– Det här peptidtoxinet är det giftigaste ämnet som någon har hittat i den svenska djurvärlden och att det dessutom kan vara användbart är extra spännande. Sedan tidigare vet vi att peptidtoxiner det finns hos till exempel kägelsnäckor som lever i tropiska vatten. De här slemmaskarna finns i kallare vatten, bland annat på svenska västkusten, säger Ulf Göransson, professor i farmakognosi vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, och den som har lett studien.
Paralyserar kräftor och kackerlackor Forskargruppen har studerat en grupp av marina maskar dit slemmasken långsnöre, Lineus longissimus, hör. Hittills finns det få studier gjorda på slemmaskarnas kemi, men i den här studien har forskargruppen hittat proteinbaserade nervgifter i just arten långsnöre. När masken retas ger den ifrån sig stora mängder av tjockt slem som är toxiskt, giftigt, för bland annat kräftdjur. Forskarna plockade ut det mest förekommande toxinet från slemmet och upptäckte att det kunde paralysera och döda kräftdjur och kackerlackor.
Toxiner påverkar ofta jonkanaler: proteiner som styr transporten av olika joner in i och ut ur celler. Forskarna visade att det isolerade toxinet hämmar inaktiveringen av natriumkanaler hos ryggradslösa djur från tre olika arter: tysk kackerlacka, bananfluga och varroakvalster. Det orsakar kontinuerlig elektrisk signalering i nerver och muskulatur vilket ger upphov till paralys.
I laboratorietester har man undersökt hur toxinet påverkar natriumkanaler hos däggdjur. Där blev reaktionen inte alls lika stark. Därför tror forskarna att toxinet förmodligen inte är giftigt för människor eller andra däggdjur.
Kan användas för insektsbekämpning Idag används liknande nervgifter, som utvunnits ur ormar, spindlar och kägelsnäckor som bland annat läkemedel, farmakologiska verktyg, inom bioteknik och som insektsbekämpningsmedel inom jordbruket. Forskarna tror att även gifterna från långsnöre kan användas vid utveckling av nya bekämpningsmedel för insekter.
– Peptidtoxinets effekt på kräftdjur och kackerlackor är mycket stark, och det är det att det skulle vara effektivt för att bekämpa insekter.
– Ur forskningssynpunkt är det spännande att få vara med om att hitta ett nytt gift i vår egen fauna, i en djurgrupp som är i princip outforskad. Och att vi själva har gjort allt längs hela kedjan, från upptäckten av att ämnet finns i långsnöre, till att beskriva strukturen på toxinet och studera effekten, säger Ulf Göransson.
Med hjälp av nationella registerdata gjorde Lundaforskarna en uppföljning av drygt 600 000 barn födda av inhemska föräldrar under åren 1987-1993. Av dessa hade närmare 1600 barn drabbats av en typ av födelseskada – Brachial Plexus Birth Injury (BPBI) – som innebär att nervtrådar till en arm skadas vid förlossningen. Barnets kvarstående men kan vara av olika art, från att knappt märkas till att inte kunna röra armen och handen.
Fick oftare psykofarmaka När barnen nått tonåren kunde forskarna med hjälp av registerdatabasen utläsa följande om barnen födda med den fysiska födelseskadan:
• De hade i högre grad än de fullt friska barnen medicinerats med psykofarmaka mot psykiska problem.
• Barn från familjer med låga inkomster var mer drabbade än barn från familjer med högre socioekonomisk status.
• Flickor var mer drabbade än pojkar och problemen växte i svårighet om flickorna dessutom kom från familjer med låg socioekonomisk status.
– Att komma från en familj med låg socioekonomisk status är en höjd risk i sig, säger Elia Psouni. Är du dessutom flicka är risken mer än två gånger större att du drabbas av psykisk ohälsa än om du är en pojke från en välbärgad familj.
Varför är flickor mer drabbade? – Jag tror att det handlar om trauma och diskriminering på många plan, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, som lett studien. I min tidigare forskning har jag sett hur upplevelsen och konsekvenserna av skolrelaterad stress är starkare hos tjejer än hos killar. Vad beträffar barnens socioekonomiska bakgrund så finns redan mycket forskning som visar att barn från mindre bemedlade hem ofta har ett sämre stöd hemifrån. Bristerna kan gälla sociala nätverk och tillgång till information och det stöd som behövs.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– En ökad medvetenhet som i sin tur ökar beredskapen och fokus på det psykiska välmåendet långt upp i tonåren. Att barnen får fortsatt hjälp även när den fysiska skadan är färdigbehandlad av ett professionellt team nära patienten.
Bakom studien står förutom Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi även Raquel Perez Vicente, projektadministratör, Lars B. Dahlin, professor i Handkirurgi och Juan Merlo, professor i Social Epidemiologi
Det forskarna Anja Lund och Christian Müller gjort är att utveckla ett tyg som omvandlar rörelseenergi till elenergi, i samarbete med Textilhögskolan i Borås och forskningsinstitutet Swerea IVF. Ju mer textilen belastas och ju blötare den är desto mer elektricitet ger den. Resultaten publiceras nu i Nature Partner-tidskriften Flexible Electronics.
Tyget kan i dagsläget generera tillräcklig energi för att tända en lysdiod, skicka trådlösa signaler eller driva mindre elektriska enheter som en miniräknare eller en digital klocka.
Teknologin bygger på den piezoelektriska effekten, vilket innebär att elektricitet skapas när ett material deformeras, till exempel genom att sträckas. I studien har forskarna skapat en textil genom att väva ihop en piezoelektrisk tråd med en elektriskt ledande tråd, som krävs för att transportera elektriciteten för användning.
