I tider av stor social oro spelar teve-fiktion en viktig sociokulturell roll, som har att göra med processer kring att förstå, acceptera eller till och med avvisa nationella identiteter, enligt Georgia Aitaki vid Göteborgs universitet.
– Vid dessa tillfällen både speglar teve-fiktionen händelser och ger dem med betydelser. I förlängningen kan den ha en avgörande inverkan på hur en nationell identitet uppfattas, säger hon.
Har granskat grekisk tv
För sin avhandling har hon analyserat innehåll och produktionsförhållanden för fiktion i kommersiell teve i Grekland, från 1989 fram till idag. Detta för att bättre förstå medias roll i kritiska och tumultartade tider.
Hennes resultat visar att inhemskt producerad fiktion skapar ett fönster till en nations förflutna, nutid och framtid, genom att reflektera och kommentera nationella känslor såväl vid specifika tillfällen som över tid. Genom att skriva in händelser och förhållanden från verkligheten i populära tv-program skapar fiktionen insikt och förståelse mitt i turbulensen och bidrar till utvecklingen av den nationella identiteten. Som ett exempel tar hon Greklands finansiella kris i slutet av 2000.
Förstärkte stereotyper om grekerna
– En populär komedishow kommenterade vem som var ansvarig för situationen. Och antydde att det är svårt för grekerna att ändra på vilka de är. Därigenom reproducerades stereotyper om grekerna, säger Georgia Aitaki.
I Grekland är de mest populära medieplattformarna för teve-fiktion kommersiella. Också för den inhemskt producerade fiktionen. Public service-kanalerna satsar mest på importerad teve-fiktion. För att bygga upp en starkare relation med den inhemska publiken, och för att stödja producenter, anser Georgia Aitaki att offentliga medier borde byta riktning.
– Det är viktigt att de ger mer utrymme för inhemskt producerad fiktion, så att de inte lämnar över möjligheten att påverka nationell identitet till kommersiella krafter, anser hon.
Dagens fartyg samlar in stora mängder data från sina motorer och maskiner under drift, såsom varvtal, temperaturer och tryck. Det var under arbetet med sin avhandling som Fredrik Ahlgren, doktor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet fick tanken att kombinera denna data för att med hjälp av maskininlärning skapa virtuella bränslemätare. Dessa kan visa förbrukningen i realtid utan att man behöver installera fysiska bränslemätare.
Hjälper besättningen att köra mer miljövänligt
– De virtuella bränslemätarna kan hjälpa besättningen att framföra fartyg på ett mer energieffektivt sätt. Därmed minskar även utsläppen av skadliga ämnen som växthusgaser och andra föroreningar, berättar Fredrik Ahlgren.
Sjöfarten står inför en stor utmaning att radikalt minska sina utsläpp av koldioxid och av miljö- och hälsoskadliga partiklar, svavel- och kväveoxider.
– Idag motsvarar sjöfartens utsläpp cirka 11 procent av transportsektorns totala koldioxidutsläpp. Om vi ska klara av att reducera globala klimatförändringar och minska luftföroreningars effekter på människors hälsa måste vi arbeta med många metoder samtidigt, säger Fredrik Ahlgren.
Spillvärme kan bli el
Förutom att implementera nya tekniker som maskininlärning och artificiell intelligens kan sjöfarten bli mer energieffektiv genom att bättre ta tillvara på spillvärme från fartygens motorer. I avhandlingen har Fredrik Ahlgren även gjort en omfattande analys av hur energisystemet fungerar ombord på ett kryssningsfartyg. Kartläggningen resulterade i kunskap om hur spillvärme i kylvatten och avgaser bättre kan utnyttjas i befintlig och ny utrustning ombord på fartyg. Särskilt undersökte han hur en tänkt installation av en så kallad Organic Rankine Cycle kan omvandla spillvärme till el.
– Jag har på begäran skickat ett par hundra exemplar av avhandlingen till olika befattningshavare inom norra Europas sjöfartsnäring. Det visar att maskininlärning och artificiell intelligens är heta områden och viktiga pusselbitar för att skapa en mer hållbar sjöfart.
Omdömen är texter som elever, lärare och föräldrar möter och samtalar om. Men vad gör lärarna i texterna, vad bedömer de – och hur uttrycker de sig? Resultatet visar att lärare ikläder sig fyra olika roller: rapportören, processaren, fostraren och coachen. Lärarna växlar mellan dem när de styr mellan institutionella och sociala förväntningar på omdömenas form, innehåll och funktion.
Kunskapsbedömningen förväntas vara kärnan i lärarnas texter, och kärnan kan utformas på olika sätt för att nå eleverna och stödja deras utveckling.
– Vilken roll är mest lämplig i en skriven omdömestext? För att följa instruktioner om omdömens innehåll ska läraren visa sig mer som processare och rapportör än som fostrare. Lärares tidsbrist leder dock till texter som till en del består av klippande och klistrande och därmed inte är så individuellt utformade. För att elevernas utveckling ska synas i texterna behövs inslag av läraren som coachande. En professionell lärare anpassar sig och omdömesskrivandet blir ändamålsenligt med en balans mellan de fyra rollerna, säger Annelie.
Rektorerna tar fram mallar
Enkätstudien visar lärarnas perspektiv på omdömena, men det är rektorerna som ansvarar för att ta fram de mallar lärarna använder i bedömningar och vilka mallar som används skiljer sig från skola till skola. Hur de tillkommit och utformats spelar dock viss roll för hur lärarna bedömer.
