Göteborgsforskaren Christer Mattsson har själv under många år som lärare arbetat med frågan om extremism i klassrummet. Och i sin avhandling analyserar han de förväntningar som finns på skolan.
Förstår skolpersonalen vilka förväntningar som ställs på dem?
Än så länge har arbetet mot våldsbejakande extremism i svensk skola inte resulterat i några konkreta metoder eller arbetsformer, konstaterar han. Däremot finns riktlinjer för hur lärare bör rapportera varningstecken för extremism, något som riskerar att underminera de tillitsfulla relationer som är grundläggande för pedagogiskt arbete.
– Ingenstans i materialet jag granskat finns en beskrivning av vad som blir nästa steg när polisen, lärare och socialarbetaren sitter i samma rum och berättar för varandra vad de vet om radikaliserade ungdomar i sitt område, säger Christer Mattsson.
Ska vara tryggt att uttrycka åsikter
Till grund för avhandlingen har han bland annat analyserat policydokument från EU-kommissionen och ett kunskapsmaterial från Regeringskansliet samt 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Dessutom har han intervjuat 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism.
Sedan 2011 har Sverige utvecklat arbetet för att motverka våldsbejakande extremism. Återkommande framställs inte minst skolan som en central aktör i arbetet.
– Men det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism står delvis i konflikt med skolans demokratiska uppdrag. Demokratiuppdraget, vilket sägs vara utgångspunkten för arbetet mot våldsbejakande extremism, utgår från att kontroversiella frågor och extrema ståndpunkter kan och ska diskuteras.
Undervisningen ska vara ett tryggt rum där elever får pröva sina tankar vilket uppfattas som en del av en demokratisk utveckling hos eleverna, säger Christer Mattsson.
Lärare förväntas rapportera om extrema åsikter
Denna utgångspunkt för undervisningen, diskuterandet av extrema åsikter, kodas i det förebyggande arbetet om till varningssignaler som ska rapporteras, bland annat till polisen.
– Detta saknar stöd i lagstiftningen och kan till och med stå i strid mot elevers grundlagsskyddade rättigheter. Åtgärden riskerar därtill att motverka sitt eget syfte. Forskning ifrån andra länder visar att det är mer angeläget att förstå hur extrema budskap skapar mening för eleverna än att konfrontera dem. Konfrontationen kan komma att leda till ytterligare radikalisering, säger Christer Mattsson.
Avhandlingen visar att samverkan framställs som en slags universallösning för att motverka radikaliseringen. Det finns dock mycket begränsade instruktioner om vad denna samverkan går ut på eller hur den kan bidra till att lösa problemet. I de underlag som bland annat framställs för personal inom skolan framgår det att de ska samverka med andra myndigheter.
– Men det görs utan att det ges relevant kunskap om hur, när, varför eller med vilket lagstöd detta ska göras. Dessutom är de professionella råd som ges till lärarna tämligen banala i ljuset av att lärare är en högutbildad yrkesgrupp, säger Christer Mattsson.
– Vanliga förkylningsvirus under första året efter lungtransplantation verkar påverkar risken för att få en kronisk avstötning på lång sikt, säger Jesper Magnusson, disputerad inom invärtesmedicin på Sahlgrenska akademin, och specialistläkare i lungmedicin på universitetssjukhuset.
Förkylningarna som sådana behöver inte ha gett några allvarligare symptom. Kanske lite nysningar, men inte nödvändigtvis halsont, hosta eller rinnande näsa och ögon.
– Problemet är om de kommer tidigt efter transplantationen, poängterar Jesper Magnusson.
Långa tidsperspektiv I arbetet med sin avhandling har Jesper Magnusson studerat systematiskt insamlade data och prover från lungtransplanterade personer i Sverige. Det handlar om svårt lungsjuka kvinnor och män som varit mellan 18 och 73 år när ingreppet gjorts.
Transplantation ses generellt som en sista utväg när inget annat hjälper vid exempelvis KOL eller cystisk fibros. I Sverige lungtransplanteras mellan 50 och 60 personer per år, varav cirka 40 i Göteborg. Femårsöverlevnaden är 70 procent. Motsvarande andel internationellt är 55-60 procent.
Det anmärkningsvärda i forskningen har varit de långa tidsperspektiven. Det har tidigare varit känt att patientgruppen kan ta skada av förkylningar efter transplantation, men det har inte funnits belägg för att riskerna kan bestå många år efteråt.
Försiktighet och hygien En av delstudierna i avhandlingen visar på mer än fördubblad risk för kronisk avstötning i gruppen som hade förkylningsvirus under det första året. Underlaget bestod av 39 individer som transplanetarades 1998-2000 och sedan följdes i 11-13 år.
Vid kronisk avstötning får den transplanterade lungan allt sämre funktion. När lungan inte fungerar som den ska drabbas patienten av andfåddhet och kan exempelvis inte gå lika långa sträckor längre.
Jesper Magnusson betonar vikten av noggrannhet avseende kontaktsmitta och att patienterna i möjligaste mån själva håller sig undan riskfyllda miljöer.
– Man ska vara noggrann med handhygienen och man bör nog inte vara deltagare i stora sociala sammanhang direkt efter transplantationen utan vara varsam i kontakterna.
Avhandlingen:
On viral infections in lung transplant recipients
Mario Puzo var 45 år, hade skulder på hundratusentals kronor och en fru och fem barn att försörja. När han satte sig ner för att skriva Gudfadern var det med föresatsen att den skulle sälja. Boken blev en omedelbar succé och har hittills sålt i 21 miljoner exemplar, sedan första utgåvan 1969.
Tjugo år senare bestämde sig den okände författaren John Baldwin för att skriva en bästsäljande medicinsk triller. Han ägnade ett par år åt att studera de mest framgångsrika böckerna i genren och tog fram tio regler för en bästsäljare. De två första: 1. Hjälten är en expert. 2. Skurken är en expert.
