– Resultaten från studierna visar att barnen uppskattade och drog nytta av att delta i gruppterapierna, säger Karin. Att en stor del av barnen visade posttraumatisk stress även efter deltagande i gruppterapierna pekar på ett behov av rutiner för kontinuerlig och uppföljande bedömning av symptom och behandlingsbehov.
Tidigare studier visar att befintliga insatser är uppskattade men att de ofta är otillräckliga. I en avhandling har Karin Pernebo tittat på hur man bättre kan förstå vad som är verksamt och hur olika typer av insatser kan förbättras.
Avhandlingen belyser att en del barn kan behöva andra, kompletterande eller fler insatser. Vid allvarliga symptom på posttraumatisk stress kan insatser som inkluderar direkt individanpassat fokus på upplevda trauman och på relationen mellan förälder och barn vara värdefulla.
– Att vara med om svåra livshändelser, som till exempel att bevittna våld mot sin mamma under uppväxten, är en betydande riskfaktor vad gäller psykisk och fysisk hälsa och utveckling under barndomen, säger Karin Pernebo.
Utsatthet under barndom ökar risk för ohälsa Små barns utvecklingsmässiga omognad och beroende av sina föräldrar gör dem särskilt sårbara, vilket medför att effekterna av utsatthet under den tidiga barndomen kan vara särskilt svåra och omfattande. För barnen medför det en ökad risk för symtom i form av psykisk ohälsa, beteendestörningar, svårigheter med affektreglering och socialt samspel samt en ökad risk för desorganiserad anknytning.
– Det finns idag riktade insatser till barn som levt med våld mot en förälder såväl med fokus på psykopedagogik och att förebygga framtida svårigheter som psykoterapeutiska behandlingsinsatser med symtom-reducerande målsättning. Sådana insatser kan ges till barnet och/eller till föräldrar individuellt, i familj eller i grupp., säger Karin Pernebo.
Våld i nära relationer
Våld är ett globalt folkhälsoproblem och enligt WHO ett av de största hoten mot kvinnors och barns hälsa. UNICEF uppskattar 2017 att 25 procent av alla barn i världen lever med en våldsutsatt mamma. Cirka 5-10 procent av alla barn i Sverige har erfarenheter av våld i föräldrarnas nära relation. Detta kan ofta vara traumatiserande och det finns en betydande risk för negativ påverkan på barns hälsa och utveckling. Man räknar med att ungefär hälften av dessa barn behöver stödinsatser.
Utvärdering av befintliga verksamheter i Sverige har visat att de insatser som görs i dagsläget för dessa barn har gett positiva men otillräckliga resultat; insatserna som erbjuds behöver utvecklas och det är angeläget med mer kunskap om vilka metoder som visar sig verksamma. Detta står i samklang med internationella studier – några interventionsmetoder visar på positiva resultat, dock är många insatser som ges bristfälligt utvärderade. Det är fram för allt brist på studier gällande insatser till de yngsta barnen.
Lyssna på barnens upplevelser Få studier har systematiskt samlat in och analyserat barns förväntningar, erfarenheter och åsikter om vad som är hjälpsamma professionella insatser vad gäller deras psykiska hälsa. Barns rätt till delaktighet och till att uttrycka sin åsikt om saker som angår dem är en av hörnstenarna i FN:s konvention om barns rättigheter. Psykoterapiforskning visar dessutom i linje med detta att patienters uppfattning av den behandling de får är av betydelse för utfallet. Sammantaget finns ett behov av studier som belyser barns egna erfarenheter av behandlingsinsatser.
Avhandlingen bygger på tre studier i ett forskningsprojekt som belyser erfarenheter, behov och utfall hos barn som deltagit i gruppbehandling riktad till barn som varit utsatta för våld mot sin förälder. Resultaten illustrerar värdet av att inkludera små barn som deltagare i forskning.
– Att mental träning är väldigt fördelaktigt om man vill förbättra sin motoriska prestation är något som elitidrottare och professionella musiker är väl medvetna om. Vi ville ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom detta fenomen, säger Konstantina Kilteni, försteförfattare till studien och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Beröring som ett resultat av frivilliga rörelser, till exempel när vi rör den ena handen med den andra, känns mindre intensiv jämfört med när någon annan berör vår hand med exakt samma intensitet. Det beror på att vår hjärna använder information om hur vi planerar att röra oss för att förutsäga hur beröringen kommer att kännas. Dessa förutsägbara sinnesintryck känns inte lika intensivt.
Föreställda rörelser påverkar våra sinnen – Vår studie visar att om vi föreställer oss rörelsen men inte fysiskt utför den så kommer en verklig beröring ändå att kännas mindre intensiv. Det tyder på att hjärnan även vid mentalt föreställda rörelser förutspår hur vi kommer att känna om rörelsen utförs. Föreställda och verkliga rörelser verkar alltså påverka vår varseblivning på liknande, om inte samma, sätt vilket kan förklara den positiva effekten av mental träning, säger Konstantina Kilteni.
Studien består av tre experiment där 36 friska individer blev ombedda att antingen utföra eller föreställa sig att de utför en rörelse. Försöksledarna registrerade deltagarnas muskelaktivitet för att säkerställa att de bara rörde sig när de ombads att göra det.
När deltagarna skulle föreställa sig rörelsen fick de tänka sig att de tryckte sitt högra pekfinger mot det avslappnade vänstra pekfingret. Samtidigt berördes det vänstra pekfingret med specialdesignad utrustning. Deltagarna uppfattade denna beröring som mindre intensiv jämfört med när de varken utförde rörelsen eller föreställde sig den, vilket visar att hjärnan hade förutspått hur beröringen skulle kännas. Denna försvagade varseblivning var jämförbar med när deltagaren fysiskt utförde rörelsen själv.
Tekniken används inom rehabilitering
Förutom att sprida nytt ljus över en klassisk fråga inom psykologin och neurovetenskapen – ifall föreställda och utförda rörelser representeras på samma sätt i hjärnan – kan resultaten bli användbara i klinisk forskning, särskilt för patientgrupper med motorisk funktionsnedsättning till följd av skada eller sjukdom.
– Att föreställa sig en rörelse som man inte fysiskt kan utföra skulle till exempel kunna underlätta rehabiliteringen för strokepatienter. Ett annat användningsområde kan vara förlamade eller amputerade patienter som använder ett så kallat brain-machine interface och kontrollerar artificiella lemmar genom att föreställa sig att de flyttar dem, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
De mycket kalla havstemperaturer som på sistone har mätts upp i centrala Nordatlanten tyder på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och den har under de senaste 1000 åren troligen inte varit lika svag som den är nu.
De flesta av dagens klimatmodeller visar dessutom att den globala uppvärmningen kan leda till en ännu svagare transport av varmt havsytevatten norrut, men dock inte till att Golfströmmen helt stannar av.
