– Påfallande många européer uppger att de mår dåligt fysiskt eller psykiskt. Man kan se att det delvis hänger samman med ekonomiska och sociala villkor, säger forskningssamordnare Filip Fors som tillsammans med professor Mikael Hjerm, båda vid Umeå universitet, ansvarar för insamlandet av data i Sverige.
Det är en ny upplaga av ESS, European Social Survey, som nu presenteras. Rapporten speglar hur invånarna i 20 europeiska länder samt i Israel ser på sin hälsa och livssituation. Svenskarna visar sig överlag ha mycket bra hälsa i jämförelse med övriga länder. Åtminstone anser svenskarna själva det. Bara irländarna och schweizarna känner sig en aning friskare än svenskarna.
Svenskar friskare än genomsnittseuropén
Svenskarnas hjärtan hör till de friskaste i Europa och svenskarna rör på sig mer än genomsnittseuropén. Sverige har dessutom varit framgångsrikt med rökavvänjning. Med bara 15 procents rökare är vi nu bäst i klassen.
Studien avlivar effektivt myten om att karga nordbor skulle vara mer depressiva än heta sydlänningar. I verkligheten tycks det vara precis tvärtom. Allra mest depressiv är man i Portugal, där nästan var tredje kvinna uppger att de har varit deprimerade den senaste veckan. Det är dubbelt så mycket som i Sverige. Överlag är invånarna i Syd- och Östeuropa mer depressiva än nordeuropéer. Bäst psykisk hälsa anser sig norrmän och finländare ha. Där är den psykiska hälsan dessutom jämställd. Annars är det betydligt fler kvinnor än män i Europa som uppger sig deprimerade.
Syd- och Östeuropa har det sämst
ESS-studien skärskådar också de socioekonomiska förhållanden och deras påverkan på hälsan. Svenskarna anser sig lyckligt lottade när det gäller bostäder och ifråga om materiell trygghet under uppväxten. Även här är det invånarna i Syd- och Östeuropa som anser sig ha det sämst.
– Det tycks inte vara så enkelt som att den som har det sämre ställt har osundare vanor ifråga om kost, motion och rökning – det har de ofta också – utan studien visar även på en koppling mellan hälsa och faktorer som bostad, arbete och uppväxtförhållanden, säger Filip Fors.
Sammanlagt har 40 000 personer, varav 1791 i Sverige, svarat på frågor om liv och hälsa.
För mer information, kontakta gärna:
Filip Fors
Forskningssamordnare
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 78 25
Mobil: 070-263 45 10
E-post: filip.fors@umu.se
Forskare från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och KTH ska ta reda på vad som ligger bakom sjukskrivningsproblematiken inom vården. Satsningen sker i samarbete med Västra Götalandsregionen.
Enkelt förklarat innehåller forskningsprojektet två delar, A och B. Den ena halvan studerar flexibilitet och kontrollbetingelser, alltså hur arbetsförhållanden påverkar sjukskrivningar, chefs- och personalomsättning.
– Sjukskrivningar kostar inte bara pengar för samhället, arbetsgivaren och den enskilda personen utan innebär också ett lidande för varje individ. Det känns därför viktigt att vara med och föra forskningen inom området framåt, säger Sara Larson Fällman, doktorand vid Högskolan i Borås och projektledare för del A.
Effekter av chefsutbildningar
Den andra projekthalvan fokuserar på chefsarbete. Forskarteamet ska ta reda på vad det betyder för en arbetsplats om chefen har genomgått en hälsofrämjande ledarskapsutbildning, och om effekterna av den kan avspeglas i sjukskrivningsdata.
– Genom ökad kunskap kan vi skapa bättre förutsättningar för att bygga hållbara organisationer. Arbetet ska spridas genom kunskapsåterföring till uppdragsgivaren, samt via arbetsvetenskapliga konferenser och vetenskapliga publikationer, säger Cecilia Ljungblad, forskare vid Högskolan i Borås och projektledare för del B.