Någon bästsäljare blev det inte, trots ett stort förskott och en massiv marknadsföringsbudget.
Historien är givetvis full av exempel på författare som försökt få ur sig en bästsäljare, men misslyckats. Den innehåller även ett par författare som skrivit av helt andra skäl, och vars böcker har rusat upp i toppen på försäljningslistorna.
Hur gör man då för att skriva en bästsäljare? Vad är det som förenar de böcker som älskas, eller åtminstone köps, av massorna? Kraftfulla datorer och växande digitala arkiv har gett forskare möjligheten att ge ett svar på den frågan.
Datorn letar gemensamma nämnare
För åtta år sedan lanserade kompositören och skribenten Chris Yavelow tjänsten Fiction Fixer. För att datorn skulle få tillgång till texter från bästsäljare som John Grisham, Dan Brown och J K Rowling fick Chris Yavelow skanna in böckerna för hand. Därefter kunde han låta datorn leta efter gemensamma nämnare.
Fiction Fixer tycks inte ha blivit någon större framgång. Ett tecken på det är att Matthew Jockers, forskare vid University of Nebraska, inte känner till den. Matthew Jockers har i drygt 20 år forskat inom det som kallas text mining. För snart två år sedan publicerade han och Jodie Archer, som har lång erfarenhet från förlagsvärlden, boken The Bestseller Code. Boken är ett resultat av sju års forskning som resulterat i algoritmer som kan analysera en bok utifrån dess potential som storsäljare.
The Bestseller Code har undertiteln Anatomy of the Blockbuster Novel och har beskrivits som en undersökning av bästsäljarnas DNA. Sammanlagt 500 skönlitterära böcker från The New York Times bästsäljarlista har analyserats med avseende på genre, vilka ämnen som är med, vilka ord som används och när, meningsbyggnad, hur karaktärerna är funtade och vad de gör.
Algoritmen kan till exempel undersöka vilka verb huvudkaraktären förknippas med och dra slutsatser utifrån det.
– Vi fann att karaktärer som uttrycker needs and wants förekommer oftare i bästsäljare, medan karaktärer som uttrycker hopesandexpectations är vanligare i icke-bästsäljare, säger Matthew Jockers.
Utgår från sådant som funkat tidigare
Algoritmen fokuserar på böckernas innehåll, där orden och deras inbördes förhållanden är de byggstenar som används när datorn letar efter bästsäljarnas gemensamma nämnare. En av algoritmens svagheter är att den analyserar vad som har fungerat, vilket kan ställa till det när ett trendande ämne påverkar vad som kommer att sälja.
– Algoritmen tittar på vad som har varit framgångsrikt i historien, men om till exempel vampyrer varit ett populärt ämne är det inte säkert att det kommer att vara det i framtiden. Vår algoritm kunde inte förutse A Game of Thrones, säger Matthew Jockers.
En sak som algoritmen tidigt slog fast var att sex inte säljer. När författarna hade publicerat sina första resultat, och media skrev om det, hävdade de i intervjuer att en bok som är full av sexskildringar inte har någon större chans att nå topplistan. Sedan kom Fifty Shades of Grey, den till synes seximpregnerade bdsm-romanen som har sålts i 121 miljoner exemplar.
Hade algoritmen fel? Var den för pryd?
Men när de släppte lös algoritmen på Fifty Shades of Grey visade det sig att sex inte tillhörde något av bokens dominerande teman. Boken följde det framgångsrecept som fanns hos många andra; två eller tre teman som tillsammans utgör en tredjedel av boken. Ett framgångsrikt tema, mänsklig närhet, utgjorde 21 procent av Fifty Shades of Grey. Det andra stora temat var intima konversationer som utgjorde 13 procent (Intima konversationer är inte samtal om sex utan personliga samtal).
Känslomässig berg- och dalbana
Algoritmen hittade också en annan sak som boken hade gemensamt med andra bästsäljare, framför allt Da Vinci-koden. Datorn visade detta med en graf med kraftiga svängningar där varje topp är en lyckad upplösning på en konflikt och dalarna är, ja, dalar. Vad grafen visar är den känslomässiga berg- och dalbana som läsaren går igenom och som författarna till The Bestseller Code kallar The Body Code.
Ett av de teman som finns med i flera av bästsäljarna är vardagslivet, alltså vad som händer när huvudpersonen är hemma. Karl Berglund, doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har i sin avhandling Mordens marknad hittat samma tema som en gemensam nämnare hos de mest framgångsrika svenska deckarna. Men det är inte vilka hem som helst som skildras utan det vita, heterosexuella medelklasshemmet.
– Deckarna sägs fokusera på samhällets skuggsidor men när det kommer till de mest realistiska delarna är det en liten del av verkligheten som skildras. De här berättelserna bekräftar normaliteten för läsarna och avvikelserna kommer från förövare och brottslingar.
Läsarpsykologi spelar in
Karl Berglund är tveksam till möjligheten att förutse en boks bästsäljarpotential. Det är så mycket som påverkar som inte har med själva texten att göra.
– Jag tror inte att det går att tala om bästsäljare bara sett till deras litterära innehåll. Jag kommer från bokmarknadsforskningen och då väger man in dels de litterära aspekterna men det handlar också om timing, boken ska vara nydanande och passa in i tidens anda. Sedan kommer hela marknadsföringsapparaten in och rent läsarpsykologiska faktorer: om något börjar sälja blir det en positiv spiral.
Vilken bok är då den perfekta? Möjligen är det ett utslag av datorgenererad ironi, men den bok som algoritmen gav 100 procent var Cirkeln, av Dave Eggers, en berättelse där avancerad datorteknologi underminerar mänsklig moral och utgör ett hot mot civilisationen.
