Forskarna jämförde utvecklingen vad gäller självmord och alkoholrelaterad dödlighet under pandemin med utvecklingen före pandemin. De studerade närmare bestämt perioden mars 2020 till december 2021 samt perioden januari 2016 till februari 2020.
Ingen skillnad mellan perioderna hittades gällande självmord och alkoholrelaterad död, vare sig för befolkningen i stort eller för olika undergrupper av människor, definierade utifrån kön och utbildning.
Intressant ur folkhälsosynpunkt
– Våra resultat är intressanta vid en helhetsbedömning av den svenska folkhälsopolitiken under pandemin, säger Thor Norström, professor emeritus vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet.
Han poängterar dock att studien bara ser till de kortsiktiga effekterna av pandemin, i fråga om allvarliga former av alkoholrelaterade skador och psykiska besvär. För att få reda på mer behövs uppföljningar av konsekvenser på längre sikt.
Dödlighet tydligt kopplad till socioekonomi
Samtidigt fann forskarna en markant socioekonomisk skillnad vad gäller covid-19-dödligheten hos människor i arbetsför ålder, det vill säga 25 till 64 år gamla. Forskarna såg att personer med förgymnasial utbildning hade en nästan femfaldig risk jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Denna skillnad är något större än för dödlighet i befolkningen generellt.
Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. Infrastrukturprojekt i historiska stadsmiljöer gör ofta att byggnader, gator och parker försvinner eller förändras.
I takt med att allt fler människor bosätter sig i städer måste därför två viktiga mål hanteras, nämligen framtidens behov av hållbara transporter och bevarande av kulturarvet.
I en avhandling har forskaren Maitri Dore undersökt hur två stora infrastrukturprojekt – tågtunneln Västlänken i Göteborg och tunnelbanan Mumbai Metro i Indien – har tacklat förluster av kulturmiljöer.
Minimera skador eller kompensera för förluster
Båda projekten har stor påverkan på stadsmiljön, men strategin för att hantera kulturarvet ser olika ut.
– I Mumbai vill de ansvariga minimera fysisk och visuell skada på kulturmiljön. I Göteborg har man också det synsättet men försöker dessutom kompensera byggprojektets ingrepp genom att tillföra nya kulturvärden till stadsmiljön genom att sätta upp informationsskyltar eller visa objekt som relaterar till platsens historia, säger Maitri Dore vid Göteborgs universitet.
Vid bygget av Västlänken har man bland annat funnit många gamla båtar som legat gömda i lerlagren. Vid tunnelarbetena vid Skansen Lejonet påträffades rester av en gammal försvarsanläggning. Genom att dokumentera och visa upp dessa fynd bidrar byggprojektet till kulturarvet med ny kunskap.
Fokus på att bevara naturvärden
Lagstiftarnas fokus i Sverige har tidigare inte legat på att kompensera kulturarvet vid nybyggen. Istället har lagar och policys syftat till att minimera och kompensera för förluster av naturvärden som biologisk mångfald och luftkvalitet.
Att skydda kulturella eller historiska värden, kopplade till upplevelsen av en plats, har ansetts svårt eftersom de ses som oersättliga.
– I praktiken finns det knappast några prejudikat för kompensation av kulturarv som går förlorat. Därför var det intressant att undersöka två stora infrastrukturprojekt som påverkar officiellt utpekade historiska miljöer, som till exempel stadsdelen Haga i Göteborg, säger Maitri Dore.
Tydliga skillnader i Göteborg och Mumbai
Skillnaden mellan projektens sätt att skydda kulturarvet är tydlig. I tunnelbanebygget i Mumbai vill ansvariga bevara kulturmiljön så långt som möjligt. Till exempel planeras en tågstation att byggas utan tak för att resenärerna ska kunna se den gamla, omgivande miljön.
Under bygget av Västlänken i Göteborg planerades flera satsningar för att kompensera för förluster i kulturmiljön. Skyltar ska sättas upp och ny design knyter an till verksamheter som historiskt har funnits på platsen. Arkeologiska lämningar som grävts fram under bygget ställs även ut. Syftet med åtgärderna är att skapa nya kvaliteter i stadsrummet.
– Skillnaden i angreppssätt kan bero på att kompensationen hade skrivits in som ett krav från myndigheterna för att bygget av Västlänken skulle tillåtas. Bygget av tunneln har blivit ett tillfälle att lyfta kulturarvet på olika sätt och Göteborgs stad involverades i det. I Mumbai har kulturarvsfrågan däremot förekommit mer på ett rådgivande plan, säger Maitri Dore.
Förutsättningar styr hantering av kulturarv
Hon menar att båda metoderna – kompensation och bevarande – är resultatet av tunga förhandlingar vid planeringen av infrastrukturprojekten. Maitri Dore lyfter också fram att metoderna är beroende av olika institutionella och politiska ramar, flera aktörer och olika begränsningar som påverkar synsätt och hantering av kulturarvet.
– Kompensation kan vara ett alternativ för att hantera stora förändringar i historiska miljöer när staden växer och måste anpassas till invånarnas behov, säger Maitri Dore.
Fästingburen encefalit, TBE, är en mycket allvarlig sjukdom som ökar i stora delar av Europa. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik anmäldes cirka 600 fall av sjukdomen under förra året i Sverige. Det är det högsta antalet hittills under ett enskilt år.
Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Det innebär att alla TBE-fall som upptäcks ska anmälas till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Men personer som bara fått lindriga symtom, eller inga symtom alls, upptäcks inte av vården och hamnar inte i statistiken. Hur stor andel som infekteras jämfört med antalet anmälda fall har därför varit okänt.
Fakta om TBE
TBE är en fästingburen virussjukdom. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.
Symptom vid hjärnhinneinflammation är hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet, förvirring och koncentrationssvårigheter. Ungefär var tionde person som smittas får olika symtom på förlamning. Hjärnhinneinflammation är ett allvarligt tillstånd som kräver vård.
