I tre studier har forskare vid Linköpings universitet undersökt villkoren för idrottande ungdomar. Resultaten visar att hela idrottsrörelsen behöver ta ett större och bredare grepp om ungdomars välmående, menar forskarna.
– Idrotten är en miljö där många ungdomar tillbringar mycket tid. Coachen blir nästan viktigare än föräldrarna. Många som börjar på idrottsgymnasier flyttar dessutom hemifrån och är i en känslig fas både idrottsligt och i livet. Därför behöver idrotten ta ansvar för mer än bara idrottsresultat, menar forskaren Carolina Lundqvist vid Linköpings universitet.
Elitsatsande ungdomar vill ha mer stöd
Den första studien består av djupintervjuer med åtta elitsatsande ungdomar från tre olika idrottsgymnasier. Ungdomarna är aktiva inom brottning, gymnastik och friidrott – sporter där kroppsvikt eller kroppens utseende anses ha betydelse för idrottsprestationen.
Svaren visar att de unga idrottsutövarna önskar ett stärkt psykosocialt stöd för att klara de dubbla kraven från idrott och studier, men även för att bemästra pressen vid övergången från junior till senior. Deltagarna i studien upplevde även stress och att deras sociala liv blir lidande.
Samtidigt beskrev ungdomarna förhållandevis enkla och förebyggande åtgärder. Det kan vara att tidigt utbildas i hur de kan hantera prestationskrav, få stöd i planering och prioritering, men också få ökad kunskap om sömn, kost och återhämtning. Det handlar också om en bra samordning mellan skola och idrott.
Psykisk hälsa tabubelagt
Psykisk ohälsa är fortfarande ett känsligt ämne som kan vara svårt och tabubelagt att prata om, upplever unga idrottare. Detta trots att forskning pekar på att unga utövare i sporter där kroppsvikt kan ha betydelse har ökad risk för exempelvis ätstörningar jämfört med andra ungdomar. ”Om någon har ätstörningar vet alla om det, men ingen pratar om det,” säger en av de intervjuade.
Intervjuerna visar också att man behöver bli bättre på att prata om skador på idrottsgymnasierna. Det här bekräftas i en annan studie där drygt hundra ungdomar i årskurs 1 och 3 deltog i gruppintervjuer.
Deltagarna berättade om en kultur där skador ses som en normal del av idrottandet och därmed kan vara svårt att prata om. Oron för att bli skadad orsakar stress och minskat välbefinnande, men stress kan också bidra till skador. Det är därför viktigt att skolorna får stöd i arbetet med att lära eleverna mer om hur man kan jobba förebyggande, menar forskarna.
Trötthet och sömnproblem
I en tredje studie fick 200 barn- och ungdomar mellan 10 och 22 år svara på en enkät. Deltagarna kom från föreningar inom gymnastik och basket.
Undersökningen visar att den allmänna psykiska hälsan tenderade att försämras i de äldre årskullarna med upplevelser av press, sömnproblem och trötthet. Men många faktorer och utmaningar i livet kan påverka. Det är därför viktigt att förstå helheten i idrottarens livssituation, menar forskarna.
Mer fokus på hälsa behövs
Forskarnas slutsats är att idrottsrörelsen måste ta ett större grepp om hälsofrågor ur ett bredare perspektiv.
En lösning är mer utbildning av ansvariga. Tränare, skolor, föreningar och beslutsfattare behöver få stöd att ta till sig den kunskap som finns om psykisk hälsa och förstå varför den är viktig för idrottares helhetsutveckling och prestation.
– Vi behöver också komma över barriärer som gör att den forskningsbaserade kunskapen inte alltid når ut i den praktiska idrotten. Det tar tid att förändra kulturer och synsätt, säger Carolina Lundqvist.
Vetenskapliga studier
Elite lean athletes at sports high schools face multiple risks for mental health concerns and are in need of psychosocial support, Plos One.
Youth athletes at Swedish sports high schools with an athletics specialism emphasise environmental support for injury risk management, BMJ Open Sport & Exercise Medicine.
General lifestyle factors explain young athletes’ mental health more than perceived coach autonomy support. A cross-sectional study on basketball players and gymnasts aged 10 to 22, BMJ Open Sport & Exercise Medicine.
Kontakt:
Carolina Lundqvist, docent i idrottsvetenskap och psykologi vid Linköpings universitet, carolina.lundqvist@liu.se
Benskörhet, som också kallas osteoporos, orsakar över 120 000 benbrott i Sverige varje år. 18 000 av dem är höftfrakturer. Hälften av alla som drabbas kommer även få fler frakturer.
Sjukdomen innebär att benmassan minskar, benstrukturen försvagas och risken för frakturer ökar. Främst drabbas äldre personer.
Alla i riskzonen upptäcks inte
Idag diagnostiseras benskörhet genom en bentäthetsmätning. Det är en röntgenundersökning som ofta görs först när patienten redan drabbats av en fraktur.
Men mätningen av skelettets bentäthet fångar inte alla med hög risk för att få en fraktur. Ungefär hälften som är i riskzonen missas.
– Det har hittills saknats tillförlitliga metoder för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, det vill säga innan den första frakturen sker, säger forskaren Hanna Isaksson vid Lunds universitet.
Tusen fler kan upptäckas
En större andel av personer med hög risk att få en höftfraktur går att identifiera med en ny beräknings- och simuleringsmetod, som Hanna Isaksson och forskarkollegor har utvecklat. Det visar en studie där metoden har utvärderats. Undersökningen är baserad på patientdata från 2000 personer.
– Med hjälp av den nya metoden skulle vi varje år kunna upptäcka ungefär tusen fler personer med hög risk för höftfraktur. Och mycket tyder på att metoden även kan användas för att påvisa benskörhet innan den första frakturen inträffar, säger Hanna Isaksson.
Tredimensionella modeller
Den nya metoden använder tvådimensionella röntgenbilder från bentäthetsmätningar för att ta fram tredimensionella modeller av lårbenet.
– Omvandlingen från 2D till 3D görs utifrån en datorsimulerad mall för hur benets geometri och bentäthet statistiskt varierar, säger forskaren Lorenzo Grassi vid Lunds universitet.
Den tredimensionella modellen av lårbenet gör det möjligt att simulera olika situationer och scenarier som kan påverka vid till exempel ett fall. Informationen gör det lättare att bedöma risken för frakturer.
Benbrott kan undvikas
Forskarna har genomfört simuleringar på data från över 400 personer som tidigare genomgått en bentäthetsmätning med röntgen. Av dessa fick vissa en höftfraktur inom tio år efter undersökningen, andra fick det inte.
När mätresultaten från de olika metoderna jämfördes framgick tydligt att 3D-metoden är bättre på att förutspå risken för en höftfraktur än vad bentäthetsmätningen är.
