittén för fysiologi eller medicin
Syre påverkar fysiologi och sjukdom
Tack vare Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter vet vi nu mycket mer om hur olika syrenivåer reglerar fundamentala delar av vår fysiologi. Regleringen gör det möjligt för celler att anpassa sin metabolism till låga syrenivåer, exempelvis i våra muskler vid hårt arbete. Blodkärlsbildning och produktion av röda blodkroppar är ytterligare exempel på processer som behöver anpassas till olika syrenivåer. Även vårt immunsystem och många andra fysiologiska funktioner finjusteras av det O2-reglerade maskineriet. Syreregleringen krävs också för den normala fosterutvecklingen, bland annat för fostrets blodkärlsbildning och utvecklingen av moderkakan (placenta).
Syreregleringen har även avgörande betydelse vid olika sjukdomstillstånd. Patienter med kronisk njursvikt lider ofta av svår blodbrist (anemi) till följd av minskad produktion av EPO, det hormon som produceras i njuren och kontrollerar nybildning av röda blodkroppar. Det syrereglerade maskineriet har stor betydelse även vid cancer. En snabbt växande cancertumör ställer stora krav på syre- och näringstillförsel. Cancercellerna utnyttjar det syrereglerade maskineriet för att stimulera blodkärlsbildning och också för att ställa om sin metabolism för effektiv tumörtillväxt. Intensiv aktivitet pågår för att utveckla nya läkemedel som kan påverka syreregleringen genom att antingen aktivera eller blockera maskineriet vid ett flertal olika sjukdomstillstånd.
Den prisbelönade mekanismen har fundamental betydelse för vår fysiologi, bland annat för cellernas energimetabolism, för vårt immunförsvar och för hur våra vävnader svarar på träning. Ett flertal patologiska processer är också påverkade. Intensivt arbete pågår för att ta fram nya läkemedel som antingen kan stimulera eller hämma syreregleringen för behandling av anemi, cancer och andra sjukdomar. Bild: Mattias Karlén/Nobelkommittén för fysiologi eller medicin
Denguevirusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bland annat yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt denguevirusvaccin och ingen specifik behandling av patienter med denguefeber.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie studerat 250 denguevirusinfekterade patienter från utbrott i Taiwan 2014 och 2015, och följt dem från de första symptomen till återhämtningsfasen.
1 av 20 som infekteras med dengue blir svårt sjuka
Världshälsoorganisationen (WHO) delar in denguefeber i två typer: okomplicerad och svår. Cirka 80 procent av dem som infekteras med denguevirus visar inga eller lindriga symptom (som vanlig feber). Cirka 5 procent av blir allvarligt sjuka och hos några är sjukdomen livshotande.
Det finns inga godkända vaccin som ger immunitet mot denguevirus. För att förhindra infektion, föreslår Världshälsoorganisationen (WHO) att kontroll av myggpopulationerna och att människor skyddas från myggbett.
Dengueviruset överförs oftast via stickmyggan Aedes aegypti. Ursprumngligen kommer Aedes aegypti från Afrika och kan även sprida virus som orsakar gula feber, chikungunya och zika. Idag finns myggan genrellet i tropikerna.
Den bästa metoden för att begränsa myggbeståndet är att angripa dess livsmiljöer, bland annat genom att undvika stillastående vatten. Källa: Wikipedia
Studien visar att i takt med sjukdomens utveckling ökade serumnivåerna av polysackariden hyaluronan mycket kraftigt hos patienterna. Hyaluronan är en stor molekyl som normalt finns i bindväven.
– Vi fann att serumnivåer på över 70 nanogram/milliliter hyaluronan tidigt under infektionen förutsade ökad risk för utveckling av varningstecken, såsom svår buksmärta, blodiga kräkningar, snabb andning och därmed svår denguevirusinfektion, säger Paraskevi Heldin, gästprofessor i bindvävsbiologi vid Uppsala universitet.
Identifiera patienter i särskild riskzon
Detta fynd kan användas för att använda en biomarkör för att identifiera de patienter som bör observeras noga och erbjudas sjukhusvård.
Forskarna fann också att virusproteinet NS1, som finns i stora mängder i serum hos infekterade patienter, stimulerade produktion av hyaluronan i fibroblaster (en typ av bindvävscell) samt endotelceller (i blodkärlens insida). Den ökade mängden hyaluronan drog till sig vissa typer av immunceller vilket kan bidra till ökad inflammation som ytterligare ökar produktionen av hyaluronan. Dessutom minskade mängden av CD44, en receptor för hyaluronan, på endotelcellernas yta efter stimulering med NS1.
