Hur används sociala medier inför ett val och vem gör egentligen kampanjarbetet? Kajsa Falasca, forskare i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, studerade partiers och politikers sociala mediernärvaro valet 2014.
– Det tar stora resurser att vara aktiv på sociala medier. Därför används de mest som reklampelare, säger hon.
Snabbtänkt: Åttio forskare synar valrörelsen
Åttio forskare är just nu i full gång med att studera årets valrörelse. Tio dagar efter valet publicerar Mittuniversitetets Snabbtänkt en gratis, nedladdningsbar rapport med resultat, analyser och reflektioner kring valet 2018.
− Vi har utgått från engelsk förlaga när vi arbetat fram Snabbtänkt. Oavsett vad som händer kommer valrörelsen säkerligen att vara fylld av motstridiga påståenden och yviga tolkningar från politiker, journalister, påverkare och andra typer av opinionsbildare. Här blir den akademiska forskningen en viktig motvikt, säger Kajsa Falasca, lektor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.
− Vi involverar fler än 80 ledande forskare som bidrar med analyser kring partier, politiska frågor, valkampanjen, nyhetsmedier, väljare, sociala medier, visuell kommunikation, populär kommunikation eller andra aktuella frågor från valrörelsen 2018.
Forskarna kommer från tolv svenska lärosäten och sju utländska universitet, och leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.
Källa: Mittuniversitetet
När de sociala medierna var i sin linda såg man dem som en möjliggörare för dialog mellan politiker och medborgare, men kommunikationsforskare upptäckte snart att så var inte fallet. Istället för att använda sociala medier för att möta sina väljare använde alltså partierna till exempel facebook och twitter som reklampelare.
Om ett inlägg får ett stort genomslag kan det användas och lyftas igen, och därmed får avsändarna stor uppmärksamhet utan att egentligen göra så mycket själva.
– Partierna pumpar ut budskap, och låter följarna göra jobbet. Därav namnet ”digital political labour”.
Miljöpartiet höll valstuga på facebook
Ett litet undantag kunde dock forskarna se i valrörelsen 2014. Bland de politiska partierna fanns en aktör som använde sociala medier lite annorlunda än de andra, Miljöpartiet.
Miljöpartiet valde att använda sin facebooksida som en slags digital valstuga, där de till exempel annonserade om en viss tid som de skulle finnas på plats för att svara på frågor. På så sätt skapades det en dialog med väljarna.
Att enbart använda sociala medier som en plats för marknadsföring kan ha sina fördelar, som till exempel gratis arbetskraft i form av följare som sprider budskapet vidare. De politiska partierna kanske inte har någon som följer debatten och som svarar på inlägg, men trots det skapas dialoger mellan användarna som är nog så viktiga.
Enskilda politiker aktiva
De enskilda politikerna kan däremot vara väldigt aktiva. Det finns de som går in och kommenterar och för dialog med användarna på sina respektive partisidor och privata sidor.
Det är alltid den enskilde personen som ansvarar för en kommentar. Att moderera ett långt kommentarsfält tar tid och resurser. En del makthavare är också bra på att trycka på precis de rätta knapparna för att få starka reaktioner.
– Sociala medier bygger på snabba reaktioner. Vi människor reagerar mest på känslor , säger Kajsa Falasca.
En som bevisligen är proffs på att trycka på känsloknappar är USA:s president Donald Trump. Men det finns svenska exempel också.
– Hanif Bali (M) är ju ett exempel på en som vet vilka knappar man ska trycka på.
Baksidan när det handlar om snabba reaktioner och att vi reagerar med känsla är att det inte alltid slutar så bra.
– De som är mer balanserade och vettiga kanske drar sig undan om debatten blir för livlig. Där kan man önska att partierna var mer närvarande och tog debatten.
Viktigt väcka känslor
Kajsa Falasca kan konstatera att det vid varje val finns en ny strategi. Som med allt annat är det trender som styr och 2014 var storytelling hetast.
– Då träffade man Birgitta som jobbade på ett äldreboende och berättade om hennes vardag etcetera. Trenderna innebär att om något går bra, då hakar alla på.
2018 pratar alla om rörlig bild. Det pratas även mycket om känslor. Att polarisera och förenkla ligger också i tiden.
– Se bara på moderaterna i Göteborg och kampanjfilmen de gjorde om staden förr och nu. Vilken reaktion de fick. Filmen väckte känslor och det blev en polarisering i debatten.
Att skapa en twitterstorm, att bli viral eller i slutändan bli omskriven i etablerade medier kan också vara en kampanjstrategi, menar Falasca.
I år finns fler kanaler, sociala medier, plattformar och nätverk än någonsin. Fördelen är att det finns något för alla, nackdelen är att det kan bli svårt att sålla bland all information. De traditionella valstugorna ska inte underskattas, menar Falasca. Som väljare gäller det att hålla huvudet kallt och vara källkritisk.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Artikeln är uppdaterad och publicerades först 6 april 2018.
I studien Social media election campaigning: who is working for whom? A conceptual exploration of digital political labour analyserade Kajsa Falasca, Mikolaj Dymek och Christina Grandien valet 2014
– Jag tror att man skulle ge eleverna bättre möjligheter att bli självständiga vuxna om man fokuserade på enklare matlagning istället för på den avancerade som nu görs på en del håll. Kanske är det rimligare att lära sig använda hel- eller halvfabrikat som frysta köttbullar, pulvermos och färdig vaniljsås, för att få till en bra okomplicerad måltid, än att jobba med recept och att öva på att göra vaniljsås från grunden, säger Albina Granberg, doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Fyra gånger mer hemkunskapsundervisning i särskolan Under flera år har forskaren Albina Granberg följt undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap, framför allt matlagningsundervisningen, på tre olika grundsärskolor (skolor för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning). I grundsärskolan har eleverna upp till fyra gånger så mycket hem- och konsumentkunskap som barn i vanlig grundskolan, men fram tills nu finns väldigt lite forskning på ämnet.
Syftet med forskningen har varit att studera hur matlagningen i ämnet ser ut, och vilka möjligheter och begränsningar som eleverna har för att kunna lära sig att laga mat. Sammanlagt har forskaren deltagit vid 16 lektioner, och har även intervjuat 22 hemkunskapslärare. Slutsatserna i studien bygger hon på både egna observationer och på intervjuer med lärarna.
