Al-Azharskolan könsuppdelade idrottslektioner är en del av friskolans muslimska profil. I Skolinspektionens utredning hänvisar skolan till elevernas muslimska bakgrund för att motivera varför de delar på flickor och pojkar, ”enligt all beprövad erfarenhet skulle många elever utebli från Idrott och hälsa om flickor och pojkar skulle ha gemensam undervisning”.
Håkan Larsson har tagit del av beslutet och påpekar att de lärare som får komma till tals trots allt talar väldigt lite om religion.
– De använder samma språk som andra lärare i intervjustudier vi har gjort. De uppger att flickorna är rädda för pojkarna, att de inte vågar ta plats, att pojkar kan bli så våldsamma. Responsen i de andra fallen har varit att det är skolans uppgift att utmana traditionella könsmönster och försöka motverka detta. Att de inte kan låta pojkarna hålla på så. Men här blir det istället ett motiv för att skilja på pojkar och flickor.
Uppdraget att motverka traditionella könsmönster har varit en del av skolans arbete sedan läroplanen år 1994. I sina intervjustudier har Håkan Larsson tillsammans med andra forskare fördjupat sig i hur idrottslärare tar sig an den utmaningen.
– Det finns ytterst lite systematiskt arbete för att motverka traditionella könsmönster inom idrott och hälsa. De gamla normerna som fanns innan samundervisningens genomförande har fått leva kvar. Därför skiljer vi lätt på flickor och pojkar.
Kön ska inte spela roll
Fram till skolreformen 1980 hade Sverige till viss del könsuppdelad idrottsundervisning. Små barn hade idrott tillsammans men från och med årskurs 6 skildes de åt.
Linggymnastiken var länge den dominerande modellen. I början av 1900-talet började mer radikala gymnastikpedagoger, i huvudsak kvinnliga sådana, ifrågasätta Linggymnastiken och menade att barn borde ha friare ramar och inslag av lek i gymnastikundervisningen. Det utvecklades en kvinnlig gymnastikform som fick genomslag i skolan.
– Under stora delar av 1900-talet hade vi det här förhållandet med skild gymnastikundervisning där det också fanns skillnader i styrdokumenten för flickors och pojkars undervisning. Flickornas undervisning var mer estetiskt inriktad och handlade om vackra rörelser och rörelseuttryck. Pojkarnas fokuserade på fysisk träning och tävlingsmoment.
Så såg det ut fram till skolreformen år 1980 då samundervisning kom att förordas av dåvarande Skolöverstyrelsen. Eftersom det inte fanns någon annan skolverksamhet som var könsåtskild, varför skulle det gälla för idrott?
– Införandet av samundervisning gick parallellt med en utveckling i samhället i stort där den dominerande könspolitiken var att kön inte ska spela någon roll. Individens möjligheter ska gå först.
Könsramarna är starka
Tanken bakom samundervisningen var att flickor och pojkar skulle ha tillgång till samma undervisning och att ett kön inte ska förvägras något som erbjuds ett annat. Men i sina studier av dagens idrottsundervisning har Håkan Larsson kommit fram till att föreställningar om flickors och pojkars idrottande i stor utsträckning har överlevt.
– Föreställningen om att flickor skulle vara mer intresserade av gymnastik och dans och pojkar av bollspel och tävling är otroligt stark fortfarande. I fritidens idrottande har flickor kommit starkt inom olika bollsporter och lagidrotter men det verkar inte ha slagit igenom i skolan. Bollflickorna anpassar sig till gängse normer i skolan.
På så sätt har föreningsidrotten varit mera framgångsrik i att utmana könsnormer. I alla fall för flickor. Håkan Larsson tror att segheten i skolan beror på att det i stor uträckning är oklart vad målet med idrott egentligen är.
– Undervisningen ska skapa hälsomedvetna och i någon utsträckning kroppsligt kompetenta individer. Eftersom det är oklart vad det egentligen går ut på tror jag att eleverna hellre retirerar in i de här normerna som finns om kön och sexualitet. I föreningsidrotten är det oerhört tydligt vad som gäller, man ska bli bättre och vinna tävlingar. Där har tjejer överskridit de traditionella gränserna. Men det verkar vara svårare i skolan, könsramarna är oerhört starka vad gäller idrott.
Religion trumfar kön
Religion är också en aspekt som skolan ska beakta och det är en variabel som aktualiserats i fallet med Al-Azharskolan. Håkan Larsson ser det som ett exempel på när olika aspekter kan komma på kant med varandra.
– Min tolkning är att Skolinspektionen har beaktat krocken mellan religion och kön och valt att godkänna mot bakgrund av att muslimer är en utsatt grupp i samhället. Olika saker trumfar varandra. Hade det varit en skola som inte var religiös, då gissar jag att resultatet hade blivit ett annat, ”ni måste ta itu med de könsnormer som finns i undervisningen så att flickor och pojkar kan delta på samma villkor”.
Sarah Delshad är grundare till idéplattformen Muslimska feminister som inriktar sig på frågor som rör muslimsk identitet och muslimska kvinnor. Hon vill tona ner den religiösa kopplingen till könsuppdelad idrott och menar att frågan är större än så.
– Könssegregerad idrott är ingen religiöst grundad idé. Min snabba analys är att det givetvis förekommer på icke-muslimska skolor också. Jag tycker det är tråkigt att fenomenet per automatik görs till någon slags religiös diskurs när det också handlar om något allmänmänskligt.
Hon har varit aktiv i debatten som följde på Skolinspektionens beslut och blivit kontaktad av tjejer från icke-religiösa skolor som haft könsuppdelad idrott och varit nöjda med det.
– Skoltiden är en känslig tid, många kan känna sig utsatta. Idrott är inte vilken lektion som helst, den är väldigt fysisk med allt vad det innebär. Man behöver inte vara muslim för att inte tycka att det alltid är trevligt. Det handlar om att skapa trygga rum, lektioner där flickor vill vara närvarande.
Ytterligare polarisering
Sarah Delshad menar att tonen i debatten stundtals har varit hård och att resultatet blir ytterligare polarisering mellan religiösa och icke-religiösa värderingar.
– Det blir en oerhört onyanserad retorik där det bara finns bara ett spår. Det är en underliggande ton av att religion kuvar flickor och deras rättigheter. I debatten har det blivit tal om någon slags utsatthet för de här barnen och det har förstorats upp till en nivå som nästan är absurd.
Hon säger ”nog” eftersom ingen ännu har belyst vad de berörda ungdomarna tycker. Sarah Delshad menar att det är ett klassiskt problem.
– Jag är givetvis också delaktig i det, det är jag den första att erkänna. Jag har stått i Aktuellt och fört en dialog med en politiker över huvudet på dessa ungdomar. Det man naturligtvis skulle göra i det här fallet är att prata med dem. Vad tycker du, är det bra, är det dåligt, hur känns det för dig, är det tryggt för dig, vill du ha det såhär? Man tappar kärnan i det.