– Textilen är följsam och mjuk och blir till och med mer effektiv när den blir fuktig eller blöt, säger Anja Lund. För att demonstrera resultatet av vår forskning använder vi textilen i axelremmen på en väska. Ju tyngre väskan är packad och ju större del av väskan som består av vår väv, desto mer energi får vi ut. När vår väska lastas med 3 kilo böcker får vi ut 4 mikrowatt. Det räcker för att tända en lysdiod. Genom att göra en hel väska i vår textil skulle vi kunna få tillräcklig energi för att skicka trådlösa signaler.
Varje tråd består av 24 fibrer, tunna som hårstrån. När fibrerna omsluts av vätska blir tråden mer effektiv eftersom det skapas bättre elektrisk kontakt mellan fibrerna. Tekniken bygger på forskarnas tidigare studier där de utvecklat den piezoelektriska tråden, som de nu lagt till ytterligare en dimension på.
– Den piezoelektriska tråden utgörs av ett piezoelektriskt skal runt en elektriskt ledande kärna, säger Anja Lund. Tråden och den yttre ledande tråden blir till en seriekopplad elektrisk krets.
Forskarnas tidigare arbete kring piezoelektriska textilier har hittills främst handlat om sensorer och möjligheten att samla in mätdata genom tryckkänslighet. Att använda energin till att kontinuerligt driva elektriska komponenter är helt unikt.
– Att väva in piezoelektriska material i textil innebär att teknologin blir lättillgänglig och den går att använda i vardagen. Det går även att lägga till fler material i väven eller använda det som ett lager i en flerlagersprodukt. Det kräver viss modifiering, men det går, säger Anja Lund.
Forskarna bedömer att teknologin i princip är redo för produktion. Det är nu främst upp till produktutvecklare inom industrin att hitta på hur man ska ta tillvara på teknologin. Trots den avancerade tekniken som ligger bakom materialet är kostnaden relativt låg – jämförbar med priset på Gore Tex. Genom samarbetet med Textilhögskolan i Borås har forskarna kunnat visa att tråden kan vävas i industrivävstolar och är slitstark nog att klara de krafter som krävs för massproduktion.
Kontakt:
Anja Lund, doktor, Kemi och kemiteknik, Chalmers, anja.lund@chalmers.se, 031-772 83 22, 0704-56 46 21
Christian Müller, professor, Kemi och kemiteknik, Chalmers, christian.muller@chalmers.se, 031-772 27 90, 072-376 11 86
Textilen som ger elektricitet
Textilen består av piezoelektriska trådar sammanvävda med elektriskt ledande trådar. En piezoelektrisk tråd är uppbyggd av 24 hårstråtunna fibrer, där varje fiber har en elektriskt ledande kärna som är omsluten av en isolerande och piezoelektrisk polymer. Vid tillverkning utsätts tyget för hög spänning, vilket gör att positiva och negativa laddningar i polymeren separeras på ett ordnat sätt. När textilen sedan töjs eller utsätts för tryck orsakar deformationen av fibrerna en obalans i laddningsfördelningen, vilket genererar en elektrisk spänning. Den elektriskt ledande tråden krävs för att bilda en sluten krets där en elektrisk ström kan flyta.
Den piezoelektriska effekten
Den piezoelektriska effekten innebär att ett material kan generera en elektrisk spänning när det utsätts för tryck eller töjning. Piezoelektricitet kommer av att det uppstår en laddningsförskjutning i materialet när det deformeras, och kan återfinnas bland annat i biologiska material som exempelvis ben, protein och DNA, men även i andra typer av material som keramik, plast och textilier.
Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, och European Research Council (ERC).
– Tidig upptäckt kan vara avgörande för att lyckas med behandling av bröstcancer. Därför är det viktigt att kunna påverka kvinnors medvetenhet om symtomen och deras attityder till behandling. Analfabetism, okunnighet, fattigdom och vidskeplighet gör att många söker vård för sent, säger Nitin Gangane, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Undersökte inte själva sina bröst I sin avhandling har Nitin Gangane gjort två studier av kvinnor i det huvudsakligen landsbygdsdominerade distriktet Wardha i delstaten Marashtra i centrala Indien. Den första studien bestod av ett statistiskt urval av 1 000 kvinnor som intervjuades om socioekonomiska faktorer, kunskaper om bröstcancer och attityder till bröstcancerundersökningar. Den andra studien var en patientstudie i samma distrikt där man följde 212 kvinnor med bröstcancer.
Det visade sig att kvinnorna nästan inte alls själva undersökte sina bröst. 90 procent av kvinnorna på landsbygden kände inte till möjligheten till egenkontroll av brösten. En tredjedel av kvinnorna hade över huvud taget inte hört talas om bröstcancer. Däremot var intresset överlag stort bland kvinnorna för att lära sig mer.
En fördröjning i mer än tre månader med att söka vård observerades hos nästan hälften av kvinnorna. En så kallad systemfördröjning, det vill säga en fördröjning för diagnos och behandling, på mer än tolv veckor kunde ses för 23 procent av patienterna.
Höga kostnader bakom försenad behandling Det vanligaste skälet till att kvinnorna inte hade sökt vård tidigare var att de inte hade känt någon smärta från bröstet. Felaktig inledande diagnos eller sen remiss till undersökning var den vanligaste orsaken till diagnostisk försening, medan försenad behandling oftast berodde på de höga kostnader som behandlingen är förknippade med. Dock var systemförseningarna för bröstcancerpatienter som hängde samman med sjukvården på den indiska landsbygden inte mycket längre än vad som rapporteras från länder med god tillgång till sjukvård. Även om ytterligare forskning behövs för att identifiera olika hinder under hela processen med cancerdiagnos och -behandling, står det nu klart att en viktig uppgift är att få kvinnorna att uppmärksamma symtomen, söka vård och få diagnos i tid.
– Det är angeläget med ett nationellt indiskt bröstcancerprogram samtidigt som man på lokal nivå behöver öka uppmärksamheten bland kvinnor om bröstcancer, säger Nitin Gangane.