– Om dessa personer som faktiskt fick en höftfraktur hade undersökts med den nya mätmetoden så hade de med låg benstyrka kunnat identifieras och flera av benbrotten skulle ha kunnat undvikas, säger Hanna Isaksson.
Simulerar olika fallsituationer
Simuleringarna är viktiga pusselbitar för att förstå faktorer som påverkar risken att få en fraktur, menar forskaren Lorenzo Grassi.
– Eftersom en människa kan ramla på många olika sätt kan personen också skada sig på varierande sätt. Med den nya metoden är det möjligt att simulera en persons olika sätt att falla på och de skilda riktningar som fallen kan ske åt, information som gör det möjligt att identifiera kraften som krävs för att ett ben ska brytas.
Det är också möjligt att få fram individuella värden på skelettets benstyrka hos varje enskild person.
– Det är särskilt viktigt eftersom svagt skelett är en av de största riskfaktorerna för benskörhetsrelaterade frakturer, säger Lorenzo Grassi.
Kan bidra till ökad livskvalitet
Framöver planerar forskarna fler utvärderingar av mätmetoden som de tror kan bli ett viktigt komplement till dagens diagnostik. Förhoppningen är att metoden ska integreras i vården av bensköra, både på vårdcentraler och inom specialistvården.
En tidigare upptäckt av benskörhet kan bidra till bättre livskvalitet hos patienterna och minskade kostnader för samhället, enligt Hanna Isaksson.
– Kostnaderna som uppstår till följd av benskörhet uppskattades år 2019 i Sverige till 23 miljarder kronor, en kostnad som blir högre för varje år. Denna trend behöver brytas, säger hon.
Även dödsfall kommer kunna undvikas med en mer träffsäker diagnostik.
– Av dem som får en höftfraktur dör 24 procent inom ett år, säger Hanna Isaksson.
Vetenskaplig studie:
3D Finite Element Models Reconstructed From 2D Dual-Energy X-Ray Absorptiometry (DXA) Images Improve Hip Fracture Prediction Compared to Areal BMD in Osteoporotic Fractures in Men (MrOS) Sweden Cohort,Journal of Bone and Mineral Research.
Kontakt:
Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik vid LTH, Lunds universitet, hanna.isaksson@bme.lth.se
Lorenzo Grassi, biträdande universitetslektor i biomedicinsk teknik vid LTH, Lunds universitet, lorenzo.grassi@bme.lth.se
Rapporter om att plast numera finns överallt på vår jord, och i allt levande, har påskyndat ett skifte till alternativa material från förpackningsindustrin. Ett exempel är att kaffe latten du köper i kiosken runt hörnet kommer i pappersmuggar, ibland även med plastlock.
Men pappersmuggen kan också göra stor skada för levande organismer om den hamnar i naturen. Det menar forskare som har testat vilken påverkan engångsmuggar av olika material har på fjärilsmyggans larver.
– Vi lät pappersmuggar och plastmuggar ligga i blöt jord och i vatten i några veckors tid och följde hur de urlakade kemikalierna påverkade larverna. Samtliga muggar påverkade tillväxten negativt hos mygglarver som vistades i vattnet och jorden, säger forskaren Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet.
Tunn plastfilm kan vara giftig
En svaghet med papper som matförpackningsmaterial är att det inte tål vätska eller fett särskilt bra. För att inte få kaffet i handen när du håller i en pappersmugg är insidan bestruken med en tunn plastfilm.
Numera görs plastfilmen ofta av polylaktid, PLA. Det är en plast som tillverkas med sockerrör, majs eller kassava som bas och är därför fossilfri, vilket kan räknas som en fördel. PLA är en så kallad bioplast som kan brytas ner snabbare än oljebaserad plast under rätt förhållanden, men forskarnas studie visar att den ändå kan vara giftig.
– Bioplast bryts inte ner tillräckligt effektivt när det hamnar i vatten, det kan finnas risk att plasten stannar kvar i naturen och eventuellt tas upp i vävnaden hos djur och människor, precis som annan plast gör. Bioplasten innehåller minst lika många kemikalier som konventionell plast, säger Bethanie Carney Almroth och fortsätter:
– En del kemikalier i bioplasten vet vi är giftiga, andra saknar vi kunskap om. Det är också en potentiell hälsofara eftersom pappersförpackningar med plastfilm för mat blir allt vanligare. Vi exponeras för plasten genom maten som kan föra in gifter i våra kroppar.
Ett skifte behövs menar forskarna
Forskarna menar att ett skifte behövs för att undvika att plast fortsätter skada miljön och hota vår hälsa.
– När engångsprodukterna kom efter andra världskriget bedrevs stora kampanjer för att lära människor att slänga produkterna, det var ovant. Nu behöver vi skifta tillbaka och komma bort från engångsanvändandet. Det är bättre att ta med en egen mugg när du köper take away-kaffet. Eller för all del, sitt ner och drick ditt kaffe på plats ur en porslinsmugg, säger Bethanie Carney Almroth.
Just nu pågår ett arbete genom FN där världens länder förhandlar om ett bindande avtal som ska få spridningen av plast i naturen att upphöra. Ett råd av forskare, Scientists Coalition for an Effective Plastics Treaty, SCEPT, bidrar med vetenskapliga bevis till förhandlingarna. Rådet uppmanar till en snabb utfasning av onödiga och problematiska plaster.
– Vi i SCEPT vill också införa en transparens inom plastindustrin som tvingar fram en tydlig innehållsförteckning av vad alla produkter innehåller för kemikalier, ungefär som i läkemedelsindustrin. Men huvudmålet är att minimera plastproduktionen, säger Bethanie Carney Almroth.
Vetenskaplig studie:
Single-use take-away cups of paper are as toxic to aquatic midge larvae as plastic cups, Environmental Pollution.
Kontakt:
Bethanie Carney Almroth, professor på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, bethanie.carney@bioenv.gu.se
Gödsling av åkrar kommer med en rad negativa effekter för miljön. Det bidrar bland annat till övergödning i haven. Gödsling orsakar även utsläpp av lustgas och metan som späder på växthusgaseffekten. Samtidigt är det en nödvändighet för att kunna producera tillräckliga skördar.
Svenska lantbrukare gödslar i regel på ett markdjup på ungefär sju centimeter. En avhandling har nu undersökt vad som händer med grödornas kväveupptag om gödslingsdjupet i marken ökar till 20 centimeter.