Hur användbar algoritmen är kan vi snart få svar på. I december 2017 lanserade Archer och Jockers en konsulttjänst där de med utgångspunkt i algoritmerna hjälper författare att förändra deras manus.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Daniel Fredriksson har studerat relationen och länkarna mellan musikskapande och styrande processer i Dalarna. Bakgrunden är det som brukar kallas för Kultursamverkansmodellen.
– Musiklivet i Dalarna är ett komplext nätverk där kulturpolitiken fungerar på många olika sätt och på olika nivåer. Kultursamverkansmodellen kan förstås hierarkiskt, från regeringen till de musikskapande verksamheterna, med landstingets Kultur- och bildningsavdelning som ”spindeln i nätet” däremellan, säger Daniel Fredriksson.
– Men den kan också förstås från andra hållet, där musiker och arrangörer skapar förutsättningar för kulturpolitiken. Musiker skapar kulturpolitik, samtidigt som deras verksamheter formas av densamma.
Bilden av Dalarna
Musiketnologen Daniel Fredriksson har besökt konserter, festivaler och landstingsmöten samt intervjuat musiker och kulturtjänstemän i Dalarna. Han undersöker hur musicerandet i regionen organiseras och frågar sig hur kulturpolitiska termer definieras och används för att forma, upprätthålla och ifrågasätta såväl villkor för musikskapande som bilden av Dalarna.
– Musiker och verksamheter som finansieras genom kulturbidrag måste motivera och presentera sin musik i relation till begrepp som samverkan, kvalitet, nyskapande och projekt. De här begreppen gör olika saker. Samverkan kan skapa genreöverskridande möten, men också användas för att motverka kulturpolitisk förändring.
– Kvalitet kan ses som en viktig länk mellan politiken och musiken, samtidigt som begreppet också starkt ifrågasätts från olika håll. Om samverkan och kvalitet verkar långsiktigt och trögrörligt, så är nyskapande och projekt begrepp som möjliggör förändring i det lilla.
Ett återkommande tema i boken är olika musikstilars väg mot konstnärligt och kulturpolitiskt erkännande. Det konstateras att det ofta handlat om en kombination mellan politisk aktivism och förändringar i det musikaliska materialet där man närmat sig konstnärligt erkända genrer samtidigt som man betonat sina distinkta kvaliteter.
Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Det har resulterat i diskussioner om eventuella hälsoeffekter av mikroplastens utbredning. Diskussionerna är ofta fokuserade på den mängd mikroplast som hittas i individuella livsmedel.
Men forskare vid Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet jämförde bland annat den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur (som fått i sig mikroplaster) med andra exponeringsvägar.
Beräkningarna visade att den generella exponeringen var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar, än födan. Exponering som vi utsätts för genom användning av olika plastmaterial är alltså större.
Nu uppmanar de till en diskussion om följderna av den totala plastkonsumtionen i världen.
– Plast spelar en stor roll i vår vardag. Om vi fokuserar för mycket på plast i till exempel fisk och skaldjur så riskerar vi att flytta fokus från problemets kärna, det vill säga hur vi producerar och konsumerar plast, säger Bethanie Carney Almroth som forskar inom ekotoxikologi och miljövetenskap.
Mikroplastpartiklar överallt Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Plastfibrer är en känd förorening i luft och inomhusmiljöer. De flesta av våra kläder är gjorda av syntetiska material och avger kontinuerligt fibrer.
Forskargruppen jämförde därför kontamineringsnivån i kranvatten med den mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord.
– Vi gjorde ett kort test där vi ställde fram vattenglas på ett bord för att se hur många fibrer som föll i dem. Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, som forskar på källor till plast i havet.
Hon påpekar också att det finns lite kunskap kring hälsoeffekter av mikro- och nano-plaster.
– Det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen och det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster. Vi utsätts för betydligt större mängder plast och deras kemikalier genom annan plastexponering än genom födan. Vi hoppas därför att vi framöver kan prata mer om plastkonsumtionen i sin helhet, säger Therese Karlsson.
– Måendet har stor betydelse för hur man agerar och det hänger ihop med återfall i brott, säger Zoran Vasiljevic, krimonolog vid fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet.
När en människa har avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska han eller hon bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl.
De intagna går ofta från en strukturerad tillvaro i fängelset till ett liv på utsidan där många saker ska lösas. Det handlar om att återupprätta relationer, hitta jobb, bostad och att hålla sig borta från alkohol, droger och kriminalitet.
Programmerade en dator
Frivårdshandläggarens uppgift är att hjälpa och stödja personen att återanpassa sig till samhället. Men handläggarna har inte tillräckligt tät kontakt med sin klient, menar Zoran Vasiljevic.
Han har tidigare haft uppdrag som vårdare och övervakare inom Kriminalvården i region syd. Många gånger kände han sig otillräcklig.
– Man får klara sig själv när man väl kommer ut och det är väldigt tufft. Kriminalvården är hårt belastad och har inte möjlighet att ge tillräckligt mycket hjälp och stöd, säger Zoran Vasiljevic.
I sin doktorsavhandling har han i samarbete med forskare vid universiteten i Malmö och Lund undersökt om det går att påverka hur de villkorligt frigivna mår. Studien använder en teknik som kallas Interactive Voice Response (IVR), en dator som kan programmeras för att ringa upp individer och ställa frågor.
Fick svara på frågor om stress Deltagarna fick svara på frågor om stress, mående och sug och bruk av droger och alkohol. Svaren registrerades i datorn, som bearbetade insamlad data för att sedan återkoppla till klienten med uppgifter om måendet hade förbättrats, försämrats eller låg kvar på samma nivå. Informationen skickades även till klientens frivårdshandläggare.
– Frivårdshandläggaren kan då agera på informationen från klienten genom att ta kontakt och ställa ytterligare frågor, säger Zoran Vasiljevic.
Totalt deltog 108 personer från Kriminalvården i region syd, väst och öst. Interventionen pågick under den första månaden efter att klienterna hade blivit villkorligt frigivna. Studien visar att det med hjälp av tät kontakt går att påverka hur de frigivna mår. De deltagare som fick återkoppling mådde bättre jämfört med deltagarna i kontrollgruppen, som inte fick någon respons.
