Majoriteten av alla läkemedel består av små molekyler som påverkar biokemiska processer genom att interagera med ett specifikt mål i kroppen. Dessa mål är ofta proteiner som fyller viktiga funktioner, antingen i den egna kroppen eller hos sjukdomsframkallande organismer som till exempel bakterier.
Resultaten som presenteras i Lotta Bergs avhandling baseras på studier av små läkemedelslika molekyler som binder till ett livsviktigt enzym som heter acetylkolinesteras. Enzymet är en viktig del av nervsystemet och är av intresse vid utveckling av nya läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom och nervgasförgiftning.
Med hjälp av experimentella tekniker som röntgenkristallografi i kombination med beräkningskemiska metoder har Lotta Berg studerat olika aspekter av hur läkemedelslika molekyler interagerar med sitt målprotein. Detta har bland annat resulterat i en ökad förståelse för de icke-kovalenta interaktionerna mellan proteinet och läkemedelsmolekylen.
Icke-klassiska vätebindningar spelar stor roll
Icke-kovalenta interaktioner skiljer sig från de kovalenta bindningar som binder samman atomer till molekyler. De är ofta svagare vilket betyder att de kan bildas och brytas lättare än kovalenta bindningar. Icke-kovalenta interaktioner är viktiga i många kemiska processer, inte minst när det gäller hur biomolekyler som proteiner ser ut, hur de fyller sin funktion, och hur de interagerar med andra molekyler.
En speciell klass av icke-kovalenta interaktioner, så kallade icke-klassiska vätebindningar, visade sig vara viktiga mellan de molekyler och det enzymet som Lotta Berg har studerat. Med hjälp av avancerade beräkningskemiska metoder har hon fått en bättre förståelse för egenskaperna hos dessa vätebindningar och en idé om hur de kan användas vid design av nya läkemedelskandidater.
Som del av avhandlingsarbetet har Lotta Berg utvärderat befintliga beräkningsmetoder och utvecklat nya tillvägagångssätt.
– Mina resultat ger nya kunskaper om och potentiella möjligheter för både läkemedelsutveckling och vidare studier av biokemiska processer i kroppen, säger Lotta Berg.
Disputationen: Fredagen den 3 februari försvarar Lotta Berg, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Exploring non-covalent interactions between drug-like molecules and the protein acetylcholinesterase.Svensk titel: En studie av icke-kovalenta interaktioner mellan läkemedelslika molekyler och proteinet acetylkolinesteras. Disputationen äger rum klockan 10.00 i Stora hörsalen, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Joel L. Sussman, Weizmann Institute of Science, Department of Structural Biology, Rehovot, Israel
Lotta Berg har en magisterexamen i kemi från Umeå universitet. Hon är född och uppvuxen i Örnsköldsvik.
I artikeln beskriver Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet och direktör för Visualiseringscenter C, tillsammans med kolleger vid Linköpings universitet, Interspectral AB, The Interactive Institute Swedish ICT, och British Museum, tekniken bakom visualiseringen. Den naturligt mumifierade Gebelein-mannen och samarbetet med British Museum utgör ramen för artikeln och i fokus ligger utvecklingen av tekniken i det uppmärksammade visualiseringsbordet.
– Att få en så hög prestanda på visningen så att besökaren kan interagera med bordet i realtid, utan att det hackar, var en utmaning för oss. Interaktionen måste också vara både intuitiv och berättande, säger Anders Ynnerman.
I bordet finns flera tusen bilder av mumien tagna i datortomograf, även kallad CT-skanner. Hela mumien är i det här fallet avbildad i upp till 10 000 tunna skivor, inte tjockare än 0,3 mm. Tack vare snabba grafikprocessorer kan sedan volymer, 3D-bilder, skapas i realtid beroende på vad besökaren vill titta på.
Hur väl röntgenstrålarna studsar eller absorberas av materialet i mumien fångas också upp i skannern och omvandlas med hjälp av en specialutvecklad transfer-funktion till olika färger och grader av genomskinlighet. Ben ger exempelvis en signal som omvandlas till en ljus grå färg medan mjukdelar eller metallföremål ger helt andra signaler som representeras av andra färger eller strukturer.
– Bordet visar upp till 60 bilder per sekund vilket våra hjärnor uppfattar som ett kontinuerligt flöde. 60 gånger per sekund skjuts virtuella strålar, en för var pixel i skärmen, genom mängden av data och fångar upp färgbidrag. Vi använder oss av den senaste typen av grafikprocessorer, faktiskt samma som används i speldatorer, berättar Patric Ljung, universitetslektor i immersiv visualisering vid Linköpings universitet.
Detta gör det också möjligt för besökaren att interagera med bordet. Mumiens förtorkade hud kan lyftas bort ur bilden och bara de delar som består av ben blottas för besökaren. Att Gebelein-mannen blivit dödad med ett vasst hugg genom skuldran syns då tydligt.
Den 5 500 år gamla egyptiska mumien Gebeleinmannen finns på Britsh Museum.
Även de designprinciper som ligger bakom bordet beskrivs i artikeln. I detta fall har designen formats i ett nära samarbete mellan museets personal och Interaktiva Institutet Swedish ICT inom ramen för Visualiseringscenter C i Norrköping.
Designen är minimalistisk och intuitiv. Bordet måste vara snabbt, bildvisningen får inte hacka. Det ska tåla att hanteras av museets sex miljoner besökare per år och stor vikt har också lagts vid att skapa korta berättelser med hjälp av informationspunkter. Enkla och självförklarande ikoner har använts och för att öka robustheten har några väl valda vypunkter och parametrar förinställts.