Fotnot: Forskningsprojektet tilldelades nyligen 4,5 miljoner kronor av Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås.
Kontaktpersoner:
Sara Larsson Fällman, tfn: 033-435 4733 eller e-post: sara.larsson@hb.se
Cecilia Ljungblad, tfn: 033-435 4707 eller e-post: cecilia.ljungblad@hb.se
– De markörer som forskarvärlden hittills använt för att testa cellerna före transplantation har inte räckt till. Vid laboratorier världen över har man utvecklat dopaminceller från stamceller som sett lika bra ut enligt dessa markörer, men ändå gett mycket olika resultat när de förts in i försöksdjuren. Det har varit en källa till mycket frustration och besvikelse, säger professor Malin Parmar i Lund.
För två år sedan publicerade hennes forskargrupp en studie som visade att det var möjligt att producera dopaminceller från stamceller, och att dessa celler fungerade lika bra i hjärnan på försöksdjur som de celler som normalt finns där.
Några noggrant utvalda patienter blir först ut
Förhoppningen var då att stamcellstransplantationer för Parkinsons sjukdom skulle kunna påbörjas inom några år. Transplantationerna kommer, när det blir dags, att göras bland annat i Lund och Cambridge som försök på ett begränsat antal noga utvalda patienter.
Malin Parmars forskargrupp har nu gjort över 30 försök med stamcellstransplantationer till försöksdjur. Man har sedan följt djuren under den tid som behövs för att cellerna ska mogna och börja producera det dopamin som Parkinson-sjuka hjärnor behöver.
De gängse markörerna kunde inte förutsäga vilka av cellerna som skulle gå bra respektive mindre bra efter transplantation. Men när forskarna lät analysera hela genomet i de celler som användes vid försöken, så kom genombrottet.
– Vi fann att cellerna var nästan exakt likadana. Men genomanalysen visade att det fanns en handfull gener som skilde cellerna åt, och gjorde att de antingen fungerade utmärkt eller inte fungerade alls, förklarar hon.
Från embryonal stamcell till dopaminproducerande nervcell
Med denna kunskap har lundaforskarna kunnat finslipa sin metodik och göra den så gynnsam som möjligt för de ”goda generna”.
– Vi har fått fram en effektiv och stabil process för utvecklingen från embryonala stamceller till de förstadier till dopaminproducerande nervceller som kan transplanteras, säger Agnete Kirkeby, som är förstaförfattare till den artikel som lundagruppen nu publicerar i den ansedda tidskriften Cell Stem Cell.
Studien är gjord tillsammans med flera forskare från Karolinska Institutet, under ledning av professor Thomas Perlmann. Fynden är tätt länkade till en andra studier från samma nätverk av forskare. Denna handlar om genomanalys av den normala utvecklingen av dopaminproducerande nervceller i ett embryo, och publiceras samtidigt i Cell Stem Cell.
Hoppas oron kring produktionen är undanröjd
De två vetenskapliga artiklarna återspeglar på så sätt två aspekter av samma process: hur dessa viktiga celler utvecklas i en frisk kropp, respektive hur de kan utvecklas i ett laboratorium för att föras in i en sjuk kropp.
– Att en så högrankad tidskrift som Cell Stem Cell samtidigt tar in två artiklar kring detta tema visar att man tycker forskningen är viktig. Vi hoppas att den innebär att osäkerheten kring produktionen av stamceller för behandling av Parkinson nu undanröjts. Det bör göra den sista biten av vägen från laboratoriet till kliniken mycket enklare och säkrare, menar Malin Parmar och Agnete Kirkeby.
Vem har inte blivit störd mitt i matlagningen av någon som vill ställa frågor i en undersökning? Eller slängt den tjocka pappersbunten med frågor i stället för att ta sig tid att svara.