Den klimathistoriska studien visar också att Golfströmmen inte behöver kollapsa helt för att vi ska uppleva drastiska konsekvenser. Studien ger ett mycket intressant och bredare perspektiv på hur en försvagad Golfström påverkade klimatet i Europa för 12000 år sedan.
Varmt vatten stannade söder om ekvatorn
Forskarteamet fokuserade på Yngre Dryas (YD), en drygt tusen år lång kall period på norra halvklotet i slutet av senaste istiden där samtidigt solinstrålningen på sommaren ökade. Det intressanta med YD är att perioden sammanfaller med en varmare period på södra halvklotet. Denna skillnad i norra och södra halvklotets temperaturutveckling berodde på att en kraftig försvagning av Golfströmmen ledde till att mycket av det varma havsytevattnet på väg norrut ”stannade” söder om ekvatorn.
Även om dagens klimat skiljer sig avsevärt från det under YD, så visar de nya modellsimuleringarna på en i flera avseenden ganska oroväckande likhet. Man vet redan från tidigare studier att ökande temperaturer och smältande isar innan YD tillförde mycket färskvatten till Nordatlanten. Detta försvagade Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut och ledde till mycket kalla vintrar under YD.
Sensationellt varma somrar i Europa
Det nya som forskarna nu har upptäckt är att somrarna i Europa, och speciellt västeuropa, under YD däremot var varma, sensationellt varma för många av de forskare som arbetar med denna period. Såväl klimatmodellerna som de fossila växtrester som forskarna studerade pekar isamma riktning.
Hur kan man då förklara att kalla havsytetemperaturer ledde till extremt varma somrar som liknar de extrema värmeböljorna med torka som har inträffat i Europa under senare tid?
Golfströmmens utbredning. Bild: RedAndr, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Forskarteamets modellsimuleringar visar att mekanismen bakom fenomenet ”kallt hav – varma somrar” beror på atmosfärisk blockering, det vill säga att ett stabilt högtryck bildas och blir stationärt över en stor region i Nordatlanten under loppet av minst fem dagar eller även flera veckor.
Det är känt att en sådan situation leder till extrem värme och torka på sommaren och exceptionella köldknäppar på vintern. Ett sådant högtryck skär nämligen av Europa från både de varma västvindarna som är vanliga under vintern och de kyligare västvindarna under sommaren, vilka idag gör att vårt klimat är varken för kallt eller för varmt.
Ännu kraftigare värmeböljor
Denna situation med ett stabilt högtryck ledde till de extremt kalla vintertemperaturerna och de korta men mycket varma och torra somrarna under YD. Eftersom denna situation orsakades av de mycket kalla havstemperaturerna, och dessa behöll sitt grepp över Nordatlanten under den mer än 1000 år långa YD, var det en situation som med dagens mått mätt var synnerligen lång och stabil.
– Om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat, säger Frederik Schenk, huvudförfattaren av artikeln och forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Studien utfördes av en internationell grupp forskare med finansiering från Svensk Kärnbränslehantering (SKB).
Kontakt:
Frederik Schenk, forskare vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, frederik.schenk@geo.su.se
Barbara Wohlfarth, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, Barbara.wohlfarth@geo.su.se
Det fanns i skiftet mellan 1960- och 1970-talet en särskild kreativ anda i de avantgardistiska konst- och kulturkretsarna i Stockholm, som blev inledningen till den svenska progressiva musikrörelsen. Blå Tåget framstår som pionjärer när de 1969 ger ut skivan Tigerkaka på det lilla skivbolaget MNW, som sedan kom att bli musikrörelsens första och största skivbolag.
Kultureliten Blå Tåget är det första enskilda bandet inom musikrörelsen som är föremål för en avhandling i musikvetenskap. Morgan Palmqvist är musiksociologiskt inriktad när han undersöker hur bandet uppstod, och hur de var med att forma musikrörelsen. Han lägger ett särskilt fokus på att analysera betydelsen av Blå Tåget-medlemmarnas sociala bakgrund och innehav av så kallat kulturellt kapital, och undersöker också hur detta kan spåras i text, musik och framförande.
– När Blå Tåget gör intåg på populärkulturens fält så är det inte trots utan i kraft av just sin etablering i ”finkulturen”. Denna bakgrund öppnar dörrar och väcker intresse, säger Morgan Palmqvist.
Vänsterpolitiska värderingar
För att tydliggöra Blå Tågets särart görs jämförelser med Hoola Bandoola och Nationalteatern, två andra förgrundsband som starkt bidragit till att forma eftervärldens bild av musikrörelsen. Till detta läggs en utblick mot den så kallade visvågen – uppsvinget för visan under 1960- och 1970-talet – som i stora delar delade musikrörelsens vänsterpolitiska värderingar.
Avhandlingen är även en studie av platsens betydelse för att skapa grogrund för en kreativ utveckling, som musikrörelsen åtminstone i början var ett exempel på.
– Storstadsregionerna framstår som centrala med sin öppenhet och sina möjligheter.
På så sätt tecknas också konturerna av villkoren för en lyckosam organisering av kulturellt ”entreprenörskap”:
– Det börjar och slutar med människor med idéer och energi. Utan detta i centrum kan ingen konstnärlig eller intellektuell verksamhet uppstå eller överleva.
Forskarna Lorenzo Menichetti från SLU och Jens Leifeld från Agriscope i Schweiz är förvånade över att torvmossarna internationellt sett får relativt lite uppmärksamhet inom forskning och klimatpolitik.
– Inlagringen av kol i jordbruksmark är viktig för att möta klimatförändringarna, men att bevara torvmarkerna får jämförelsevis lite uppmärksamhet, trots att potentialen är lika stor och att det skulle vara mer kostnadseffektivt. Därför tycker vi att det också borde vara en viktig del av de globala klimatstrategierna, säger Lorenzo Menichetti.
Åtminstone 3 procent av jordens yta upptas av torvmarker, men mer än 20 procent av det kol som är lagrat i mark återfinns här. Ungefär tio procent av världens torvmarker har omvandlats på grund av torvbrytning eller dränering för att användas i kommersiellt skogs- och jordbruk. Särskilt i vissa delar av världen fortsätter omvandlingen av torvmarker i snabb takt.
Torvmarkerna osynliga i klimatdebatten
Så länge torvmarkerna är orörda lagrar de kol. Torven ackumuleras eftersom det höga vattenståndet skapar en syrefri miljö. När torvmarken dräneras och vattenståndet sjunker kommer det organiska material som samlats i århundranden att brytas ner snabbt. Då går torvmarken från att vara kolsänka till att bli kolkälla.
I vissa länder, till exempel Sverige, står torvmarkerna på agendan. Men internationellt sett är torvmarker inte särskilt synliga i klimatdebatten, tycker forskarna. Inte om man jämför med de senaste årens vetenskapliga och politiska fokus på hur man ska öka inlagringen av kol i jordbruksmark.