I Sverige finns TBE främst i södra och mellersta Sverige. Allra vanligast är viruset i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter och runt Mälaren. Det finns vaccin som ger bra skydd mot TBE.
Källa: 1177
Blodprover undersöktes
I en ny studie har forskare undersökt blodprover från 2 700 anonyma blodgivare från nio regioner i Sverige. Det har gjorts med en ny metod som utvecklats vid Uppsala universitet. Med hjälp av metoden går det för första gången att effektivt särskilja antikroppssvaret efter en TBE-virusinfektion och det svar en vaccination ger. Därmed har forskarna kunnat kartlägga hur många människor som haft infektionen.
Resultatet visade att andelen blodgivare som tidigare haft en TBE-virusinfektion varierade från en till sju procent mellan de olika regionerna. Baserat på hur många som bor i regionerna uppskattade forskarna att det totalt motsvarar över 160 000 personer i åldersgruppen 15–65 år. Det är betydligt mer än vad tidigare uppskattningar kommit fram till.
– Vi blev väldigt överraskade av att en så hög andel av blodgivarna uppvisade spår av tidigare TBE-virus-infektion. Detta är långt mycket mer än man kunnat ana utifrån antalet rapporterade fall, säger Bo Albinsson som är doktorand vid Uppsala universitet.
Mer forskning behövs om virusets utbredning
Forskarna såg även att andelen blodgivare som vaccinerat sig mot TBE varierade mellan 8,7 och 57 procent i de olika regionerna. Sammantaget motsvarar det över 1,6 miljoner svenskar i gruppen 15–65 år i de undersökta regionerna.
Enligt Tove Hoffman, forskare vid Uppsala universitet, är det anmärkningsvärt att antalet konstaterade TBE-fall ökar trots att det finns en ganska god vaccinationstäckning.
– Det behövs därför vidare forskning kring detta, till exempel genom en noggrann kartläggning av virusets utbredning i olika fästingpopulationer. Våra resultat ger en viktig bakgrund till framtida vaccinationsstrategier och vi anser det mycket värdefullt att överväga inrättandet av ett nationellt vaccinationsregister för TBE, säger Tove Hoffman.
Mer om metoder att upptäcka smittade
Traditionella metoder för att undersöka om någon tidigare har smittats av viruset är inte helt tillförlitliga eftersom även personer som vaccinerat sig mot TBE kan få positiva svar på sådana tester. Exakt hur många som låtit vaccinera sig är heller inte känt eftersom Sverige saknar ett nationellt vaccinationsregister för TBE.
Den nya metoden forskarna har använt kallas TBE-SMIA, suspension multiplex immunoassay. Den har utvecklats på Zoonosis Science Center (ZSC) vid Uppsala universitet i samarbete med klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset.
Tove Hoffman, forskare och laboratorieansvarig vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tove.hoffman@imbim.uu.se
Bo Albinsson, doktorand vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet samt läkare vid Akademiska sjukhuset, bo.albinsson@akademiska.se
Syftet med avhandlingen, gjord vid Umeå universitet, har varit att identifiera risk- och friskfaktorer inom polisers unika livsstil.
Stora påfrestningar för poliser
– Poliser har i grunden samma behov som andra, men genom att jobbet i yttre tjänst kan innebära stora påfrestningar blir det extra viktigt med andra faktorer i livet som balanserar, säger Elin Granholm Valmari, doktorand vid Umeå universitet.
– För att förstå den komplexitet som dessa polisers arbete innebär och den påverkan som arbetet har på deras hälsa behöver därför hela deras livssituation utforskas, inte bara arbetslivet.
Saker som främjar hälsa
Forskningen har fokus på hur poliser balanserar sina roller och aktiviteter i livet. Resultaten har sedan omsatts till ett slags instrument med ett frågebatteri där områden som är särskilt viktiga för att främja polisers fysiska, sociala och psykisk hälsa nu finns definierade.
Dessa områden handlar exempelvis om vad som möjliggör hälsosamma rutiner och vanor för poliser i yttre tjänst.
Det kan också handla om på vilket sätt poliserna får det stöd de behöver i de miljöer där de verkar, hur de balanserar sina roller och aktiviteter i livet, vad som är engagerande, utvecklande, värdefullt och meningsfullt i livet och hur risk och våld hanteras av och påverkar poliserna i vardagen.
Kan testas
Instrumentet i avhandlingen är i början av sin utvecklingsfas. I framtiden skulle det kunna testas hos en polismyndighet, menar Elin Granholm Valmari. Då skulle hälsofrämjande insatser kunna anpassas efter behoven hos poliserna och organisationen och man skulle direkt kunna utvärdera effekterna på individnivå och organisationsnivå.
Elin Granholm Valmari, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet elin.granholm@umu.se
Det som forskarna fokuserar på är kroppsegna peptider. Det är små proteinfragment med förmågan att både döda bakterier samt neutralisera de bakterietoxiner som frisätts under en infektion.
Peptiderna har även visat sig vara goda verktyg för att hantera den skadliga inflammationsreaktion som uppstår i kroppen som följd av infektionen. Dessa funktioner är viktiga – för om inte infektionen och inflammationen begränsas kan det leda till sepsis.
Sepsis, ett livshotande tillstånd
Sepsis är ett tillstånd som uppstår när kroppens immunsystem överreagerar på en infektion, ofta orsakad av bakterier. Det resulterar i en kraftig inflammatorisk reaktion – en överreaktion som kan ge akut lungskada och organsvikt och i värsta fall leda till döden.
Varje år insjuknar runt 70 000 personer i sepsis i Sverige. För cirka 10 till 20 procent av dessa blir tillståndet kritiskt och kan leda till döden.
Sepsis kan orsakas av såväl virus- som svampinfektioner, men nio av tio fall beror på bakterier. Av dem som överlever den akuta sjukdomen avlider en tredjedel inom ett år av följdkomplikationer.