– Ibland har lärarna engagerats i arbetet med att ta fram bedömningsmallen och detta arbete kan vara betydelsefullt för lärarna eftersom lärarna befinner sig mellan rektor och den elev som bedöms, säger Annelie.
Bedömningarna fokuserar på elevernas prestation, process, personliga egenskaper och beteenden samt elevernas självförtroende och förmåga till självreglering. I texterna växlar lärarna mellan ett informellt och ett formellt språkbruk. I det informella språket gör läraren bedömningar av personliga egenskaper: eleven är ”pigg, glad och social” och uttrycker sig pratigt och uppmuntrande med fraser som ”kämpa på, fortsätt så, du kan!”. Lärare med ett formellt språkbruk gör bedömningar som syftar på förmåga, färdigheter och kunskaper: ”du kan utveckla din läsförmåga, du omsätter instruktioner till praktisk handling, har goda kunskaper i momentet rörelse och hastighet”.
– Ingen av skolorna har beslutat att lärarna ska bedöma personliga egenskaper. I vissa fall gör lärarna motstånd mot mallarna och den administration skrivandet bär med sig, säger Annelie.
Om studien
Studien utgår från enkäter med 39 lärare, samtal med 3 skolors rektorer och drygt 2 200 skriftliga omdömen om elever skrivna i tre olika mallar.
– Det utbredda motståndet, som finns både hos gräsrötter och myndighetspersoner, utmärker tillsammans med det statliga tillbakadragandet, den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Många vill se ett statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningens rättigheter, säger Simon Haikola, Linköpings universitet.
År 1991 förändrades den svenska mineralpolitiken. Ekonomiska subventioner och regeljusteringar gjorde det lättare för privata investeringar i gruvor, samtidigt drog sig staten tillbaka. Syftet var att åter göra Sverige till en framträdande gruvnation, vilket också lyckades.
Debatten om gruvdrift har växt
Gruvpolitikens omvandling har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser. Från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdag.
– Både ämnesmässigt och geografiskt har debatten om gruvdrift vuxit, vilket är intressant. Den spänner över hela landet, med intensiva konflikter runt bland annat Ojnareskogen och Norra Kärr. Det handlar om allt från oro för stora ingrepp i närmiljön till ovilja mot utländska investeringar i svenska mineralfyndigheter, säger Simon Haikola, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.
Storyn om svensk gruvpolitik
Simon Haikola har tillsammans med Jonas Anshelm och Björn Wallsten skrivit boken Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar”. Den beskriver bland annat hur statens tillbakadragande skjutit över ansvaret för gruvpolitiska frågor på lokala administrationer, myndigheter, civilsamhälle och gruvbolagen själva. Detta har lett till ett massivt motstånd, på många olika nivåer i samhället. Omfattande protester och motstånd har riktats både nationellt och lokalt mot utvinningsprojekt i Jokkmokk, Tärnaby och Kiruna, Norra kärr i Jönköpings kommun och Ojnareskogen på Gotland.
I ett av bokens kapitel beskrivs hur ansträngningarna att förhindra kalkbrottet på norra Gotland förenar aktörer av mycket skiftande karaktär, i en unik miljöpolitisk strid. Lokalbefolkningen protesterar sida vid sida med traditionella naturskyddsorganisationer, aktivister från Greenpeace, tjänstemän från Naturvårdsverket, företrädare för länsstyrelsen, landshövdingen och lokala politiker på båda sidor av blockgränsen. I striden som i stor utsträckning utspelas i och mellan svenska domstolar, ställs riksintressena naturskydd och mineralutvinning mot varandra på ett sätt som skakar om hela det etablerade politiska systemet. Efter att högkonjunkturen vändes i nedgång runt 2011 tillkom en konfliktdimension. Vem bar ansvar ekonomiskt, ekologiskt och socialt för de kommuner som var helt beroende av gruvbolag?
Kontakt:
Simon Haikola, biträdande universitetslektor, Linköpings universitet, simon.haikola@liu.se
En slutsats är att det är viktigt att fisk- och havsmiljöförvaltningen samverkar för att uppnå miljömålen:
– En kustplanering där man i vissa områden uttryckligen satsar på att bevara och återskapa naturvärden skulle sannolikt gynna kustmiljön som helhet, inklusive våra långsiktiga möjligheter till fiske, säger Lena Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet och huvudförfattare till artikeln som publicerats i senaste numret av Ambio.
Aborre missgynnas av övergödning
Övergödning har en stark påverkan på kustens ekosystem. En förhöjd tillgång på näringsämnen leder till en överproduktion av alger, vilket i sin tur kan förändra hela ekosystemets funktion genom att vissa arter missgynnas och andra gynnas. Abborre kan till exempel missgynnas av övergödning, medan karpfiskar som mört gynnas. På samma sätt kan fiske ha en stor påverkan, framför allt på rovfiskar som abborre och gädda, som är populära och viktiga arter för framför allt fritidsfisket längs Östersjökusten.
I en fältstudie har forskarna studerat fisksamhällets sammansättning i områden som är olika mycket påverkade av övergödning. Dessa har sedan jämförts med ett fiskefritt område, där varken yrkesfiske eller fritidsfiske är tillåtet.
Men gynnas i fiskefria områden
Studien visar att artsammansättningen varierar beroende på graden av övergödning. Bland annat var mängden karpfiskar större i de övergödda områdena, där siktdjupet var lägre. Mängden och storleken på abborre var flerfaldigt större i det fiskefria området. Det fiskefria området avvek också genom att mängden karpfiskar var lägre där än i andra områden med samma grad av övergödning. Resultaten tyder på att den relativt större mängden rovfisk har minskat bestånden av karpfiskar genom predation.