När svarsfrekvensen i olika statistiska undersökningar blir för liten innebär det problem med att få fram tillförlitlig fakta. Det påverkar i sin tur det underlag som olika beslutsfattare ska använda på ett negativt sätt.
Statistik att lita på Bernardo Rota från Mozambique har de senaste åren forskat vid Örebro universitet för att få fram modeller som kompenserar när svarsfrekvensen i en undersökning blir för låg och underlaget blir för litet för att man egentligen kunna dra några tillförlitliga slutsatser. Nu doktorerar han med avhandlingen ”Calibration Adjustment for Nonresponse in Sample Surveys”.
– I min avhandling har jag konstruerat ett sätt att kombinera två olika modeller för att beräkna värdet av de uppgifter man har, även när de egentligen är för få. Det ger en mer effektiv och mer korrekt beräkningsmetod än att enbart använda en modell, säger Bernardo Rota.
Han är inte förvånad över sitt resultat, men säger samtidigt att det inte varit enkelt att komma fram till det. Många har forskat tidigare inom området, och målet med avhandlingen har förstås varit att verkligen tillföra något nytt.
– De som vill ha statistisk information vill ha kvalitet, så att det kan ligga till grund för beslut. Den modell jag presenterar kan användas av beslutsfattare inom vitt skilda områden, både inom stat, kommun och privata organisationer, säger Bernardo Rota.
Han har fortsatt forska på området, och hoppas nu kunna utveckla det han hittat vad gäller ett helt nytt förhållningssätt för att väga in felmarginal vid presentation av uppgifter.
Forskarna visade i en studie som publicerades ifjol, att dödligheten inom målgruppen – västerbottningar som fyllde 40, 50 eller 60 år – var nästan 10 procent lägre än dödligheten hos motsvarande åldersgrupper i hela Sverige.
Under de första 17 åren av det så kallade Västerbottensprojektet som inleddes 1990, räddades 587 personer från att dö i förtid. När forskarna tittade på endast de som deltog i hälsoundersökningarna visade det sig att deltagarnas dödlighet i förtid var cirka 34 procent lägre än hos motsvarande grupper i landet.
Forskarna såg att det inte bara var dödligheten i hjärtkärlsjukdom som minskade, utan att dödligheten även minskade i många andra sjukdomar.
Kinesiskt intresse
Lars Weinehall är en av forskarna bakom studien och en av dem som startade Västerbottensprojektet. Han är läkare och senior professor i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Han har tillsammans med Nawi Ng, professor vid samma enhet, blivit inbjuden till Shanghai av Fudan University bland annat för att tillsammans med kinesiska kollegor diskutera hur kroniska sjukdomar kan förebyggas. Även Jing Helmersson, doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, deltar.
– Ett överraskande resultat från vår utvärdering var att hjärtkärldiagnoser endast stod 33 för procent av minskningen av förebyggda dödsfallen, det vill säga att preventionsinsatserna också minskade risken för andra kroniska sjukdomar, säger Lars Weinehall.
– Inte minst det resultatet upplevs som mycket intressant i ett kinesiskt perspektiv. I möten med våra kinesiska kollegor ska jag diskutera erfarenheter från preventionsarbetet i vårt län de senaste 30 åren. Nawi Ng ska redovisa jämförande analyser mellan hälsovillkor för äldre i Kina och Sverige och Jing Helmersson ska presentera våra idéer kring ett framtida forskningssamarbete med Fudan University.
För mer information, vänligen kontakta:
Lars Weinehall, senior professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
070-564 4652; lars.weinehall@umu.se
Nawi Ng, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
072-540 3851; nawi.Ng@umu.se
I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om den ny metoden för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.
