För 183 miljoner år sedan ökade koldioxiden i jordens atmosfär på grund av enorma vulkanutbrott. Det ledde till en global uppvärmning på 7 grader och genom att studera förändringar i fossil från den tiden förstår forskarna hur livet på land och i haven påverkades.
Effekter både på land och i hav
På land försvann mer än hälften av de växtarter som studerats. Frodiga skogar med hög mångfald av arter som ormbunkar, barrväxter och kottepalmer ersattes av en vegetation som dominerades av ett fåtal arter som anpassat sig till ett varmt och torrt klimat efter uppvärmningen.
I haven ledde uppvärmningen till en massiv algblomning. Det ledde till syrebrist med följden att plankton minskade och många av de havslevande djuren försvann för alltid.
Klipporna utanför Yorkshire, Storbritannien, innehåller fossil från juratiden. Mikroskopiska fossil från pollen och sporer visar att ett fåtal arter av barrträd och ormbunkar som klarade ett varmt och torrt klimat tog över vegetationen under hundratusentals år efter en global uppvärmning på dinosauriernas tid. Bild: Naturhistoriska riksmuseet
Uppvärmningen orsakades av vulkaner som gav atmosfären stora mängder av växthusgasen koldioxid. Utsläppen skedde i det som idag är Sydafrika och Antarktis och ledde till att jordens klimat påverkades under flera hundra tusen år.
Förändringar i fossil
Det här har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kunnat se genom att studera över 40 000 fossila plankton, pollen och sporer. Fossilen hittades i klipporna längs kusten i Yorkshire, Storbritannien, där bergarterna bildades under tidsperioden jura. Genom att jämföra förekomsten av fossil från tiden före, under och efter uppvärmningen kunde forskarna se vilka plankton i haven och växter på land som ökade eller minskade i antal.
Studien visar att global uppvärmning kan ha stora effekter under mycket lång tid, både i haven och på land.
Fotnot:
Resultaten publiceras i Nature Geoscience och är ett samarbete med forskare i Storbritannien och Italien.
Vårt samhälle är beroende av språk och text för att vi ska kunna uttrycka tankar, utbyta åsikter och få ny kunskap. Men mängden textdata som produceras idag, inte minst i sociala medier, gör det omöjligt att läsa allt manuellt. I sin avhandling i datavetenskap vid Linnéuniversitetet har Kostiantyn Kucher, doktor i data- och informationsvetenskap sökt efter en lösning på detta problem.
– Min forskning visar hur man kan undersöka och förstå åsikter och känslor i samlingar av textdata, genom att kombinera metoder för datoriserad textutvinning och interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer, säger han.
Analys och visualisering av åsikter och attityder kan bidra till uppgifter som att upptäckta hatiska uttalanden och falska nyheter. Det kan till exempel handla om att visualisera den allmänna opinionen i politiska frågor i tweetar över tid.
Som en del i ett forskningsprojekt vid namn StaViCTA har Kostiantyn med kollegor skapat verktyg att användas för undersökningar online, vilka nu används av forskare, studenter och andra intresserade av textvisualisering:
De har utformat och implementerat flera visuella analysmetoder som har hjälpt medarbetare i lingvistik och datorlingvistik i deras forskning inom analys av attityder.
Metoderna som presenteras i avhandlingen Sentiment and stance visualization of textual data for social media (Visualisering av åsikter och attityder i textdata i sociala medier) kan tillämpas inom akademisk forskning, affärsinformation, övervakning av sociala medier och journalistik. Förutom texter i sociala medier kan dessa metoder också användas för att visualisera attityder i exempelvis böcker och företagsrapporter.
– I framtiden kan analys och visualisering av åsikter och attityder bidra till sådana uppgifter som upptäckt av hatiska uttalanden och falska nyheter, förbättring och anpassning av grafiska användargränssnitt i programvaror och webbapplikationer, samt visuell representation av de modeller som används av verktyg inom artificiella intelligens, avslutar Kostiantyn Kucher.
2016 berättade den norska längdskidåkerskan Therese Johaug att hon testats positiv för dopning och därpå följde en period av intensiv mediebevakning. Medieforskarna Ulrik Wagner (Syddansk Universitet) och Elsa Kristiansen (Universitetet i Sørøst-Norge) har gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och norska bevakningen av fallet.
Studien visar att norska medier undvek att kalla det som hänt för en dopningskandal, och i flera artiklar beskrevs Therese Johaug som ett oskyldigt offer. I Sverige var bilden annorlunda. Svenska medier skrev att Johaug var skyldig till dopning, och att fallet var del av ett större problem med norsk dopning. I Expressen var tonläget högt, med rubriker som ”Dags att ställa frågan − kan vi lita på Norge?”.
Nationalsporten var hotad
Vid skandaler inom sport kan inhemska medier vilja skydda den nationella självbilden, enligt Ulrik Wagner. Han menar att Therese Johaugs dopningskandal slog mot den norska självbilden på två sätt.
− För det första skadade skandalen längdskidåkningen, som kan beskrivas som Norges nationalsport. Norska åkare har dominerat sporten och artiklar om dopning och överanvändning av astmamediciner hotade att undergräva Norges dominans.
− För det andra skadade skandalen Norge som en förebild inom anti-dopning. På kort tid testade två framstående åkare, Therese Johaug och Martin Johnsrud Sundby, positivt och det väckte frågor om Norge verkligen kan kräva att andra länder följer en strikt anti-dopningpolicy, säger Ulrik Wagner.
Enligt studien fanns det därför en drivkraft att i norska medier tona ner det som hänt.
Svenskarna har ”lillebrorskomplex”
Den svenska rapporteringen förklarar forskarna med en rivalitet mellan länderna.
− I Sverige jämför man sig alltid med den framgångsrika norska längdskidåkningen. Den svenska längdskidåkningen lever med ett lillebrorskomplex, säger Ulrik Wagner.