Nitin Gangane har en bakgrund som professor i patologi vid Mahatma Gandhi-institutet för medicinsk vetenskap i Sevagram i Indien. Han har där arbetat med att bygga upp ett cancerregister för att bedöma cancerförekomsten på landsbygden. Då blev det tydligt att bröstcancer var den vanligaste cancerformen bland kvinnor men att många kvinnor fick diagnosen för sent i sjukdomsförloppet. Ett besök vid institutet av professor Miguel San Sebastian från Umeå universitet ledde till att Nitin Gangane 2012 började på sin doktorsavhandling i folkhälsa.
Mikroorganismer som bakterier, virus och svampar kan orsaka sjukdomar, men de kan också främja hälsan, påverka tillväxten och förmågan till fortplantning. Tills nu har det inte funnits mycket forskning kring hur mikroorganismer samspelar med, och påverkar fåglar. Elin Videvall, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, är själv överraskad av de resultat hon nått i arbetet med sin avhandling där hon studerat olika fåglar, bland annat strutsar.
Överraskande tydlig koppling – Jag hade inte förväntat mig en sådan tydlig koppling mellan mag- och tarmfloran och överlevnaden hos strutsungar. Vi kan förhoppningsvis hjälpa fler ungar att överleva genom att fokusera på de viktiga mikroorganismerna i magen.
Elin Videvall har också studerat arvsmassan hos fågelmalariaparasiter. Undersökningarna visar att parasiterna kan anpassa sitt genuttryck till den fågelindivid som de befinner sig i. På så vis ändrar parasiterna strategi till det som passar dem bäst.
Resultaten är betydelsefulla eftersom de visar på vikten av att undersöka hur djur reagerar mot olika mikroorganismer.
– Om vi förstår den molekylära responsen som sker under en infektion, så kan vi bättre förstå varför vissa mikroorganismer blir farliga medan andra inte framkallar några som helst symptom.
Malariaparasiten hos människor och däggdjur besläktade Tillsammans med andra forskare har hon dessutom konstruerat ett evolutionärt släktträd som visar att malariaparasiter i människor är mer besläktade med däggdjursparasiter än med fågelmalaria.
Med hjälp av bioinformatik och ny teknik har Elin Videvall analyserat stora mängder DNA och kartlagt hela samhällen av mikroorganismer i fåglar. De nya resultat som hon tagit fram blir utgångspunkten för framtida forskning om bland annat malaria och bakterier i fåglar.
– Jag trodde inte att fåglar klarade av att leva med så hög nivå av malariaparasiter i blodet, omkring 80 procent av de röda blodkropparna var infekterade. Men det verkar som om fåglarnas immunförsvar går igång rejält för att trycka tillbaka infektionen – och de lyckas, säger hon.
Den internationella granskningen har gjorts av ett 30-tal ledande experter inom ryggforskning från olika länder och publiceras som en artikelserie i The Lancet. Den sätter ljuset på att sjukvårdssystemen i många länder idag använder värdefulla resurser på att finansiera undersökningsmetoder och behandlingar som vetenskapen har bevisat vara ineffektiva och i vissa fall till och med skadliga.
Majoriteten blir bra med träning – Majoriteten av dem som får ont i ryggen blir helt bra med hjälp av träning och olika strategier för att hantera smärtan. Men ofta ges dessa patienter istället en mycket aggressivare behandling som ibland riskerar att förlänga förloppet, säger Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Linköpings universitet och en av författarna till artikelserien.
Ryggbesvär är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och sjukskrivning i världen idag, större än till exempel flera vanliga cancerdiagnoser tillsammans. Andelen funktionsnedsatta på grund av ryggbesvär har mer än fördubblats de senaste 25 åren och den fortsätter öka.
Det finns en övertro på kirurgi
Det finns en övertro hos patienter och hos en del av dem som behandlar patienterna om behovet av röntgendiagnostik och kirurgi som enda behandling för ryggbesvär. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att rutinmässiga röntgenbedömningar förbättrar utfallet för patienterna, men det leder till ökad risk för onödig behandling, framhåller författarna.
– Kirurgi skall endast erbjudas till en mindre och väl utvald patientgrupp där bedömningen visat på mer allvarliga symtom. I Sverige opereras cirka tio procent av den totala gruppen med ryggbesvär. För majoriteten är det angeläget att man alltid uttömmer effekten av fysioterapi innan man tar ställning till mer omfattande behandling av till exempel diskbråck, spinal stenos och andra långvariga tillstånd. Sjukvården måste våga stå emot patienternas egen önskan om röntgen och kirurgi som behandling, då vi vet att prognosen oftast är godartad och att olika former av träning många gånger är mest effektivt, säger Birgitta Öberg.
Stora samhällskostnader Den totala samhällskostnaden för en period med ryggbesvär är i snitt totalt 65 000 kronor i Sverige, varav kostnader för sjukskrivning och förtidspension utgör cirka 75 procent. Variationerna i de totala samhällskostnaderna är väldigt stora, från 10 000 kronor upp till 400 000 kronor, där de högre kostnaderna gäller för de som genomgått kirurgiska behandlingar.
– Det är bevisat att det är bra att fortsätta att vara aktiv vid ryggbesvär och det behövs ett bra samarbete mellan arbetsgivare och vårdgivare för att möjliggöra tidig återgång till arbete för dem som drabbats. Vidare så är det viktigt att nya bedömningsmetoder och behandlingar inte införs innan de har blivit ordentligt utvärderade, säger Birgitta Öberg.
