Det behövs fler som jobbar inom metallindustrin, men i dag rekryteras för få kvinnor. För att möta behovet av arbetskraft måste branschen jobba med ökad jämställdhet inom den fysiska arbetsmiljön och kulturen på arbetsplatserna, visar en rapport.
Kvinnor utgör bara en femtedel av arbetskraften i svensk metallindustri i dag. För att säkra relevant kompetens till framtiden behövs många fler.
– Efterfrågan på metaller ökar kraftigt i världen och därmed behovet av arbetskraft. Samtidigt anställs betydligt färre kvinnor än män inom metallindustrin i Sverige idag. Om metallindustrin ska klara av kompetensförsörjningen måste branschen klara av att attrahera hela befolkningen, säger Kristina Johansson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Tre jämställdhetsutmaningar
I studien från Luleå tekniska universitet intervjuades kvinnor och män på åtta företag inom metallindustrin om hur de upplever jämställdheten och arbetsmiljön på sina arbetsplatser.
De kom fram till att det finns tre utmaningar inom jämställdhet i branschen. Det handlar om segregering och arbetsdelning, arbete och arbetsmiljö samt kultur och jargong. Utmaningarna bidrar till att man kan ha svårt att attrahera arbetskraft.
Könsfördelningen skiljer sig mycket åt mellan olika branschnivåer och yrkeskategorier. Bland högre tjänstemän i jobb som kräver högskoleutbildning, till exempel HR, ekonomi och marknadsföring är kvinnor väl representerade, ibland till och med överrepresenterade.
Däremot är det betydligt färre kvinnor än män som jobbar i produktionen. På underhållssidan utgör kvinnor bara några få procent och bland process- och maskinoperatörer, metallindustrins största yrkeskategori, är andelen kvinnor 17 procent.
Bättre fysisk arbetsmiljö
Forskarnas studie visar att den fysiska arbetsmiljön ofta har blivit bättre i takt med att allt fler av de fysiska arbetsmomenten i metallindustrin har byggts bort.
Det finns dock tunga moment kvar. De formar hur arbetet fördelas mellan män och kvinnor, dels formellt mellan avdelningar och dels informellt i arbetslag.
– Å ena sidan finns det anledning att utmana socialt konstruerade föreställningar som sätter likhetstecken mellan män/manlighet och fysisk styrka, på sätt som stänger ute kvinnor. Å andra sidan behövs det fortsatta arbetsmiljöinvesteringar som bygger bort och omformar de arbetsmoment i metallindustrin som fortfarande kräver fysisk styrka och som är slitsamma för både män och kvinnor, säger Kristina Johansson.
Finns spår av en grov jargong
Kulturen på arbetsplatser i metallindustrin har över tid förändrats och blivit mer öppen och inkluderande. Men studien visar att det fortfarande finns spår av en mer eller mindre grov jargong på företagen som undersöktes.
Jargongen leder ofta till anpassning som får några att känna sig hemma, och andra obekväma och annorlunda.
– Att avvika från normen kan innebära en form av synlighets- och osynlighetsparadox, där exempelvis kvinnor blir synliga som avvikande i relation till kön och samtidigt osynliggjorda som kompetenta yrkesutövare. Vi rekommenderar att det fortsatta jämställdhetsarbetet inom metallindustrin fokuserar på att skapa en inkluderande arbetsplatskultur och en hälsofrämjande arbetsmiljö för alla, säger Kristina Johansson.
Män löper betydligt högre risk än kvinnor att behöva intensivvård vid covid-19. En ny studie visar att skillnader i immunförsvarets reaktion kan vara en del av förklaringen. Upptäckten kan få betydelse för behandling av svår covidinfektion.
Antalet diagnostiserade fall av covid-19 är ungefär lika stort bland män och kvinnor. Men sannolikheten att män behöver intensivvård vid insjuknande är tre gånger så stor.
– Vår studie bidrar till att förstå hur denna könsrelaterade skevhet vid svår covid-19 uppstår, säger Johan Normark, infektionsläkare och forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Immunförsvaret reagerar kraftigt
Minst en tredjedel av alla som smittas av covid-19 får inga symtom alls. Av dem som insjuknar får cirka 80 procent milda symtom, medan 20 procent utvecklar allvarligare tillstånd som kan kräva sjukhusvård och syrgas. En mindre andel av dessa blir kritiskt sjuka och behöver intensivvård.
Allvarliga fall av covid-19 kännetecknas av en överdriven, hyperinflammatorisk reaktion från immunförsvaret – framför allt i lungorna. Det kraftiga inflammationen kan orsaka vävnadsskador och i värsta fall leda till döden.
En del av detta immunsvar är att kroppen rekryterar och aktiverar särskilda vita blodkroppar – neutrofiler. Denna process styrs främst av signalmolekyler från immunförsvaret, så kallade cytokiner.
Blodprover från patienter med covid
De bakomliggande mekanismerna till varför män riskerar att bli svårare sjuka vid covid-19 är inte helt kända. Nu har forskare bakom en ny studie analyserat blodprover från över 200 svenska patienter med infektionen.
Resultaten visade att i proverna från patienter med svår covid-19 och behov av sjukvård fanns högre värden av cytokiner som rekryterar och aktiverar neutrofiler – en typ av vita blodkroppar, se faktaruta.
– Vi såg att ökningen av den inflammatoriska cytokinen IL-18 var könsberoende och att aktiveringen av neutrofiler var könsberoende. Detta var vårt mest intressanta fynd, säger Constantin Urban, professor vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
– I genomsnitt var både cytokiner och aktiveringsmarkörer betydligt högre i blodplasma från män med svår covid-19 jämfört med blodplasma från kvinnor av samma kategori, fortsätter han.
En överdriven rekrytering och aktivering av neutrofiler kan ha ödesdigra konsekvenser och kan leda till allvarlig och livshotande sjukdom.