Därför fanns ett mått av revanschlusta i den svenska beskrivningen av Johaug-fallet, framför allt i kvällspressen.
− Man kan tänka sig att det var ännu mer intensivt på sociala medier. I framtiden skulle det vara intressant att undersöka hur en sådan här skandal ser ut där, säger Ulrik Wagner.
– Grafen är ett material som varit på allas läppar ett bra tag. Enkelt förklarat är det kol i en viss form som har väldigt spännande egenskaper, säger Nils-Krister Persson, docent vid Smart Textiles, Högskolan i Borås.
Tillsammans med doktoranden Milad Asadi och universitetslektor Tariq Bashir har han arbetat i ett projekt för att utforska ämnets elektriskt ledande egenskaper. Inom smarta textilier används ofta metaller för att skapa elektriskt ledande material, bland annat för uppvärmning i sportplagg, men svett påverkar metallerna negativt eftersom det orsakar oxidering – rost. Genom att istället använda grafen för att leda ström undviker man oxidering.
Bättre för hållbar utveckling
Grafenoxid är i grunden vattenlösligt, vilket möjliggjorde en process där grafenoxid applicerades som ett färgämne på tygerna. Innan applicering av grafenoxid förbehandlades textilerna för att få god vidhäftning.
– Många som jobbat med grafen och textil kan grafen och inte textil. Vi använder textil kunskap för att få något som kan är användbart i praktiken och som det går att göra storskalig produktion av, säger Nils-Krister Persson.
Här har doktoranden Milad Asadis kunskap varit viktig.
– Vår metod möjliggör ett jämt lager och därmed god elektrisk ledningsförmåga, säger Milad Asadi.
Textilien doppas på vanligt sätt
Resultaten innebär en process där textilien doppas, vilket är en process som passar väl in i textilindustrins redan befintliga processer. Även ur hållbarhetsaspekt är det positivt att använda grafen, då kol är en resurs som det finns gott om, till skillnad från många metaller. Dessutom innehåller kolet inga farliga ämnen. Dock behöver forskningen studera effekterna av dess nanopartiklar närmare.
– Det är fullt möjligt att i större skala ersätta metalliska material med grafenoxid i smarta textilier. Det var ett ganska litet projekt men vi har visat att det går att komma långt även med små medel, avslutar Nils-Krister Persson.
Projektet är finansierat av Vinnova inom det nationella innovationsprogrammet SIO Grafen. Det är genomfört tillsammans med Swerea IVF (nu RISE IVF) och Inuheat AB.
Kontakt:
Nils-Krister Persson, docent, universitetslektor Smart Textiles, Högskolan i Borås, nils-krister.persson@hb.se
Att bra kondition är fördelaktigt är det få som tvivlar på. Men kan konditionen påverka alla fysiologiska mekanismer? Till grund för avhandlingen ligger bland annat test där cirka 100 friska men otränade individer, mellan 20 och 50 år gamla, fick genomgå ett fysiskt stresstest i form av ett maximalt konditionstest på testcykel, samt ett psykosocialt stresstest för att studera hur kroppen reagerar vid akut stress.
I samband med testerna togs ett antal prov för att kunna följa hur nivåerna av bland annat stresshormonet kortisol, puls och blodtryck förändrades.
Olika hur man reagerar på akut stress
– Det visar sig finnas stora skillnader i hur olika individer reagerar på akut stress, men inget tydligt samband visar sig mellan konditionsnivån och reaktionen på det psykosociala stresstestet. Inte heller fanns något samband mellan hur stressande testet upplevdes och hur stark den fysiologiska reaktionen var, säger Elin Arvidson, Göteborgs universitet som gjort en avhandling om detta.
Däremot fanns en viss koppling mellan reaktionen på fysisk och psykosocial stress, det vill säga att de deltagare som fick höga nivåer av bland annat kortisol vid det fysiska testet även fick höga nivåer vid det psykosociala testet.
Hälften av deltagarna fick efter de inledande testerna komma igång med fysisk träning, tre gånger i veckan under ett halvår, medan den andra hälften fortsatte som tidigare. Båda grupperna fick därefter göra testerna igen. Samtliga deltagare fick då en minskad respons på det psykosociala testet, det vill säga lägre nivåer av stresshormoner samt puls och blodtryck, oavsett om de tränat eller inte. Troligtvis har det skett en tillvänjning till själva testet, vilket också visar på kroppens förmåga att anpassa reaktionen efter rådande situation.
Akut stress påverkas inte av fysisk träning
Resultaten från avhandlingen är viktiga för den fortsatta forskningen inom stressområdet.
– Fysisk träning har tidigare visat sig ha viktiga förebyggande effekter för stressrelaterad psykisk ohälsa, men mekanismen verkar inte vara kopplad till den akuta stressreaktionen, åtminstone inte hos friska individer. Kanske är det nu dags att flytta blicken från stresshormoner till andra aspekter för att kunna identifiera mekanismerna bakom effekterna av fysisk träning på stressrelaterad ohälsa, säger Elin Arvidson.
Det finns höga förväntningar på framtidens batterier, men det krävs ny teknik för att kunna möta behoven. Chalmersforskare har nu med hjälp av av en porös och svampliknande aerogel som är baserad på grafen, så kallad grafensvamp, lyckats förbättra litiumsvavelbatteriers energiinnehåll och livslängd markant. Materialet fungerar som en fristående elektrod i battericellen och gör så att svavlet kan utnyttjas på ett bättre sätt.
Ett vanligt batteri består som regel av fyra delar: Det finns två bärande elektroder som är belagda med aktiva ämnen och kallas för anod och katod. Mellan dessa finns en så kallad elektrolyt, oftast en vätska, som gör så att joner kan överföras fram och tillbaka. Den fjärde komponenten är en separator som fungerar som en fysisk barriär. Den förhindrar att de två elektronerna får kontakt, samtidigt som den ser till att jonerna kan överföras.