– Att kunna visualisera vetenskap för en bred publik gör det möjligt för allmänheten att själva agera forskare. Samma data som forskare använder låter vi besökarna undersöka. Det skapar oanade möjligheter till nya sätt att förmedla kunskap, entusiasmera och engagera. Att se hur nästa generation av unga forskare inspireras av vår teknik är stort, säger Anders Ynnerman.
Om Visualiseringscenter C Teknisk utveckling som gjort detta möjligt bedrivs vid Visualiseringscenter C i Norrköping. Visualiseringscenter C är ett konsortium som innefattar Avdelningen för medie- och informationsteknik vid Linköpings universitet och Interaktiva institutets studio i Norrköping.
Visualiseringsbordet finns även tillgängligt för allmänheten i Visualiseringscenters publika arena, som drivs av Norrköpings kommun.
Anders Ynnerman befinner sig under januari 2017 i USA och nås dagtid Moutain Time (- 8 timmar)
– Även om företaget har de bästa avsikter och den etiska koden fungerar utmärkt i vår del av världen, gör olika system och lagar i kombination med upphandling och språksvårigheter att koden urvattnas så den till slut kan bli rent kontraproduktiv i länder med helt andra förhållanden, säger Maira Babri.
I sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan vid Umeå universitet har Maira Babri följt upp hur den etiska uppförandekoden omsätts i praktisk handling i ett av Sveriges största företag med verksamhet i många länder.
Uppförandekoden fungerar bäst i Sverige Bäst fungerar koden vid företagets kontor i Sverige där den omsätts i riktlinjer som alla anställda skriver under och där den anknyter till både lagar och avtal. I takt med avståndet – geografiskt, ekonomiskt och socialt – ändrar sedan koden skepnad och blir allt mer diffus.
När det kommer till upphandling från underleverantörer i Kina omsätts den etiska koden i olika typer av verktyg för att utvärdera och styra leverantörer. För det svenska företaget verkar det logiskt men för de upphandlade kinesiska leverantörerna blir det spretigt och svårt att förstå.
För det praktiska genomförandet måste de svenska utvärderarna förlita sig på kinesisk tolk och det förekommer att man hoppar över känsliga frågor som möjlighet till facklig anslutning. Istället får utvärderarna ofta lita till sin magkänsla och det blir ofta snarare behovet av produkterna som avgör poängsättningen i utvärderingen.
Kinesiska företag tar lätt på kemikalieanvändning
När mätning och utvärdering är målet får praktiska och ekonomiska värden ibland förtur framför kodens etiska värden. Leverantören har ju i vilket fall förbundit sig att följa koden, resonerar man. Men samma leverantör kan sälja till hundratals företag med olika koder. Det innebär att leverantören har långa listor med saker de på något sätt har förbundit sig att följa utan att de har sammanhanget bakom klart för sig. Kinesiska företag tar dock lätt på exempelvis kemikaliehantering. De menar att så länge de följer kinesisk lag är det inget problem.
När utvärderingsresultat sedan ska sammanställas från leverantörer runt om i världen, sker det i form av att mellanchefer på olika dotterbolag kryssar i en ja- eller nej-fråga om leverantören följer den etiska koden. Ett påskrivet kontrakt används som ”bevis” för att man har säkerställt leverantörsledet.
Slopa de övergripande etiska koderna
Det innebär att företaget i sin hållbarhetsrapportering till aktieägare och kunder visar att man har verksamheten under kontroll, medan man i själva verket kan ha mycket lite inflytande över frågor om miljö och arbetares rättigheter i Kina. Den etiska koden kan därmed i sämsta fall tjäna till att dölja snarare än komma tillrätta med missförhållanden.
– Mitt råd till multinationella företag som vill ta ansvar är att slopa de övergripande allmänna etiska koderna och istället satsa på att jobba målmedvetet med sociala frågor och miljöfrågor som rör branschens verksamhet och som har stor påverkan. Man bör inte ducka för att Kina har bristande lagstiftning om arbetsförhållanden och miljöpåverkan, säger Maira Babri.
Maira Babri är uppvuxen i Glommersträsk i Norrbotten och i Lahore i Pakistan.
Disputationen: Maira Babri, Handelshögskolan, företagsekonomi, Umeå universitet, försvarar fredag 27 januari sin avhandling med den svenska titeln: Den Etiska Koden Hemma, Långt Borta, och Mittemellan; sociomateriella översättningar av en resande kod. Engelsk titel: The Corporate Code of Ethics at Home, Far Away, and in Between; sociomaterial translations of a travelling code. Handledare: Universitetslektor Ulrica Nylén, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Fakultetsopponent: Docent Niklas Egels Zandén, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet. Plats: Samhällsvetarhuset, Hörsal B, kl. 13.15 – 15.00.
RISE (Research Institutes of Sweden) har inom projektet RiaSoR (Reliability in a Sea of Risk) tagit fram en metodik som ska hjälpa utvecklingsbolag att lägga resurserna där behoven är som störst – för att skapa tillförlitliga och robusta anläggningar.
– Genom metodiken kortas produktutvecklingstiden och risken för att dyrköpta misstag skall upptäckas sent i produktutvecklingsarbetet minskas. Den minskade risken bidrar även till att öka möjligheterna att attrahera riskkapital, säger Jörgen Larsson på RISE.
Några fördelar med marin energi
Den är fönybar och ger låga utsläpp av växthusgaser.
Teknologierna har liten påverkan på det lokala marina ekosystemet och kan till och med bidra till en positiv utveckling då kraftverken kan fungera som artificiella rev och dessutom freda områden från fiske.
De akustiska och visuella störningarna för de närliggande samhällena är små eftersom kraftverken vanligtvis installeras en bit från kusten och dessutom är helt eller delvis nedsänkta under vattenytan.
