De ökade utsläppen av växthusgaser de senaste 100 åren har inneburit en ökning av den globala medeltemperaturen. En liten del av de ökade växthusgaserna kommer från kommunala reningsverk, där vatten renas.
Den vanligaste processen för att rena ett kommunalt spillvatten består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den biologiska reningen, som i vanligaste fall består av en aktiv slamanläggning, är baserad på tillväxten av bakterier.
Samrötning med slam
Man har tidigare studerat en alternativ biologisk rening som är baserad på symbios mellan mikroalger och bakterier. Syftet med denna avhandling var att utforska effekten när mikroalgbaserad biomassa från den biologiska reningen samrötas med slam för att producera förnybar biogas.
Renare från läkemedel
– Resultaten av min forskning visar att när en biologisk rening baserad på mikroalger ersatte en konventionell biologisk rening ökade mängden biomassa påtagligt på grund av den ökade produktionen från mikroalgerna. Detta ökade produktionen av biogas med 66–210% och ökade återvinningen av kväve jämfört med en konventionell reningsprocess, säger Jesper Olsson, doktor i energiteknik vid MDH.
Resultaten från de experimentella studierna användes sedan för att utvärdera effekter på systemnivå när mikroalger implementeras på ett kommunalt reningsverk.
– Resultaten av avhandlingen kan användas för vidare studier i pilot- eller fullskala med användningen av mikroalger inom kommunal avloppsrening, säger Jesper Olsson.
Vidare har Jesper Olsson undersökt slammet som blir kvar efter reningsprocessen för att ta reda på vad som händer med läkemedelsresterna.
En tredjedel av alla läkemedelsrester som kommer ut i vattnet bryts aldrig ner. Min forskning visar att det finns indikatorer på att halten läkemedel blir lägre om man använder mikroalger under reningsprocessen. Detta är ett resultat som är väl värt att undersöka vidare i framtiden, säger han.
Kontakt:
Jesper Olsson, doktor i energiteknik vid MDH, jesper.olsson@mdh.se
I sin doktorsavhandling visar hon hur vården kan effektiviseras genom att fokusera på flödet av patienter och se till att ledtiderna blir så korta som möjligt – tiden från att patienten tar kontakt tills hen är färdigbehandlad. Det gäller för vårdens ledare att lära känna sitt system, förstå behoven och se till att flödet, logistiken, fungerar.
– En nyckelfråga är vilken typ av data som behövs för att förstå hur flödet kan bli så bra som möjligt. Det mesta mäts inom vården, men det finns inget sätt att hantera all information så att den blir användbar, säger Malin Wiger, nybliven doktor och forskare vid Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet.
Vården måste ses som ett system
Ingen har ansvar för systemet som helhet och det är här de stora vinsterna finns.
– Vården är ett system precis som människokroppen. En ändring i en del påverkar andra delar i systemet. För vården är det många relaterade enheter som ska sträva mot samma mål: kostnadseffektiv patientservice, men i dag agerar de som isolerade effektiva öar. Du kan ha varit inne i systemet i månader, men ändå vet inte nästa instans något om dig som patient, säger hon.
Det som framför allt behövs är övergripande, aggregerad, data som visar patientflöden genom vården över tid.
– Vården är avancerad och högt specialiserad, men ingen människa klarar av att styra den med hjälp av penna och papper. Det behövs analys och strategisk planering och ett fungerande informationsflöde mellan de olika instanserna, säger hon.
Avhandlingen visar hur man kan analysera och lära känna sin verksamhet för att kunna effektivisera vårdkedjorna. Effektiva vårdkedjor leder också till bättre patientflöden.
Effektivisering en ledningsfråga
– Effektivisering är en ledningsfråga, men den läggs på sjuksköterskorna att hantera. De har krav på sig att vara effektiva men får inte veta hur. De ska fokusera på att göra ett bra jobb i mötet med patienterna och måste kunna få veta att de gjort ett bra jobb under dagen, säger Malin Wiger.
Hon ser avhandlingen som en uppmaning till vården att ta in kunskaper i logistik för att förstå hur flödet av patientärenden kan bli effektivare och väntetiderna kortas.
– Intresset för frågorna finns bland vårdens beslutsfattare, men insikterna om vilken kunskap som behövs ökar allt för långsamt, säger hon.
Kontakt:
Malin Wiger, Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet, malin.wiger@liu.se, 013 28 15 56
Socialantropologen Margarida Paulo har genomfört fältstudier för sin avhandling i Mafalala, en stadsdel i huvudstaden Maputo, sedan 2013. Från de fattiga människornas berättelser där har hon kunnat teckna en mer nyanserad bild av HIV/aids-problematiken än så som frågan ofta beskrivs.
HIV/aids-frågan är mer komplex vad som ofta erkänns, menar Margarida Paulo. Och måste hanteras därefter.
Framför allt visar hennes resultat att kunskapen måste öka bland såväl fattiga människor som inom icke-statliga organisationer och myndigheter.
Gratis kondomer väckte misstankar
– Frivilligorganisationer och statliga organ måste få en djupare förståelse för fattigas vardagssituation”, säger Margarida Paulo och tar som exempel ett tajming för att erbjuda folk att testa sig.
– Om personer inte dyker upp för ett test är det inte nödvändigtvis på grund av att de inte vill bli testade. Det kan istället vara att de har fullt upp med att leta efter dagsverken.
Motsvarande fann hon fördomar bland fattiga människor mot ansträngningar från icke-statliga organisationer och regeringen. Exempelvis misstankar om att utdelning av gratis kondomer kan vara ett sätt att försöka döda de fattiga.
– Deras uppfattning var att om något ges gratis måste det vara av dålig kvalitet. Dåliga kondomer kan vara ett sätt att locka människor in i en känsla av säkerhet, medan de i realiteten blir smittade, säger Margarida Paulo.
Söker sig till traditionella botare
Ett annat område där förbättringar måste till gäller informationskampanjer.
– Det finns massa sådan, men de använder ofta ett tekniskt språk som inte förstås av de människor de vill nå, säger Margarida Paulo. Alla pratar inte portugisiska. Och ord som ”virus” är det inte självklart att alla förstår.
Att besöka ett sjukhus med speciella ingångar för patienter med hiv / aids är stigmatiserande och ett säkert sätt att bli socialt utfrusen. Därför tvekar folk att besöka sjukhus om de misstänker att de har fått HIV. Snarare besöker de en traditionell botare.