I tidigare experiment har chalmersforskarna lyckats kombinera katoden och elektrolyten till en vätska, en så kallad katolyt. Med hjälp av denna kan batteriet bli lättare, få bättre energikapacitet och kortare laddningstid. De nya experimenten med grafenbaserad aerogel, så kallad grafensvamp, har visat att katolytmetoden är mycket lovande.
Skär grafensvampen som en salami
För att få den önskade effekten börjar forskarna med att lägga ett tunt lager av den porösa aerogelen av grafen på ett vanligt knappbatteri.
– Du tar grafensvampen, i form av en lång tunn cylinder, och sedan skär du den som en salami. Du tar en skiva och pressar ihop den så att den går att integrera i battericellen, säger Carmen Cavallo som är forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Sedan tillsätts en svavelrik lösning – katolyt – till batteriet. Lösningen sugs upp av den superporösa grafensvampen.
– Det är den porösa strukturen i aerogelen som gör det möjligt. Den lyckas suga upp stora mängder vätska och gör därmed katolytmetoden användbar. Eftersom svavlet redan är upplöst i vätskan går inget förlorat i den processen. Svavlet kan färdas fritt fram och tillbaka och vi kan utnyttja det på ett mer effektivt sätt, säger Carmen Cavallo.
Så här ser litiumsvavelbatteriet ut. Den mycket porösa grafensvampen suger upp den svavelrika vätskan. Metoden bygger på att svavlet utnyttjas på ett bättre sätt så att batteriet får mycket högre energiinnehåll och ökad livslängd. Bild: Yen Strandqvist, Chalmers
En del av katolytlösningen appliceras också på separatorn, för att den ska kunna göra sitt jobb. Samtidigt maximeras svavelhalten i batteriet.
Idag är det oftast litiumjonbatterier som används i allt ifrån mobiltelefoner till elbilar. För att kunna göra framtidens batterier riktigt effektiva och kraftfulla behövs nya kemiska mekanismer.
Fördelarna med ett litiumsvavelbatteri
Litiumsvavelbatterier har flera fördelar – bland annat sin höga energitäthet. Medan de bästa litiumjonbatterier som finns på marknaden idag levererar ungefär 300 wattimmar per kilo, kan ett litiumsvavelbatteri teoretiskt sett ge 1000–1500 wattimmar per kilo. Det skulle alltså kunna bli nästan tre till fem gånger så effektivt.
– Svavel är dessutom billigt, lättillgängligt och mycket mer miljövänligt. I det koncept vi har tagit fram behövs inte heller något fluor i batteriet. Det miljöskadliga ämnet förekommer däremot i dagens litiumjonbatterier, säger Aleksandar Matic som är professor på institutionen för fysik på Chalmers och leder gruppen som tagit fram de nya resultaten med grafensvamp.
Batterierna kräver nya tillverkningsprocesser
Problemet med dagens litiumsvavelbatterier är att de än så länge är alltför instabila och dessutom har kort livslängd. Den grafenbaserade prototyp som chalmersforskarna tagit fram har däremot visat sig fungera betydligt bättre än sina nutida släktingar. Efter 350 laddningar har det fortfarande kvar 85 procent av sin ursprungliga kapacitet.
Det beror på att man lyckas undvika två huvudproblem: att svavel löser upp sig i elektrolyten och går förlorat, samt att svavelmolekyler tar sig från katoden till anoden och blir inlåsta.
Även om resultaten är lovande tar det sin tid innan ny teknik kan börja användas ute i samhället.
– Det är en lång resa innan den här typen av batterier kan nå marknaden. Eftersom de produceras på ett helt annat sätt än dagens batterier, krävs det nya tillverkningsprocesser innan de kan slå igenom kommersiellt, säger professor Aleksandar Matic.
Elektronmikroskopi är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskopi där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av denna teknik kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns, vilket gör det möjligt att studera enskilda atomer.
På Chalmers materialanalyslaboratorium (CMAL) finns avancerade instrument för materialforskning. För att undersöka grafensvampens materialstruktur använde sig forskarna av ett nytt och avancerat så kallat transmissionselektronmikroskop på CMAL. Laboratoriet ligger formellt under institutionen för fysik men är öppet för alla forskare från universitet, institut och industri.
Den 15 maj 2019 invigs ett nytt gigantiskt elektronmikroskop på Chalmers materialanalyslaboratorium. Det är tungt som en elefant och har tagit ett år att installera och justera. Läs mer om invigningen. Your text
Aleksandar Matic, professor, institutionen för fysik, Chalmers, matic@chalmers.se
Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Örebro universitet, som visar på hälsorisker med PCB:er trots att de varit förbjudna sedan länge.
PCB:er (Polychlorinated biphenyls) är en grupp miljögifter som omfattas av restriktioner i många länder och förbuden har lett till lägre halter av PCB:er i miljön. Men då dessa ämnen bryts ner mycket långsamt och lagras i fettväv finns de fortfarande kvar i djur och människor. Speciellt PCB:er med många kloratomer i molekylen finns kvar i blodet hos de flesta svenskar.
Många kloratomer gav överdödlighet
Den så kallade PIVUS-studien omfattar drygt 1 000 stycken slumpvis utvalda 70-åringar i Uppsala som följts under en längre tid. I den aktuella studien mättes nivåer av PCB:er i blodet år 2001-2004 och sedan även vid 75 års ålder. Uppföljning av vilka som avlidit under en 10-årsperiod visade att de individer som hade de högsta nivåerna av PCB:er med många kloratomer i blodet hade en överdödlighet med ca 50 procent, framförallt i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med övriga grupper. Det motsvarar cirka sju extra dödsfall under den 10-åriga uppföljningstiden.
Resultaten var oberoende av de riskfaktorer som tidigare förknippats med hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, höga kolesterolvärden, låg utbildning och kardiovaskulär sjukdom vid 70 års ålder.