– Det är märkligt med tanke på den mängd kol som står på spel, menar forskarna.
Den aktuella studien uppskattar att utsläppen från dränerade torvmarker orsakar utsläpp på ca 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Det är i samma storleksordning som potentialen för att öka kolinlagringen i mineraljordar i all jordbruksmark i hela världen. Om vi inte stoppar exploateringen kommer vi att få fler och fler torvmarker som släpper ut växthusgaser för varje år som går.
Att bevara torvmarker involverar en mycket mindre del av jordens yta än en storskalig satsning på ökad inlagring av kol i jordbruksmark. Inlagring av kol i jordbruksmark kräver också att mer kväve tillsätts än i dagens jordbruk – åtminstone 30 procent mer och kanske upp till 80 procent mer, enligt forskarnas uppskattning. Att producera gödsel kostar både resurser och energi.Your text
En intressant fråga är om vi förutom att skydda orörda torvmarker också ska försöka att restaurera till exempel dränerad jordbruksmark.
– Jag kan inte svara på den frågan. Att restaurera torvmarker kan orsaka utsläpp av kraftfulla växthusgaser som metan och lustgas. Dessutom måste man ta hänsyn till sociala, legala och ekonomiska faktorer. Men det jag helt säkert kan säga är att den enklaste åtgärden för klimatet som jag kan komma på är att skydda de torvmarker som fortfarande är intakta i dag. Det kol som redan finns lagrat i torvmarker bör stanna där, säger Lorenzo Menichetti.
Exploatering en fråga om överlevnad
Han är medveten om att bevarande av torvmarker inte heller är en okomplicerad fråga. I vissa länder i Afrika kan exploatering av torvmarker vara skillnaden mellan fattigdom och ett bättre liv. Om det internationella samfundet vill att fattiga länder bevarar sina torvmarker måste det erbjuda andra källor till energi.
Forskarnas beräkningar bygger bland annat på andra forskargruppers data och på kartor över var det finns torvmarker och i vilka mängder. I vissa delar av världen, exempelvis tropikerna, är dessa kartor inte fullständiga.
– Vi har gjort det bästa vi kan åstadkomma med de data vi har, men våra uppskattningar är osäkra. Förhoppningsvis får vi bättre data i framtiden. Däremot kommer det inte att ändra på torvmarkernas viktiga roll i klimatstrategierna, säger Lorenzo Menichetti.
Kontakt:
Lorenzo Menichetti, postdoktor, Institutionen för ekologi; Enheten för systemekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, lorenzo.menichetti@slu.se
– Det kan finnas anledning att vara striktare än det som rekommenderas, max tre koppar kaffe om dagen. Koffein är ju inget medikament som man måste få i sig, säger Verena Sengpiel, docent inom obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare på universitetssjukhusets kvinnoklinik.
Det är forskare vid Sahlgrenska akademin som i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge studerat uppgifter om 50 943 gravida kvinnor i en av världens största hälsoundersökningar på gravida, den norska mor- och barnstudien MoBa.
Resultaten visar att barn till mammor som konsumerat koffein under graviditeten löper större risk att bli överviktiga i förskole- och skolåldern. Barnen har följts upp till åtta års ålder. Att övervikt under barnaåren har samband med övervikt och risken för kardiovaskulära sjukdomar och typ 2-diabetes senare i livet är känt sedan tidigare.
Många koffeinkällor Vid exempelvis fem års ålder var andelen barn med övervikt och fetma mer än fem procentenheter högre i gruppen vars mammor legat på den högsta koffeinkonsumtionen i studien, jämfört med dem vars mammor hade lägst koffeinintag.
Sambandet mellan koffeinintag och risken för snabb tillväxt och övervikt eller fetma hos barnen kunde även ses hos kvinnor som följt gällande rekommendationer för gravida. Enligt svenska Livsmedelsverket bör gravida inte få i sig mer är 300 milligram koffein per dag, vilket motsvarar tre koppar kaffe (à 1,5 deciliter) eller sex muggar svart te (à 2 deciliter).
Resultaten i den aktuella studien stöds av åtminstone två tidigare studier, som dock omfattade betydligt färre personer, och färre koffeinkällor. Den här gången inkluderades både kaffe, te, choklad, energidrycker och annat.
Fostertiden viktig – I Norden är det framför allt kaffe som spelar roll, medan kvinnor i exempelvis England får den största delen av sitt koffein via svart te. Ser man till gruppen yngre handlar det mer om energidrycker. Det är en styrka att vi har med olika källor i studien, och vi hittar ett liknande samband mellan intag av koffein från dessa olika källor och barnens tillväxt, säger Verena Sengpiel.
Generellt anses miljön under fostertiden vara viktig för hur gener slås av och på, och för programmering av metabolismen för resten av livet. Tidigare djurstudier där embryon i honans kropp exponerats för koffein har också följts av kraftigare tillväxt och kardiometabol sjukdom hos ungarna.
– Även om det behövs fler studier innan vi vet vad fynden verkligen betyder, så är koffein en substans som man kan välja att minska eller helt avstå ifrån under graviditeten, konstaterar Verena Sengpiel.
– Det är troligt att insjuknandet i ledgångsreumatism startar i kroppen många år innan symtomen blir tydliga. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna bromsa eller hejda sjukdomen innan den bryter ut genom att kunna ställa en tidig diagnos, säger Linda Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Linda Johansson studerat över 500 blodprov som lämnats till Medicinska biobanken i norra Sverige från individer som senare insjuknande i reumatoid artrit, ledgångsreumatism, samt blodprov från samma personer efter insjuknandet. Hon har även i samarbete med tandläkare granskat röntgenbilder av tänder från friska personer som senare insjuknade samt röntgen av händer och fötter vid insjuknandet.
Antikroppar mot munhålebakterier
Det visade sig att personer som senare i livet kommer utveckla ledgångsreumatism har ökade nivåer av specifika antikroppar i blodet mot en munhålebakterie som visat sig ha samband med tandlossning samt Epstein-Barr-virus. Vissa antikroppar kunde ses i blodet redan tolv år före insjuknandet. Individer med dessa antikroppar hade en förhöjd risk att utveckla ledgångsreumatism senare i livet.
Hos dessa individer kunde även en förhöjd mängd av en blodmarkör för nedbrytning av ben återfinnas, många år innan de fick reumatismdiagnosen. Den bennedbrytande markören hängde inte bara samman med skador i käkbenet innan insjuknande, utan man kunde även se ett samband med denna markör och skador i händer och fötter redan vid insjuknandetillfället.