Ett närmare samarbete mellan dessa botare och sjukhusen skulle kunna fånga upp patienter i ett tidigare skede och ge behandlingar större chans att verka.
Bekämpa fattigdomen
I ett mer långsiktigt perspektiv pekar Margarida Paulo också på vikten av fattigdomsbekämpning för att effektivisera kampen mot HIV/aids. Utan adekvat utbildning måste många fattiga människor förlita sig på dagsverken för sitt livsuppehälle. Ofta som sexarbetare. Att inte veta hur man ska klara sig från dag till dag gör det svårt för smittade personer att planera och fortsätta med en behandling.
– Jag tror inte att svaret är att bara ge ut bidrag. Människor måste utbildas, så att de själva kan ta kontroll över sitt dagliga liv, säger Margarida Paulo
Kontakt:
Margarida Paulo, madoropau@gmail.com
Avhandlingen:
Dagliga kamp mot hiv / aids i Mafalala, Maputo (Moçambique)
Kan man vara beroende av socker? Frågan har debatterats i flera decennier utan att få något entydigt svar. Kanske är det dags att överge det kontroversiella begreppet.
Att människor kan vara beroende av droger är det få som tvivlar på, men på senare år har även andra aktiviteter kvalat in som beroenden.
Spelmissbruk klassades som ett beroende 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling. I juni 2018 meddelade WHO att dataspelsberoende klassas som en sjukdom i organisationens nya version av diagnosmanualen ICD.
När spelmissbruk blev en del av beroendefamiljen fanns farhågor om att det skulle öppna för andra ”s”, närmare bestämt sockerberoende och shoppingberoende. Men sockerberoende har, trots en flitig användning av begreppet, aldrig godkänts som diagnos.
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.
Socker påverkar hjärnan
– Man vet att även sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan ganska analogt jämfört med andra substanser som alkohol och droger, även om inte lika starkt. Sedan är det också olika starkt för olika individer.
Även om Fred Nyberg menar att det finns personer som har ett beroende av sötsaker är han tveksam till en diagnos.
– Jag vet inte om samhället skulle klara av en sådan sak, jag tror att det skulle öka köerna i en redan överbelastad vårdkedja. Men för den skull får vi inte förneka problematiken.
Spelberoende är en diagnos
Varför har spelande fått en diagnos, men inte socker? Båda orsakar en betydligt svagare utsöndring av dopamin än droger. Enligt Fred Nyberg är det de sociala och yrkesmässiga konsekvenserna som skiljer dem åt.
– Vid spelberoende drabbas familjen; man riskerar att hamna på bar backe och det ökar risken för en komplicerad psykisk situation. När det gäller sötsaker kan man diskutera hur man stör sin omgivning, det är åtminstone inte lika uttalat.
Inget kemiskt beroende
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet, är än mer skeptisk till en diagnos för sockerberoende.
– Det är inte frågan om ett kemiskt beroende här, ämnen som ger ett sånt beroende har en starkare effekt ju mer direkt de kommer till hjärnan. Med socker är det precis tvärtom, om du äter socker kan du få en kick av det men om du sprutar in socker får du inte någon som helst kick i hjärnan.
Har blivit en språkfråga
I och med diagnosen spelberoende har, menar Claude Marcus, begreppet missbruk breddats. Därmed har frågan om beroende gått från kemi till att bli en språkfråga.
– För spelberoende handlar det om ett repetitivt beteende som är skadligt för samhället och då har vi sänkt kraven för missbruk, säger Claude Marcus.
Att kraven har sänkts innebär dock inte att sockerberoende ska bli en diagnos.
– Det finns inget bra med att införa en sådan diagnos, den som säger att han är sockerberoende vill oftast ha en kombination av socker, fett och en gnutta salt. Om man breddar beroendebegreppet för mycket förlorar det sin mening.
Vad skulle krävas för att socker ska klassas som beroendeframkallande?
– Då måste man hitta specificiteten att det är just socker man är beroende av, att skilja på socker och matberoende. För det andra ska man helst ha ett bestående sug efter sockret. Vi vet att om du håller upp med att äta socker ett tag så försvinner suget efter någon vecka, så är det inte med något annat biokemiskt beroende. Så det finns många kriterier som skulle behöva uppfyllas.
Claude Marcus var en av de forskare som medverkade i en rapport från SNF, Swedish Nutrition Foundation, publicerad 2015. Rapporten finansierades av branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel och kom fram till att det inte finns några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, anlitades för att faktagranska rapporten. Hon ansåg att det fanns bevis för sockerberoende och vägrade skriva under.
Processad mat med mycket socker
Idag är Charlotte Erlanson-Albertsson beredd att överge diagnosen sockerberoende för det som på engelska kallas ”food addiction”.
– Jag tycker inte att vi ska kalla det för ett sockerberoende för det är inte socker de är beroende av utan mat som innehåller socker, så vi borde kalla det matberoende, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Men beroendet gäller inte vilken mat som helst utan den som är kraftigt processad och innehåller en hög andel socker och fett.
– Den här väldigt koncentrerade maten är anrikad, ingen naturlig produkt har så höga koncentrationer. Det hade varit bättre om man hade kommit på en bättre svensk översättning, för det är inte vilken mat som helst.
Något arbete med att ta fram en sådan diagnos pågår inte, vad Charlotte Erlanson-Albertsson känner till, men om det fanns en skulle hon gärna delta.
Bitten Jonsson, sjuksköterska och beroendespecialist, är den som tillsammans med Charlotte Erlanson-Albertsson har slagits hårdast för diagnosen sockerberoende. Hon vill inte använda något annat begrepp.
– Det vore livsfarligt, för det är socker och vitt mjöl som är farligt. Jag tycker att man ska lyfta sockerberoende ännu mer.
Bitten Jonsson har behandlat patienter för sockerberoende i drygt 20 år, på senare år har hon gått över till att utbilda andra terapeuter.
Hur har synen på sockerberoende förändrats?
– I den offentliga sfären, hos livsmedelsverket och sjukvården och socialtjänsten har det inte accepterats officiellt, men genomslaget hos människor blir bara större.
Att sockerberoende ska accepteras som diagnos har hon inga förhoppningar om.
– Det ligger ljusår bort. Men det är oetiskt att inte diagnosticera för då kommer man välja fel behandlingsmetod. Om jag har patienter med beroende och får jag inte invagga dem i en falsk förhoppning att de ska kunna äta vad som helst senare.
Polariserad debatt
Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var den som gick igenom forskningen om sockerberoende i arbetet med den omdiskuterade rapporten för SNF. Hon beskriver debatten om sockerberoende som polariserad.