Mer fokus på söta bakverk än matlagning Det Albina Granberg såg när hon var med på lektionerna var att det var mycket fokus på att kunna baka söta bakverk, och mindre fokus på att lära ut matlagning. Bakning ingår i kursplanen för ämnet men Albina Granberg visar i sin studie på en obalans där bakning tar större plats än matlagning.
Hon ser många anledningar till att det är så här. Delvis kan det bero på att läraren ofta är den enda på sin skola som undervisar i hem- och konsumentkunskap. Det gör det svårare att diskutera ämnet med kollegor och att på det sättet utveckla undervisningen. Några lärare sitter till och med och gör sina egna recept när de känner att det inte finns bra material och inspiration tillgänglig.
En annan anledning kan vara att kommunerna ofta har upphandlade avtal med matgrossister som säljer mycket i storpack. Om läraren behöver köpa ganska små mängder färskvaror, till exempel ett kilo köttfärs för att göra köttbullar, kanske det inte finns mindre förpackningar hos grossisten än tio kilo och det går inte åt i undervisningen. Därför blir det både enklare och billigare att köpa stapelvaror som mjöl och socker som går att spara.
Ser hemkunskapen som en paus i skolarbetet Men det är inte de enda förklaringarna.
– Många lärare tycker synd om eleverna på grund av deras intellektuella nedsättning. De tycker att barnen har det tillräckligt jobbigt och därför vill de att hemkunskapen ska vara en paus. Det är därför som de bakar: för att det ska vara gott och roligt, mysigt och trevligt, berättar de, säger Albina Granberg.
– Det synsättet är ett problem. Hemkunskapsundervisning är skola där man ska lära sig saker. Eleverna är inte i skolan för att ha trevligt eller fika. Om lärarna ska hjälpa eleverna att klara sig mer själva och inte vara lika beroende av assistans när de är vuxna, är det bättre att lära dem att laga enkla vardagsrätter. Om man ser till en vanlig vecka i livet måste man laga mat varje dag, men bakar gör man inte så ofta.
För hög ambition påverkar eleverna Att lärarna har en snäv och traditionell bild av matlagning påverkar också eleverna, säger Albina Granberg. De här eleverna kommer kanske bara att laga mat från halvfabrikat, och då ska det vara lika okej som att laga mat från grunden, förklarar hon.
– Om lärarna anser att ”rätt” matlagning är att laga mat från grunden riskerar hemkunskapsämnet att bli ett ouppnåeligt och normativt ämne för de här eleverna. Lärarna i min studie förkastar halvfabrikat och tycker att till exempel vaniljsås eller pulvermos är fejkmat. Men många högfungerande vuxna väljer att köpa färdiga köttbullar. Vem behöver stå och rulla köttbullar när det finns en produkt att köpa som är tillräckligt bra, och det är ett svårt moment för många elever?
– Jag önskar att lärare inom hem- och konsumentkunskap inom särskolan läser den här avhandlingen. Eftersom det finns väldigt lite skrivet om det här skolämnet har jag medvetet skrivit på svenska för att den ska vara lätt att ta till sig. Jag hoppas att lärarstudenter läser den under grundutbildningen och att de förfasas lite och blir förbannade, och att den frustrationen gör att de funderar vidare på vad man egentliga kan göra, säger Albina Granberg.
– Vi har kunnat identifiera två olika typer av proteinklumpar med olika struktur och spridningsförmåga. Den ena typen gav upphov till ett aggressivare sjukdomsförlopp vilket visar att dessa klumpar är drivande vid utveckling av ALS-sjukdom, säger Johan Bergh, läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
Felaktigt veckade proteiner
Tillsammans med ALS-gruppen vid Umeå universitet har Johan Bergh utvecklat en metod att undersöka proteinklumpar som bildas vid sjukdomen ALS, Amyotrofisk lateralskleros. Med denna nya metod har man sedan kunnat identifiera de speciella proteinklumpar som är drivande i uppkomsten av ALS.
Klumpar av SOD1 protein (färgat med brunt) i nervcell som sköter den motoriska funktionen i kroppen. Bilden kommer från en patient med ALS som saknar mutation i SOD1. Detta tyder på att proteinet är inblandat i sjukdomsmekanismen vid ALS även om mutation saknas i proteinet. Foto: Karin Forsberg.
Det protein man har siktat in sig på är Superoxid dismutas-1, SOD1. Det har länge funnits kunskap om att mutationer i det proteinet kan ge upphov till ALS. Forskarlagets mål var att undersöka på vilket sätt proteinet bidrar till sjukdomen.
Inom flera sjukdomar som angriper nervsystemet, till exempel demenssjukdomarna Alzheimers och Parkinsons sjukdom, visar nya studier att vissa proteiner antar en sjuklig struktur. ”Felaktigt veckade” proteiner klumpar ihop sig och provocerar andra proteiner av samma sort att anta likadan struktur. På så sätt sprider sig sjukdomen steg för steg i nervsystemet.
Läkemedel som angriper proteinklumparna
– Med hjälp av den nya metoden har vi i försöksdjur visat och bekräftat att utvecklingen för ALS följer samma princip som för andra svåra nervsjukdomar. Proteinklumpar fungerar som en mall som friska proteiner fastnar på och gör att sjukdomen sprids, säger Johan Bergh.
I försöksdjuren har klumpar av SOD1-proteinet från såväl djur som från människa visat sig kunna framkalla ALS-sjukdom.
Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en dödlig nervsjukdom som i Sverige drabbar cirka 250 personer årligen. Trots att sjukdomen varit känd i över 100-år finns idag bara en bromsmedicin tillgänglig i Sverige.
– Med vår nya metod hoppas jag att det i framtiden kommer att gå att utveckla läkemedel som riktar sig specifikt mot att angripa dessa proteinklumpar. Förhoppningsvis kommer forskarlag som fokuserar på liknande sjukdomar ta sig an metoden. Vi är dock i en tidig fas, och att utveckla läkemedel är en mångårig process, säger Johan Bergh.