Analysen visar också att de klienter som återföll i brott mådde sämre jämfört med personer som inte begick nya brott.
Skräddarsydda interventioner Forskarna undersökte också hur stor andel av deltagarna som återföll i brottslighet ett år efter den villkorliga frigivningen. De märkte då ingen skillnad mellan deltagarna i interventionen och de i kontrollgruppen. Zoran Vasiljevic tror därför att interventionerna måste skräddarsys efter olika individer. Förhoppningen är att tekniken ska börja användas inom Kriminalvården.
– Jag är väldigt optimistisk. Det här är den första studien som har gjorts bland Kriminalvårdens klienter, som är en väldigt blandad grupp. För vissa individer kanske det räcker med en enkel återkoppling, för andra kan man behöva mer insatser.
– Dels bör man vara uppmärksam på de ökade riskerna hos patienterna, och dels behöver man om möjligt undvika att ta bort thymus, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Sahlgrenska akademin.
Thymus, även kallad brässen, sitter högt upp i bröstkorgen och är en körtel med viktiga funktioner för utvecklingen av immunsystemet. I den aktuella studien har forskarna identifierat individer i Sverige som under perioden 1997-2009 fick thymus bortopererad före fem års ålder i samband med operation av medfödda hjärtfel.
De 5664 personer som identifierades jämfördes med två kontrollgrupper. Den ena kontrollgruppen bestod av 2276 personer som också hjärtopererats som barn men fått behålla thymus. I den andra gruppen ingick cirka 56 000 köns- och åldersmatchade personer som inte hjärtopererats.
Många infektioner Det som satt tydligast spår i sjukvårdsregistren, är att de som saknar thymus har en överrepresentation av autoimmuna sjukdomar, då immunsystemet angriper den egna vävnaden; diabetes typ 1, sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom och glutenintolerans.
Sköldkörtelsjukdom är vanligare än i båda kontrollgrupperna, diabetes typ 1 är vanligare än i gruppen hjärtopererade med thymus i behåll, och reumatiska sjukdomar och glutenintolerans är vanligare än hos icke opererade.
Studien påvisar även ökad förekomst av tumörsjukdomar jämfört med icke opererade, men där är riskerna fortsatt mycket små.
På området infektioner är fallen desto fler. Både virus- och bakterieinfektioner är vanligare hos personer utan thymus än i båda kontrollgrupperna. I relation till icke opererade är även svampinfektioner vanligare. Många infektioner kan dessutom gå under radarn.
– Här har vi sannolikt en underrapportering eftersom registren har dålig eller ingen täckning i primärvården. Patienterna har inte bara behövt vård utan till och med sjukhusbaserad vård, som inneliggande eller i öppenvård på sjukhus, konstaterar Olov Ekwall.
Ändrade operationsmetoder Varje år får 200-250 barn i Sveriges thymus borttagen vid kirurgi till följd av medfött hjärtfel. Olov Ekwall betonar vikten av vaksamhet över gruppen, där bara ett fåtal ännu passerat 40 års ålder, samt att det finns ett behov av att utveckla operationsmetoder där thymus sparas.
– I en del fall kan man dela thymus på mitten eller hålla den åt sidan under operationen. I andra fall är man tvungen att ta bort thymus, men man kan då undvika att ta bort hela körteln.
– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet, och det fungerar dåligt idag. En patient kan, efter det första läkarbesöket, få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Under väntetiden har vårdcentralen inte alltid regelbunden kontakt med patienten. Att stå på väntelista är ingen bra vård, det är snarare icke-vård, säger Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Följer individer under sjukdomsförloppet
Projektet går ut på att undersöka hur särskilda vårdsamordnare för personer som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa kan fungera på vårdcentralen. Samordnaren är oftast en distriktssköterska som använder en del av sin tjänst för att följa individen under hela sjukdomsförloppet. Efter ett första fysiskt möte håller vårdsamordnaren kontakten med patienten genom telefonsamtal en gång i veckan. I uppgiften ingår att ta reda på hur patienten mår, göra upp en vårdplan tillsammans med patienten samt, om det behövs, planera in extra besök hos läkare eller terapeut.
– Det handlar framför allt om att stötta och att visa att vårdgivaren bryr sig, men också om att använda primärvårdens resurser mer effektivt. Det blir dessutom ett stöd för läkarna, när de vet att någon håller koll på hur patienten har det, säger Cecilia Björkelund.
Mild till medelsvår depression
Den vetenskapliga studien, vars resultat nu publiceras i tidskriften BMC Family Practice, är den första studien i Sverige som visar att en vårdsamordnarfunktion på vårdcentralen kan ge ökad kvalitet i vården i form av hög tillgänglighet och hög kontinuitet för patienter med depression.
Studien omfattar nästan 400 patienter med mild till medelsvår depression. De patienter som hade kontakt med vårdsamordnare tillfrisknade snabbare, och dessutom blev fler friska i denna grupp. De återgick också till arbetet signifikant tidigare än gruppen patienter som fick den vanliga vården.
– På de vårdcentraler som infört vårdsamordnare är både läkarna och vårdcentralchefer nöjda, och det är också patienterna. Även bland de patienter som inte hade tillgång till en vårdsamordnare tillfrisknade de flesta och de var också förhållandevis nöjda med vården, men för de patienter som fick vårdsamordnarkontakt under hela sjukdomsförloppet innebar detta tidigare återgång till arbete och ännu snabbare tillfrisknande, säger Cecilia Björkelund.
I studien jämfördes elva vårdcentraler som infört vårdsamordnarfunktion, med tolv andra vårdcentraler, där man erbjöd den vård som vanligen ges till patienter med depression inom primärvården idag. Nitton vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har deltagit i projektet, och dessutom fyra i region Dalarna, som var första delen av en metodutveckling av primärvårdens organisation för psykisk ohälsa. Primärvården i Västra Götaland har fortsatt att utveckla denna funktion och den har nu införts på cirka hundra vårdcentraler, vilket är hälften av regionens alla vårdcentraler.