Håkan Larsson efterlyser också en problematisering av synen på könsuppdelad idrottsundervisning. Problemen får inte en automatisk lösning genom att man gör på det ena eller andra sättet.
– Pojkar och flickor är både inom och mellan grupperna oerhört heterogena. Om det nu är så att vi vill ha ett samhälle där individer ska prioriteras framför kategorier som till exempel kön då måste väl ändå grundläget vara samundervisning där man ibland jobbar med gruppindelningar som kan se ut på olika sätt. Många pojkar skulle till exempel må oerhört bra av att slippa andra pojkar. Men det är aldrig snack om. Det är alltid pojke-flicka-uppdelningen som vi fastnar vid.
Text: Cecilia Köljing på uppdrag av Forskning.se
När forskarna i Uppsala nu summerar konfliktläget i världen 2016 är det tydligt att USA är inblandat i vår tids allra värsta krigshärdar, säger professor Erik Melander, ledare för UCDP.
– I flera av de konflikter där USA har haft som mål att dra sig ur och minska sitt deltagande, har situationen på marken istället gjort att den amerikanska inblandningen återigen har ökat och nya offensiver har inletts, förtydligar han.
Flygbombningar mot IS och al-Qaida
Detta är fallet i exempelvis Afghanistan, där intensiteten i striderna de senaste två åren varit den högsta sedan Sovjetunionens ockupation på 1980-talet. Obamas uttalade mål var att när han lämnade Vita huset endast ha en mindre militär styrka på den amerikanska ambassaden i Kabul.
Istället har USA under det senaste året varit tvunget att skjuta på sina planer om att dra tillbaka de amerikanska soldaterna från Afghanistan. Det försämrade säkerhetsläget har gjort att flygbombningar och drönarattacker har intensifierats, och att de amerikanska trupperna återigen befinner sig i strid med Talibaner, Islamska Staten (IS) och al-Qaida.
Även om antalet döda i organiserat våld i världen inte har fortsatt att öka de senaste åren befinner vi oss i en period där fler människor dör i väpnad konflikt än under någon annan period sedan kalla krigets slut. I den allra blodigaste av dessa konflikter, inbördeskriget i Syrien, genomför USA sedan 2014 flyg- och drönarattacker mot IS.
Dessutom stödjer USA, med vapen och träning, olika väpnande grupper som kämpar mot IS men som också står i opposition till Assadregimen.
Krigföring utan bestående positiva resultat
– På liknande sätt har flygbombningar mot IS och al-Qaida i länder som Irak, Jemen, Libyen, Somalia och Pakistan ökat lavinartat de senaste åren, dessvärre med många civila offer som följd, säger Melander. I samtliga av dessa länder, förutom Pakistan, finns dessutom amerikanska specialstyrkor på plats på marken.
Sammantaget lämnar Obama efter sig ett arv av direkt amerikansk inblandning i ett flertal krig som ser ut att förvärras snarare än att gå mot någon fredlig lösning. Det är svårt att peka på några bestående positiva resultat av USA:s krigföring runt om i världen inom ramen för det så kallade kriget mot terrorismen, som inleddes som en motåtgärd efter al-Qaidas terrorattacker mot USA i september 2001.
– Den dystra situationen kan naturligtvis inte enbart skyllas på Obama. Han har inte haft en lätt uppgift. Men när vi går in i 2017 är det ändå nödvändigt med en kritisk utvärdering av USA:s krigföring, avslutar Melander.
Kontakt: Professor Erik Melander, 018-471 61 07 eller 070-425 04 62, erik.melander@pcr.uu.se
Området 8-fjordar utgörs av fjordarna mellan och innanför öarna Tjörn och Orust i Bohuslän. Området omfattar fem kommuner och här finns en lång tradition av fiske. I slutet av 1970-talet kollapsade dock de kustnära bestånden av torsk, kolja, vitling och andra bottenlevande fiskarter till följd av överfiske. När bottenfisken inte kom tillbaka tog bekymrade invånare kontakt med sin kommun, vilket 1999 blev uppstarten till samarbetet 8-fjordar.
Läget ansågs kräva hårda fiskerestriktioner. 2010 gjordes ett litet område fiskefritt, och i ett större område blev fisket kraftigt begränsat. Under hela samarbetsperioden har allmänheten och intressenter som fritidsfiskare och företagare informerats och involverats.
– 8-fjordar kan vara det första området i Europa där ekosystemansatsen inom fiskförvaltning tillämpas fullt ut. Här har intressenter och allmänheten mer att säga till om än i andra kustområden i Sverige och Europa, säger Andreas Bryhn, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och en av författarna till studien.
Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet Ekosystemansatsen innebär att man tar hänsyn till hela ekosystemet och syftar till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
– Även om fjordmiljön är kraftigt påverkad i 8-fjordar, kan sättet att arbeta med problemen ses som ett föregångsexempel för andra kustområden, men även för insjöar och vattendrag. Ekosystemansatsen har stöd i EU-lagstiftningen, och det är på liknande sätt som EU vill att havsmiljöfrågorna ska hanteras i framtiden, säger Andreas Bryhn.
8-fjordssamarbetet omfattar inte enbart fisk. Ålgräsängarna, där fisken kan föröka sig, hitta föda och växa upp, minskade med cirka 60 procent mellan 1980-talet och år 2000 i Bohuslän. Ålgräsängarna har inte återhämtat sig och 8-fjordar jobbar med att sprida information om situationen. En målsättning är att 8-fjordars samarbetspartners ska skapa bättre förutsättningar för ålgräset.
Fler vinner på ekosystem i balans Även andra fjordmiljöfrågor som vandringsvägar och lekområden för öring, vattenkvalitet, övergödning, nedskräpning, miljögifter och rovdjur som skarv och säl hanteras inom 8-fjordarsamarbetet. Ambitionen är också att skapa förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv med bland annat turism och musselodlingar, vilka gynnas av fjordekosystem i balans.
SLU:s studie har genomförts eftersom 8-fjordar år 2014 valdes ut som svenskt pilotområde för ekosystemansatsen av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). HaV har fått regeringens uppdrag att ta fram en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas. Erfarenheterna från 8-fjordar kan komma med idéer om hur ekosystembaserad fiskförvaltning skulle kunna utvecklas på lokal nivå i övriga Sverige.
Bemannade rymdfärder genererar en hel del avfall, som mestadels består av matförpackningar (papper, polyetenplast, aluminiumfolie samt oäten eller fastkletad mat), kläder (byts när de börjar lukta och slängs då i avfallet), handdukar, mänskligt avfall, och pappersprodukter.