Avhandlingen: Strukturbestämning av SOD1-aggregat i ALS. Identifiering av prionstammar med antipeptidantikroppar. (Engelsk titel: Structural investigation of SOD1 aggregates in ALS. Identification of prion strains using anti-peptides antibodies)
Kontakt:
Johan Bergh, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, johan.bergh@umu.se
VTI har sammanställt en lista med åtgärdsförslag som behandlar cyklisten, cykeln och trafikmiljön som ett led i ett forskningsprogram om hjulburna oskyddade trafikanter.
Anpassa trafikreglerna efter cyklister
Resultaten av forskningsprogrammet visar att trafikreglerna måste bli tydligare och bättre anpassade till cyklister för att åstadkomma säker cykling. Trafikanter måste ges möjlighet att tillägna sig den kunskap samt de attityder, normer och beteenden som krävs för säker cykling. Detta kan ske med hjälp av informationsinsatser, kampanjer och utbildning, och inte minst genom att erbjuda en trafikmiljö som gör det lätt att följa reglerna.
– I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att cyklister inte på något sätt är en homogen grupp och därför har olika förkunskaper och preferenser, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Utveckla säkrare cyklar
Det finns också ett behov av en utveckling av själva fordonet. Framförallt gäller det bromsar, däck och belysning, men även att ta fram särskilda cyklar som är bättre anpassade till olika cyklistgruppers behov. Barn och äldre, de som bara cyklar vid enstaka tillfällen, de som cyklar året runt, de som cyklar i sakta mak eller de som använder cykeln som träningsredskap har olika förutsättningar och behov. Regelbunden service och kontroll av cyklar är också viktigt, liksom att vid försäljning av elcyklar förebygga olyckor till följd av handhavandefel.
Anpassa trafikmiljön efter cyklisternas behov
Slutligen visar resultaten att framför allt trafikmiljön måste anpassas efter cyklisternas behov och inte enbart efter de behov förare av motorfordon har. Det är till exempel väl känt att cyklisten i möjligaste mån vill undvika omvägar, uppförsbackar, onödiga stopp, ojämnt och halt underlag. Beaktar man inte detta vid utformning och skötsel av infrastrukturen är risken stor att cyklisten väljer en mindre trafiksäker väg.
Det räcker inte att med hjälp av punktinsatser anpassa infrastrukturen i det befintliga transportsystemet, som är byggt för motorfordon. Istället måste vi sträva efter att på systemnivå åstadkomma en säker och framkomlig trafikmiljö för cyklister som innefattar hela resan, säger Henriette Wallén Warner.
Eftersom åtgärdsförslagen riktade mot trafikmiljön främst handlar om infrastrukturåtgärder är det i första hand statliga/regionala myndigheter samt kommuner som bör initiera och implementera dessa förslag.
– Vår förhoppning är att vi genom den forskning som Länsförsäkringars forskningsfond finansierat kan belysa problemen och ge underlag så att vi tillsammans kan arbeta för att nå visionen och få ner antalet dödade och skadade i trafiken, säger Mari Sparr, forskningsansvarig på Länsförsäkringars forskningsfond.
VTI rapport 979 Modellrapport för säker cykling
är en sammanfattning av resultat och föreslagna åtgärder från de övriga åtta projekten inom forskningsprogrammet, men även från tidigare forskning och andra programövergripande aktiviteter.
Övriga rapporter inom forskningsprogrammet
Kontakt:
Henriette Wallén Warner, 0243-44 68 62
När permafrosten tinar kan tidigare fruset kol hamna i bäckar och floder där det processas och släpps ut som växthusgaser från vattenytan, direkt ut i atmosfären. Att kvantifiera utsläppen av växthusgaser från vattendrag är särskilt viktigt i västra Sibirien, ett område där permafrosten innehåller stora mängder kol och där också ett av de största avrinningsområdena till Arktiska oceanen finns, floden Ob.
Flodernas betydelse för klimatet
Forskare vid Umeå universitet och samarbetspartners från SLU, Ryssland, Frankrike och Storbritannien, kan nu visa att vattendragens utsläpp av växthusgaser når en topp i de områden där den västsibiriska permafrosten aktivt bryts ned, medan utsläppen minskar där klimatet är kallare och permafrosten ännu inte börjat tina. Forskarteamet har också funnit att utsläppen av växthusgaser från floderna överstiger mängden kol som vattendragen för med sig till Arktiska oceanen.
– Det var ett oväntat fynd eftersom det betyder att västsibiriska floder aktivt processar och avger stora delar av det kol de tar emot från tinande permafrost. Omfattningen av dessa utsläpp kan också öka i takt med att klimatet fortsätter värmas upp, säger Svetlana Serikova, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, och en av forskarna i teamet.
Möjligheten att förutspå framtiden
Att mäta utsläppen av växthusgaser från vattendrag i permafrostområden i allmänhet och i västra Sibirien i synnerhet är viktigt, eftersom det ökar förståelsen av vilken roll sådana områden har i den globala kolcykeln och ökar möjligheterna att förutspå effekterna av ett förändrat klimat i Arktis.
– De storskaliga förändringar som sker i Arktis till följd av uppvärmningen påverkar starkt klimatsystemet och har långtgående konsekvenser för resten av världen. Därför är det viktigt att vi fokuserar på att fånga upp hur klimatuppvärmningen påverkar Arktis nu, innan dessa dramatiska förändringar sker, säger Svetlana Serikova.
Kognitionsvetare från Lunds universitet och Karolinska institutet lät 372 deltagare svara på en politisk enkät om sjukvård, skola, och miljö. Efteråt ombads hälften av dem att bekräfta att deras svar var korrekta, medan den andra hälften även ombads argumentera för dem.
Bara hälften av de manipulerade svaren upptäcktes Vad deltagarna inte visste om var att några av deras svar hade blivit manipulerade av försöksledarna, och flyttade till motsatt sida av åsiktsskalan. Endast 50 procent av de här manipulerade svaren upptäcktes och korrigerades av deltagarna, medan resterande svar accepterades som deras egna.
– Detta ligger i linje med vår tidigare forskning kring beslutsblindhet och ideologiska attityder, säger Petter Johansson, en av forskarna bakom studien. Men en viktig fråga för oss här var huruvida den här åsiktsförändringen kunde bestå över tid, även om vi inte på något sätt försökte förstärka den nya hållningen.