Källa: Vetenskap & hälsa
Genom att efterlikna den naturliga strukturen hos peptider från proteinet trombin har forskarna designat en peptidbaserad behandling. Denna blockerar en receptor som spelar en nyckelroll i att upptäckta bakteriella ämnen och som driver på immunresponsen. Responsen är viktig för att bekämpa infektionen, men kan om den överaktiveras orsaka sepsis. Utöver det blockerar strukturen som forskarna designat även toxiner som släpps ut från bakterier och reglerar på så vis inflammationen.
Lovande resultat hos djur
– Vi använder oss av det som hundratals miljoner år av evolution mejslat fram som försvar mot infektioner när vi utvecklar denna behandling, säger Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Forskarna har studerat behandlingens effektivitet på bland annat möss och grisar. I en experimentell modell för systemisk inflammation hos grisar ledde behandlingen till en betydande minskning av lungskador, en ökning av syrehalten i blodet samt förbättrad njurfunktion jämfört med djur som inte fick behandling.
Läkemedel är målet
Nästa steg blir att driva vidare projektet i syfte att utveckla ett läkemedel.
– Det finns idag inga etablerade behandlingar som dämpar den skadliga inflammationen vid infektioner och hindrar sepsis från att uppkomma, säger Artur Schmidtchen.
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. artur.schmidtchen@med.lu.se
Det är känt sedan tidigare att vissa grupper människor, till exempel äldre och de som av olika skäl har nedsatt immunförsvar, ofta får en sämre vaccineffekt.
Det är också känt att samlingen av olika bakterier i mag- och tarmsystemet, det som ofta kallas tarmfloran, har betydelse för immunförsvaret.
Koppling till vaccineffekt under lupp
Forskarna bakom den nya studien ville ta reda på om tarmfloran, eller tarm-mikrobiomet, påverkar hur kroppen svarar på så kallade mRNA-vacciner mot covid-19.
För att göra det jämförde forskarna avföringsprover från en grupp friska personer samt en grupp personer som lever med hiv. Personer som medicinerar mot hiv lever i allmänhet ett liv som är i stort sett lika friskt som andra människors. Dock har de i regel en något sämre bakterieflora i tarmen jämfört med andra. Forskarna ville se hur vaccineffekten eventuellt skilde sig mellan grupperna.
Effekten av vaccinet mättes genom att se på nivåerna av antikroppar och så kallade T-celler i kroppen efter vaccinationen.
Tarmbakterier gjorde skillnad
När forskarna delade upp alla försökspersoner beroende på hur höga antikroppssvar de fått efter vaccinationen såg forskarna att tarmfloran, eller mikrobiomet, skilde sig åt i den grupp som svarat bättre på vaccinet.
De såg en tydlig skillnad mellan individer med så kallad god tarmflora och personer med en mindre god tarmflora, oavsett om individerna levde med hiv eller ej. Både personer med hiv och utan hiv kan ha många goda bakterier i tarmen. Och de individer som hade god tarmflora, alltså mycket av de ”goda” bakterierna, fick i regel också en bättre effekt av vaccinet, enligt studien.
Tre viktiga bakteriegrupper
– Det jag framför allt vill lyfta är tre av de bakteriesorter som verkligen var kopplade till bättre vaccinsvar, säger Piotr Nowak, överläkare och docent vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge.
Bakteriesorterna går under namnen Bacteroides, Bifidobacterium och Faecalibacterium.
– Dessa och en del andra bakteriesorter, som laktobaciller, är sedan tidigare kopplade till bättre hälsa på olika sätt. Både Lactobacillus och Bifidobacterium har kopplats till sådant som bättre blodfetter och bättre blodtryck, säger Piotr Nowak.
Faecalibacterium, fortsätter han, har i studier kopplats till en anti-inflammatorisk effekt och ökad insulinkänslighet, det vill säga minskat insulinbehov, vid typ 2-diabetes.
De nämnda bakterierna förekommer alltså i hög grad hos personer med god hälsa. Det är dock viktigt att komma ihåg, säger Piotr Nowak, att orsakssambandet ännu inte har fastställts. Forskarna vet inte säkert om det är bakterierna som ger god hälsa eller om sambandet ser annorlunda ut. Men kopplingar syns alltså tydligt.
Tillskott inför vaccination kan bli ny rutin
Piotr Nowak tror att det i framtiden, i vissa fall, skulle kunna vara en god ide att kombinera vaccination med tillförsel av vissa förmodat hälsofrämjande bakterier. Kanske skulle man kunna ge människor en kapsel innehållande någon form av det som ofta kallas probiotika, säger han.
– Det kan förhoppningsvis boosta immunförsvaret så att responsen på vaccinet blir bättre. Det skulle kunna tillämpas på äldre personer och andra med nedsatt immunförsvar.
Menar du att man screenar varje persons tarmflora eller ger tillskott till hela grupper?
– Nej, man skulle inte undersöka varenda person, utan erbjuda det till grupper där det största behovet och den största nyttan finns.
Något liknande har redan testats. Då fokuserades på en specifik bakteriesort, fortsätter Piotr Nowak.
– Då fick man inte så bra effekt. Jag tror att man måste kombinera flera bakterier och det görs en del tester på det nu. I vissa produkter finns även svampar och fibrer som tros kunna hjälpa tarmfloran. Det här forskningsfältet börjar förändras nu och vi börjar veta mer om vilka bakterier vi har och hur de fungerar tillsammans. Bakterier lever i symbios med varandra i våra tarmar och det räcker inte att studera dem en och en.
Piotr Nowak, överläkare samt docent vid Karolinska institutet piotr.nowak@ki.se
Antikroppar finns i olika varianter och har olika funktioner i kroppen. IgA-antikroppar är en del av immunsystemet och finns naturligt i luftvägarnas slemhinnor. Om dessa antikroppar saknas, eller finns i låga nivåer i slemhinnorna, finns en ökad risk att drabbas av infektion orsakad av coronaviruset sars-cov-2.