Marin energi kan fungera som ett komplement till andra förnybara energislag. Vågenergi är jämnare än, och ofta fasförskjuten mot, vindkraft samtidigt som tidvattenenergi kan förutses med stor noggrannhet.
Den bygger på en energiresurs som är utspridd längs jordens havskuster – det gör att den kan minska många länders beroende av importerad energi. Den förnybara energi som lagras i världens hav överstiger med god marginal mänsklighetens energibehov.
Samma metodik som i fordonsindustrin
Metodiken benämns VMEA (Variation Mode and Effect Analysis) och kan tillämpas i olika varianter beroende på var i produktutvecklingsprocessen man befinner sig och därigenom att både typen och mängden av tillgänglig information skiljer sig.
I tidiga faser används VMEA för att indikera vilka stukturer eller komponenter i konstruktionen som är kritiska och som därför är i behov av att studeras i detalj. I sena konstruktionsfaser utförs detaljerade studier baserat på statistiska beräkningar på kritiska delar av konstruktionen för att skatta livslängden och för att ta fram säkerhetsfaktorer eller toleranser.
– Vi har mångårig erfarenhet av att tillämpa VMEA inom fordons- och flygindustrin och inom RiaSoR har en anpassning av metodiken till förnybar marin energi gjorts, säger Jörgen Larsson.
Brist på fältdata skapar osäkerhet
En gemensam slutsats från VMEA på fältstudierna är att bristen på tillgång till fältdata är en dominerande faktor. Avsaknaden om kännedom av de faktiska lasterna skapar stora osäkerheter i produktutvecklingsprocessen. Av denna anledning har ett projektförslag, som beviljats finansiering, om ett fortsatt arbete, RiaSoR II, sammanställts där fokus ligger på monitorering och behandling av stora datamängder.
Arbetet har utförts i samarbete med testanläggningarna Offshore Renewable Energy Catapult i Blyth (England) och European Marine Energy Centre på Orkney (Skottland).
– Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Aktiva och passiva egenskaper Många egenskaper styrs av genetiska faktorer, men man börjar mer och mer inse att även så kallade epigenetiska faktorer har stor betydelse. Med epigenetik menar man sådana förändringar i gener som inte innefattar förändringar i själva DNA-sekvenserna utan förändringar som lagras på dessa, till exempel av miljöfaktorer.
Epigenetiska effekter innefattar sådana där DNA förändras genom att det metyleras, det vill säga små kemiska grupper, metylgrupper, kopplas på DNA:t. En annan viktig epigenetisk mekanism är att de proteiner som DNA packas samman med i cellkärnan, så kallade histoner, förändras genom att olika typer av kemiska grupper kopplas på dessa. Alla dess epigenetiska mekanismer får till följd att gener antingen tystas eller aktiveras, vilket i sin tur kan få mycket stora konsekvenser, till exempel i cancer.
Ny princip kring hur förändringar styrs
I studien, som publicerats i Journal of Allergy and Clinical Immunology, har man nu påvisat en ny princip för hur histonernas epigenetiska förändringar kan styras. Man har nämligen visat att kärnan kan innehålla ett enzym, tryptas, som har förmåga att klippa av histonernas ändar, vilket får till följd att de epigenetiska förändringarna på histonerna helt enkelt försvinner.
Ett mycket intressant fynd var att denna mekanism behövs för att behålla cellens typiska egenskaper. Om cellerna saknar enzymet tryptas såg man nämligen att de uppvisade kraftiga förändringar såsom att de började dela sig okontrollerat och att de förlorade sina typiska kännetecken, sin identitet.
Dessa effekter påvisades i mastceller, en celltyp som är viktig vid allergier, och forskarna tror att den nya principen för epigenetik kan ha betydelse för allergi. Men man utesluter inte att liknande epigenetiska effekter kan vara viktiga även hos andra celltyper, till exempel i cancerceller.
Kontakt: Gunnar Pejler, professor vid institutionen för institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, gunnar.pejler@imbim.uu.se, 018-4714571
Maritha Jacobsson och Stefan Sjöström, bägge docenter vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har granskat 30 utvalda våldtäktsdomar och lika många misshandelsdomar med manliga målsägande under 2008-2013.
En våldtäktsdom innehåller i genomsnitt sju referenser till alkohol mot bara två i en misshandelsdom. Delvis hänger skillnaden samman med att våldtäktsdomar i regel är betydligt längre och mer detaljerade än misshandelsdomar, nästan fyra gånger så långa, men det är inte hela förklaringen.
– Det ligger förstås alltid nära till hands att misstänka att nämnandet av kvinnans berusning skulle vara ett sätt för försvaret att skuldbelägga det kvinnliga offret, men det ser vi väldigt lite av i materialet, säger Maritha Jacobsson.
I våldtäktsmål där alkohol nämndes blev nära hälften av domarna fällande, vilket är en lite högre andel fällande domar än i de misshandelsmål där alkohol nämndes. Det faktum att alkoholen nämns oftare i våldtäktsmål tycks alltså inte i sig leda till färre fällande domar, snarare tvärtom.
Målsäganden vanlig källa till alkoholuppgifter i våldtäktsmål
Det är något vanligare i våldtäktsmål att det är målsäganden eller åklagarvittnen som är källa till uppgifterna om alkohol, 61 procent mot 55 procent i misshandelsmål. Siffrorna ger alltså inte heller stöd för antagandet att nämnandet av berusning oftare skulle användas av försvaret för att förringa eller bortförklara brottet genom att skuldbelägga offret vid våldtäkt.
– Snarare verkar det som att nämnandet av alkohol kan ses som en strategi från åklagaren för att öka chansen till en fällande dom. Det gäller troligen även sedan lagtexten nu justerats så att det också i lagen nu talats om ’särskilt utsatt situation’, säger Stefan Sjöström.
