Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i buken. Man har antagit att detta beror på könshormoner, så som östrogen.
– Men de molekylära mekanismerna som styr fettinlagring hos män och kvinnor är inte så väl utredda, säger Mathias Rask-Andersen, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
I studien som visar på genernas roll vid fettinlagring, användes data från UK Biobank som är en kohortstudie på en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna lämnade blodprover för genotypning och distributionen av fettvävnad uppskattades genom impedandsmätning, det vill säga mätningen av elektriskt motstånd då en ström förs genom kroppen.
Hundra gener som påverkar fettfördelning
I den aktuella studien testades miljontals positioner i arvsmassan för association med mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delar av kroppen. Forskarna såg också tydliga skillnader mellan män och kvinnor.
– Vi blev förvånade över det stora antalet gener som bara hade effekt hos kvinnor. Bland generna fanns en stor andel gener som är aktiva i fettceller och fettvävnader. Men flera av generna bidrar också till att bilda den extracellulära matris som utgör strukturen runt cellerna i en vävnad, säger gruppledaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Bukfetma har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I snitt har män en större mängd bukfett än kvinnor och detta kan vara en förklaring till den högre risk för hjärt-kärlsjukdom som man ser hos män. Epidemiologiska studier har till och med visat att förmågan att lagra fett i runt låren ger kvinnor ett visst skydd. Resultatet av den aktuella studien kan därför leda till utvecklandet av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
– De biologiska system som vi belyser i vår studie skulle kunna utnyttjas av läkemedel för att förbättra fördelningen av kroppsfett och på så sätt minska sjukdomsrisken, säger Mathias Rask-Andersen.
Kontakt:
Mathias Rask-Andersen, Institutionen för immunologi, genetik och patolog, Uppsala universitet, mathias-rask-andersen@igp.uu.se
Åsa Johansson, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, SciLifeLab, Uppsala universitet, E-post: asa.johansson@igp.uu.se
Många vill minska sin klimatbelastning men känner frustration över att de inte vet vad som är smartast att satsa på. För att snabba på beteendeförändringar förespråkar Tullia Jack i sin avhandling att energiförbrukningen på exempelvis tvätt- och diskmaskiner ska synliggöras.
– Hade vi haft koll på hur mycket vatten och energi det faktiskt går åt till att köra en tvätt tror jag vi skulle tänka efter några varv och istället tvättat mera sällan och börjat punkttvätta eller vädra kläder i större utsträckning, säger Tullia Jack, som nyligen disputerat i sociologi om renlighetsideal och energikonsumtion.
Taxameter på tvättmaskinen
Ett sätt kan vara att förse tvättmaskiner, duschar och andra apparater med en taxameter som visar hur mycket energi som löpande används. Eller, apropå klimatpåverkan överlag, varför inte skriva ut koldioxidutsläppen på flygbiljetten? På samma sätt som vissa restauranger skriver ut koldioxidutsläppen på menysedeln.
Sedvänjor och ideal omdefinieras i små steg, hela tiden. I samtal eller när någon börjar agera annorlunda. Om ett nytt beteende är i samklang med samhälleliga behov kan det snabbt ”smitta”. Ett synliggörande skulle snabba på en förändring omkring sedvänjor och ideal, exempelvis renlighetsideal, är Tullia Jacks slutsats.
Tullia Jacks resultat visar att andras åsikter – eller snarare, det vi tror att andra tycker – spelar en stor roll i vad vi gör. Eftersträvan att uppnå ett visst ideal, exempelvis renlighetsideal, och bli accepterade socialt styr vår energikonsumtion. Om vi har en utsatt klassposition är vi extra noggranna med att hålla oss till gängse konventioner.
Acceptans för det småskitiga
– Till exempel jag intervjuade en ensamstående mamma som skulle aldrig skulle låta sitt barn gå till skolan utan rena kläder på, medan andra föräldrar tyckte att det var okej med småsmutsiga kläder då och då.
Till följd av ökad medvetenhet om behovet att dra ner på vatten- och energikonsumtion samt koldioxidutsläpp kommer det så småningom att bli socialt sanktionerat att tvätta mindre ofta och kanske inte ha det tipp topp-rent överallt, spår hon.
– Och det kommer att anses okej, kanske till och med positivt, att köra runt i en småskitig bil. Den fungerar ju precis lika bra att köra i.
Så här gick studien till:
14 personer djupintervjuades och 57 deltog i fokusgrupper om tvätt- och renlighetsvanor. Tullia Jack har också studerat representationer av renlighet i tidskrifter från 1980 talet och framåt, hushållens vatten- och energiförbrukning över tid samt hur mycket tid hushållen lägger ner på dessa sysslor.
– Det geologiska materialen spelar samma grundläggande roll i våra liv nu precis som de gjorde förr, då stenar kunde användas för att skapa jaktverktyg, bygga solida skydd eller magnifika monument, säger Claudia Sciuto.
Claudia Sciuto menar att samspelet mellan samhällens utveckling och geologiska resurser blir tydligt när man börjar undersöka livsmiljöer. Till exempel så bor vi i hus av sten, färdas på vägar gjorda av sten och bär runt på stenar i form av juveler.
– Att omvandla material från jordskorpan, med stenbrott och transporter av stora bergvolymer, har genom århundradena även bidragit till förändrade landskap och livsmiljöer, tänk bara på Kiruna till exempel.
Rikt med bearbetad sten
Olika tillvägagångssätt för att karva ur geologiska lager går att spåra tillbaka till civilisationernas gryningstimmar. Arkeologiska kartläggningar är därför alltid enormt innehållsrika vad det gäller bearbetade produkter av och med sten. (Detta eftersom många andra tecken av liv från förr, av organiskt material till exempel, har gått förlorade.)
En närmare titt på dessa artefakter, identifiering av material, tillverkningstekniker och annan bearbetning, hjälper till att förstå de olika former av samspel som funnits mellan geologiska resurser och samhällsbyggen.