Viktigt stoppa destruktiva processer
– Ledgångsreumatism orsakas av allt att döma av ett samspel mellan många olika faktorer i form av arv, miljö, infektioner och levnadsvanor. Om man i förväg kan se att en individ har förhöjd nivå av vissa riskfaktorer, kan man eventuellt i gengäld försöka reducera andra för att förebygga sjukdomen, säger Linda Johansson.
Reumatoid artrit, ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom som drabbar 0,5 – 1 procent av Sveriges befolkning. Idag finns ingen bot för sjukdomen, men en tidig diagnos och ett snabbt insättande av behandling är viktig för att förhindra de destruktiva processer som sjukdomen medför.
Avhandlingen:
Faktorer av potentiell betydelse för utvecklingen av reumatoid artrit. (Engelsk titel: Insight into processes preceding the onset of rheumatoid arthritis)
Mätutrustningen består av en gaskromatograf med massdetektor i kombination med en elektroantennodetektor. Utrustningen i denna konfiguration är unik i Sverige och redan har andra lärosäten hört av sig och vill använda utrustningen
− Vi använder lärkbockens antenner och mäter hur de reagerar när något kemiskt ämne i extrakten träffar antennen. Vi kan mäta nervimpulser elektriskt och får olika utslag beroende på vilket ämne som tillsätts. Vår målsättning är att vi ska kunna utveckla miljövänliga och ekologiska metoder genom att använda artspecifika doftämnen.
− Det kan vara metoder för att övervaka en art eller att fånga så många skadeinsekter som möjligt när vi får större utbrott, säger Joakim Bång, forskare vid Fiber Science and Communication Centre, FSCN, på Mittuniversitetet.
Lärkbocken vandrar norrut
Lärkbock påträffades för första gången 2009 i södra delarna av landet och finns ännu inte i Norrland men med varmare klimat kommer den sannolikt långsamt allt längre norrut. Däremot är barkborrar en vanlig skadeinsekt i vår region och som drabbar skogsbruket hårt ekonomiskt genom att döda träd.
− Man mäter på kemiska doftämnen som utsöndras från insekterna eller från värdväxter. Antalet arter av skadeinsekter i skog och mark ökar till följd av klimatförändringarna. Vid Mittuniversitetet finns sedan många år avancerad forskning inom ekologisk kemi som bland annat handlar om att studera kemiska doftämnen och utveckla miljövänliga tekniker för att skydda träd från skadeinsekter, säger Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid FSCN.
Akut behov av Efter de senaste årens stora epidemiska utbrott av barkborrar finns ett konkret, närmast akut, behov att vidareutveckla och implementera effektiva fångstmetoder för övervakning och bekämpning av granbarkborre och dubbelögade bastborrar.
Kontakt:
Joakim Bång, forskare vid Fiber Science and Communication Centre, FSCN, på Mittuniversitetet, joakim.bang@miun.se
Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid FSCN, erik.hedenstrom@miun.se
Att granska olika välfärdstjänster är någonting som ökar och som samhället satsar stora pengar på. Granskningen ses som en garant för att allting går rätt till, och just när det gäller barn som samhället tagit hand om, ibland med tvång, ses detta som väldigt angeläget.
– Därför behöver vi forskare titta på hur de här granskningarna verkligen fungerar, säger David Pålsson, doktor i socialt arbete på Stockholms universitet.
Det finns över 1000 HVB-hem i Sverige, som är professionella boenden med anställd personal där ungdomar med behov av särskilt stöd kan bo. Många av dem är privata och vissa är inriktade på att behandla olika psykosociala problem, andra på ensamkommande flyktingbarn.
Skärpta krav på kontroll
Sedan debatten om de barn som vanvårdades på barnhem under 1900-talet tog fart har kraven på kontroll av hemmen skärpts, och år 2013 bildades IVO, inspektionen för vård och omsorg, som nu utför kontrollen. David Pålsson har studerat dokument och beslut, varit med vid tillsynsbesök, och intervjuat både IVO:s personal och de som arbetar på HBV-hemmen.
– Ett övergripande resultat av min studie är att det är svårt för granskningen att komma åt det viktigaste i vården, som relationerna mellan ungdomarna och personalen på hemmen och om ungdomarna blir bättre av att vistas vid hemmen. Det är också svårt att påverka det ungdomarna själva tycker är viktigt, som kan vara vilken mat som serveras och frågor kring själva placeringen, och som inte alltid går att göra så mycket åt, säger David Pålsson.
Det finns inga klara svar inom forskningen på vad som är god vårdkvalitet, men till exempel ett bra stöd i skolarbetet har visat sig vara viktigt för att det ska gå bra för barnen på sikt. Men inte heller det kan kontrollerna påverka på något kraftfullt sätt.
Få tuffa krav på HBV-hemmen
– Granskningen kan beskrivas som återhållsam. Det finns få tuffa krav att ställa för inspektörerna, och de skarpa krav som finns är ofta administrativa. Det medför att det ofta är otydligt vad granskningen innebär för den vård som ges ungdomarna. Å andra sidan är det kanske inte rimligt att ställa detaljerade och enhetliga krav på en verksamhet som är så komplex som institutionsvård, säger David Pålsson.
Samtidigt som granskningen har sina begränsningar fann David Pålsson att personal på HVB-hemmen ofta uppskattade inspektionerna och tyckte att det fanns ett stort symbolvärde i dem.
– Ju mer man är ute och besöker HVB-hem desto större möjlighet har man att upptäcka missförhållanden. Ungdomarna kan sätta värde på att bli lyssnade på, och personalen tycker ofta att det är skönt att någon utifrån kontrollerar och tycker att verksamheten är OK. Besöken kan leda till reflektioner kring arbetet. Man kanske ska se inspektionerna som en strävan att säkerställa en miniminivå i vården, snarare än att det ska leda till en utveckling mot en bättre vård, säger David Pålsson.
Kontrasterna i de svenska städerna är stora, med små centrum med hög täthet omgivna av stora områden med mycket låg täthet. Detta påverkar hur städerna fungerar – få människor har möjlighet att bo urbant med stort utbud av kommunal och privat service runt hörnet.
London och Amsterdam präglas däremot av att mycket större andel av städerna har relativt hög täthet – områden där man kan bo urbant, med service runt hörnet, även utanför den absoluta innerstaden. Dessa faktorer har stor betydelse för integration, lokal handel och hållbarhet i städerna.
Göteborg har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl). Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden. Bild: The International Spatial Morphology Lab
– Den gör det längre till andra människor och naturliga mötesplatser där olika befolkningsgrupper möts. Den påverkar också vilka transportval vi gör – det är ofta enklare att välja bilen än att gå eller cykla när staden är gles.
Centralitet går att mäta
När du befinner dig i en stad har du ofta en känsla av hur centralt ditt läge är – och det beror på många fler faktorer än platsens avstånd till stadens geografiska mittpunkt. Denna centralitet går att mäta och beskriva kvantitativt, utifrån hur platsen själv är utformad, men framförallt utifrån hur den förhåller sig till omgivande platser och stadsdelar.