Moralisk karaktärisering
I våldtäktsmål nämns alkoholen ofta i sammanhang av utsatthet eller nedsupning. Det nämns att kvinnan på grund av berusning varit utsatt eller att den tilltalade medvetet hade fått henne att dricka. Moralisk karaktärisering förekommer också i domstolens bedömning men då mer för att rentvå än skuldbelägga offret. Rätten kan exempelvis nämna att det inte finns något som talar för att målsäganden skulle vara missbrukare.
Att domstolarna alls tar upp påståenden om berusning som de ändå inte tillmäter något värde för bedömning av offrets karaktär, kan dock tala för att det är underförstått att det i andra fall skulle ha kunnat vara till hennes nackdel, resonerar de båda umeåforskarna i studien.
I Sverige är sommareksem mest känt hos islandshästar, då upp till en tredjedel av hästar importerade från Island drabbas. Sommareksem är en komplex sjukdom och hur hästar reagerar på svidknottbett beror både på miljön de vistas i och vilka gener de bär på. Att miljön har så stor påverkan gör det svårare att effektivt avla mot egenskapen. Ett genetiskt test för att se vilka hästar som bär på bättre gener skulle vara till hjälp.
EU-finansierat projekt
I sitt doktorandprojekt Genetics of Equine Insect Bite Hypersensitivity and Genetic Diversity in Horses vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU har Merina Shrestha sökt efter regioner i arvsmassan som har betydelse för om hästar utvecklar sommareksem eller inte. Projektet ingår i Horsegene, ett EU-finansierat projekt som engagerar genetikforskare i Sverige, Belgien, Holland och England.
Merina Shrestha studerade totalt 355 islandshästar i Sverige och Nederländerna samt 280 Exmoorponnyer från Storbritannien, varav nästan hälften hade sommareksem.
Hästarna genotypades för så kallade SNP-markörer, en typ av genetiska markörer som finns spridda över hela arvsmassan. Merina Shrestha och forskargruppen vid SLU identifierade flera regioner i arvsmassan som verkar ha betydelse för sommareksem, men ingen enskild gen eller region ger stor påverkan.
Då svenska och nederländska islandshästar analyserades förklarade de tio viktigaste regionerna i arvsmassan tillsammans ungefär 6,5 procent av den genetiska variationen för sommareksem. Ett effektivt genetiskt test för sommareksem verkar alltså inte lätt att ta fram.
Resultaten bekräftade rasernas historia
Att det finns genetisk variation är en förutsättning för att kunna bedriva avelsarbete. Variationen kan minska till exempel till följd av starkt urval av hästar till avel eller på grund av inavel. Merina Shrestha studerade också hur stor genetisk variation som finns inom olika hästraser i Nederländerna, och hur genetiskt lika raserna är. Även för denna studie användes SNP-markörer.
Resultaten bekräftade rasernas historia. De olika nederländska varmblodsraserna är närbesläktade, och islandshästar och shetlandsponnyer är mer genetiskt lika varandra än de andra raserna. Den mest inavlade rasen i studien, frieserhästen, skiljer tydligt ut sig från de andra raserna. Näst högst medelinavelsgrad har shetlandsponnyer, medan islandshästar är betydligt mindre inavlade.
Lägst medelinavelsgrad av raserna i studien har det nederländska varmblodet KWPN, förmodligen för att man har tagit in andra europeiska varmblodshästar i rasen. Studien påvisade också några regioner i arvsmassan där den genetiska variationen skiljer sig åt för olika raser, vilket kan leda vidare till fler spännande forskningsprojekt.
Merina Shrestha försvarar sin avhandling Genetics of Equine Insect Bite Hypersensitivity and Genetic Diversity in Horses vid SLU den 27 januari 2017. http://pub.epsilon.slu.se/13923/
Det var under våren 2016 som ett antal husterrasser identifierades i området vid Korshamn. Korshamn var en av de viktigaste hamnvikarna på Björkö, och ligger utanför vikingastaden Birkas stadsvall. I september 2016 genomfördes mätningar med hjälp av georadar på platsen, en icke-förstörande geofysisk metod. Georadarundersökningarna visar tydliga spår av ett cirka 40 meter långt vikingatida hallhus. Hallen är ansluten till ett större inhägnat område som sträcker sig från huset ner mot den intilliggande hamnbassängen.
Den vikingatida gården sedd från norr. Rekonstruktionsteckning av Jacques Vincent.
– Denna typ av vikingatida högstatusmiljöer har tidigare bara identifierats på ett fåtal platser i södra Skandinavien, till exempel vid Tissø och vid det kungliga residenset Lejre i Danmark. Det är känt att det inhägnade området vid sådana storgårdar var kopplat till religiösa aktiviteter, säger Johan Runer som är arkeolog vid Stockholms läns museum.
Stormannagård från Vendeltiden
Ytterligare en gård identifierades vid undersökningen, en föregångare till den vikingatida stormannagården. Denna gård brukades under den så kallade Vendeltiden, före etableringen av vikingastaden Birka. Båda de identifierade byggnaderna och deras kontinuerliga brukningstid från vendeltid till vikingatid stämmer väl överens med den skriftliga information som finns tillgänglig i ärkebiskop Rimberts bok ”Vita Ansgarii”, som omtalar Birkas kungliga tillsyningsman Herigar och hans gård.Herigar kristnades av Ansgar under hans första besök på Birka omkring år 830 e.Kr. och Herigar byggde även den första kyrkan på sin mark.
– Konsekvenserna av våra upptäckter kan inte överskattas: med hänsyn till uppkomsten av vikingastaden Birka, dess kungliga administration och den första kristna missionen till Skandinavien, säger Sven Kalmring, forskare vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie, Schleswig.