– Avhandlingens mål har varit att undersöka det långvariga förhållandet mellan människa och stenar som kommer till uttryck i olika arkeologiska artefakter, från olika tidsepoker och kulturella sammanhang runt om i Europa. Allt ifrån hällmålningar och stenverktyg i Skandinavien till stenkistor i södra Italien och medeltida fästningar i Frankrike.
Nära infraröd spektroskopi
En viktig del av i avhandlingen handlar om användandet av en ny analysmetod för stenartefakter – nära infraröd spektroskopi, NIR. Den kan användas i fält och påverkar/skadar inte materialen som analyseras. NIR bygger i det här fallet bygger på så kallas reflektansspektroskopi, man belyser ett föremål med ljus och analyserar när det reflekteras inom NIRområdet.
Tekniken kan även användas inom bildanalys och kräver mycket liten eller ingen preparering av prover. Arkeologer måste ofta ta itu med mycket stora artefakter (en befästningsvägg) eller ett stort antal små föremål (mer än 2500 stenverktyg på en enda plats).
En ”verktygslåda” med metoder för insamling av data med bärbar och icke förstörande teknik skulle underlätta, menar Claudia Sciuto.
– Genom att rekonstruera alla steg i hur artefakterna producerats och använts, har varje objekt sedan observerats i detalj med hjälp av dessa digitala tekniker för att dokumentera former, volymer och lagra informationen för framtida analys. På så sätt har det varit möjligt att samla ett referensbibliotek av 3D-modeller av gamla stenartefakter som kommer att vara tillgängliga digitalt i framtiden.
Stenars roll i samhället
Avhandlingen är ett första steg mot att se berg- och stenmaterialens roll i utvecklingen av samhällen och visa hur tillgången på sådant material kan påverka kulturers utveckling och hur strategier kring anskaffningen kan visa på tecken på samhällsförändringar. Fallstudierna visar också hur en varierande tillgång på denna råvara kan sammanfalla med förändringar av livsföringen för människorna som bott på de här platserna. I vissa fall är förändringarna även kopplade till omvandlingar inom boplatserna eller i omgivningarna.
– Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, avslutar Claudia Sciuto.
Det som varit föremål för avhandlingens undersökningar är hällmålningarna i Flatruet, Härjedalen, en mesolitisk (mitten av stenåldern) boning i Ångermanland, befästningen i Carcassonne (Sydvästra Frankrike) och området för de antika grekiska kolonierna i Montescaglioso (Basilicata, södra Italien).
– En tryckt bild kan bestå av flera lager tryckfärg och fördelningen inom varje lager påverkar bildens kvalitet, säger Sofia Thorman, forskare inom tryckertteknik som undersökt hur ett kartongmaterials förmåga att ta upp vätska, i form av tryckfärg, påverkar flexotryck.
Hur jämnt färgen överförs och fördelas påverkas bland annat av den kartong eller det papper den är tryckt på. För att säkerställa att kartongen har de egenskaper som krävs för en stabil tryckkvalitet är det viktigt att förstå vad som orsakar ojämnheter i trycket.
Mätmetoder som förutsäger tryckkvaliteten
Trots att många kartongegenskaper mäts idag, saknas en relevant mätmetod som avslöjar samspelet mellan tryckfärg och kartong. Sofia Thorman har i sitt doktorandarbete på RISE utvecklat två nya mätmetoder som fokuserar just på detta samspel. Tekniken kan användas för att kontrollera hur jämnt vätska tas upp i en kartong och hur jämna de olika färglagren är i ett flerfärgstryck.
– Tack vare de nya mätmetoderna kan vi nu kontrollera kvalitet hos kartongegenskaper på ett enkelt sätt. Eventuellt skulle vi till och med kunna prediktera tryckkvalitet redan i kartongbruket, säger huvudhandledaren docent Li Yang från RISE.
Samspelet mellan olika färglager i flexotryck är ett nästintill outforskat område i den vetenskapliga litteraturen och därför var detta en särskilt intressant del i studierna.
– Vid flerfärgstryck, när flera skikt med färg läggs ovanpå varandra, påverkas det övre färglagret av den underliggande färgen, säger Sofia Thorman. Det blev tydligt att det övre lagret blir tunnare ovanpå ett tjockare färglager och när det första lagret har en ojämn tjocklek kommer även det övre lagret att få det. Samtidigt pekar resultaten på att höga produktionshastigheter även ställer krav på att tryckfärgen absorberas tillräckligt snabbt och jämnt för att ett flerfärgstryck ska kunna hålla hög kvalitet.
Kontakt:
Sofia Thorman, industridoktorand i kemiteknik vid Karlstads universitet och forskare på RISE, Research Institutes of Sweden, sofia.thorman@ri.se
– Den här forskningen är viktig eftersom den visar på långtidseffekterna av ett organiserat screeningprogram i Sverige, konstaterar Maria Frånlund, disputerad inom urologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset.
Hennes avhandling om screening för prostatacancer kommer efter Socialstyrelsens senaste rekommendation, utfärdad 2018, om att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening med enbart PSA-prov. Skälet är att de negativa konsekvenserna, överdiagnostik och överbehandling, bedömdes överväga nyttan med PSA-screening.
Huvudsyftet med den aktuella forskningen har varit att öka förståelsen för effekten av screening och hur ett framtida screeningprogram för prostatacancer skulle kunna utformas.
Reducerad risk vid screening
Arbetena i avhandlingen härrör från en stor, befolkningsbaserad studie, som startades 1995 i Göteborg. Studien är unik på många sätt och har i dag den längsta uppföljningstiden av alla screeningstudier för prostatacancer i världen.
Totalt ingick 20 000 män som var mellan 50 och 64 år när studien inleddes. 10 000 lottades till en screeninggrupp som erbjöds PSA-test (screening) vartannat år, och cellprovtagning om förhöjda PSA-värden upptäcktes. Övriga 10 000 män lottades till en kontrollgrupp som inte erbjöds PSA-provtagning inom studien.