Artikelserien: ”The Lancet Low Back Pain Series”, The Lancet Low Back Pain Series Working Group, The Lancet, publicerad online 21 mars 2018, inkluderar:
Artikel 1: “What low back pain is and why we need to pay attention”, Jan Hartvigsen, Mark J Hancock, Alice Kongsted, Quinette Louw, Manuela L Ferreira, Stéphane Genevay, Damian Hoy, Jaro Karppinen, Glenn Pransky, Joachim Sieper, Rob J Smeets, Martin Underwood on behalf of the Lancet Low Back Pain Series Working Group,
Artikel 3: “Low back pain: a call for action”, Rachelle Buchbinder, Maurits van Tulder, Birgitta Öberg, Lucíola Menezes Costa, Anthony Woolf, Mark Schoene, Peter Croft on behalf of the Lancet Low Back Pain Series Working Group,
Kontakt:
Birgitta Öberg, professor i fysioterapi, birgitta.oberg@liu.se, 013–28 28 98 eller 0708–99 39 77
Hans Tropp, överläkare och adjungerad professor i ortopedi, hans.tropp@regionostergotland.se, 010–103 41 74 eller 076–855 18 74 (inte artikelförfattare, men involverad i forskningen bakom)
Forskningsprojektet Swedish Obese Subjects, SOS, leds från Sahlgrenska akademin och har i flera uppmärksammade studier påvisat fetmakirurgins hälsovinster. Det har bland annat handlat om att förhindra utvecklingen av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar samt minska förekomsten av vissa cancerformer.
I den aktuella studien har forskarna undersökt risken för kronisk njursvikt hos cirka 2 000 patienter som genomgått fetmaoperation, och jämfört dessa med en lika stor grupp patienter med fetma som istället fått sedvanlig behandling för fetma i primärvården.
Halverad risk vid fetmaoperation Resultaten visar att fetmaoperation minskar risken för kronisk njursvikt med minst 50 procent. Kronisk njursvikt är en sjukdom som kan kräva dialys eller njurtransplantation. Studien har möjliggjorts genom en kombination av SOS-studiens långa uppföljningstid, upp till 26 år, och tillgången till svenska sjukvårdsregister.
Studien, som publicerats i tidskriften International Journal of Obesity, visar även att den skyddande effekten av fetmaoperationer är som mest påtaglig hos patienter med mycket proteiner i urinen, vilket tyder på njurpåverkan. Detta indikerar att fetmakirurgi kan förhindra att patienter med njurpåverkan får förvärrad njursjukdom och i värsta fall njursvikt.
Fler sjukdomar kan förhindras
Sammantaget gör fynden i studien att även njursvikt nu kan adderas till de sjukdomar som kan förhindras med fetmakirurgi.
– Även om tidigare studier, ofta med kortare uppföljningstid, har påvisat att fetmakirurgi minskar njurskador och påverkar njurfunktionen positivt, har vi i denna studie för första gången påvisat att detta även leder till minskad förekomst av kronisk njursvikt, konstaterar Per-Arne Svensson, docent i molekylär medicin och forskare inom fetma, diabetes och kardiovaskulär sjukdom.
EU:s regler om arbetskraftens fria rörlighet omfattar inte bara EU-länder utan också länder i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). En ny stor jämförande studie visar på övervägande positiva statsfinansiella effekter för mottagarlandet av att personer födda i ett EU/EES-land flyttar dit för att arbeta.
Analysen har genomförts av forskare vid Uppsala universitet som del i ett större europeiskt forskningsprojekt om EU:s arbetskraftsrörlighet och visar att effekterna skiljer sig mellan länderna. Det pekar i sin tur på möjligheter för beslutsfattare i Europa att lära av de länder som varit framgångsrika och förbättra såväl nationella som EU-täckande regelverk.
Norge bland vinnarna I Schweiz, Cypern, Norge och Belgien återfanns de största statsfinansiella vinsterna av EU-invandring, medan Slovakien, Polen och Estland i stället kunde bokföra nettokostnader. För en stor majoritet av länderna i EES – 21 av 29 undersökta länder – kunde positiva statsfinansiella effekter under 2004–2015 bokföras. De fick alltså mer i skatteintäkter och andra inkomster från EU/EES-invandrare än vad man spenderade på bland annat bidrag och välfärdstjänster för samma grupp.
Resultaten kommer från den första heltäckande analysen av de statsfinansiella effekterna av den fria rörligheten inom EU/EES. Forskningen genomfördes vid Uppsala universitet som en del av REMINDER-projektet (Role of European Mobility and its Impact and Narratives, Debates and EU Reforms) – ett omfattande internationellt forskningsprojekt med sitt huvudsäte vid Oxforduniversitetet och finansierat av Horizon 2020. Syftet med projektet är att undersöka de sociala och ekonomiska effekterna av den fria rörligheten inom EU samt även den offentliga debatten runt dessa frågor.
Låginkomstländer i öst förlorare – Vår analys visar att i de flesta länder i EU/EES så betalar EU-invandrare något mer i skatt och sociala avgifter än vad de får tillbaka i form av offentliga bidrag och tjänster, vilket innebär att de gör ett nettofinansiellt bidrag till skattekistan. Det gäller dock inte alla länder, och ett fåtal – huvudsakligen låginkomstländer i Östeuropa – får i stället vissa nettofinansiella kostnader. De länder som har störst andel EU/EES-invandrare i befolkningen tenderar också att ha positiva effekter per invandrarhushåll och därmed också sammantaget relativt stora positiva statsfinansiella effekter, säger Rafael Ahlskog, forskare vid Uppsala universitet och en av medförfattarna till studien.
Den här analysen är viktig eftersom den gör att vi kan granska effekterna av en gemensam policy. Den visar att nästan överallt – oavsett om effekten var positiv eller negativ – så var den relativt begränsad och i de flesta fall mindre än 0,4 procent av BNP. I Sveriges fall skulle det idag motsvara ca 20 miljarder kronor per år, säger Pär Nyman som är rapportens andra medförfattare och forskare vid Uppsala universitet.