Rekonstruktion den vikingatida gården. Bild: Copyright Kalmring, Runer & Viberg.
– Resultaten visar även på fördelarna med att använda icke-förstörande geofysiska undersökningar för att dokumentera och lokalisera arkeologiska strukturer i marken. Återigen har georadarmetoden visat sig vara ett ovärderligt verktyg för att upptäcka och dokumentera byggnader från järnåldern, säger Andreas Viberg, forskare vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.
Resultaten kommer att publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Archäologisches Korrespondenzblatt volym 2017/1 och bifogas även detta pressmeddelande som en PDF.
Forskningen är ett samarbete mellan Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie, Stockholms läns museum och Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.
För mer information: Om arkeologisk geofysik Fil Dr. Andreas Viberg, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Tfn 08-16 25 18, mobil 070-48 97 915, e-post andreas.viberg@arklab.su.se
Om det vikingatida Sverige och Birka
Fil Dr. Johan Runer, Stockholms län museum
Tfn 08-586 194 62, e-post johan.runer@stockholmslansmuseum.se
Fil Dr. Sven Kalmring, Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie
Tfn +49 4621 813 346, e-post sven.kalmring@schloss-gottorf.de
Universitetslektor Sofia Bergbom och professor Steven J Linton, båda vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, har fått 250 000 kronor från Fibromyalgiförbundet för att undersöka i vilken mån sömnstörningar bidrar till att utveckla fibromyalgi. Till sin hjälp har de även doktorand Tobias Wiklund vid Linköpings universitet.
Sömnens roll för sjukdomsförlopp Sofia Bergbom är i sitt arbete främst fokuserad på området långvariga smärt- och sömnbesvär. Hon använder transdiagnostiska förklaringsmodeller, som till exempel kan förklara överlapp mellan psykologiska och medicinska problem.
– Människor som lider av något, lider också ofta av något annat. Vi har sett att störd sömn och fibromyalgi ofta hänger ihop. Det gäller både risken för att fibromyalgi utvecklas och för att problemen fortsätter, säger Sofia Bergbom.
Trots att upp emot 98 procent av alla med fibromyalgi även har sömnstörningar finns det lite forskning på området. Studier saknas också om förloppet kan vara det motsatta, något som skulle kunna leda till att den som får hjälp att sova bättre även kunde bli bättre eller påverkas mindre av fibromyalgi.
Studerar sömnen effekt på smärtupplevelsen Det tvååriga projektet startar nu i vår. Ett 50-tal friska personer mellan 25 och 40 år kommer att ingå. I stora drag går studien ut på att först låta försökspersonerna träna så att de får träningsvärk. Sedan ska de sova, men bli störda så att de sover mindre än vad de brukar.
– Vi ska se hur mycket muskelsmärta de upplever jämfört med de som sover ostört, samt hur smärtan sprider sig i kroppen, säger Sofia Bergbom.
– Detta blir ett unikt tillfälle att studera om sömnbrist kan orsaka fibromyalgiliknande symptom. Kanske kan det ge svar som vi kan utnyttja för att hjälpa de som utvecklar fibromyalgi, säger Steven J Linton.
Fibromyalgi är en kronisk sjukdom. Diagnosen fibromyalgi är numera allmänt accepterad i hela världen, men sjukdomens orsak är ännu okänd och i dagsläget finns inget botemedel. Detta gör forskning till en nyckelfaktor för att lösa sjukdomens gåta.
Kontakt: Sofia Bergbom 019-30 39 67
Steven J Linton 019-30 35 05
Undersökningen har gjorts av kemister vid naturvetenskapliga fakulteten tillsammans med kollegor vid klinisk farmakologi. För ett par år sedan framställde gruppen det mänskliga receptorproteinet och testade det i ett konstgjort cellmembran. Nu har motsvarande studier gjorts på malariamyggans receptor och resultaten är samstämmiga. Allt tyder på att den grundläggande mekanismen bakom temperatursensorernas funktion är densamma hos insekter och ryggradsdjur.
Den nya studien visar att en jonkanal hos myggan aktiveras av värme. Studien visar också att den första delen av det protein, den receptor, som bildar jonkanalen kan tas bort utan att förmågan att reagera på temperatur förstörs. Fortfarande rör det sig om grundforskning och de potentiella tillämpningarna ligger relativt långt fram i tiden. Forskarna vet emellertid inom vilka områden som upptäckterna kan få betydelse:
Effektiva insektsmedel
– Olika sätt att förhindra aktivering av receptorproteinet kan leda till nya läkemedel och behandlingar mot smärta och klåda. Ämnen som i stället aktiverar kan utvecklas till effektiva medel designade att avskräcka specifika insekter som bär på olika smittämnen, säger Urban Johanson, professor vid kemiska institutionen.
I den nya studien har forskarna framställt det rena proteinet i två versioner, ett komplett och ett som saknar den första halvan. Därefter har de satt in proteinet i ett konstgjort cellmembran och mätt strömmar genom enskilda jonkanaler. Dels vid olika temperaturer, dels efter att de har tillsatt ämnen som ingår i exempelvis wasabi och kanel. Med hjälp av spektroskopi har de följt de strukturella förändringarna i jonkanalen.
– Det finns likheter i de strukturella förändringarna oavsett om förändringen orsakas av värme eller wasabi. Den molekylära mekanismen för hur det här går till är ännu inte klarlagd, så nu ska vi gå vidare med en mer detaljerad kartläggning, säger Urban Johanson.
Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Biological Chemistry.
För mer information:
Urban Johanson, professor, Lunds universitet, kemiska institutionen, Centrum för molekylär proteinvetenskap
046-222 41 94, 0730-28 67 06, urban.johanson@biochemistry.lu.se
– En öppen och transparent planprocess bör aldrig ses som ett nödvändigt ont, utan istället som av största vikt för att få folkligt stöd för en utbyggnad av vindkraften, säger Johanna Liljenfeldt.
