Dyngbaggen rullar sin dyngboll under ett, på konstgjord väg, månbelyst himlavalv. Med hjälp av den anordningen har forskare vid Lunds universitet undersökt om skalbaggarna kan använda ljussignaler trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen.
– Vår undersökning avslöjar att skalbaggarna kan vara tillräckligt ljuskänsliga för att navigera i en stad med alla ljusföroreningar som finns där, under förutsättning att det är fullmåne. Men de klarar inte av samma sak när månen är ny, halv eller i nedan, säger James Foster, forskare vid biologiska institutionen i Lund.
Fotot visar hur det vi hade uppfattat som en näst intill kolsvart natthimmel ter sig ljus och blå för en dyngbagge. Den uppfattar inte träden i periferin men väl månen överst i bild och Vintergatan därunder samt en stjärnbeströdd, ljus himmel. Fotot är taget med lång exponeringstid på den afrikanska savannen mitt i natten. Foto: James Foster
Ljus från månen polariseras när det träffar olika partiklar på sin färd genom atmosfären innan det når oss. I studien konstaterar forskarna att styrkan i ljussignalen förändras beroende på hur månen står på himlavalvet. Jämfört med vid fullmåne är det polariserade ljuset bara en tredjedel så starkt vid halvmåne, och bara en femtedel när det är nymåne eller nedan.
– Det finns inget liknande rapporterat tidigare. Ingen har visat att graden av polarisering förändras så här beroende på hur månen står, säger James Foster.
Tillsammans med kollegor i Lund, Tyskland, Sydafrika och USA har han undersökt hur pass svag ljussignalen kan vara för att dyngbaggar ska kunna rulla sin dyngboll i en rak linje över den afrikanska savannen mitt i natten. Klara nätter kan de upptäcka en blå himmel som påminner om hur vi uppfattar samma himmel en solig dag.
Navigerar lika bra som bin
I experiment har forskarna visat att skalbaggarna är mycket känsligare för polariserat ljus än dagaktiva insekter är. Dyngbaggarna har samma känslighet till och med när det polariserade ljuset bara är en tusendel av vad det är under dagen.
– De navigerar lika bra på natten som bin gör på dagen, bin använder sig ju också av polariserat ljus, säger Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen i Lund.
Huruvida det är fullmåne, halvmåne eller nymåne påverkar således hur mycket polariserat ljus som når jorden. Även ljusföroreningar påverkar. Konstgjort ljus, exempelvis gatljus i eller i närheten av städer, minskar det polariserade ljuset. Ändå klarar skalbaggarna att ta sig fram med hjälp av de försvagade ljussignalerna förutsatt att det är fullmåne.
Förutom polariserat ljus använder dyngbaggarna färg- och ljusmönster på himlavalvet när de navigerar. Forskarlaget har tidigare uppmärksammats i samband med avslöjandet att dyngbaggarna tar hjälp av Vintergatan för att rulla bollar i en rak linje i mörkret. Experiment visar dock att polariserat ljus är viktigast.
Kontakt: James Foster, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, james.foster@biol.lu.se
Marie Dacke, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, marie.dacke@biol.lu.se
– Genom att studera blandningar av olika luftföroreningar med modern masspektrometri har vi kunnat visa att de metoder som tidigare har använts i modellering har stora brister, säger Mattias Hallquist, professor vid Göteborgs universitet.
Upptäckten är resultatet av ett samarbete mellan ett forskningscentrum i tyska Jülich, University of Manchester, Göteborgs universitet, Chalmers, IVL Svenska Miljöinstitutet och flera andra internationella forskarlag. Forskarna har tittat särskilt på hur den atmosfäriska partikelbildningen från så kallade terpener – ämnen som avges från till exempel skog – påverkas av andra luftföroreningar.
Minskad partikelbildning
– Vanligtvis tror man att ju fler ämnen man blandar ihop desto mer partiklar får man. Men det visade sig att beroende på vilka ämnen man blandar så kan man till och med få en signifikant minskning av partikelbildningen, säger Åsa Hallquist, senior forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Effekten illustrerades också genom den globala atmosfärkemiska modellen EMEP där man tydligt kunde se en minskad effekt på partikelbildningen genom blandning av två olika typer av terpener, jämfört med det totala bidraget från enskilda ämnen.
– Med den här nya kunskapen kommer vi kunna studera även hur andra ämnen reagerar sinsemellan i olika miljöer. Förhoppningsvis kommer det leda fram till skarpare beräkningar av framtida partikelpåverkan på klimat och luftkvalitet, säger David Simpson, professor vid Chalmers.
Kontakt: Mattias Hallquist, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, mattias.hallquist@gu.se
David Simpson, professor vid institutionen för rymd, jord och rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, david.simpson@chalmers.se
Åsa Hallquist, Senior forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet, asa.hallquist@ivl.se
De återkommande naturliga störningarna i skogslandskapet som bränder, stormar och insektsutbrott har betydande följder, såväl ekologiska som ekonomiska. Miguel Montoro Girona, vid Statens lantbruksuniversitet i Umeå och hans kanadensiska kollegor har nyligen publicerat ett pionjärarbete om följderna av ett förändrat klimat i det norra barrskogsbältet .