– Grödornas upptag av kväve ökade betydligt i marker med djupare nedbrukning av gödsel, och med det ökade också grödornas tillväxt. Det beror delvis på att grödornas rötter söker sig djupare ner i marken när näringsämnen från gödslingen befinner sig där, säger forskaren Katrin Rychel vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Utsläppen av lustgas och metan minskade
I avhandlingen har hon studerat marker i Uppsala mellan 2016 och 2021. Tre olika experiment utfördes. De gjordes i fält, i semi-kontrollerad miljö, som är en mix av labb- och fältundersökningar, samt på labb.
– Vi kunde se att utsläppen av både lustgas och metan minskade kraftigt, men vi vet ännu inte exakt hur detta kommer sig. Koncentrationer av näringsämnen, som till exempel kvävegödsel, i marken har en betydande effekt på markorganismerna och de processer som påverkar utsläpp och upptag av växthusgaser som lustgas och metan, säger Karin Rychel och fortsätter:
– Det vi behöver göra nu är att koppla dessa processer till markorganismernas sammansättning i de olika markdjupen för att bättre förstå varför utsläppen av lustgas och metan minskade.
Positivt under torka
Under torkan 2018 upptäckte Katrin Rychel att djupare nedbrukning av gödsel tycks gynna kväve- och vattenupptaget i grödorna även under torra perioder. Även skörden påverkades positivt.
– Djupare ner i marken är jorden fuktigare och näringsämnen kan vara mer tillgängliga för grödorna än vid markytan, särskilt under torka. När gödsel dessutom brukas ned i de djupare marklagren blir det enklare för grödorna att ta upp näringsämnen och vatten. Det beror på att rötterna söker sig till de fuktiga och näringsrika områdena i jorden. På så sätt gör djupare nedbrukning av gödsel att grödorna blir mer motståndskraftiga för höga temperaturer och uteblivet regn, säger Katrin Rychel.
Experimenten visade att skörden ökade med 23 procent för marker med djup nedbrukning av gödsel jämfört med marker med ytlig gödsling under torkan 2018.
– Nu när torka är ett allt vanligare fenomen här uppe i norra Europa så kan det vara värt att testa att bruka ned gödseln djupare än sju centimeter. Kanske kan det göra att skörden klarar sig undan de största skadorna, säger Katrin Rychel.
Mer om jordbrukets klimateffekter
Uppskattningsvis överstiger 85 procent av jordbruksmarken i Europa EU:s tröskelvärden för läckage av kväve till vattendrag och atmosfären. Det riskerar bland annat att förorena vårt dricksvatten och bidra till övergödning i havet vilket skadar ekosystemen.
Gödsling orsakar även ökade utsläpp av metan och lustgas som är mycket kraftigare växthusgaser än koldioxid.
Avhandling:
Fertilizer placement for improved nitrogen use efficiency and mitigation of N2O emissions, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontakt:
Katrin Rychel, doktorand vid institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, katrin.rychel@slu.se
Om det förr varit kvinnors ansvar att skicka vykort från hela familjen, eller se till att barn, föräldrar och svärföräldrar gratulerades på födelsedagen, råder idag nya normer.
Det visar en studie där fyrtio personer i olika åldrar intervjuats om kommunikationsmönster.
Forskarna såg framför allt att kvinnor i yngre generationer inte längre är villiga att göra männens familjearbete.
– I de äldsta generationerna är det ofta fortfarande självklart att kvinnan ringer släkt med den fasta telefonen och skickar julkort. Men i de yngre generationerna där privata mobiler har ersatt delade fasta telefoner så ser vi hur män själva till exempel ringer sina föräldrar och syskon, och stödjer sina barn i deras kommunikation med mor- och far-föräldrar, säger forskaren Lina Eklund vid Uppsala universitet.
Mobiler får män att ringa släkten
Ny teknologi har bidragit till ett skifte från gruppbaserad kommunikation till individuell kommunikation. Den nya studien visar att med de nya teknologierna utför män mer familjekommunikation och tar i vissa fall även större ansvar för den.
Äldre typer av kommunikationsteknologi, till exempel fast telefon och postade kort, kopplas fortfarande till kvinnor men verkar i vissa fall vara på väg att helt överges.
Men allt hänger inte på tekniken. Nya normer om hur vi kommunicerar i samhället i stort skapar andra förutsättningar för hur män och kvinnor delar upp det obetalda arbetet att hålla kontakt med familjemedlemmar.
Trend mot mer delat ansvar
Medan kvinnorna i äldre generationer står för obetalt familjearbete, delas detta ansvar ofta mellan yngre män och kvinnor.
– Vi ser det här mönstret hos de olika generationerna inom samma familjer, att de yngre delar mer lika på det obetalda familje-kommunikationsarbetet. Det indikerar att det kanske inte är så att olika familjer gör olika utan att det är en trend vi ser, säger Lina Eklund.
Fler studier behövs dock för att säkert kunna slå fast att det skett en stor förändring på området.
– Vi skulle behöva se mer storskaliga studier som tittar på stora delar av befolkningen. Troligen finns stora skillnader i samhället beroende på till exempel jämställdhet i familjen, användning av teknologi, med mera, säger Lina Eklund.
Vetenskaplig studie:
Kinwork revisited: The gendered work of keeping up with family through communication technology, Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies.
Kontakt:
Lina Eklund, docent i människa-dator-interaktion vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet, lina.eklund@im.uu.se
Barn som föds extremt tidigt, före graviditetsvecka 28, kan drabbas av näthinnesjukdomen ROP, prematuritetsretinopati. Ögonsjukdomen kan leda till synnedsättning.
I en studie ingår 180 extremt tidigt födda barn som vårdats på neonatalavdelningar på universitetssjukhusen i Göteborg, Lund och Stockholm mellan 2016 och 2019.
Ungefär hälften av barnen fick förebyggande nutritionstillskott med omega-6-fettsyran AA och omega-3-fettsyran DHA. Ingen av dessa fettsyror ingår i de tillskott som i dag rutinmässigt ges till extremt tidigt födda direkt efter födseln.
Tillskott halverade risken
Forskarna har tidigare kunnat konstatera att kombinationstillskottet ledde till en halverad risk för ögonsjukdomen ROP. Det som nu studerats är barnens synutveckling vid två och ett halvt års korrigerad ålder, alltså ålder från beräknat förlossningsdatum.
Studien visar att barnen som fick kombinationstillskottet hade en förbättrad synfunktion, oberoende av om de tidigare hade haft sjukdomen eller inte.
– Den bättre synutvecklingen berodde alltså inte bara på att ögats näthinna påverkats gynnsamt. Tillskottet verkar även ha förbättrat hjärnans förmåga att tolka synintryck, säger forskaren Pia Lundgren på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet.
Riktlinjer om fettsyror saknas
Frågor kring nutrition och tillskott till extremt för tidigt födda barn är högaktuella inom neonatalsjukvården på flera håll i världen. I Sverige saknas exakta riktlinjer för hur fettsyratillskott ska ges till extremt för tidigt födda barn. Riktlinjerna håller dock på att revideras, delvis beroende på de aktuella fynden.