Dämpa skador i lungorna
Enligt forskarna är resultaten viktiga eftersom flera pågående studier undersöker om det går att behandla svår covid-19 genom att dämpa aktiveringen av neutrofiler. Målet är att minska vävnadsskador i patienternas lungor.
– För att vidareutveckla denna behandlingsstrategi är det därför ytterst viktigt att exakt kartlägga de skillnader som uppstår i neutrofilsvar hos män och kvinnor med svår covid-19, säger Constantin Urban.
Studien lyfter fram hur komplexa immunsystemets reaktioner på virusinfektioner kan vara – och hur dessa processer påverkar hur allvarlig sjukdomen blir. Neutrofiler har tidigare mest studerats vid bakteriella infektioner, men forskarnas resultat visar att de också spelar en viktig roll vid svåra virusinfektioner.
I kommande studier planerar forskarna att undersöka de molekylära mekanismer som ligger bakom de nyupptäckta könsskillnaderna i immunsvaret mot covid-19. De vill också bekräfta resultaten i större patientgrupper.
Tillskott av B-vitaminer verkar kunna bromsa synnedsättningen hos personer med ögonsjukdomen grön starr. Nu testar forskare behandlingen på patienter i Stockholm.
När man har grön starr (glaukom) blir synnerven med tiden alltmer skadad, vilket leder till synnedsättning och i värsta fall blindhet.
Eftersom högt tryck i ögat påskyndar sjukdomen används i dag ögondroppar, laser eller kirurgi för att sänka trycket i ögat och därmed bromsa sjukdomen. Effekten av behandlingarna är dock varierande.
Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att tillskott av vitaminerna B6, B9, B12 kan sakta ner sjukdomsförloppet.
Näthinnan kan få svårt att använda vitaminer
Det har länge funnits teorier om att aminosyran homocystein, som bildas vid ämnesomsättningen i kroppen, kan ha betydelse för utvecklandet av grön starr. Därför undersökte forskarna vid Karolinska institutet hur höga nivåer av homocystein påverkar sjukdomen.
Men resultatet visade att höga nivåer av homocystein hos människor med grön starr inte påverkade hur snabbt sjukdomen förvärrades. Forskarna kom också fram till att grön starr inte är vanligare hos personer med genetisk känslighet för att bilda höga nivåer av homocystein.
De drog därför slutsatsen att homocystein inte orsakar sjukdomen, utan är en konsekvens av den.
Forskarna upptäckte dock att att nivåerna av homocystein kunde kopplas till näthinnans förmåga att använda vissa vitaminer, vilket påverkade sjukdomsutvecklingen.
– Vår slutsats är att homocystein är en åskådare under sjukdomsförloppet, inte en aktör. Förändrade nivåer av homocystein kan avslöja att näthinnan har tappat förmåga att använda vissa vitaminer som krävs för att upprätthålla en frisk ämnesomsättning. Därför ville vi undersöka om tillskott av de vitaminerna kunde skydda näthinnan, säger James Tribble, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Tillskott av B-vitaminer gav effekt
När forskarna hade upptäckt att näthinnan ibland inte kunde använda vissa vitaminer gick de vidare med att undersöka om tillskott av dem skulle kunna påverka sjukdomsförloppet. Möss och råttor med grön starr fick tillskott av B-vitaminerna B6, B9 och B12. De fick även kolin, ett näringsämne som bland annat finns i kött, ägg och fisk.
Tillskotten visade sig fungera bra. Hos mössen, som långsamt hade utvecklat grön starr, bromsades skadeutvecklingen på synnerven helt. Hos råttorna, som hade en mer aggressiv sjukdom med snabbare utveckling, saktades förloppet in.
Någonting som forskarna tycker är särskilt intressant med resultatet är att mössen och råttornas ögontryck lämnades obehandlat, men att sjukdomen ändå bromsades. Det talar för att vitaminerna kommer åt sjukdomen på ett annat sätt än vad en sänkning av ögontrycket gör.
– Resultaten är så lovande att vi har startat en klinisk prövning, där patienter redan rekryteras vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, säger James Tribble.
Diagnos och riskbedömning av leukemi hos barn kan bli mer träffsäker med hjälp av dna-metylering, visar en studie från Umeå universitet. Det kan leda till mer individanpassade behandlingar – och även minska svåra biverkningar.
Allt fler barn med leukemier räddas, men baksidan är svåra biverkningar. Nu har en internationell studie, ledd från Umeå universitet, undersökt om behandlingen skulle kunna ge färre biverkningar med hjälp av exaktare diagnosmetoder.
– Våra resultat visar på vad som kan vara en framkomlig väg för att bättre individanpassa behandlingen efter typen av leukemi med förhoppning om bättre livskvalitet, säger professor Sofie Degerman vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
T-ALL har studerats
Forskarna har studerat T-ALL, en variant av akut lymfatisk leukemi som påverkar T-celler. Behandlingen består främst av kemoterapi, där barnet får cytostatika under cirka två års tid, ibland i kombination med benmärgstransplantation.
Nästan nio av tio barn med T-ALL överlever i dag, men behandlingen kan ge biverkningar som illamående, trötthet, infektionskänslighet och håravfall. På längre sikt finns även risk för hjärtproblem, kognitiva svårigheter, fertilitetsproblem och andra cancerformer.
Inom gruppen varierar risken för återfall, men dagens diagnosmetoder kan inte säkert avgöra vilka barn som riskerar detta. För säkerhets skull får därför många barn en mer intensiv behandling, något som kan innebära fler biverkningar än nödvändigt.
Mer träffsäker riskbedömning
En av forskarnas slutsatser är att analys av dna-metyleringsmönster vid diagnos kan ge en mer träffsäker riskindelning för att bedöma lämplig behandling. Metoden kan också identifiera de barn där sjukdomen svarar sämre på dagens behandling och därför kan behöva andra behandlingsstrategier.