Genom ett omfattande detektivarbete har de gjort en detaljerad kartläggning av det senaste århundradets utbrott i Quebec av östra Nordamerikas allvarligaste barrätande skadeinsekt . Det hanbdlar om en vecklarfjäril (”spruce budworm”, Choristoneura fumiferana) som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden.
Skadeinsekter rör sig norrut
– I scenarier över framtida klimatförändringar finns farhågan att naturliga störningar ska bli både vanligare och allvarliga i barrskog på nordliga breddgrader. Våra studier ger de första tydliga beläggen för att den här skadeinsektens utbredningsområde har flyttat sig norrut, och att utbrotten kommer oftare och är mer allvarliga, säger Miguel Montoro Girona.
Trots att Choristoneura fumiferana är en så viktig skadegörare har det funnits mycket begränsade kunskaper om hur utbrotten historiskt har fluktuerat i tid och rum på landskapsnivå. För att rekonstruera artens utbrottshistorik i Quebec under 1900-talet har Montoro Girona och hans kollegor utnyttjat den tillväxthistorik som finns bevarad i årsringarna hos träd.
Årsringarna i en borrkärna avslöjar trädets tillväxthistorik. Kärnorna på bilden kommer från svartgran. Foto: Miguel Montoro Girona
Starka insektsangrepp hämmar trädens tillväxt kraftigt, och forskarna har använt metoder som gör det möjligt att avgöra om det är en skadegörare eller andra faktorer som har försämrat tillväxten under ett visst år – bland annat med hjälp av väderleksdata och årsringsdata från trädslag som inte angrips av skadegöraren.
Forskarna har utnyttjat årsringsdata i databaser från en mängd olika projekt som har genomförts i Quebec under de senaste 20 åren. De analyser de har gjort bygger på nästan 4000, minst ett hundra år gamla, träd (till stor del svartgran) utspridda över ett område som storleksmässigt motsvarar Sverige och Finland tillsammans.
Klimatet kan utlösa massangrepp
– Vi visar för första gången att spridningsmönstren har sett olika ut vid de perioder av massförekomst som har förekommit under 1900-talet, och vi har också avslöjat att klimatet är en viktig utlösande och synkroniserande faktor, säger Montoro Girona.
– Vår studie är också den första som visar artens utbrottshistorik vid och bortom det kommersiella skogsbrukets nordgräns i Quebec, bland annat på platser som bara kan nås med helikopter.
Kontakt:
Miguel Montoro Girona, postdoktor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU miguel.montoro.girona@slu.se
Naturbetesmarker är bland de artrikaste miljöerna vi har, med ett myller av växter och dagfjärilar. Men naturbetesmarkerna har minskat med 90 procent de senaste 100 åren. Ofta finns naturbetesmark bara kvar som små fragment i landskapet.
Förlusten av naturbetesmark har lett till att många arter av dagfjärilar har minskat kraftigt eller försvunnit från delar av Sverige. Forskarna bakom den nya studien har tittat på hur landskapet runt om dessa fragment, påverkar olika arter av fjärilar i södra Sverige. Totalt hittades 32 000 fjärilar av 77 olika arter.
Fjärilar mår bra av marker inbäddade i skog
– Vi fick flera spännande resultat, som visar att naturbetesmarkernas artrikedom inte bara påverkas av hur själva naturbetesmarken ser ut. Landskapet runt omkring är också viktigt för fjärilarna. Om naturbetesmarkerna ligger inbäddade med stora åkermarker runt omkring påverkas antalet arter negativt, säger Karl-Olof Bergman, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.
Artrikedomen av dagfjärilar var generellt sett större på platser där det fanns mycket naturbetesmarker inom 1–2 mil runt naturbetesmarken som undersöktes. Om naturbetesmarkerna omgavs av skog var även det kopplat till större antal olika fjärilsarter.
– Skogar har miljöer som fjärilar kan utnyttja, som skogsbryn, kraftledningsgator, skogsbilvägar, gläntor och hyggen. Tillsammans med naturbetesmarker kan skogar användas för att skapa fungerande landskap. Åkermarker däremot verkar ha få resurser som fjärilar kan utnyttja och de gynnar bara några få arter, säger Karl-Olof Bergman.
Ingen fjärilsart är den andra lik
Enskilda fjärilsarter reagerade på olika sätt på det omgivande landskapet. En del reagerade på det direkta närområdet, medan andra arter påverkades av det omgivande landskapets sammansättning på större avstånd från naturbetesmarken.
– Dessa resultat är viktiga för att vi ska kunna bevara våra fjärilar och andra pollinatörer i landskapet och kunna skapa och bevara landskap som gör att de kan överleva. De områden i södra Sverige som har störst antal fjärilsarter är de regioner som fortfarande har relativt gott om naturbetesmarker, vilket är främst i östra Sverige inklusive delar av Östergötland – här är det viktigt att dessa marker bevaras, säger Karl-Olof Bergman.
I studien användes data om fjärilar från det rikstäckande programmet NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige.
Äldre förare läser vägmärken på ungefär samma avstånd i både hel- och halvljus, medan yngre förare ser dem på längre avstånd med halvljus och kan generellt läsa på betydligt längre avstånd.
För att utvärdera vägmärkens läsbarhet, så att det reflekterade ljuset varken är för intensivt eller för svagt, med hänsyn till bilförares variation i mörkerseende har man testat två sorters reflexmaterial. Man har testat på både yngre förare med bra mörkerseende och synskärpa och på äldre förare med jämförelsevis betydligt sämre mörkerseende och synskärpa.