Studien är utförd i nära samverkan mellan enheten för allmänmedicin vid Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionens primärvård. Finansieringen har skett av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse.
Artikel:
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Family Practice.
Vid Lunds universitet finns några av de ledande forskarna på området. I en artikel redogör de för forskningen så här långt och vilka utmaningar de står inför.
Att vara aktiv på natten har sina fördelar. Parasiterna är färre, detsamma gäller antalet rovdjur. Det är heller inte lika stor konkurrens om föda som när det är ljust. För djur som migrerar eller letar mat över relativt stora områden är lägre temperatur att föredra framför dagens hetta.
Men det gäller att de kan navigera rätt i mörkret, något de gör på olika sätt. Flyttfåglar som lyfter när solen går ner använder både magnetkompass och stjärnkompass när de navigerar efter enskilda stjärnor. Dyngbaggar använder inte enskilda ljuspunkter på himlen. Istället orienterar de sig genom natten med hjälp av ljuset från Vintergatan som kontrasterar mot det omgivande mörkret på himlen.
Ny teknik kan ge djupare kunskap om nattnavigering Andra undersökningar ger stöd för att så skilda djur som sälar, nattfjärilar och grodor på olika sätt också använder stjärnhimlen för att orientera sig nattetid.
– Djur som har kameraögon, sådana som vi människor har, kan se enskilda stjärnor. Däremot kan insekter med fasettögon sannolikt inte urskilja enskilda ljuspunkter, vi tror att de tolkar stjärnhimlen och Vintergatan som mönster av ljus, säger James Foster, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Han har skrivit översiktsartikeln i Proceedings of the Royal Society B tillsammans med kollegorna Marie Dacke, Dan-Eric Nilsson och Jochen Smolka. De står inför spännande utmaningar framöver.
– Vi vet fortfarande väldigt lite om hur nattaktiva djur upplever och tolkar ljus på natthimlen. Exempelvis har ingen hittills lyckats visa att flyttfåglar som passerar ekvatorn byter referenspunkter på himlen, säger James Foster och fortsätter:
– Jag tror att ny teknik, inte minst nya kameror, gör att vi kommer att upptäcka att många fler arter använder stjärnhimlen för att navigera när de förflyttar sig under dygnets mörkaste timmar.
Artikel: How animals follow the stars, James J. Foster, Jochen Smolka, Dan-Eric Nilsson, Marie Dacke, Proceedings of the Royal Society B
Forskning från Region Örebro län visar ett tydligt samband mellan psykisk stress, stresstolerans och risken att drabbas av cancer.
Forskningsresultaten skulle kunna förklara de samband man också såg mellan låg stresstolerans och risken att drabbas av lung- och levercancer senare i livet. Stresstolerans är ett psykologiskt begrepp som innefattar både personlighetsdrag och förmågor som handlar om stresshantering. Forskare Beatrice Kennedy använde sig av information om stresstolerans som samlats in i samband med mönstring och kunde via länkningar till andra datakällor studera risken för rökning, alkohol, droganvändning och senare även cancer.
– Jag blev överraskad av det mycket tydliga sambandet mellan låg stresstolerans och rökning. Sambandet kvarstod även när vi tog hänsyn både till föräldrars utbildningsnivå och socioekonomi samt studiedeltagarnas egen utbildningsnivå och socioekonomi, säger Beatrice Kennedy, läkare på Klinisk epidemiologi och biostatistik på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Arbeta förebyggande med stressrelaterad ohälsa Att ta hänsyn till personers olika stresstolerans kan vara en pusselbit i utformandet av förebyggande åtgärder för att minska på både stressrelaterad ohälsa och kroppslig sjukdom som beror på alkohol- och tobaksanvändande.
– Resultaten i min forskning kan peka på att låg stresstolerans innebär en ökad risk för att ha ett riskbruk av alkohol och vara dagligrökare. En förklaringsmodell är att dessa vanebildande substanser kan fungera som självmedicinering, säger Beatrice Kennedy.
Förlust av nära anhörig i barndomen påverkar hälsan som vuxen En annan frågeställning som avhandlingen försöker besvara är om förlust av en nära anhörig i barndomen kan påverka utvecklingen av stresstolerans och på längre sikt även öka risken att drabbas av cancer.
– Min forskning visar att de långsiktiga konsekvenserna av att förlora en nära anhörig i barndomen innefattar lägre stresstolerans, såväl som en liten ökad risk av drabbas av vissa cancerformer. I Sverige förlorar vart tjugonde barn ett syskon eller en förälder före sin 18-årsdag. Vår förhoppning är att genom psykologiska och sociala interventioner kunna minska riskerna för dessa barn, avslutar Beatrice Kennedy.
Stresstolerans kan beskrivas som förmågan att kunna hantera stressfyllda situationer i livet. Oavsett om det handlar om konflikter med vänner eller på en arbetsplats eller om mer traumatiska händelser såsom förlust av nära anhörig eller separationer.
Alla fyra studier i avhandlingen bygger på registerdata från svenska befolknings-, mönstrings-och hälsoregister.
Kontakt:
Beatrice Kennedy, Läkare, Klinisk epidemiologi och biostatistik, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, 0709 – 42 93 15
– Algen Dunaliella salina innehåller antioxidanter, stärkelse och proteiner som vi kan använda som kosttillskott eller i mat. Proteiner från algerna kan användas för att berika och ge fin struktur och färg till glutenfritt bröd. Antioxidanterna som utvinns ur algen kan tillsättas till exempel till en smoothie, eller yoghurt, som på köpet får en aptitlig gulaktig färg, säger Karin Persson, forskare på RISE.