Vid kortvariga rymdresor eller vid rymdaktiviteter relativt nära jorden (exempelvis vid internationella rymdstationen, ISS) kan avfallet samlas i en behållare som brinner upp vid återinträdet till jordens atmosfär. Men vid den planerade resan till Mars som NASA förbereder sig för kan man inte ha den strategin, här gäller det att utveckla tekniker som omvandlar avfallet till en resurs.
USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart, Nasa, har inrättat en plan i tre steg för att skicka människor till Mars. Förhoppningen är att sätta en fot på den röda planeten innan 2030.
Stina Jansson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet ska forska i sex månader vid NASAs labb på Kennedy Space Center (KSC) i Florida. Hennes arbete kommer att vara kopplat till det större projektet ”Trash-to-Gas” som NASA driver som del av förberedelserna inför resan till Mars. Den huvudsakliga målsättningen med ”Trash-to-Gas” är att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall till gas och kol.
– Det känns otroligt spännande och lite overkligt säger hon.
Stina Jansson kom i kontakt med forskarna vid NASA i samband med att hon besökte University of Central Florida (UCF) i Orlando i februariför att diskutera möjligheterna till en längre forskningsvistelse vid en icke-akademisk institution, finansierad av Vinnova via programmet VINNMER Mobility for Growth.
– Tanken att åka på en gästforskningsvistelse utomlands har funnits ganska länge men det var inte förrän vi besökte släktingar i Orlando som idén att åka just hit väcktes. Jag tog kontakt med forskare vid universitetet och genom diskussioner med dem och under mitt besök på UCF och NASA/KSC i februari så insåg vi att vi hade många gemensamma forskningsintressen, och projektplanerna klarnade.
Avfallsbehandling i tyngdlöshet
Projektets titel är ”Termisk behandling av avfallsmaterial till kolmaterial och gasformiga bränslen” och kommer att fokusera på omvandling av avfall till användbara resurser som gas (som kan användas som bränsle) och kol (som odlingsmedium exempelvis).
Stina Jansson, miljökemist från Umeå universitet ska vara med i förberedelserna inför resan till Mars Foto: Ulrika Bergfors
Stina Jansson kommer att tillföra två tekniker – torrefiering och mikrovågsassisterad pyrolys – till den metodutvärdering som redan påbörjats inom ‘Trash-to-Gas’. Projektet kommer även, i samarbete med Swedish Space Corporation (SSC), att undersöka hur avfallsbehandlingsteknikerna beter sig i tyngdlöshet. Den teknik som NASA hittills fokuserat mest på i sina tester fungerar nämligen inte utan gravitation.
Det är inte bara avsaknaden av gravitation som är en utmaning, rent allmänt är det svårt att uppnå en effektiv process i liten skala. Den eller de processer NASA väljer att använda sig av måste även fungera med minimal insats från astronauterna, och de får naturligtvis inte generera giftiga gaser/material eller på annat sätt medföra en risk för besättningen. Detta ska om möjligt göras utan gasreningstekniker.
All dålig lukt måste elimineras
– Det ligger även en stor utmaning i att på ett bra sätt nyttja dessa komplexa utgångsmaterial. De flesta småskaliga termiska processer körs på mer homogena material och på endast en typ av material. I det här fallet är den totala avfallsmängden en mix av olika typer av avfall.
Sist men inte minst så är astronauternas allmänna välmående mycket viktigt vilket gör att dålig lukt från avfallet och den hanteringsmetod man använder sig av inte får förekomma.
Vad är målet med forskningen och utbytet för dig personligen?
– För mig som forskare och i det här skedet i min karriär så är det här en fantastisk möjlighet att ytterligare vidga mitt nätverk och knyta nya kontakter. NASA har ett flertal intressanta miljötekniska forskningsprojekt som skulle vara intressant att få lära sig mer om och kanske tillämpa på svenska problemområden inom miljöområdet, exempelvis förorenad jord eller sediment.
Om projektet: Vinnova VINNMER ”Marie Curie Academy Outgoing mobility” beviljar Stina Jansson ett anslag på 1,445 miljoner kronor för ett mobilitetsprojekt med NASA/KSC som värdorganisation och i samarbete med UCF och SSC, med start 20170401. Projektets namn: ”Termisk behandling och hygienisering av avfall till kolmaterial och gasformiga bränslen”
Kontakt: Stina Jansson, universitetslektor vid Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 76 22 (under semestern nåbar per mejl)
E-post: stina.jansson@umu.se
Det tillhör inte vanligheterna att Stockholms universitet anordnar presskonferenser när en studie har publicerats, men i december 2016 bjöd de in till en sådan för att presentera en artikel som publicerats i den ansedda tidskriften Nature-tidskriften Scientific Reports. Studien är en kartläggning av sex djurarters tiaminnivåer på 45 platser i världen.
Tiaminbrist och fågeldöd i Östersjön
2009 kunde forskargruppen för första gången visa ett samband mellan tiaminbrist och fågeldöd i Östersjön. Nu har man gått vidare och resultaten tyder på att bristen finns hos flera djurarter över hela norra halvklotet. Allvarligast är läget i Östersjön, men det börjar få konsekvenser även på Island. Kanske är det också en bidragande orsak till den globala nedgång i djurlivet som pågår.
– Vi bedömer att tiaminbrist kan vara en viktig förklaring till att många djurpopulationer har minskat så kraftigt de senaste decennierna, säger Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet.
I studien från 2016 har Lennart Balk och hans kolleger undersökt tusentals musslor, fåglar och fiskar i 45 geografiska områden på norra halvklotet. I Sverige, England, USA, Kanada och Island. De kunde konstatera allvarlig tiaminbrist hos sex av sju studerade arter: Blåmussla ((Mytilus Edulis), ejder (Somateria mollissima), europeisk ål (Anguilla anguilla), amerikansk ål (Anguilla rostrata), atlantlax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta).
Den sjunde undersökta arten, sill (Clupea harengus) visade däremot inte på tiaminbrist.
Tiaminbristen hade orsakat sämre hälsa med förändrade organstorlekar, dåliga blodvärden och sämre immunförsvar. Tiaminbrist leder också till att reproduktionsförmågan försämras.
Molekylen tiamin kallas också vitamin B1 och är en av de 13 vitaminer som vi behöver få i oss via kosten. Kroppen har svårt att lagra tiamin och därför måste vi ständigt tillföra ämnet. Det finns gott om det i till exempel kött och bönor och i Sverige berikas även spannmål.
Neurologiska problem och till slut död i kramper
Alla våra celler är beroende av tiamin för sin energiomsättning och därför leder brist till många olika symptom. Det första som märks är neurologiska problem i form av förvirring och svårigheter att röra sig. I samband med att immunsystemet också påverkas negativt ökar risken för infektioner av virus, bakterier, svamp och parasiter. Fortsätter bristen leder det till döden i kramper.