– Metoden används redan på flera sjukhus vid diagnostik av hjärncancer, och vår studie visar att den även skulle kunna implementeras för leukemi, säger forskaren Fernanda S. Hackenhaar vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
Mer om dna-metylering
Metylering är en epigenetisk process där kemiska grupper sätts på dna-sekvensen och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka gener som ska vara avstängda. Alla har metylering i sin arvsmassa.
Mönstret för metylering skiljer sig mellan olika celltyper och bidrar till att celler har olika egenskaper. Om mönstret blir fel kan det bidra till uppkomst av tumörer. Man kan säga att dna-metyleringsmönstret är ett slags fingeravtryck som kan bidra med detaljinformation om cancerns egenskaper.
Målet är bättre behandlingar
Studien bygger på diagnostiska leukemiprover från 348 barn med T-ALL som behandlats mellan 2008 och 2020 i Norden och Nederländerna. Forskarna har använt avancerad arrayteknik och bioinformatik för att kartlägga cirka 850 000 dna-metyleringspositioner i arvsmassan, se faktaruta.
Forskarna har även analyserat genuttryck och genetiska förändringar i leukemicellerna för att förstå hur leukemier med olika metyleringsmönster kan behandlas. Det arbetet fortsätter i kommande studier med målet att utveckla ännu bättre behandlingsstrategier.
– Vi fortsätter forskningen med att undersöka möjligheten att inkludera dna-metyleringsanalys i klinisk diagnostik för patienter med T-ALL, säger Sofie Degerman.
Gravida kvinnor med MASLD, en typ av fettlever, löper ökad risk för komplikationer och för tidig födsel. Riskökningen kan inte förklaras av övervikt eller obesitas, utan kopplas snarare till själva leversjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Cirka var femte person i Sverige beräknas ha metabolt orsakad fettlever, MASLD, som tidigare kallades icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Globalt kan så många som tre av tio vara drabbade.
Vanliga riskfaktorer är metabola störningar som typ 2-diabetes och övervikt eller obesitas, fetma. Sjukdomen blir allt vanligare, även bland kvinnor i fertil ålder. Nu har forskare undersökt kopplingen mellan den här varianten av fettlever hos modern och komplikationer under graviditet och förlossning.
Mer än trefaldig riskökning
Studien bygger på svenska registerdata och omfattar 240 födslar hos kvinnor med MASLD. De har jämförts med 1 140 födslar av kvinnor från allmänna befolkningen.
Resultatet visar att kvinnor med fettlever hade mer än tre gånger högre risk att föda för tidigt – oavsett sjukdomens svårighetsgrad. Riskökningen kvarstod även i jämförelse med kvinnor med övervikt eller obesitas, men som inte har fettlever.
– Det tyder på att sambandet inte bara beror på ett högt BMI utan att leversjukdomen i sig kan ha negativa effekter. Det är viktigt att gravida kvinnor med MASLD följs noga under graviditeten för att minska risken för komplikationer, säger Carole A. Marxer, postdoktor vid Karolinska institutet.
Högt BMI kopplas till kejsarsnitt
Kvinnor med fettlever hade även 63 procent högre risk för kejsarsnitt än kontrollgruppen. Detta verkar dock kunna förklaras av högt BMI, kroppsmasseindex.
– Det är också värt att notera att vi inte fann någon ökad risk hos kvinnor med MASLD att få barn med medfödda missbildningar eller att få barn som var dött vid förlossningen, säger barnläkaren Jonas F. Ludvigsson som även är professor vid Karolinska institutet.
Forskarna kan dock inte utesluta att andra faktorer kan ha påverkat riskökningen.
Många nyanlända personer i Sverige har nedsatt hörsel – något som kan försvåra både språkinlärning och integration. En studie visar att hörselproblem är betydligt vanligare i denna grupp än i befolkningen i stort, och att problemen ofta hänger samman med sämre allmän hälsa.
Språkinlärning är en utmaningar för nyanlända – och för att kunna lära sig ett nytt språk är god hörsel viktigt. En studie vid Göteborgs universitet har nu undersökt hur vanligt hörselproblem är bland nyanlända, jämfört med övriga befolkningen i Sverige.
Studien omfattade drygt 500 vuxna personer som var inskrivna i språkundervisningsklasser.
Bland deltagarna uppgav 17 procent att de hade svårt att höra konversationer. Mer än hälften visade sig ha någon grad av hörselnedsättning, enligt undersökningar med så kallad screeningaudiometri – en metod som mäter vilka ljudfrekvenser en person kan uppfatta.
Koppling till sämre hälsa
Hörselproblemen kunde dessutom kopplas till en generellt sämre hälsa, till exempel besvär som astma, allergier och högt blodtryck.
Bland deltagarna med normal hörsel rapporterade 80 procent en god eller mycket god generell hälsa. Det kan jämföras med 46 procent i gruppen med hörselproblem.
Avgörande för språk och integration
Forskarna bakom studien konstaterar att förekomsten av hörselnedsättning varierar kraftigt runt om i världen, och är upp till fyra gånger vanligare i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer.
– Även vid normal hörsel är det en stor utmaning att lära sig ett nytt språk. Förmågan att uppfatta tal kan försämras och är särskilt känslig för bakgrundsljud när man lyssnar på det nya språket, säger Nina Pauli, docent på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset med inriktning öron-, näs- och halssjukdomar, i ett pressmeddelande.
– Invandrare bör därför erbjudas audiometrisk screening för att upptäcka hörselproblem och underlätta språkinlärning och social integration, fortsätter Nina Pauli.
Mer om studien och resultaten
506 vuxna nyanlända personer ingick i studien. Majoriteten hade asiatiskt ursprung. De vanligaste länderna var Syrien, Somalia och Irak. Medelåldern var 38 år, och tre av fyra deltagare var kvinnor.