– Det är viktigt att vi nu kan visa på de positiva effekter som kombinationstillskottet verkar ha på synutvecklingen när barnet är äldre. I de fortsatta studierna, på samma grupp av barn, tittar vi också vidare på kognitiv och neurologisk utveckling, vilket blir mycket spännande, säger Pia Lundgren.
Vetenskaplig studie:
Visual outcome at 2.5 years of age in ω -3 and ω -6 long-chain polyunsaturated fatty acid supplemented preterm infants: a follow-up of a randomized controlled trial, The Lancet Regional Health Europe.
Kontakt:
Pia Lundgren, docent inom pediatrisk ögonforskning på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, pia.lundgren@gu.se
Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med en mycket dålig prognos.
Sedan 1960-talet är det känt att kronisk selenbrist leder till en aggressiv typ av hjärtsvikt, som framför allt drabbar barn och ungdomar i områden med selenfattig jord.
– Redan 2019 visade vår forskargrupp att brist på selen är kopplat till försämrad prognos hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, säger Martin Magnusson som är överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
Ökad risk att utveckla hjärtsvikt
I en ny studie såg forskarna att selenbrist också är kopplat till en ökad risk att utveckla hjärtsvikt hos personer som inte tidigare har någon känd hjärtsjukdom.
– Studien visar att det finns ett samband med låga nivåer av selen och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt under en uppföljningstid på 15 år. Risken var dubbelt så hög hos de 20 procent som hade lägst nivåer av selen, säger forskaren Amra Jujic vid Lunds universitet.
Selen – ett viktigt ämne för kroppen
Selen är ett grundämne som finns i jorden. Det ingår i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med vitamin E och deltar i kroppens immunologiska försvarsmekanismer. Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg.
Källa: Livsmedelsverket
Behandling med selen ska studeras
Forskarna betonar att de ännu inte vet om det är bristen på selen som har denna effekt på prognosen vid hjärtsvikt, eller om det är hjärtsvikten i sig som påverkar selennivåerna.
– Vi vill därför undersöka hur hjärtsviktspatienter eller personer utan hjärtsvikt skulle reagera på att behandlas med selen. Det är något vi nu avser att studera i framtida, randomiserade kliniska studier i första hand hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, avslutar Martin Magnusson.
I studien använde forskarna data från den epidemiologiska hjärtsviktstudien Malmö Förebyggande Medicin. 4803 individer ingår i studien. Medelåldern var 70 år. 29 procent av deltagarna var kvinnor.
Vetenskaplig studie:
Selenoprotein P deficiency is associated with higher risk of incident heart failure, Free Radical Biology and Medicine.
Kontakt:
Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och adjungerande professor vid Lunds universitet, martin.magnusson@med.lu.se
Buss- och spårvagnsförare hade 98 procent högre risk att behöva sjukhusvård under pandemins senare skede. Detta jämfört med yrken med liten eller ingen kontakt med kollegor eller allmänhet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Studien, som tittat på olika yrken och sjukhusinläggningar under pandemin, visar också en ökad risk för personal på fritidshem, grundutbildade sjuksköterskor, grundskollärare och barnskötare i förskola.
I studien jämfördes yrken som innebar arbete nära andra människor med yrken som hade låg eller ingen nära kontakt med arbetskamrater eller allmänheten.
Liten risk för individen
Forskarna betonar att den individuella risken för enskilda medarbetare att behöva sjukhusvård för covid-19 fortfarande varit mycket liten, eftersom antalet drabbade personer i yrkesgrupperna är få.
– När man tittar på specifika yrken framkommer intressanta könsskillnader. För kvinnor är det ökade risker för specialistläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och förskolepersonal. Manliga riskyrken är buss- och spårvagnsförare samt väktare. Detta speglar också att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad, säger forskaren Maria Åberg på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och ökad risk för svår covid
Studien baseras på stora mängder data från flera olika register. Totalt ingår 552 562 fall av bekräftad covid-19 och 5 985 fall av allvarlig covid-19-infektion, baserat på sjukhusinläggning från oktober 2020 till december 2021. Sjukdomsfallen kopplades till det yrke personen haft i november året före.
Så såg riskökningen ut för olika yrkesgrupper:
Buss- och spårvagnsförare: 98 procent ökad risk
Personal på fritidshem: 72 procent ökad risk
Grundutbildade sjuksköterskor: 68 procent ökad risk
Grundskollärare: 60 procent ökad risk
Barnskötare i förskola: 60 procent ökad risk
Fokus på arbetsplatsen
Forskarna hoppas att studien ska bli en ögonöppnare för arbetsgivare. Resultaten visar tydligt på en arbetsrelaterad smitta i flera olika typer av kontaktyrken, det vill säga inte bara inom vård och omsorg. Det innebär att riskbedömning och förebyggande åtgärder behöver förbättras inom dessa områden, menar forskarna.
– Arbetsplatsen är också en viktig arena för att informera om och genomföra vaccination. Under arbetet med studien har vi forskare varit rörande överens om att det är viktigt att involvera arbetsplatser eller arbetsgivare för att underlätta möjligheten till vaccination för dessa riskyrken, exempelvis genom att låta dem vaccinera sig under arbetstid eller anordna vaccinationstillfällen på arbetsplatsen. Företagshälsovården har en viktig roll för att detta ska kunna genomföras, säger forskaren Kjell Torén vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Vaccinering viktigt
Även forskaren Maria Åberg lyfter fram betydelsen av vaccinering.
– Vi vet att vaccination skyddar mot svår covid-19 och vi tror att vaccination på riskarbetsplatser under arbetstid skulle minska riskerna ytterligare. Detta gäller då främst exempelvis buss- och spårvagnsförare och förskolepersonal. Vårdpersonal erbjöds ofta vaccination under arbetstid, men kanske hade ytterligare åtgärder kunnat öka vaccinationstäckningen, säger Maria Åberg.
Studien som genomförts i samarbete med Karolinska institutet tar inte hänsyn till vaccinering bland de sjukdomsfall som ingår i underlaget, men det är något forskarna planerar att gå vidare med i en senare studie.
Vetenskaplig studie:
Occupational risks associated with severe COVID-19 disease and SARS-CoV-2 infection – a Swedish national case-control study conducted from October 2020 to December 2021, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.
Kontakt:
Maria Åberg, professor i allmänmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, maria.aberg@gu.se
Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kjell.toren@amm.gu.se
Vid omfattande skogsbränder kan människor behöva evakueras från sina hem, men en ny studie visar ett oväntat beteende från bilister i samband med skogsbränder.