Eftersom alla flercelliga organismers celler är byggda på samma sätt som våra ger tiaminbrist hos djur liknande symptom. Det tog Lennart Balk fasta på i början av 2000-talet när han forskade om miljögifter och började träffa på fåglar i skärgården som låg och dog i kramper.
– Jag har stor erfarenhet av att vara ute i naturen och fick direkt en känsla av att det här var mycket värre än något jag har jobbat med tidigare. Om du ser att djur dör i neurologiska skador i vår yttre miljö så måste något vara fel. Det är någon påverkan.
Lax, ål och blåmussla har brist på tiamin
Sedan dess har Lennart Balk och hans kollegor fokuserat på att gå till botten med saken. De noterade att sjuka fåglar som fick tiamin snabbt tillfrisknade och kunde sedan i en studie 2009 konstatera att tiaminbristen var utbredd bland gråtrut och ejder, två arter som också minskat kraftigt i antal.
Den nya studien som presenterades på presskonferensen visar att även arter som lax, ål och blåmussla har låga nivåer av tiamin. Det ger fler pusselbitar till problematiken. Den hårt drabbade ejdern har just blåmussla som huvudföda. De låga nivåerna av tiamin i ålen kan vara en förklaring till att det idag bara finns några enstaka procent kvar av det tidigare ålbeståndet.
Presskonferensen på Stockholms universitet lockade ett 40-tal personer, men långt ifrån alla var journalister. Där fanns representanter för de privata stiftelser som hittills finansierat forskningen och många var också på plats för att de sympatiserar med gruppen. Det här är nämligen en forskning som har både fans och motståndare.
B-vitaminbristen en ledtråd
Några skärgårdsbor i lokalen vittnade om tystnaden som har lagt sig över öarna längs Östersjökusten. Fågelkolonier med tusentals individer som funnits i generationer har raderats ut under de senaste 20 åren och de boende upplever att de bevittnar en ekologisk katastrof från första parkett. B-vitaminbristen är en ledtråd som de menar att samhället måste göra mer för att gå till botten med.
Statliga verk och departement har hittills valt att inte satsa på forskning om tiaminbrist. Många är visserligen överens om att en eller flera okända miljöfaktorer påverkar artbestånden, men steget från det till att peka ut tiaminbrist som orsak är för långt, menar kritiska forskare. Lennart Balk tror att motsättningarna i frågan beror på skillnader i forskningstradition.
– Ekologisk forskning är inriktat på populationer och inte på biokemisk analys, men jag tror det är viktigt att inte bara prata om populationer. Min dröm var från början som många andras, jag jobbade med ekologi och satt i Alaska med kikare och tittade på vargar nere i dalen, men jag insåg att jag kommer aldrig att förstå kärnan i miljöstörningar om jag inte går ner i lägre organisationsnivåer, där man tittar på vävnader och celler.
Mänskliga aktiviteter bakom miljöförändring
Olika synsätt visade sig också när det svenska laxbeståndet drabbades av massdöd under sommaren. Orsaken är oklar och teorierna handlar om alltifrån naturliga händelser till tiaminbrist. Statens veteriärmedicinska anstalt undersöker nu döda fiskar för att komma underfund om vad de drabbats av, men deras resultat är inte klara än och man vill därifrån inte uppge om man också tittar på tiaminnivåer.
Målet för Lennart Balk och hans forskargrupp är att komma åt orsaken till varför tiamin i varierande grad tycks fattas på många platser i ekosystemet. Mycket tyder på att det rör sig om en miljöförändring som beror på mänsklig aktivitet och Lennart Balk har tankar kring vad det kan handla om, men vill inte prata om det.
– Skulle jag säga något om det, då låser jag diskussionen. Det är bättre att ge olika alternativ och hålla dörren öppen, det är så det ska vara. Det värsta vi kan göra är att få för oss något och arbeta efter en hypotes och sedan efter x antal år inse att det var fel, det här var en återvändsgränd. Då är det bättre att det går lite långsamt framåt men med säkra steg. Den här artikeln är ett steg i den riktningen.
Den senaste studien visar också att det finns behov av mer forskning, enligt Lennart Balk.
– Mitt viktigaste budskap från den här presskonferensen är att vi slutar att förneka den här bristen i ekosystemet och istället försöker ta tag i problemet och förstå den bakomliggande mekanismen. Vi svävar alla i ovisshet och det beror på att alldeles för lite forskning är gjord. Vi måste ta reda på det här helt enkelt.
Exploatering av naturresurser såsom skogsbruk, oljeutvinning och skötselmetoder kan ha snabbare och större påverkan på renpopulationer än klimatförändringar, visar en studie ledd av Alessia Uboni, postdoktor vid Umeå universitet.
Effekten av global uppvärmning bör dock inte glömmas bort eller underskattas, eftersom renar är anpassade för kyla och därför känsliga för temperaturökningar.
– Genom att förstå vad som driver svängningar i renarnas antal kan vi utveckla välgrundade regler och förvaltningsprogram och arbeta med att förhindra eller åtminstone minska de fotavtryck vi gör i vår natur, säger Alessia Uboni, postdoktor vid Umeå universitet vid tidpunkten då studien genomfördes.
Lokala faktorer lika starka som klimatförändringar
– Dessutom kan vi skydda det traditionella levnadssättet för många ursprungsbefolkningar som är beroende av renar för sin försörjning. Ett Arktis utan renar skulle inte vara ”riktigt arktisk längre”.
Det har under de senaste åren hävdats att renhjordarna runt Arktis håller på att kollapsa på grund av klimatförändringar. Detta påstående är nu motbevisat av forskare från flera nordiska universitet. De har funnit att antalet renar i Europa och Ryssland endast delvis styrs av klimatet.
Faktorer på lokal skala och på kort sikt har lika mycket inverkan på renpopulationernas status och kan dessutom ha snabbare och mer dramatiska effekter än klimatförändringar.
– Några exempel är skogsexploatering, olje- och gasutvinning, gruvdrift och dammbyggen, för att bara nämna några. Alla dessa aktiviteter minskar det tillgängliga området där renarna kan hitta sin mat eller röra sig på ett smidigt sätt”, säger Alessia Uboni.
Klimatet spelar liten roll för populationsförändringarna
Från Norge till Kamchatka har både antalet vilda och domesticerade renar varierat kraftigt under de senaste decennierna, men mönstret skiljer sig kraftigt mellan populationer. I Ryssland drev kollapsen av Sovjetunionen, och därmed slutet av statligt stöd till jordbruksprogram, några domesticerade hjordar nästintill utrotning.
Några vilda populationer drabbades också, eftersom folk började ha jakt som huvudsaklig källa till försörjning. Å andra sidan har vissa populationer kunnat kämpa sig igenom denna period.