– Det känns som att det finns två väldigt tydliga läger som inte kommer överens, vissa säger att socker ger ett extremt beroende och andra att det inte gör det.
Hennes slutsats, efter att ha gått igenom litteraturen, blev att det finns forskning som tyder på att socker kan vara beroendeframkallande men det behövs fler studier. Den slutsatsen gäller fortfarande. Själv forskar hon på aptitreglerande hormoner, vilka skulle kunna vara en mekanism i skapandet av ett missbruk.
Kan man kalla det ett matberoende istället?
– Det är åt det hållet forskningen svänger. När man tittar på litteraturen kring palatable food handlar det om hur man äter maten.
Vad skulle en diagnos betyda?
– Den skulle innebära mycket för synen på personer som har en annorlunda ätprofil, att man inte ser dem som dåliga karaktärer som man såg på alkoholberoende förut, utan betraktar dem som sjuka.
Finns det en risk att man urvattnar begreppet beroende?
– Fast är det ett beroende så är det ett beroende, men det gäller att man har vetenskapligt stöd.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Det är forskare vid KTH och Karolinska Institutet, verksamma vid Science for Life Laboratory som nu visar hur AI kan bidra till ökad förståelse av hur prostatacancer utvecklas.
Varje cancer är unik och kan ändra egenskaper över tid. Detta faktum beskrivs med begreppet cancerheterogenitet. Ofta finns flera konkurrerande kloner inom en och samma cancertumör. Dessutom ökar ytterligare förvärvade mutationer sannolikheten för att det bildas metastaser.
Även om genetiska förändringar är viktiga för att spåra cancerheterogenitet och utveckling kan de också vara av klinisk relevans, konstaterar Joakim Lundeberg, professor i molekylärbiologi på KTH och verksam vid Science for Life Laboratory.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications visar han och forskargrupper på SciLifeLab att en datadriven AI-metod har potential att bidra till en bättre förståelse av heterogenitet i prostatatumörer och i dess omgivande mikromiljö. Detta med hjälp av data som tagits fram med spatiell transkriptomik, en teknik som utvecklats i samma Science for Life Laboratory..
Se genaktiviteten med blotta ögat
Spatiell transkriptomik kombinerar histologi (vävnadslära) med kvantitativ analys av de aktiva generna, och är för närvarande den enda metoden som kan ge information om den kompletta genaktivitet (mRNA) från sektioner av cancervävnad, konstaterar Joakim Lundeberg.
– Denna rika informationskälla möjliggör oövervakade AI-metoder för att identifiera genaktivitetsmönster som inte kan ses med blotta ögat. Således kan denna massiva vävnadsgenetiska analys tjäna som en grund för en AI-baserad klinisk utvärdering av cancervävnader samt ge insikt i genuttryck i tumörens mikromiljö. AI hjälper oss helt enkelt till att skapa en databaserad vävnadsanatomi, säger han.
Ytterligare insikter i de mekanismer som ligger till grund för cancer är avgörande för att förstå tumörers progression och för hur patienter svarar på behandling, enligt Joakim Lundeberg
– Användningen av vår spatiella information ger ett betydande bidrag i dessa aspekter, säger han.
Artikeln:
Spatial maps of prostate cancer transcriptomes reveal an unexplored landscape of heterogeneity
Kontakt:
Joakim Lundeberg: joakim.lundeberg@scilifelab.se
Varför har fotboll en så stor plats i folksjälen?
– Fotboll har funnits ganska längre, mer än 100 år. Det är helt enkelt en form av folklore. Under det århundrade som gått har fotboll blivit en populärkulturell kontext. Man säger till exempel ”en yta stor som två fotbollsplaner” och förväntar sig att andra förstår det. Detsamma gäller uttrycket ”rött kort” till exempel.
– Sen finns det så mycket känslor där! Inte bara glädje. Man lär sig att hantera besvikelser, smärta, ilska, eller hat. Det är inte så, tycker jag, att fotbollen genererar sådana känslor, men den ger plats och utrymme för att uttrycka dem, och också hantera dem. Fotbollen är som en lekplats för ideér, ideal och åsikter.
Hur hänger magi och fotboll ihop?
– Magi fungerar mellan religion och teknologi – man måste tro på sina krafter, använda alla sina medel för att nå dit. Rutinerna på läktarna, att sjunga, hoppa, skrika, tända bengaler, kramas, gråta, bära sin laghalsduk, vifta med en stor flagga, applådera. Laget väntar sig support. Tänk om det skulle vara bara tyst och alla bara fokuserar på hur spelare rör sig på planen. Det skulle vara lite trist. Men att göra sig själv till en aktiv deltagare och inte bara passiv publik – det är magi.
Vad betyder fotbollen för oss och för vår identitet?
– Som alla andra kontexter, som familjen, arbetet, kanske kyrkan, olika hobbies, är fotboll konstruerad av många personer som uttrycker känslor och som det finns en interaktion emellan. Återkommande händelser är ofta viktiga för individer. Man lär sig hur det funkar och vilka mönster som finns. Samtidigt väljer man på något sätt att det är viktigt. Om man accepterar att fotboll betyder någonting, så har man ett stort utrymme att bygga olika emotionella kopplingar och basera sina känslor i historiska berättelser som betyder någonting för andra också, och det känns stort.
– Man är så glad för Island just nu för att de visar att man kan vara liten men stark, en klassisk David-mot-Goliat-berättelse, en hjälte som inte förväntas vinna men som gör det ändå.
Hur skapar fansen sin samhörighet och hur uttrycker de sin hängivenhet?
– Det beror på. Det finns olika ideal, olika stilar bland fansen. De moderna fansen som man ser nu på TV blev vanliga kring VM i Frankrike i 1998. Där började man måla ansiktet. I svensk fotboll finns fans som gillar bengaler och rök, de som är emot detta, och fans som bara ser fotboll på TV men älskar sporten ändå. Det finns de som syns mer och har mer medieutrymme, men de utgör ingen hegemoni. Det viktiga är att göra någonting tillsammans – skapa betydelse.
Många har nära och kära som INTE är intresserade av fotboll – hur får man med dem i VM-febern?
– Kanske man skulle titta på fotbollsfolk som om man vore på en etnografisk expedition i ett främmande land? Utforska främmande folk med främmande ritualer och traditioner? Det finns intressanta grejer – hur man pratar om olika länder med en stereotypisk blick, som Tyskland som måste vara som ”en maskin” eller Brasilien som beskrivits med ord som ”dans, samba”.