Vilande cancerceller kan få nytt liv Mycket av det vi idag känner till om cancer, både vad det gäller behandlingsalternativ och underliggande molekylära mekanismer, kommer från studier där forskare har odlat cancerceller i laboratoriemiljö. En begränsning är att cancerceller vanligtvis odlas i ett enskilt tvådimensionellt cellager. I en sådan cellkultur har alla celler gott om näring och syre, och cancercellerna delar sig (tillväxer) därför mycket snabbt. I riktiga tumörer får vissa områden brist på bland annat näring och syre, eftersom nybildningen av blodkärl i tumörer ofta är kaotisk och otillräcklig. Det får till följd att vissa cancerceller delar sig långsamt eller inte alls vilket i sin tur gör dem okänsliga för vanliga cancerläkemedel. De vilande cancercellerna har potential att åter börja dela sig om de får syre och näring och riskerar då att ge upphov till återfall. På senare år har intresset ökat för cellmodeller som bättre efterliknar riktiga tumörer, exempelvis genom att odla cancerceller tredimensionellt i så kallade 3D-kulturer. Dessa kulturer liknar små tumörer där cellerna får en begränsad tillgång till syre och näring, och forskarna kan därigenom söka efter läkemedel som är giftiga för vilande cancerceller. I den nyligen publicerade studien beskriver forskarna en ny metod där de kan odla hundratals 3D-kulturer parallellt och dessutom mäta genaktiviteten (mRNA) hos nästan tusen gener i varje enskild 3D-kultur.
En metod som banar väg för nya läkemedel – Den detaljerade analysen av genaktivitet efter läkemedelsexponering hjälper oss att hitta processer som de vilande cancercellerna använder som skydd för att överleva. Storskaliga studier av genaktivitet i 3D-kulturer har inte genomförts tidigare och jag tror att den nya approachen kommer att vara värdefull för framtida läkemedelsutveckling, säger doktoranden Wojciech Senkowski.
Som exempel på fynd som kan göras med den nya metoden visar forskarna att en viss typ av parasitläkemedel i kombination med kolesterolsänkande läkemedel är mycket giftigt för vilande cancerceller.
– Detta är ett intressant exempel som visar på potentialen av den nya metoden, men det är samtidigt viktigt att poängtera att vi ännu inte vet hur kroppens normala celler skulle reagera på den läkemedelskombinationen och det återstår därför omfattande studier för att ta reda på om dessa läkemedel kan kombineras på ett säkert sätt, säger docent Mårten Fryknäs som har lett studien.
Kontakt:
Wojciech Senkowski, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper. Telefon: 070-0657978, e-post: wojciech.senkowski@medsci.uu.se
Mårten Fryknäs, docent och lektor i experimentell klinisk farmakologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Telefon: 0707-470741. e-post: marten.fryknas@medsci.uu.se
Tillsammans med tio organisationer och företag utvecklar forskare från Mittuniversitetet ett koncept för att utvärdera organisationers kommunikationsmognad. Målet för projektet är att ta fram ett kommunikationsindex, som värderar organisationers förmåga att på ett effektivt sätt använda kommunikation. Indexet är ett innovativt verktyg som, genom att identifiera nyckelfaktorer som påverkar organisationers kommunikationsarbete, kan värdera mognadsnivåer och ge rekommendationer för specifika områden i behov av förbättring och utveckling. Mognadsnivån baseras på den kunskap och kompetens om kommunikationens värde för organisationen som tillämpas.
– Forskning om organisationers interna, externa och strategiska kommunikation visar att den är en framgångsfaktor för förmågan att nå uppsatta mål. Idag är kunskapen ojämnt spridd och tillämpad i olika typer av organisationer, därför finns behov av en generell utvärderingsmetod som värderar kommunikationsmognaden, och konkreta forskningsbaserade verktyg och metoder som utvecklar kommunikationsförmågan, säger Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation och projektledare.
Satsning på nyttiggörande av forskning
Projektet ingår i universitetets satsning på nyttiggörande av forskning och bedöms ha stor potential att skapa värde i organisationer eftersom det saknas forskningsbaserade verktyg för att utvärdera kommunikationens betydelse.