– Kombinationen av ökad mängd hyaluronan och minskad mängd av dess receptor påverkade kontakterna mellan endotelcellerna så att läckaget ökade. Våra fynd öppnar en möjlighet att behandla patienter med svår denguevirusinfektion med hämmare av hyaluronan och därmed minska det livshotande blodkärlsläckaget.
Paraskevi Heldin, gästprofessor i bindvävsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, evi.heldin@imbim.uu.se
I en avhandling från Stockholms universitet gör Louise Dane samspelet tydligare – mellan principen om barnets bästa, barns rätt till familjeliv och privatliv samt intresset av reglerad invandring.
Louise Dane föreslår en modell för bedömning i enskilda ärenden som stöd för rättstillämpare. Hon ger även ett antal rekommendationer till framförallt lagstiftare i syfte att stärka barns rättigheter och öka rättssäkerheten i ärenden som rör barns rätt till familjeliv och privatliv.
Barns mänskliga rättigheter riskeras
I avhandlingen visas att det saknas tydlig ledning i vilka omständigheter den svenska rättstillämparen kan och bör beakta och hur tungt dessa olika omständigheter ska väga. Särskilt otydligt är intresset av reglerad invandring.
– Regelverkets otydlighet rimmar illa med grundläggande rättssäkerhetsprinciper, som att regelverk ska vara tydliga och förutsebara. Rättstillämparna sätts i en mycket svår sits som ytterst riskerar att leda till att barns mänskliga rättigheter inte tillgodoses. Därför bör lagstiftaren bland annat förtydliga vad intresset av reglerad invandring avser i en rättslig kontext, säger Louise Dane.
Under lång tid har svensk utlänningslagstiftning fått skarp kritik för sin otydlighet, bland annat från Lagrådet. Flera tidigare studier visar att beslut och domar är bristfälliga eller obefintliga när det gäller motiveringar om barnets bästa. Även om barnets bästa inte alltid måste bli utslagsgivande juridiskt sett, så bör andra intressen (som exempelvis intresset av reglerad invandring) bara ges företräde framför barnets bästa, om beslutet föregåtts av en korrekt bedömning.
– Den enskilde och allmänheten måste ges möjlighet att förstå beslut. Om rättstillämpare är osäkra på sitt mandat finns en risk att de blir vaga i sina beslutsmotiveringar. Men även utifrån dagens lagstiftning finns utrymme för att göra bedömningarna mer rättssäkra, säger Louise Dane.
Företag som tillverkar produkter får ständigt krav på kortare ledtider, lägre priser och bättre funktionalitet och teknik. Detta gäller särskilt för företag som bygger på så kallade engineer-to-order (ETO), som utvecklar och tillverkar högt kundanpassade produkter där varan börjar utvecklas först när kundordern är lagd.
I den traditionella synen på produktlivscykeln kommer kunden in i bilden först i försäljnings- och distributionsfasen. ETO-branschen skiljer sig i att kunden redan är involverad i offertstadiet och att en betydande mängd ingenjörsarbete behöver utföras för varje kundorder. Det är inte ovanligt att produkter utvecklas i gemensamma projekt med kunden och att projekt drivs under flera år under vilka krav tenderar att ändras.
ETO-företag utvecklar varan först när ordern är lagd
Konstruera-mot-order (Engineer-to-order) är en tillverkningstyp som betyder att produkterna i ett företag till stor del konstrueras och tillverkas mot kundorderspecifikationer. Oftast är också en stor del av komponent- och råmaterialanskaffningen kundorderinitierad.
– Företag med kundorderstyrd produktion måste möta sina kunders krav mer eller mindre fullständigt för att få sälja några produkter alls. ETO-företag har inte lyxen att inte ge kunden exakt vad den vill ha, jämfört med många andra sektorer. Istället tvingas de att utveckla specialanpassade produkter för sina kunder varje gång, vilket borde kunna effektiviseras, säger Samuel André.
Behöver flexibla processer
Han tar som exempel en affär där en biltillverkare köper en förarstol av det andra företaget. Då måste det företag som utvecklar och tillverkar förarstolen anpassa sig till biltillverkarens krav. Annars får kanske en annan stoltillverkare uppdraget.
Samuel André har just skrivit en avhandling vid Tekniska Högskolan i Jönköping om hur underleverantörer beskriver resultatet av sin teknikutveckling och hur de teknikerna ska kunna användas för att stödja kundanpassning och bygga upp en produktplattform.
– ETO-företag måste ha processer som gör dem flexibla eftersom det är svårt att standardisera produktutbudet för att effektivisera verksamheten.