– Resultaten visar att de testade reflexmaterialen var väl avpassade för äldre förares syn och att den nedre gräns som anges i regelverket för montering av nya vägmärken inte är för högt satt, utan kan möjligtvis kan höjas något, säger forskaren Björn Lidestam.
Enkätstudier parallellt med fältexperimentet visade bland annat att lastbils- och bussförare oftare upplever problem med bländning från vägmärken än personbilsförare.
Certifiering av vägmarkeringsmaterial
Testomgångar för certifiering av vägmarkeringsmaterial har genomförts årligen sedan 2015 i Sverige, Norge och Danmark. Certifieringen förväntas leda till bättre kvalitet hos vägmarkeringarna på det statliga vägnätet.
För att kunna avgöra kvaliteten på vägmarkeringar behövs en bra metod för att bedöma synavståndet till längsgående vägmarkeringar i fordonsbelysning. VTI har därför undersökt olika metoder. Och efter jämförelse mellan dem förordar forskarna nu reflektormetoden där reflektorer placeras 40 cm till höger om kantlinjen med 18 meters mellanrum där synbedömningarna ska göras stillastående och upprepas flera gånger. Metoden kan kompletteras genom att räkna hur många kantmarkeringar man ser med en kikare. Forskningen har skett i samarbete med vägmyndigheterna i Sverige, Norge, Danmark och Finland via nätverket NMF, Nordiskt Möte för Förbättrad Vägutrustning.
– Att på ett korrekt sätt kunna mäta eller beräkna på vilket avstånd en vägmarkering är synlig är en förutsättning för fortsatt forskning inom området, säger forskaren Carina Fors om värdet med metodstudien.
Röda reflexfärger håller inte måttet
På uppdrag av Trafikverket har VTI också genomfört en analys av livscykelkostnad för vägmärken med fokus på reflexmaterial. Syftet är dels få bättre underlag för att beräkna framtida kostnader för vägmärken, dels att förbättra underlaget för upphandlingarna.
Forskarna har undersökt vägmärkena, både vad gäller färgernas kvalitet och förmågan att reflektera ljus. Bland annat visade det sig att röda färger åldrades oväntat snabbt i förhållande till vad som utlovats av leverantörerna men att övriga färger nästan alltid får godkänt. Livscykelanalysen för vägmärkena visade på stor spännvidd med en kostnad på mellan 36 och 194 kronor, räknat per kvadratmeter och år.
Studie:
Läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie – ett fältexperiment i mörker samt enkätstudier
Förhöjda halter av marknära ozon gör att det det globala skördebortfallet för vete uppgår till sju procent, och för soja är bortfallet så mycket som tolv procent. Värst drabbas länder med hett och torrt klimat men även i kallare och fuktigare områden, som till exempel Sverige, är påverkan stor.
I en världsomspännande studie där bland annat forskare från Göteborgs universitet har ingått har man undersökt hur marknära ozon påverkar den globala matproduktionen Forskarna har sammanställt och analyserat världsomspännande data från fältexperiment med ozon och skalat upp effekterna till global nivå. Resultaten visar att växternas upptag av marknära ozon kraftigt minskar storleken på skördarna.
Jämförbart med parasitangrepp
Den negativa påverkan som nuvarande halter marknära ozon har på grödorna är jämförbara med parasitangrepp eller extrem torka.
– Klimatrelaterade effekter får med rätta stor uppmärksamhet men vår studie visar att även storskaligt spridda luftföroreningar har stor effekt på den globala matproduktionen, säger Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Resultaten pekar dessutom på att det är stora skillnaderna mellan olika regioner i världen. Värst utsatt är matproduktionen i Asien, där Kina och Indien ligger illa till.
I stora fältstudier har forskare vid bland annat Göteborgs universitet undersökt hur växter tar upp marknära ozon och hur det påverkar tillväxten.
Trafiken den största boven
Kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, som till exempel metan och bensen, är orsaker bakom dagens höga halt av marknära ozon. Industrier av olika slag är stora utsläppskällor, men den största föroreningskällan är trafiken. En viktig åtgärd blir därför att minska trafiken och därmed få ner utsläppsnivån. Det vore också positivt för klimatet eftersom utsläppen av ozonbildande ämnen och koldioxid går hand i hand.
– Tyvärr lever vi inte i de bästa tiderna för minskade utsläpp. Kina och Indien har exempelvis stor risk för ökade utsläpp i och med att många fler skaffar bilar, säger Håkan Pleijel.
– Visserligen finns en större medvetenhet idag än för något decennium sedan, men följer Asien den västerländska modellen så riskerar de positiva effekterna av bättre teknik att ätas upp av ständigt stigande konsumtion och trafik, säger Johan Uddling, professor i botanisk ekofysiologi vid Göteborgs universitet.
Två strategier för förbättring
En strategi för att minska ozonets påverkan är att få fram robustare grödor, en annan är att förändra odlingsmönster, till exempel att plantera eller bevattna vid rätt tid i förhållande till de högsta ozonhalterna.
– Om det finns bra prognoser för ozontoppar kan bönder till exempel låta bli att konstbevattna i samband med dessa. Vid god vattentillgång är växternas så kallade klyvöppningar i bladen nämligen vidöppna och då blir ozonupptaget extra stort, säger Johan Uddling.