Efter 22 års uppföljning hade cirka 300 män dött av prostatacancer. Risken var cirka 30 procent lägre för de män som genomgått screeningprogrammet. Störst risk att dö av prostatacancer hade de män som började screena sig efter 60 års ålder, de som fick diagnosen efter att de lämnat studien (efter cirka 70 års ålder) och de män som bjöds in, men inte deltog överhuvudtaget.
Första PSA-nivån viktig
Vidare studerades hur det gick för de män som deltagit i screeningprogrammet och lämnade studien utan att prostatacancer uppdagats. Dessa män följdes i nio år efter screeningens avslut och totalt hittades omkring 200 cancerfall, varav 21 män senare dog av sjukdomen.
PSA-nivån vid första screeningtillfället hade stor betydelse för framtida cancerutfall, och kan användas för att skatta risker. Resultaten visade även att män med vattenkastningsbesvär, svårigheter att tömma blåsan, hade lägre risk för prostatacancer jämfört med symptomfria män i studien.
För att ytterligare reducera dödligheten i prostatacancer behöver start- och stoppålder för ett eventuellt framtida screeningprogram optimeras, menar Maria Frånlund. Det behövs också strategier för att minska antalet som uteblir. Män vid god hälsa och med PSA-nivåer över en viss nivå (1.5 ng/ml) bör också erbjudas fortsatta kontroller även efter 70 års ålder.
Studien:
Prostate Cancer Screening: Outcomes and Risk Prediction
Uppdraget för Luleå tekniska universitets forskargrupp i reglerteknik har varit att konstruera och utveckla mekanik, elektronik och programvarukomponenter till en vortexrobot, en robot som med hjälp av kontrollerat undertryck kan klättra på ytor, även sådana som är böjda eller lutande. Forskarna har testat vortexroboten i fältförsök på en fullskalig Boeing 737 på en anläggning i anslutning till brittiska Cranfield University.
– Försöken var framgångsrika. Vi testade robotprototypens egenskaper på flygplanets alla olika ytor, även på övergången mellan vinge och själva flygplanskroppen. Det är väldigt svårt att lyckas med den här utmaningen eftersom roboten måste kunna bära en tung nyttolast i förhållande till sin storlek, säger Georgios Andrikopoulos, post dok i reglerteknik och teknisk ledare för projektet.
– I framtiden kommer nyttolasten bestå av sensorer och verktyg för såväl inspektion som reparation, det kan till exempel vara en värmekamera eller en borrmaskin. Roboten måste hållas kvar på ytan, samtidigt som invecklade och krävande uppgifter utförs.
Autonom och trådlös Robotprototypen fäster på alla släta ytor och kan röra sig i alla riktningar. Målsättningen är att göra roboten helt autonom och trådlös så den kan inspektera och identifiera eventuella skador på flygplan. I dag utförs inspektionerna manuellt med en handhållen sensor genom så kallad icke-förstörande testning, man letar helt enkelt efter defekter genom att göra punktmätningar på flygplanskroppen. Dessa inspektioner är både tidskrävande och kostsamma.
– Vår vision är att många robotar ska arbeta tillsammans med inspektion och reparation av flygplan. Om vi kan skicka upp flera robotar och låta dem arbeta tillsammans går det att spara både tid och pengar, samtidigt som det kan förbättra säkerheten inom flygindustrin, säger George Nikolakopoulos.
Kontakt:
George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation, vid Luleå tekniska universitet, george.nikolakopoulos@ltu.se
Denna tredje svamp, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, alltså tyder allt på att den är aktiv i symbiosen. Men hur Tremella påverkar lavsymbiosen är fortfarande okänt.
– Nu har vi tagit det första steget genom att kartlägga vilka parter som finns med i en varglav, och kan börja ställa frågor om deras roll i samlivet och studera deras interaktioner, förklarar Hanna Johannesson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och forskargruppens ledare.
Lavar misstas ofta för mossor, men är en annan typ av organism. De består av svampar och alger som lever tillsammans för gemensam nytta. Ett exempel på en lav är fönsterlaven, som används för dekoration av adventsljusstakar.
Arbetsfördelningen i symbiosen omvärderad
Ett klassiskt sätt att beskriva arbetsfördelningen mellan parterna har varit att säga att svampen erbjuder ett skyddat hem för algen, som producerar mat för svampen i form av socker.
I över hundra år har lavar betraktats som en symbios mellan enbart en svamp och en alg. För några år sedan kom emellertid forskare fram till att många vanliga lavar består av två svampar utöver algen, en studie som ifrågasatte vår grundläggande förståelse för denna mest välstuderade symbios, se artikeln Ny svamp hittad i lav (Uppsala universitet).
Forskarna från institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet i samarbete med SLU, University of Alberta, Kanada och Indiana University, USA har upptäckt att nästan alla varglavar innehåller tre svampar.
Forskarna analyserade DNA från över 300 prover från varglavar (Letharia) hämtade från hela världen. De upptäckte att 95 procent av proverna innehöll spår av den tredje svampen, Tremella. Detta förvånade forskarna, då varglav är en av de mest välstuderade lavarna och Tremella i varglav har tidigare ansetts vara sällsynt.
Finns fler spelare
Forskarna kunde visa att Tremella förekommer som jästceller i barken, det yttersta lagret av lavbålen, och att denna form är den vanligast förekommande i naturen. Den här livsformen av Tremella var inte känt tidigare från lavar. Forskarna upptäckte att den sällsyntare hyf-formen av Tremella finns i delar av laven med stor andel alg. Hyfer är celltrådar som utgör byggstenar för de flesta svampar, och i varglavar har Tremella-hyfer närkontakt med alger. Dessa interaktioner var inte heller kända tidigare.