Stockholm har en liten innerstad (city centre och compact city), omgiven av stora villaområden (sprawl). Mellanstaden, som de täta suburbana miljöerna ibland kallas, är liten (suburban, compact low och modernistic). BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden. Bild: The International Spatial Morphology Lab
Chalmersforskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont leder en forskargrupp som har byggt upp ett internationellt samarbete under de senaste tre åren, kring unika djupundersökningar av hur stadens täthet och tillgänglighet påverkar hur vi använder staden till vardags.
– Vissa stadsdelar och platser framhålls ofta som lyckade exempel, säger Meta Berghauser Pont, universitetslektor i stadsbyggnad. Vi har nu mer detaljerade fakta om den fysiska miljön som ligger bakom detta – till exempel vad det är som gör att en plats upplevs som central.
Nya byggprojekt och stadens funktion
– Vi tar också fram modeller som stadsplanerare kan använda för att förutsäga hur nya byggprojekt kommer att påverka stadens funktion. Dessa nya kunskaper och verktyg har avgörande betydelse för det stora pågående bostadsbyggandet i Sverige. Inte minst för Älvstadsprojektet i Göteborg, som även i ett internationellt perspektiv är ett ovanligt stort och ambitiöst stadsutvecklingsprojekt.
Forskarna har tillämpat sin metodik på fem städer: Stockholm, Göteborg, Eskilstuna, London och Amsterdam. De har byggt upp digitala modeller av städerna och beskrivit dem utifrån en mängd olika parametrar för täthet och tillgänglighet.
– Det visade sig att de svenska städerna är väldigt lika varandra i sin uppbyggnad, trots att de är så olika stora, säger Lars Marcus, professor i stadsbyggnad. De är däremot väldigt olika London och Amsterdam.
London präglas av att en stor andel av staden utgörs av täta suburbana miljöer, ibland kallat för mellanstad. I bilden benämns de suburban, compact low och modernistic. Innerstaden benämns city centre och compact city, medan villaområden benämns sprawl. BTA betyder bruttoarea/ exploateringstal, och anger en byggnads summa av alla våningsplans areor. Kartan visar ett centralt utsnitt av staden. Bild: The International Spatial Morphology Lab
Forskarna tipsar om stadsplanering Forskarnas arbete visar också att det är fullt möjligt att ändra dynamiken i befintliga städer när man bygger nytt. Lars Marcus lyfter fram fyra råd till beslutsfattare utifrån gruppens forskning:
Nyckeln till att skapa blandstad är gator som skapar närhet, inte jakten på täthet genom höga hus.
Man kan uppnå både hög intensitet och rofylld avskildhet inom korta avstånd – staden behöver variation.
Utvecklingen av ett stadsområde kan få mycket stor betydelse för omkringliggande områden. I Göteborg kan till exempel utvecklingen i Frihamnen påverka Biskopsgården.
Vi behöver nya stadsbyggnadsmodeller, med exempelvis tätare förortsmiljöer som inte måste efterlikna innerstaden men som skapar lokala centrum med underlag för service.
Fler fakta från forskningsprojektet
Täthet: De svenska städerna saknar täta suburbana miljöer. De består till allra största delen av antingen innerstad eller villaområden. Stockholm har högre maximal boendetäthet än London och Amsterdam. Maxvärdet är 17436 invånare inom 500 meters avstånd. Samtidigt är snittvärdet lägre.
Fördelning av mark: Drygt tre fjärdedelar av de svenska städernas mark används för villor, som bara hyser en tredjedel av hushållen. Bara 2 procent av Göteborgs mark kan räknas som kvarterstad, men den hyser nästan 15 procent av husbyggnadsarean.
Blandstad: Stockholm har mer blandstad än både London och Amsterdam, men den är begränsad till de mest centrala delarna av staden. Definitionen för blandstad som forskarna har använt att det finns mer än 10 000 invånare inom gångavstånd och mer än 40 butiker och/eller restauranger runt hörnet (ett så kallat topologiskt steg). I Göteborg klarar bara Linnégatan definitionen för blandstad.
Gatustruktur: Göteborg är fotgängarvänligast av de fem städerna, med fler stråk som bara är tillgängliga för fotgängare än gator som är tillgängliga för både fotgängare och bilar. De svenska städerna är mer storskaliga, med stora fastigheter och stor byggnadsarea per enhet, än Amsterdam och London.
Forskarna har alltså undersökt de fem städerna utifrån tre olika aspekter:
Täthet. Här kombineras flera olika sätt att mäta täthet.
Vilka områden som är funktionellt centrala. Även här används flera olika mått, där ett av de viktigaste är att en gata är mer central ju fler andra gator den ansluter till. Forskarna har sedan verifierat sina resultat med flödesmätningar av antalet fotgängare som rör sig i olika stadsdelar.
Hur storleken på fastigheter påverkar blandstad.
Stadsplaneringsverktyget Place Syntax Tool, som är open source, är ett annat resultat av forskarnas arbete. Verktyget har tagits fram i samarbete med KTH.
Kontakt:
Meta Berghauser Pont, universitetslektor i stadsbyggnad, Chalmers, meta.berghauserpont@chalmers.se, 073-423 36 37, 031-772 23 86,
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, Chalmers, lars.marcus@chalmers.se, 070-994 79 91, 031-772 23 10,
I år är det 73 år sedan den svenska diplomaten Raoul Wallenberg försvann efter att ha fängslats av sovjetiska myndigheter i Ungern. För att uppmärksamma årsdagen för hans försvinnande (17 januari) lanserade Raoul Wallenberg Academy ett digitalt experiment i form av en algoritm.
Det grundläggande syftet är att visa på vikten av medmänsklighet och empati på nätet och hur det påverkar det globala samhällsklimatet, säger Sarah Scheller, verksamhetsansvarig vid Raoul Wallenberg Academy..
Men vägen fram till lanseringen av algoritmen har varit lång och krokig.
– Empati bör vara lika viktigt som att lära sig att läsa, skriva och räkna, men hur kan vi se till att det blir så? Att vilja göra gott för andra är svårt att mäta. Vi grävde i detta under ett års tid, men det visade sig vara mycket svårare än vi hade trott.
Till slut kom de i kontakt med en kommunikationsbyrå som i ett tidigare experiment hade använt IBM:s datorsystem Watson, som med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan analysera tonen i en text.
Kom överens om definition för empati
De förde också samtal med olika empatiforskare för att definiera empati och kom fram till att medmänsklighet skulle definieras utifrån parametrarna ilska, avsky, rädsla, trevlighet, samvetsgrannhet/ärlighet och glädje.
Därefter valde de ut 300 människor med stor makt att följa på twitter.