De vaccin som finns mot covid-19 stimulerar främst ett immunsvar i form av IgG-antikroppar. Tidigare studier har visat att deras förmåga att skydda mot infektion med de nya omikron-varianterna av viruset är begränsad.
IgA-antikroppar kan stärka skyddet
Forskare vid Karolinska institutet har nu använt sig av genteknik för att skapa IgA-antikroppar som binder till spikproteinet på sars-cov-2 på ett liknande sätt som IgG-antikropparna. De testade sedan att ge antikroppsbehandlingen via näsdroppar till möss som infekterats med omikron-varianten.
Näsdropparna minskade avsevärt virusmängden i luftstrupen och lungorna hos de infekterade mössen. IgA-antikropparna visade sig dessutom binda starkare till virusets spikprotein. De var också mer effektiva i att neutralisera viruset jämfört med de ursprungliga IgG-antikropparna.
– Resultaten visar att dessa genetiskt modifierade antikroppar kan stärka skyddet mot nya virusvarianter, men de är inte avsedda att ersätta nuvarande vacciner, säger Harold Marcotte som är docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet.
Ersätter inte vaccinering
Traditionella vacciner framkallar ett aktivt immunsvar i kroppen, medan metoden som använts i studien handlar om en passiv immuniseringsstrategi.
– En aktiv immunisering som framkallar ett immunsvar i slemhinnorna skulle vara idealisk, men förhoppningsvis är vår metod lämplig för att skydda de mest sårbara individerna, som äldre eller personer med nedsatt immunförsvar, säger Harold Marcotte.
Lovande för andra infektioner
Det finns också förhoppningar att metoden kan användas för att neutralisera andra varianter av viruset.
– Vi tror att detta kommer att vara en mycket lovande strategi, inte bara för covid-19 och de nya varianterna, utan även för andra infektionssjukdomar, inklusive influensa och andra luftvägsinfektioner samt infektion i magens slemhinna orsakad av Helicobacter pylori, där det för närvarande inte finns något tillgängligt vaccin, säger forskaren Qiang Pan-Hammarström vid Karolinska institutet.
Studien har gjorts i samarbete med Linköpings universitet och forskare i Kina.
Qiang Pan Hammarström, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, qiang.pan-hammarstrom@ki.se
Efterfrågan på nya flerfamiljshus i Sverige beräknas enligt Boverkets och SCB:s prognoser vara 46 000 bostäder per år från nu till 2030 och 57 000 per år från 2030 till 2070.
Det öppnar för möjligheten att ersätta den utsläppsintensiva betongen med trä, vilket i sig kan bidra till att uppnå det svenska målet att bli koldioxidneutralt till 2045, enligt forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Mängden byggmaterial är viktigt
Men det är inte bara materialvalet som spelar roll, utan även mängden material som produceras och används, enligt SLU-doktoranden Maximillian Schulte, som tillsammans med kollegor har studerat vad som händer vid mer byggande med trä.
Den nuvarande standarden för träbyggnader i Sverige är att använda regelstommar. Det gör att höjden på byggnaden blir något begränsad. När högre flerfamiljshus ska byggas används därför den mer träintensiva metoden med korslimmad trästomme.
Bygge av flerfamiljshus med trästomme i Stockholm. Bild: Maximilian Schulte.
Boendeytan är avgörande
I en studie har forskarna undersökt vad som skulle hända om det virke som behövs för alla nya flerfamiljshus enbart skulle komma från svensk skog. De har simulerat vilka avverkningsnivåer som krävs vid användning av regelstommar respektive korslimmat trä.
Forskarna har också undersökt vilken betydelse den genomsnittliga bostadsytan har. En genomsnittlig lägenhet i en storstadskommun har idag en yta på 57 kvadratmeter. Forskarna har studerat vad som händer om den ytan ökas till 68 kvadratmeter, eller minskas till 45 kvadratmeter.
Svaret var att ett byte från betong till trä endast skulle kräva en liten ökning av virkesuttaget.
– Beroende på vilket trästomsystem vi väljer för att ersätta betong i framtida flerfamiljshus skulle avverkningsnivån behöva öka med endast 0,7 till 1,6 procent per år jämfört med den genomsnittliga årliga avverkningsvolymen för sågtimmer i Sverige under perioden 2016–2020, säger Maximilian Schulte.
Klimateffekten försvinner med större boendeyta
Den relativt lilla ökningen av virkesuttaget stämmer endast om den framtida bostadsytan förblir densamma eller minskar.
Trenden är dock den motsatta och den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat under de senaste decennierna i Sverige och globalt. Fortsätter denna trend, kombinerad med ökad användning av korslimmad trästomme i flerfamiljshus, skulle klimatfördelen med att ersätta betong med trä försvinna.
– Dessutom skulle användning av korslimmat trä i flerfamiljshus leda till en större förlust av gammal skog i Sverige, eftersom det krävs mer trä per kvadratmeter bostadsyta jämfört med det lättare regelstommesystem som används idag, säger Maximilian Schulte.
– Det finns däremot andra fördelar med korslimmat trä. Framför allt går det att bygga högre byggnader, vilket kan minska markanvändningen och göra det möjligt att behålla mer gröna ytor.
Sammanfattningsvis, menar forskarna, skulle den mest klimatsmarta lösningen vara att basera det framtida byggandet av flerfamiljshus i Sverige på regelstommar – i kombination med mindre bostadsytor.
Maximilian Schulte, doktorand vid Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet maximilian.schulte@slu.se
I ett EU-projekt har forskare undersökt hur promenadvägarna i städer upplevs av människor. Städer som ingått i projektet är Dortmund i Tyskland, Genua i Italien och Göteborg i Sverige.
I Sverige har fokus legat på skolbarn och arbetspendlare.