– Klimat spelade en liten eller ingen roll i dessa populationsförändringar. Både i Europa och Ryssland har nationella strategier för hantering och en ökat utnyttjande av nordliga ekosystem, antingen i form av turism eller utvinning av naturresurser, sannolikt bidragit till att påverka antalet renar, säger Alessia Uboni.
Många förväntar sig att klimatet är den drivande kraften av antalet djur och växter som breder ut sig i nordliga ekosystem. Faktum är att dessa områden är mycket känsliga för klimatförändringar, eftersom allt levande här är anpassade till kalla miljöer.
Kontakt: Alessia Uboni, nuvarande arbetsplats SLU i Uppsala
E-post: auboni@mtu.edu
I Sverige avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. Flest lovar att börja äta hälsosammare, stressa mindre, komma igång med träningen eller läsa fler böcker. Hur väl svenskarna håller dessa löften är dock mindre känt. Forskare vid Stockholms universitet kommer därför att dra igång en ny studie till nyårshelgen genom att kartlägga svenskarnas nyårslöften.
– Det är en vanlig föreställning att nyårslöftena snabbt bryts, men faktum är att 71 procent av amerikanerna fortfarande håller fast vid sitt löfte efter en vecka. Vid sex månader är andelen nere på ungefär 46 procent. Ett nyårslöfte fungerar utmärkt som inspiration men det krävs fortfarande konkreta steg och ansträngning, säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.
Det tar 66 dagar att skapa en vana
Tidigare forskning visar att det är mödosamt att genomföra en beteendeförändring, särskilt i början, men efter ett tag nås en platå när förändringen har blivit en vana. Det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en vana, visar en studie av forskare vid University College London som publicerades i European Journal of Social Psychology 2010.
– Vår studie har två syften, dels att kartlägga vilka nyårslöften svenskarna har, dels att varje månad följa upp hur det faktiskt går för deltagarna. Vi kommer att använda den senaste forskningen för att se hur det går att maximera möjligheten att lyckas med sitt nyårslöfte och hur man ska tackla bakslag, säger Per Carlbring.
Studien bygger delvis vidare på tidigare studier vid Psykologiska institutionen kring prokrastinering (uppskjutarbeteende) och delvis på behandlingsstudier (där fysisk aktivitet och hälsosamt leverne uppmuntras).
Vill du vara med i studien?
För den som själv önskar delta i studien för att se om det går att leva upp till det egna nyårslöftet finns möjlighet att anmäla sig på mittnyarslofte.se mellan 27 december och 3 januari.
Det nya mikroskopimetoden ger positionen för individuella molekyler på nanometerskala och behöver bara ett fåtal fotoner för att bestämma positionen för varje molekyl. De låga laserintensiteten gör att metoden är lämplig för levande celler och även att enstaka molekyler kan följas mycket längre än med tidigare metoder
– Genom att följa molekylens rörelser med en ihålig laserstråle som inte belyser molekylen när den är mitt i fokus, kan vi använda fotonerna från molekylen på ett optimalt sätt. Vi behöver bara korrigera positionen på lasern när molekylen flyttar på sig, säger Johan Elf, professor vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Den optiska uppställningen som krävs för att metoden ska fungera är mycket komplicerad. Till exempel måste laserstrålens position korrigeras på miljondelars sekund, vilket gör att alla beräkningar måste göras med specialbyggda elektroniska komponenter, eftersom alla dataprogram skulle vara för långsamma.
Kontakt: Johan Elf, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, SciLifeLab, Uppsala universitet johan.elf@icm.uu.se, 018-471 46 78, 070-980 31 35
Det är svårt att få grepp om hur omfattande matsvinnet i Sverige är. Chalmersforskaren Kristina Liljestrand använder en illustration med 23 000 lastbilar uppställda på rad – fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll. För att passera alla lastbilar måste man ta sig 43 mil, vilket motsvarar sträckan mellan Göteborg och Södertälje.
En bild av svenskt matsvinn: 23 000 lastbilar uppställda på rad – fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll.
– Otroligt mycket livsmedel slängs idag. Mest matsvinn kommer från konsumenter, men nästan lika mycket försvinner i logistiksystemen. Och det är genom att påverka logistiksystemen som vi kan se till att maten håller bra kvalitet och hållbarhet hela vägen ut i butiken, säger hon.
Det är här Kristina Liljestrands forskning kommer in. De senaste åren har hon rett ut hur aktörer i livsmedelsförsörjningskedjan kan arbeta för att minska sin miljöpåverkan – både när det gäller matsvinn och utsläpp från transporter.
Samarbete i livsmedelsförsörjningskedjan avgörande
Hennes arbete är på många sätt unikt, eftersom logistiklösningar på svinnproblemet är ett relativt outforskat område. Sedan tidigare finns ingen överblick kring vilka möjligheter aktörerna i försörjningskedjan har för att minska svinnet – vilket är just vad Kristina levererar i sin doktorsavhandling.
– Logistiksystemen är det som binder samman allt, från produktionen av livsmedlen tills de kommer ut i butikerna. Vi måste förstå hur man kan arbeta här för att minska matsvinnet, säger hon.
Genom en omfattande studie bland producenter, grossister och detaljister har hon identifierat nio förbättringsåtgärder.
– Jag beskriver åtgärderna, logistikaktiviteterna och vilka aktörer som är inblandade. Sammanställningen kan ses som ett smörgåsbord för de aktörer som vill arbeta för att minska matsvinnet, säger hon.
En viktig slutsats är att samarbete i hela livsmedelskedjan är avgörande.
– När det gäller svinn är flera steg i livsmedelskedjan involverade, därför är det svårt för enskilda aktörer att själva minska svinnet. Det krävs samarbete för att få effektiva system hela vägen, så att livsmedlen kommer ut i butikerna i tid, säger hon.
Jakt på transportutsläpp
I den andra delen av sin forskning har Kristina granskat hur miljöpåverkan från transporter i livsmedelslogistikkedjan kan minskas. Genom att titta på aspekter som fyllnadsgrad (hur väl utrymmet i pallar, lådor och lastbilar utnyttjas) och andelen intermodala transporter (där vägtransport kombineras med järnväg eller sjöfart) har hon identifierat vilka sändningar som är effektivast att arbeta med, och hur det bäst kan göras.
Resultatet är två ramverk som ger god hjälp i jakten på att minska transportutsläppen.
– Många logistiksystem är oerhört stora och komplexa, och det kan vara svårt att veta var man ska börja. De ramverk jag har tagit fram ger aktörerna verktyg för att själva kunna se vilka faktorer i deras system som påverkar transportutsläppen, säger hon.