– Vi valde tidigt att jobba med både formella och informella ledare, och vi valde twitter som verktyg för att många använder det mediet för att kommunicera. Vi kollade bland annat på vilka som hade många följare, och hade egna fokusgrupper med ungdomar som berättade vilka de inspireras av.
Dessutom var de tvungna att hålla sig till ledare som twittrade på arabiska, tyska, spanska, franska, engelska, kinesiska, arabiska, italienska, japanska, koreanska och portugisiska eftersom det är de språk som Watson förstår. Några som kvalificerade sig var bland annat Michelle Obama, Donald Trump och Zlatan Ibrahimovic.
Tweetsen analyseras i realtid och genom algoritmen kan Watson avgöra vilket samhällsklimat världens ledare bidrar till på nätet just nu. Temperaturen visas på en speciell hemsida i en Raoul-skala. Samma dag som algoritmen lanserades (17 januari 2018) låg temperaturen på -74 °Raoul, vilket betyder att ledarnas ton präglades av känslor som ilska och rädsla.
Den dag den här artikeln publicerades mättes samhällsklimatet till 42 Raoul-grader, för att dagarna innan ha varit upp i 102 respektive 98 värmegrader Raoul.
Förutom att mäta det globala samhällsklimatet lanserade Raoul Wallenberg Academy även hashtaggen #warmupourglobe och varje gång någon använder den så påverkas algoritmen.
– På sociala medier är världen alltid global och vi vill visa att en persons attityd kan påverka hela världen. Alla kan göra skillnad och en enda tweet kan påverka många människor, säger Sarah Scheller.
Watson
Watson är ett så kallat kognitivt datorsystem. Det innebär att systemet snabbt kan analysera och dra slutsatser ur extremt stora datamängder. Dessutom lär sig systemet av sina tidigare analyser. Bakom innovationen står den globala datajätten IBM.
Superdatorns förmåga att sekundsnabbt analysera stora mängder ostrukturerad information, exempelvis vetenskapliga artiklar, används i dag som aktivt beslutsstöd inom cancervård i flera länder men även för mobilapplikationer inom allt från finansiell rådgivning till recept för matlagning.
Källa: Wikipedia
Huruvida Watson kommer att göra rätt analys av innehållet i tweetsen är dock långt ifrån säkert. Precis som med andra AI-program finns det en risk för misstolkning, speciellt när det kommer till ironi och sarkasm.
– Watson kommer att misstolka innebörden ibland. Programmet är ganska bra på att känna igen vilka ord som är negativa och positiva, men har en ganska dålig förståelse för kontexten. Och en kontext kan betyda ganska mycket, säger Johan Hagelbäck, lektor i datavetenskap på Linnéuniversitetet.
Han ger ett exempel:
– Om någon skriver ”I’m missing you” är kontexten positiv, men ordet missing kan tolkas som negativt. Kommer då tweeten att uppfattas som negativ eller positiv?
Enligt Johan Hagelbäck har människor generellt svårt att förstå tonen i en text eftersom vi är programmerade att förstå med hjälp av visuella intryck så som gester och kroppsspråk. Således borde det vara ännu svårare för ett datorprogram.
Sarah Scheller anser dock inte att det viktigaste är att varje enskild tweet analyseras rätt utan att Watson på det stora hela ger en övergripande bild av det samhällsklimat som världens ledare bidrar till.
Iskallt på kvinnodagen
– Vi vill veta hur olika ledares attityd på nätet påverkar världshändelser och tvärtom och för att det ska bli så bra som möjligt behövs stora mängder data. Varför var till exempel temperaturen på internationella kvinnodagen iskall? Vi har inte börjat att titta på vilka uttalanden som ligger bakom de olika temperaturerna, men vi hoppas kunna göra det på sikt.
Grafen visar hur världshumöret fluktuerar.
Vad gäller The Raoul Wallenberg Algorithms effekt på omvärlden är Johan Hagelbäck dock skeptisk.
– Jag tror inte att den kommer att ha något som helst genomslag. Det är ett intressant experiment, men det är en ganska begränsad grej som bara ger ett enda mätvärde på hur olika ledare beter sig. Jag tror inte att folk kommer att känna till den, säger han.
Han tror att det som skrivs i tidningar och annan media samt kommunikation med nära och kära fortfarande kommer att vara det som påverkar människor mest. Han är dock noga med att påpeka att det är hans egen personliga åsikt.
– För att förstå vad något har för effekt måste man fråga allmänheten och då krävs det att de känner till algoritmen. Du måste veta frekvensen av användningen innan du kan avgöra effekten.
Samtal om hållbart ledarskap
Sarah Scheller är av förklarliga skäl mer positiv och hon menar att eftersom projektet inte har någon slutdatum så finns det goda chanser att innebörden sprider sig.
– Målet är att projektet ska inspirera till samtal om vad som är hållbart ledarskap och vad det har för betydelse. Vi har inte sett något liknande experiment förut och hittills finns det fler frågor än svar, vilket också gör det spännande. Jag tror snarare att man kan utveckla idén och jag tar gärna emot tips från de som har idéer.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Katalogen är en milstolpe i Gaiaprojektet eftersom astronomer nu för första gången i stor skala kan jämföra teoretiska modeller av vår galax Vintergatan med direkta mätningar av hur dess stjärnor är fördelade, det vill säga deras tredimensionella positioner och rörelsemönster. Katalogen innehåller även information om stjärnornas fysiska egenskaper, speciellt deras ljusstyrkor och temperaturer, som ger en uppfattning om när stjärnorna bildades. Tillsammans blir det då möjligt att kartlägga inte bara hur Vintergatan ser ut nu, utan även få bättre kännedom om dess tillkomst och utveckling, vilket är ett av Gaiaprojektets huvudsyften.
– Katalogen bygger enbart på de två första årens observationer, men är redan oöverträffad i omfattning och noggrannhet. Det är den mest detaljerade stjärnkatalogen i astronomins historia, säger Lennart Lindegren, astronom vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet och dessutom anfader till hela Gaiaprojektet.
1,7 miljarder stjärnor kartlagda Satelliten Gaia sändes upp i december 2013 av Europeiska rymdstyrelsen. Sedan början av 2014 befinner sig Gaia vid den andra Lagrangepunkten cirka 150 000 mil från jorden. Därifrån har den nu alltså hjälpt forskarna att kartlägga exakta positioner och ljusstyrkor för 1,7 miljarder stjärnor i Vintergatan samt även färger och egenrörelser för en mycket stor andel av dessa stjärnor. Den färska katalogen innehåller också spektroskopiska radialhastigheter för drygt 7 miljoner stjärnor, vilket innebär att man kan beräkna stjärnornas banor i Vintergatan. För 160 miljoner stjärnor anges dessutom en uppskattning av deras temperatur, och nästan hälften så många stjärnor har även fått sin luminositet på pränt, alltså den utstrålade effekten i Watt. Ytterligare en aspekt som kartlagts via Gaia är den interstellära extinktionen, det vill säga hur mycket stoft det finns i rymden mellan en viss stjärna och oss. Detta har uppmätts för 88 miljoner stjärnor.