Ny plattformsmodell
Så kallade plattformsstrategier har accepterats inom industrin för att effektivt kunna hantera ett brett produktsortiment samtidigt som företagets effektivitet upprätthålls. Men plattformsmetoder tenderar att kräva en fokuserad utveckling av plattformen, vilket i sin tur kräver viss kunskap om vilka framtida varianter som ska skapas från plattformen.
Plattformsstrategi producerar utifrån en och samma källa
Kärnan i så kallad plattformsstrategi är att fokusera på kundens behov genom förmågan att tillfredsställa dem från en och samma källa. Moduler anses ofta vara basen i produktplattformar och möjliggör nya produktvarianter där egenskaper och funktionalitet kan varieras genom att byta en modul till en annan. Modularisering och plattformsstrategier har blivit allt viktigare för industrin, eftersom dessa metoder utnyttjar resurserna effektivt genom skalfördelar.
Samuel André har undersökt teori och praktik vad gäller utmaningar, behov och användning av plattformar inom industrin.
För att svara på de behov han identifierat, föreslår han en plattformsmodell och metod, DP-modellen (Design Platform), som breddar den traditionella produktplattformen och stödjer utvecklingen av höganpassade produkter när fysiska moduler eller skalbara komponenter inte räcker till.
Tillvägagångssättet bygger på att identifiera och modellera den generiska produkten och processen som är produktens generiska byggstenar, till exempel struktur och material.
– Min forskning kan leda till ökad effektivitet, snabbare ledtider och bättre lönsamhet för företag med kundorderstyrd produktion och design/konstruktion, säger Samuel André.
Avhandling:
The Design Platform Approach – Enabling Platform-Based Development in the Engineer-to-Order Industry.
Kontakt:
Samuel André, Jönköping university, samuel.andre@husqvarnagroup.com
–Tidigare har undersökningar av hur mycket man sitter på jobbet byggt på självskattning, men våra rörelsemätare visar att det inte ger rättvisande resultat, säger Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle.
Forskarna kan nu med modern teknologi, som små mätinstrument på låret i enklaste fall, mäta stillasittande och fysisk aktivitet, och på så sätt komma närmare sanningen.
– När de med fysiska arbeten själva fått rapportera, säger de sig inte sitta särskilt mycket, men den nya tekniken visar att de sitter mycket mer än de vet om.
Felskattning åt bägge hållen
Svend Erik Mathiassen säger att det också finns de som tror sig sitta 90 procent av dagen, och att det efter mätning visar sig att de sitter stilla mycket mindre än så.
– Det som är intressant är att man själva ofta tror att det är annorlunda än vad det verkligen är och att vi nu får vi mer fakta, och inte bara tro och tyckande, säger Svend Erik Mathiassen som bland annat forskar om strategier för insamling av data om fysisk arbetsbelastning.
Med faktiska mätningar av fysisk aktivitet går det att få ett mycket bättre underlag för att skapa hälsosamma arbeten för människor. Omfattningen av stillasittande på jobbet skiljer sig enormt från yrke till yrke.
– Det är jättestora skillnader, allt från lastbilschaufförer som i princip sitter ner hela tiden, till städare eller flygplanslastare som inte sitter särskilt mycket alls, säger Svend Erik Mathiassen.
Samma teknologi som aktivitetsarmband
Den tekniska utvecklingen har gjort mätningar på många personer möjlig, en accelerometer som för 20 år sedan kostade 200 000 kronor, kostar idag 1000 kronor. Och mäter på samma vis som ett aktivitetsarmband. De mäter rörelser och hastigheter och kan också ge rekommendation som ”du gått för lite steg”, eller ”idag är det ok”, eller ”nu ska du lägga dig och vila”.
Det är därför ganska lätt att få människor att delta i forskningsprojekt som handlar om fysisk aktivitet på jobbet, menar Svend Erik Mathiassen.
– Människor tycker det är rätt kul med sådana här mätapparater. När vi klistrar på mätapparater som deltagarna ska gå med i fem dygn, så tycker de att det är roligt efteråt att få se hur de fem dygnen faktiskt sett ut för dem.
Accelerometer
En accelerometer mäter acceleration av kroppens rörelser i en, två eller tre riktningar och ger mer komplexa mätningar än antal steg från en stegräknare. Accelerometrar kan förutom total fysisk aktivitet även ge mått på intensitet, duration och frekvens, det vill säga mönstret av aktiviteten.
Handlar om att hjälpa människor
Att röra sig för lite är numera en väl känd riskfaktor för diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, vissa former av cancer, för tidig död. Men att röra sig för mycket, i tunga fysiska yrken, och inte få tillräcklig mycket tid för återhämtning, det innebär också en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom.