– Vi använde av oss en speciell typ av mikroskopi som gjorde det möjligt att separera olika svampar från varandra. Det visar sig att varglavsbarken är en mosaik av tre olika svampar. Dessa fynd betyder att lavar är mycket mer komplexa än vi trodde tidigare. Det betyder också att det antagligen inte finns en enda definition för hur många spelare och vilka typer av interaktioner som finns i lavar, säger Veera Tuovinen, gästforskare vid institutionen för organismbiologi och huvudförfattare för studien.
– För att rättsstaten ska behålla sin legitimitet behöver man inse att känslor – emotioner – spelar en grundläggande roll för att upprätthålla det demokratiska rättssystemet. Men i och med att känslor ofta kopplas ihop med irrationellt handlande tystas de ner i det vardagliga arbetet i domstolarna och det är förstås inte bra
En av rättssystemets viktigaste funktioner är att utreda, pröva och döma i brottmål i enlighet med de lagar som råder. För att rättsstaten ska upprätthålla sin legitimitet krävs tillit till att systemet fungerar och att de rättsliga aktörerna uppfattas som neutrala och objektiva. Objektivitet har traditionellt förknippats med frånvaro av känslor.
Emotionella processer i rättssystemet
– Vår studie visar att det antagandet bygger på en falsk uppdelning mellan känslor och rationalitet. Det demokratiska rättssystemet skulle vinna på att aktörerna erkänner och uppmärksammar att det finns emotionella processer. Först då blir det möjligt att reflektera över sina och andras känslor och att arbeta med en medveten känslohantering, säger Åsa Wettergren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Boken Professional emotions in court – A sociological perspective visar att åklagare och domare behöver utveckla avancerade färdigheter för att arbeta med andras och egna känslor. Författarna följer åklagare och domare i deras vardagliga arbete både i rättssalen under förhandlingar och under förberedelser, pauser och överläggningar. Boken visar hur de professionella rättsliga aktörerna hanterar känslor hos andra, både de människor som besöker domstolen som tilltalade, målsägare och vittnen, och hur känslor är viktiga i kommunikationen mellan de professionella aktörerna.
Känslor spelar roll
Studien visar att uppfattningen att känslor inte ska spela roll i domstolen gör att det skapas en ”teflonkultur” inom rättsväsendet. Den känslohantering som krävs i mötet med de ibland dramatiska berättelser som kommer fram i förhandlingar tystas och individualiseras: På en professionell fastnar inga känslor, lyder resonemanget. Boken visar också hur den makt och status som de professionella aktörerna behöver för att utöva sitt arbete både skapar känslor och kräver känslohantering.
Analysen bygger på en stor mängd etnografisk data – observationer och intervjuer – som samlats in på fyra svenska domstolar och fyra åklagarkammare åren 2012-2016. Författarna observerade över 300 förhandlingar och intervjuade och skuggade 100 personer av olika kön, ålder, och arbetserfarenhet i det dagliga arbetet i domstol och åklagarkammare.
Kontakt: Stina Bergman Blix, docent vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, stina.bergmanblix@soc.uu.se
Åsa Wettergren, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, asa.wettergren@socav.gu.se
Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en av de vanligaste missbildningarna. I Sverige föds 150 – 200 barn per år med någon form av LKG-spalt.
I studien studerade forskarna förekomsten av psykiatriska diagnoser, självmordsförsök och självmord hos barn som föds med LKG utan något känt genetiskt syndrom (cirka 70 procent av alla barn med LKG).
Barnen med LKG jämfördes med sina syskon samt barn i den allmänna befolkningen.
Totalt inkluderades 7 842 barn med LKG från 1973 till 2012, 78 409 barn utan spalt från den allmänna befolkningen samt 9 637 syskon utan spalt.
Studien visar att barn som föds med LKG har förhöjd risk för intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning, autismspektrumstörning, ADHD, psykossjukdomar, personlighetssyndrom och andra beteendestörningar och emotionella störningar.
Minst risk vid enbart läppspalt
– De största riskökningarna sågs i gruppen av barn som fötts med enbart gomspalt, därefter hos barn med läpp-käk-gomspalt. Minst risk fanns hos barn med enbart läppspalt där vi förvånande nog dessutom såg en riskminskning för att få depression säger Karin Tillman, specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri och doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
– Vi fann ingen riskökning för andra psykiatriska diagnoser såsom depression, ångestsyndrom, ätstörningar, missbruk, och ingen högre risk för självmordsförsök eller självmord.
Hon tillägger att man även fann könsskillnader, där flickor generellt uppvisade högre riskökningar än pojkar för intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning, autism, ADHD och psykotiska sjukdomar.
De flesta med LKG mår bra
– Både i gruppen syskon och den allmänna befolkningen var risken för psykisk ohälsa lägre. Syskonanalyserna tyder på att gemensam genetik och uppväxtmiljö inte fullt ut verkar kunna förklara den ökade förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn med LKG, förklarar Karin Tillman.
Hon påpekar samtidigt att de flesta barn med LKG mår bra och inte uppvisar psykisk ohälsa.
– Cirka 80 procent av barnen med LKG har enligt våra resultat god psykiatrisk hälsa och har inte fått någon psykiatrisk diagnos. Det är viktigt att komma ihåg att flertalet neuropsykiatriska diagnoser som studerats är relativt ovanligt förekommande, vilket medför en låg risk för den enskilde individen även om man ser stora riskökningar i vår studie.
Som exempel nämner hon intellektuella funktionsnedsättningar där man ser en riskökning på 419 procent i forskningsstudien. Men eftersom utfallet är så ovanligt konstaterar man att nästan 95 procent av barnen med läpp-käk-gomspalt är normalbegåvade.
På senare tid har ett flertal studier visat på samband mellan medfödda missbildningar och påverkad utveckling av centrala nervsystemet under fostertiden. Flera gemensamma riskfaktorer för neuropsykiatriska diagnoser och medfödda missbildningar såsom LKG har identifierats.