Kristina har dessutom tagit med ett ekonomiskt perspektiv, genom att hennes forskning även visar vilka besparingar de olika åtgärderna ger. För en sak står klar: det går att tjäna pengar på att öka fyllnadsgraden och satsa på mer intermodala transporter.
– Om man jobbar med att minska sin miljöpåverkan sparar man ofta även på kostnaderna, säger hon.
Matsvinnet i Sverige
2012 slängdes 1,2 miljoner ton mat i Sverige. Drygt hälften, 622 000 ton, var så kallat onödigt matavfall eller matsvinn – det vill säga mat som hade kunnat ätas om den hade behandlats annorlunda. Det motsvarar 65 kilo onödigt matavfall per person och år.
Den största delen av det onödiga matavfallet kommer från hushållen, men mycket mat försvinner även i logistikkedjan på väg ut till konsumenterna. 2012 stod hushållen för strax under hälften, 270 000 ton, av det onödiga matsvinnet. I logistiksystemen – från den industriella produktionen tills livsmedlen lämnar butikshyllorna – försvann 234 000 ton mat i onödan. Resterande 118 000 ton kom från restauranger och storhushåll.
Produktionen av den mängd mat som kastas varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 3 procent av den totala mängden utsläpp av växthusgaser i Sverige.
Källa: Naturvårdsverket (2014), Matavfallsmängder i Sverige
Kristina Liljestrand är teknologie doktor på Chalmers, institutionen Teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service management and Logistics. Hennes forskningsområde är grön livsmedelslogistik. Hennes avhandling, som publicerades i december 2016, heter Reducing the environmental impact of food products logistics systems. Kristina Liljestrand fick Renovas miljöpris 2015 för sin forskning kring minskat matsvinn.
Jordbruksmark, i storlek som Tyskland och nästan dubbelt så bördig som världsgenomsnittet, försvinner fram till år 2030 om inget görs nu. Området beräknas stå för nästan fyra procent av den globala odlingen av livsmedel. Maten som produceras här skulle vara tillräckligt för att ge mer än 300 miljoner människor 2500 kalorier per dag i ett helt år.
– Den globala urbaniseringens konvertering av odlingsmark, och vad den innebär för vår förmåga att försörja oss med mat, har varit en bortglömd fråga, säger Stephan Barthel.
Megastäderna växer snabbt
Särskilt i Asien och i Afrika växer massiva megastäder upp i expressfart. Och år 2050 väntas hela 70 procent av världens befolkning bo i städer.
I Kina väntas storstäderna explodera i invånarantal och en miljard människor kommer att bo i kinesiska städer inom överskådlig framtid. Kina ensamt kommer att stå för fjärdedel av den totala globala förlusten av åkermark.
– Bördig åkermark tenderar att finnas i floddalar eller deltaområden som till exempel Yangtze-flodens delta nära Shanghai. Regionalt kan man inte alltid kompensera för produktionsförlusten och i förlängningen kan detta påverka hela det globala livsmedelssystemet, säger forskaren Bren d’Amour från Mercator Research Institute i Berlin.
Egypten förlorar en tredjedel av åkermarken
Studien visar också att konflikten mellan urbanisering och livsmedelsproduktion kan skilja sig markant från en global region till nästa.
I vissa regioner i Afrika och Mellanöstern konverterar de snabbt växande städerna en betydande del av den inhemska åkermarken, länder redan hårt drabbade av hunger och livsmedelsbrist.
I till exempel Egypten, kommer landet att år 2030 ha förlorat ungefär en tredjedel av sin åkermark på grund av urbanisering. Även för länderna runt Victoriasjön, Nigeria och Pakistan ser förlusterna ut att bli betydande.
– Då småbrukare, som tenderar att hålla matpriser låga, slås ut kan livsmedelstryggheten minska med ökat importberoende från en global marknad med fluktuerande prissättning, säger Stephan Barthel.
Stadsplanering har blivit världspolitik
– Här tillkommer också sårbarheten många av dessa länder har på grund av effekterna av klimatförändringen, samt de större svårigheter som landsbygdsbefolkningen har att få fotfäste på arbetsmarknaden i storstäderna.
I Indien, världens näst folkrikaste nation, kommer urbaniseringen inte att minska åkermark lika dramatiskt. Fast det är ändå så många som 900 miljoner människor som beräknas bo i Indiens städer om 40 år.
– Stadsplanering har blivit världspolitik. Beslutsfattare måste ta ansvar för en stadstillväxt som kan behålla existerande jordbrukssystem och småbrukare, och samtidigt bevaka småbrukarnas tillgång till urbana marknader, säger Felix Creutzig, direktör på Mercator Research Institute i Berlin.
Referens: Bren d’Amour, C. B., Reitsma, F., Baiocchi, G., Barthel, S., Güneralp, B., Erb, K-H., Haberl, H., Creutzig, F., and Seto, K C. (2017). Future Urban Land Expansion and Implications for Global Croplands. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, DOI:
Kontakt: Stephan Barthel, forskare i hållbar stadsplanering vid Högskolan i Gävle och vid Stockholm Resilience Centre Tel: 076 360 57 05 E-post: stephan.barthel@hig.se
– Syftet med min forskning är att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna, alltså principer som påverkar deras arbete, och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna, berättar Anette Lundin. Hon är adjunkt i socialpsykologi vid Institutionen för hälsa och lärande.
– Jag har tagit reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar samspelet mellan de två logiker, alltså principer, som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. De två verksamhetsprinciperna är en ekonomisk logik och en omsorgslogik.
Anette Lundin har haft som avsikt att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det arbete de utför.
Problematiserar vad som styr omsorgen av de äldre
– Jag har också velat belysa och problematisera vad som styr omsorgsarbetet samt att analysera hur personalen förklarar sina prioriteringar. Och hur det i sin tur påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra praktiska prioriteringar i sitt arbete inom äldreomsorgen.
Det Anette kommit fram till är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.
– Med min avhandling vill jag visa vikten av att förstå logiker som vertikala, i det här fallet från politisk nivå till chefsnivå, och till praktisk nivå istället för horisontellt uppdelade exempelvis professionslogik och en styrningslogik
Den senare synen kan bidra till missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas som att de gäller mellan personal och chef, medan de egentligen handlar om ett samspel mellan olika värderingssystem.
Anette Lundin disputerar fredag den 13 januari kl 13.00, i Insikten, Portalen, Högskolan i Skövde. Anette, som är doktorand vid Högskolan i Skövde, är också knuten till Jönköping University, Hälsohögskolan, Forskarskolan Hälsa och välfärd, Välfärd och socialvetenskap, varifrån hon kommer att få sin doktorstitel.