– Det finns många spännande historiska referenser till berättelser som innehåller både hjältar och skurkar. Fotboll är, faktiskt, en kollektivt pågående saga – a fairy tale.
Katarzyna Herd skriver just nu på sin avhandling ”We can make new history here. Rituals of producing history in Swedish football clubs.”
Kontakt:
Katarzyna Herd, doktorand i etnologi vid Lunds universitet, katarzyna.herd@kultur.lu.se, 046-222 75 66, 070-813 14 10
– Det är viktigt att förstå hur musslor ska kunna överleva i framtiden för att man ska kunna fortsätta odla och äta musslor, säger Alexander Ventura på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och författare till en ny doktorsavhandling.
Koldioxid från luften hamnar i havet
Havsförsurning beror på att havet tar hand om en del av utsläppet av koldioxid i atmosfären. På så sätt blir havet allt surare i takt med miljöförstöringen. Och ett allt surare vatten kan få negativa effekter på marina organismer som producerar skal av kalciumkarbonat. Det blir helt enkelt svårare for djur som musslor och ostron att bygga och underhålla sina skal.
– Men negativa konsekvenser av miljöförändringar, som havsförsurning, kan försvinna med tiden tack vare evolutionen när djuren anpassar sig till den förändrade miljön, säger Alexander Ventura.
För att studera tåligheten hos blåmussellarver (Mytilus edulis) utsatte han mussellarver för olika pH-värden. Från normalt havsvärde med medelvärdet 8.1, ner till det extrema pH-värdet 7.1.
Det visade sig att toleranströskeln för mussellarverna motsvarade det lägsta pH-värde som larverna normalt utsätts för i sin naturliga miljö, ungefär 7.8.
– Men vi upptäckte också att flera larver från populationen tålde lägre pH-värden, ungefär runt pH 7.6, vilket är ett tecken på deras anpassningspotential till havsförsurning, säger Alexander Ventura.
Studerade ärftliga egenskaper för överlevnad
Forskarna studerade även hur stor ärftligheten var för de egenskaper som kan påverka larvernas överlevnad. Resultaten visade att både storlek och missbildningar på skalen hos mussellarver, som är två viktiga egenskaper för musslornas överlevnad, ärvs i hög grad när larverna utsätts för lågt pH.
– Det verkar betyda att det finns en hög anpassningspotential hos musslorna, säger Alexander Ventura.
Ostron som underlag
Forskarna identifierade också vilka gener som slås på när larver börja bilda sina skal. De genetiska experimenten gjordes på larver av stillahavsostron (Crassostrea gigas) istället för på musslor eftersom ostronens arvsmassa har kartlagts, vilket gör det lättare att identifiera intressanta gener.
– Det är viktigt att förstå vad som händer inuti de känsliga ostronlarvernas celler när det första skalet bildas för att kunna förutsäga vilka effekter miljöförändringar kommer att ha i framtiden, säger Pierre De Wit, handledare och docent vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Alexander Ventura, 0763205523, xela3185@gmail.com
Pierre De Wit, 031786 9550, pierre.de_wit@marine.gu.se
Avhandlingen:
Bivalves in the face of ocean acidification
– Studien visar att personer med svår fetma ständigt försöker minska eller kontrollera sin vikt och detta under lång tid. Om man tror att denna grupp inte försöker minska i vikt motsäger dessa resultat de åsikterna, konstaterar Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Studien, publicerad i tidskriften Obesity, utgår från den så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects). Denna gång är det dock inte viktminskningskirurgi som står i fokus. Istället sätts ljuset på jämförelsegruppen, 2 037 individer, som inte opererats för sin svåra fetma.
Vem är överviktig?
Övervikt innebär att du har ett BMI (Body Mass Index) mellan 25-30. Kraftig övervikt eller fetma, även kallat obesitas, innebär att du har ett BMI över 30. Mer än hälften, 51 procent, av Sveriges befolkning har idag övervikt eller fetma. Enbart patienter med fetma opereras i Sverige, så kallad fetma- eller obesitaskirurgi.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Frågeställningarna handlar specifikt om kontrollpersonernas viktminskningsförsök. Resultaten är baserade på vad de själva uppgett vid varje uppföljningstillfälle, under tio års tid.
En ensam resa
Deltagarna rapporterade om olika metoder de använt för att gå ner i vikt eller hålla vikten; kommersiella viktminskningsprogram, anti-fetmaläkemedel, lågenergipulver, motion, stöd från hälso- och sjukvård och viktminskning på egen hand.
– De använder sig av en rad olika metoder där den enskilt vanligaste är att försöka minska i vikt på egen hand, vilket visar att för många är viktminskningsförsök en ensam resa, säger Ingrid Larsson.
Ingen av metoderna var bättre eller sämre än den andra med hänsyn till viktminskning. De som hade minskat tio procent eller mer i vikt över tio års tid hade använt samma metoder som de som ökat lika mycket i vikt.
Kunskapsbaserad behandling
Metoderna var alltså inte avgörande, snarare förmågan att behålla ett lägre energiintag över tid. Hur väl det lyckades varierade stort. Vissa i gruppen ökade mycket i vikt på tio år, andra minskade rejält.
Bland noga utredda patienter är viktminskningskirurgi en dokumenterat effektiv metod för att reducera vikten på sikt och minska sjukdomsrisken. Kirurgi passar dock inte alla, och hälso- och sjukvården bör enligt forskarna erbjuda kunskapsbaserade och strukturerade behandlingsupplägg.
Studien:
Self-reported weight loss methods and weight change: 10-years analysis in the Swedish Obese Subjects Study control group (Obesity)
Kontakt:
Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, ingrid.larsson@medfak.gu.se
Onsala rymdobservatorium vid Chalmers i Göteborg har levererat Sveriges största teknikbidrag till rekordteleskopet SKA (Square Kilometre Array). Det meterstora, 180 kilo tunga instrumentet är det första på plats av över hundra som ska monteras på parabolantenner ute i Karoo-öknen, paraboler som idag utgör teleskopet MeerKAT.
Band 1-mottagaren, som tratten kallas, gör att parabolen kan mäta upp radiovågor med frekvens mellan 0,35 och 1,05 gigahertz.
Prototypen testas
Matarhornet ska nu testas på en av de 64 antennerna i MeerKAT. Det är ett av dagens största radioteleskop och ligger på samma plats i Karoo-öknen som SKA:s antenner också ska placeras. Mataren är en prototyp som tillverkats i Sverige av Chalmers i samarbete med svensk industri, utformad för att kunna massproduceras.