Mer jämförbara data behövs – Det är dock viktigt att ha i åtanke att de här siffrorna är beräknade med en mängd nödvändiga antaganden och de skall därför inte ses som några absoluta sanningar, säger Pär Nyman.
Resultaten från analysen är i linje med vad andra oberoende jämförande analyser funnit – till exempel forskning gjord av OECD, som dock inte tittat specifikt på EU-mobilitet. Rapporten understryker också vikten av att förbättra processer och regelverk för att samla in jämförbara sociala och ekonomiska data inom hela EU.
– De här forskarna har producerat den första stora, jämförande analysen av de statsfinansiella effekterna av EU-invandring, någonsin. Den visar tydligt att majoriteten av medlemsländerna i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet fick ett nettofinansiellt överskott, men analysen försvårades också avsevärt av de olika sätt som migrationsdata samlas in på runt om i unionen. Förhoppningsvis kan större ansträngningar göras för att säkra kvaliteten och jämförbarheten för den här typen av data i framtiden. På så vis skulle vi kunna göra ytterligare framsteg för att förstå vilka effekterna egentligen är av rörligheten inom EU, säger Carlos Vargas-Silva som leder REMINDER-projektet vid Oxforduniversitetet.
Kontakt:
Rafael Ahlskog, forskare vid Uppsala universitet, rafael.ahlskog@statsvet.uu.se, 018-471 1992 eller 0709-697 033
Pär Nyman, forskare vid Uppsala universitet, Par.Nyman@statsvet.uu.se, 018-471 3376 eller 0739-952511
Mer information:
• Två länder är exkluderade från analysen pga brist på data – Luxemburg och Rumänien.
• Data från rapporten finns (i bifogad bilaga) under i tabell 1 och figur 1. Notera att analysen gjordes för att underlätta jämförelser mellan länder, snarare än att ge exakta lägesbilder av varje enskilt land.
Slakt utsätter oundvikligen produktionsdjuren för välfärdsrisker och hanteringen vid slakt kan utgöra den mest stressfyllda händelsen i djurens liv. Exempel på potentiellt stressfyllda situationer är hantering utförd av främmande människor, omild lastning och avlastning, lång transport under obekväma förhållanden, väntan och eventuell övernattning på slakteriet, bristande tillgång på vatten och foder, blandning med främmande djur, obekanta miljöer och lukter, plötsliga temperaturförändringar och kraftigt buller.
Även om ansträngningar har gjorts för att minska djurens lidande i samband med transport och slakt upplever de flesta lantbruksdjur fortfarande betydande stress strax före och i samband med slakten. Stark eller långvarig stress kan också försämra köttkvaliteten genom förbrukning av glykogenreserverna i musklerna.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått forskningsmedel från Marie-Claire Cronstedts stiftelse för ett projekt som handlar om småskalig och mobil slakt av nötkreatur. Projektet studerar bedövning och avblodning utomhus på gården före transport till slakteri. Donationen är på 810 000 kronor och ska stödja första årets forskning på ett treårsprojekt med total kostnad på 2 255 000 kr.
2014 donerade stiftelsen 2 450 000 kr till ett tidigare delprojekt om mobilslakt som behandlar djurvälfärd och köttkvalitet i mobil och stationär slakt. Den nya donationen berör en fortsättning av projektet.
– Ännu har det inte skett. Men klart är att sociala medier kommer att spela en större roll i år än i tidigare val, säger Marie Grusell som är doktor i kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på strategisk kommunikation.
Sedan 2009 har hon följt partiernas valkampanjer och det finns mycket som talar för att årets val blir valet då de sociala medierna bryter igenom på allvar.
Skälen är flera. 78 procent av svenskarna är uppkopplade via mobilen varje dag och andelen ökar hela tiden. Internet har konkurrerat ut tv och papperstidningar och blivit den viktigaste informationskällan. Idag lever traditionella medier och sociala medier i symbios.
Blixtsnabb spridning viralt
Sociala medier hämtar nyheter från traditionella medier och traditionella medier fångar upp vad som händer på sociala medier. Innehållet på sociala medier uppdateras hela tiden och är alltid tillgängligt. Och när något går viralt så sprids det blixtsnabbt.
– Partierna vill vara där medborgarna är, men slutar inte att använda de traditionella kanalerna. Istället kombinerar man de kanaler man har till sitt förfogande på nya sätt. Verktygslådan för att nå väljarna växer hela tiden, säger Marie Grusell.
Avgörande för hur kanalerna används är målgrupp och budget. Marie Grusell lyfter några olika exempel på vägar:
2014 avstod Miljöpartiet all tv-reklam för att istället satsa pengarna på sociala medier. Kanske gör de likadant i år.
För Socialdemokraterna är dörrknackning och tv-reklam viktigast.
Gudrun Schyman och FI satsar sannolikt på homeparties precis som de gjorde 2014.
SD kommer troligen att lägga stora pengar på att skicka ut valsedlar med posten eftersom det kan vara svårt för deras väljare att få tag på valsedlar på valdagen.
– Men vi kan vara säkra på att sociala medier kommer att spela en större roll än tidigare och de kan få genomslag som bärare av berättelser. Som när Ebba Busch Thor gjorde en film där hon åldras med budskapet ”man ska inte vara rädd för att bli gammal”, säger Marie Grusell.
Redan i valet till Europaparlamentet 2009 fanns majoriteten av partierna på Twitter, men vad man gör på sociala medier har förändrats under åren.
Skräddarsydda budskap
– Hittills har sociala medier använts som en annonsplats där man ropar ut sitt budskap utan dialog med användarna. Men i det här valet tror jag att vi kommer att se mer av partiledare och ministrar som finns uppkopplade för att svara på väljarnas frågor, säger Kajsa Falasca som forskar om politisk kommunikation vid Mittuniversitet.
Precis som Marie Grusell tror Kajsa Falasca att det kommer att bli mer av känslor och rörlig bild på internet.