I sin doktorsavhandling analyserar Johanna Liljenfeldt planeringsprocessen för storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige, Norge och Finland. Hon visar att, i takt med att planreglerna har ändrats för att möjliggöra en snabbare utbyggnad och allmänheten därmed har fått mindre formellt inflytande, har diskussionen istället flyttats till andra forum, som internet eller informella kontakter.
Lokalt missnöje kan bli nationell angelägenhet
Det motstånd som då odlas kan istället nå långt utanför den plats som är aktuell för utbyggnad, med påföljd att attityderna till att bygga ut vindkraft påverkas generellt.
Frågor som eventuellt skulle kunnat lösas i en lokal planeringsprocess blir istället en nationell angelägenhet genom att opinionen mot vindkraftsutbyggnad som helhet växer. Att utrymmet för direkta kontakter, typ lobbying, växer när utrymmet för formellt medinflytande via öppna forum minskar, minskar också legitimiteten för den förda politiken.
Möjlighet att erbjuda samhällsnytta
I avhandlingen visar Johanna Liljenfeldt också att vindkraftens placering i Sverige hittills har varit relativt jämnt fördelad mellan olika grupper. Det vill säga, människors socioekonomiska ställning har spelat en relativt liten roll för var vindkraft har byggts i förhållande till andra faktorer som påverkar utbyggnaden.
Det finns också många möjligheter att kompensera negativa lokala konsekvenser genom att erbjuda någon form av samhällsnytta i form av till exempel arbetstillfällen eller bygdemedel. Även här är processaspekterna viktiga.
– Om man utesluter lokalbefolkningen från förhandlingar om hur nyttor av vindkraften ska fördelas kan det få samma verkan som när man inskränker möjligheterna till påverkan på den formella planeringsprocessen, alltså att motståndet växer och finner andra arenor som gör det svårare att komma överens, säger Johanna Liljenfeldt.
Johanna Liljenfeldt är bosatt i Umeå men uppvuxen i Solf utanför Vasa i Finland.
Avtalet med Sveriges lantbruksuniversitet, som ska äga fartyget, skrevs på 19 januari 2017.Avtalet undertecknades av Armon Shipyards styrelseordförande Laudelino Alperi Baragaño och SLU:s vicerektor Erik Fahlbeck. På plats vid mötet vid SLU i Uppsala fanns även representanter för SMHI, som tillsammans med SLU kommer att stå för merparten av den miljöövervakning och fiskeriforskning som fartyget ska användas till, samt för Havs- och vattenmyndigheten, som beställer dessa uppdrag.
SLU:s nya forskningsfartyg blir 69 meter långt och fullt utrustat för fiske, bottenprovtagningar och oceanografiska (fysikaliska, kemiska, biologiska) undersökningar. Fartyget blir mycket flexibelt och kan ta ombord många typer av specialutrustning. Illustrationer: Skipsteknisk AS
– Sveriges miljöarbete kommer att ha stor nytta av detta efterlängtade fartyg, och vi är väldigt glada att bygget nu kan komma igång, säger professor Magnus Appelberg från SLU, som har medverkat i projektets styrgrupp sedan starten.
– Det har varit en lång upphandlingsprocess, men i slutändan har den gett oss ett av världens bästa designföretag (Skipsteknisk) och ett varv (Armon Shipyards) med bred erfarenhet av kvalificerade fartyg och forskningsfartyg, säger Anders Englund, som har lett projektet.
Varvet kommer att projektera bygget under våren 2017, och fartyget beräknas sedan kunna sjösättas under sommaren 2018. Det slutliga överlämnandet till SLU ska ske under våren 2019. Under byggprocessen kommer SLU att ha egna kvalitetskontrollanter på plats i Spanien.
Varsamt fartyg som smyger fram
Sverige har inte haft något eget oceangående forskningsfartyg sedan 2011, då Argos togs ur drift. Som tillfälliga lösningar använder nu SLU det danska fartyget Dana och SMHI det finska fartyget Aranda. 2015 fick SLU regeringsuppdraget att ansvara för upphandlingen av ett nytt fartyg. När detta byggts klart och tas i drift 2019 kommer SLU att kunna erbjuda ett mycket kvalificerat, modernt och flexibelt fartyg som kan användas för i stort sett alla typer av marin forskning. SLU blir ägare till det nya fartyget medan Sjöfartsverket ska ansvara för drift och underhåll. Kontraktet med varvet som ska bygga fartyget är på 38,6 miljoner Euro.
Det som är speciellt med denna typ av fartyg är bland annat att de ska vara extremt tystgående och ha minimal bubbelbildning vid framfart, för att inte skrämma fisk vid provfisken och ekolodsundersökningar. Detta kräver att kraftöverföringen sköts av elmotorer och att bogpartiet har rätt utformning. Utöver bullerminskningen ut i vattnet medför dessa anpassningar också mycket god arbetsmiljö inne fartyget. Fartyget kommer att byggas med högt ställda miljökrav. Bland annat kommer skrovet att målas utan giftiga bottenfärger och generatorerna ska kunna köras med förnyelsebara bränslen.
FARTYGSFAKTA
Det nya fartyget kommer att vara 69 m långt och ha en besättning på 8–15 personer och lika många forskare, beroende på uppdragets karaktär. Totalt finns 28 enkelhytter. Forskningsfartyget blir fullt utrustat för fiskeri- och oceanografi-undersökningar:
Moderna trålar och trålbord med sensorer, för fiske på botten och i den fria vattenmassan.