Kommunikationsindex utvecklas utifrån internationell forskning och ledande forskning genomförd vid Mittuniversitetet inom områden som, kommunikationens värde, kommunikation för hållbara organisationer, kommunikativt ledarskap, kommunikation vid organisationsförändring och professionalisering av strategisk kommunikation. Forskningsresultaten visar tydligt värdet av kommunikation för organisationer.
Företagen som bidrar till att utveckla verktyget är strategiskt utvalda för att representera såväl stora som små, lokala och globala, privata och offentliga organisationer. I projektet deltar AB Volvo, Sandvik Machining Solutions, SCA, Berners, Region Jämtland-Härjedalen, Sundsvalls kommun, UKÄ, Naturvårdsverket, SPV och Vetenskapsrådet.
Projektets första etapp pågår under hösten 2016 och en bit in i 2017 och kommer att resultera i ett kommunikationsindex som därefter kan testas i större skala av ett större antal företag och organisationer. De deltagande organisationerna får en rapport som beskriver kommunikationsmognaden på olika områden och rekommendationer för hur de kan utveckla den.
Kontakt:
Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation, projektledare, Mittuniversitetet, 070-554 26 69, e-post: catrin.johansson@miun.se
Sibylle Häggqvist beskriver ett fyrtiotal för vetenskapen helt nya nya arter av puckelflugor, sin avhandling. Hennes studier visar också att det sannolikt finns flera tusen insektsarter kvar att upptäcka i landet.
– Än mer förvånande är det med tanke på att vi alltsedan Linné haft en stark tradition när det gäller att beskriva vår biologiska mångfald, säger Sibylle Häggqvist, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som om några dagar lägger fram sin avhandling vid Stockholms universitet.
De talrika men oansenliga puckelflugorna är ”puckelryggiga” små flugor med litet huvud och kraftiga ben. De hittas ofta vid komposter, förna och svampar, men exakt hur de lever sina liv, och vad de gör medan de ännu är larver, vet vi mycket lite om, trots att de är väldigt vanliga.
Familjen puckelflugor innehåller fler okända än kända arter, och det släkte som Sibylle Häggqvist utforskat, Megaselia, är ett av de artrikaste i hela djurvärlden.
Linné skulle förvånas
– Det har visat sig svårare än mänskligheten trodde att kartlägga den biologiska mångfalden, säger hon. När Linné och andra började beskriva jordens arter, kunde de nog inte tänka sig att vi nästan 300 år senare fortfarande inte skulle vara klara.
Nya genetiska metoder och modern informationsteknologi håller på att revolutionera utforskningen av vår flora och fauna, men fortfarande återstår mycket att göra. Med så många som 47 nya beskrivna arter i sin avhandling har Sibylle Häggqvist själv lämnat ett ansenligt bidrag.
Hon har också rett ut hur olika arter av puckelflugor är släkt med varandra, det som på vetenskapligt språk kallas fylogeni. I det arbetet har hon använt både traditionella, morfologiska metoder, då man undersöker i detalj hur djuren ser ut, och moderna, molekylära metoder, då man jämför gensekvenser i djurens arvsmassa.
Det är första gången vi får en ordentlig inblick i hur olika grupper inom Megaselia är släkt med varandra, och hur de många arterna bör klassificeras.
5 000 okända insektsarter i Sverige
Sibylle Häggqvist har också gjort en uppskattning av hur många arter av insekter som totalt finns i Sverige, alltså om man räknar med alla dem som återstår att upptäcka och beskriva. Uppskattningen har hon gjort genom att bland annat analysera fynd från det svenska Malaisefälleprojektet, den första systematiska inventeringen av den svenska insektsfaunan, finansierad av Svenska artprojektet.
Slutsatsen är att utöver de 26 000 svenska insektsarter vi redan känner till, så finns det sannolikt 5 000 till att upptäcka. Det kan jämföras med de 1 400 svenska insektsarter som Linné lyckades beskriva under sin livstid.