– Denna studie kan ses som ett startskott där hypotesen stärkts att faktorer som påverkar den tidiga fosterutvecklingen, redan i graviditetsvecka 5–9, kan leda till både LKG och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, avrundar Karin Tillman.
Kontakt: Karin Tillman, överläkare barn och ungdomspsykiatri, universitetsadjunkt och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, karin.tillman@neuro.uu.se
Fotios Papadopoulos, överläkare affektiva specialistmottagningen, Akademiska sjukhuset och universitetslektor vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, fotis.papadopoulos@neuro.uu.se
Daniel Nowinski, överläkare kraniofacialt centrum, Akademiska sjukhuset och universitetslektor institutionen för kirurgiska vetenskaper, plastikkirurgi, daniel.nowinski@surgsci.uu.se
Kopplingen mellan LKG och psykisk ohälsa
Totalt inkluderades 7 842 barn med LKG från 1973 till 2012, 78 409 barn utan spalt från den allmänna befolkningen samt 9 637 syskon utan spalt.
Resultaten visar att barn som föds med LKG har förhöjd risk för intellektuell funktionsnedsättning (419 procent riskökning), språkstörning (489 procent riskökning), autismspektrumstörning (96 procent riskökning), ADHD (25 procent riskökning), psykotiska sjukdomar (62 procent riskökning), personlighetssyndrom (35 procent riskökning) och andra beteendestörningar och emotionella störningar (43 procent riskökning).
Växter kan inte utan vidare lämna den fläck där de slagit rot. Men faktum är att de rör på sig, till exempel för att fånga ljuset. De påverkas också av vindar och nederbörd och kan då komma i kontakt med växter i närheten. Denna beröring kan hos till exempel majs fungerar som en signal om att växten står tätt tillsammans med andra. Med den informationen kan plantan förbereda sig för en ökad konkurrens om till exempel näring, ljus och vatten. Beröringen kan också sätta igång försvar mot skadeinsekter.
Varningar sprids via luften
Forskare på SLU har i tidigare försök sett att en majsplanta som berörs sänder ut underjordiska signaler som kan påverka tillväxten hos en majsplanta som inte har berörts. Nu har samma forskare också undersökt hur plantor som inte direkt berörs av varandra kan få samma varningssignaler via luften.
– Vi ville se hur majsplantor som inte hade berörts reagerade på luftburna kemiska signaler som utsöndrades från bladen på en berörd planta, säger Dimitrije Markovic, postdoktor på SLU, som genomfört studien tillsammans med kollegan Velemir Ninkovic och forskare från Florens University, Italien, och Penn State University, USA.
En majsplanta som stöter ihop med en annan planta aktiverar ett försvarssystem och berättar genom dofter samtidigt för plantor längre bort att fara kan vara i färde. Bild: Dimitrije Markovic
För att undersöka kommunikationen mellan majsplantor lät man par av plantor växa bredvid varandra, men man isolerade dem i var sin glasbur. Den ena majsplantan vidrördes lätt med en borste under en minut per dag och den andra utsattes för de luftburna utsöndringarna från den vidrörda plantan.
Skydd mot bladlöss förvånade
När forskarna analyserade resultaten såg de att orörda plantor reagerade likadant som de berörda, det vill säga det var samma gener som aktiverades. De gener som triggades av beröringen är kopplade till växtens försvar och en ökad konkurrenskraft. Men att både berörda plantor och orörda plantor samtidigt visade sig bli mindre attraktiva för bladlös var en oväntad upptäckt och forskarna kallar fenomenet för ”speglingseffekt” (mirroring effect).
– Man kan tänka sig att försvaret mot bladlöss triggas som ett led i att plantan gör sig konkurrenskraftig på alla plan för att kunna hävda sig mot andra plantor och tävla om begränsade resurser, säger Velemir Ninkovic, forskare på SLU.
Kan utvecklas till växtskydd i växthusodlingar Velemir Ninkovics forskargrupp har i flera år studerat kommunikationen mellan växter och hur den kan användas inom växtskydd. Det finns många studier om hur skadade växter påverkar växter i omgivningen. Till exempel kan man se att en växt utsöndrar specifika flyktiga ämnen när den är angripen av en skadeinsekt och att växter i närheten svarar på detta genom att aktivera sitt kemiska försvar. Men den nu aktuella forskningen har till stor del fokuserat på kommunikationen mellan oskadade växter, vilket är ett relativt nytt forskningsfält.
Den nyupptäckta speglingseffekten kan bli användbar inom växtskyddet. Det skulle kunna leda till att man kan stärka växternas försvar mot skadeinsekter utan att behöva vidröra varje planta, vilket skulle kunna få praktisk betydelse i till exempel växthus.
Kontakt:
Velemir Ninkovic, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet velemir.ninkovic@slu.se
Barnmorskan Lotta Selin har studerat data om totalt 2 775 förlossningar i Sverige i sin avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes fokus har varit risker och resultat vid långdragen förlossning, alltså över ett dygn, och hur värkstimulering med läkemedlet oxytocin hanteras.
– Andra behandlingsmetoder måste utforskas mer, exempelvis dosering av oxytocin anpassat till speciella grupper av kvinnor, och metoder som under förlossningen kan stimulera det kroppsegna hormonet oxytocin, säger Lotta Selin.
Överanvändning
Långdragen förlossning är ett vanligt problem bland förstföderskor, som kan leda till kejsarsnitt och negativ förlossningsupplevelse. I det aktuella materialet var frekvensen akuta kejsarsnitt 17,1 procent bland förstföderskor med långdragen förlossning, jämfört med 2,3 procent för kvinnor i gruppen med normalt förlopp.