RISE har medverkat i ett internationellt 4-årigt projekt för att utveckla nya användningsområden och att utvinna högvärdiga produkter ur mikroalgen Dunaliella salina. Projektet, D-Factory, stöttas med 10 miljoner euro från ”Knowledge-Based Bio-Economy” inom EU:s sjunde ramprogram för utveckling inom forskning och teknik.
Utmaningen är att odla algen under kontrollerade former är flera. Dels ska höga halter av önskad uppdelning bildas och dels ska man lyckas skörda biomassan och utvinna det önskade materialet till en så låg kostnad som möjligt. I projektet har forskarna lyckat med att visa att extrakt av mikroalgen Dunaliella salina kan användas som förnybar källa till bland annat hälsoprodukter, mat och foder.
– Nästa steg är att hitta samarbeten med livsmedelsindustrin för att använda upptäckterna och utveckla nya livsmedelsprodukter, säger Karin Persson, på RISE.
Dunaliella salina
Odlas i dagsläget kommersiellt för dess höga innehåll av Betakaroten.
Är kända för sin förmåga att förvandla koldioxid och solljus till kemisk energi.
Kan odlas på mark eller i vatten som inte i övrigt är lämplig för livsmedelsproduktion, och är därför en attraktiv förnyelsebar resurs.
– Resultaten var förvånande. Att underviktiga barn som tidigt fick järntillskott hade lägre blodtryck i skolåldern är aldrig tidigare visat. Vi kan ha identifierat ett sätt att delvis skydda mot senare hjärtkärlsjukdomar även om mer forskning behövs, säger Josefin Starnberg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
I studien ingick 285 barn som fötts med vad som klassas som marginellt låg födelsevikt, två till två och ett halvt kilo, samt en kontrollgrupp om 95 barn med normal födelsevikt. Data för vikt, längd, kroppssammansättning, blodtryck, samt blodprover för blodsocker, insulin och blodfetter samlades in. Dessutom testades barnens IQ, och olika förmågor. Marginellt lågviktiga står för en klar majoritet av alla barn födda med låg födelsevikt, men de prioriteras sällan i studier.
Lättviktare kan drabbas av hjärt-kärlsjukdomar Hur barns hjärna och neurologiska utveckling påverkas av en marginellt låg födelsevikt har till stor del varit okänt. Troligen föds underviktiga barn med en omogen hjärna, som tvingas utvecklas och mogna under andra omständigheter än hos ett fullgånget barn född med normal födelsevikt. Umeå-studien visar att barn födda med bara lite för låg födelsevikt har mer kognitiva svårigheter, så som lägre verbalt IQ och sämre förmåga till uppmärksamhet och koordination jämfört med barn födda med normal födelsevikt.
– Följderna av de sämre testresultaten kan bli mer skolsvårigheter och beteendeproblem än hos barn födda med normal födelsevikt. Det är viktigt att både vi inom sjukvården och inom skolans värld är medvetna om detta, för att i tid fånga upp dem som kan behöva extra stöd, säger Josefin Starnberg.
Tidigare studier har visat att barn födda med låg födelsevikt har en ökad risk att senare i livet drabbas av övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens, vilka alla ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Man har förklarat detta genom så kallad tidig programmering, vilket innebär att fostret programmeras och anpassar sig enligt den omgivande miljön i livmodern, något som senare kan bli ofördelaktigt om miljön efter födseln ser annorlunda ut.
Tillskott av järn skyddar länge Umeåstudien visar tvärtom att barn som föds som marginellt underviktiga snarare har en ökad risk för fortsatt undervikt som sjuåringar. Men samtidigt hittade man även tidiga tecken på rubbad insulin- och blodsockerbalans, ett välkänt tecken på ökad risk för att senare utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För att förstå konsekvenserna av detta behövs uppföljande studier upp till vuxen ålder.
Ett särskilt uppmärksammat fynd i studien var att de barn som tidigt i livet fått järntillskott hade lägre blodtryck, vilket är ett tidigare okänt samband. Förutom att föreslå en bakomliggande mekanism till tidig programmering av blodtryck, ger resultaten oss också en möjlighet till att med enkla medel skydda barn med låg födelsevikt från framtida hjärtkärlsjukdom
Josefine Starnberg är bosatt i Gävle och arbetar som AT-läkare vid Gävle sjukhus.
Monika Hattinger har forskat på och själv varit med och utvecklat utbildningar där industrin och akademin samverkar:
– Det är ett unikt utbildningskoncept där industrins medarbetare och högskolans forskarlärare tillsammans designar flexibla och arbetsintegrerade e-lärande kurser inom produktionsteknik. En ömsesidig lärandeprocess där praktiska erfarenheter från industriproduktionen väger lika tungt som forskarnas kunskaper, säger Monika.
Kurserna är webbaserade och har även inslag av laborationer och föreläsningar. Deltagarna är främst operatörer och ingenjörer som har lite eller ingen akademisk utbildning. Majoriteten av dem som söker kurserna måste först validera sin kompetens.
– Kurserna har snarare formen av utvecklingsprojekt än undervisning. Operatörerna bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. För lärarna är det en utmaning att designa och utveckla kurserna utifrån operatörernas erfarenheter och kunskapsbehov.
Vad innebär det att samproducera?
Monika har undersökt hur kunskapsutbyte utvecklas till ett samspel mellan operatörernas praktiska erfarenheter och forskarnas vetenskapliga kompetens.
– Jag har fördjupat mig i vad det egentligen innebär att samproducera kunskaper, hur det går till och vad det betyder för deltagarna.
Hon har också studerat hur olika typer av laborationer och case-metoder kan designas så att kompetensutveckling kan genomföras på ett optimalt sätt utifrån industrins förutsättningar.
– Industrins roll i det här utvecklingsarbetet är oerhört viktig. Kompetensutveckling måste vara genomförbar i praktiken.