De talrika puckelflugorna hör till de minst kända insekterna i Sverige. Här en hane ur det enorma släktet Megaselia. Foto: Sibylle Häggqvist, Naturhistoriska riksmuseet
Okända, men viktiga
Av de okända arterna hör uppskattningsvis 700 till puckelflugorna, som alltså är en av de minst kända insektsgrupperna i Sverige. De flesta av de okända insektsarterna är liksom puckelflugorna små, och de är ofta parasiter eller nedbrytare. Många är säkerligen vanliga och spelar betydelsefulla roller i våra ekosystem, trots att de ännu inte är namngivna.
– Det finns fortfarande mycket att bita i för unga systematiker, säger Sibylle Häggqvist.
Avhandlingen: Häggqvist: “Charting biodiversity – Scuttle flies and other poorly known insects in Sweden”, Stockholms universitet 2016.
För ytterligare information kontakta:
Sibylle Häggqvist
Doktorand i zoologi
Mobil: 076 25 14 260
E-post: sibylle.haggqvist@nrm.se
– Det finns en vitt spridd uppfattning av återkomsten av stora rovdjur är räddningen för biologisk mångfald, säger Joris Cromsigt, SLU, en av forskarna i studien som visar på luckor i kunskapsläget kring återkoloniserande rovdjur.
Den uppfattningen bygger bland annat på erfarenheter från Yellowstones nationalpark. När vargar återetablerade sig i nationalparken minskade betestrycket på vegetationen längs vattendragen vilket i sin tur ledde till en rikare flora och fauna.
Landskapet starkt format av oss
– I stora delar av Europa är det ett landskap starkt präglat av människan som rovdjuren nu återvänder till. Människan ingår i ekosystemen. Även om vi inte alltid är fysiskt närvarande, som i vissa delar av Sverige, så är landskapet starkt format av oss, till exempel genom skogsbruk och jakt.
De ekologiska effekterna av stora rovdjur kommer med största sannolikhet att bli helt andra i detta av människan starkt påverkade landskap. I artikeln framhåller författarna att flertalet av dessa mänskliga aktiviteter sannolikt kommer att dämpa effekterna av rovdjur på andra nivåer i ekosystemet. Med andra ord, människan reducerar effekterna av rovdjurens klor
Människan påverkar djurens roll i ekosystemet
I studien, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, pekar författarna på att den mesta forskningen som hittills gjorts på återkoloniserande rovdjur har utförts i landskap med mycket svag mänsklig påverkan.
– Mänsklig aktivitet är en mycket viktig faktor som måste beaktas i forskningen. Den här artikeln betonar att det finns många oväntade sätt som människan kan påverka rovdjurens roll i olika ekosystem, säger Cromsigt.
Kontakt:
Universitetslektor Joris Cromsigt
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: 090-7868388, 070-6760097
E-post: joris.cromsigt@slu.se
Den svartmunnad smörbulten (Neogobius melanostomus) har påträffats i den hittills högsta uppmätta salthalten för arten.
− Fisken verkar klara samma salthalt som vi har på Västkusten när vi håller den i akvarier, men den har ännu inte spridit sig ut i det egentliga havet, säger Leon Green, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, som forskar på artens anpassningsförmåga.
Anpassar sig till vatten med hög salthalt Svartmunnad smörbult kommer från Svarta havet där vattnet är bräckt. För drygt 25 år sedan dök den upp i sydöstra Östersjön, där den hamnat troligen för att fiskyngel råkat komma med via barlastvattnet på fraktfartyg. Arten håller nu på att långsamt sprida sig genom de danska sunden till vatten med en salthalt på 15-20 promille.
Den svartmunnade smörbulten finns också sedan 2009 i det bräckta vattnet i Göteborgs hamn. Men nu har den också hittats längre ut mot havet än någonsin tidigare.