Tidigare skattningar av effekterna av marknära ozon på matproduktion har innehållit överskattningar för vissa regioner och underskattningar för andra. För Sveriges del har tidigare studier riskerat att underskatta de negativa effekterna av marknära ozon på grund av att vi har relativt fuktigt klimat. För torra regioner har effekterna istället överskattats.
– Till skillnad från tidigare globala studier baseras denna nya studie på växternas faktiska ozonupptag snarare än enbart halterna i luften. Det är ett stort steg framåt, säger Håkan Pleijel.
Marknära ozon
Ozon bildas genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och kolväteföreningar. Ozon finns även naturligt i luften. Föroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från såväl naturliga som mänskliga källor bidrar till att marknära ozon bildas.
Läs mer om ozon, hur det bildas och vilka effekter det har på miljön på Naturvårdsverket.
Johan Uddling Fredin, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, johan.uddling@bioenv.gu.se
I en nyligen genomförd studie från Göteborgs universitet har forskare undersökt förutsättningarna för äldre människors möjligheter att påverka vilken hemtjänst de får tillgång till.
− Det finns ett stort utbud av utförare och tjänster. Men många av de äldre som deltog i vår studie kände inte till vilka valmöjligheter som fanns och vilka skillnaderna var emellan dem, säger Anna Dunér, professor i socialt arbete.
Äldre vill hellre välja tjänst än utförare
En annan slutsats är att de som ska välja hemtjänst fokuserar mer på vilken slags hjälp de behöver, och hur de vill ha den utförd, snarare än på vem som ska utföra den. Valet av utförare låter man ofta en familjemedlem avgöra.
− Många tyckte att det var för komplicerat. En del äldre är också kognitivt nedsatta eller för sjuka för att själva kunna välja, säger Anna Dunér.
Måltider visade sig spela en stor roll för valet av leverantör av hemtjänsten. Detta har medfört en ökad konkurrens inom just det området, vilket lett till förbättringar av måltidsutbudet för de äldre.
Svårt och krångligt att byta leverantör
Få äldre utnyttjade möjligheten att ändra sitt ursprungliga val av utförare eftersom de tyckte att det verkade vara för krångligt. De tvivlade dessutom på att det skulle leda till bättre hjälp. I kommunen med valfrihetssystem upplevde både de äldre och personalen att det var svårt att ändra i valen när de väl var genomförda.
− Det visade sig bero på att biståndshandläggarna inte kunde ha lika tät kontakt med utförarna i kommuner med valfrihet som de har i de kommuner där det endast finns en kommunal utförare, säger Anna Dunér.
Personal som deltog i studien menade att intentionen är att lyssna på brukarna och vara flexibel, men att kommunala riktlinjer för hemtjänsten och organisatoriska faktorer ibland sätter käppar i hjulet. Ett exempel var att bara kunna erbjuda städhjälp var tredje vecka, istället för varje vecka som en del brukare önskade.
För många nya ansikten i hemtjänsten
De äldre som deltog i studien tyckte att bristen på kontinuitet vad gäller personal gjorde det svårt att utveckla en fungerande och tillitsfull relation.
− Det begränsade de äldres möjlighet till kontroll över sina liv och detta gällde oavsett om de bodde i en kommun som tillämpade valfrihetssystemet eller inte, säger Anna Dunér.
Undersökningen har genomförts i tre kommuner i sydvästra Sverige, både med och utan valfrihetssystem. Intervjuer har gjorts med biståndshandläggare och undersköterskor inom äldreomsorgen. Forskarna har också intervjuat brukare och gjort observationer på plats.
Utgångspunkten har varit att studera valfrihet och beslutsmöjligheter sedan Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 1990.
Studien:
Autonomy, choice and control for older users of home care services: current developments in Swedish eldercare finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Social Service Research. Den är finansierad av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och är genomförd av Anna Dunér, professor i socialt arbete, Pär Bjälkebring, fil dr i psykologi och Boo Johansson, professor i psykologi. Samtliga är verksamma vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.
Cybermobbning, eller nätmobbning, i arbetslivet är ganska vanligt. I digitala medier som e-post och SMS, eller sociala medier som exempelvis Facebook eller blogg ser mobbningen annorlunda ut än i det fysiska rummet. Det är också nya grupper som blir mobbade, allt oftare är det chefer och andra beslutsfattare som drabbas.
Nätmobbning i arbetslivet är ett ganska outforskat ämne och ett relativt nytt fenomen. I sin forskning har Rebecka Cowen Forssell, vid Malmö universitet genom bland annat enkät- och intervjustudier undersökt vad som karaktäriserar mobbning i arbetslivet när det sker i ett digitalt rum.
Digital kommunikation påverkar maktdynamiken
I enkätundersökningen med närmare 3 400 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65, uppgav 3,5 procent att de upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt 1 procent rubricerade sig som nätmobbade medan 10 procent rapporterade en utsatthet för beteenden som kan kategoriseras som nätmobbning. Fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för arbetsrelaterad nätmobbning.
– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som till exempel föräldrar och elever i skolan, studenter på universitet och klienter i offentlig verksamhet att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet.
Mobbningen uttrycks på olika sätt i olika plattformar
Nätmobbning uttrycks på olika sätt i olika digitala kanaler. I studien visar Cowen Forsell att det finns en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post medan särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning finns på Facebook och blogg. Publikens roll och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen påverkar hur mobbningen uttrycks.