Forskaren Enrico Ronchi vid Lunds universitet har studerat evakueringar och människors beteende under bränder. Tillsammans med internationella kollegor har han undersökt flera bränder och även utvecklat simulationsverktyg som till exempel kommuner kan använda.
– Skogsbränder med dödlig utgång beror ofta på att informationen når fram för sent, säger Enrico Ronchi.
Mindre orter sårbara
En brand kan spridas fort och snabb information är mycket viktig. I många mindre orter finns bara en väg till och från samhället. Risken för trafikstockning blir därmed stor. En ännu värre risk är att vägen inte alls går att använda om elden blockerar vägen.
Resultat från en ny studie förstärker vikten av snabb information och tidig evakuering.
– Hittills har beräkningar utgått från befintliga trafikförhållanden. Man har tagit för givet att folk beter sig som vanligt, säger Enrico Ronchi.
Men bilisterna beter sig inte som vanligt. Det visar trafikdata från en brand 2019 i Kincade i Kalifornien. Forskarna analyserade 70 000 datapunkter om fordons rörelser från 25 platser. Informationen jämfördes sedan med motsvarande data under normala förhållanden.
Studie visar att trafikanter kör saktare än normalt – oavsett om trafiken är tät eller gles. Enligt Enrico Ronchi är skillnaden betydande och viktig eftersom varje minut kan vara livsavgörande.
Rädsla för olyckor
Forskarna tolkar beteendet som att bilisterna är rädda att råka ut för en trafikolycka och därför minskar hastigheten.
– Det är på sätt och vis ett rationellt beteende. Det finns en falsk föreställning att folk får panik i sådana här situationer och beter sig irrationellt och inte hjälper varandra. Tidigare studier visar att så inte är fallet. Att få tidig information är jätteviktig och gärna på så många sätt som möjligt, säger han.
Sverige har hittills varit relativt förskonat från skogsbränder med dödlig utgång. Skogsbranden i Västmanland 2014 krävde ett dödsoffer.
– Men det är bara en tidsfråga innan vi ser värre skogsbränder till följd av faktorer som klimatförändringar, skogsförvaltning och urbanisering i närheten av skogarna, säger Enrico Ronchi.
Studie:
Traffic dynamics during the 2019 Kincade wildfire evacuation, Transportation research part D: transport and environment.
Kontakt:
Enrico Ronchi, brandforskare vid LTH, Lunds universitet, enrico.ronchi@brand.lth.se
I ett hembesöksprogram med namnet Växa Tryggt har barnhälsovården, mödravården, socialtjänsten och tandvården i Skåne arbetat tillsammans i team. Syftet är främja hälsan hos små barn som bor i utsatta områden.
I ett utökat program fick förstagångsföräldrar sex hembesök, i stället för två, under barnets första 15 månader.
När barnet var cirka åtta månader fick familjen besök från en tandsköterska eller tandhygienist tillsammans med en BVC-sjuksköterska.
– Det är ovanligt att tandvården inkluderas i den här typen av initiativ. Anledningen till att tandvården deltog i Växa tryggt var för att andelen förskolebarn med karies är hög i Skåne. Man såg ett tydligt behov, säger forskaren Cecilia Franzén vid Malmö universitet.
Trygghet för föräldrarna
Hon har nu tillsammans med andra forskare utvärderat programmet. Resultaten visar att hembesöken skapade tillit och trygghet hos föräldrarna. De olika yrkesgrupperna upplevde även att de kunde komplettera varandras kunskaper.
I en studie har tandsköterskor, tandhygienister och BVC-sjuksköterskor intervjuats om sina erfarenheter. De såg stora fördelar med hembesöken.
– Man kan se hemmiljön, vad barnen har i nappflaskan och om det stod godis framme på bordet. Det kom också spontana frågor från föräldrarna om mat och dryck vilket skapade en möjlighet att ge råd utifrån enskilda familjers behov, säger Cecilia Franzén.
BVC-sjuksköterskorna uppskattade att ha med en tandhygienist eller tandsköterska eftersom de kunde bidra med expertkunskap om munhälsa. Studien visade också att den här typen av besök skulle göra mest nytta om resurserna riktades till familjer med störst behov, i stället för att erbjuda det till alla.
– Vi vet att behoven ser väldigt olika ut när det kommer till tandvård. Ett av förslagen från intervjupersonerna var därför att rikta insatserna till de föräldrar som behövde det som mest, säger Cecilia Franzén.
Syftet med hälsoprogrammet är en mer jämlik start i livet, och är sedan i våras permanentat i Skåne. Det riktas dock bara till vissa grupper och till områden som bedöms som utsatta. Tandvården ingår inte längre i de tvärprofessionella teamen.
Vad går förlorat nu när tandvården inte ingår?
– Jämfört med klinikbesök blir ett möte hemma lugnare för familjen och råden blir också mer specialiserade, säger Cecilia Franzén.
– Men det allra viktigaste är att identifiera de barn som har extra behov av stöd. Det stödet kan se olika ut, det kan ske på öppna förskolor eller i en annan form av samverkan mellan BVC och tandvården.
Mer om hembesöken
Idag är Växa tryggt ett permanent utökat hembesöksprogram i Skåne för förstföderskor och kvinnor som är födda i Öst- och Sydeuropa (utanför EU), Afrika, Asien eller Sydamerika.
Ett annat kriterium bygger på om de tillhör ett BVC med särskilt CNI-mått, Care Need Index, eller om deras BVC finns i en kommun som, enligt Länsstyrelsen, är särskilt utsatt kopplat till barns uppväxtvillkor. Källa: Skånes kommuner
Studie:
Dental professionals participating in a home visiting programme for first-time parents, Malmö universitet.
Kontakt:
Cecilia Franzén, lektor vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, cecilia.franzen@mau.se
Idag bor över 200 000 barn med en bonusförälder enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Växelvis boende är numera den vanligaste boendeformen i Sverige för barn med föräldrar som separerat. Att fler barn bor mer hos sin pappa idag än tidigare förknippas ofta med att Sverige har blivit mer jämställt.
– Men mina studier visar att en stor del av omsorgen om barnen snarare delas mellan barnens mamma och pappans nya partner, säger Hanna Samzelius vid Örebro universitet.
Hålla ihop familjen
I en avhandling har hon intervjuat både bonusmammor och kvinnor som vuxit upp med en bonusmamma. Pappans nya partner förväntas ta ansvar för hushållet, uppmärksamma barnens behov, köpa genomtänkta presenter, bidra till olika kostnader och hålla ihop familjen.
Om hon har egna barn ska hon inte göra någon skillnad på dem och bonusbarnen. Samtidigt ska hon inte ta beslut, sätta gränser eller ha åsikter om ekonomi när det gäller bonusbarnen.