− Här i Göta älvs utlopp har vi nu fångat den i vatten som har en salthalt på 29 promille, vilket är väldigt nära salthalten vi har längs västkusten, säger Leon Green.
Tillsammans med de danska sunden kan Göteborgs hamn nu räknas till spridningsfronterna ut mot saltare vatten, anser forskarna.
Kan påverka västkustfisket Eftersom spridningen av svartmunnad smörbult har påverkat traditionellt fiske i delar av Östersjön finns det oro inför vilka effekter svartmunnad smörbult kan ha på västkustens ekosystem. Samtidigt håller den på att utvecklas till en ny resurs för yrkesfiskare i såväl Litauen som i Danmark.
− Fisken har även påverkat fågellivet i vissa delar av Östersjön eftersom den, precis som ejdern, äter mycket blåmusslor. Samma sak kan därför hända på västkusten.
Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet har nyligen haft besök från Hamburgs universitet, där det också forskas på fiskens spridning och anpassning till nya salthalter.
− I Europa är arten ett stort problem i floderna. Så det är ovanligt att en och samma fiskart kan hantera en sådan bredd av salthalter, vilket gör den väldigt intressant att forska på.
Ovanligt tolerant för olika salthalter Planerna är nu att se ifall svartmunnad smörbult som fångats i Göta Älvs mynning också klarar färskare vatten.
I flera forskningsstudier kommer fiskens förmåga att hantera salthalt att undersökas. Studierna ska även innefatta vad fisken äter, och undersöka om födan varierar beroende på var i Göteborgs hamn smörbultarna kommer ifrån.
Projektet leds av professor Lotta Kvarnemo vid institutionen för biologi och miljövetenskaper. Sportfiskarna är också engagerade i projektet och höll nyligen en fisketävling där fångsten sparades och nu används i forskningssyfte.
– Risken är att undervisning i historia blir platt om läraren enbart fokuserar på det historiska innehållet, säger David Rosenlund. Eleverna får då inte nödvändig metodkunskap för att kunna använda historia. Eleverna måste lära sig att hitta historiska belägg i olika källor för att kunna göra rimliga tolkningar, men också kunna sätta in historia i ett större sammanhang som handlar om både dåtid, nutid och framtid. Det handlar om att bruka, levandegöra och analysera historia.
Historiens eventuella nytta – Det pågår en livlig debatt i hela Europa kring vad historieämnet ska vara bra för och vad som ska betonas i historieundervisningen. I Tyskland betonas exempelvis den historiska orienteringen och i England poängteras metodavsnitten. Min avhandling är en del i den diskussionen.
David Rosenlunds avhandlingsarbete består av flera studier. Han undersökte vad som betonas i de svenska styrdokumenten och här fann han att alla tre delarna innehåll, metodkunskap och orientering i tid lyfts fram, både i kursplanerna från 1994 och 2011. År 2011 har det skett ett förtydligande gällande innehållet. Numera ska industrialisering och demokratisering på 1800- och 1900-talet ingå i undervisningen.
Han gick sedan vidare och undersökte vad ett 20-tal lärares 940 provuppgifter bestod av. Han upptäckte då en väldig koncentration kring innehållsfrågor men att det fanns få uppgifter kring metoder, källor och orientering i tid.
– Lärarna lyfter fram ett historieämne som ser annorlunda ut än kursplanerna och det kan bli ett verkligt legitimitetsproblem, fortsätter David Rosenlund.
Tvåkammarriksdag och allmänna rösträttsreformen David Rosenlund ville också veta om och hur en grupp elever hanterade historieämnets komplexitet. De fick frågor om 1860-talets parlamentsreform och tvåkammarriksdagens införande liksom frågor om allmänna rösträttsreformen på 1920-talet. I uppgifterna ingick frågor om innehåll, källhantering och att utgå från historien för att reflektera självständigt om framtiden.