Extremt tystgående och maskinellt avskärmade elmotorer, för att inte skrämma fisk som ska undersökas, eller påverka bullerkänsliga ekolod och andra mätinstrument.
Utrustning med vinschar, sonder och instrument för plankton- och fisklarvsundersökningar, sedimentprovtagningar och hydrografi.
Två sänkkölar med ett flertal avancerade ekolod och sonarer, som kan lokalisera bland annat fisk och plankton.
Strömmätare (ADCP) som kontinuerligt mäter strömstyrka och riktning från ytan till botten, vattenintag med en ”Ferrybox” som kontinuerligt mäter vattenparametrar som t.ex. temperatur och salthalt.
Avancerat nätverk för kontinuerlig lagring av omvärldsdata från forskningsinstrument och väderstation.
Specialdesignade laboratorier för fiskhantering, vattenanalyser och datahantering.
Förberett för ytterligare utrustning, såsom fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) och flyttbara containrar med speciallaboratorier.
Tar fram underlag för hållbart fiske
Det nya forskningsfartyget kommer att användas främst för SLU:s och SMHI:s miljöövervakning i Östersjön och Nordsjön.
SLU:s institution för akvatiska resurser genomför varje år fem internationellt samordnade undersökningar med trålning och avancerad ekolodning efter i fisk i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Undersökningarna samlar in information om olika fiskarter, som sedan används för att göra beståndsuppskattningar och ta fram råd om hur mycket vi kan fiska på ett hållbart sätt.
SMHI genomför 12 utsjöexpeditioner per år. Huvudinriktningen är att samla in data om övergödning, syrebrist och försurning samt att kontinuerligt mäta strömmar och studera algsituationen.
Datasamlingarna utgör viktiga underlag för förvaltningen av våra fiskbestånd och för åtgärder för en bättre havsmiljö. Mätningarna utgör också en del av det svenska bidraget till havsmiljökonventionerna HELCOM och OSPAR och används av svensk och internationell forskning, kommuner och länsstyrelser.
Genom att undersöka människors benägenhet att handla ekologiska varor har Per Kristensson identifierat fyra faktorer som får människor att ändra sitt beteende. Att ”alla andra” gör på ett visst sätt är ett viktigt skäl för förändring. Ett annat skäl är ifall beteendet är synligt för andra runt omkring. Ytterligare en orsak är ifall beteendet stämmer in i bilden man har av sig själv.
– Att man pensionssparar syns oftast inte för någon annan än en själv, men har man med en ekologisk banan till jobbet eller kör en miljövänlig bil så ser ju andra det, säger Per Kristensson.
Priset minst viktigt
Studiens deltagare trodde att ekonomiska faktorer som pris skulle ha störst betydelse för att få dem att ändra sitt beteende, men det visade sig vara fel. Den främsta drivkraften var sociala faktorer som motiveras utifrån normer och föreställningar om vad som anses korrekt i vissa sammanhang. I det här fallet att handla ekologiskt. Priset var minst viktigt.
– De idéer och beteende som har blivit norm i samhället påverkar oss utan att vi tänker på det. Olika typer av sociala faktorer styr oss mycket mer än till exempel ekonomiska.
Organisationer behöver ändra syn
Forskningen är relevant för alla organisationer som vill ändra människors beteende, oavsett om det är företag, organisationer, stat eller landsting.
– Vill staten till exempel att människor ska åka mindre bil är det viktigare att påverka samhällsnormer än skattesatser. Många organisationer behöver reglera sin föreställning av att det är ekonomiska faktorer som styr beteendeförändring, till att psykologiska faktorer faktiskt är viktigare.
Kontakt:
Per Kristensson, professor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, telefon 070-974 08 60, mejl per.kristensson@kau.se.
Mattias Vågberg vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap har med hjälp av den MR-baserade metoden synthetic tissue mapping (SyMap) undersökt hur hjärnan förändras genom livet hos friska individer och jämfört detta mot individer med MS.
Även hos helt friska individer förändras hjärnan genom det naturliga åldrandet via en process som kallas hjärnatrofi och som leder till , men vid MS sker detta på grund av sjukdomen i ökad takt.
– Vi kunde se att hjärnatrofimått var starkt kopplat till funktionsnedsättning vid MS. Möjligheterna att förutsäga framtida förlopp av MS-sjukdomen var emellertid begränsade, vilket pekar på ett behov av mer forskning inom området för att förbättra denna möjlighet, säger Mattias Vågberg, som är läkare vid Neurologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.
MS kan bromsas effektivt
Hjärnatrofi vid MS kan bromsas effektivt med läkemedel och de senaste åren har flera olika behandlingar blivit tillgängliga. Dessa har olika effektivitet och medför samtidigt olika risker för biverkningar.
– Det finns ett stort behov av att inom vården kunna erbjuda effektiv behandling mot MS som är lämplig sett till individuell prognos. Det är även viktigt att kunna följa sjukdomens skadeverkningar över tid så objektivt som möjligt, säger Mattias Vågberg.
Avhandlingen visade också att det finns tydliga skillnader mellan olika sätt att mäta hjärnatrofi. Av de tre olika automatiska MR-metoder som utvärderades var SyMap den metod som bäst överensstämde med den referensmetod som forskarna använde. Vidare var hjärnatrofi associerad med flera olika aspekter av MS-sjukdomen, däribland aktuell neurologisk funktionsnedsättning mätt enligt skalan expanded disability status scale. Det var däremot inte möjligt att tillförlitligt förutsäga vilka individer som skulle drabbas av ny eller ökad funktionsnedsättning i framtiden.
Mattias Vågberg är född och uppvuxen i Örnsköldsvik. Han tog sin läkarexamen vid Umeå Universitet och påbörjade sin doktorandtid vid Institutionen för Farmakologi och Klinisk Neurovetenskap 2010. Han arbetar i nuläget som läkare vid Neurologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus.