Tidigare studier har även visat samband mellan höga nivåer av PCB:er och åderförkalkning hos både människor och försöksdjur och enligt forskarna talar det, tillsammans med dessa nya data, för att man bör begränsa intaget av PCB:er via födan.
PCB i feta animaliska livsmedel
– Vi människor får i oss mest PCB:er via maten. Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns enligt Livsmedelsverket i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, säger Monica Lind, verksam som miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, och adjungerad professor vid Uppsala universitet.
Stör fortplantningsförmågan
All nyanvändning av PCB förbjöds i Sverige 1978 och har avvecklats successivt sedan dess. PCB användes främst som isolering och smörjolja i kondensatorer samt i transformatorer, fogmassor, färg, självkopierande papper med mera. Ämnet är stabilt och bioackumuleras i miljön.
PCB är mycket giftigt för vattenlevande organismer och ger störningar i fortplantningsförmågan hos fisk och vattenlevande däggdjur till exempel sälar.
Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder, även gravida och ammande, bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än två till tre gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.’
Monica Lind, adjungerad professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet samt miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, monica.lind@medsci.uu.se
Lars Lind, professor i medicin, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, överläkare Akademiska sjukhuset, lars.lind@medsci.uu.se
Hur blev 1 maj arbetarnas dag?
– Om man frågar folk var firandet av 1 maj startade dyker bilder av Ryssland, Röda torget och parader upp för många. Men det började inte alls där utan i USA. Kravet på en kortare arbetsdag var gammalt. Redan före bildandet av de första bestående fackföreningarna vid 1790-talets slut fanns en rörelse i USA för tio timmars arbetsdag. 1791 hade ”Philadelphia carpenters” gått i strejk för en reglering av arbetsdagen till tio timmar. I Baltimore i augusti 1866 förklarade National labor union att det viktigaste kravet var ”to free the labor of this country from capitalistic slavery is the passing of a law by which eight hours shall be the normal working day”.
Arbetarna kämpade för att förkorta arbetsdagen som kunde vara 16–18 timmar. De långa arbetsdagarna var ett problem både för familjen och för att arbetarna skulle kunna organisera sig. De ställde därför krav på en 8 timmars arbetsdag. Några år senare 1889 hölls en internationell arbetarkonferens i Paris.
Haymarketmassakern
Händelserna på Haymarket är en del av 1 majberättelsen. I Chicago på torget Haymarket den 4 maj 1886 demonstrerade arbetarna för 8 timmars arbetsdag. Dagen slutade med en massaker då flera arbetare och poliser dog på grund av en bomb som kastades in och skapade tumult. Efteråt dömdes åtta anarkister till döden i en fejkad rättegång. Det stod senare klart att det skett ett justitiemord då det inte fanns några bevis. Minnet av martyrerna som avrättades finns som en del av firandet av 1 maj. Källa: Roger Johansson, professor i arbetarhistoria och utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.
En amerikansk delegat – Hugh McGregor som representerade American Federation of Labor – föreslog att man skulle ha en internationell dag då alla världens arbetare samtidigt kunde demonstrera för 8 timmars arbetsdag. I USA fanns redan en sådan kampanj som hölls den 1 maj och så blev det den dagen.
– Dagen blev en jättesuccé från första början. 1890 samlades 15-20 000 arbetare i Malmö och i Hyde Park i London kom mellan 300 000–400 000 personer. Succén gjorde att man fortsatte fira 1 maj året därpå och så fortsatte det.
Varför blev 1 maj en sådan succé?
– Det fanns stridigheter om hur dagen skulle firas. Till exempel hade arbetarrörelsen en stark militant anarkistisk ådra som ville ge dagen en mer militant scenografi. Men den sida som vann ville samla familjen och hela arbetarklassen och även de som inte var organiserade vilket gav en bred bas som förenade familj, politik och fest. En del av succén berodde på att högtiden kunde firas i de flesta länderna eftersom den inte var knuten till någon nation eller religion. Det var småfolkets rörelse.
Vilka gick med i tågen?
– Om man tittar på Malmö 1890 var det 25 stycken fackföreningsavdelningar och fyra musikkårer som gick i tåget. Avdelningarna gick i ”finhetsordning”. Först gick Socialdemokratiska föreningen. På näst finaste plats kom Malmö kvinnliga arbetarförbund. Detta kanske kan verka underligt, men hälften av industriarbetarna var kvinnor på den här tiden. På 25:e plats gick Cigarrarbetarnas sjuk- och begravningskassa.
Berätta om några av de frågor arbetarrörelsen har kämpat för!
– Arbetsskyddslagstiftning var en viktig fråga på grund av tidens förfärliga arbetsförhållanden. Inom de mest utsatta arbetsuppgifterna i bomullstillverkningen kunde en arbetare ha en överlevnadstid på tre månader och barnarbete var utbrett.
– En annan fråga var rösträtten. I slutet på 1800-talet kunde även juridiska personer ha rösträtt. I Staffanstorp hade exempelvis Sockerbruket merparten av rösterna och senare infördes en 40-gradig skala kopplad till person och inkomst där kvinnorna utestängdes men också merparten arbetare genom bland annat ett inkomststreck på 800 kronor i årsinkomst.
Förstamajdemonstration i Stockholm 1899.
– Fred var en tredje fråga. I arbetarrörelsens främsta sång, Internationalen, sjungs om hur arbetarna inte har någon anledning att kriga mot varandra hur de istället vänder sina vapen mot sina egna regeringar. Det var kungarna och regeringarna som förde krig mot andra länder, men det var arbetarna som mejades ner. Arbetarrörelsen uppmanade de sina att gå samman, det vill säga ”proletärer i alla länder förenen eder”.
Hur blev det en helgdag i Sverige?
– Socialdemokraterna drev igenom att det skulle vara en helgdag 1939. Men i praktiken hade 1 maj inofficiellt varit en helgdag under lång tid eftersom arbetarna var ute och demonstrerade. Men dagen har varit ifrågasatt flera gånger. När nationaldagen blev helgdag svarade borgerligheten till exempel direkt med att 1maj borde strykas som helgdag.