– Publiken har en central roll i mobbning på Facebook. Inte bara i rollen av att bevittna eller legitimera handlingarna utan även som mottagare av budskapen. Mobbning på sociala medier kan ses som ett framträdande där mobbaren vill framställa sig på ett visst sätt inför en viss publik som inte nödvändigtvis behöver vara mobbningsoffret, säger Rebecka Cowen Forssell.
Cybermobbning en del av traditionell mobbning
På frågan om cybermobbning i arbetslivet ska ses som ett nytt fenomen eller en förlängning av traditionell mobbning, svarar Rebecka Cowen Forssell:
– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behöver hanteras av de inblandade.
Behov av ramar för digital kommunikation på arbetet
Rebecka Cowen Forssells forskning pekar på behovet av policys som kan förebygga och minska de negativa effekterna av nätmobbning i arbetslivet. Med den digitala kommunikationen uppstår inte sällan gråzoner som till exempel vem användarna representerar när de kommunicerar med kollegor på Facebook.
– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.
I dag finns vattenavvisande alternativ för friluftskläder, som är bättre för miljön. Flera icke-fluorerade ämnen är i dag konkurrenskraftiga alternativ till fluorkemikalier när det gäller vattenavvisning.
– Fram tills nyligen var fluorkemikalier (PFAS) det bästa alternativet för tillverkning av bra och hållbara friluftskläder. Men när trycket på att minska användningen av fluorkemikalier ökade med ny lagstiftning och uppmärksamhet i media såg kemikalietillverkare potentialen i att utveckla bättre alternativ, säger Steffen Schellenberger, en av forskarna bakom studien som bland visar att de flesta konsumenter endast letar efter vattenavvisande egenskaper när de ska köpa friluftskläder, inte fläckavvisande.
Klarar vattenbaserade fläckar
Studien visar också att tyg som har behandlats med icke-fluorerade kemikalier visserligen inte står emot oljebaserade fläckar men däremot vattenbaserade fläckar som apelsinjuice och rött vin.
En del högfluorerade ämnen har i djurförsök visat sig vara reproduktionsstörande och misstänks dessutom vara cancerframkallande. Kemikalier som används i kläder hamnar så småningom i miljön; genom tvätt och avskavning, och inte minst när de slängs. Dessutom tar högfluorerade ämnen väldigt lång tid att bryta ner, de stannar därför kvar i miljön och kan leta sig ner till våra vattentäkter.
Högflourerande kemikalier – vår tids DDT
PFAS (högfluorerade ämnen) är en grupp på över 4 700 kemikalier som är vatten- och smutsavstötande. De används som ytbehandling i många produkter, som kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns i brandskum och skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyg och elektronik. Alla PFAS är skapade av människan. De första började användas redan på femtiotalet, men nya användningsområden har gjort att utsläppen accelererat under de senaste decennierna. I djurförsök har redan mycket små mängder PFAS visat sig ge tydliga skador på djurens reproduktionsförmåga, cellfunktioner och hormonsystem. Dessutom är PFAS-ämnen ännu mer svårnedbrytbara än PCB och DDT – mycket tyder på att många PFAS inte bryts ned alls.
– Fördelen med att använda icke-fluorerade kemikalier i friluftskläder är att de har en lägre miljöpåverkan. Några av de nya metoderna är baserade på biologiskt nedbrytbara kemikalier som, till skillnad från fluorkemikalier, inte stannar kvar i miljön, förklarar Ian Cousins, professor vid Stockholms universitet och medförfattare till artikeln.
Eftersom textil- och klädindustrin står för en fjärdedel av alla kemikalier som produceras globalt kan en minskning av kemikalier göra stor skillnad för såväl människors hälsa som för miljön.
Städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt när fler människor flyttar in. Men vad är orsaken? Det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances.
– Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa, säger Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.
15 procents extra tillväxt
Tidigare forskning har visat att det inte finns något enkelt linjärt samband mellan en orts storlek och olika ekonomiska och sociala indikatorer. En fördubbling av befolkningen leder exempelvis inte till en fördubbling av inkomster, antal patent, antal flyttningar och antal skilsmässor. Istället leder den till en ökning med cirka 115 procent. Detta har kommit att kallas +15 procent-fenomenet och sambandet har observerats på olika kontinenter såväl som i länder på olika utvecklingsnivåer. Resultatet har beskrivits på följande sätt: om man tar vilken person som helst och flyttar den personen till en ort som är dubbelt så stor, så kommer personen att göra 15 procent mer av allt som kan mätas.
Många forskare har försökt förklara +15 procnet-fenomenet. En inflytelserik förklaring är att +15 procnet-fenomenet är ett resultat av en självförstärkande process. I stora städer finns det fler människor att utbyta idéer med och att samarbeta med och detta leder till nya innovationer, nya former av socialt liv och ökad produktivitet. I den här förklaringen står alltså social interaktion mellan människor i centrum. Här produceras vinnare men inga förlorare, vilket innebär att urbaniseringen enbart är positiv för samhället som helhet.
Handlar om utbildning och talang
Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka i vilken utsträckning som +15 procent-fenomenet verkligen har sin orsak i en självförstärkande process.