– Goda rovfiskbestånd kan innebära att ekosystemen blir mer motståndskraftiga mot effekter av övergödning i Östersjön. Man pratar ofta om behoven att begränsa övergödningen för att återskapa ekosystemtjänster, men det är minst lika relevant att beakta ekosystemets inneboende möjligheter att arbeta för miljömålen, säger Lena Bergström.
Fiskefria områden är ovanliga i Sverige, men de få som finns kan inte bara hjälpa fisken utan även öka förståelsen för hur våra kustområden reagerar på olika typer av miljöpåverkan. Den här studien baserar sig på data från ett område som har varit fiskefritt länge, för att kunna visa på så etablerade resultat som möjligt.
– Men det finns andra studier som visar att ett ekosystem snabbt svarar på ett minskat fisketryck. En tydlig slutsats är att förekomsten av stora fiskar i våra kustvatten idag är långt under de nivåer de skulle kunna ligga på, säger Lena Bergström.
Lena Bergström, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, lena.bergstrom@slu.se
Att minska barnadödligheten är ett av FN:s millenniemål, men arbetet går långsamt. Förbättrad mödrahälsovård och en strävan efter att minska tillväxthämning under fostertiden skulle kunna vara två sätt att minska barnadödligheten. Tillväxthämning hos foster har tidigare kopplats till en ökad risk för dödföddhet och ökad dödlighet i nyföddhetsperioden, men om tillväxthämning även kan påverka långtidsöverlevnaden hos barn är oklart.
Undersökt barn födda i Sverige
Forskare vid Karolinska institutet har analyserat sambandet mellan svår eller måttlig tillväxthämning och risk för död senare i barndomen hos totalt 3,8 miljoner levande födda barn och 2,8 miljoner syskon födda i Sverige åren 1973–2012.
Forskarna undersökte dödligheten mellan en månads ålder och upp till 18 års ålder, genom att jämföra tillväxthämmade barn med barn som vuxit normalt. Man jämförde också syskon där det ena varit tillväxthämmat. Syskonjämförelser gör det möjligt att ta hänsyn till en mängd omgivningsfaktorer, såsom socioekonomiska faktorer och livsstil men också genetiska faktorer från modern, som kan vara viktiga för dödligheten bland barn.
Tillväxthämning en riskfaktor
Fram till 18 års ålder dog ungefär ett barn av 105 med svår tillväxthämning, att jämföra med ett av 202 med måttlig tillväxthämning och ett av 289 barn utan tillväxthämning.
– Det här motsvarar en 2,6 gånger, eller 160 procents, ökad risk att dö bland barn med svår tillväxthämning både när vi jämförde med alla barn med normal tillväxt och när vi jämförde med syskon som hade normal fostertillväxt. Även måttlig tillväxthämning under fostertiden var en riskfaktor för död fram till 18 års ålder, dessa barn hade 37 procents ökad risk, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Störst risk att dö under första året
Högst var risken att dö för tillväxthämmade barn under det första levnadsåret där infektioner och neurologiska sjukdomar var de vanligaste orsakerna.
– Tillväxthämning under graviditeten är inte bara farligt för det nyfödda barnets hälsa utan även associerat till en ökad risk för död senare under barndomen. Men som förälder ska man ändå komma ihåg att även bland svårt tillväxthämmade barn som hunnit bli en månad, så kommer trots allt 99 av 100 barn att uppleva sin 18-årsdag, säger Jonas Ludvigsson.
Publikation:
”Small for gestational age and risk of childhood mortality: A Swedish population study”. Jonas F Ludvigsson, Donghao Lu, Lennart Hammarström, Sven Cnattingius och Fang Fang. PLOS Medicine, online 18 december 2018.
Kontakt:
Jonas F. Ludvigsson, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, jonas.ludvigsson@ki.se
– För en god fysisk funktionsförmåga, som att kunna resa sig ur en fåtölj, krävs en snabb kraftutveckling hos arbetande muskler. För att bromsa förlust av muskelmassa och funktion krävs ett tillräckligt proteinintag, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro Universitet.
Fysiskt aktiva kvinnor
I studien, som han gjort tillsammans med sin kollega Andreas Nilsson, ingick över 100 kvinnor mellan 65 och 70 år.
– Kvinnorna i studien var en fysiskt aktiv grupp som motionerade minst 30 minuter om dagen. Frågan var vilken skillnad proteinintaget då kan göra på muskelmassa och funktionsförmåga, säger Fawzi Kadi.
I studien mättes muskelmassa, fysisk funktionsförmåga, och hur proteinrik mat kvinnorna åt.
För att behålla muskelmassan räcker det att äta 0,8 gram protein per kilogram du väger. Det betyder att en kvinna som väger 70 kg behöver äta 56 gram protein per dag. Men för att främja fysisk funktion krävs 1,1 gram protein per kilogram du väger. En kvinna som väger 70 kg behöver då äta 77 gram protein per dag.
Besvärligt i vardagen
– Vi tycker det var intressant att kopplingen mellan funktionsförmåga och proteinintag endast visades hos de kvinnor som åt minst 1,1 gram protein, säger Fawzi Kadi. Detta stöder Livsmedelsverkets specifika rekommendationer om proteinintag för äldre över 65 år.
Resultaten bekräftar också att en diet fattig på protein, under 0,8 gram, är negativ för både muskelmassa och funktionsförmåga.