Vilka grupper har försökt ta över 1 majfirandet?
– Många har försökt att ta över dagen. Idag ser vi hur nationalistiska/rasistiska grupper ger dagen ett annat innehåll och även kristna grupper försöker göra den till sin, som en familjedag. Längre tillbaka i historien försökte man i USA under 1920-talet instifta att dagen skulle vara en ”Child Health Day”, under 1950-talets kalla krig en ”Loyalty Day” då firandet förbjöds och under Kennedys 60-tal stiftades en lag om att det var Law Day. Nazisterna i Tyskland tog också över dagen. Arbetarrörelsen har alltid behövt försvara dagen för att kunna fortsätta traditionen.
1 maj på Medborgarplatsen i Stockholm 2006.
Hur ser det ut idag i Sverige?
– I bland annat slutet av 60-talet och under hela 70-talet under reformperioden med Palme kan man tala om att 1 maj hade en glansperiod. Socialdemokratin drev då många folkliga krav som innebar reformeringar av arbetslivet, som löntagarfonderna och Lagen om anställningsskydd (LAS). Efter en nedgång under 80 och 90-tal med världsledare som Reagan och Thatcher – och en neoliberal våg som arbetarrörelsen stod rådvill inför – så ser vi idag en revival. Många människor känner sig utsatta och behovet av 1 maj blir återigen aktuellt. Idag är 1 majfirandet lite mer öppet. Fram till och med 90-talet var högtiden väldigt organiserad. Idag har rörelsen slängt av sig finkostymen och högtiden präglas halvt av en karnevalsstämning. Man behöver förändras efter sin samtid för att fortsatt kunna knyta an till de breda folklagren. Det finns också ett nytt behov idag av att någon representerar folket eftersom samhället blir alltmer uppdelat.
Text: Gisela Lindberg
Hormonet glukagon, som frisätts från bukspottkörtelns alfaceller, spelar en livsviktig roll för kroppens blodsockerreglering. Normalt hämmas frisättningen av glukagon när blodsockerkoncentrationen stiger efter en måltid. När koncentrationen så småningom sjunker så frisätter alfacellerna åter glukagon som i sin tur stimulerar levern att frigöra socker till blodbanan. På så sätt förhindras att blodsockret når farligt låga nivåer mellan måltider eller vid svält.
Glukagon fungerar på många sätt som en motpol till det mer välkända hormonet insulin, som är blodsockersänkande och som frisätts i otillräckliga mängder vid diabetes. Många diabetespatienter har emellertid störningar även i glukagonfrisättningen. Ofta stimuleras frisättning av glukagon efter måltid, vilket bidrar till att förvärra diabetikernas redan höga blodsockernivåer. Å andra sidan frisätter alfacellerna inte tillräckligt med glukagon när blodsocker sjunker till låga nivåer, vilket kan vara livshotande hos insulinbehandlade diabetiker.
Trots glukagonets livsviktiga funktion är det inte känt hur frisättningen regleras av blodsockret. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker för att mäta olika signalämnen i alfacellerna har Uppsalaforskare upptäckt en ny reglermekanism.
Socker påverkar signalämnet cAMP
Frisättningen av nästan alla hormoner utlöses när koncentrationen av kalciumjoner ökar innanför cellmembranet. I alfacellerna är dock kalciumnivåerna förhöjda oavsett om sockerkoncentrationen är låg eller hög. Så även om kalcium är nödvändigt för att glukagon skall kunna frisättas verkar det vara en annan signal som styr hur mycket av hormonet som släpps ut.
När forskarna mätte signalämnet cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP), som inte själv kan stimulera hormonfrisättning men som förstärker kalciumjonernas effekt, upptäcktes att socker påverkar cAMP-nivåerna i alfacellerna på ett sätt som överensstämmer med glukagonfrisättningen.
Genom att fixera cAMP-koncentrationen på en konstant hög nivå i cellerna kunde den reglerande effekten av socker på glukagonfrisättningen förhindras. Upptäckten att blodsockret styr frisättningen av glukagon genom direkta effekter på alfacellernas cAMP-nivåer är betydelsefull eftersom den kan leda till nya möjligheter att förbättra blodsockerkontrollen hos diabetespatienter.
Kontakt:
Anders Tengholm, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet. anders.tengholm@mcb.uu.se
1958 gjorde Kurre Hamrin ett klassiskt VM-mål mot Västtyskland. Alla som sett klippet vet att han långsamt kommer gående på sin högerkant, innan han sätter lite fart och petar in bollen. Anfallet har lite gemensamt med hur det ser ut när dagens stjärnor gör mål, och den moderna spelstilen med betydligt fler ruscher och tempoväxlingar kräver ett nytt sätt att träna.
– De korta och mycket intensiva perioderna under match blandas idag med perioder med lägre tempo. Detta framkallar trötthet både tillfälligt under och i slutet av matcherna, säger Dan Fransson, forskare vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.
Därför bör fotbollsspelares fysiska träning anpassas så att de orkar prestera i båda halvlekarna. Men återhämtningen, återställandet av prestationsförmågan efter en fotbollsmatch, är en långsam process som dessutom varierar individuellt mellan spelarna.
Spelpositionerna tröttade i olika grad
Dan Fransson har för en avhandling analyserat löpdistans hos 473 spelare på högsta nivå i Europa. Och undersökt trötthet och återhämtning i olika muskelgrupper genom styrketester hos 12 spelare på tävlingsnivå efter simulerad fotbollsmatch. Med hjälp av gps har han studerat sambandet mellan fysiska matchkrav och olika format av träningsspel hos 45 spelare på professionell nivå.
Slutligen undersöktes skillnader i muskulära förändringar, fysisk prestation mellan individuellt genomförd högintensiv träning och smålagsspel med hjälp av muskelbiopsiteknik och flera prestationstester på 39 spelare på tävlingsnivå.