– Det är när vi känner något som vi trycker på dela-knappen. Och syftet är ju att budskapen ska spridas.
Med sociala medier uppstår nya möjligheter att skräddarsy budskap mot utvalda målgrupper. All data vi lämnar ifrån oss på till exempel Facebook kan sammanställas för att mejsla fram en detaljerad profil av vår personlighet. Det var något som diskuterades mycket i samband med amerikanska presidentvalet. Då användes en extrem variant, så kallade Dark Ads som kritiserats för att vilseleda väljarna och manipulera budskap.
Ett syfte var bland annat att påverka demokratiska väljare att avstå från att rösta. Annonserna visades på Facebook. De var inte synliga för någon annan än den som var mottagare och det var otydligt vem som vad avsändaren.
– Ur ett perspektiv är Dark Ads fantastiskt. Att kunna gå direkt till en målgrupp och skicka ett specifikt budskap är ju en enorm möjlighet. Det problematiska är när frågor inte kan diskuteras öppet av många människor. När budskapen inte sätts i större sammanhang och det är oklart vem som står bakom kampanjen. Det är det som kan hota demokratin, säger Marie Grusell.
Så här använder politikerna sociala medier
Politikerna märkte tidigt att det är skillnad på de olika plattformarna. Twitter är snabbt och där vill man väcka opinion. På Facebook kommunicerar man med sina trogna följare. Där håller man rent i kommentarsfälten, visar upp partiaktiviteter som sker för att skapa engagemang.
Att vara aktiv på sociala medier är framförallt en uppgift under dagtid. Uppdateringarna sker mellan klockan 9 och 17, utom när det är viktiga debatter. Då följer samtliga politiker debatten – och twittrar och facebookar samtidigt.
Källa: Marie Grusell, medieforskare, Göteborgs universitet
Under mars 2018 framkom det att data från 50 miljoner Facebook-användare har analyserats och använts i det amerikanska valet. Trumpkampanjen påstås ha köpt profileringen av utvalda väljargrupper av företaget Cambridge Analytica, som specialiserat sig på att sammanställa data från sociala medier och därigenom förutsäga till exempel människors politiska åsikter.
Även svenska partier har blivit kontaktade av Cambridge Analytica. Kajsa Falesca konstaterar att det inte är troligt att svenska partier skulle inleda ett samarbete. Det kostar helt enkelt för mycket.
– Jag tror inte att det finns något parti som kan lägga de resurserna. Sedan vet man heller inte hur framgångsrik metoden har varit. Det är väldigt svårt att mäta resultatet, säger hon.
Smutsigare valrörelse
Men att vi kommer att se budskap som anpassats efter våra personliga digitala spår även i den svenska valrörelsen kan vi vara säkra på, om än inte på den nivå som uppstod i det amerikanska valet.
– Självklart kan det vara ett problem om man inte har en varierad mediekonsumtion. Men i Sverige tar vi del av många olika medier. Vi följer ofta flera tidningar och nyhetssajter på internet. Vi har en självständig press och stark public service. Det bidrar till en bred debatt, säger Kajsa Falasca.
Trots det kan sociala medier innebära ett orosmoln i valrörelsen. Det finns en risk att den blir smutsigare än vad vi är vana vid. Med hårda personangrepp och ryktesspridning, menar Marie Grusell.
– Partierna håller nog en rumsren valkampanj. Istället är det andra politiska organisationer eller starkt ideologiska rörelser som kan stå bakom den typen av attacker. Den med ont uppsåt har alltid jobbat med sådant. Men i sociala medier är möjligheterna mer tillgängliga, spridningen större och man kan vara anonym. Jag tror att vi kommer att se mer av detta ju närmare valet vi kommer.
I sociala medier är det också lätt att blåsa upp sin betydelse genom att köpa följare. Nyligen berättade till exempel New York Times att företag har sålt följare till personer som vill få genomslag på Twitter och andra sociala mediesajter.
Är det här något vi kan få se i den svenska valrörelsen?
– Instinktivt så tror jag att partierna är försiktiga med det. Men efter New York Times avslöjande vet man ju faktiskt inte, säger Marie Grusell.
Sociala medier har sänkt tröskeln för att delta i det demokratiska samtalet. För den som är intresserad av politik finns hur mycket information som helst på internet.
– Men även om det har uppstått nya möjligheter att få kontakt med politiker är det inte så många som utnyttjar den. Tyvärr bekräftas det vi visste sedan tidigare, att de som är intresserade av att ta till sig ny kunskap kommer att fortsätta att göra det. De som inte vill kommer att fortsätta att avstå.
Är nackdelarna med sociala medier större än fördelarna?
– Ja egentligen, tyvärr. Om man nu ska se det krasst, säger Marie Grusell.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
I Klippan har en grupp förvildade, till synes friska katter insjuknat svårt av lungmask. Av 33 smittade katter har 24 dött, eller varit så svårt sjuka att de har avlivats av djurskyddsskäl.
Katterna omhändertogs av kattföreningen Hemlösa katter Helsingborg/Skåne. I början visade de inga symtom på infektion av lungmask. Deras andning försämrades dock plötsligt kraftigt på bara ett par timmar. De första katterna dog då de var under veterinärbehandling för ansträngd andning. Diagnosen lungmask ställdes sedan genom obduktion.
Lungmask i Danmark
– Parasitens utbredning i Sverige är okänd, men tidigare har enstaka fall av lungmask konstaterats i Skåne. I Danmark är lungmask påvisad hos åtta procent av friska utekatter. Människor infekteras inte av denna lungmask, säger Eva Osterman Lind, parasitolog och veterinär vid SVA.