– Ofta är det just förmågan att genera kraft som man tappar först och det gör att vardagslivet kan bli besvärligt. Vår studie visar att matvanorna spelar en viktig roll för hälsan hos äldre, även hos de som redan är fysiskt aktiva, säger Fawzi Kadi.
Forskningen är en del av den strategiska satsningen Mat och hälsa vid Örebro universitet.
Det är svårt att veta hur mycket protein vi får oss.
Här kommer några exempel – proteininnehåll räknat i gram per 100 gram av följande:
Hur ska vi få bättre kvalitet i äldreomsorgen? Dan Lundgren arbetar som utvecklingsledare på socialförvaltningen i Jönköpings kommun. Ämnet för hans doktorsavhandling är en direkt följd av de utmaningar och frågeställningar som han möter i sitt yrkesliv.
– Vi står inför en stor befolkningsminskning i de arbetsföra åldrarna som gör att vi måste kraftsamla för att rekrytera och behålla vår personal, konstaterar Dan Lundgren, som i en doktorsavhandling undersökt sambandet mellan ledarskap, psykosocial miljö och brukarnas nöjdhet i hemtjänst och särskilda boenden.
Bristen på personal
Antalet äldre över 80 år kommer öka med 76 procent fram till 2035. Parallellt minskar antalet personer som vill jobba inom vård och omsorg. Preliminära beräkningar visar att det kommer fattas cirka 160 000 medarbetare det kommande decenniet. Tidigare forskning visar också att varannan medarbetare någon gång har övervägt att avsluta sin anställning, samtidigt som vård- och omsorgssektorn har högst antal sjukskrivningar.
– Ett bra ledarskap och en god psykosocial arbetsmiljö är av stor betydelse för att minska ohälsa på arbetsplatsen. När personalen mår bra är det mer sannolikt att brukarna är mer nöjda med vården och omsorgen.
Strukturella skillnader påverkar kvalitén
I sin avhandling har Dan Lundgren analyserat ledarskapet och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för brukarnas upplevda kvalitet i äldreomsorgen. Resultaten visar att det finns viktiga strukturella skillnader mellan hemtjänsten och särskilda boenden som både direkt och indirekt påverkar undersköterskornas upplevda arbetssituation och brukarnas nöjdhet.
– Hemtjänsten och särskilt boende är två separata kontexter med helt olika strukturer och arbetssätt. De strukturella skillnaderna mellan särskilt boende och hemtjänst ställer olika krav på ledarskap och psykosocial arbetsmiljö.
Det som överraskade Dan Lundgren mest, var de begränsade möjligheterna till påverkan inom hemtjänsten.
– Cheferna kunde påverka personalen men hade i princip ingen påverkan alls på brukarnas nöjdhet. Inom det särskilda boendet var situationen annorlunda då ledare, undersköterskor, brukare och anhöriga interagerar på ett helt annat sätt i en samlad miljö.
Behov av nära och direkt ledarskap
–Trenden är även att fler äldre erhåller insatser i det egna hemmet och hemtjänsten, i sin nuvarande form, har inte anpassat sig efter förändringar vad gäller behovet av ett nära och direkt ledarskap och en psykosocial arbetsmiljö som möjliggör interaktion med chef, kollegor och brukare.
Slutsatsen är att bättre ledarskap och psykosocial arbetsmiljö, framförallt inom särskilt boende men även inom hemtjänsten, bidrar till ökad nöjdhet bland de äldre. För att kunna möta framtidens utmaningar krävs det att ledarskap och psykosocial arbetsmiljö anpassas till de organisatoriska förutsättningarna.
– Vi måste börja ta hänsyn till de strukturella skillnaderna mellan de olika typerna av omsorg. Eller så får vi tänka om radikalt. Ett alternativ skulle kunna vara att särskilt boende och hemtjänst blir en finansiell enhet, där de råder ett solidariskt resursutnyttjande.
Pia Tham och hennes forskarteam har gjort tre enkätundersökningar där socialsekreterare i Stockholms län fått svara på frågor om villkoren i arbetet och hur de mår. Den första undersökningen genomfördes 2003, den andra 2014 och den sista gjordes i år.
– Vår första sammanställning pekar på att det har blivit en förbättring när det gäller arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga i Stockholms län, säger Pia Tham, forskare vid Högskolan i Gävle.
Lägre krav ger mindre stress
– Vi kan se en förbättring, man är mindre stressade och upplever att kraven har minskat. Så positivt att se att olika satsningar som på senare år genomförts från regeringshåll och exempelvis i Stockholm stad där man tagit fram en handlingsplan för man ska förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterare ser ut att ha lett till verkliga förbättringar.
Hon vill ändå betona att detta är de första preliminära resultaten och att forskarteamet nu kommer att undersöka materialet noggrannare och genomföra mer djupgående analyser.
– Vi ska nu till exempel titta hur det ser ut i olika områden och om det finns skillnader.
Ledningen mer tillgänglig
Undersökningen visar att man tycker att arbetsledningen har blivit mer tillgänglig och att arbetet blivit mindre akutstyrt, men också att arbetet blivit allt mer specialiserat och avgränsat jämfört med tidigare.
Väsentligt färre säger att de ofta måste planera om arbetsdagen, arbeta övertid eller att de inte hinner med. Det är också färre som tycker att arbetet ofta påverkar hem och familjeliv negativt.
– Vi har också tittat lite på vad som skiljer arbetsgrupper som mår bra från de övriga och kan se att de som mår bra har ett mindre akutstyrt arbete och inte lika ofta behöver ändra planeringen av sin arbetsdag på grund av personalbrist eller akuta situationer i klientarbetet.