Resultaten visar att alla spelare var mer eller mindre trötta efter intensiva perioder på plan. Men de olika spelpositionerna i laget innebar stora skillnader i trötthet. Av de olika spelarna skiljer sig mittbackarna mest från övriga spelare.
– De har de lägsta kraven av alla utespelare när det gäller högintensiv löpning. De har längst vila mellan de intensiva momenten under en fotbollsmatch, säger Dan Fransson.
Magmusklerna behövde mer återhämtningstid
Dessutom visade sig stora skillnader i styrketest mellan enskilda muskelgrupper och mellan spelare efter en fotbollsmatch. Alla muskelgrupper, utom magmusklerna, återhämtades inom 24 timmar efter matchspel. Magmusklerna behövde upp till dubbelt så lång tid att återvända till utgångspunkten.
Sammanfattningsvis är individuella skillnader i matchkrav och återhämtningsprofiler i olika muskelgrupper stora.
Tränare bör därför ta hänsyn till de individuella skillnaderna när de planerar träning och återhämtningsstrategier för sina spelare. Smålagsspel kanske inte är den lämpligaste träningsmetoden för att möta de individuella matchkraven.
Individuell högintensiv träning
– Till exempel kan adderad träning som utförs som individuell högintensiv träning vara en lämplig metod för att säkerställa fysiologiska anpassningar och ökad fysisk prestation hos fotbollsspelare. Den träningen bör läggas till för spelare med speciellt höga fysiska matchkrav, säger Dan Fransson.
Kontakt:
Dan Fransson, institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet. dan.fransson@gu.se
En studie av det uppmärksammade mässlingsutbrottet i Göteborg härom året visar på stora skillnader i smittorisk mellan olika patienter.
Majoriteten av mässlingsfallen under utbrottet 2017-2018 i Göteborg, 16 av 28 konstaterade fall, var så kallade genombrottsinfektioner. Det var alltså vaccinerade personer som insjuknande, många av dem anställda inom sjukvården.
Lägre virusnivåer hos vaccinerade
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Eurosurveillance, framkommer att personerna med genombrottsmässling hade lägre virusnivåer i övre luftvägarna och mindre hosta än vid mässling hos ovaccinerade individer. Dessutom tycks de inte ha smittat någon.
– Genombrottsinfektioner verkar vara mycket mindre smittsamma och vi kunde inte påvisa någon smittspridning från individer med genombrottsinfektion, konstaterar Nicklas Sundell, forskare vid Sahlgrenska akademin och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra.
Klassning av mässlingsfallen
En vanlig klinisk undersökning ger inte med säkerhet svar på vilken typ av mässling en person har: genombrottsmässling eller den mycket smittsamma varianten förstagångsmässling. Studien visar dock att man med rutinlaboratoriemetoder kan skilja individer med genombrottsmässling från mässling hos tidigare ovaccinerade individer.
Resultaten bör enligt forskarna leda till att man under ett mässlingsutbrott snabbt ser till att särskilja vem som har vilken typ av mässling, för att på det sättet höja tempo och effektivitet i smittspårningsarbetet.
– För att tidigt identifiera genombrottsinfektioner föreslår vi en snabb preliminär klassifikation, som kan vara ett stöd för vilka smittspårningsåtgärder som behöver vidtas under ett mässlingsutbrott, menar Lars-Magnus Andersson, docent och senior forskare bakom studien, samt överläkare och verksamhetschef på infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra.
Även vaccinorsakade fall
Av 28 identifierades mässlingsfall under utbrottet i Göteborg var 16 genombrottsinfektioner. Dessutom diagnosticerades sex vaccinorsakade infektioner. I studien har patientjournaler granskats retrospektivt och alla mässlingsfall klassificerades som antingen vaccinorsakade infektioner, förstagångs- eller genombrottsfall.
Jämförelserna av kliniska data och virusmängd har gjorts mellan de två senare grupperna, alltså förstagångsfallen och genombrottsfallen. Studien har gjorts i samarbete med infektion, klinisk mikrobiologi och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och med smittskyddet inom Västra Götalandsregionen.
2009 fattades ett riksdagsbeslut om målet att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras 2007–2020. För att följa upp detta studeras utvecklingen av bland annat hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet i tätort. Mätningar av trafikanternas hastighetsval i tätort har gjorts årligen sedan 2012. Delmålet är att minst 80 procent av trafiken ska köra inom gällande hastighetsgränser.
Mätningarna 2018 visar att det totalt sett var 66 procent av trafiken som höll hastighetsgränsen, jämfört med 67 procent 2017. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen, där endast 53 procent av trafiken höll sig under hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 66 procent som höll sig till laglig fart.
Självförklarande gator
– Resultatet av mätningarna visar att det är viktigt med ytterligare åtgärder för att öka efterlevnaden. Det gäller främst på gator med 40 kilometer i timmen, där det ofta finns gående och cyklister som riskerar att skadas i trafiken vid för höga hastigheter, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.
Exempel på åtgärder kan vara att utforma gatorna så att de blir mer ”självförklarande” så att det blir mer naturligt för trafikanterna att följa skyltad hastighetsgräns. Andra lämpliga åtgärder kan vara trafiksäkerhetskameror, poliskontroller och tekniska stödsystem som hjälper föraren att hålla hastigheten.
På gator med 60 och 70 kilometer i timmen var det 79 procent som höll hastighetsgränsen enligt 2018 års mätning.
– Resultaten för 60- och 70-vägar ligger därmed i princip på delmålet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2020, säger Anna Vadeby.
Mätningar på 23 orter
Mätningarna genomfördes på det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 kilometer i timmen. Genomförandet gjordes med radar av personal från NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, på 23 olika orter i Sverige under september 2018. På varje ort mättes hastigheten på tre olika mätplatser, sammanlagt genomfördes mätningar i 67 olika punkter och i varje punkt mättes hastigheten under en vecka. VTI har sammanställt och analyserat hastighetsdata från mätningarna.