Katter kan smittas med lungmask, Aelurostrongylus abstrusus, när de äter bytesdjur som möss, fåglar och reptiler. Kattens lungmask ger oftast inte upphov till kliniska, synliga symtom. Vid kraftiga infektioner kan katterna få hosta, andningssvårigheter, rinnande ögon och bli hängiga. Hemlösa katter har ofta flera infektioner samtidigt vilket sannolikt gör dem mer känsliga för påfrestningar och stress. Detta kan ha bidragit till att dödsfallen blev så många i detta fall. Det är känt att kliniskt friska katter med lungmask kan dö i samband med sövning.
SVA genomför just nu en studie av kattens lungmask där myndigheten behöver få in avföringsprover från friska katter med tillgång till utevistelse i Skåne, Blekinge och Halland. Syftet är att få mer kunskap om förekomst och symtom av lungmask hos katt i Sverige.
Många läppfiskar äter parasiter och rengör andra fiskar. Laxodlingar i Norge och Storbritannien använder därför olika arter av läppfisk, framförallt snultror, för att motverka laxlus. En av de mest använda arterna är Skärsnultra. Den finns naturligt i tångbältet längs den svenska och norska kusten.
Ökat behov av snultror Skärsnultrans utbredning sträcker sig till Tröndelag i mellersta Norge. Där finns det också en stor mängd laxodlingar. För att möta det starkt ökande behovet av snultror fiskas stora mängder längs den svenska och norska Skagerrakkusten och transporteras levande till laxodlingar i Tröndelag och längre norr ut.
Men nu rymmer snultrorna från de norska laxodlingarna. Väl utanför odlingarna leker de med fisk från lokala bestånd och deras avkommor blir då hybrider mellan fisk från Skagerrak och Tröndelag, visar ny forskning publicerad i Royal Society Open Science.
Gjort en genetisk studie Svenska forskare vid Göteborgs universitet har, tillsammans med norska forskare vid Havsforskningsinstitutet, gjort en genetisk studie på vilda fiskar i Tröndelag.
– Mer än en tredjedel av de undersökta fiskarna visade sig vara rymlingar eller avkommor från rymlingar. Det betyder att fiskarna rymmer och leker med lokala bestånd, vilket kan ha stor inverkan på de lokala populationerna, säger Ellika Faust.
– Oavsiktligt utsläpp av främmande populationer, som i detta fall snultror, kan få svåröverskådliga ekologiska och evolutionära konsekvenser, säger Carl André.
Kontakt: Ellika Faust, doktorand i bevarandegenomik vid institutionen för marina vetenskaper, Ellika.faust@gu.se, 076-622 90 03
Carl André, professor i populationsgenetik vid institutionen för marina vetenskaper, carl.andre@gu.se, 070-521 62 95
En attosekund varar i exakt en miljarddel av en miljarddels sekund. Det är de kortaste ljus- och elektronpulser som någonsin skapats.
– Ingen forskargrupp har tidigare lyckats generera attosekundpulser med den fotondensitet som krävs i det extrema ultravioletta (XUV) spektrumet för att filma elektroner, säger László Veisz, professor på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Det forskarteamet har gjort är att skala upp en redan existerande attosekundteknik, och för det syftet utveckla de en laser som skickar ut 100 gånger fler fotoner per puls än ett konventionellt lasersystem.
I de första experimentserierna skickas attosekundpulserna genom xenongas. Här kunde forskarna se att två fotoner interagerande och joniserade innerskalelektroner. I tidigare attosekundexperiment har det bara varit möjligt att observera interaktion mellan innerskalelektroner och en ensam XUV-foton.
Två fotoner från en XUV attosekundpuls absorberas (lila klot) av kärnelektroner i gasen xenon (atomkärna med grönt moln) och resulterar i emission av fyra elektroner (gröna klot). Bild: Umeå universitet, Mattias Pettersson
– Experiment där det är möjligt för innerskalelektroner att interagera med två XUV-attosekundpulser kallas ofta för den heliga graal inom attosekundfysik. Anledningen är att fenomenet gör det möjligt att filma elektroners rörelse utan att störa deras dynamik, säger László Veisz.
Attosekundlaserteknik möjliggör studier med extrem tidsupplösning som kan ge unik information om materia och kontrollera reaktioner inuti materia. Studierna förväntas kunna flytta fram forskningsfronten inom områden som optisk elektronik och strukturbestämning inom biomedicin.
László Veisz är föreståndare för RElativistic Attosecond physics Laboratory (REAL) vid Umeå universitet.
– I den här åldern debuterar ofta allergier. Vi ska därför mäta om barnet har antikroppar i blodet mot allergiframkallande ämnen, säger docent Christina West, huvudansvarig för astma- och allergiforskningen i projektet Northpop, och även medicinskt ansvarig barnläkare i Västerbotten för barn och ungdomar med allergiska sjukdomar.
Svaret i blodprovet bedöms sedan i relation till de allergiska symtom som barnet har. Vissa barn som har allergi-antikroppar i blodet utvecklar ändå ingen allergi, utan kroppens immunsystem tycks istället lära sig att tåla de ämnen som antikropparna har bildats mot.
– Intressant nog verkar den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen ha stor betydelse för om kroppen ska lära sig att tåla mat och ämnen i luften som exempelvis pollen. Den verkar även kunna kopplas till risken att drabbas av moderna livsstilssjukdomar som övervikt och fetma. Målet är att utveckla förebyggande metoder så att barnen inte insjuknar, säger Christina West.
Alla Västerbottens blivande barnfamiljer erbjuds att delta i projektet Northpop, från ultraljudsundersökningen i början på graviditeten fram till dess att barnet fyller sju år. I studien, som startade 2016, undersöks risk- och friskfaktorer både genom provtagning och genom att föräldrarna svarar på frågor om levnadsvanor, miljö och om barnens hälsa. Andra riskfaktorer som studeras är brist på D-vitamin, jod eller folsyra under graviditeten.