Detta undersöktes genom att låta deltagarna svara på en uppföljningsenkät med nya frågor, som också innehöll de manipulerade frågorna. De fick dessutom återkomma en vecka senare för att svara på ytterligare en enkät, som även den innehöll de manipulerade frågorna.
Höll fast vid de falska åsikterna Resultaten visar att när en deltagare accepterat ett manipulerat svar som sitt eget, ändras också svaren i uppföljningsenkäterna i den manipulerade riktningen. Däremot påverkas inte svaren för frågor som inte manipulerats.
– Det här är extra intressant eftersom det är första gången som beslutsblindhet används för att inducera en bestående åsiktsförändring. Vår studie visar att falska övertygelser, och återkoppling om dessa övertygelser, kan forma vår tolkning och våra minnen av våra egna politiska åsikter, påpekar Philip Pärnamets, forskare på Karolinska institutet.
– En viktig del i vad det innebär att ha en åsikt verkar vara att dra slutsatser från våra minnen om hur vi tidigare uttryckt stöd för åsikten. Med beslutsblindhet som verktyg kan vi påverka deltagarnas föreställningar om vilka åsikter de har och att denna påverkan kan leda till att dessa åsiktsförändringar består, förklarar han.
Båda grupperna hade ändrat åsikter När forskarna jämförde de deltagare som bara bekräftade sina svar med de som också argumenterade för dem, fann de att båda grupperna uppvisade åsiktsförändringar. Men effekten var mycket starkare för de som argumenterade.
– När en person argumenterar för ett manipulerat svar vet vi med säkerhet att argumenten omöjligen kan vara motivet bakom deras ursprungliga åsikt. Denna typ av konfabulering har nästan aldrig studerats utanför den kliniska kontexten, men det är möjligt att konfabulering är en vanlig företeelse i vår vardag, säger studiens huvudförfattare Thomas Strandberg.
– Vi fann också, fortsätter Thomas Strandberg, att de deltagare som började motivera ett manipulerat svar, men avbröt för att korrigera det, ändå ändrade sina åsikter lite. Dessa mindre förändringar måste studeras vidare, men det verkar som även små och till synes oskyldiga mängder av konfabulation kan påverka våra åsikter.
Människor mer flexibla i sina politiska åsikter – Ett mer positivt sätt att se på det, med tanke på det rådande samhällsklimatet med en ökad polarisering och en allt hätskare politisk debatt, visar vår studie att människor faktiskt kan vara flexibla i sina politiska åsikter. Allt som behövs är en metod, så som beslutsblindhet, för att främja en öppnare och mer nyanserad politisk diskussion bortom partigränser, avslutar Thomas Strandberg.
Studien var helt anonym. Efter experimentet blev deltagarna helt informerade om vad som hade hänt och vad syftet med studien var, och alla gav sitt skriftliga medgivande.
Kontakt: Thomas Strandberg, Lund University, thomas.strandberg@lucs.lu.se
Philip Pärnamets, Karolinska Institute and New York University, philip.parnamets@ki.se
Forskningsgruppens hemsida: http://lucs.lu.se/choice-blindness-group
Under de senaste tjugo åren har vildsvinsstammen vuxit kraftigt och spridit sig till nya områden, både i Sverige och i andra delar av världen. En följd av detta är växande problem med trafikolyckor och skadegörelse på grödor och mark, men också att allt fler människor jagar och äter vildsvin. Samtidigt har det kommit rapporterar om att vildsvin kan bära på mikroorganismer som kan orsaka sjukdom hos människa.
Axel Sannö ger i sitt doktorsarbete vid SLU en fördjupad bild av den smittorisk som vildsvin kan innebära för jägare och köttkonsumenter. Han har tillsammans med sina kollegor utvecklat ett molekylärt diagnostest som påvisar dna från viktiga bakterier, och har sedan gjort tester på slaktkroppar, avföring och köttfärs.
Salmonella
Undersökningarna har fokuserat på stammar av tre viktiga matförgiftningsbakterier – Salmonella, Yersinia samt colibakterier som kan orsaka EHEC – och det visade sig att matförgiftningsbakterier är vanligt förekommande bland svenska vildsvin. Dna från minst en av dessa bakterier fanns i prover från omkring hälften av de 178 undersökta vildsvinen, som kom från både jaktgods och privata jägare. 46 individer bar på dna från Yersinia enterocolitica, 37 bar på dna från Yersinia pseudotuberculosis och 32 individer bar på dna från någon salmonellabakterie.
– Matförgiftningsbakterier finns främst i svalget, men även i mag-tarmkanalen hos vildsvin. För att undvika förorening av slaktkropp och kött är det därför viktigt med god hygien vid slakten, säger Axel Sannö.
Vildsvinsfärs
Vid undersökningen av vildsvinsfärs testades tjugo prover som lämnats in av jägare och ytterligare tolv konsumentförpackningar. I den färs som erhölls från jägare påvisades dna från Y. enterocolitica i fyra prover och i proverna från dagligvaruhandeln och vilthanteringsanläggningarna fanns dna från denna bakterie i sex prover. Däremot hittades inga spår av salmonellabakterier eller Y. pseudotuberculosis.
– Det här innebär att det finns en risk för dem som hanterar och konsumerar färsen, vilket oftast är jägarna själva, och det är viktigt att denna information sprids, säger Axel Sannö.
Den nya molekylära dna-testmetod som utvecklades visade sig vara väl anpassad för att påvisa förekomst av salmonellabakterier och Yersinia enterocolitica, men det krävs ytterligare utvecklingsarbete för att den ska fungera lika bra för Y. pseudotuberculosis. En stor fördel med metoden är att den ger svar redan inom fyra arbetsdagar, vilket kan vara mycket användbart vid smittspårning. Med de äldre analysmetoderna måste de svårodlade bakterierna först renodlas, vilket är tidskrävande.
Kontakt:
Axel Sannö, Sveriges lantbruksuniversitet, 018-67 14 72, 070-447 19 30, axel.sanno@slu.se
– Äldre syskon har generellt betydelse för vad småsyskon väljer för utbildning. Kvinnor är mer benägna att följa en storasyster som gått en mansdominerad teknisk utbildning i fotspåren, än vad kvinnor med en storebror med samma utbildning är, säger Roujman Shahbazian, nybliven doktor i sociologi vid Stockholms universitet.