– Normalt tittar man oftast på avstånd och restid och det har inte funnits så mycket fokus på människan och hennes upplevelser. Särskilt barn har fått stå tillbaka när vi utformar våra stadsmiljöer. Genom att intervjua barnen medan vi gick med dem fick vi en förståelse för vad som påverkar hur de ser på sin gångväg, säger Katrin Lättman som är docent i psykologi vid Högskolan i Gävle.
Barn vill ha fina omgivningar
Barnen visade sig lägga stor vikt vid naturen. De vill ha fina omgivningar med mer natur och träd omkring sig.
– Det förvånade oss att de så starkt registrerar det som är vackert och att naturen betyder så mycket för dem, säger Katrin Lättman.
Men barn upplever också krångel med vägbyggen, brist på information och dålig sikt i vissa korsningar som inte är anpassade efter barn. Till exempel kan höga staket finnas.
– Barnen önskade också att de hade lite fler alternativa vägar att gå, för att få lite mer omväxling, då det kunde bli tråkigt ibland.
Barn måste anpassa sig
Studien visar även att det finns specifika områden där barnen kände sig otrygga. Det kunde till exempel vara störande människor i vissa miljöer där barnen måste gå för att ta sig hem.
– De försökte då undvika dessa områden under vissa tider. Trafiken kom också upp, men inte alls i samma utsträckning som i Tyskland där nästan allt handlade om trafiken.
Många nämnde också andra människors perspektiv: ”Vi kan gå här men en farbror som har svårt att gå, eller ser dåligt, hinner inte över”.
– Det överraskade att de är väldigt måna om andra i sin omgivning, sätter sig in i andra människors upplevelser, och tar in det i sina egna bedömningar, säger Katrin Lättman.
Vuxna kan göra andra val
Vuxna har oftast större möjligheter att välja hur de tar sig till arbetet och mellan dem fanns större skillnader, visar studien. Vissa valde den snabbaste vägen för att spara tid, andra valde en väg som var naturskön.
– Pandemin fick många att hitta nya vanor, som att gå eller cykla, då trängseln gjorde det läskigt att åka kollektivt. En kvinna som medverkade hade valt arbetsplats efter vilken väg som var trevligast att gå.
Barns tidiga beteenden viktigt
Eftersom beteenden formas tidigt blir det viktigt även ur ett hälsoperspektiv att barn känner sig bekväma med att gå till skolan, menar forskarna. Men när städer planeras lyfts inte alltid barnens upplevelser och perspektiv.
– Det finns inte så mycket forskning om detta och vi vill visa på andra metoder för att få fram information, viktig inte minst för planerare för att skapa miljöer som barn känner sig trygga i och som uppmuntrar till en mer aktiv livsstil, säger hon.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper immunsystemet felaktigt den egna vävnaden i kroppen. Några av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna är celiaki, autoimmun sköldkörtelsjukdom, ledgångsreumatism, typ 1-diabetes och multipel skleros, MS.
I en studie har forskare utgått från registerdata om alla kvinnor som fött barn mellan 2001 och 2013. Under perioden drabbades 55 000 kvinnor av depression under eller efter graviditeten. Forskarna analyserade även förekomsten av ett fyrtiotal autoimmuna sjukdomar hos kvinnorna med förlossningsdepression.
Starkast samband för MS
Resultaten visar att det finns ett dubbelriktat samband mellan förlossningsdepression och autoimmun sköldkörtelsjukdom, psoriasis, MS, ulcerös kolit och celiaki.
Överlag hade kvinnor med en autoimmun sjukdom 30 procent högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt hade kvinnor med förlossningsdepression 30 procent högre risk att senare få en autoimmun sjukdom.
Sambandet var starkast för den neurologiska sjukdomen MS, där risken var närmast fördubblad åt båda håll. Sambandet var även starkare hos kvinnor som inte tidigare haft en psykiatrisk diagnos.
– Vår studie tyder på att det finns en immunologisk mekanism bakom förlossningsdepression och att autoimmuna sjukdomar bör ses som en riskfaktor för denna typ av depression, säger Emma Bränn, forskare vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Kan få allvarliga konsekvenser
Forskarna ska nu fortsätta att undersöka de långsiktiga effekterna av depression under graviditeten och det första året efter förlossningen.
– Depression under denna känsliga period kan få allvarliga konsekvenser för både kvinnan och barnet. Vi hoppas att våra resultat ska underlätta för beslutsfattare att styra medel till mödrahälsovården så att fler kvinnor kan få stöd och hjälp i tid, säger Emma Bränn.
Slutsatser om orsakssamband kan inte dras eftersom det är en observationsstudie.
Mer om hur studien gjordes
Forskare använde data från det Medicinska födelseregistret. Totalt identifierades 815 000 kvinnor och närmare 1,3 miljoner graviditeter mellan 2001 och 2013.
Under perioden hade drygt 55 000 kvinnor diagnostiserats med depression under graviditeten eller inom ett år efter förlossningen.
Forskarna inkluderade även drabbade kvinnors systrar för att kontrollera för familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö.
Emma Bränn, postdoktor vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, emma.brann@ki.se
Barn som föds extremt för tidigt, det vill säga mellan graviditetsvecka 22 och 27, hör till de allra mest sårbara i sjukvården. Risken att de drabbas av svåra komplikationer är mycket hög. Nästan ett av fyra extremt för tidigt födda barn dör före ett års ålder.
Bröstmjölk minskar risker
Det finns starkt stöd i forskningen för att det är bättre att ge bröstmjölk än mjölkersättning gjord av komjölk till dessa barn. Det är känt att komjölksbaserad mjölkersättning ökar risken för sådant som svår tarminflammation och blodförgiftning.
I Sverige får alla extremt för tidigt födda barn bröstmjölk, som i regel ges via en sond i näsan. Det kan vara förälderns egen mjölk eller donerad bröstmjölk. Ändå får nästan ett av tio barn nekrotiserande enterokolit, en svår inflammation i tarmen.
– Det är en av de värsta sjukdomar man kan ha. Minst tre av tio barn dör och de som överlever får ofta neurologiska men efteråt, säger Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.