Kontakt:: Anette Lundin, Adjunkt i socialpsykologi, Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde. Tfn: 0500 – 44 82 46 E-post: anette.lundin@his.se
Svenska arkeologer arbetade i Grekland långt innan Svenska institutet i Athen 1975 fick rätten till egna utgrävningar. Dokumentationen från dessa tidiga undersökningar hamnade ofta i privata arkiv och fyndmaterialet splittrades mellan olika museer och arkeologiska magasin i Grekland och i Sverige, där avsaknad av systematisk inventering har försvårat forskning kring materialet.
För att öka tillgången till källmaterialet och förbättra möjligheterna till interdisciplinär forskning skapades databasen PRAGMATA vars huvudsakliga målgrupp är forskare och studenter. Inom ramen för projektet har en stor del av det arkeologiska materialet nu inventerats, organiserats och digitaliserats. Därtill har tidigare befintliga databaser och annan digital information konverterats till ett modernt databasformat och inkorporerats i PRAGMATA. Samtlig dokumentation har inventerats, förtecknats och lagrats enligt svensk arkivstandard på Svenska institutet i Athen där den kan konsulteras av forskare.
– Ett allvarligt problem som Svenska institutet i Athen har brottats med i årtionden, nämligen att man inte har haft tillgång till dokumentationen från flertalet arkeologiska projekt och/eller inte kunnat koppla denna information till befintliga fynd, är nu äntligen borta. Jag ser fram mot ökad forskning kring svenska utgrävningar i Grekland, säger Arto Penttinen, avgående direktör för Svenska institutet i Athen.
Direkta kopplingar mellan olika källor
PRAGMATA är ett resultat av infrastrukturprojektet Arkiv och databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland vid Svenska institutet i Athen. Projektet har finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och medfinansierats av Gustavianum (Uppsala universitetsmuseum), institutionen för Arkeologi och antik historia, Uppsala universitet samt Svenska institutet i Athen.
Strukturerna i de äldre databaserna har behållits i PRAGMATA för att underlätta för forskare med kunskap om gamla databaser att göra specifika sökningar medan andra användare kan göra mer generella sökningar.
– Vi har använt modern databasteknik och en avancerad sökmotor för att göra ett väldigt komplext material sökbart och möjliggöra en flexibel visualisering av informationen, säger Hans Liss, systemarkitekt och PRAGMATAS databasutvecklare.
PRAGMATA innehåller information om arkeologiskt material, förvaring, kontextuell information samt foton och länkar till delvis skannad och annoterad dokumentation vilket ger direkta kopplingar mellan olika källor som annars kan vara svåra att finna. Delar av dokumentationen som hittills varit otillgänglig, skör eller svår att koppla till utgrävningsmaterialet har prioriterats.
Avsikten är att i framtiden utöka PRAGMATA med ytterligare material från samtliga Medelhavsinstitutioner.
Andra människors ögon är en viktig källa till information om deras känslor och avsikter så väl som om viktiga skeenden i miljön runtomkring. Jämfört med andra tenderar personer med autismspektrumtillstånd eller social ångest att titta andra i ögonen i lägre utsträckning, vilket kan förklara olika svårigheter som dessa personer har i vardagen.
Gränsdragningarna mellan social ångest och autismspektrumtillstånd är svåra idag. Många personer med autism har problem med social ångest och omvänt har många personer med social ångest autistiska symptom, om än mindre omfattande hos än hos personer som har autism. En stor utmaning för forskningen är därför att ta reda på vad exakt det är som skiljer de två tillstånden åt.
Fångade snabba blickskiften
I den nypublicerade studien undersökte forskargruppen hur en grupp tonåringar (25 personer) med diagnosen social fobi orienterade blicken mot bilder av mänskliga ögon som presenterades tillsammans med ett antal andra icke-sociala objekt. Ögonrörelserna mättes med hjälp av infrarött ljus. På så sätt kunde forskarna fånga mycket snabba blickskiften.
Trots att alla personerna hade social fobi, fanns det en stor variation i hur stark social ångest personerna hade. De varierade också i graden av autistiska symptom.
Resultaten visade att personer med höga drag av autistiska symptom tog längre tid på sig för att titta mot ögonen som visades på skärmen. Det tyder på att andras ögon inte fångar uppmärksamheten lika snabbt hos personer med höga autistiska drag.
Social ångest relaterat till socialt undvikande
Graden av social ångest var inte relaterad till hur snabbt man tittade mot ögon, utan snarare till hur snabbt man tittade bort från ögonen efter att man hade fästat blicken på dem. Det sistnämnda tyder på att social ångest är specifikt knutet till undvikande av sådant som kan signalera ett socialt hot, som andras ögon.
– Vår studie tyder alltså på att autistiska drag och social ångest är kopplade till olika processer i hjärnan. Medan autism är relaterat till problem med att rikta uppmärksamheten snabbt mot viktiga sociala stimuli, verkar social ångest vara relaterat specifikt till socialt undvikande, säger Johan Lundin Kleberg, doktorand vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
Studien visar att dessa processer tar sig uttryck i barns ögonrörelser, och på en tidsskala som skulle vara mycket svår att observera med blotta ögat.
Även om vi kanske mest förknippar julmat med skinka och köttbullar så har fisk och skaldjur länge funnits på de svenska julborden. De flesta vegetariska inslagen är i allmänhet av senare datum. I äldre tider dominerade de inlagda och insaltade maträtterna, innan kyl och frys ingick i kökets basutrustning var färsk mat sällsynt på vintern.
Fiskar fetast i juletid
Att fisk varit vanligt vid jul har flera orsaker; en är att många fiskar är fetast och godast då. Förutom lutfisk och sill har det serverats abborre, sik, lax, gädda och ål på julborden i Sverige. Men innan vi börjar planera för helgens matfester utifrån vad som är gott är det bra att få koll på hållbarhetsaspekten.
− Ålen ska vi undvika idag, eftersom beståndet är hotat. Det är bättre att servera inlagd eller gravad makrill på julbordet, säger professor Carl André, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Att festa på räkor till nyår är också helt i sin ordning, de är både hållbara och goda i december. Och forskarna vill heller inte att vi glömmer krabban.
Gärna skaldjur men kolla laxen
−Våra svenska skaldjur är superfina till nyårsmiddagen, personligen tycker jag att krabba är bland det godaste, och här kan också blåmusslor och ostron lyftas, liksom de goda och lite lyxiga pilgrimsmusslorna, säger Kristina ”Snuttan” Sundell, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
Lax är populärt och gott både till jul- och nyårshelgen, och Kristina ”Snuttan” Sundell uppmanar oss att välja certifierad lax.
− Flera olika märkningar finns, till exempel KRAV och ASC, som tar hänsyn hur laxen är odlad, vad den fått för foder och så vidare. Så det gäller att kontrollera märkningen, även om många av de norska odlade laxarna idag är ASC- eller KRAV-märkta, säger hon.
Sill, makrill och skaldjur på hållbart julbord För ett julbord med hållbarhetstänk förslår forskarna sill, makrill och skaldjur.