Den högre dosen oxytocin jämfört med den dos som i dag är rutin minskade inte andelen kejsarsnitt, och påverkade inte heller förlossningsupplevelsen. Däremot kortades förlossningen med i genomsnitt 23 minuter. Några andra skillnader kunde inte påvisas.
Inom vården i Sverige är det vanligt att tillföra syntetiskt oxytocindropp för att stimulera värkarbetet. Enligt avhandlingen sker dock en kraftig överanvändning och felanvändning av oxytocindropp.
Minskad tilltro
– Även kvinnor med normal förlossningsprogress fick värkstimulerande dropp för att påskynda förlossningen, en behandling som kan ge för täta livmodersammandragningar, vilket i sin tur kan ge fosterljudspåverkan, konstaterar Lotta Selin.
Hon såg dock inga negativa effekter på mor och barn, eftersom riktlinjer och kontroller efterföljdes väl. Både kvinnans sammandragningar och barnets hjärtljud övervakas kontinuerligt när värkstimulering ges.
Kvar finns det faktum att onödig behandling kan inskränka kvinnans förmåga att röra sig fritt och framförallt minska tilltron till den egna förmågan att föda, menar Lotta Selin. Hon är sedan 27 år verksam som barnmorska inom förlossningsvården, och har i 17 år forskat om långdragen förlossning och behandling med oxytocin.
Kontakt:
Lotta Selin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, lotta.selin@vgregion.se
Teorin kring elektronegativitet beskriver hur starkt olika atomer attraherar elektroner. Med hjälp av elektronegativitetsskalor kan man snabbt, utan kvantmekaniska beräkningar eller spektroskopiska studier, förutspå en ungefärlig laddningsfördelning i olika molekyler och material. Detta är mycket viktigt för förståelsen av alla möjliga typer av material och för att kunna designa nya. Elektronegativitet är ett centralt koncept som dagligen används av kemister och materialforskare över hela världen. Konceptet har sitt ursprung i den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius forskning på 1800-talet, och lärs ofta ut till elever redan på högstadiet.
Martin Rahm, forskarassistent inom fysikalisk kemi på Chalmers, har nu utvecklat en helt ny elektronegativitetsskala. Tillsammans med bland annat en nobelpristagare publicerar han studien i tidskriften Journal of the American Chemical Society.
Elektronerna bakom en kemisk reaktion
En kemisk reaktion innebär att två eller flera ämnen reagerar med varandra så att ett eller flera nya ämnen bildas. Det som händer är att atomerna i ett ämne delar elektronerna med atomerna i det andra ämnet. Atomkärnan är positivt laddad med så kallad protoner och innehåller även neutrala partiklar som kallas neutroner. Elektronerna, lika många som protonerna, kretsar runt kärnan fördelade i olika skal. Det yttersta skalet innehåller de ”lösa” elektronerna, så kallade valenselektroner, som kan interagera med andra atomer.
Väte (H) är det lättaste grundämnet med bara en proton och en elektron (atomnummer 1). Syre (O) innehåller åtta protoner och åtta elektroner (atomnummer 8).
I syrets yttersta skal får det plats två elektroner extra. Därför ”lånar” syret gärna två elektroner av väte, vilket kräver två väteatomer. Det blir H2O, det vill säga vatten.
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner, och indikerar därmed hur bindningen mellan två atomer kommer att se ut.
Periodiska systemet är ett sätt att strukturera alla grundämnen efter dels atomnummer, dels antalet elektroner i yttersta skalet, vilket ger grundämnena liknande egenskaper i respektive kolumn.
96 grundämnen omfattas – Den nya definitionen är den genomsnittliga bindningsenergin av de yttersta och svagast bundna elektronerna, de så kallade valenselektronerna. Vi har tagit fram värdena genom att kombinera experimentella data med kvantmekaniska beräkningar. I stora drag förhåller sig ämnena på samma sätt som tidigare, men den nya definitionen har även lett till att några grundämnen har bytt plats i elektronegativitetsordningen. Vissa grundämnen har även fått sin elektronegativitet uträknad för första gången, säger Martin Rahm.
Bland annat har både syre och krom flyttats i rangordningen i förhållande till närliggande ämnen i det periodiska systemet. Den nya skalan omfattar 96 grundämnen, vilket är en markant ökning jämfört med flera tidigare skalor. På detta sätt finns nu elektronegativitet att tillgå från den första atomen, väte eller H, till den nittiosjätte, curium, Cm.
Periodiska systemet där de 96 första grundämnena visas enligt den nya elektronegativitetsskalan. Bilden kommer från artikeln i the Journal of the American Chemical Society.
En motivation för forskarna att ta fram den nya skalan var att det visserligen finns flera olika definitioner på konceptet sedan tidigare, men att dessa enbart använts för att täcka upp delar av det periodiska systemet. En ytterligare utmaning för kemister är hur man kan förklara vad det innebär när elektronegativitet ibland misslyckas med att förutspå kemisk reaktivitet eller polaritet i kemiska bindningar.
Kemiska reaktioner med energiförändring
Ytterligare en fördel med den nya definitionen av elektronegativitet är att den ingår i ett ramverk som kan hjälpa till att förklara varför vissa kemiska reaktioner inte styrs av elektronegativitet. Förklaringen till sådana reaktioner handlar ofta om elektronernas komplicerade växelverkan med varandra. Vad som i själva verket bestämmer utgången för de flesta kemiska reaktioner är förändringar i den totala energin.
I sin förklaringsmodell presenterar forskarna en ekvation där den totala energin av en atom beskrivs som summan av två termer, där en term är elektronegativiteten och den andra beskriver elektronernas genomsnittliga växelverkan. Genom att beräkna hur storleken och tecknet på dessa termer förändras över en kemisk reaktion kan man förstå hur pass mycket elektronegativiten styr kemin.
Det finns oändligt många sätt att kombinera atomerna i det periodiska systemet och skapa nya material. Elektronegativitet ger en första viktig insikt i vad som kan förväntas från dessa kombinationer.