Fem delstudier
Forskningsprojektet omfattar fem delstudier med fokus på hur de olika aktörerna har bidragit till kunskapsutveckling över tid. Monika har intervjuat och följt ett 50-tal chefer, 200 operatörer och ingenjörer som deltog i kurserna och ett tiotal forskningsaktiva lärare. Totalt har hon följeforskat 18 kurser. Forskningen utgår också från de utmaningar och möjligheter som digitaliseringen innebär för både industrin och för högskolan.
Monikas aktionsforskning har pågått under fem år. Under tiden har hon återkopplat löpande till projektet och kunnat föreslå förändringar i kursernas design.
– Det är en stor fördel att få studera något som jag har god så inblick i. Genom forskningen har jag kunnat bidra aktivt till förändringar i kursernas pedagogiska och tekniska arbetssätt så att kunskapsnivån stämmer överens med industrins behov.
Värdefullt kunskapsutbyte
– Mina longitudinella studier visar bland annat att samproduktion är en komplex process där industri och högskola agerar på ett aktivt och gränsöverskridande sätt. Det ger ett ömsesidigt lärande som är värdefullt för både kursdeltagarna och för forskarna. Det är också tydligt att kursdeltagarnas engagemang och kritiska förhållningssätt till kunskap har utvecklats över tid.
Samtidigt ser hon utmaningar för industrin att ta tag i:
– För att klara framtida konkurrens krävs att industrin kontinuerligt inventerar och identifierar sina kompetensbehov. Företagen måste även bli bättre på att omvandla sina medarbetares nya kompetenser i det dagliga produktionsarbetet.
Första avhandlingen inom I-AIL
Monikas forskning är tvärvetenskaplig och greppar över IT-forskning, pedagogik och ingenjörsvetenskap. Hon är först på Högskolan Väst med att doktorera inom informatik med inriktning mot industriellt arbetsintegrerat lärande, I-AIL, som också är en av tre kärnområden i den nya forskningssatsningen Primus på Högskolan Väst.
– Jag har arbetat med livslångt lärande och kompetensutveckling sedan 1997 på Högskolan Väst. I samband med högskolans nya forskarutbildning inom LINA (Lärande i och för det nya arbetslivet) fick jag möjlighet att forma min forskning på egen hand. Nu arbetar jag vidare i ett nytt forskningsprojekt som handlar om den ökade digitaliseringen i tillverkningsindustrin och hur den påverkar framtidens professioner.
Forskare över hela världen kämpar för att bygga en kvantdator. En av de stora utmaningarna är att komma runt kvantsystemens känslighet för störningar. Ett spår inom kvantdatorforskningen är därför att utnyttja så kallade majoranapartiklar, även kallade majoranafermioner. Bland annat Microsoft satsar på att utveckla den här typen av kvantdator.
Majoranafermioner är mycket originella partiklar, helt olika de som bygger upp materialen omkring oss. Väldigt förenklat kan man likna dem vid halva elektroner. I en kvantdator är tanken att koda information i par av majoranafermioner som är åtskilda i materialet, vilket skulle göra beräkningarna i princip immuna mot störningar.
Så var hittar man då majoranafermioner?
I fasta material lär de endast förekomma i så kallade topologiska supraledare – en typ av supraledare som är så ny och speciell att den knappt finns i praktiken. Men en forskargrupp på Chalmers är nu bland de första i världen att presentera resultat som tyder på att de faktiskt har lyckats tillverka en topologisk supraledare.
– Våra experimentella resultat är helt förenliga med topologisk supraledning, säger Floriana Lombardi, biträdande professor vid avdelningen för kvantkomponentfysik på Chalmers.
För att skapa sin okonventionella supraledare har de utgått från en så kallad topologisk isolator av vismuttellurid, Be2Te3. En topologisk isolator är till största delen just en isolator – det vill säga den leder inte ström – men leder ström på ett väldigt speciellt sätt på ytan. Ovanpå har forskarna lagt ett lager av en konventionell supraledare, i det här fallet aluminium, som leder ström helt utan motstånd vid riktigt låga temperaturer.
– De supraledande paren av elektroner läcker då in i den topologiska isolatorn som också blir supraledande, förklarar Thilo Bauch, docent i kvantkomponentfysik.
Vid de första mätningarna tydde allt på att de bara hade helt vanlig supraledning i sin komponent. Fast när de senare kylde ner komponenten igen, för att rutinmässigt upprepa några mätningar, var situationen plötsligt annorlunda – egenskaperna hos de supraledande elektronparen varierade i olika riktningar.
– Och det går inte alls ihop med konventionell supraledning. Plötsligt hade oväntade och spännande saker dykt upp, säger Floriana Lombardi.
Till skillnad från andra forskargrupper hade Floriana Lombardis grupp använt platina för att sätta ihop den topologiska isolatorn med aluminiumet. Vid upprepade nedkylningar gav det upphov till spänningar i materialet (se bilden), vilket gjorde att supraledningen ändrade karaktär.
Efter en intensiv analysperiod kunde forskargruppen konstatera att de förmodligen lyckats skapa en topologisk supraledare.
– För praktiska tillämpningar är materialet främst intressant för de som försöker bygga en topologisk kvantdator. Själva vill vi utforska all den nya, spännande fysik som gömmer sig i topologiska supraledare – det här är ett nytt kapitel inom fysiken, säger Floriana Lombardi.
Majoranapartikeln
Majoranapartikeln förutsades av den italienske fysikern Ettore Majorana redan år 1937. Den är en mycket originell elementarpartikel som – liksom elektroner, neutroner och protoner – tillhör gruppen fermioner. Till skillnad från alla andra fermioner är majoranafermionen sin egen antipartikel.
I Sverige har vi en positiv syn på daggmaskar och det finns inga regleringar kring spridning av dem i de svenska nationalparkerna. Men frågan är om de svenska fjällen behöver avmaskas.