Det är fortfarande tufft
Det har blivit bättre men det är fortfarande tufft och det finns mycket att jobba med, menar Pia Tham, till exempel att man behöver få fler av de rutinerade att stanna, nu är allt fler av de som arbetar med utredningar av barn och unga, yngre och mindre erfarna.
Hon påpekar också att det kan variera mycket i landet och mellan olika enheter i socialtjänsten.
– Det är viktigt att förtydliga att vi behöver göra noggrannare analyser. Kan det vara så att vissa fått det mycket bättre och vissa kanske inte inte fått det bättre alls? Vi kommer fortsatta att göra fler analyser även kring detta för att få en tydligare bild av vad det är som gör att man trivs och mår bra på sin arbetsplats, säger Pia Tham.
Forskningsprojektet beräknas vara helt klar i september år 2020. Pia Tham har två doktorander med sig i den här studien, Amanda Norrgård, som kommer att titta närmare på förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap och Karin Steive, som djupare ska studera friska arbetsgrupper och vad som är karaktäristiskt för dem.
Ungdomar i Sverige idag dricker mindre alkohol än tidigare, dessutom har andelen unga som väljer att helt avstå från att dricka alkohol ökat. En av anledningarna är tidsbrist, det finns helt enkelt inte tid över för att dricka.
Denna trend har ökat, inte bara i Sverige utan även i europeiska länder, Australien och Nordamerika. Forskarna menar att det även verkar som att grupptrycket att dricka har minskat och att ungdomar mognar tidigare.
Den ökade användningen av sociala medier påverkar också, och att det finna en ökad medvetenhet kring hälsa och träning. Dessutom umgås ungdomar mer med sina föräldrar, vilket ger föräldrarna bättre kontroll över sina ungdomars aktiviteter.
Grupptrycket har minskat
Forskare vid Institutionerna för folkhälsovetenskap, socialt arbete och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har intervjuat 49 svenska ungdomar – en grupp som dricker alkohol och en grupp som helt avstår att dricka – för att undersöka vilka olika faktorer som kan ligga till grund för denna kraftiga minskning av ungdomars alkoholkonsumtion.
– Vi ser att grupptrycket att dricka har minskat och konkurrerande aktiviteter tagit över. Den kulturella inställningen att dricka verkar ha förändrats bland ungdomar, så att dricka alkohol har förlorat sin tidigare obestridda symboliska kraft som ett steg in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och huvudförfattare till studien.
– Det finns också tecken på en tidigare mognad av ungdomarna jämfört med tidigare generationer, de verkar mer ansvarsfulla, reflekterande och vuxnare som personer. Till exempel visar vår forskning att unga är väl medvetna om hälsoriskerna som är relaterat till drickandet och känsliga för sina föräldrars förväntningar, säger Jukka Törrönen.
Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen. Forskare från Karolinska Institutet har visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.
Studier på möss
– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Resultaten i möss bekräftades av två olika former av cellstudier på mänskliga leverceller. Förutom en minskad risk för fettlever observerade forskarna även sänkt blodtryck, och en förbättrad insulinkänslighet hos möss med typ 2-diabetes.
Forskargruppens fokus är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten. Tidigare studier har visat att dietärt nitrat i form av grönsaker ökar effektiviteten hos mitokondrierna, cellernas kraftverk, vilket kan förbättra prestationsförmågan vid arbete. Det har även visats att ett ökat intag av frukt och grönt har en förbättrande effekt på hjärt-kärlfunktionen och vid diabetes.
– Vi tror att dessa sjukdomar hänger samman, och att det är en ökad oxidativ stress som leder till en minskad kväveoxidproduktion vilket påverkar organens funktion negativt. Nu visar vi en alternativ väg för kroppen att producera kväveoxid genom att förändra dieten till att innehålla mer nitrat vilket kan ombildas till kväveoxid, säger Mattias Carlström.
Nitratet är nyckeln
Även om flera kliniska studier har genomförts tvistas det fortfarande om vad det är i grönsakerna som gör nytta.
– Ingen har ännu fokuserat på nitrat vilket vi tror är nyckeln. Nu vill vi genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos. Resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel eller kompletterande rön kring kosttillskott, säger Mattias Carlström.
Även om större studier behövs för att bekräfta nitratets roll, så kan forskarna ändå ge kostrådet att äta mer grönbladiga grönsaker, såväl vanlig sallad som de mer nitratrika sorterna spenat och ruccola.
– Det krävs inte heller några stora mängder för att få en skyddande effekt, endast cirka 200 gram per dag. Men tyvärr är det många som helt väljer bort grönsaker i dag, säger Mattias Carlström.
Mattias Carlström, docent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, mattias.carlstrom@ki.se
Det fem meter djupa gravschaktet består av två kammare från den 18:e dynastin, det vill säga för cirka 3400 år sedan.
– Det som förvånat oss mest är att vi har funnit ett sådant stort antal individer redan. Vi har inte ens arbetat oss igenom den första kammaren helt och hållet och vi är uppe i runt 50 vuxna och 25 barn, säger Maria Nilsson som tillsammans med John Ward, båda vid Lunds universitet, leder utgrävningsteamet.