Bland deltagarna uppgav 17 procent att de hade svårt att höra konversationer. I åldersgruppen 45-64 år var andelen 26 procent.
Jämfört med den allmänna befolkningen i Sverige var hörselproblemen 60 procent vanligare bland de nyanlända. Bland deltagarna i studien använde bara två procent hörhjälpmedel.
De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent – men då krävs att energieffektivisering ses som mer än bara en teknisk fråga. Det menar forskare bakom en ny studie.
Forskare vid flera svenska universitet och högskolor har analyserat vad som krävs för att industrier ska minimera sin energianvändning.
Energieffektivisering blev aktuellt under 1970-talets oljekris för att sänka företagens kostnader när energipriserna skenade. I dag är det en nödvändighet för att minska utsläppen av fossil koldioxid.
Både Internationella energimyndigheten, IEA, och EU lyfter fram energieffektivisering som en avgörande åtgärd för klimatneutralitet – men forskare menar att mycket av potentialen fortfarande är outnyttjad.
– Vi har en alltför snäv syn på energieffektivisering. Många tänker att investeringar i ny energisnål utrustning räcker. Men då kan man inte uppfylla hela potentialen i energieffektivisering, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Mer än tekniska lösningar
Energieffektivisering förknippas ofta med tekniska innovationer, men för att nå verkligt minskade koldioxidutsläpp krävs även förändrade arbetssätt och synsätt inom organisationer, menar forskarna bakom studien.
De betonar även vikten av ökad kunskapsspridning och en företagskultur som stödjer förändring – faktorer de kallar sociala konstruktioner. De har identifierat nio sådana som kan stärka företags arbete med energieffektiviseringar.
– Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av koldioxidutsläppen från industrin globalt. Och då är det en ganska återhållsam uppskattning, det skulle till och med kunna vara mer, säger Patrik Thollander.
Enligt IEA släppte världens industrier ut 9,2 gigaton koldioxid år 2022. En minskning med fem procent motsvarar utsläppen från tio länder i Sveriges storlek.
Samarbete för nytänkande
Patrik Thollander lyfter samverkan mellan personer med olika erfarenheter inom företaget som en nyckel till framgång.
– Som ingenjör tänker jag tekniklösningar i första hand. Men potentialen kan utvecklas om man jobbat med hela system och i samverkan med andra kompetenser som har ett annat mindset. Vi behöver jobba interdisciplinärt för att lyckas, säger Patrik Thollander.
Enligt forskarna behöver företag jobba aktivt med att skapa samarbete mellan olika områden, som teknik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Därför uppmanas industrin att bygga en kultur som främjar kunskapsdelning och lärande. Politiker uppmanas att ta fram program som även lyfter fram de sociala dimensioner av energieffektivisering.
Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Gävle, Stockholm resilience center, Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga vetenskapsakademien.
Redan några nätter med för lite sömn kan aktivera mekanismer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie där forskare undersökt hur brist på sömn påverkar proteiner kopplade till hjärtproblem.
Kronisk sömnbrist pekas ut som ett växande folkhälsoproblem och har i stora befolkningsstudier kopplats till en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer. En ny studie, ledd från Uppsala universitet, har nu tittat närmare på hur sömn påverkar risken.
– Dessvärre upplever nära hälften av alla svenskar ofta störd sömn, något som är vanligare vid till exempel skiftarbete. Därför ville vi försöka hitta mekanismer som påverkar hur sömnen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att i slutändan kunna identifiera möjligheter till att motverka problemen, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Unga män fick sova mindre
Hjärthälsan påverkas av flera samverkande livsstilsfaktorer som sömn, kost och fysisk aktivitet. I studien deltog 16 unga, friska och normalviktiga män med goda sömnvanor.
Vid två separata tillfällen vistades de i ett sömnlaboratorium, där både måltider och fysisk aktivitet var strikt reglerade. Under det ena tillfället fick deltagarna sova normalt i tre nätter, medan de under det andra endast tilläts sova fyra timmar per natt. Vid båda tillfällena togs blodprover morgon och kväll, samt i samband med ett intensivt träningspass.
Inflammatoriska proteiner ökade
Forskarna mätte nivåerna av cirka 90 olika proteiner i blodet. De kunde se att flera, kopplade till ökad inflammation, steg vid sömnbrist. Flera av dessa proteiner har sedan tidigare även förknippats med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, till exempel hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.
– Många av de större studier som har gjorts på kopplingen mellan sömnbrist och risken för hjärt-kärlsjukdomar har ofta fokuserat på lite äldre individer. De har redan en förhöjd risk för sådana sjukdomar. Det var därför intressant att proteinnivåerna ökade på samma sätt hos yngre och tidigare helt friska individer, bara efter några få nätters sömnbrist, , säger Jonathan Cedernaes.
– Det betyder att det är viktigt att betona sömnens betydelse för hjärt-kärlhälsa redan i yngre åldrar, fortsätter han.
Träning kan påverkas av sömnbrist
Fysisk träning gav ett något annorlunda svar efter sömnbrist. Mängden av flera viktiga proteiner ökade i samma utsträckning. Även proteiner som kan kopplas till positiva effekter av träning, ökar alltså även vid för lite sömn. Forskarna har tidigare visat att träning vid sömnbrist kan resultera i en något ökad belastning på hjärtats muskelceller.
– Med den här studien ökar vi förståelsen för hur mängden sömn spelar roll för hjärt-kärlhälsa. Det är viktigt att poängtera att man i studier också har visat att fysisk träning åtminstone kan motverka vissa av de negativa effekter som försämrad sömnhälsa kan orsaka. Samtidigt är det inte så att träning kan ersätta de funktioner som sömn fyller, säger Jonathan Cedernaes.