De allra minsta får extra protein
Bröstmjölken till extremt för tidigt födda barn kompletteras i regel med extra protein för att barnen ska växa så bra som möjligt. Denna proteinberikning har traditionellt tillverkats av komjölk. Men det har funnits misstankar att komjölksbaserad berikning ökar risken för svåra komplikationer. Därför finns numera berikning som bygger på donerad bröstmjölk och som har börjat användas i vården på en del platser. Förhoppningen har varit att på så sätt minska risken för allvarliga komplikationer.
Men stämmer det – förbättras barnens hälsa och överlevnadschanser om de får berikning gjord på protein från bröstmjölk? Nej, det verkar inte vara så, enligt den nya studien, som har letts från Linköpings universitet.
– Vi kom fram till att det inte spelar någon roll om extremt för tidigt födda barn får berikning gjord av komjölk eller gjord av donerad bröstmjölk, säger Thomas Abrahamsson.
Så gjordes studien
I studien ingick 228 extremt för tidigt födda barn som utifrån en slumpmässig indelning fick berikning tillverkad av antingen bröstmjölk eller komjölk. Forskarna följde upp barnen för att mäta förekomsten av nekrotiserande enterokolit, blodförgiftning och död. Av barnen som behandlades med bröstmjölksbaserad berikning fick 35,7 procent komplikationer, medan motsvarande andel var 34,5 procent i gruppen som fick komjölksbaserad berikning. I stort sett ingen skillnad, med andra ord.
Studiens resultat ligger i linje med en mindre studie från Kanada som publicerades 2018. Inte heller där kunde forskarna se skillnad mellan de båda typerna av berikning med avseende på nekrotiserande enterokolit och svår blodförgiftning.
Källa: Linköpings universitet
Viktig kunskap för att satsa rätt
Den bröstmjölksbaserade produkten beräknas kosta över 100 000 kronor per barn.
– Å ena sidan är vi besvikna över att vi inte fann en positiv effekt av berikning baserad på bröstmjölk. Å andra sidan är det en stor och välgjord studie och vi kan nu säga med stor säkerhet att det inte har effekt i den här patientgruppen. Det är också viktig kunskap, så att vi inte satsar på kostsamma produkter som inte har önskad effekt.
Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping thomas.abrahamsson@liu.se
Ambulanspersonalens vardag kantas av snabba beslut och många variabler spelar in vid bedömningar av hur allvarligt skadad en person är.
Men med stöd av ett AI-verktyg kan fler liv räddas, visar ny forskning från Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.
– Om allvarligt skadade transporteras direkt till ett universitetssjukhus ökar chansen att de överlever, eftersom där finns resurser att ta hand om alla typer av skador. Därför måste vi bättre kunna säga vilka som är allvarligt skadade, och vilka som inte är det, så att alla får rätt vård och resurserna används på bästa sätt, säger Anna Bakidou, doktorand vid Chalmers tekniska högskola.
AI presterade bättre
I en ny studie har forskare tagit fram fem olika matematiska modeller som bygger på data från 47 000 verkliga händelser inom ambulanssjukvården mellan 2013 och 2020.
Genom att väga samman en mängd variabler, som till exempel andningsfrekvens, skadetyp, blodtryck, ålder och kön, visade det sig att samtliga AI-modeller kan prestera bättre än de transportbeslut som fattades av ambulanspersonalen vid händelsen.
Många allvarligt skadade togs till vanliga sjukhus
Det visade sig att 40 procent av de allvarligt skadade patienterna inte skickades direkt till ett universitetssjukhus. Samtidigt transporterades 45 procent av personer som inte var allvarligt skadade till universitetssjukhus i onödan. Deras skador hade kunnat tas om hand på ett vanligt sjukhus.
– Ambulanspersonal ställs ständigt inför svåra och snabba beslut. Vår förhoppning är att ett mer objektivt beslutsstöd ska kunna fungera som en ”extra kollega” som får personalen att se mer komplexa samband och tänka till en extra gång i de fall då skador kan vara svåra att uppfatta eller bedöma, säger Anna Bakidou.
Som exempel nämner hon att yngre personer, som i hög utsträckning råkar ut för trafikolyckor, ofta bedöms som mer allvarligt skadade än de är. Äldre personer, som kan råka ut för fallolyckor, kan däremot bedömas som lindrigt skadade – trots att deras tillstånd plötsligt kan bli livshotande på grund av inre blödningar.
Flera steg innan tekniken kan tas i bruk
Även om AI-modellerna visar att många människoliv skulle kunna räddas, återstår en hel del innan ambulanspersonal kan använda sig av tekniken, enligt forskarna. Ett avgörande steg är att hitta metoder för att snabbt och lätt få in alla uppgifterna i AI-verktyget. Tjänsten måste även kunna samspela med användarna på ett bra sätt.
Innan AI-tjänster skulle kunna bli en del av vardagen för ambulanspersonal krävs också kliniska prövningar i stor skala över tid.
– Regelverken gör att det tar tid och det finns också en rädsla för AI. Det kan ju bli allvarliga konsekvenser om det blir fel. Allt som ska införas i vården ska vara validerat, säger Stefan Candefjord, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers och fortsätter:
– Samtidigt vet vi att några av de metoder som används i dag inte alltid är de bästa. Just när det gäller ambulanssjukvården finns det inte så mycket forskning kring AI och vi hoppas att våra matematiska modeller ska kunna bidra med stöd som är anpassat för arbetsmiljön och som i förlängningen ger en mer jämlik vård.
Anna Bakidou, doktorand, avdelningen för signalbehandling och medicinsk teknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, bakidou@chalmers.se
Stefan Candefjord, docent vid avdelningen för signalbehandling och medicinsk teknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, stefan.candefjord@chalmers.se
En grundbult i evolutionsteorin är att en art som utvecklar en ny anpassning kan få helt nya möjligheter att konkurrera och sprida sig till nya miljöer. När organismer gör en stor evolutionär förändring kallas det för en nyckel-innovation.