Det är känt sedan tidigare att val till en del utbildningar i Sverige är, och länge har varit, starkt könssegregerade. Kvinnor är särskilt underrepresenterade i de så kallade STEM-utbildningarna, det vill säga utbildningar i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Roujman Shahbazians studie är baserad på registerdata på tvåbarnsfamiljer i Sverige där det yngsta syskonet föddes någon gång mellan 1960 och 1980, det äldsta syskonet föddes senast 1980 och där båda syskonen har någon form av högre utbildning.
Gäller inte män
Resultaten visar på en ökad sannolikhet att en lillasyster väljer en STEM-utbildning när hennes storasyster redan gått en sådan utbildning, jämfört med de yngre systrar som har en storebror med STEM-utbildning. Men för män med en storebror som har gått en STEM-utbildning ser mönstret annorlunda ut. Här är det i stället en något lägre sannolikhet att den yngre brodern väljer en STEM-utbildning, om den äldre brodern gått en sådan utbildning. Detta jämfört med de män som har en äldre syster med STEM-utbildning.
– En möjlig förklaring till det är att det ju redan finns en stark samhällelig norm om att män ska välja sådana utbildningar. Då behöver inte män den här extra ”knuffen” i form av ett syskon som förebild som kvinnor tycks behöva, säger Roujman Shahbazian.
Nytt för Roujman Shahbazians studie är att han fokuserar på just syskonens betydelse för individers studieval. Tidigare studier på val till STEM-utbildningar har riktat in sig på föräldrars, mentorers, skolans eller universitetens inflytande i valet av STEM-utbildning.
Forskarna har hittat ett sätt att mäta hur växter reagerar på torka i mycket stor skala. Studien har undersökt hela kontinenter och visar att torkperioder sedan millennieskiftet har lett till stressade växter över stora områden i flera världsdelar. Studien bygger på tiotusentals mätningar via ett globalt nätverk av atmosfärisk koldioxiddata.
Snålar med vattnet för att överleva För att överleva under torra perioder blir växter mer effektiva i sin användning av vatten. Genom att reglera bladens pyttesmå porer kan växterna minska vattenförlusterna, vilket samtidigt medför att växternas upptag av koldioxid från luften minskar.
Hittills har denna typ av forskning om återkopplingen mellan växter och torka skett huvudsakligen i en geografisk skala motsvarande växt- och ekosystemnivå. Studier gällande regionala till kontinentala skalor är sällsynta, främst på grund av bristen på storskalig observationsdata. Men tack vare ett alltmer utbyggt atmosfäriskt observationsnätverk, som mäter en stor mängd olika atmosfäriska spårgaser, har en ny metod för att diagnostisera storskaliga effekter av torka på växter nu blivit möjlig.
– Vår analys visar att torka har lett till stressade växter över stora områden under extrema torkperioder de senaste decennierna i Europa, USA och Ryssland, säger David Wårlind, en av forskarna bakom studien.
Metod möjlig använda för klimatmodeller Upptäckten av denna nya analysmöjlighet har betydelse även för arbetet med klimatmodeller. Det blir möjligt att i stor skala direkt testa klimatmodeller som simulerar utbytet av koldioxid och vatten i växter under pågående och framtida torkhändelser. Wårlind och hans forskarkollegor har jämfört aktuella klimatmodeller med observationsdata och konstaterar att många av de nuvarande klimatmodellerna tycks simulera en för liten förändring i det relativa utbytet av koldioxid och vatten under extrema torkperioder.
– Detta kan därför leda till att modellerna underskattar effekterna på kolcykeln vid framtida torkhändelser som förutses bli både mer frekventa och svårare, säger David Wårlind, forskare i naturgeografi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Den aktuella studien har nyss publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.
Kontakt:
David Wårlind, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, david.warlind@nateko.lu.se
Marko Scholze, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, marko.scholze@nateko.lu.se
Sommarens torka 2018 slog med förödande kraft mot stora delar av Europa, och Sverige var inget undantag. Lantbrukets rekordlåga skördar och sänkta grundvattennivåer utgjorde kanske de mest akuta problemområdena, men nu avlöser rapporterna om oförutsedda indirekta effekter varandra. Nyligen rapporterades exempelvis från Lunds universitet att de torkstressade träden blivit känsliga för angrepp från både svampar och insekter. Livet ovan mark har haft en hård sommar, och det kan tyckas som att det enda som inte påverkas i hettan är jorden själv. Eller?
En ny studie, författad av forskare från flera länder i Europa, har undersökt just hur jorden påverkas av extrem torka.
Livsviktiga interaktioner
– Jorden är i högsta grad levande. Den är hem åt tusentals arter av svampar och bakterier som är beroende av varandra i intrikata nätverk och samhällen, säger en av författarna, professor Sara Hallin, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.
– Dessa interaktioner är viktiga för en lång rad ekosystemfunktioner som växtnäringsomsättning, rent grundvatten och minskade utsläpp av växthusgaser.
Därför är markmikrobernas välbefinnande av avgörande betydelse, men Sara Hallin berättar att det trots detta saknats kunskap om hur de hanterar långvarig torka. Forskningsstudien undersöker hur mikrobsamhället är sammansatt i gräsmark med olika växtarter före, under och efter extrem uttorkning.
– Klimatförändringarna förutspås ju ge både fler och längre torkperioder, vilket kommer att påverka vattenhalten i marken och därmed vilka mikrober och växter som kan leva där. Enskilda mikrobers och växters upp- och nedgångar påverkar sedan i sin tur det övriga samhället i jorden, så allt hänger samman i komplexa nätverk, säger hon.
Bakteriesamhället mest påverkat
Studien undersökte med hjälp av DNA-analyser mikrobsamhället i gräsmarker före och under uttorkning, samt en vecka respektive två månader efter att torkan avbrutits. Detta visade att nätverk i bakteriesamhällen påverkas betydligt mer av torkan än de i svampsamhället. Det antas delvis bero på att svamparnas mycelstruktur och förmåga att transportera vatten gör dem mindre känsliga än bakterier för torka. Denna påverkan var dessutom långvarig, med kvardröjande effekter två månader efter torkan.
– Men vi noterade också att torkan orsakade en kraftig ökning av ett snabbväxande, torktåligt gräs, säger Sara Hallin.