Hoppas ta fram riktlinjer
Det är ännu oklart hur effekterna ser ut hos kvinnor, äldre och personer med hjärtsjukdom eller andra sömnvanor.
– Vår fortsatta forskning på området kan förhoppningsvis framöver bidra till att utveckla bättre riktlinjer för hur sömn, träning och andra livsstilsfaktorer samverkar i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar, säger Jonathan Cedernaes.
Allt fler skolor byter ut kött mot växtbaserade alternativ för klimatets skull. Men den klimatsmarta maten har en baksida – mängden järn som kroppen kan ta upp minskar, särskilt för tonårsflickor.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar hur en övergång till hållbar mat påverkar både klimatet och hälsan.
När nötkött i skolmåltider ersätts med växtbaserade proteinkällor som soja minskar klimatpåverkan. Men det kan också leda till att kroppen får svårare att ta upp viktiga näringsämnen som järn.
– Sojabaserade rätter innehåller mycket järn, men kroppen kan bara ta upp omkring tre procent av det. För flickor, som har höga järnbehov, är det här särskilt problematiskt, säger Mari Wollmar, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Som jämförelse kunde kroppen ta upp omkring 14 procent av järnet från rätter baserade på nötkött – en råvara som samtidigt har den högsta klimatpåverkan.
Hybridrecept för mer järn
Mari Wollmar har samlat in data genom enkäter till kommunernas måltidsverksamheter och analyserat skolornas matsedlar. Ingen av de närmare 80 skolmenyer som ingick i studien innehöll tillräckliga mängder absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov.
För att hitta en bättre balans har Mari Wollmar utvecklat så kallade hybridrecept – rätter som kombinerar växtbaserade ingredienser med en mindre mängd kött och C-vitaminrika livsmedel som främjar järnupptaget.
– De här recepten minskade klimatpåverkan med 38 procent och samtidigt var näringsinnehållet tillräckligt och smaken uppskattad av en testpanel, säger Mari Wollmar.
Risk för näringsbrist
Forskningen visar att det oftare är kvinnor som tar ansvar för att införa klimatsmarta matvanor i hemmet – samtidigt som de löper större risk att drabbas av näringsbrist.
– Kvinnor äter generellt mindre än män, vilket gör att det finns mindre utrymme för näringsmässiga marginaler. Särskilt fysiskt aktiva kvinnor ligger ofta under sina energibehov, vilket också påverkar intaget av mikronäringsämnen som järn, säger Mari Wollmar.
Avhandlingen visar också att en hög träningsnivå ofta hänger ihop med höga koldioxidutsläpp från maten. Det beror bland annat på ett större energibehov, men också ett högt intag av animaliskt protein. Studien visar dock att det är möjligt att kombinera en aktiv livsstil med klimatsmarta matval.
– Det handlar inte om att kroppen kräver mer kött, utan om vanor och föreställningar om vad som krävs för att prestera, säger Mari Wollmar.
Skolan har ett ansvar
Hon efterlyser ett bredare samtal om hållbar kost.
– Skolan har ett ansvar att servera näringsriktig mat, även när den är klimatsmart. Vi behöver lösningar som tar hänsyn till både klimat, hälsa och människors olika behov, säger hon.
Data samlades in genom en nationell enkät till kommunernas måltidsverksamheter, där 167 av Sveriges 290 kommuner svarade. I studien har Mari Wollmar också analyserat skolmatsedlar från 76 kommuner under en fyraveckorsperiod. Sex kommuner bidrog med detaljerade recept som gjorde det möjligt att analysera näringsinnehåll och klimatpåverkan.
Vår ekonomi under både barndomen och vuxenlivet spelar en avgörande roll för vår psykiska hälsa senare i livet. Den som upplevt hög ekonomisk utsatthet har större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom.
Hur påverkar ekonomisk utsatthet vår psykiska hälsa genom livet? Det har forskare vid Jönköping University undersökt.
De kom fram till att den som upplevt hög ekonomisk utsatthet och stress både i barndomen och vuxenlivet löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom redan från 50 års ålder.
– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre psykisk hälsa, säger Charlotta Nilsen, docent i gerontologi* vid Jönköping University.
Att man påverkas negativt av ekonomisk utsatthet kan kopplas till långvarig stress. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar.
Ekonomisk stress kan också påverka relationer och stöd från familj och vänner. Det kan förstärka känslan av ensamhet och psykisk ohälsa.
*läran om åldrandet och förändringar som kommer med åldern i olika livsprocesser
God ekonomi i barndomen kan försena psykisk ohälsa
Den som istället hade en trygg ekonomisk situation i barndomen får generellt inte en ökning av ångest och ensamhet förrän senare i livet, efter 70 års ålder. Enligt forskarna kan det tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer en ökning av ångest och ensamhet.
Det kan förklaras av att en stabil ekonomisk uppväxt ger bättre strategier för att hantera stress och osäkerhet senare i livet. Våra erfarenheter tidigt i livet formar ofta vår förmåga att möta svårigheter och skapa sociala relationer, vilket i sin tur kan ha en skyddande effekt mot psykiska utmaningar när vi blir äldre.
Ekonomisk förbättring ger positiva effekter
Något positivt som forskarna kom fram till är att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av ekonomisk stress i barndomen.
De med ekonomiska svårigheter i barndomen, men som senare fick en stabilare ekonomi, upplever bättre psykisk hälsa efter 70 år.
– Även om vi ser långsiktiga positiva effekter på psykisk hälsa av att ha haft goda ekonomiska förutsättningar under barndomen, så ser vi också att en lägre ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress i vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa oavsett ekonomisk situation i barndomen. Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin psykiska hälsa genom förbättrade ekonomiska villkor, säger Deborah Finkel, professor i psykologi vid Jönköping University.