Vy mot sydöstra kammaren, med alkov. Bild: Gebel el Silsila
Då graven ligger under vatten, fylld med sand och slam, är det svårt att gräva och ännu svårare att få en korrekt uppfattning om hur gravgods och distribution har sett ut, men fynden som kommer ut, det vill säga gravgåvor, vittnar på en övre medelklass tillhörande minst tre generationers faraoner – Thutmosis II, III och Amenhotep II. Graven i sig är välbevarad men skeletten och deras ursprungliga mumielindning är tyvärr skadad av naturen.
Ett helt samhälle
I ingen annan dokumenterad grav i Gebel el Silsila har man tidigare funnit så många begravda människor. Ett viktigt resultat är det stora antal begravda kvinnor och barn de funnit, vilket avslöjar att det här har funnits ett komplett samhälle, med hela familjer som bott och arbetat här.
Hittills har teamet hittat tre sandstenssarkofager. Det två som är utgrävda innehöll ett spädbarn och ett litet barn. Den tredje sarkofagen, också gjord för ett spädbarn, väntar på att bli utgrävd.
Amulett i form av en lotus. Bild: Gebel el Silsila
Gravgåvorna består av betydelsefulla artefakter som ett dussin skarabéer, amuletter, pärlor, sigill, armband, ölmuggar, skålar och olika sorters förvaringskrukor.
Oväntat intakt grav
Teamet hade misstänkt att det skulle vara en grav under sanden, men inte att det var en schaktgrav och att den skulle vara intakt.
– Marken ovan graven märktes ut under vår första ytundersökning 2015 då vi kunde se en depression i marken, men själva utgrävningarna inleddes inte förrän sent förra säsongen. Det var inte förrän nu i höstas som vi lyckades komma ner i kammaren och börja gräva, berättar Maria Nilsson.
Forskningsteamet kommer att jobba vidare och tror att de hinner gräva ut hela graven till mitten av februari 2019.
Kontakt:
Maria Nilsson, PhD, Marie Curie Fellow, Dept of Archaeology and Ancient History, Lund University, maria.nilsson@klass.lu.se
Funderar du på nystart med träning och nyttig mat efter nyår? Är du nyfiken på var dina förfäder bodde för femhundra år sedan? Gentester för hembruk finns att köpa på mängder av både svenska och utländska webbplatser. För några hundralappar upp till tusentals kronor påstås du få veta om just du löper högre risk än andra att få vissa sjukdomar, har anlag för övervikt, skallighet eller har sprintergenen ACTN-3. Vissa gentester går även att köpa hos stora svenska apotekskedjor.
Allt som krävs är ett salivprov från munnen. Via posten skickas det till ett laboratorium där arvsmassan utvinns och analyseras. Men att gå igenom alla gener i arvsmassans är det inte tal om (se faktaruta). Företagens genchip ger bara utslag för ett fåtal genvarianter. Dessa gener har valts ut eftersom vissa forskargrupper har hittat kopplingar mellan dem och sjukdomar eller egenskaper i stora populationsstudier.
Inga enkla samband
Det är också gentesternas svaghet, för numera vet forskare att sambanden inte är så enkla.
DNA, gener och kromosomer
I varje cell i våra kroppar finns drygt två meter av en dubbelspiral instuvad. Den utgör vår arvsmassa och består av jättemolekylen DNA, deoxiribonukleinsyra. Byggstenarna är drygt tre miljarder par nukleotider, som består av en sockermolekyl, fosfat och en av fyra olika kvävebaser (A och T respektive C och G). För att få plats i cellen förpackas DNA i kromosomer. Varje cell utom könscellerna har två uppsättningar: 23 från mamman och 23 från pappan.
Den del av DNA som innehåller ”receptet” för hur ett protein ska tillverkas kallas för en gen. Proteiner beskrivs ofta som kroppens byggstenar eftersom de utgör viktiga beståndsdelar i kroppens vävnader och deltar i de flesta av kroppens reaktioner och processer.
Kartläggningen av människans arvsmassa tog tio år. Det första resultatet presenterades år 2001 och visade att människan har cirka 20 000 gener. Projektet kostade drygt 1 miljard dollar (cirka nio miljarder kronor). I dag, 17 år senare, har kostnaden för att kartlägga en persons arvsmassa sjunkit till cirka 1 000 dollar (9 000 kronor).
Gentester för hemmabruk analyserar endast ett litet antal av alla gener.
– För de flesta sjukdomar finns det hundratals förändringar i hundratals gener som bidrar i olika kombinationer. Att dra slutsatser på individnivå utifrån ett test där man bara tittar på ett fåtal genvarianter går inte. Det är inte seriöst, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Undantaget är ett litet antal svåra sjukdomar som orsakas av fel i bara en gen. Dit hör vissa former av ärftlig bröstcancer och den neurologiska sjukdomen Huntingtons sjukdom.
Marju Orho-Melander har under många år studerat sambandet mellan gener, kost och sjukdomar som typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Hennes dom över självtesterna inom livsstil och hälsa är hård, inte bara för att svaret ofta är värdelöst utan för risken att de faktiskt orsakar skada.
– Självtester som säger sig mäta blodfetter och det onda kolesterolet LDL gör mig upprörd. På den svenska marknaden finns ett test där man analyserar fyra genvarianter. Men numera känner man till hundratals varianter plus ytterligare några högriskgener.
Risk för falsk trygghet
Risken är att en person som får reda på att den inte har någon av riskvarianterna, och inte känner till att svaret inte är värt något, låter bli att kolla sina blodfetter, säger Marju Orho-Melander.
– I värsta fall slutar de att äta statiner och dör en förtidig död i hjärt-kärlsjukdomar.