I Sverige finns unika registerdata som har gjort det möjligt for forskarna att – för första gången – empiriskt testa teorin. Befolkningsregistren innehåller mycket detaljerade uppgifter om bostadsort, utbildning, arbetslivserfarenhet och inkomst för hela svenska befolkningen. De innehåller också resultaten av de IQ-tester män gjorde vid värnpliktsmönstringen. Genom storskaliga dataanalyser har forskarna testat teorin mot uppgifter om 1,29 miljoner svenskfödda män.
Forskarnas resultat visar att sociala interaktioner bara kan förklara omkring hälften av +15 procent- fenomenet. I motsats till existerande förklaringar finner de att skillnader i befolkningskarakteristika väsentligt driver fenomenet. De män som flyttade från mindre orter till större hade exempelvis i genomsnitt 1,8 års längre utbildning och deras IQ var 0,4 standardavvikelser högre än för de som stannade kvar. Den starka ekonomiska tillväxten i många städer är alltså inte, som ofta antagits, enbart resultatet av en självförstärkande process utan beror till betydande del på tillströmningen av välutbildade och begåvade individer från mindre orter.
De flesta köttätande dinosaurier använde sina vassa tänder för att skära genom köttet på sina byten men de var troligtvis inte kapabla till att tugga genom ben. Ett undantag återfinns bland de tyrannosaurider som härskade i Nordamerika mot slutet av dinosaurierna herravälde (Tyrannosaurus rex och dess närmaste släktingar).
I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports har forskare från Uppsala universitet studerat tio stora koproliter (fossilt bajs) från Smok wawelski, en toppredator som upptäckts i 210 miljoner år gamla avlagringar i Polen. Smok wawelski var en 5-6 meter lång, tvåbent härskarödla som i grova drag såg ut som en dinosaur, även om det inte är helt klart om det faktiskt var en dinosaurie – eller en föregångare till dem.
Åt ben från växtätare
Tre av koproliterna analyserades med synkrotrontomografi, en typ av skiktröntgen där man använder sig av röntgenstrålar som är tusentals gånger starkare än i en CT-skanner på ett sjukhus. Upp till hälften av varje koprolit visade sig bestå av benbitar från bland annat stora amfibier och dicynodont-ungar (en grupp växtätare). Flertalet krossade sågtänder som förmodligen tillhört djuret som ”lagt korven”, återfanns också i koproliterna. Det tyder på att tänderna krossades mot de hårda födoämnena, svaldes och ersattes av nya på löpande band. Fler bevis på att Smok wawelski tuggade i sig ben återfinns i form av nötta tänder, fossila spyor med benrester och isolerade ben med bitmärken.
Smok wawelski verkar ha haft flera anatomiska drag relaterade till att krossa ben, såsom ett massivt huvud och en kraftig kropp, gemensamt med tyrannosaurierna. Detta trots att de inte var särskilt närbesläktade med varandra och levde mer än 140 miljoner år isär. De liknande födoanpassningarna hos dessa stora köttätare verkar alltså ha uppkommit fristående i början respektive slutet av dinosauriernas herravälde.
IT-budgetarna för världens företag har ökat konstant sedan 2015 och trenden är densamma även för verksamheter inom statlig och offentlig sektor. Den främsta anledningen till detta är omställningen med att digitalisera verksamheten. Historiskt sett har IT-chefen, eller CIO (Chief Information Officer), varit den person som lett arbetet med IT- och infrastrukturfrågor. Men i och med att alla organisationer successivt ställer om sitt sätt att arbeta förändras även IT-chefens roll.
– Rollen som CIO ersätts nu alltmer med vad som kallas CDO, Chief Digital Officer, där den senare anses nödvändig för att ta tillvara digitaliseringens fulla potential med särskilt fokus på affärsverksamhet. IT-cheferna har fått släppa kontrollen över omställningen till förmån för CDOs vilket kan leda till konflikter och maktkamp över vilka beslut som ska tas av vem, säger Johan Magnusson, docent vid institutionen för tillämpad IT.
Från specialist till generalist
Å andra sidan, menar Johan Magnusson, behövs fortfarande en IT-ansvarig inom alla större organisationer, så jobbet kommer inte att försvinna. Men den strategiskt viktiga framåtblicken får mer och mer lämnas över till CDOs, likaså en på förhand given plats i organisationens ledningsgrupp och prestigen som kommer med den.
– Efter millennieskiftet stod IT-chefen på topp i organisationerna med stor makt att påverka i vilken riktning organisationerna skulle gå. Men sedan dess har vi sett en minskning i möjligheten att ha inflytande och ta beslut, samtidigt som yrkesrollen gått från specialist till generalist, säger Johan Magnusson.
Johan Magnusson har i sin forskning intervjuat 19 IT-chefer i stora organisationer (fler än 250 anställda) där åtta av de intervjuade arbetade inom offentlig sektor och elva inom privat sektor, samtidigt som olika typer av litteraturstudier genomförts.
Vad som händer i framtiden med den traditionella IT-chefens roll är tydligt, enligt både de chefer som intervjuats i studien och Johan Magnusson.
– Den traditionella IT-chefen har fastnat i ett defensivt arbetssätt som prioriterar besparingar. Digitaliseringen för med sig nya utmaningar, och här har IT-chefen tappat initiativet, varpå man lämnar över den strategiska frågan till andra yrkesroller. Konsekvenserna av denna marginalisering blir en otydlighet gällande ansvar för digitalisering och i förlängningen en bristande digital förmåga för organisationen.