– Vi blev mycket förvånade av att se hur bra några av de daggmaskarter som vi anser vara ”ekologiska värstingar” i USA överlever i de svenska fjällen, säger Jonatan Klaminder, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
I länder som Kanada och USA upptäckte man under 90-talet att spridningen av daggmask från jordbruk och trädgårdar förändrade växtligheten i de amerikanska skogarna med negativa konsekvenser för vissa trädslag och hjortbestånd.
Daggmaskbestånd i Abisko
Det har lett till hårda riktlinjer för hur maskar får hanteras och böter vid överträdelser inom nationalparker.
Från ett svenskt perspektiv låter detta kanske förvånande med tanke på att vi från tidig skolålder får lära oss att maskar är jordförbättrare och bra för miljön. Inventeringar av daggmaskbestånd i de svenska fjällen runt Padjelanta, Stora sjöfallet och Abisko visar dock att den synen kan behöva förändras.
Studien visar att många av de arter som förändrat ekosystem i Nordamerika nu sprids ut från fjällstugetomter, tidigare jordbruksfastigheter och forskningsstationer rakt ut i skyddade nationalparksmiljöer runt de studerade områdena. Det stora antalet daggmaskar som förekommer visar att de stortrivs i fjällbjörkskogar och ängsmarker i fjällen.
Daggmaskar sprids med människor
Att människan är den vanligaste spridaren av daggmaskar beror på att maskarna själva sprider sig mycket långsamt på egen hand. Under istiden tros alla daggmaskar ha dött ut över stora områden i norra Europa och USA.
Den långsamma självspridningen gör att återkoloniseringen av tidigare istäckta områden fortfarande pågår och att de svenska fjällen är ett av de sista områdena i Europa dit många daggmaskarter ännu inte hunnit.
Student Adrian Wackett inventerar daggmask i fjällen. Bild: Kyungsoo Yoo
– Från studier i USA ser vi att daggmaskpopulationer på egen hand kan förflytta sig 5-10 meter per år, vilket gör att de aldrig på egen hand skulle ha hunnit komma till de svenska fjällen efter istidens slut, säger Adrian Wackett, student vid University of Minnesota, USA, och medarbetare i studien.
Den stora frågan för forskarna är nu vad de nya daggmaskarterna gör för åverkan på den svenska fjällmiljön.
– Det är lite för tidigt att lyfta fram detta som ett betydande miljöproblem då vi inte vet de ekologiska konsekvenserna, men har maskarna en gång etablerat sig är de i stort sett omöjliga att bli av med. Det gör att det är svårt att ångra sig om vi senare kommer fram till att detta ställer till det för fjällmiljön, säger Jonatan Klaminder.
Kontakt: Jonatan Klaminder, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, jonatan.klaminder@umu.se, 090-786 95 54
Johan Olofsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, johan.olofsson@umu.se, 090-786 77 04
Adrian Wackett, Department of Soil, Water and Climate, University of Minnesota, +1 651 245 3352 (cellphone/Whatsapp)
Sköldkörteln, lokaliserad i halsen strax under struphuvudet, utövar inflytande på alla celltyper i kroppen.
– Sköldkörtelns roll vid bröstcancer är intressant och komplex. Den påverkar celler både i bröstcancertumörer och i immunförsvarets som ska skydda oss, säger Jasmine Brandt, läkare och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.
– Tidigare studier har visat att sköldkörtelhormoner och det kvinnliga könshormonet östrogen har likheter i regleringen av bröstcellers funktion. Och det är redan belagt att det finns en tydlig koppling mellan östrogennivåer och bröstcancer.
Annat perspektiv än i tidigare forskning
I sitt avhandlingsarbete har hon undersökt betydelsen av några av de sköldkörtelhormoner som används mest vid kliniska undersökningar av sköldkörtelns funktion. I undersökningen har även en antikropp ingått.
En kombination av höga halter av sköldkörtelhormonet tyroxin samt låga nivåer av TPO-antikroppar kunde kopplas till en ökad risk att utveckla bröstcancer. Det var framför allt risken för mindre aggressiva tumörtyper som ökade. Jasmine Brandt undersökte därefter huruvida prognos och överlevnad kunde kopplas till de undersökta hormonerna.
– För en gynnsam prognos var det framför allt viktigt att nivåerna av tyroxin inte var för låga. TPO-antikroppspositivitet var också relaterad till en bättre chans att överleva bröstcancer, berättar Jasmine Brandt.
I den aktuella forskningen identifierades även fem genetiska markörer för tyroxin och TPO-antikroppar som kan knytas till bröstcancerrisk.
Syntetiska hormoner intressant uppslag
Studierna är av observationstyp och hon menar att det fortfarande återstår mycket forskning kring sambanden mellan sköldkörtelns funktion och bröstcancer. Underlaget till studierna kommer från Malmö Kost Cancer, en större medicinsk befolkningsundersökning där drygt 17 000 kvinnor i Malmö deltog mellan 1991 och 1996.
– Tidigare forskning har framför allt uppmärksammat sambanden först när patienterna redan diagnosticerats med bröstcancer. I min forskning har vi tvärtom utgått från friska kvinnor och sett vilken roll sköldkörtelhormonerna haft vid utveckling av bröstcancer, förklarar hon.
Jasmine Brandt ser positivt på fortsatt forskning och möjligheterna att ny kunskap om sköldkörtelhormonerna kan bidra till framtida diagnosmetoder och behandlingar. Bland annat anser hon det intressant att utreda ifall syntetiska sköldkörtelhormoner (t.ex. Levaxin) skulle kunna förbättra överlevnadsoddsen vid låga nivåer av tyroxin.
Avhandlingen:
Thyroid function and breast cancer – risk and clinical outcome in relation to thyroid hormones (free T3/T4), TSH, TPO-Antibodies and genetic variants
Kontakt:
Jasmine Brandt, läkare och doktor i medicinsk vetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, jasmine.brandt@med.lu.se