Människors bekymmer, farhågor och drömmar är både eviga och barn av sin tid. Liksom trösten och behandlingarna.
Vad för slags problem ventileras på psykologmottagningarna i Sverige idag?
– Mycket handlar om att inte räcka till. Sjukskrivningar för utmattning har ökat i tio års tid och kvinnor står för två tredjedelar av ökningen. Vi är också mer rädda idag. Eller snarare, vi berättar att vi är mer rädda. Rädslan är en triggermekanism för många andra negativa känslor eftersom den sitter djupast i vår hjärna.
Hur mår unga vuxna?
– Fler unga människor har fått svårt att sätta ord på sina känslor. För dem blir det bara en diffus, olustig känsla i kroppen, aldrig översatt till den affekt det gäller, som till exempelvis rädsla, ledsnad eller skam. De som arbetar med unga säger att de allt oftare får svaret ”jag vet inte” på frågor om hur någon mår eller känner sig. Den här förmågan är viktig eftersom den ökar chansen till bättre självomhändertagande.
– Varför har det blivit så? En förklaring är att ungdomar i mindre utsträckning samtalar ansikte mot ansikte, det vill säga inte via nätet utan där de verkligen möter varandra. Vi föds med förmågan att titta i ansikten och spegla andras reaktioner. Vänskap och utrymme för förtroliga samtal tränar upp den här förmågan.
Sociala medier gör oss alltså mindre sociala?
– Det finns säkerligen många fördelar med sociala medier. Men till syvende og sidst; på nätet är vi ensamma tillsammans, som professorn i psykologi Sherry Turkle sammanfattade det. Min tidigare doktorand Erika Hanssons avhandling visade att barn som äter middag med sina föräldrar får bättre emotionsreglering. Detta bekräftas delvis av den franska studie som kom för ett tag sedan och som visade att de som sitter tillsammans och äter längre mår bättre, både fysiologisk och emotionellt. Samtal har en läkande effekt.
På senare tid har det vuxit fram en bild av hjärnan som plastisk och formbar, även i hög ålder. Påverkar denna och annan ny kunskap synen på psykisk ohälsa?
– Nuförtiden vet vi att hjärnan har en större förmåga att reparera skador än vad som tidigare var känt. Ta utmattningssyndrom till exempel, det kan leda till inlärningssvårigheter till följd av minskad förmåga i hippocampus. Idag finns kunskap om vilka strategier patienten bör använda sig av för att få tillbaka förmågan.
– Vi har också lärt oss att DNA:t är föränderligt. Våra gener är inte fullt så ödesbestämmande som man tidigare trott. Själv är jag med i ett projekt som undersöker om patienters psykologiska motståndskraft, eller resiliens, påverkar hur vi klarar ett trauma, exempelvis ett cancerbesked, och om denna motståndskraft i sin tur påverkar DNA:ts epigenom. Alltså, vi vill se om det finns ett samband mellan stresshantering och möjligheter att klara svåra sjukdomar. Det vore hoppfullt, tycker jag.
Finns det någon typ av terapimetod som visat sig bättre eller sämre för att stärka den psykologiska motståndskraften?
– Det gäller att använda rätt metod vid rätt tillfälle. Idag är det två inriktningar som det talas om, och det är kognitiv beteendeterapi, KBT, och Interpersonal terapi, IPT. Den förra har sina rötter i behaviorismen, vidareutvecklades under 1960-talet och har kommit i några nya varianter på sistone.
– En orsak till att KBT på senare tid getts så stor legitimitet är att dess förespråkare var tidiga med metodologiska noggranna studier, där utfallet hos behandlade patienter jämfördes med de som stod i kö. Resultaten visade evidens, vilket gjorde att Socialstyrelsen tidigt rekommenderade metoden. Men därefter har det kommit flera studier som visar att IPT är jämförbart med KBT, så nu finns ingen anledning för Socialstyrelsen att ensidigt rekommendera KBT. De börjar så smått att ändra och det är bra.
Vårdcentralen är första kontakt för många med stress, sömnproblem och andra symptom som kan ha psykologiska förklaringar. Hur fungerar mottagandet?
– På det stora hela fungerar det bra, utifrån de förutsättningar som vårdcentralerna har. Men patienter skulle behöva väldigt mycket mera tid med varje vårdgivare på vårdcentralen. Till exempel för att faktiskt börja använda de mediciner de får utskrivna.
– Idag hämtas en tredjedel av receptbelagda mediciner inte ut. En förklaring är att vi under en tid nu inte tillmätt relationer någon betydelse. Vårdpersonalen blir överrationell och delar ut råd och mediciner istället för att samtala. Men människor tar större ansvar för sitt tillfrisknande om de upplever sig omhändertagna och lyssnade på. Det kan räcka med några enkla följdfrågor och uppföljningsavstämningar.
Nuförtiden googlar väl de flesta sina symptom…?
– Ja, och vi ser ingen avmattning på det beteendet. För professionella behandlare kan det bli knepigt när patienten har en klar och tydlig föreställning om orsaken till sina symtom. Därför skulle jag vilja råda vårdpersonal att inleda samtalet med ”Vad har du googlat fram?” innan de ger patienten sina råd. Då ökar chansen att patienten blir mottaglig för det behandlaren har att säga.
Den globala konsumtionen av sjömat, det vill säga fisk och skaldjur, har fördubblats sedan 1960-talet. Ändå är det alltså bara en av tre svenskar som får i sig den mängd som Livsmedelsverket rekommenderar. Det visar rapporter från två forskningsprojekt genomförda av RISE, Research institutes of Sweden.
Sjömat är i regel rik på mineraler, vitaminer och fleromättade fetter vilka är viktiga för oss. Men det finns en stor variation mellan arterna både vad gäller näringsinnehåll och klimatpåverkan.