Observationerna via Gaia begränsas inte enbart till stjärnorna i Vintergatan. Katalogen innehåller även noggranna positioner för mer närliggande objekt, nämligen 14 000 asteroider i vårt eget solsystem. Men dessutom har Gaia även lyckats samla in data från rymden utanför Vintergatan genom att med hög precision positionsbestämma en halv miljon aktiva galaxkärnor, så kallade kvasarer.
400 astronomer i Europa
I mer än 20 år har forskare vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik på Lunds universitet arbetat med förberedelserna för katalogen. Astronomerna i Lund har haft en framträdande roll i Gaiaprojektet alltsedan de första idéerna skisserades 1993. Det var Lennart Lindegren som för 25 år sedan skickade in förslaget till Europeiska rymdstyrelsen om att man borde satsa på ett högteknologiskt satellitprojekt för avståndsmätning ute i rymden. När bollen väl började rulla så blev alltfler personer inblandade. Mer än 400 astronomer i Europa är sedan ett antal år involverade i Gaiaprojektet.
Katalogen som nu publiceras är inte den första från projektet. Redan i september 2016 släpptes Gaia Data Release 1, som dock var av betydligt mindre omfattning med observationer för cirka två miljoner stjärnor. Från början var Gaias mätningar planerade att pågå i fem år, men forskarna hoppas nu att satelliten ska få klartecken att fortsätta observera under ytterligare lika många år, vilket då kommer att resultera i framtida kataloger med ännu mycket noggrannare data. Satellitens tekniska livslängd uppskattas till totalt tio år.
Projektet fortsätter
– Framtida Gaiakataloger gör det även möjligt att upptäcka tusentals hittills okända exoplaneter kring andra stjärnor än solen, säger Lundaastronomen David Hobbs, som sedan 2007 varit Lindegrens närmaste medarbetare i Gaiaprojektet.
Exoplaneter kan upptäckas tack vare att man mäter störningar i stjärnornas positioner, störningar orsakade av de aktuella planeterna. Tillsammans med tidigare Lundakollegan Piero Ranalli har Hobbs och Lindegren nyligen publicerat en studie kring värdet av att låta Gaia fortsätta mäta i ytterligare fem år. Enligt studien kan stora exoplaneter med omloppsbanor på upp till 20 år upptäckas kring de flesta solliknande stjärnor så långt bort från oss som 65 ljusår; det rör sig om cirka 750 stjärnor. Denna typ av Jupiterliknande jätteplaneter är viktiga för exoplanetsystemens stabilitet och för möjligheten att liv utvecklas i dessa system, men de är svåra att upptäcka med andra metoder.
– Vår aktuella studie ger därför ett kraftfullt argument för att fortsätta Gaiaobservationerna så länge det är tekniskt möjligt, säger Lennart Lindegren.
Gaia Data Release 3 kommer 2020 I samband med Gaia Data Release 2 publiceras dels ett antal nya bilder över Vintergatan och dess omgivningar, dels ett antal vetenskapliga artiklar i tidskriften Astronomy & Astrophysics, vilka beskriver katalogen och hur den beräknats, samt ger en försmak av dess användning inom den astronomiska forskningen. Sedan blir det dags för astronomer världen över att djupdyka i det omfattande materialet. Där finns spännande fakta att upptäcka under många år framöver – eller åtminstone tills Gaia Data Release 3 kommer i slutet av år 2020.
När dagens människor hör ordet ”krigsspel” tänker nog de flesta på dataspel, och tror kanske att krigsspel är ett nytt fenomen, förknippat med datorer. I Tomas Karlssons avhandling belyses en del av krigsspelens långa historia, från 1800-talet till nutid. Krigsspelen som undersökts har varit både av militär- och underhållningstyp och omfattar brädspel, krigsspel med tennsoldater samt avancerade digitala simulatorer.
– Krigsspelen har länge använts för att förmedla bilden av pågående krig och konflikter. De har av militära organisationer använts för att iscensätta framtida hypotetiska krig. Som en del av samhällsberedskapen har krigsspel dessutom visats upp för allmänheten, säger Tomas Karlsson.
– Här har den bild av krig och krigföring som förmedlas genom krigsspelen ofta skildrats genom fältherrens perspektiv. Med kartor, symboler och pilar har krigsspelen bidragit till att skapa en bild av krigföring ”ovanifrån”.
Inte mycket som förändrats på 200 år
Undersökningen löper över ett stort tidsspann, ungefär 200 år, och under denna tid har en omfattande teknologisk utveckling skett. Militärteknologiskt har krigföringen förändrats, kärnvapen och övervakningssatelliter har introducerats. Datorsimuleringar och virtuella världar har kompletterat de äldre krigsspelens kartor och markörer.
– Trots detta har förvånansvärt mycket i krigsspelen varit sig likt. Även om nutidens krigsspel ofta äger rum på datorer är det likartade regelsystem som används som i äldre tiders krigsspel. Överlag har de föreställningar om krig från ett instrumentellt och militärt perspektiv som fastslagits under 1800-talet som varit förhärskande.
Tomas Karlsson berättar vidare hur krigsspelen dessutom, ibland på ett underliggande plan, förmedlat föreställningar om maskulinitet förknippade med krig. En ofta förekommande maskulin hjältetyp som förknippas med krigsspel i olika tider är den geniale fältherren som med sina speciella egenskaper kan påverka historiens gång.
Underhållning
– Utanför militära kretsar har krigsspel använts som underhållning. En del av det som gjort spelen underhållande är att de legat nära sina militära förlagor. Därigenom har det hetat att de förmedlat mer eller mindre ”autentiska” representationer av krig i det förflutna. Det som kallats ”autentiskt” har i sin tur varit förknippat med idealiserade bilder av krig och maskulinitet.
Avhandlingen bygger på en undersökning av olika källor, främst har krigsspelsböcker och reportage om hur krigsspel använts. Resultatet av genomgången av detta material ger en bild av hur krigsspel länge använts för att visa hur krig sett ut och fungerat.
– Vi har äntligen lyckats identifiera ett kirurgiskt realiserbart lim för att fixera benfrakturer. Kemin, materialen och metodiken medför extraordinär vidhäftning och fixering till blött ben vilket i vanliga fall är otroligt svårt. Vi tror att de nya rönen kommer att medföra ett paradigmskifte inom frakturbehandling, där man i framtiden kan fasa ut metallplattor och skruvar. Med dessa resultat är vi unika i hela världen, säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi på KTH, forskningsledaren bakom tekniken.