Ett exempel är när vissa dinosaurier utvecklade vingar, började flyga och blev fåglar.
Behåller embryon under skalet
Ett annat exempel är däggdjuren som utvecklades från reptilliknande djur. Det skedde genom en övergång från att lägga ägg till att låta ungarna utvecklas inne i honans kropp.
Detta hände hos en liten strandlevande snäcka med namnet vivipar strandsnäcka, Littorina saxatilis, för cirka 100 000 år sedan.
– Strandsnäckans närmaste släktingar lägger äggsamlingar. Men denna art behåller sina embryon under skalet i en speciell ficka. Här genomgår de hela sin larvutveckling och kommer ut som färdiga små snäckor, säger Kerstin Johannesson, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Vivipar strandsnäcka har genom denna anpassning kunnat befolka betydligt fler strandmiljöer än sina släktingar. Den har dessutom en betydligt större geografisk spridning.
Larverna ligger i honans ficka innanför skalet på arten vivipar strandsnäcka. Bild: Fredrik Pleijel
Utvecklingen av däggdjur, som nästan alla föder levande ungar, från äggläggande föregångare påbörjades för 140 miljoner år sedan. Men forskare har svårt att studera vad som skedde eftersom väldigt många förändringar döljer spåren av det som initialt formade däggdjuren.
Samma typ av nyckel-innovation hos strandsnäckan är däremot så färsk att forskarna kunnat titta närmare på de bakomliggande genetiska förändringarna.
I studien har de jämfört dna i strandsnäckan med den närmaste besläktade snäckarten som lägger ägg.
– Resultatet visar att den enda skillnaden som finns mellan arterna är i de genetiska regioner som handlar om reproduktionen. Allt annat är lika, säger forskaren Roger Butlin vid Göteborgs universitet.
Naturligt urval
Exakt varför vivipar strandsnäcka bytte reproduktionssätt är fortfarande ett mysterium.
– Vi vet inte säkert, men övergången kan ha uppstått genom ett naturligt urval som gynnade att äggen kläcks inuti modern. Vi spekulerar i att ägg kan ha varit mer utsatta för uttorkning, fysisk påverkan eller rovdjur, säger Kerstin Johannesson.
Men genom att lösa ett problem kan andra ha skapats. Den extra investeringen det innebär att bära sina avkommor länge har troligen ställt nya krav på sniglarnas anatomi, fysiologi och immunsystem.
– Det är troligt att många av de genomiska regionerna vi identifierat har svarat på den här typen av utmaningar, säger Kerstin Johannesson.
Darwin hade rätt
De områden i arvsmassan som är inblandade i reproduktion har varit utsatta för kraftig selektion under de senaste 100 000 åren sedan arterna började separera.
De 50 olika genregionerna har utvecklat olikheter vid olika tidpunkter. Det visar att det handlar om en gradvis uppbyggnad av ett nytt sätt att ta hand om avkomman hos honan.
– Vår studie visar att Charles Darwin hade rätt. Även stora förändringar i evolutionen sker i många små steg, säger Kerstin Johannesson.
En stor studie har undersökt psykisk ohälsa hos samtliga ungdomar som gjort en viktoperation i Sverige mellan åren 2007 och 2017.
Det visade sig att ungdomarna som opererades oftare fått behandling och läkemedel mot psykisk ohälsa redan fem år före operationen.
– Visserligen gäller det generellt att den psykiska ohälsan ökar i åldrarna 15 till 21 år, men för den här gruppen ökade behovet av behandling snabbare än hos ungdomar i allmänhet, säger Kajsa Järvholm som är docent i psykologi vid Lunds universitet.
Mönstret höll i sig även efter fetmakirurgin. Ungdomarna fortsatte att ha större behov av behandling för psykisk ohälsa jämfört med andra jämnåriga.
– Fetmakirurgi har mycket positiva effekter på vikt, kontroll av blodsocker och blodtryck, men när det gäller den psykiska hälsan så blir den varken bättre eller sämre efter viktoperation, säger Martin Neovius som är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet.
Psykisk hälsa påverkas inte av viktnedgång
Den uteblivna effekten på den psykiska hälsan går stick i stäv med förväntningar och stora förhoppningar hos ungdomar med svår fetma och deras föräldrar.
Men Kajsa Järvholm lyfter fram att viktoperationer måste ses för vad de är. Fetmakirurgi är ett effektivt sätt att behandla fetma och förbättra den fysiska hälsan, men är inte en behandling av psykisk ohälsa.
– Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Vi ser en liten nedgång i behov av psykiatrisk vård under det första året efter operationen, men därefter försvinner den effekten, säger Kajsa Järvholm.
Risk för alkoholberoende ökar
Ytterligare resultat från studien är att beroendediagnoser, framför allt alkoholberoende, ökar hos den opererade gruppen.
– Det är känt sedan tidigare att det finns en ökad risk för alkoholmissbruk hos vuxna efter viktkirurgi. Nu ser vi att detta också gäller för unga som opererats, säger Kajsa Järvholm.
Kopplingen mellan alkoholmissbruk och fetmakirurgi beror troligen på att upptaget och omsättningen av alkohol förändras i kroppen efter en viktoperation. Det gör att man blir mer känslig för att utveckla beroende.
Sårbar grupp som behöver stöd
Studien är den största långtidsstudien i världen över ungdomar som opererat sig mot fetma.
– Vi hoppas att den ska leda till att de unga, deras föräldrar och andra vårdgivare ska få realistiska förväntningar på vad en operation kan leda till, samt att vården ska anpassas utifrån att detta är en sårbar grupp som behöver mycket stöd och uppföljning även på lång sikt, säger Kajsa Järvholm.
Så gjordes studien
Studien har gjorts av forskare vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Den baseras på data från Patientregistret och Läkemedelsverket.