Den nya vårdmodellen visar att man en knapp månad in i vägledd internet-KBT kan hitta patienter där risken är stor att behandlingen inte kommer att hjälpa. Vad testet också vusar är att även dessa patienter kan bli hjälpta om man anpassar deras internet-KBT efter patientens specifika behov och svårigheter med att genomföra behandlingen.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet är en effektiv behandlingsform för en rad problem, såsom depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. De senaste 20 åren har en stor mängd studier uppvisat effekter som är jämförbara med traditionell behandling ansikte mot ansikte, och internet-KBT finns implementerad inom reguljär vård på flera håll i Sverige. Men som med all annan behandling blir inte alla bra, och forskningen har ännu inte kommit fram till hur man redan innan behandlingsstart ska kunna avgöra vem som kommer att ha nytta av den eller inte.
Anpassad behandlingsstrategi
Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en vårdmodell kallad ”adaptiv behandlingsstrategi” där information om personen några veckor in i behandlingen används för att försöka avgöra vem som kommer att ha nytta av den. Studien omfattade totalt 251 patienter som behandlades med internet-KBT för sömnsvårigheter.
– Resultaten visar att det är möjligt att i fjärde behandlingsveckan med bra träffsäkerhet identifiera vem som kommer att få god effekt av behandlingen och vem som inte kommer att få det. Dessutom minskar risken för en otillräcklig effekt, eftersom de patienter som bedöms vara i behov av det får extra stöd och anpassad behandling, säger Erik Forsell, psykolog och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Efter fyra veckors internet-KBT gjorde forskarna en strukturerad bedömning av den individuella risken för misslyckad behandling med hjälp av frågeformulär och ett algoritmbaserat verktyg.
På basis av detta delades de sedan in i två grupper; lågriskpatienter som ser ut att få god effekt av behandlingen och högriskpatienter som ser ut att få otillräcklig effekt. Den senare gruppen lottades sedan till att antingen fortsätta som vanligt genom resten av behandlingen, eller till att få extra stöd och en anpassad behandling. De som fortsatte som vanligt fick betydligt sämre effekt av sin KBT, medan de som fick anpassad behandling i slutänden hade likvärdiga behandlingsresultat som lågriskpatienterna.
Mot en mer individanpassad psykologisk behandling
Enligt forskarna innebär studien ett första steg i att kunna anpassa internet-KBT, och i förlängningen även traditionell psykologisk behandling, till varje individ, genom att bygga ett strukturerat system för att fånga upp och särskilt hjälpa patienter som inte verkar få nytta av behandlingen.
– Detta hjälper fler patienter och motverkar att de går igenom långa behandlingar utan önskad effekt. I förlängningen kan ett sådant förfarande leda till färre misslyckade behandlingsförsök och kortare tid från insjuknande tills att man ges en effektiv behandling, vilket skulle minska både belastningen för vården och lidandet för individen, säger studiens ansvariga forskare Viktor Kaldo, psykolog och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien:
Proof of concept for an Adaptive Treatment Strategy to prevent failures in Internet-delivered Cognitive Behavior Therapy: a single-blind Randomized Clinical Trial with insomnia patients. Forsell, E., Jernelöv, S., Blom, K., Kraepelien, M., Svanborg, C., Andersson, G., Lindefors, N. & Kaldo, V. American Journal of Psychiatry
Kontakt:
Erik Forsell, psykolog, doktorand, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.forsell@ki.se
Viktor Kaldo, psykolog, docent; Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institute, viktor.kaldo@ki.se
Det menar Andreas Johlander, doktorand vid Institutet för rymdfysik, IRF, och Uppsala universitet, som fokuserat sin forskning på chockvågor i plasma runt jorden.
– Jag har studerat chockvågors struktur och hur joner rör sig genom chocken. Med mätningar från Cluster och framförallt MMS är det möjligt att studera chockvågor i rymden på mycket små skalor, säger Andreas Johlander.
Solen skickar hela tiden ut en vind av plasma som är en gas bestående av laddade partiklar. När den mycket snabba solvinden stöter på ett hinder, som till exempel jordens magnetfält, så bildas det en chockvåg där plasmat plötsligt bromsas in. Sådana chockvågor uppstår på många ställen i universum, bland annat kring supernovor som exploderar och när galaxer kolliderar med varandra.
Chockvågen framför jorden
Chockvågor i rymdplasma är intressanta eftersom de kan accelerera laddade partiklar till mycket höga energier. Chockvågen som uppstår precis framför jorden är den mest lättillgängliga chockvågen i universum och är därför fokus för avhandlingen.
Andreas Johlanders har studerat hur positivt laddade joner kan accelereras vid chockvågor samt hur chockvågor ser ut på detaljnivå. Ett sätt att till exempel förstå hur kosmisk strålning blir till vid chockvågor kring supernovor.