– Det blir i stort sett ett omöjligt uppdrag eftersom idealen krockar. Det mest anmärkningsvärda är nog att kvinnornas stora omsorgsansvar går obemärkt förbi och att omsorgen tillskrivs så låg status, säger Hanna Samzelius.
Bonusfamiljen inte ett bevis för jämställdhet
Samtidigt får pappor godkänt utan att göra hushållsarbete eller det lilla extra – som att köpa presenter eller kläder. Pappan förväntas sätta gränser, ta beslut och försörja familjen.
– Det är traditionella könsroller som är mönstret, snarare än att bonusfamiljen är ett bevis för jämställdhet. Kvinnor som inte ställer upp på villkoren beskrivs som elaka styvmammor som vi känner väl från sagorna.
Flera av bonusmammorna i studien berättar att de tar ansvar för hushållsarbetet och att organisera familjelivet för att pappan ska få kvalitetstid med sina barn. När bonusbarnen får egna barn fortsätter det i samma mönster och bonusmamman förväntas ta hand om barnbarnen också.
– Om pappan får förtroendet att vara barnvakt förväntas han inte vara bra på att se när deras barn blir hungriga, att blöjan är full eller trösta barnen på natten. Därför vill de gärna att hans kvinnliga partner tar ansvar för detta, säger Hanna Samzelius.
Räknas inte alltid till familjen
Även om bonusmamman lever upp till förväntningarna är det inte säkert att hon räknas in i familjen av barnen. Det är till exempel inte alls säkert att hon kan räkna med hjälp som äldre.
– Medan pappans partner förväntades ställa upp för bonusbarnen var det närmast självklart att döttrarna gjorde skillnad i sin omsorg om en förälder respektive en förälders partner. Dottern känner att hon kan välja om hon hjälper pappans partner när hon blir äldre. Bonusmamman har inga rättigheter men många skyldigheter, avslutar Hanna Samzelius.
Mer om studien
I avhandlingen igår intervjuer med tio döttrar som vuxit upp med en bonusmamma och nio kvinnor som träffat en partner med barn. Det är inte döttrar och bonusmammor i samma familj. Kvinnorna är i dag mellan 29 och 46 år respektive 45 och 76 år.
Kvinnorna har fått berätta hur relationerna har sett ut sedan de inleddes fram till att bonusdottern blev vuxen och fick egna barn.
Avhandling:
Bakom bonusfamiljen: Kvinnliga föräldrapartners och partnerdöttrars omsorgsgörande, Örebro universitet.
Kontakt:
Hanna Samzelius, forskare i sociologi vid Örebro universitet, hanna.samzelius@oru.se,
I en avhandling har forskaren Elias Ingebrand låtit tio personer med demens testa att använda surfplattor för första gången i sitt liv. Åtta av deltagarna bodde på ett särskilt boende.
Till stöd hade de någon ur personalen eller en anhörig, men den enda instruktionen var att använda surfplattan som de själva ville. Det visade sig snart att apparaten väckte testpersonernas upptäckarlust.
– Det blev jag ganska förvånad över. Jag hade kanske förväntat mig att den bara skulle ligga där och att man skulle prata om något annat, men här såg vi en fokuserad uppmärksamhet, säger forskaren Elias Ingebrand vid Linköpings universitet.
Utforskade surfplattan självständigt
Försöket varade i 4–6 veckor. Trots att personernas minnesförmåga var starkt påverkad kunde de gradvis lära sig att utnyttja surfplattan mer självständigt. Förklaringen är, enligt Elias Ingebrand, att kroppen minns rörelserna som krävs – även om man inte längre har förmåga att prata och berätta om det. Men det är även viktigt att väcka personens intresse.
En kvinna som tidigare sysslat med orientering började spontant använda surfplattan för att kolla tävlingsresultat. En man som brukat bli rastlös och aggressiv lärde sig att hitta till Öppet arkiv på SVT Play. Efter ett tag noterade personalen hur han kunde sitta lugn och fokuserad länge.
Påverkar synen på demens
Deltagarna i studien kunde lösa surfplattans mysterier även utan stöd av personal eller anhöriga. Det gjorde de genom att samarbeta och lära av varandra. Även här klarade de av att vara fokuserade på uppgiften.
Enligt Elias Ingebrand är samarbete mellan personer med demens ett outforskat område. Däremot finns en del tidigare studier som också konstaterat att personer med demens har förmåga att lära sig nya saker. Det har då handlat om att komma ihåg nonsensord eller minnas namnen på okända ansikten.
Avhandlingen visar att lärande kan ske även utan särskilda instruktioner. Resultatet kan dessutom användas direkt inom demensvården.
– Avhandlingen påverkar synen på personer med demens. Man ska inte behandla dem som barn utan som personer som fortfarande har vilja och drivkraft. I förlängningen handlar det om möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål, säger Elias Ingebrand.
Fler aktiviteter kan gynnas
Detta innebär dock en utmaning för personalen på äldreboendena som sällan har tid att sitta ner en längre tid med bara en person. Att då utnyttja möjligheten att låta personer med demens göra saker i samarbete skulle kunna vara en lösning, menar Elias Ingebrand, som även tror att studiens resultat är överförbara till andra former av lärande.
– Det jag vill gå vidare med i min forskning är hur man kan ta vara på kunskap och expertis hos personer med demens och därifrån skapa meningsfulla aktiviteter. Någon kan kanske skapa en aktivitet och lära andra på boendet. Det kan vara en seminariecirkel eller att sticka. Rätten till livslångt lärande borde inkludera alla, det är just chansen att få lära sig som är viktig, säger Elias Ingebrand.
Avhandling:
Dementia and learning: The use of tablet computers in joint activities, Linköpings universitet.
Kontakt:
Elias Ingebrand, institutionen för kultur och samhälle, avdelningen för åldrande och social förändring, elias.ingebrand@liu.se
Grupp A streptokocker är en ganska vanlig bakterie som bland annat kan orsaka halsfluss eller svinkoppor. Men om bakterien blir invasiv kan det bli riktigt farligt. Då byter den ibland namn till mördarbakterie, eller köttätande bakterie. Den kan ge upphov till livshotande sjukdomar som blodförgiftning, septisk chock eller mjukdelsinfektioner som kan leda till amputation av till exempel armar eller ben.
Invasiva streptokockinfektioner har ökat de senaste decennierna. Under perioden juli 2021 till juli 2022 rapporterades 220 fall av invasiva streptokockinfektioner i Sverige.
Infektionerna kan slå väldigt olika, och det är fortfarande okänt varför vissa personer utvecklar livshotande sjukdom medan andra inte gör det.