Sverige är ett av elva länder i det internationella projektet SKA som ska bygga världens största radioteleskop på radiotysta platser i Afrika och Australien. Projektet närmar sig slutet av konstruktionsfasen och bygget beräknas starta i början av 2020-talet.
SKA är en samling antenner
Projektet Square Kilometre Array (SKA) är ett internationellt samarbete för att bygga världens största radioteleskop. Det leds av SKA-organisationen med säte vid Jodrell Bank-observatoriet i Storbritannien.
SKA kommer att möjliggöra forskning som blir omvälvande för vår förståelse av universum och fysikens fundamentala lagar, det kommer att bevaka himlen i aldrig tidigare skådad detalj, och kommer att kunna kartlägga den hundratals gånger snabbare än någon anläggning som finns idag.
SKA är inget enskilt teleskop. Istället är det en samling av teleskop, eller antenner, som placeras ut över långa avstånd i uppställningar eller antennmattor. SKA kommer att byggas i två etapper: Fas 1 (som kallas SKA1) i Sydafrika och Australien, och fas 2 (SKA2) som expanderar in i andra afrikanska länder samtidigt som också den australiska delen utökas.
Sverige representeras i SKA-organisationen av Onsala rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi.
Ska undersöka universums okända historia
Den svenska mottagaren kommer då att få delta i mätningar av radiovågor från många olika källor i rymden. Med de mest känsliga radiomätningar hittills räknar forskare med att kunna pröva Einsteins lagar till bristningsgränsen, och undersöka universums okända historia genom att mäta upp miljontals galaxer på miljontals ljusårs avstånd.
– Det är ett stolt ögonblick för oss nu när vi får en första skymt av hur världens största radioteleskop kommer att bli. Vi arbetar för att ta fram världens bästa mottagarteknik och hoppas att vårt bidrag till teleskopet ger mänskligheten möjlighet att se saker som vi aldrig gjort förut, säger Miroslav Pantaleev, projektledare för arbetet med SKA vid Onsala rymdobservatorium.
Resan har föregåtts av intensivt samarbete mellan forskare och ingenjörer vid Onsala rymdobservatorium och hos industripartners, för att försäkra både prestanda och tålighet. Inför resan till Afrika har instrumentet genomgått tuffa fysiska tester i Sverige, både i Onsala och vid Saab Bofors Test Center i Värmland.
Hoppas testa Einsteins teorier
John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, blickar framåt bortom dagens MeerKAT till framtidens paraboluppställning, SKA-mid.
– När parabolantennerna i SKA-mid kommer igång får världens astronomer tillgång till världens mest känsliga radioteleskop och många spännande projekt kommer att bli möjliga. Vi hoppas att bland annat hitta nya pulsarer för att kunna testa Einsteins teorier, studera i detalj hur galaxer som Vintergatan byggts upp under universums historia – och såklart göra alldeles oväntade upptäckter, säger han.
Kontakt:
Miroslav Pantaleev, chef för elektroniklabbet vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers, miroslav.pantaleev@chalmers.se, 031-772 55 55
Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, robert.cumming@chalmers.se, 031-772 55 00, 070-493 31 14
Läs mer:
SKA Sweden
Multipel skleros är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som kan drabba personer i relativt unga år. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sina första symtom i form av till exempel domningar i armar och ben, synnedsättning, yrsel, men också trötthet och depression.
Symtomen beror på en inflammation i hjärna och ryggmärg, som bryter ner det nervskyddande myelinet och skadar nervtrådarna. Idag finns inget botemedel, men däremot kan sjukdomsaktiviteten oftast bromsas med hjälp av läkemedel.
Redan för över 40 år sedan upptäcktes att genetiska variationer i de så kallade HLA-antigenerna utgör den största riskfaktorn för sjukdomen. HLA kodar för molekyler som är involverade i immunförsvaret. Däremot är det inte helt klarlagt vilka specifika gener som är inblandade och inte heller vilka molekylära mekanismer som ligger bakom sjukdomens uppkomst.
Epigenetisk reglering
Genom molekylära analyser och sammanslagning av flera studier (så kallad metaanalys), som involverade cirka 14 000 patienter med MS samt en kontrollgrupp på över 170 000 friska individer, kunde forskare vid Karolinska Institutet se att personer med genvarianten HLA-DRB1*15:01 får ett ökat genuttryck av HLA-DRB1 vilket ökar risken för sjukdomen.
Att detta sker beror på en så kallad epigenetisk reglering av HLA-uttryck som forskarna upptäckte. Just denna mekanism och hur den kopplas till MS var tidigare okänd.
– Det är första gången som vi ser att epigenetiska mekanismer kan orsaka sjukdomen. Dessutom kan vi koppla den till den genvariant som innebär den största riskfaktorn för MS, säger Maja Jagodic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och en av artikelförfattarna.
Epigenetisk reglering som skyddar
Forskarna upptäckte också en ny HLA-genvariant, rs9267649, som tvärtom fungerar skyddande mot sjukdomen. Den kunde också – via samma epigenetiska regleringsmekanism – minska genuttrycket av HLA-DRB1 och därmed minska risken för MS. Resultaten banar ny väg för möjliga behandlingar baserade på specifik epigenetisk modulering, det vill säga att man på konstgjord väg hindrar gener från att uttryckas. Det ger framtidshopp för personer med MS men också andra autoimmuna sjukdomar.
– Nästan alla autoimmuna sjukdomar är kopplade till HLA, säger Lara Kular, medförfattare och forskare vid samma institution.
Studien har genomförts genom internationellt samarbete med universitet i USA, Tyskland, Norge, Danmark och Island (företaget deCode).