Solvind kan accelereras nära chockvågor
Forskningsresultaten är baserade på data från de europeiska Cluster-satelliterna och de amerikanska MMS-satelliterna. Bland huvudresultaten finns upptäckten att joner från solvinden kan accelereras nära magnetiska strukturer där det finns chockvågor. Och presenterar också de första observationerna av små vågor, eller krusningar, som rör sig längs med ytan på chocken, se tidigare artikel:
Sedan några år tillbaka finns alla kommuner på Facebook och i flera andra sociala medier. De sociala kanalerna gör det snabbt och enkelt att nå ut till medborgarna – samtidigt som de ställer helt nya krav på kommunikatörerna. Livia Norström på Högskolan Väst har under fem år studerat hur svenska kommuner agerar i sociala medier.
– Våra studier visar att kommuner som är framgångsrika i sitt arbete med sociala kanaler också tenderar att ha fler nöjda medborgare när det gäller kommunens tjänster och service. Däremot ser man ingen skillnad när det gäller i vilken utsträckning som medborgarna upplever att de har inflytande i kommunen.
Men att kommunicera via sociala medier skiljer sig stort mot andra kommunikationskanaler. Kommunikatören har aldrig full kontroll över kanalerna eftersom Facebook, Instagram, Twitter med flera ägs av privata aktörer och styrs av algoritmer som ständigt förändras. Det krävs också ett annat förhållningssätt och en annan ton i språket när man kommunicerar via sociala kanaler.
– Kommunernas närvaro i sociala medier skapar nya möjligheter och förväntningar. Många medborgare räknar med att få snabb service och svar från kommunen. Kommunen blir mer transparent och i många fall ger det en bättre dialog och samverkan med medborgarna. Allt detta kan bidra till att öka medborgarnas förtroende för kommunerna, säger Livia Norström.
Kommunikatörer blir kommunens ansikte utåt
– Kommunikatörerna får en ny och mer komplex roll som tjänstemän. De ska hantera och interagera i många olika typer av frågor – allt från politiska beslut och kritik, till krissituationer och rena serviceärenden. Samtidigt ska de balansera mellan att vara en myndighetsutövare och en ”Facebook-kompis” som skapar goda relationer med medborgarna.
Under de fem år som Livia följt kommunikationsarbetet på ett antal svenska kommuner har hon fördjupat sig i den här balansgången och de utmaningar som kommunikatörerna har. Hon har följt hur förhållningssätt och arbetsmetoder har förändrats för sociala medier. En del kommuner lägger mycket energi och resurser på att agera i sociala kanaler, andra använder dem i mycket mindre utsträckning. Oavsett nivå har de utmaningen att hänga med i de nya villkor som teknikutvecklingen och förändrade algoritmer innebär.
– Kommunikatörerna har utvecklat ny kompetens kring de här kommunikationskanalerna. Jag märker också att deras arbete i sociala medier har fått större betydelse för hela organisationen.
Livias forskning är engagemangsbaserad. Det innebär bland annat att fem kommuner inom Fyrbodal har deltagit i workshops där kommunikatörerna har utbytt erfarenheter och utvecklat nya kunskaper tillsammans.
– Deras engagemang och utveckling har varit en viktig del i min forskning. Nu hoppas jag på ett fortsatt nätverkande och att Högskolan Väst tar fram nya kurser som riktar sig till kommunikatörer i den offentliga världen.
Det är ingen nyhet att jorden generellt har blivit varmare under de senaste decennierna. Det är inte heller någon nyhet att tidsspannet då vi kan åka skridskor eller pimpelfiska i Sverige har krympt. I en ny vetenskaplig studie har Gesa Weyhenmeyer, professor i akvatisk biogeokemi vid Uppsala universitet, tillsammans med internationella forskarkollegor undersökt hur allvarlig situationen är globalt sett.
I sina resultat ser de att uppskattningsvis 35 300 sjöar på norra halvklotet blir permanent isfria om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. Denna siffra stiger till 230 400 isfria sjöar ifall den globala uppvärmningen når 8 grader.
– Globalt sett är siffran alarmerande då så många som 656 miljoner personer i fler än 50 länder kan komma att påverkas av isfria sjöar vid en global uppvärmning, säger professor Gesa Weyhenmeyer.
Många ekosystem påverkas om isen försvinner
Tillsammans med tio andra forskare från USA, Kanada, England och Tyskland har hon samlat in tusentals isläggnings- och islossningsdata från sjöar fördelade över hela världen och använd dem för modelleringen av världens 117 miljoner sjöar. Många svenska sjöar ingår i databasen.
– I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Vi är vana att Sveriges stora sjöar som Vättern och Vänern inte fryser varje år men isfria sjöar på vintern kan nu alltså bli en allt vanligare syn, konstaterar Gesa Weyhenmeyer.
Det är inte bara det visuella intrycket av våra sjöar som skulle förändras. I de nordiska länderna är en del av den kulturella identiteten också kopplad till snö och is. Pimpelfiske och att kunna åka långfärdsskridskor är uppskattade utomhusaktiviteter.
Dessutom ändras de ekologiska förhållandena om sjöarna inte längre fryser om vintern. Mest påtaglig blir en förlängd växtsäsong med en ökad tillväxt av alger som följd. Även transporten av närsalter och löst organisk kol till sjöarna ökar och kan leda till försämring av vattenkvalitén. Därmed påverkas också kvalitén på råvatten som tas från sjöar och som sedan används som dricksvatten.
Isförhållanden på sjöar har hittills inte lyfts i de globala klimatdiskussionerna men med denna studie visar forskarna att många ekosystemtjänster påverkas när isen försvinner från våra inlandsvatten.