– Det är till och med så att man i tunga fysiska yrken är i sämre fysisk form än de i lättare fysiska yrken. Sämre muskelstyrka och sämre kondition, helt i motsats till vad man vanligtvis går runt och tror.
– Med hjälp av den moderna tekniken kan vi mycket bättre avgöra vem som sitter så mycket att de behöver åtgärder för att minska sittandet, och vem som tvärtom kan behöva mera utrymme för att sitta ner och återhämta sig, säger Svend Erik Mathiassen.
Svend Erik Mathiassen professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle svenderik.mathiassen@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Dagens resurskrävande produktionsprocesser för tryck på textilier kan snart vara historia. Med en ny metod framtagen vid Högskolan i Borås kan flera led i processen skalas bort.
Det kan göras genom att med en 3D-skrivare direkt på textilierna skriva ut det som idag trycks med screen- eller Inkjet-teknik. Detta är särskilt intressant vid produktion av smarta och funktionella textilier.
Razieh Hashemi Sanatgar, Högskolan i Borås, har i sitt doktorandprojekt utvecklat ett nytt polymert material med elektriskt ledande egenskaper som används som filament till 3D-skrivaren. Det handlar om en nanokomposit, en blandning bestående av en polymer i vilket hon blandat en elektriskt ledande nanofiller bestående av kolnanorör och kolpulver. Hon har också gjort en systematisk undersökning av hur olika blandningar av dessa nanokompositer fäster på textilen och vilka egenskaper som uppnås.
Ordlista:
Filament – en massa i form av en tråd som matas in i 3D skrivaren
Filler – fyllnadsmaterial
Nanokomposit – ett blandmaterial som innehåller nanopartiklar för att förstärka eller få fram vissa egenskaper
Polymerer – plastmaterial
Vinst för miljön
De konventionella tryckprocesser som används idag, som screen- eller med Inkjet-teknik, kräver stora mängder energi, vatten och kemikalier. Den metod som nu tagits fram öppnar för stor flexibilitet i produktionsprocessen.
– Målet med min forskning är att utveckla en integrerad och skräddarsydd produktionsprocess för smarta och funktionella textilier som samtidigt använder mindre mängd vatten, energi, kemikalier, ger mindre mängd avfall och därmed lämnar så lite avtryck i miljön som möjligt. Det är samtidigt positivt ur produktionssynpunkt, då metoden är både kostnads- och resurseffektiv, berättar Razieh Hashemi Sanatgar.
– Ytterligare en vinst är att det går att anpassa produktionen genom att skriva ut nanokompositen direkt på det textila materialet exakt på den plats där det behövs, förklarar hon.
Lyckad blandning av polymer och kolnanopartiklar
En utmaning i projektet var att uppnå och bibehålla de önskade egenskaperna hos elektriskt ledande filament till 3D-skrivaren jämt fördelade, efter att filamentet har passerat genom 3D-skrivaren.
– I projektet har vi lyckats optimera egenskaperna hos nanokompositen före och efter 3D-utskrift, vilket är viktigt för att kunna kontrollera egenskaperna och hur dessa förändras efter utskrift.
Ytterligare en utmaning var att se hur pass väl polymerer och nanokompositer fäster på olika textila material. Resultaten från denna del i projektet fyller en viktig lucka inom forskningsområdet.
– Eftersom 3D-tryck är en ny teknik, så har inte vidhäftningen av polymerer och nanokompositer på textila material utforskats grundligt. Det vi nu har gjort är en systematisk studie där vi har undersökt effekten utifrån olika processparametrar för hur polymerer och nanokompositer fäster på textila material, berättar hon.
Möjliga tillämpningsområden
Exempel på möjliga tillämpningsområden för den nya processmetoden är vid produktion av smarta bandage, VR-handskar, plagg med sensor- och värmeegenskaper, räddningsutrustning, sportplagg som känner av kroppstemperatur, medicinsk utrustning, bil-, flyg- och rymdbranschen, med mera, där du vill styra exakt var det ledande materialet ska placeras på det textila materialet och hur den ledande egenskapen ska fungera.
Fotnot:
Doktorandprojektet har genomförts vid Högskolan i Borås inom SMDTex (Sustainable Management and Design in Textiles), ett doktorandprogram inom Erasmus Mundus om hållbart management och textildesign, i samarbete med University Lille 1, Frankrike, och Soochow University, Kina.
Bara 5 procent av universum är känd materia
Var tionde barn är omtöcknat när det föds. Dessa barn behövs tas om hand, och få andningsstöd. I studien vid Skånes universitetssjukhus undersöker förlossningsteam om hjärnskador på grund av syrebrist kan minska om navelsträngen inte klipps direkt.