– Denna ökning i biomassa ovan jord orsakade i sin tur ökad vattenavgång från jorden i form av evaporation från gräset, vilket ytterligare torkade ut jorden. Bristen på vatten påverkar såväl svampar som bakterier, men bakteriesamhället drabbas alltså hårdast, säger hon.
Effekter förstärker varandra
Forskarna konstaterade att den ökade förekomsten av gräset i sig dessutom påverkade bakteriesamhället, men inte svamparna. Att bakterierna missgynnats visade sig i sin tur gynna tillväxten av gräset i en sorts självförstärkande cykel.
Att snabbväxande gräs gynnas av torkan får alltså av flera samverkande orsaker långvariga effekter på mikrobsamhället i marken och därmed på vilka växter som trivs i den. Forskarna tror att denna interaktion kan vara en förklaring till att snabbväxande gräs ofta syns på marker drabbade av torka.
Effekt på lustgasutsläpp
– Även markens funktioner påverkades av torkan. En av markbakteriernas egenskaper är förmågan att bryta ner lustgas, en allvarlig växthusgas, berättar Sara Hallin. Vi kunde se att torkan hade en mätbar påverkan på denna funktion.
– Lustgasutsläppen påverkades inte under själva torkan, men när regnet kommer ökar lustgasutsläppen under en tid med det tredubbla. Vår studie kan inte kvantifiera betydelsen av detta för de globala utsläppen, men ökningen är troligen marginell, säger hon.
Sammanfattningsvis visar studien alltså att långvarig torka medför långvariga effekter på jordens mikrobsamhällen, i synnerhet bakterierna. Denna påverkan förstärks också av att snabbväxande gräs, som ytterligare torkar ut jorden, gynnas av torkan. Sådant gräs påverkar dessutom i sig bakteriesamhället vilket i sin tur gynnar gräset ännu mer i en sorts spiral av orsak och verkan. Exakt vilka långvariga konsekvenser detta får för jordens funktioner visar inte studien, men påverkan i sig är oroväckande och ännu ett bevis på hur svårt det är att förutspå alla följdeffekter klimatförändringarna för med sig.
– Läkarnas skyldighet att göra anmälan till polisen om patienter som av fysiska eller psykiska skäl är olämpliga att inneha vapen följs dåligt i dagsläget. Hela processen kring dessa anmälningar bör ses över för att rädda liv, säger Mensura Junuzovic, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Mensura Junuzovic analyserat dödliga vådaskjutningar vid och utanför jakt under perioden 1983 – 2012. Vid jämförelser med äldre svenska studier kan man se en halvering av dödsfallen sedan 1970. En stor del av minskningen har skett efter det att obligatorisk jägarexamen infördes 1985.
Få dödskjutningar med legala vapen vid mord och dråp I genomsnitt omkommer cirka tre personer varje år i vådaskjutningar i Sverige. Den mänskliga faktorn är dominerande och innebär exempelvis att en människa misstas för en älg eller att man har ramlat med laddat vapen. Samtliga dödliga vådaskjutningar vid jakt skedde med legala och registrerade gevär, men bland dödsfall utan samband med jakt skedde en dryg tredjedel med illegala vapen.
Mensura Junuzovic har även studerat mord, dråp och självmord under 2012 och 2013. Under dessa två år avled 213 personer i självmord med skjutvapen. 39 personer dödades under samma period i mord och dråp med skjutvapen. Bland självmorden var lagliga vapen vanligast, medan illegala vapen dominerade bland mord och dråp.
Olämplighet att inneha vapen ska anmälas
Nästan hälften av alla självmordsoffer hade haft kontakt med sjukvården om psykisk ohälsa inom ett år före dödsfallet. Trots det hade inte en enda av dem som tog sitt liv i de undersökta perioderna anmälts av läkare som olämplig att inneha vapen. Bland dem som vådaskjutit sig själva eller någon annan var det däremot få som tidigare hade kontaktat sjukvården.
I avhandlingen ingår även en enkät bland 1 000 jägare om deras attityder till säkerhet. Den visade att var fjärde jägare hade bevittnat någon form av incident med skjutvapen i samband med jakt. Dessa incidenter ledde dock mycket sällan till att någon människa blev skadad eller dödad.
– Vid genomträngande skottskador hinner de flesta avlida innan de kommer till sjukhus. Det viktigaste för att få ned antalet dödsfall är därför att förhindra att människor skjuts. Siffrorna talar sitt tydliga språk, och det som nu bör prioriteras är arbete mot självmord och mot illegala vapen, säger Mensura Junuzovic.
Mensura Junuzovic arbetar som specialist i allmänmedicin i Skåne och undervisar om patientsäkerhet på läkarprogrammet vid Lunds universitet.
Kontakt:
Mensura Junuzovic, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, mensura.junuzovic@med.lu.se, 010-483 47 00
Allt fler svenskar tillbringar en del av sitt liv utomlands. Många stora svenska företag erbjuder sina anställda att arbeta utomlands några år och många tackar ja till detta. Ofta är dessa män och inte sällan följer kvinnan med för att möjliggöra mannens jobb, då förskola och annan barnomsorg saknas i det nya landet. Den svenska hemmafrun finns alltså. Bara inte i Sverige.
Svenskar en av de största invandrargrupperna – Eftersom migration är ett hett ämne är det intressant att tänka på att återvändande svenskar länge har varit den största gruppen migranter till Sverige, och hur svårt det kan vara att ta sig tillbaka in i det svenska samhället. Vad gäller kvinnorna i min forskning är det också intressant hur den svenska jämställdhetspolitiken kan bli kvinnans förlust när hon återvänder hem, säger Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet.
Av de svenskfödda migranter som flyttar utomlands återvänder 75 procent till Sverige. Catrin Lundström har i sin forskning belyst den outforskade gruppen återvändare. I fokus för hennes forskning finns 46 återvändande kvinnor som under några år omsorgsarbetat utomlands på grund av mannens arbete. Resultatet av forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Sociologisk forskning.
Jämställdhetspolitiken blir ett hinder Forskningen visar att den svenska jämställdhetspolitiken på några punkter inte gynnar dessa kvinnor. Ett exempel är pensionen. Då pensionssystemet utgår ifrån att kvinnor och män delar lika på arbete och omsorg omfattas inte deras livssituation utomlands. Kvinnorna i studien ansåg att särbeskattning missgynnade dem, trots att reformens syfte vid introducerandet var att underlätta för kvinnor att själva välja om de ville ut på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnorna i studien inte jobbat på flera år fick de låg pension och blev därmed fortsatt beroende av sina makars inkomst, även i Sverige.