1 600 familjer i hälsoprojektet
Projektet Northpop drivs gemensamt av forskare vid Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. Deltagandet är frivilligt. Sedan starten 2016 har 1 600 familjer gått med i Northpop.
Projektet syftar till att ge underlag till medicinsk forskning kring hur man ska kunna förebygga sjukdomar som astma, allergier, fetma och ADHD.
– Det är ett spännande projekt som ger unika forskningsmöjligheter. Vi märker en stor entusiasm hos de deltagande familjerna och även hos vårdpersonal och forskare. Antalet familjer i studien fortsätter att växa. Vårt mål är 10 000 familjer, säger professor Magnus Domellöf, barnläkare och huvudansvarig för projektet.
Kontakt:
Christina West, docent och barnläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, christina.west@umu.se, 090-785 22 16
Magnus Domellöf, professor och barnläkareInstitutione, n för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, magnus.domellof@umu.se, 090-785 21 28
Richard Lundberg, Projektkoordinator, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för pediatrik, Umeå universitet, info@northpop.se, 090-785 21 32
– De som har levt länge med alkoholproblem har ofta stora tvivel på sin egen förmåga att komma ur missbruk och de saknar dessutom ofta sociala kontakter med familj och i många fall saknas också stöd från samhället. Det här är en grupp som står långt från idealbilden om det goda åldrandet och en viktig grupp att nå med insatser, säger Magdalena Bergström, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå Universitet.
Tvivlar på framtiden
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort livsberättelseinspirerade intervjuer med 19 kvinnor och män mellan 56 och 69 år som själva upplever sig ha långvariga och pågående alkoholproblem.
Resultaten visar att intervjupersonerna pendlar mellan bristande tro på att de kan få en bättre tillvaro och önskningar om förändring av drickandet och livssituationen i övrigt. Intervjupersonernas syn på framtiden är sammanflätad med tankar kring alkoholanvändningen. Fortsatt drickande är förknippat med lidande och en för tidig död medan nykterhet är associerat med möjligheter att förbättra sina relationer till anhöriga samt att få ett bättre liv i allmänhet.
De få intervjupersoner som fortfarande hade kontakt med nära anhöriga eller som hade funnit sig till rätta på behandlingshem eller i självhjälpsgrupper framhåller dessa kontakter som mycket betydelsefulla för deras strävan efter att komma till rätta med sina alkoholproblem.
Saknar stöd från sociala nätverk Viljan till förändring kantas dock många gånger av tvivel på sin förmåga. De flesta intervjupersoner har under livets gång gjort flertal försök att bli nyktra utan att hitintills ha lyckas. På grund av sina dryckesproblem och sin ålder var flertalet intervjupersoner sjuk- eller ålderspensionärer. Därtill saknar många stödjande sociala nätverk då vänner och anhöriga utan alkoholproblem har dragit sig undan. Detta innebär att flera intervjupersoner står utan sociala nätverk som kan stödja ambitioner om att dricka mindre eller inte alls.
Magdalena Bergström anser att de intervjupersoner som står utan behandlande insatser och som saknar kontakt med anhöriga eller självhjälpsgrupper är i stort behov av stöd och hjälp från samhället. På det hela taget påminner intervjupersonernas vardagsliv väldigt lite om nutidens ideal där människor förväntas planera för sin ålderdom och hålla sig friska och aktiva så länge som möjligt.
– Medelålders och äldre personer med alkoholproblem omgärdas av negativa föreställningar vilket är till nackdel vad det gäller att få tillgång till vård och behandling för att förändra sina dryckesvanor, säger Magdalena Bergström.
Det finns en tydlig koppling mellan utbredd åderförfettning (ateroskleros) i kranskärlen och åderförfettning också i övriga delar av kroppen hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Kombinationen av dessa förändringar medför en klart sämre prognos för patienten. Fysisk aktivitet liksom behandling med läkemedelsbehandlande stent (kärlimplantat) förbättrar prognosen visar forskning vid Region Örebro län.
En sjukdom som drabbar hela kroppen – Som kardiolog möter jag i min yrkesutövning varje dag patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp vilket i sin tur vanligen beror på aterosklerossjukdom i kranskärlen. I min forskning försöker jag vidga perspektivet. Istället för att bara fokusera på hjärtat vill jag också titta på ateroskleros som en sjukdom som drabbar hela kroppen, säger Fredrik Calais, överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Åderförfettningens utbredning i kärlen är indikator på utgång för hjärtinfarktpatienter
I sin avhandling har han studerat hur effekten av olika behandlingsmetoder och livsstilsförändringar påverkas av åderförfettningens utbredning. Åderförfettning är en progressiv sjukdom som drabbar artärer i hela kroppen. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör den ledande orsaken till ohälsa och bortgång globalt.
– Vår forskning ger underlag för ett nytt sätt att avgöra prognos och styra behandling för patienter med hjärtinfarkt genom en enkel ytterligare analys av kranskärlsförändringarnas utbredning, säger Fredrik Calais.
Viktiga livsstilsförändringar Årligen behandlas cirka 800 patienter med hjärtinfarkt eller kärlkramp på Universitetssjukhuset Örebro. Patienten kan själv göra olika livsstilsförändringar för att förbättra sin egen prognos att slippa drabbas av hjärtinfarkt genom att sluta röka, minska konsumtionen av rött kött och äta mera grönt dagligen samt röra på sig minst trettio minuter på dagen.
Forskningen visar också att läkemedelsbehandlande stent i kranskärl var förknippat med lägre risk för återförträngning och bortgång i jämförelse med metallstent. Det framgår även i avhandlingen att metoden som går ut på att suga ut proppar ur kranskärlen vid behandling av hjärtinfarkt (trombaspiration) inte påverkar prognosen. Den metoden används numera inte som rutinbehandling vid Universitetssjukhuset Örebro.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