Studien:
DNA methylation as a mediator of HLA-DRB1*15:01 and a protective variant in multiple sclerosis. Lara Kular, Yun Liu, Sabrina Ruhrmann, Galina Zheleznyakova, Francesco Marabita, David Gomez-Cabrero, Tojo James, Ewoud Ewing, Magdalena Lindén, Bartosz Górnikiewicz, Shahin Aeinehband, Pernilla Stridh, Jenny Link, Till F. M. Andlauer, Christiane Gasperi, Heinz Wiendl, Frauke Zipp, Ralf Gold, Björn Tackenberg, Frank Weber, Bernhard Hemmer, Konstantin Strauch, Stefanie Heilmann-Heimbach, Rajesh Rawal, Ulf Schminke, Carsten O. Schmidt, Tim Kacprowski, Andre Franke, Matthias Laudes, Alexander T. Dilthey, Elisabeth G. Celius, Helle B. Søndergaard, Jesper Tegnér, Hanne F. Harbo, Annette B. Oturai, Sigurgeir Olafsson, Hannes P. Eggertsson, Bjarni V. Halldorsson, Haukur Hjaltason, Elias Olafsson, Ingileif Jonsdottir, Kari Stefansson, Tomas Olsson, Fredrik Piehl, Tomas J. Ekström, Ingrid Kockum, Andrew P. Feinberg och Maja Jagodic. Nature Communications
Kontakt:
Maja Jagodic, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Maja.Jagodic@ki.se
– Det finns fortfarande starka normer som säger att mammor ska ta ut mer föräldraledighet, och att pappor ska ta ut mindre. Det är möjligt att man i högkvalificerade yrken kan avvika från de normerna till högre grad, där det för pappor innebär att man tar fler föräldradagar än vad som förväntas medan det för mammor innebär färre. Min tolkning är att båda två strävar efter att bli mer jämlika, säger Helen Eriksson, forskare i demografi vid Stockholms universitet.
Män i högkvalificerade yrken är hemma längre
Forskningen bygger på registerdata över alla föräldrar i Sverige som fick sitt första barn 2009, och som tagit ut föräldradagar via Försäkringskassan. Detta har kombinerats med bland annat information från SCB:s yrkesregister, Skatteverket och enkäter.
Framförallt är det nivån på den yrkesskicklighet, alltså kvalifikation, som krävs för jobbet som avgör hur länge pappan är föräldraledig. Pappor inom de mest högkvalificerade yrkena, exempelvis läkare och jurister, tar generellt ut över dubbelt så lång föräldraledighet som pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer – 14 veckor jämfört med 7 veckor.
Inkomsten har också betydelse för längden på ledigheten. Pappor med de lägsta inkomsterna är i snitt föräldralediga i 7 veckor, att jämföra med pappor i det högre inkomstspannet som tog ut föräldraledighet i 12 veckor.
– Det kan ju tyckas märkligt att det är de pappor som har mest att förlora på en ledighet, i termer av inkomst och karriär, som är de som tar ut längst ledighet. Mina resultat bekräftas dock av nyare forskning, där man talar om betydelsen av att känna till och att kunna realisera sina rättigheter för att ta föräldraledigt. Det verkar alltså som att resurser i arbetslivet kan underlätta för en pappa att kräva sin rätt att vara ledig, säger Helen Eriksson.
Men högkvalificerade mammor är hemma mindre
För mammor är mönstren alltså de motsatta. Mammor i de mest högkvalificerade yrkena är i snitt föräldralediga sex veckor mindre än inom de mest lågkvalificerade yrkena. Och ju högre inkomst mamman har desto mindre ledighet tar hon ut.
– Föräldraledigheten är den stora ojämställdheten som vi har kvar i Sverige. Om samhället ska bli mer jämställt, behöver uttaget av föräldraledighet bli mer jämställt. Att stärka pappor i deras rättigheter att vara lediga, till exempel genom fler öronmärkta pappadagar, har visat sig vara effektivt tidigare. Att vara föräldraledig ska vara en självklarhet för både pappor och mammor, säger Helen Eriksson.
Studien:
”Fathers & Mothers Taking Leave from Paid Work to Care for a Child”(working paper) är en del av avhandlingen ”Studies on Parental Leave and Co-residence using Swedish Register Data”, båda författade av Helen Eriksson.
Kontakt:
Helen Eriksson, forskare i demografi, helen.eriksson@sociology.su.se, 08-163359
De fåtal studier som gjorts tidigare visar att automatväxlad bil kan öka säkerheten för framförallt äldre och funktionshindrade, men att det även finns vissa fördelar för yngre när de inte behöver koncentrera sig på växlingen. Andra undersökningar påtalar att automatisk växellåda minskar stressen i tätort men att körningen kan bli för monoton på motorväg, vilket kan ha en negativ effekt.
I en delstudie har VTI analyserat skillnaden i olycksrisk mellan automatväxlade bilar och manuellt växlade bilar, vilken visar att det finns få skillnader.
– Resultaten från vår enkät och intervjuer med trafiklärare visar att majoriteten tror att de elever som väljer att köra med en automatiskt växlad bil genomgår en kortare utbildning och därför tror trafiklärarna inte att den blir bättre, säger Sonja Forward.
Färre klarade förarprovet första gången
Slutsatsen från denna studie visar att frågan kvarstår om det finns några trafiksäkerhetsvinster med att uppmuntra fler att genomföra sin förarutbildning med en automatväxlad bil. Resultaten pekar på att de med automat inte övningskör lika många timmar på trafikskola, jämfört med de som kör med manuellt växlad bil. Detta kan innebära att de inte får lika mycket erfarenhet, vilket kan vara en anledning till att de mer sällan klarade förarprovet efter ett försök.
– Ambitionen verkar fortfarande vara att det ska gå så fort som möjligt att ta körkortet och att fokus är på att hantera bilen. Visserligen kan övningskörning med en automatväxlad bil ge samhällsekonomiska vinster, men knappast några trafiksäkerhetsvinster eftersom förarutbildningen borde handla om mer än hanteringen av fordonet, säger Sonja Forward.
Färre körlektioner med automatväxling
Resultaten från enkätstudien med nyblivna körkortstagare visar att majoriteten hade övningskört med manuellt växlad bil. De som genomfört körprovet med en automatiskt växlad bil hade övat mindre privat än de som körde en manuellt växlad bil. Anledningen till att de övningskört med automat är oftast att de endast haft tillgång till en sådan bil.
Då det handlar om förarprovet är det relativt stora skillnader mellan de två olika grupperna. Det var vanligare att provet bokats som privatist och att kunskapsprovet var på annat språk än svenska om provet gjordes med en automatväxlad bil. Deltagare i denna grupp behövde också genomföra flera prov innan de blev godkända.
– Gruppen som genomfört provet med en automatiskt växlad bil har tagit färre lektioner på skola och det är också en större andel som kört mest på en trafikskola i början av sin utbildning. Antalet lektioner är också färre i gruppen som kört automatväxlad bil.
Studien innefattade en 1) kunskapsöversikt om betydelsen av automatisk växellåda i förarutbildning och uppkörning, inklusive en statistisk olycksanalys som jämför automatväxlade bilar med manuellt växlade bilar, 2) intervjustudie med fyra trafiklärare och enkätstudie med 34 trafiklärare om deras syn på övningskörning med automatväxlad bil, 3) enkätundersökning riktad till 949 nyblivna körkortsinnehavare i åldern 18 till 25 år.