Catrin Lundström menar att problemen som hennes intervjupersoner upplever vid återvändandet till Sverige gäller för migranter över lag. Detta på grund av att pensionen grundas på hela arbetslivet och att full garantipension kräver att man bott 40 år i Sverige mellan åren 16 till 64 år.
– I dagens samhälle förväntas vi vara flexibla på den globala arbetsmarknaden. Men det uppstår en krock när vår välfärdsstat är organiserad utifrån principen om boende och arbete i Sverige.
Kontakt:
Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet, catrin.lundstrom@liu.se
Medicinska förpackningar kan vara burkar, blister, flaskor, sprejer, pipetter och tuber. Ofta har äldre människor svårt att öppna förpackningarna och det är heller inte ovanligt att mediciner blandas ihop för att de medicinska förpackningarna är för lika varandra.
Kräver styrka i fingrarna − Generellt kan man säga att en förpackning som kräver mycket styrka i fingrar och handleder brukar vara svårare för äldre personer att hantera. Förpackningarnas lilla textstorlek är också ett problem eftersom många äldre har försämrad syn, säger Giana Carli Lorenzini.
Giana Carli Lorenzini har nyligen disputerat i Förpackningslogistik vid LTH med avhandlingen Toward inclusive pharmaceutical packaging – an innovation and design process perspective. I sin forskning har hon studerat förpackningsbranschen och förpackningsproblematiken för äldre genom intervjuer med läkemedelsproducenter, förpackningsleverantörer samt förpacknings- och patientorganisationer.
Giana Carli Lorenzini menar att branschen många gånger saknar ett användar- och patientperspektiv.
– När innovations- och designprocesserna som ligger bakom de medicinska förpackningarna inte har användarfokus så kan vi heller inte förvänta oss en användarvänlig produkt, säger Giana Carli Lorenzini.
Användarvänliga förpackningar förenklar medicineringen
− Användarperspektivet har sällan varit drivkraften för att ta fram medicinförpackningar, utan det är medicinen och skyddandet av den som har setts som den viktigaste aspekten. Till skillnad från andra produkter, som till exempel livsmedel, så finns det för mediciner ofta bara ett förpackningsalternativ och patienten har inte möjlighet att själv göra ett eget val. Man kan säga att förpackningsbranschen begränsar valmöjligheten för konsumenten, säger Giana Carli Lorenzini.
Giana Carli Lorenzini efterfrågar ett inkluderande perspektiv i förpackningsutvecklingen där användarens behov och möjligheter i högre grad tas i beaktande.
− Branschen behöver tydligare regler och rekommendationer för inkluderande förpackningar. En lättöppnad förpackning innebär att medicinen kan tas på rätt sätt – och är det enkelt att medicinera så kan man säga att en sådan förpackning leder till bättre hälsa hos patienten.
Den medicinska förpackningsbranschen förändras dock långsamt. En förpackningslösning som tas fram av industrin varar ofta i flera år.
− Men när det för företagen dyker upp tillfällen att utveckla nya medicinförpackningar, så är min rekommendation att de bör de ta tillfället i akt att redan från början ha med användarnas perspektiv och se till att förpackningen är lätt att öppna, att informationen på den är tydlig så den inte kan blandas ihop med andra mediciner och att förpackningen hjälper användaren att komma ihåg att ta sin medicin, säger Giana Carli Lorenzini.
Beteenden och vanor påverkar användningen I en kommande dialogstudie ska Giana Carli Lorenzini studera de äldre användarna ännu närmare. Efter att hittills främst ha tittat på fysiska förutsättningar hos äldre, ska hon i sin fortsatta forskning undersöka andra aspekter som kan påverka användarupplevelsen och ge viktig information till förpackningsbranschen.
− Det finns många beteenden och vanor som kan påverka användningen av en förpackning – dagliga rutinartade vanor, kognitiv förmåga, kultur samt kontexten runt medicineringen, säger Giana Carli Lorenzini.
Hon kommer också titta mer fördjupat på befintliga medicinska förpackningar för att kartlägga vilka som kan utgöra goda exempel.
− Även om jag ifrågasätter att användarperspektivet i förpackningsutvecklingen är underordnat andra drivkrafter för branschen, så finns det faktiskt en del goda förpackningsexempel på marknaden som vi kan inspireras av, säger Giana Carli Lorenzini.
Tarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten.
– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall.
Fibrer har positiva effekter på tarmbarriären Forsakren John-Peter Ganda Mall har studerat tjocktarmsbiopsier från äldre över 65 år med magproblem och jämfört dessa med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. Olika kostfibrer tillsattes tillsammans med en kemikalie vars syfte var att öka tarmens genomsläpplighet.
– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.
Välja kostfiber efter ålder
Resultaten visar också att effekten som olika kostfibrer har varierar i olika åldersgrupper.
– Vi såg till exempel att en fiber från en jästsvamp hade positiva effekter hos äldre, men inte hos den yngre kontrollgruppen. Samtidigt visade sig att en vetefiber hade större effekt hos den yngre populationen och bara delvis effekt hos de äldre.
John-Peter Ganda Mall har även följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor har ätit två olika kostfibrer. Sedan har han undersökt hur kostfibrerna påverkade tarmbarriärens funktion. Men i den kliniska studien uteblev den skyddande effekten från kostfibrer som kunde påvisas i labbmiljön.
Kostfiber från jästsvamp
– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, förklarar han.
Just nu arbetar John-Peter Ganda Mall med att analysera resultaten från en klinisk studie där han har studerat mag-tarmbarriären hos äldre med magproblem. De fick äta kostfibrer från jästsvamp – samma fibrer som i hans tidigare studier har visat sig ha positiva effekter både hos äldre med magproblem och patienter med Crohns sjukdom, men i labbmiljön.
– Äldre äter generellt mindre kostfibrer än rekommenderat och våra resultat kan ligga till grund för framtida kostråd som skulle kunna stärka hälsan hos de äldre och spara vårdkostnader.