Med hjälp fetmakirurgiregistret identifierades drygt 1500 patienter under 21 år och som gjort en viktoperation under åren 2007 till 2017. Därefter undersöktes hur många av de opererade ungdomarna som behandlats för psykisk ohälsa eller använt psykofarmaka. Forskarna har sedan jämfört data med matchande jämförelsegrupper.
Kajsa Järvholm, universitetslektor och docent i psykologi vid Lunds universitet, kajsa.jarvholm@psy.lu.se
Martin Neovius, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, martin.neovius@ki.se
I Sverige lever idag cirka 200 000 personer med fibromyalgi. Det är ett långvarigt smärttillstånd med spridd värk, trötthet och stelhet i kroppen.
Det finns idag ingen botande behandling av fibromyalgi och befintliga läkemedel har ofta inte tillräckligt bra effekt.
Behandling genom kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig ha viss effekt. Men det har varit oklart vilken form av KBT som ger bäst resultat.
Två olika former av KBT
En ny studie har nu jämfört två olika former av internetbaserad kognitiv beteendeterapi för att se hur väl de bidrar till att minska symtom vid fibromyalgi.
Den ena formen är så kallad exponeringsbaserad KBT. Den innebär att deltagaren systematiskt och upprepat närmar sig situationer eller aktiviteter som tidigare undvikits på grund av att de kopplas till smärta, psykiskt obehag eller symtom som trötthet och kognitiva besvär.
Den andra är traditionell KBT där deltagaren får arbeta med olika strategier under behandlingen. Det kan röra sig om avslappning, aktivitetsplanering, fysisk träning, hantera negativa tankar och förbättra sömnen.
Likvärdiga resultat
I studien lottades drygt 270 personer med fibromyalgi till de olika behandlingarna, som gavs via internet. Alla hade regelbunden kontakt med en egen behandlare.
Studien visade att traditionell KBT i stort sett var likvärdig med den nyare behandlingsformen exponeringsbaserad KBT. Det förvånade forskarna.
– Resultatet var överraskande eftersom vår hypotes, baserad på tidigare forskning, var att den nya exponeringsbaserade formen skulle vara mer effektiv. Vår studie visar att den traditionella formen kan ge ett lika bra resultat och bidrar därmed till diskussionen i fältet, säger Maria Hedman-Lagerlöf, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.
Båda behandlingarna minskade symtom
Deltagarna fick besvara frågor om sitt mående och sina besvär före, under och efter behandlingen. Efter den tio veckor långa behandlingen uppgav 60 procent av patienterna som fått exponeringsbaserad KBT att de hade blivit hjälpta av sin behandling. Bland patienterna som fick traditionell KBT uppgav 59 procent att behandlingen hjälpte.
– Att bägge behandlingar var associerade med en markant minskning av deltagarnas symtom och funktionspåverkan, och att effekterna höll i sig i tolv månader efter avslutad behandling, indikerar att internet som behandlingsformat kan vara av stor klinisk nytta för personer med fibromyalgi, säger Maria Hedman-Lagerlöf och fortsätter:
– Det är goda nyheter eftersom det möjliggör att fler kan få tillgång till behandling.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Maria Hedman-Lagerlöf, legitimerad psykolog och forskare
Centrum för psykiatriforskning på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, maria.hedman-lagerlof@ki.se
Så kallade gated communities, dit bara boende har tillträde, för kanske tankarna till rika områden där bostadsägarna velat skärma av sig rumsligt och socialt.
Men under det senaste decenniet har en ökning av stängda ytor skett även i andra delar av städer. Även bostadsrättsföreningar i miljonprogramsområden stänger in delar av sin mark.
– Att leta sig fram till gränder och bakgator är en del av att upptäcka sin stad. Det blir förstås svårare ju mer som stängslas in, säger Karin Grundström som är professor i arkitektur vid Malmö universitet.
Inhägnade områden i Malmö och Paris
Hon har tillsammans med en forskare i Frankrike studerat utvecklingen i några bostadsområden i Malmö och Paris. I Malmö ingår ett område som sträcker sig mellan Rosengård och Västra hamnen.
I Sverige kan en bostadsrättförening bestämma om tillträdet till föreningens mark ska stängas av. Ibland kan det röra sig om ett låst staket runt hela byggnaden. Det förekommer också att man hägnar in innergården eller en lekplats, förklarar Karin Grundström som intervjuat människor som rör sig i de aktuella områdena i Malmö.
– ”Jag har kunnat gå här tidigare”, är en vanlig kommentar. Det finns ofta ett gemensamt stort grönområde i miljonprogramsområden. Men nu privatiseras delar av staden på ett ganska aggressivt sätt. Det blir normaliserat, säger Karin Grundström.
Boende som intervjuats i Malmö säger bland annat att staketen visar att ett hus eller ett kvarter är privatägt. Vissa tycker att det är normalt med staket, andra ser det som tecken på en negativ samhällsutveckling.
– Staket och grindar kan utstråla att något är mer värt och signalera högre status, säger Karin Grundström.
Höja utsatta områdens status
Forskarna menar att utvecklingen hänger samman med förändringar i bostadspolitik och stadsplaneringsideal.
I Frankrike har utvecklingen varit del av en officiell policy att skärma av och sätta staket i utsatta områden för att de ska se mer ”medelklassiga ut”.
– Tanken är att det ska höja statusen. Man kallar föreningarna för Residens och stänger också av mer i Frankrike än vad som görs här, säger Karin Grundström.
Tillgänglighet till stadsområden minskar
Enligt forskarna reser studien frågor om vad allmänheten har tillträde till och vad som är gemensamma rum i städerna. Enligt Karin Grundström minskar tillgängligheten och privatiseringen av det allmänna ökar.
– Det hänger också samman med en förändrad syn på välfärdsstaten där bostadsfrågan alltid varit en viktig del. Nu har den blivit mer privatiserad och i stället för tanken om det gemensamma ser vi de här tendenserna till mikro-segregation inom områden, säger Karin Grundström.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