Rapporten
Körkort med villkor automatväxellåda: finns det skäl och möjligheter att underlätta körkortsprocessen?
– Det finns en rädsla inom vården för att prata om det här, men man måste våga och man måste vilja, utan att bli burdus eller klämkäck, säger Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.
I arbetet med sin avhandling har hon genomfört elva fokusgruppsintervjuer och en webbaserad enkätundersökning med 540 deltagare, alla canceröverlevare i åldern 15-29 år. Av intervjuerna framgick tydligt att tonåringarna och de unga vuxna önskar åldersanpassade behandlingsmiljöer.
– Är man 17 år är det inte lätt att vårdas bland skrikiga småbarn. Den som är 25 kanske istället placeras på en fyrasal med herrar i 60-70-årsåldern som pratar aktier. Det är sällan man hamnar med någon i ens egen generation, de här patienterna är ofta utspridda, säger Maria Olsson.
Ärr och attraktion
Resultatet i enkätstudien visade att de unga canceröverlevarna kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga ärr jämfört med en kontrollgrupp. För många tonåringar och unga vuxna är utseendet viktigt och ärr efter cancerbehandling ska inte nonchaleras, menar Maria Olsson.
Drygt fyra av tio killar och närmare åtta av tio tjejer som överlevt cancer svarade att de kände sig mindre attraktiva på grund av ärren. De uttryckte också låg tillfredsställelse beträffande sexuell förmåga jämfört med kontrollgruppen. Mer av psykologiska skäl än till följd av fysiologiska biverkningar av behandlingen, visade det sig.
– De känner sig missnöjda med sin sexualitet, och de tycker inte om sin kropp och ärren som påminner om sjukdomen och det jobbiga de varit med om. Därför behövs det mer samtalsinsatser och psykologiskt stöd mot slutet av behandlingen, säger Maria Olsson.
Öppenhet för att prata sex
I studiens inledningsskede mötte hon och kollegorna motstånd när det gällde möjligheten att få ställa frågor om exempelvis sexualitet och självmordstankar. Det upplevdes för känsligt av finansiärer, registerhållare och prövningsnämnder, som skulle godkänna studien.
Ungdomarnas syn var en annan. Av de knappt tio procent som oroades av något i enkäten så gällde det i första hand frågan om fertilitet, i andra hand återinsjuknande i cancer. Att prata om sex var däremot inget problem, tvärtom var behoven stora, menar Maria Olsson.
– Man kan inte göra det i en fyrasal, men det finns många andra tillfällen. Som när man pratar om biverkningar av behandlingen, hur slemhinnor påverkas, då kan man komma in på det. Om man först ställer öppna frågor så märker man om patienten vill prata, och då kan man i så fall gå vidare. Det viktiga är att visa att man är beredd att prata också om detta.
Studien:
Adolescent and young adult cancer survivors – body image and sexual health
Kontakt:
Maria Olsson, maria.a.olsson@vgregion.se
De senaste åren har e-handel av livsmedel ökat starkt. Det finns stora förhoppningar om att den ökade e-handeln ska bidra till att persontransporterna minskar. Effekten av e-handel beror dels på hur konsumenternas resvanor förändras och dels på företagens möjligheter att transportera effektivt. Än så länge finns det få studier som fördjupat sig i hur nya inköpsvanor förändrar transporter och energi- och miljökonsekvenserna av detta. Nu har VTI genomfört ett forskningsprojekt i samarbete med Lunds Universitet med finansiering från Energimyndigheten som studerar detta.
Resorna minskar inte
Projektet är tvärvetenskapligt och har samlat kunskap till exempel om resenärernas resmönster, e-handelslogistik, gods- och persontransporters miljöpåverkan samt beräkningar av potential för minskade transporter. Slutsatsen av projektet är att e-handeln har en betydande potential att vara energieffektiv, förutsatt att transporteffektiva hemleveranser ersätter inköpsresor med privat bil. Idag innebär många kompletteringsresor med bil att e-handeln inte i någon högre grad ersätter inköpsresorna. Det innebär att energibesparingen idag sannolikt är begränsad.
– För att det faktiskt ska bli en effektivisering av energianvändningen behövs en medveten stadsplanering som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik, som lyfter godstransporter som en strategisk fråga och som placerar livsmedelsbutiker nära människors hem, säger Malin Henriksson, forskare på VTI, som lett projektet.
Utveckla potentialen
Oberoende av vad potentialen för energieffektivisering är så har e-handeln kommit för att stanna. Nu görs stora satsningar, vilket förändrar förutsättningar för dagligvaruhandelns logistik. Därför behövs ytterligare forskning. VTI har nyligen startat ett nytt forskningsprojekt, även det finansierat av Energimyndigheten, som studerar framtidens energieffektiva logistiklösningar.
– Genom vår forskning ser vi att vi kan bidra till utvecklingen mot ännu mer hållbara transporter i samband med e-handel, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI, som leder det nystartade projektet.
Rapporten:
Köpa mat online?
Kontakt:
Malin Henriksson, malin.henriksson@vti.se, 013-20 41 12
Jenny Karlsson, jenny.karlsson@vti.se, 013-20 42 65
Att utveckla legeringar som tål hög värme utan att korrodera är en nyckelutmaning inom många områden. Det gäller till exempel teknik för förnybar energi såsom ”grön” el från biomassa, fastoxid-bränsleceller och koncentrerad solenergi, liksom teknik för jetmotorer, petrokemi och materialbearbetning.
Alla metaller som används vid hög temperatur reagerar spontant med omgivningen och bildar till exempel oxider, karbider och nitrider. Om de reaktionerna fortgår obehindrat så korroderar materialet mycket snabbt sönder. Därför innehåller alla högtemperaturlegeringar vissa element, särskilt krom och aluminium, som bildar skyddande skikt av kromoxid respektive aluminiumoxid på ytan.
Material måste tåla höga temperaturer
Högtemperaturlegeringar används inom en mängd områden. De är avgörande för både nya och traditionella teknologier för förnybar energi. De är också avgörande inom många andra viktiga teknikområden som jetmotorer, petrokemi och materialbehandling.
Alla dessa industrier är helt beroende av material som tål höga temperaturer – över 600 °C – utan att brytas ner genom korrosion. Efterfrågan på material med förbättrad värmetålighet ökar ständigt. Dels för att kunna utveckla ny teknologi, dels för att öka energieffektiviteten i existerande processer och teknologier.