I takt med att fler genvarianter kopplas till vanliga sjukdomar kommer allt fler tester ut på marknaden. År 2019 lanseras ett test som påstår sig ge svar på om du riskerar övervikt eller fetma av för mycket kolhydrater.
– Det testet kommer att sälja som attan. Men jag kan redan nu säga att det inte finns några genvarianter som gör att man, baserat på dem, kan säga att man ska äta eller undvika kolhydrater, säger Marju Orho-Melander.
Jämför svaren med astrologi
Även Rikard Erlandsson, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, är kritisk. Som expert på dna- och genanalyser har han har studerat gentester som marknadsförs mot konsumenter, och varit i kontakt med ett stort antal av företagen. De svar och råd som vissa av dem ger jämför han med astrologi.
– Konsumenttest bidrar i de flesta fall bara till förvirring. Värst är det med svaren om sjukdomsrisker; de bör förmedlas av läkare och ska hanteras inom sjukvården, säger Rikard Erlandsson.
Han poängterar dock att det inte är mätningarna i sig det är fel på, utan hur man tolkar dem.
Så tolkas sjukdomsrisken
Tänk dig att sannolikheten för en viss sjukdom är 5 procent hos befolkningen i snitt.
Om ett gentest ger beskedet att du har en förhöjd risk, t ex en riskökning på 20 procent, så innebär det att risken att få sjukdomen ökar till 6 procent (1,2 x 5= 6).
Riskökningen innebär alltså inte att du faktiskt får sjukdomen. Bara att bland tusen personer med riskgenvarianten skulle 60 personer istället för 50 få sjukdomen.
Statistiken säger något om en grupp individer, inte vilka i gruppen som kommer att drabbas.
Källa: Boken DNA-kunskapens källa av DNA-forskaren Rikard Erlandsson
Jennie Ahlgren, etiker vid Jönköping university, har lagt märke till att gentester i hemmet fått ett uppsving igen.
– De syns mer i medierna, konstaterar hon.
År 2014 disputerade hon på etiska och juridiska aspekter av kostrådgivning på individnivå. Underlaget var data från en enkät och intervjustudie i Sverige. Resultatet visade att 70 procent av deltagarna kunde tänka sig att göra ett gentest. 65 procent kunde även tänka sig att testa sina omyndiga barn.
– Jag tror att jag skulle få ungefär samma siffror idag. Det är mycket mer exponerat numera och du kan köpa tester på apoteket.
Efterlyser etiska diskussioner
Jennie Ahlgren önskar sig därför en etisk diskussion. Vem har rätt till informationen? Ska barnen inte ha något att säga till om? Vill släktingar veta, och så vidare. Diskussionen kompliceras av att testerna kan ge information om genvarianter som verkar harmlösa men som kan visa sig vara kopplade till allvarliga sjukdomar.
– Ett problem är genen APOE som på den europeiska marknaden ofta finns med i tester för hjärt-kärlsjukdomar. Där nämner man inte att man numera vet att den har en koppling till Alzheimers sjukdom. Men det räcker att googla för att hitta den informationen, säger Jennie Ahlgren.
Apolipoprotein E (APOE) är en klass av proteiner som är inblandad i kroppens ämnesomsättning av fett. APOE är viktig vid både Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom.
Hon efterlyser också en juridisk diskussion, dagens gentester kan vara svåra att klassificera.
– Handlar det om kost och hälsa eller gener och medicin? Ska det diskuteras som en medicinfråga, kostfråga eller hälsoprodukt?
Och utbudet är stort. På den brittiska webbplatsen dnatestingchoise.com finns listor över hundratals företag som erbjuder allt från kombinerad släktforskning och medicinska test till nischade produkter som match-making och ”karma-gener”.
Inga hälsorisker med släktforskningstester
De få genetiska självtester som klarar sig undan forskarnas kritik är de som handlar enbart om släktforskning och härstamning.
– Dem finns det inga hälsorisker med. Det kan vara kul att veta varifrån ens förfäder har kommit och roligt att se att man som syskon kan ha ärvt lite olika gener från sin mamma och pappa. Dessutom kan man bli intresserad av andra kulturer, säger Marju Orho-Melander.
Rikard Erlandsson, som själv släktforskat med hjälp av dna-analys, instämmer. Samtidigt påpekar han att inte ens de alltid ger hela sanningen.
– Man ska vara medveten om att procentandelar när det gäller ursprung bara ger en grov bild. Svar i stil med att du är en procent sydkorean kan man inte lita på. Där spelar slumpen in.
– Resultatet beror också på vilka etniska grupper som tidigare skickat in dna till släktforskningsföretagen och vilka publika referensdatabaser de använder. Har du ursprung i en grupp som inte finns med, typ valloner, så framgår det inte. Möjligen kommer det upp som franskt eller tyskt påbrå, säger Rikard Erlandsson.
Text: Ulla Karlsson-Ottosson på uppdrag av forskning.se
Frågan är om det finns någon risk att dessa plastsopor bryts ner så mycket att plastpartiklar i nanostorlek frigörs, så kallad nanoplast. Det pågår i forskarvärlden en debatt om huruvida nedbrytningen stannar vid lite större plastfragment, så kallad mikroplast, eller om processen faktiskt kan fortsätta mot ännu mindre partiklar. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt just detta. Under experimentella förhållanden har de utsatt plastmaterial för mekanisk nedbrytning.
– Vi har kunnat visa att mekanisk påverkan på plaster genererar sönderfall av plasten ända ner till plastbitar i nanostorlek, säger Tommy Cedervall som är kemiforskare vid Lunds universitet.