Viktigt att förstå effekterna på hälsan
Enligt forskarna är det viktigt att samhället och beslutsfattare tar studiens resultat på allvar.
– Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Den ekonomiska situationen kan påverkas genom lokala och nationella politiska åtgärder, och beslutsfattarna måste inse att tidiga ekonomiska nackdelar kan ha långvariga effekter på den fysiska och psykiska hälsan, säger Deborah Finkel.
25 år lång uppföljningstid i studien
Studien bygger på data från 1 596 vuxna i åldrarna 45 till 98 år från det svenska tvillingregistret*. Den har en uppföljningstid på 25 år.
Genom att använda äldre data har forskarna kunnat analysera hur ekonomisk utsatthet i barndomen påverkat individers psykiska hälsa långt upp i åldern.
Studien ger en insikt i hur livslånga ekonomiska förhållanden kan påverka psykiskt välmående och visar vikten av att ge stöd till utsatta grupper redan från unga år.
*Svenska tvillingregistret (STR) är en forskningsdatabas som samlar information om svenskfödda tvillingar, gällande exempelvis deras livsstil, beteenden, riskfaktorer i miljön, diagnoser och resultat från hälsoundersökningar.
När ett barn kallas till polisförhör vid misstänkt våld i hemmet blir familjesituationen ofta kaotisk. Forskare har undersökt en stödmodell som används av socialtjänsten i 190 svenska kommuner. Det visade sig att den kan göra stor skillnad.
Inom socialtjänsten används många stödmodeller, men få är vetenskapligt utvärderade. En sammanställning från 2022 visar att bara 27 av 102 vanliga insatser i socialtjänsten har forskningsstöd.
Forskare vid Örebro universitet undersöker modellen ”Efter barnförhöret” som används i cirka 190 kommuner i Sverige.
– Det här projektet är unikt eftersom det inte bara tittar på om socialtjänstens modell ”Efter barnförhöret” fungerar, utan också på hur den genomförs i praktiken och vilka effekter som uteblir när delar hoppats över, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Modellen har tre delar
Stödmodellen ”Efter barnförhöret” innebär att familjen får hjälp samma dag som barnet varit på polisförhör. Modellen har tre delar.
Först hålls ett informationsmöte med föräldrarna innan de träffar barnet som varit på förhör. Föräldrarna får då stöd i att förstå vad som hänt och hantera sina känslor.
På kvällen besöker familjebehandlare hemmet och stöttar både barn och föräldrar genom att prata om det som hänt.
Den tredje delen är uppföljande samtal med familjen kring våld. Samtalet ska ge barnet och föräldrarna möjlighet att förstå vilka händelser som räknas som våld, prata om sina upplevelser och få hjälp.
– Standardförfarandet inom socialtjänsten är att först göra en utredning av familjens behov av stöd. Utredningen tar några månader och först därefter får familjen eventuellt träffa en familjebehandlare. Med modellen ”Efter barnförhöret” får familjen hjälp av en familjebehandlare i en situation då behovet är mycket stort. Upplevelsen av socialtjänsten för familjerna blir väldigt olika vid en utredning och stödet vid ”Efter barnförhöret”, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete.
Modellen bidrar till långsiktig hjälp
Forskarna har intervjuat familjebehandlare som berättar att de upplever bra saker med modellen. Den ger akut stöd, men kan också bidra till att andra problem upptäcks i familjen. Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller behov av neuropsykiatrisk utredning. Då bidrar modellen inte bara till att hantera den initiala krisen, utan även till långsiktig hjälp.
– Flera familjebehandlare berättar att de upplever att modellen ”Efter barnförhöret” stärker familjernas förtroende för socialtjänsten och gör att familjer senare tackar ja till fortsatt hjälp. Det är en väldigt viktig bieffekt, säger Anna Petersén.
”Efter barnförhöret” kan bidra till att familjer tackar ja till mer hjälp från socialtjänsten. Bild: Ryan Stefan, Unsplash
Resursbrist i socialtjänsten leder till utmaningar
Det finns dock utmaningar. En av dem är att de uppföljande samtal som ingår i modellen ofta inte blir av på grund av resursbrist inom socialtjänsten.
– Många kommuner saknar tid och personal för de uppföljande samtalen. Då får familjer bara stöd den dag som polisförhöret hålls. Att de uppföljande samtalen inte blir av gör att mycket av modellens potential går förlorad, säger Lisa Sandelin, doktorand i socialt arbete vid Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet.
En annan utmaning är att det ska finnas tillgänglig personal som kan genomföra samtal samma dag som anmälan kommer in och polisförhöret hålls.
– Den korta framförhållningen kan kräva att planerade möte med andra familjer behöver ställas in eller att personal behöver jobba över kvällstid. Samarbetet med polisen behöver också vara mycket bra för att få modellen ”Efter barnförhöret” ska fungera, säger Lisa Sandelin.
Forskarna gör fyra delstudier
Modellen ”Efter barnförhöretet” används i cirka 190 kommuner i Sverige. Syftet är att den ska ge akut stöd till barn och föräldrar i samband med att barn har varit på polisförhör om misstänkt våld i hemmet.
Örebro universitet utvärderar modellen i fyra delstudier:
Intervjuer med familjebehandlare som arbetat i modellen
Jämförelse av socialtjänstutredningar med och utan modellen
Intervjuer med barn och föräldrar som fått stöd av modellen
Enkät till socialsekreterare och poliser vars arbete påverkas av modellen
Personer med låg inkomst som drabbas av levercancer har lägre sannolikhet att få sin diagnos i ett tidigt stadium, visar en studie. De har också nästan 30 procent högre risk att dö i sjukdomen, jämfört med personer med medel- eller hög inkomst.
Varje år diagnostiseras mellan 500 och 550 personer i Sverige med hepatocellulär cancer (HCC). Det är den vanligaste formen av primär levercancer, alltså en cancer som startar i levern. Tre av fyra drabbade är män.
Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare visat att HCC är ungefär fem gånger vanligare bland personer med låg hushållsinkomst jämfört med hög.
Nu har de undersökt hur diagnostik, behandling och överlevnad påverkas av bland annat inkomst, utbildning och etnicitet.
Nästan 30 procent högre dödlighet
Forskarna kom fram till att patienter med låg hushållsinkomst hade betydligt lägre sannolikhet att få sin diagnos i ett tidigt stadium och få botande behandling.
Dödligheten var 29 procent högre bland dem med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
– Studien visar tydligt att socioekonomiska skillnader är starkt kopplade till sämre hälsoutfall på samtliga nivåer av vården för patienter med HCC i Sverige. Resultaten understryker behovet av ytterligare insatser för att säkerställa att vården verkligen är jämlik och tillgänglig för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Vill göra insatser i utsatta områden
Den största riskfaktorn för HCC är levercirros, också kallat skrumplever. Det är en sjuklig nedbrytning av levern som orsakas av kronisk leverinflammation till följd av exempelvis hög alkoholkonsumtion eller infektion av hepatitvirus.
Forskargruppen arbetar just nu med att ta fram vilka områden i landet där nyttan av screening för levercirros skulle vara som störst.
– Riktad screening för levercirros i socioekonomiskt utsatta områden kan leda till tidig HCC-diagnostik, vilket i sin tur kan öka chanserna för tillgång till botande behandlingar, utöver alla andra hälsovinster kopplade till tidig identifiering av levercirros, säger Juan Vaz.
Nästan 5 500 personer undersöktes
Studien gjordes på 5 490 patienter med hepatocellulär cancer (HCC). Informationen hämtades från det svenska kvalitetsregistret för levercancer (SweLiv) mellan åren 2011 och 2021.
Den socioekonomiska datan hämtades från andra nationella hälsoregister och demografiska databaser.
Forskarna har tagit hänsyn till annat som kan påverka levercancerns förlopp, som underliggande leversjukdom, samsjuklighet och specifika tumöregenskaper som kan påverka val av behandling och prognos.
Forskare vid Karolinska institutet har funnit biomarkörer i blodet som kan kopplas till postcovid-symtom, särskilt svåra andningsbesvär. Upptäckten kan bana väg för nya diagnosmetoder och behandlingar.
Postcovid, eller långtidscovid, innebär symtom som dröjer sig kvar länge efter en covid-19-infektion. Ett av de vanligaste och mest typiska symtomen är plötslig och bestående andfåddhet.
En ny studie har nu identifierat en specifik uppsättning proteiner i blodet hos personer som lider av de långvariga besvären. Forskarna har även studerat prover från en grupp patienter som tillfrisknat från sin covid-infektion. De hade inte dessa proteiner i blodet.
– Proteinerna återfanns framför allt hos patienter med postcovid och svåra respiratoriska besvär. Det här är ett biomarkörsmönster som vi vet är kopplat till inflammatoriska signalvägar som rör celldöd och lungskada och har kunnat observeras även hos andra patientgrupper med allvarlig lungsjukdom, säger Marcus Buggert, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Detaljerad analys av blodprover
Fynden baseras på en detaljerad analys av blodprover från oberoende patientgrupper i Sverige och Storbritannien. Totalt analyserades prover från 265 personer som drabbades av covid-19 under pandemins början, innan vacciner fanns. Forskarna mätte tusentals proteiner i blodplasma och kopplade dessa till patienternas symtom. De gjorde även andra immunologiska analyser.
– Genom att identifiera de proteiner som är förhöjda hos drabbade patienter skapar vi en grund för att utveckla diagnostiska verktyg och nya målsökande behandlingar. Det är särskilt viktigt eftersom postcovid idag saknar specifika biomarkörer samt behandlingar, säger Marcus Buggert.
Biologisk förklaring till symtom
Studien ger insikter i de biologiska processer som kan bidra till att vissa patienter får långvariga symtom efter covid-19. Nästa steg för att bättre förstå vad som ligger bakom det här mönstret är att undersöka vävnadsprover från lungor och mag-tarmkanal. Forskarna vill ta reda på varifrån de identifierade proteinerna kommer. De vill också se om inflammation eller vävnadsskada finns kvar i specifika organ.
Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
De snabba klimatförändringarna vänder upp och ner på växtlivet i Arktis. En ny stor internationell studie visar hur ett av jordens mest ömtåliga ekosystem förändras när uppvärmningen där går upp till fyra gånger snabbare än i resten av världen.
Forskare har studerat de biologiska förändringarna i över 2 000 försöksytor i norra polarområdet under 40 år.
– Förändringar i växtligheten är en tidig varningssignal på att hela ekosystemet kommer förändras med följdverkningar för djurliv, mänskligheten och jordklotets naturliga förmåga att lagra kol, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Fjällen får nytt utseende
Studien ger inga entydiga svar på vilka växtarter som gynnas på bekostnad av andra. Men forskarna är säkra på en sak – kalfjäll och fjällängar kommer att ändra utseende.
– Förändringen av vad som växer på en plats är omfattande, på nästan 60 procent av försöksytorna dök nya arter upp och/eller befintliga arter försvann. Det finns många faktorer som avgör hur växtlivet förändras på en viss plats, som hur blött det är i marken, eller hur mycket det blåser, säger Robert Björk, som forskar om Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
– Detta påverkar mikroklimatet som växterna upplever. Generellt ser vi att buskar gynnas av en längre växtsäsong, de stjäl helt enkelt solljuset från arter med lågt växtsätt, fortsätter han.