Om till exempel turbinbladen i flygplanens jetmotorer kan utformas så att de tål högre temperatur så möjliggörs en effektivare motor och minskad bränsleförbrukning.
Oxidskal skyddar mot korrosion
Dessa skyddande ”oxidskal” växer långsamt och spelar en avgörande roll för att förhindra att metallerna korroderar sönder. Därför handlar all forskning om högtemperaturkorrosion just om hur dessa skyddande oxidskal bildas, hur de tillväxer och varför de ibland inte förmår skydda metallen.
Korrosion (från latinets corrodere, som betyder fräta sönder) innebär att ett material, vanligtvis en metall, löses upp genom en kemisk, oftast elektrokemisk, reaktion till en mer stabil form, som exempelvis oxider, hydroxider och sulfider. Rost är resultatet av att järn korroderar i närvaro av syre och vatten.
Källa: Wikipedia
Forskare på Chalmers har nått ett genombrott för förståelsen av hur korrosion går till i legeringar vid hög temperatur, vilket kan leda till omfattande förbättringar av många samhällsbärande teknologier.
Studien, som publicerats i Nature Materials, besvarar två klassiska frågeställningar inom området. Den ena gäller de mycket små tillsatser av så kallade reaktiva element (RE) – ofta yttrium och zirkonium – som finns i alla högtemperaturlegeringar. Den andra frågeställningen handlar om vattenångans roll.
Reaktiva element samverkar med vattenånga
– Legeringarnas prestanda förbättras oerhört när man tillsätter reaktiva element, säger Nooshin Mortazavi, fysikforskare på Chalmers och förstaförfattare till artikeln. Men varför det är så har ingen hittills kunnat visa i detalj. Man har heller inte riktigt förstått vattenångans roll, som alltid är närvarande i miljön. Vår artikel presenterar ett helt nytt koncept för att förstå dessa två centrala frågor om det skyddande oxidskalet.
Forskarna visar att de reaktiva elementens roll och vattnets betydelse är sammanlänkade. Närvaron av yttriumoxid gör att aluminiumoxid till en början blir genomsläpplig för vatten, och kombinationen av yttriumoxid och vattenånga ger därmed ett snabbväxande skikt av nanokristallin aluminiumoxid som efterhand omvandlas till ett skyddande aluminiumoxidskal.
Paradigmskifte för legeringar
– Artikeln ifrågasätter flera etablerade ”sanningar” inom korrosionsvetenskapen, och ger en ny förståelse som öppnar upp för nya forskningsidéer och strategier för att utveckla bättre legeringar, säger medförfattaren Lars-Gunnar Johansson, professor i oorganisk kemi och föreståndare för Kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion (HTC) på Chalmers.
– Alla inom högtemperaturbranschen har väntat på den här upptäckten, säger Nooshin Mortazavi. Den innebär ett paradigmskifte inom forskningsfältet, i och med att vi etablerar nya principer för att förstå nedbrytningsmekanismerna för en hel materialklass.
Chalmersforskarna presenterar dessutom en ny idé för att öka tåligheten hos legeringar inom befintliga tillverkningssystem. De har upptäckt att tillsatsen av reaktiva element (RE) i de undersökta legeringarna förekommer som oxid-nanopartiklar och att partiklarnas storleksfördelning är kritisk. Alltför stora RE-partiklar orsakar sprickor i det skyddande aluminiumoxidskiktet, så att korrosiva gaser läcker in till legeringen som snabbt korroderar. Forskarna visar att det går att skapa ett mer skyddande oxidskal genom att reglera RE-partiklarnas storleksfördelning.
Artikeln:
Interplay of water and reactive elements in oxidation of alumina-forming alloys (Nature Materials)
Kontakt:
Nooshin Mortazavi, doktor i fysik, Chalmers, nooshin.mortazavi@chalmers.se, 031-772 67 83, 073-387 32 26
Lars-Gunnar Johansson, professor i kemi, Chalmers, lg@chalmers.se, 031-772 28 72
Det finns ett samband mellan antalet bottenankrande båtar och antalet ankringsspår på mjuka bottnar, visar studier i den nya avhandlingen. Och eftersom ankring förekommer på samma ställen där viktiga och känsliga arter håller till, som exempelvis ålgräs, så kan detta få konsekvenser för ekosystem och miljö.
– De ankare vi traditionellt använder gräver ner sig i bottnarna och kan då förstöra ålgräsets rötter och riva upp plantorna. Det kan på sikt leda till minskad utbredning av ålgräs och det får i sin tur konsekvenser för bland annat torsk, som använder just ålgräs som uppväxtområde, säger avhandlingens författare, Jenny Egardt vid Göteborgs universitet.
Förbjuden båtbottenfärg
I avhandlingen framgår också att det sedan längre förbjudna båtbottengiftet TBT(tributyltenn) finns i högre halter i sedimenten än vad gränsvärden för TBT tillåter.
– Det är anmärkningsvärt eftersom TBT har varit förbjudet för användning på fritidsbåtar sedan år 1989 i Sverige, säger Jenny Egardt.
Men trots negativ påverkan från fritidsbåtar är hon positiv och tror att en ökad kunskap hos båtägare kan leda till ett ändrat beteende och ett mer hållbar nyttjande av naturen.
– Är man inte medveten om sin påverkan genom till exempel ankring eller användning av båtfärger är det ju svårt att veta att man borde bete sig annorlunda. Genom information och ökad kunskap kan vi fortsätta vår rekreation i kustområden samtidigt som vi minskar vår påverkan och ser till att behålla vår fantastiska natur, säger Jenny Egardt.
Använda havsmiljön på hållbart sätt
Hon föreslår fritidsbåtsägare att bland annat undvika bottenankring, speciellt i områden där ålgräs syns på botten, och istället ankra längs med öarna och på så sätt minska negativ påverkan.
– Och man kan se över om bottenfärg är nödvändigt eller om man istället kan använda andra metoder, till exempel skrovduk eller borsttvätt. För att minska utsläpp från bränsle kan man också övergå till alkylerad bensin, säger Jenny Egardt.
Lyssna på podden Fritidsbåtarna och miljön där Jenny Egardt medverkar.
Avhandlingen:
Impacts of Recreational Boating in Coastal Seascapes and Implications for Management
Kontakt:
Jenny Egardt, 0317862935, 0704790439, jenny.egardt@bioenv.gu.se