– Det är en omfattande skala som jag tror och hoppas kommer påverka forskning inom kemi och materialvetenskap. Elektronegativitet används rutinmässigt inom kemiforskning och med vår nya skala kommer arbetet underlättas då en mängd kvantmekaniska beräkningar kan undvikas. Den nya definitionen av elektronegativitet kommer även att kunna användas för att analysera elektronisk struktur som är kvantmekaniskt beräknad, genom att göra sådana resultat mer lättbegripliga, säger Martin Rahm.
Fotnot:
Studien genomfördes tillsammans med kollegorna Roald Hoffmann, nobelpristagare i kemi, verksam vid Cornell University i USA och Tao Zeng vid Carleton University i Kanada.
Kontakt:
Martin Rahm, forskarassistent, Kemi och Kemiteknik, Chalmers, martin.rahm@chalmers.se
Sambandet ökad lufttemperatur och varmare permafrost är särskilt tydligt i Arktis, där man också har haft den största temperaturökningen i luften under perioden 2007–2016 I subarktiska områden har även ökad nederbörd i form av snö under vinterhalvåret medfört att permafrosten blivit varmare.
– Om uppvärmningen av permafrosten fortsätter i samma höga takt kan det få allvarliga konsekvenser för ekosystem och infrastruktur i polarområdet. När permafrosten tinar kan även stora mängder kol som finns lagrat i marken frigöras till atmosfären i form av växthusgaser (både koldioxid och metan) vilket ytterligare kan förstärka den globala uppvärmningen, säger Britta Sannel vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, och medförfattare till studien.
Studien har letts av Boris Biskaborn vid Alfred Wegener Institute Helmholtz Centre for Polar and Marine Research, Tyskland.
Kontakt:
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet. britta.sannel@natgeo.su.se
Kroppsmålning förekommer bland exempelvis vissa ursprungsbefolkningar. Majoriteten av dessa lever i områden där det är gott om blodsugande bromsar, myggor eller tsetseflugor. När insekterna biter finns risk att de överför bakterier, parasiter och andra sjukdomsframkallande patogener.
Ett svensk-ungerskt forskarlag visar nu att kroppsmålning ger ett skydd mot insekterna. En brun plastmodell av en människa attraherar tio gånger så många bromsar jämfört med en mörk modell som målas med ljusa ränder. Forskarna konstaterar också att en beigefärgad plastdocka som de använt som kontrollmodell attraherar dubbelt så många blodsugare som den randiga modellen.
Enligt Susanne Åkesson, professor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, är det första gången som forskare finner experimentellt stöd för att kroppsmålning minskar risken för insektsangrepp.
Studien visar att det bara är blodsugande honor som dras till modellerna när de står upp. Båda hanar och honor dras till modellerna när de ligger ner. Skillnaden beror på vilka ljussignaler som honor respektive hanar reagerar på. Bild: Gábor Horváth
Traditionen med kroppsmålning kan ha utvecklats parallellt på olika kontinenter. När det började är oklart.
– Men det skydd som det innebär att måla kroppen har varit möjligt långt innan människor började använda kläder. I vetenskapliga rapporter om arkeologiska fynd framgår exempelvis att man har hittat märken på väggarna i grottor där neanderthalare levt. Märkena antyder att de varit kroppsmålade med jordfärger som ockrapigment, säger Susanne Åkesson.
Forskarlaget har tidigare konstaterat att zebrans ränder fungerar som ett skydd mot hästflugor. Även helt ljus päls, exempelvis på hästar, innebär ett skydd jämfört med mörk päls. Upptäckten belönades 2016 med IgNobel Prize. I den nya studien har de gått ett steg till och undersökt plastmodeller lika stora som vuxna människor.
Experimenten genomfördes i Ungern. Forskarna målade tre plastmodeller: en mörk, en mörk med ljusa ränder och en beige. Sedan försågs de tre modellerna med varsitt lager insektslim. Resultatet visar att den helt mörka modellen attraherar tio gånger fler bromsar än den randiga. Den beige attraherar dubbelt så många som den randiga.
Bara honorna reagerar på vertikala plan
Forskarna har också jämfört om attraktionskraften på bromsarna skiljer sig åt beroende på om modellerna ligger ner eller står upp. Resultaten visar att enbart honor attraheras av stående modeller, medan både hanar och honor dras till liggande modeller.
– Resultaten är i linje med tidigare experiment där vi har visat att hanar söker sig till vatten för att dricka och landar på ytor som reflekterar horisontellt linjärt polariserat ljus, som signalen från en vattenyta. Honorna som biter och suger blod från värddjur reagerar på samma signaler som hanarna men också på ljussignaler från vertikala plan, som exempelvis de stående modellerna, säger Susanne Åkesson.
Studien:
Striped bodypainting protects against horseflies, Royal Society Open Science.
Kontakt:
Susanne Åkesson, professor i zooekologi. Biologiska institutionen, Lunds universitet, susanne.akesson@biol.lu.se
– Resultaten visar på signifikant bättre resultat för MS-patienter som fick cytostatika i kombination med autolog blodstamcellstransplantation. En sak som verkligen överraskar är att de som fick blodstamcellstransplantation faktiskt förbättrades i sina symptom medan de som fick vanlig behandling överlag blev sämre, säger Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, som sedan flera år arbetat med studien och att utveckla behandlingsmetoden.
Blev bättre med blodstamceller
Den så kallade MIST-studien startade 2006 och är en internationell multicenterstudie med deltagare från USA, Storbritannien, Brasilien och Sverige. Syftet har varit att jämföra effekten av blodstamcellstransplantation med vanliga bromsmediciner. Totalt ingick 110 patienter som slumpades till en av två grupper. Andelen som var stabila utan tecken till sjukdomsaktivitet var 79 procent bland de transplanterade och endast 3 procent i kontrollgruppen. Hälften av de som erhöll blodstamcellstransplantation förbättrades och fick minskad grad av funktionsnedsättning, medan de som fick bromsmedicin i genomsnitt blev sämre med ökad funktionsnedsättning. Ingen patient drabbades av någon riktigt allvarlig biverkning och efter att transplantationen genomförts var andelen som upplevde biverkningar lika mellan grupperna.