− Sill och makrill är bra val. För de flesta arter finns populationer som har åtminstone gult ljus hos Världsnaturfonden WWF, säger Carl André.
Forskarna uppmanar konsumenterna att leta efter odlade fiskarter som är miljömärkta med ASC eller Krav och att titta på vad WWF och Naturskyddsföreningen föreslår.
– Det finns många fiskar som har flera olika ”ljus”, guiderna är inte bara ja eller nej för en viss art. Det är mer komplext än så om det är bra att äta dem eller ej, och beror på exempelvis fångstområde, fångstmetod och/eller odlingsmetod. Men jag slår gärna också ett slag för musslor och ostron av olika slag. Jättegott, säger Kristina Snuttan Sundell.
Lutfisken neutraliserar magsyran En fiskrätt som varit omtyckt festmat i Sverige i över 500 år är lutfisken. Det är torkad fisk som lagts i lut, sedan blötlagts och kokats. Lutfisken är känd sedan medeltiden, men finns idag huvudsakligen kvar i Sverige, Norge och Finland och tillhör ländernas jultraditioner. Lutfisk är dessutom basisk och hjälper till att neutralisera det överskott av saltsyra i magen som den feta julmaten kan orsaka.
Men konsumenterna bör vara uppmärksamma på vilken lutfisk de äter, all lutad fisk får inte godkänt av forskarna.
− Det beror på vilken art det gäller och vilket bestånd och hur de fiskas. Torsk från Barentshav och långa fiskad med långrev bör vara acceptabelt, säger Carl André.
Bäst är att alltid fråga i fiskeaffären vad det är för råvara till lutfisken.
I Göteborg har en hygiensjuksköterska besökt förskolor för att utbilda personalen och förbättra hygienrutinerna. Förskolorna uppmanades också att använda sig av riktlinjer för hur länge barn bör stanna hemma efter till exempel magsjuka och feber.
Rapportförfattarna jämför hur sjukfrånvaron utvecklas på förskolor som fått del av satsningen med utvecklingen av sjukfrånvaron på förskolor som vid samma tidpunkt inte fått del av den extra hjälpen. Sammantaget har insatsen inte minskat sjukfrånvaron.
Svårt upprätthålla hygienrutiner i stora grupper
– Sjukfrånvaron minskade varken i genomsnitt eller för olika åldersgrupper, säger Caroline Hall, som är en av rapportförfattarna. Barn i relativt små förskolegrupper med färre än 15 barn hade dock en liten signifikant minskning, cirka 5 procent, i sjukfrånvaro.
– Det är viktigt att påpeka att vi inte har information om i vilken utsträckning förskolorna faktiskt förbättrade sina hygienrutiner till följd av satsningen, säger Erica Lindahl, den andra rapportförfattaren. En förklaring till varför vi inte hittar några större effekter skulle kunna vara att det är svårt att upprätthålla strikta hygienrutiner i stora barngrupper. Våra resultat ska därför inte tolkas som att noggranna hygienrutiner inte är betydelsefulla för barnens sjukfrånvaro.
De yngsta barnen mest sjukfrånvarande Rapportförfattarna finner att de yngsta barnen på förskolan (1–2 år) var sjukfrånvarande i genomsnitt 12 procent av de dagar som förskolan var öppen, medan barn i 4–5 års åldern var sjukfrånvarande 5–6 procent av alla dagar. Frånvaron var högst i februari–mars och lägst i maj. Förskolorna har rapporterat in barnens sjukfrånvaro och rapportförfattarna finner att föräldrarnas uttag av tillfällig föräldrapenning (vab) fångar ungefär en tredjedel av barnens faktiska sjukfrånvaro.
Hygiensjuksköterska i förskolan
Det har hittills saknats registeruppgifter om vilka som går i förskolan och hur ofta de är sjukfrånvarande och varför. Inom ramen för denna studie har vi samlat in uppgifter om vilka barn som går i förskolan i Göteborg. Till dessa uppgifter har vi kopplat information om föräldrarnas uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn och dagjournaler från ett stort antal förskolor om hur ofta barnen är sjukfrånvarande. Journalerna har samlats in inom ramen för satsningen Hygiensjuksköterska i förskolan, HYFS.
Adam Duracz, forskare i datateknik vid Högskolan i Halmstad, ägnar sin avhandling åt att undersöka rigorös simulering, som gör simuleringar mer tillförlitliga. Därmed ökar simuleringars nytta, vilket kan spara både tid och pengar.
– Möjligheten att simulera mängder av scenarier kan förenkla arbetet för produktutvecklare. De behöver i mindre utsträckning gissa vilka specifika situationer som behöver simuleras för att försäkra sig om att en design fungerar som den ska, säger han.
Rigorös simulering är ett alternativt sätt att simulera modeller av cyberfysiska system som styrs av inbyggda datorer, så kallade ”smarta produkter” som robotar och självstyrande bilar.
– Den här typen av simulering är mer tillförlitlig jämfört med traditionella simuleringsmetoder, i vilka små ändringar i simulatorns inställningar kan leda till felaktiga resultat och slutsatser.
Möjligt att simulera oändligt många scenarier Rigorös simulering gör det också möjligt att simulera flera – till och med oändligt många – scenarier på samma gång.
– Till exempel har jag använt det till en modell av ett anti-kollisionssystem för fordon, där simulatorn analyserar ett spann av olika hastigheter och positioner för de inblandade fordonen samtidigt.
Adam Duracz påpekar att metoden utvärderas i praktiska sammanhang redan i dag.
– I en studie i samarbete med bland annat Volvo har vi lyckats att simulera flera scenarier, säger han.
Kan producera konservativa resultat Tillsammans med forskarkollegor har Adam Duracz använt den nya metoden för att simulera intressanta teoretiska modeller, sådana som traditionella metoder inte klarar – något som är viktigt för att utveckla forskningen på området och förstå metodens för- och nackdelar. En nackdel är att rigorös simulering i många fall producerar ”konservativa” resultat.
– Det kan liknas vid en väldigt försiktig person, som mycket hellre svarar att den inte vet än att riskera att svara fel. Trots denna försiktighet kan en rigorös simulator producera väldigt exakta resultat för många exempel av system som hjälper till att göra produkter stabila.
Rigorös simulator i Acumen: Adam Duracz vill göra det lätt för andra att bygga vidare på hans forskning. Därför har han integrerat en rigorös simulator i verktyget Acumen, ett så kallat hybridmodelleringsspråk, som har utvecklats i ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Rice University i USA. Simulering av så kallade ”hybrida system” är ett koncept som brukar användas för att göra modeller av fysiska system med inbyggda datorer. Acumen är en fri programvara vars källkod är öppen för andra att använda, ändra och bidra till.