Samverkan mellan gener
Forskare har under de senaste fem åren studerat de grundläggande biologiska mekanismer som förklarar hur de potentiellt aggressiva streptokock-bakterierna påverkar människor.
– Vår hypotes var att det beror på en samverkan mellan gener i både människa och bakterie. Man har tidigare vetat väldigt lite om hur olika varianter av gener hos bakterier och vårt immunsystem samspelar och påverkar utfallet av infektionssjukdomar, säger Fredric Carlsson som är forskare i infektionsbiologi vid Lunds universitet.
Forskarnas hypotes visade sig stämma – generna är olika och det spelar roll för risken att utveckla allvarlig sjukdom.
Olycklig kombination ökar risk för allvarlig sjukdom
Studien visar att hur allvarlig infektionen blir beror på ett samspel mellan en gen – Sting – i vårt immunsystem och ett bakteriellt enzym som finns i de bakterier som också härjat mer i västvärlden sedan 1980-talet. Genen kan skilja sig mellan människor och detta förklarar varför vissa blir mer sjuka än andra.
En person med den ”dåliga” genvarianten av Sting löper 20 procent risk att få en kroppsdel amputerad vid en invasiv infektion av de värsta bakterierna. För personer med den ”bra” genvarianten är risken bara tre procent.
Andelen patienter som drabbas av septisk chock skiljer sig också beroende på samverkan mellan människans Sting-varianter och bakteriens enzym-aktivitet. Skillnaden beror på en unik kombination av arvsmassa från värd och patogen, det vill säga den sjukdomsframkallande bakterien.
– Dels handlar det om att immunsystemet hos personer med en viss variant av genen Sting ger upphov till ett missriktat och farligt inflammatoriskt svar. Dels beror utfallet på om vi infekteras av bakterier som är aggressivare på grund av att de har en väldigt aktiv variant av det så kallade NADase-enzymet. Omvänt är normal aktivering av immunförsvaret till följd av en annan Sting-variant och lägre bakteriell enzym-aktivitet associerat med skydd, säger Fredric Carlsson.
Riskvariant vanligare i vissa världsdelar
Forskarna har även studerat evolutionen av de olika Sting-varianterna i människa. Resultaten visar att riskvarianten av Sting dök upp i människa för cirka 35 000 år sedan, och att den började få olika spridning över världen i samband med den första jordbruksrevolutionen för 10 000 år sedan. Konsekvensen idag är att riskvarianten av Sting är vanligare i vissa världsdelar än andra.
Forskarna har inte studerat de senaste tidens utbrott av streptokockinfektioner bland barn i Storbritannien och Danmark. Men en vanlig uppfattning är att ökningen är en konsekvens av pandemin då människor i länder med lock down-strategi utsattes för färre infektioner än vanligt, med följden av att skyddet hos vissa grupper då blivit lägre.
Forskarna kommer att arbeta vidare med att i detalj förstå den molekylära mekanismen varmed bakterier blockerar Sting och ett normalt inflammatoriskt svar.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid bland annat Lunds universitet, Karolinska institutet och Harvarduniversitet i USA.
Vetenskaplig studie:
Interplay between human STING genotype and bacterial NADase activity regulates interindividual disease variability, Nature Communications.
Kontakt:
Fredric Carlsson, forskare vid Lunds universitet, fredric.carlsson@biol.lu.se
Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna förändras över tid.
Forskare har nu utvärderat analyser av vattenprover som Sveriges geologiska undersökning, SGU, har tagit mellan 1980 och 2020. Resultatet visar en kraftig ökning av koldioxidhalter och andra former av oorganiskt kol i grundvattnet. Halten av oorganiskt kol har ökat med 28 procent under de senaste 40 åren.
Viktigt för klimatmodeller
Analysen visar en ökning över hela landet. Resultatet ger en viktig pusselbit för forskarnas förståelse av klimatsystemet. Om de ökade halterna innebär att grundvattnet kan bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till, eller om det fortsätter att lagra mer koldioxid, kan dock forskarna inte svara på idag.
– Å ena sidan kan ökade halter i grundvattnet tyda på ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. Å andra sidan hamnar en stor del av kolet i grundvattnet förr eller senare i sjöar och vattendrag och skulle kunna släppas ut till atmosfären därifrån. Oavsett så bör det här inkluderas i klimatmodellerna, säger forskaren och naturgeografen Marcus Klaus vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Oorganiskt kol i grundvattnet kommer i huvudsak från två källor. Den ena är vittring från berggrund och jordavlagringar, den andra är marklevande organismer som andas eller bryter ner döda växter eller djur.
Kol i vatten
Kol finns löst i vatten i form av olika kemiska föreningar. Det kan vara organiskt kol, humusämnen, som brukar färga vattnet brunt. Det kan dock också handla om oorganiskt kol som till exempel koldioxid och karbonater. Medan ytvattnet, till exempel vattendrag och sjöar, främst innehåller organiskt kol, innehåller grundvattnet främst oorganiskt kol. Halten koldioxid brukar vara ett flertal gånger högre än i atmosfären.
Enligt forskarna kan flera förklaringar finnas till den ökade förekomsten av kol i grundvattnet. Luftföroreningar och svavelnedfall har minskat under de senaste decennierna. Detta förändrar vittringsprocesserna och orsakar en ökning av oorganiskt kol.
– Det här kan dock inte vara hela förklaringen, för vi ser samma nivå av ökning över hela Sverige, även där svavelnedfallet har varit litet, säger Marcus Klaus.
Mer skog kan ligga bakom
En annan förklaring handlar om klimatförändringarna. Grundvattnet är 1,5 grader varmare idag än för 40 år sedan. Enligt forskarna kan det vara så att varmare grundvatten leder till snabbare nedbrytning.
Ytterligare en faktor som skulle kunna förklara ökningen av oorganiskt kol är att skogarna har vuxit bättre under dessa 40 år. Biomassan har bland annat ökat till följd av aktiv skogsskötsel. Ju mer träden växer desto mer koldioxid tar de upp. Men en del av denna koldioxid släpps ut igen genom att mer växtmaterial dör och bryts ned. Trädens rötter bidrar också till en ökad avgång i marken.
Vetenskaplig studie:
Decadal increase in groundwater inorganic carbon concentrations across Sweden, Communications Earth and Environment.
Kontakt:
Marcus Klaus, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, marcus.klaus@slu.se
Tidigare forskning har visat att en majoritet av personer som genomgår fetmakirurgi, så kallad gastric bypass, ökar i vikt inom fem år efter operationen. Men vad som händer med ämnesomsättningen har inte varit klarlagt.
I en ny studie vid Lunds universitet har forskare därför studerat ämnesomsättningen hos personer med övervikt före och efter fetmakirurgi.
Studien visar att de största förändringarna skedde strax efter operationen. Ett år senare närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen hos alla deltagare.
– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet. Vår studie ger ökad förståelse av vad som händer med ämnesomsättningen i samband med en gastric bypass-operation, säger forskaren Peter Spégel vid Lunds universitets diabetescentrum.
Kortvarig effekt på ämnesomsättning
Studien baserar sig på data från 148 personer, med och utan typ 2-diabetes, som fick en gastric bypass-operation i Sverige.
Deltagarna lämnade blodprover före operationen och vid minst två tillfällen efter ingreppet. Deras kroppsmasseindex, BMI, mättes före och efter operationen. Det följdes sedan upp vid flera tillfällen.
Forskarna gjorde detaljerade analyser av fetter och metaboliter i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen. Redan ett år efter operationen var en del studiedeltagare tillbaka på exakt samma nivå som före operationen, medan återgången för andra inte var lika markant.
– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång, säger forskaren Nils Wierup vid Lunds universitets diabetescentrum.
Risker för typ 2-diabetes
Nivåerna av vissa fleromättade fetter ökade direkt efter operationen. Därefter minskade och närmade de sig samma nivåer som tidigare. Fleromättade fetter är livsviktiga för människan och kan minska risken för sjukdomar i hjärta och kärl.
Studien visade också på en minskning av koncentrationen av en viss typ av aminosyror efter operationen, därefter skedde en ökning. Nivåerna av dessa aminosyror är vanligtvis höga hos personer med insulinresistens och ger ökad risk att utveckla typ 2-diabetes.
– En slutsats vi drar är att risken för att utveckla typ 2-diabetes minskar kraftigt efter operationen hos individer utan sjukdomen, men ett år senare ser vi återigen en ökad risk. Hos personer som redan hade typ 2-diabetes vid tiden för operationen ser vi en tillbakagång av sjukdomen, men risken för att återgå i sjukdom ökar sedan med tiden, säger Peter Spégel.
Nyttan med fetmaoperationer
Personer som opereras för fetma behöver gå ner i vikt innan operationen med hjälp av en diet. En tidigare studie av samma forskarlag studerade effekterna av en lågkaloridiet och gastric bypass-operationen var för sig.
Studien visade att dieten hade störst effekt på ämnesomsättningen, medan kirurgin ledde till små förändringar. Nu visar forskarnas senaste studie att de positiva effekterna på ämnesomsättningen avtar hos många redan efter ett år.
– Vi behöver göra fler och större studier för att dra säkra slutsatser. En fördel med fetmaoperationer är att en majoritet av personer med typ 2-diabetes ser en tillbakagång av sin sjukdom efteråt. Och även om en stor andel av de personer som får en fetmaoperation går upp i vikt efteråt så blir det oftast inte en återgång till samma vikt som tidigare, säger Nils Wierup.
Vetenskaplig studie:
Metabolic remission precedes possible weight regain after gastric bypass surgery, Obesity.
Kontakt:
Peter Spégel, docent i molekylär metabolism, Lunds universitet, peter.spegel@med.lu.se
En studie vid Malmö universitet har undersökt sajten Samtiden för att förstå hur högerkonservativa uttrycker sin invandringskritik.
Samtiden beskriver sig som ”fristående nyhetssajt med socialkonservativ tendens på ledarsida”, men ägdes tidigare av Sverigedemokraternas bolag Samtid och Framtid AB.
Forskaren och statsvetaren Anders Hellström har velat undersöka vad som menas med nationell identitet och hur den beskrivs. Han ville också ställa frågan: Vilket folk mobiliserar mot vilken elit?
– Elitism förknippas med olika personer som representerar olika elittyper – ekonomisk, kulturell, moralisk – men också med kulturella värden, som kosmopolitism och imperialism. Värden som står mot det nationella och vanliga, säger Anders Hellström, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet.
Tydliga skiljelinjer
En sökning på ”nationell identitet” på Samtidens sajt gav träff i 169 artiklar mellan 2016 och 2020. Men vad är det som utgör nationell sammanhållning och vilken typ av nationell identitet förmedlas i texterna?
Anders Hellström konstaterar att det i artiklarna dras två tydliga skiljelinjer för att visa på den nationella identiteten: Folk mot elit och folk mot icke-folk.
– Eliten kan vara inhemsk eller utländsk. Vad gäller folket dras en väldigt tydlig gräns mellan invandrare och ”vårt eget folk”, säger Anders Hellström.
Fokus ligger däremot inte på ekonomisk elit. Det som artiklarna i Samtiden lyfter fram är, enligt Anders Hellström, snarare den moraliska eliten som talar om ”vad som är bäst för mig” och den kulturella eliten.
– Det är kulturjournalister och andra som kör med akademisk jargong, gillar finkultur och bokar in drag queens. Men vi, är budskapet, ”vi gillar populärkultur”.
Förebilder i folkhemsbyggare
Sammantaget menar Anders Hellström att artiklarna förmedlar ett nostalgiskt skimmer till ett homogent samhälle, en längtan tillbaka till gyllene tider på 1950- och 1960-talen med förebilder i socialdemokratiska folkhemsbyggare som Per-Albin Hansson och Tage Erlander.
– Kulturell konformism hänger ihop med en aktiv välfärdsstat och ses som positivt. Solidaritet förutsätter kulturell samhörighet. Nationalism handlar inte om att skapa en ny nation utan om att återskapa hur Sverige var efter andra världskriget. Tiden innan mångkulturalism blev officiell policy 1975.
Nostalgi och framtidsvision
Artiklarna förmedlar både en nostalgisk vision och vision för framtiden. Enligt Hellström kan det beskrivas som tillbaka till ”Vi på Saltkråkan, före gängvåld”.
Han menar också att det är en väldigt tydlig vision som oppositionen inte lyckats möta med en egen. Där knyts nyttan med invandringen till abstrakta ideal om en gränsöverskridande gemenskap, men sällan till en konkret motberättelse.
– Nu är berättelsen som hörs mest att folk skjuter ihjäl varandra, att skolbarnen läser sämre och folk pratar inte svenska, säger Anders Hellström.
Han menar att en alternativ vision för framtiden snarare finns utanför partipolitiken hos unga aktivister som Greta Thunberg.
– En vision som handlar om att leva tillsammans i olikhet. Det är vår verklighet idag.
*Bild: Gunnar Lundh, Nordiska museet. Licens: Wikimedia commons, CC-BY-4.0
Vetenskaplig studie:
The Populist Divide in Far-Right Political Discourse in Sweden:
Anti-Immigration Claims in the Swedish Socially Conservative
Online Newspaper Samtiden from 2016 to 2022, Societies.
Kontakt:
Anders Hellström, docent i statsvetenskap vid institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, anders.hellstrom@mau.se