Fjällbjörkar etablerar sig allt högre upp på de svenska kalfjällen, ofta på bekostnad av andra lågt växande arter som skuggas av björken. Bild: Anne Bjorkman/GU
Vintergröna växter vinnare
När snön ligger kvar på marken färre dagar om året i den svenska fjällvärlden får vissa växter en fördel. Vintergröna arter som lingon och kråkbär, liksom lövfällande videbuskar, gynnas av mindre snö.
Många växter på tundran är låga för att stå emot hård vind, och i ett varmare klimat kan fler arter etablera sig. Det kan leda till ökad biologisk mångfald på en del platser.
– Men där buskarna tar över kommer den biologiska mångfalden minska, och då är frågan vart de utkonkurrerade arterna ska ta vägen. Det finns inga kallare trakter än Arktis, det kan bli så att vissa arter helt försvinner från stora områden, säger Anne Bjorkman.
Turismen kan påverkas
Den unika växtligheten på den arktiska tundran har betydelse för kolinlagring och hur mycket solljus som reflekteras från marken. När större buskar breder ut sig absorberar de mer av solens strålar än dagens växtlighet – något som i sin tur kan förstärka uppvärmningen av Arktis.
Förändringar i växtligheten påverkar även de växtätande djuren.
– Rennäringen kan inte ha samma betesområden i dalarna som idag, kanske kan de hitta nya på kalfjället. Sedan kommer turismen att påverkas när fjällbjörkar och buskar tar över på kalfjällen och ängarna med fina örter försvinner. Och det blir svårt att få tag i drickbart vatten när glaciärerna och de sena snöfälten smälter bort, säger Robert Björk.
Kalfjällets areal krymper
Hur den svenska fjällvärlden kommer att se ut om 50 till 100 år är fortfarande osäkert. Mer forskning behövs för att kunna säga det med säkerhet. Men en sak vet forskarna: arealen av kalfjäll kommer att minska. Vid forskningsstationen Latnjajaure nära Abisko syns förändringarna redan tydligt.
– Vi är mitt i klimatförändringarna och kommer nå vissa trösklar då floran förändras radikalt, men vi vet inte när det sker. Eller hur det sker, säger Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som driver forskningsstationen.
Med detaljerade röntgenundersökningar kunde forskare studera sambandet mellan katters storlek och artros. Det visade sig att större och tjockare katter hade mer artros än mindre och smalare katter.
Artros är vanligt bland katter och sjukdomen ses oftast hos äldre katter. Varför de drabbas är dock ofta oklart. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte forskare om det finns ett samband mellan artros, mängden kroppsfett och kattens kroppsstorlek.
Resultatet visar att det är bra att inte låta katter bli överviktiga – särskilt om de är stora.
72 katter röntgades
Forskarna undersökte 72 katter med helkropps-datortomografi, en sorts röntgen som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Då kunde förekomsten av artros i kroppen och graden av artrosförändringarna undersökas.
Röntgenundersökningarna användes också för att se hur mycket kroppsfett katten hade och även dess skelettstorlek. Sedan analyserades blodprover för att undersöka ämnesomsättning av fettvävnad och bentillväxt.
Resultatet visade att de flesta katterna hade artros. Oftast satt sjukdomen i höftlederna och armbågs- och knälederna. Artros i ryggkotpelaren var också vanligt och drabbade oftast bröstryggen.
Med en detaljerad röntgenundersökning kunde forskarna förstå mer om kattens storlek och kopplingen till artros. Bild: Depositphotos
Mer artros hos större katter
Den totala mängden artros var högre hos större och tjockare katter jämfört med mindre och smalare katter. Resultaten visade också att större mängd kroppsfett var en riskfaktor för artros i handlovsleder, armbågs-, knä- och höftleder.
En större kroppsstorlek var också en risk för artros i handlovsleder.
Studien visar att det är bra att inte låta katten bli överviktig för att minska risken för artros, speciellt om katten är stor.
Med hjälp av AI kan man snabbare avgöra vilken variant av MS en person har. Det ökar möjligheten att sätta in rätt behandling i tid − och därmed bromsa sjukdomsförloppet.
Multipel skleros, MS, är en kronisk, inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Cirka 22 000 personer lever med sjukdomen i Sverige.
För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, någonting som i dag upptäcks i genomsnitt tre år för sent.
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant en patient har.
Viktigt med rätt behandling
De flesta patienter med MS börjar med den skovvisa formen, som kännetecknas av episoder av försämring med mellanliggande perioder av stabilitet.
Med tiden övergår många till sekundärprogressiv MS, där försämringen istället sker gradvis och utan tydliga skov.
Att upptäcka övergången är viktigt eftersom behandlingarna är olika.
I dag ställs diagnosen i genomsnitt tre år efter att övergången skett, vilket kan leda till att patienter får läkemedel som inte längre är effektiva.
AI:n känner igen mönster
AI-modellen bygger på data från över 22 000 patienter i det svenska MS-registret. Det handlar om data som redan samlas in vid vanliga vårdbesök, som neurologiska tester, magnetkameraundersökningar (MRI) och pågående behandlingar.
− Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS. Det som är unikt för modellen är att den även anger hur säker den är på varje enskild bedömning. Detta innebär att läkaren får veta hur hög tillförlitligheten är och hur säker AI:n är på sin bedömning, säger Kim Kultima, forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Träffsäkerhet på 90 procent
Studien visar att modellen upptäckte övergången korrekt eller tidigare än vad som dokumenterats i patienters journaler i nästan 87 procent av fallen, med en generell träffsäkerhet på cirka 90 procent.
– För patienterna innebär det att diagnosen kan ställas tidigare, vilket gör det möjligt att anpassa behandlingen i tid och bromsa sjukdomens utveckling. Samtidigt minskar risken för att patienter får läkemedel som inte längre är verksamma. På sikt kan modellen också användas för att identifiera lämpliga deltagare till kliniska studier – något som kan bidra till mer effektiva och individanpassade behandlingsmetoder, säger Kim Kultima.