Nollställa immunförsvaret
Multipel skleros (MS) anses vara en livslång obotlig sjukdom. I Sverige har blodstamcellstransplantation använts i mer än tio år som behandling för neurologiska sjukdomar som MS och den första transplantationen för en neurologisk sjukdom gjordes 2004 vid Akademiska sjukhuset. Hittills har mer än 200 MS-sjuka i Sverige framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan.
– Cirka två av tre med MS som behandlats i Sverige har blivit stabila och klarar sig utan bromsmedicinering. Vi har goda skäl att tro att en del av dem som vi har behandlat har blivit botade från sjukdomen, berättar Joachim Burman som nyligen fick ett stort anslag av Svenska Läkaresällskapet för att studera långtidseffekter av blodstamcellstransplantation.
Målgruppen för behandlingen har hittills varit patienter med aggressiv MS, som prövat mer kraftfull bromsmedicin utan tillfredsställande resultat. Enligt Burman har de flesta varit yngre personer, som inte haft sjukdomen så länge, men som har ett ogynnsamt förlopp med sjukdomsaktivitet trots bromsbehandling. De nya forskningsrönen stöder nu en mer vittspridd användning, där även patienter som har ett suboptimalt behandlingssvar på vanlig bromsbehandling kan komma ifråga för blodstamcellstransplantation.
Cirka tusen personer i Sverige insjuknar varje år i MS, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna hjärnan.
Angreppet på hjärnan leder till skov med nya symtom. Några exempel på symtom som kan uppstå vid skov är känselförändringar och synnedsättning.
Sjukdomen skadar nervtrådarna och leder så småningom till permanent funktionsnedsättning med symtom som gångsvårigheter och tanketröghet.
Med den nya digitala tekniken möts vi mer och mer på distans. Också av hållbarhetsaspekter inför arbetsplatser distansmöten för att slippa resa till varandra. Hur kan vi via teknikens hjälp samarbeta bättre fast vi inte ser varandra? Hur blir det lättare lättare att koordinera samarbete på en delad teknisk arbetsyta?
När man samarbetar behöver deltagare kunna koordinera sitt arbete, och för att kunna koordinera sig behöver man vara medveten om de andra deltagarna och deras aktivitet. I en situation som gäller samarbete runt ett bord så kan vi göra detta på många olika sätt.
Det man ser när man ser de andra
– Vi kan till exempel se de andra deltagarna och vi kan föra en diskussion sinsemellan. Vi kan skaffa oss en uppfattning om vad de gör för tillfället, var deras uppmärksamhet är och peka på saker för att leda de andras uppmärksamhet mot något, bara för att nämna några saker som är viktiga för koordination av samarbete, säger Stefan Nilsson.
Stefan Nilsson ville studera vad som händer när vi inte sitter bredvid varandra, utan samarbetar på distans med hjälp av teknik och hur vi ersätter de mekanismer som då inte längre är tillgängliga.
– Jag ville ta reda på vilka nya mekanismer vi ska designa, och hur dessa ska se ut. Jag ville också veta hur väl dagens teknologi stöder de koordinationsmekanismer som vi behöver visualisera, berättar Stefan Nilsson.
Spara tid med rätt tekniskt stöd
Grunden till Stefan Nilssons intresse ligger i att han länge själv har arbetat med distansundervisning och upplevt att mycket tid och kraft går åt till att komma igång med ett samarbete med en student eller en grupp studenter på grund av bland annat bekymmer med tekniken.
– Den extra tid och kraft det tar att faktiskt utföra något tillsammans i ett lärsammanhang skulle kunna minskas med rätt typ av stöd för distanssamarbete, säger Stefan Nilsson.
Dessa erfarenheter tillsammans med ett teknikintresse och en lust att utforska hur ny teknik, rätt använd och utvecklad, kan underlätta och förbättra arbetssituationen, låg till grund för hans forskningsintresse.
– Till detta kommer också hållbarhetsaspekten och intresset av att hitta sätt att minska vårt beroende av att resa för att kunna samarbeta effektivt, säger Stefan Nilsson.
Två system för koordination
Stefan Nilsson har utvecklat två system med varierande stöd för koordination. Det första systemet användes för att få en förståelse för effekterna av en minimalistisk typ av visualisering av andra människors närvaro på en webbplats. Det skedde genom att besökarna på en webbaserad fotoutställning på ett digitalt galleri, genom en enkel sifferindikation, kunde se hur många andra människor som för tillfället var närvarande.
Det andra systemet var en synkron, delad arbetsyta vars design var baserad på lärdomar från den första studien, tillsammans med nya observationsstudier, fokusgruppsessioner samt litteraturstudier.
Elefanten i porslinsfabriken
Stefan Nilsson har därefter utvecklat prototyper för ett antal designmönster avsedda att användas för koordinering av samarbete i en synkron, delad arbetsyta. Dessa är baserade på vad han kallar ”self-awareness”. Det innebär att det i ett samarbete inte bara är viktigt att se vad andra gör för stunden, utan också visualisera tillbaks en användares egna handlingar och dess påverkan på gruppen, till användaren själv.
– Utan ”self-awareness” vet du inte om att det är du som är elefanten i porslinsaffären, säger Stefan Nilsson.
Sekundärt behandlar avhandlingen även de problem som uppstår i utvärdering av sociala system och frågor som rör kommunikation av resultat.
Stefan Nilsson fortsätter forskningen inom området och berättar att hans nästa projekt handlar om samarbete och hur vi kan använda VR- och AR-teknik (virtual reality och augmented reality) för detta.