– En del arter, som till exempel sill, har låg miljöpåverkan och högt näringsinnehåll, medan andra, som havskräftan, har en relativt hög klimatpåverkan och lågt näringsinnehåll, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE. De flesta arter har dock en betydligt lägre klimatpåverkan per näringsinnehåll än landbaserad djurproduktion, i synnerhet i jämförelse med rött kött.
Många äter ingen fisk alls
I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka. De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer. Konsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning.
– En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.
Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida.
– Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas. Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler.
Rapporterna ”Svensk konsumtion av sjömat” och ”Frisk med fisk utan risk? Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö” visar att det finns en utmaning i kommunikationen kring fisk och skaldjur. Konsumenterna har för lite information om både hälsofördelar, hälsorisker och klimatpåverkan gällande olika arter och olika fångstmetoder för att aktivt kunna planera sin konsumtion. Forskningen visar att det är möjligt att ta fram tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av nästan alla arter men att det inte finns någon samlad information som skulle underlätta för konsumenterna vid fiskdisken.
Nu har Sabina Huč, forskare vid Högskolan i Borås, tagit fram en modell som kan förutsäga träets beteende. Modellen har redan använts för att beskriva vad som sker i trä från regalskeppet Vasa när klimatet i museet varierar.
Bättre förståelse för trä
Sedan tusentals år tillbaka har människor byggt i trä. Att materialet krymper och sväller är allmänt känt. Men det finns inte mycket forskning om exakt hur och var i en konstruktion som sprickor kan uppstå. Sabina Huč har nyligen disputerat inom tillämpad mekanik vid Uppsala universitet och är verksam vid Högskolan i Borås inom hållbart samhällsbyggande. Hon har undersökt träets egenskaper inifrån och ut och kopplat ihop fysik och mekanik i en matematisk modell. Den beräknar olika typer av förändringar i träet, så kallad elastisk, viskoelastisk och mekonosorptiv respons, liksom krympning och svällning.
– Syftet är att bättre förstå och förutsäga träets beteende över tid, säger hon.
Prover av ek, furu, gran och limträ användes i experiment där de utsattes för tryck i en miljö med varierande luftfuktighet.
– Resultaten är väldigt lovande, våra experiment stämmer med den modell som jag har tagit fram, säger Sabina Huč.
Brist på kunskap kostar
Europeiska byggnormer är baserade på vetenskap, men det behövs mer kunskap om hur bärande träkonstruktioner påverkas av naturliga variationer i det omgivande klimatet. Det menar Staffan Svensson, professor i byggteknik vid Högskolan i Borås och Sabina Hučs handledare. Förhoppningen är att modellen kan användas när nya europeiska konstruktionsnormer för träkonstruktioner ska arbetas fram.
– Bristen på kunskap gör att branschen behöver överdimensionera när de bygger, vilket innebär överförbrukning och högre kostnader, säger Staffan Svensson.
Sabina Hučs modell sammankopplar fysik och mekanik. Den gör det möjligt att beskriva vad som händer med trä på ett helt nytt sätt. Ett exempel på användningsområde är att förutse skadliga spänningstillstånd som kan uppstå. Det kommer till användning i arbetet för att bevara det gamla regalskeppet Vasa, som sjönk 1628 och bärgades 1961. För att minska påfrestningarna på Vasa ska en ny bärande stödkonstruktion byggas. Här kommer forskningen till användning för att förutsäga hur träet kommer att påverkas på lång sikt.
Kontakt
Sabina Huč, nyligen disputerad inom tillämpad mekanik, Uppsala universitet, samt verksam vid Högskolan i Borås inom hållbart samhällsbyggande, sabina.huc@hb.se
De flesta lärare uppgav att de inte har organiserad tid för att samarbeta med sina kollegor kring planering och efterbearbetning av lektioner. Där det finns ett sådant samarbete är lärarna betydligt mer positiva till sin arbetsmiljö och sina möjligheter till planering och efterbearbetning. Många skolor arbetar inte systematiskt med att följa upp och anpassa lektionsinnehållet till var eleverna befinner sig. Det tyder på att grundläggande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund saknas. Detta är en av slutsatserna av en enkätstudie där 2 200 lärare svarade på frågor om sitt arbete.
Infrastruktur för samarbete behövs
– Trots de senaste årens fokus på elevers lärande och skolors kvalitetsarbete ser vi att det generellt sett saknas ett genomtänkt stöd för lärares planering och efterarbete av sina lektioner. Men vi ser även att där det finns ett sådant arbete, så gör det stor skillnad för lärares möjligheter att utveckla undervisningen. En majoritet av lärarna uppger dock att de inte hinner reflektera regelbundet över metodval och hur undervisningen fungerar. Kvalitet i undervisning förutsätter planering och efterarbete. Fungerar inte de arbetsmomenten så undermineras skolans kärnuppdrag, säger Kenneth Nordgren, professor och forskare vid Karlstads universitet.
Enkäten skickades ut till knappt 5000 lärare och nära hälften (46 procent) svarade. Målet var att kartlägga förutsättningar runt lärares arbete med att planera och efterarbeta sin undervisning samt deras intresse för forskning och fortbildning. Frågorna i enkäten handlade bland annat om organisation och utvecklingsarbete av undervisning, tid för planering och efterarbete samt om fortbildning och forskningsorienterad verksamhet.
Enkäten genomfördes i samarbete med SCB, inom ramen för projektet ULF, Utbildning, Lärande, Forskning, av forskarna Kenneth Nordgren, Yvonne Liljekvist, Martin Kristiansson och Daniel Bergh, samtliga vid Karlstads universitet. Det är ett regeringsuppdrag som samordnas av Karlstads universitet tillsammans med universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala.
ULF är en försöksverksamhet, som pågår från 2017 till 2021, med syfte att utveckla och pröva modeller för långsiktig samverkan mellan akademi och huvudmän inom skolan om praktiknära forskning.
Kontakt:
Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet, kenneth.nordgren@kau.se