Resultaten kan bidra till att skydda hotade rovfåglar mot faror som vindkraftverk och kraftledningar.
– Det är fascinerande. Jag har inte trott att färgseendet har sådan betydelse, utan tänkt att rovfåglar helt enkelt har bättre synskärpa än människor och att det är därför de upptäcker objekt så tidigt och på långt håll. Men färg har alltså riktigt stor betydelse, säger Almut Kelber, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Kontrastseendet
Normalt bestämmer storleken på ögonen den optiska upplösningen och därmed vad såväl människor som djur kan se. Ju större ögon desto högre upplösning. Ögonstorlek är i sin tur vanligen förknippad med kroppsstorlek. Stor kropp stora ögon, liten kropp små ögon. Specifikt för fåglar är att de i allmänhet har svårt att se olika föremåls kontraster. Kontrastseendet är nästan tio gånger lägre än hos människan.
Men det finns undantag, kaktusvråken (Parabuteo unicinctus) är ett sådant. Lundabiologernas undersökning visar att om ett föremål inte särskiljer sig från bakgrunden och färgen är ungefär densamma så är det svårare för rovfågeln än för människor att upptäcka det. Om föremålet däremot har en annan färg än bakgrunden har så kan kaktusvråken upptäcka det på dubbelt så långt avstånd som människan kan.
– Det är häftigt! Vråken väger mindre än ett kilo och ögonen är små. Ändå ser den på många sätt bättre än vi människor, trots att den är så liten och lätt, säger Simon Potier.
Färgseendet viktigt i skogen
Tills nu har forskningen inte fokuserat på färgers betydelse för rovfåglars jaktlycka. Forskare har även ansett att färgseendet hos djur mest haft betydelse på relativt nära håll och därmed för ganska stora föremål. Simon Potier och hans kollega Almut Kelber visar i studien att färger är viktiga för att rovfåglar ska kunna upptäcka byten på stora avstånd. Ett bra färgseende är dessutom extra viktigt i miljöer som skog där exempelvis skuggor kan förvirra synintrycken.
Resultaten bygger på studier av tama kaktusvråkar i Frankrike. Detta eftersom falkenering (uppvisning och jakt med rovfåglar) är förbjuden i Sverige. I ett fågelhägn fick vråkarna flyga till en av två pinnar. Med hjälp av en monitor visades enhetlig färg på en stor duk bakom den ena pinnen. Bakom den andra visades ett gallermönster med varierande färger. Om rovfågeln valde den enhetligt färgade filmduken fick den en belöning. Den andra ledde inte till en belöning.
När vråkarna lärt sig att enhetlig färg utan gallermönster betydde belöning så ändrade forskarna gradvis gallermönstrets kontrast och närmade ränderna till varandra tills rovfågeln inte längre kunde se skillnad på de två filmdukarna.
– Ju finmaskigare mönster som ett djur kan se desto högre är dess synskärpa, säger Simon Potier, som själv är falkenerare.
Resultaten kan få konkret betydelse för att bevara och rädda hotade rovfåglar från att helt försvinna. En anledning till att antalet rovfåglar minskar är att de krockar med konstruktioner som vindkraftverk och kraftledningar.
– När vi förstår mer hur rovfåglar uppfattar sin värld så kan det bidra till att förbättra arbetet med att skydda och bevara dem, säger han.
Kontakt:
Almut Kelber, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, almut.kelber@biol.lu.se
Simon Potier, postdoktor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, simon.potier@biol.lu.se
Att leva som parasit verkar vara en av evolutionens mest framgångsrika strategier. Bland dagens insekter är omkring 15 procent parasitiska steklar som lever i eller på andra arter, på bekostnad av värden. Men fossila bevis på att insekter lever i andra djur har inte gått att upptäcka och därför är parasitismens historia okänd.
De ungefär 40 miljoner år gamla pupporna i studien från Naturhistoriska muséet är de första fossila bevisen på att steklar redan då levde som parasiter.
Extremt välbevarade En stekel lägger sina ägg i en annan insekts puppa och den nya stekeln utvecklas med puppans larv som näring. Av de 1 510 fossila puppor som skannades innehöll 55 av dem steklar. De ligger näst intill färdigutvecklade i fosterställning. Att de flesta är i samma utvecklingsstadium beror på att de låg i vilostadium i väntan på en samtidig kläckning. Fossilen var så välbevarade att steklarnas utseende gick att studera i minsta detalj. Därför kunde deras art, kön och släkt bestämmas och några av dem tillhörde släkten av nu levande steklar, andra var utdöda.
Fossil skattkammare
De fossila pupporna hittades i Frankrike i slutet av 1800-talet. Fyndplatsen med 40 miljoner år gamla fossil verkar ha varit en naturlig fälla för däggdjur som dog och drog till sig insekter. Larver som levde av kadaver förpuppades och steklar lade sina ägg i några av pupporna. Förmodligen blev platsen övertäckt av jordmassor och djuren fossiliserades av markens mineral. Insekterna fossiliserades av fosfat från däggdjurens nedbrytning och det förklarar deras exceptionella kvalitet. En skattkammare för forskare att hitta. Men inte förrän nu, över hundra år efter fyndet, finns tekniken för att se vad som fanns i pupporna.
3D-skanning ger nya möjligheter Pupporna, som är ungefär 3 mm stora, har röntgats i många skikt för att kunna skapa en tredimensionell avbildning. Forskarna kan vända och vrida på avbildningen i alla riktningar och studera djurets form och artbestämma. Sådan 3D-skanning har blivit en populär teknik bland paleontologer för att på nytt studera fossil i museisamlingar, allt från små insekter till djurskallar där till exempel storlek på hörselgångar och synsystem ger ledtrådar om djurets förmågor och levnadssätt.
Studien: Parasitoid biology preserved in mineralized fossils.Thomas van de Kamp, Achim H. Schwermann, Tomy dos Santos Rolo, Philipp D. Lösel, Thomas Engler, Walter Etter, Tomáš Faragó, Jörg Göttlicher, Vincent Heuveline, Andreas Kopmann, Bastian Mähler, Thomas Mörs, Janes Odar, Jes Rust, Nicholas Tan Jerome, Matthias Vogelgesang, Tilo Baumbach & Lars Krogman, Nature Communications
Kontakt: Thomas Mörs, Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, thomas.mors@nrm.se