Mikroplast och nanoplast
Deras studie knyter an till den pågående stora frågan om vad som händer med plast som hamnar i naturen och hur denna plast kan påverka djur och människor. Plastpartiklar i nanostorlek innebär några få miljondelar av en millimeter, det vill säga extremt små partiklar, så små att de bevisligen kan ta sig långt in i levande varelsers kroppar. I en tidigare studie från Lunds universitet kunde forskare förra året exempelvis visa att plastpartiklar i nanostorlek kan hamna i fiskars hjärnor och att detta orsakar hjärnskador som sannolikt leder till att fiskarna får rubbade beteenden. Den studien utfördes visserligen i laboratoriemiljö, men tyder på att nanoplast kan ge negativa konsekvenser.
Ett flertal andra studier från forskarvärlden har på senare tid satt fingret på den mer uppmärksammade mikroplasten och dess ökande spridning hos olika organismer samt de befarade konsekvenserna av detta. Det pågår för närvarande intensiva försök att nu även identifiera nanoplaster i naturen.
– Det är angeläget att man börjar kartlägga vad som händer med sönderfallen plast i naturen, säger Tommy Cedervall.
– Det är mer känt hur det ser ut bland personbilsförare. Därför behöver kunskapen bli bättre om alkohol-, drog- och läkemedelsförekomsten bland förare som kör lastbilar och buss, säger projektledaren Camilla Ekström på VTI.
Under perioden 2008 till 2015
Forskarna har använt sig av material från Trafikverkets djupstudiedatabas och Transportstyrelsens olycksrapporteringssystem Strada. De har valt ut olyckor med dödlig utgång och svåra personskador under perioden 2008 till 2015. Alla dessa svåra olyckor är medräknade, oavsett om det handlat om yrkestrafik eller resor på fritiden.
Resultat för omkomna förare visar att förekomsten av alkohol var lägre för lastbil och buss jämfört med tidigare resultat för personbilar – medan illegala droger och narkotikaklassade läkemedel låg på ungefär samma nivå.
Lätta lastbilar
I dödsolyckorna var användandet av alkohol och droger nästan helt kopplat till förare av lätta lastbilar. I den gruppen visade sig 10 procent vara påverkade, medan andelen för förare av tunga lastbilar och bussar var 1 respektive 0 procent enligt djupstudien. Olycksdatabasen visade liknande tendens.
Cannabis och amfetamin var de vanligaste drogerna och lugnande substanser förekom oftast bland de narkotikaklassade läkemedlen.
Det var betydligt mer vanligt att de påverkade förarna själva omkom i dödsolyckorna än om de inte var påverkade, nämligen 81 procent av de som intagit alkohol eller droger och 13 procent av de nyktra. Fordonstypen skiljde sig också åt i de fall där förarna hade varit inblandade i dödsolyckor. Bland de påverkade körde de flesta, 76 procent, lätt lastbil, bland de opåverkade var tunga lastbilar i majoritet med 55 procent.
”Jag har mina dagliga arbetsuppgifter och då finns krisen och riskproblemen i en slags sidolinje /…/ detta område tenderar att skjutas upp till sommaren när vi har mer tid att ta itu med.”
Detta citat från en intervju med en svensk kommunal ledare visar att vardagligt arbete och krishantering för en del chefer ses som separata uppgifter. Andra chefer ser krishantering som en del av sina regelbundna uppgifter och rutiner. Ofta integrerade med sina personliga värderingar.
Susanne Hede, doktor vid Karlstads universitet och verksam vid Försvarshögskolan har disputerat kring ämnet ledarskap vid kris och tar sitt avstamp i erfarenheter efter Tsunamin i Sydostasien 2004 och stormen Gudrun. Den bygger också på enkätfrågor och intervjuer med ett stort antal kommunala ledare i Sverige. Studien syftar till att få kunskap om hur ledare på kommunal nivå, som står som krishanterare, uppfattar och upplever krishantering i beredskap, akut och lärandefasen.
Utmaning i mötet med det oväntade vid kris
Principerna i krishanteringssystemet innebär att kommunala chefer ska planera för och kunna hantera konsekvenser av kriser. Dessutom förväntas de lära av händelsen. Susanne Hedes resultat visar att man i en kommun kan uppfatta en händelse på många olika sätt. En extraordinär händelse i en kommun kan beskrivas som en olycka i en annan. Utmaningar under krishantering handlar om att möta det oväntade när en kris utvecklas. Även om chefer har en beredskapsplan, och har övat så är de inte förberedda i alla avseenden.
– Mina studier visar att det är främst två områden där cheferna anser sig ha en lägre beredskap vid en händelse, säger Susanne Hede. Lägre beredskap uppges finnas förallmänhetens behov, reaktioner och förmågor. Olika synsätt gällande allmänheten kan bidra till samarbetssvårigheter med andra organisationer. Bristande beredskap finns även för de tillfällen när en chef är ansvarig för krishantering samtidigt som hen privat är drabbad av en händelse.
Reflektion och utvärdering i grupp framgångsrik
En händelse utvärderas oftast i form av redogörelser för organisationens styrkor och svagheter under hanteringen. Susanne Hedes avhandling visar att reflektion i grupp utvecklarytterligare lärande efter en kris. Reflektion bidrar till exempel till att visa på dilemman och utmaningar som cheferna lyckats förhindra eller som hade kunnat uppstå.
– Jag hoppas att min avhandling kan öka förståelsen av de kommunala ledarnas uppfattning om sin roll som krishanterare och blir användbar vid utveckling av krishantering.