Avhandlingen: Brain parenchymal fraction in healthy individuals and in clinical follow-up of multiple sclerosis. (Svensk titel: Hjärnparenkymfraktionen hos friska och vid klinisk uppföljning av multipel skleros.)
För mer information:
Mattias Vågberg, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap
Telefon: 073-027 0054
E-post: mattias.vagberg@umu.se
På Island hämtar man värme till kraftverk direkt från marken i vulkaniska områden. Att lägga ett geotermiskt kraftverk nära en vulkan kan ha fördelar eftersom jordmanteln där ligger nära jordskorpan och värmen därför är lättillgänglig. Borrhålen behöver alltså inte bli så djupa och rören till kraftverket kan vara korta.
Men det är också riskfyllt att placera ett kraftverk nära en aktiv vulkan, vid ett utbrott kan hela kraftverket gå om intet.
Forskarna har nu studerat tre olika delar av den spridningsrygg (område där oceanplattorna långsamt glider isär) som ligger tvärs över Island från sydväst till nordöst. På grund av att oceanplattorna rör sig och långsamt är på väg ifrån varandra, kan det uppstå sprickor i jordskorpan där heta magmamassor från jordens inre tränger upp till ytan. En rad av vulkaner ligger därför som ett pärlband längs spridningsryggen där oceanplattorna skiljs åt.
− I studien ingår resultat med geodetiska data, alltså platser på marken som mäts med extremt hög noggrannhet. Data från 1967 fram till idag, tillsammans med de främsta modelleringsprogrammen, har tillsammans gett den bästa bilden hittills av spridningsryggens anatomi, säger Md. Tariqul Islam, som är huvudförfattare till artikeln som publicerats i Journal of Geophysical Research.
Har mätt oceanplattornas rörelser
En av de bästa och tillika mest kända platserna för att studera en spridningsrygg är i nationalparken Thingvellir på Island, som ligger intill Islands största sjö. Vid mätningarna i Thingvellir kan man registrera rörelser som är mindre än en millimeter.
− När oceanplattorna dras isär sker en tryckminskning på tio till fyrtio kilometers djup vilken sänker smälttemperaturen så att delar av manteln smälter och magma bildas. Längs spridningsryggen finns en rad sådana aktiva vulkaner.
Plattornas rörelse över tid har forskarna nu alltså mätt med hjälp av geodetisk GPS. Närmare hundra ”fasta” mätpunkter har ingått i datamaterialet. Med punkternas hjälp har kartor ritats som visar på vilket sätt plattorna dras isär och hur stort deformationsfältet är.
− Detta är en början, nästa steg är att med kraftiga datorer göra högupplösta 3D-modeller av hela spridningszonen. Då kan man se hur samspelet mellan de olika spridningssegmenten och hur de olika vulkanerna påverka varandra, säger Md. Tariqul Islam.
Kontakt:
Tariqul Islam, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
031 -786 2804, 073- 730 10 97, tariqul.islam@gvc.gu.se
Bussar rör sig hela tiden i stadstrafiken. Ibland går de sönder, eller slutar fungera på ett tillfredsställande sätt. Oplanerade avbrott som orsakas av maskinfel kostar pengar, både kostnaden för själva reparationen och i form av tid, inte minst för passagerarna.
– Syftet med min studie är att förutse behovet av underhåll, att se när utrustning behöver gås igenom och repareras. Och detta kan ske för att förebygga konsekvenser på grund av maskinfel, säger Yuantao Fan, doktorand i signal- och systemteknik.
Upptäcka problem
Han har skrivit licentiatuppsatsen “A Self-Organized Fault Detection Method for Vehicle Fleets”. Fallstudien i hans arbete fokuserar på problem med ventilationssystemen i stadsbussar. Studien visar dessutom att metoden han har använt fungerar för att upptäcka flera andra typer av fel.
Den stora mängden elektronik och de hundratals sensorerna som är monterade på en modern buss gör att en väldig mängd data dagligen genereras från bussen. Informationen förs över till en databas som processar uppgifterna.
– Den insamlade informationen visar fordonets status. Den analyseras och när bussarna jämförs ser man vilken buss som är mest annorlunda. Antagandet är att de flesta bussarna fungerar bra. Om ett fordon uppför sig avvikande kan man avgöra om bussen är i dåligt skick, baserat på informationen från hela gruppen bussar.
Massornas intelligens
Konceptet kallas ”Wisdom of the crowd” eller ”massornas intelligens”. Yuantao Fan visar att det fungerar lika bra som ett expertsystem för en särskild typ av fel som har skapats av människor, så kallade domänexperter. Hans metod kan dessutom upptäcka många olika fel och signaler som avviker från gruppen, också de som är ”otänkbara”.
Metoden är en algoritm som använts på bussflottan, men den kan även användas inom andra områden. Exempel är maskiner i linjeproduktion i fabriker eller kraftnät där det är viktigt att upptäcka små metallsprickor. Underhåll som bokas in automatiskt i god tid innan ett fel inträffar sparar resurser för många olika aktörer i samhället.
Licentiatuppsats: ”A Self-Organized Fault Detection Method for Vehicle Fleets”
Om EISGS OCH samverkan
Yuantao Fan doktorerar inom Embedded and Intelligent Systems Industrial Graduate School (EISIGS) vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad. EISIGS är en företagsforskarskola där doktoranderna bedriver sin forskning både vid ett företag och vid Högskolan i Halmstad. Yuantao Fan är knuten till Volvo Technology Corporation.
Kontakt:
Yuantao Fan, doktorand i signal- och systemteknik, Högskolan i Halmstad, yuantao.fan@hh.se, 035-16 77 11