Om kirurgerna inte längre är i behov av temporära eller permanenta metallimplantat för att fixera frakturer skapar det ett antal fördelar för både patient och sjukvård. Bland dem återfinns minskade materialkostnader, minskade operationskostnader från operationer som måste göras om och ett minskat obehag för de som drabbats.
Benlimmet, eller benplåstret om man vill, består av en fiberremsa, en vattenbaserad primer och själva limmet. Vid en operation rengörs frakturen, benet primas och limmas, och sedan läggs fiberremsan på. Sedan appliceras ytterligare lim, och mellan appliceringarna belyses limmet med LED-lampa för att stelna. Flera lager kan byggas upp vid behov. När forskarstuderande Viktor Granskog visar hur det hela går till på ett helt frilagt ben tar ingreppet mindre än fem minuter. I människokroppen går det åt mer tid, men operationen är fortfarande snabb och enkel.
– Vårt lim är anpassat för att användas som benplåster och visade på 55 procent starkare fixering än vad ett av de bästa dentallimmen ute på marknaden klarade av.
Benbrott var 30e sekund
Ett stort patientunderlag finns. Bara i Europa bryter någon från den äldre delen av befolkningen med benskörhet ett ben var 30:e sekund. Där skulle benlimmet kunna användas, berättar Michael Malkoch. Benskörhet ger också upphov till allt mer komplexa benfrakturer och därmed ny dimension av utmaningar för både kirurgen och patienten.
En stor kostnadsbesparing kan vara en förkortad rehabiliteringsperiod till exempel efter operation av en fingerfraktur. En stabil fixation kan tillåta tidig rörelseträning redan inom ett eller några dygn enligt handkirurgerna Johanna von Kieseritzky och Marianne Arner på Södersjukhuset i Stockholm. De har varit involverade i forskningsarbetet och berättar vidare att tidig rörelseträning minskar risken för sammanväxningar mellan mjukdelarna och benet och minskar risken för stelhet och permanent funktionshinder i handen.
De tre komponenterna fixerar frakturen och benet som är brutet kan växa ihop igen. Till skillnad från styva plattor kan plåstret väldigt enkelt anpassas efter benets former. Benlimmets styrka motsvarar den fixering som plattorna ger, utan att ha benplattornas nackdelar.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår.
Bidrar till utveckling av resistens I den aktuella studien, publicerad i Nature Communications, har forskarna undersökt hur exponering av låga nivåer av antibiotika under lång tid bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier.
Under en antibiotikabehandling kommer en stor del av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, och via avloppsvattnet kan den sedan spridas vidare till vattendrag, sjöar och mark. Detta medför att dessa miljöer därför kan innehålla låga nivåer av antibiotika. I vissa delar av världen används stora mängder antibiotika inom köttproduktion och fiskodlingar, där man tillsätter små doser antibiotika till djurfodret för att få djuren att växa fortare. Detta gör att bakterierna i deras tarmar utsätts för låga nivåer av antibiotika över lång tid, och dessa bakterier kan sedan i sin tur infektera människor via till exempel livsmedel.
Utvecklade motståndskraft I artikeln visar forskarna att även låga koncentrationer av antibiotika spelar en stor roll för resistensutvecklingen. I studien kunde man se hur bakterier som utsätts för låga doser av antibiotika med tiden utvecklade motståndskraft mot antibiotikanivåer som var mer än tusen gånger högre än den ursprungliga nivå som de utsatts för.
Det visade sig dessutom att mutationerna i bakteriernas DNA som orsakar resistensen är av en annan typ än om de utsatts för höga doser. Under försökets gång samlade bakterierna med tiden på sig flera mutationer, som var och en i sig gav en låg resistens, men som tillsammans gav en mycket hög resistens. Mutationerna skedde dessutom huvudsakligen i gener som tidigare inte betraktats som typiska resistensgener, vilket tyder på att antalet gener som kan bidra till resistensutveckling är kraftigt underskattat.
– Resultaten är intressanta eftersom de visar att även de mycket låga antibiotikakoncentrationer som finns i många miljöer kan leda till höggradig resistens och bidra till resistensproblematiken, säger professor Dan I Andersson, huvudansvarig för studien.
– Både för patienten och för sjukvården finns stora fördelar med kort och intensiv behandling. Vi kan se att såväl effekten som de totala biverkningarna i princip är identiska, säger Anders Widmark, senior professor vid Umeå universitet och överläkare vid Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus.
Patienter med mellan- och högriskcancer Forskarna har under perioden 2005-2015 inkluderat 1200 patienter i en studie på tio sjukhus i Sverige och två sjukhus i Danmark. Flertalet hade en prostatacancer som diagnostiserades som mellanrisk, medan tio procent hade högriskcancer med risk för spridning om cancern inte behandlas. Hälften av patienterna fick standardstrålbehandling med 39 behandlingar över åtta veckor med en dos på 2 Gy (Gray) per behandling, totalt 78 Gy. Den andra hälften fick en så kallad ultrahypofraktionerad strålbehandling, det vill säga en kortare behandling med sju behandlingar varannan dag i två och en halv vecka med en stråldos om 6,1 Gy per behandling, totalt 42,7 Gy.
Inte fler återfall med färre behandlingar Studien visar att efter fem år hade 83,7 procent av patienterna som behandlats med den korta intensiva strålbehandlingen inga tecken på canceråterfall. Hos patienter som behandlats med standardstrålbehandlingen var motsvarande siffra 83,8 procent. Patienterna som behandlades med den intensiva strålbehandlingen hade som förväntat fler tidiga biverkningar i slutet av behandlingen, som var övergående. Redan sex månader efter behandling hade skillnaden i biverkningar mellan metoderna försvunnit.
Studien är den första stora randomiserade studien som jämför de olika strålbehandlingsmetoderna för prostatacancerbehandling.
– Tidigare forskning har visat att det är möjligt att öka de individuella doserna till 3 Gy och ge behandling över fyra-fem veckor. Vi har nu visat att vi kan dubblera dosen per behandlingstillfälle och därmed dessutom halvera behandlingstiden, säger Anders Widmark.
Minskade skador på andra organ Forskarna planerar nu att fortsätta att följa patienterna i studien för att se om det finns skillnader i överlevnad eller biverkningar på ännu längre sikt. Studien presenteras vid strålbehandlingskonferensen ESTRO 37 i Barcelona.
– Utvecklingen av stråltekniken har inneburit att vi bättre kan lokalisera och rikta strålningen mot tumören och minimera skadorna på intilliggande organ så att männen kan behålla mer av funktionen för sex och urinering. Denna studie tyder på att vi kan överväga högre doser under kortare tid, säger ESTRO:s ordförande professor Yolande Lievens, chef för strålkliniken vid universitetssjukhuset i Gent i Belgien.
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Cancerforskningsfonden Norrland.