-Eleverna resonerade bäst kring den allmänna rösträttens införande då de kunde en hel del om innehållet, säger David Rosenlund. Kunskaper om ett historiskt innehåll är alltså nödvändiga och elevers förmåga till källhantering och orientering i tid förstärks och djupnar om eleven har kunskaper om ämnet.
– Jag uppmuntrar alla med intresse för historieundervisning exempelvis kursplaneförfattare, historielärare, lärarstudenter och andra forskare att läsa den, säger David Rosenlund.
– Jag hoppas även att min avhandling kan generera kompetensutveckling då det tycks som om historielärarna själva är medvetna om att deras undervisning kan utvecklas kring metod och orientering i tid.
Nu har kunskapen på detta nya område sammanställts för första gången och stor del av forskningen bakom detta har utförts på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Praktiskt kan kunskapen användas för att till exempel minska angrepp av skadeinsekter på gröda.
Människor kan byta jobb, flytta och skaffa nya vänner. Djur kan söka föda på andra platser om konkurrensen blir för stor. Men växter är bundna till sin plats och delar resurser med sina grannar.
Konkurrensen med andra växter är den största utmaning en växt möter under sitt liv. Men det finns många exempel på att växter kan möta denna utmaning genom att läsa av kemiska signaler från sina grannar och anpassa sig till den konkurrens de kommer att möta. Till exempel kan de satsa på att producera mer bladmassa i förhållande till rötterna – eller tvärtom, beroende på vem grannen är.
Känner sina grannar Växter kan förnimma både grannens identitet (olika växtarter eller olika genotyper – dess genetiska profil – av samma växt) och fysisk status, till exempel ålder eller växtlängd. För växter är det viktigt att kunna skilja på vilka grannar som kan bli allvarliga konkurrenter och vilka som inte kommer att påverka dem i någon större grad.
De flyktiga ämnena från grannen kan också framkalla svar i växter som påverkar dess försvar mot växtätare, något som kan utnyttjas för att skapa hållbara och produktiva jordbrukssystem.
– Praktiskt kan vi utnyttja detta informationsutbyte om vi ökar den biologiska mångfalden i jordbruket till exempel genom att blanda olika sorter på fältet. Då kan växter med olika behov utnyttja resurserna bättre och dessutom kan vi minska angrepp från skadedjur, säger Velemir Ninkovic, forskare på SLU och huvudförfattare till en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics.
Växter varnar sin omgvining
Relativt många studier har gjorts om hur skadade växter påverkar växterna omkring. Till exempel kan man se att en växt utsöndrar annorlunda flyktiga ämnen när den är angripen av en skadeinsekt, vilket gör att växter i närheten aktiverar sitt kemiska försvar.
Velemir Ninkovic forskargrupp visar att också signaler från oskadade grannar kan påverka den kemiska sammansättningen en växt utsöndrar, vilket även påverkar insekter. Ett exempel är att korn som växer tillsammans med annan specifik genotyp eller växtart, till exempel med vissa ogräs, verkar kunna locka till sig nyckelpigor. Det här kan vara en av förklaringarna till att det finns fler naturliga fiender till skadeinsekter i fält med större biologisk mångfald.
Velemir Ninkovic påpekar att det finns många frågor kvar att finna svaren på.
– Vilka sorter samverkar bäst och hur påverkas ekosystemen? Om ett växtslag i ett sådant odlingssystem, som korn, kan försvara sig själv är mycket vunnet. Då skulle lantbrukare klara sig med betydligt mindre mängd kemiska bekämpningsmedel och vi får möjlighet att tillämpa en giftfri miljö i odlingssystemen, säger Velemir Ninkovic.
Kontakt:
Velemir Ninkovic, forskare på institutionen för ekologi, SLU, 018-67 25 41, velemir.ninkovic@slu.se
Forskare har under lång tid saknat allmänt tillgängliga data som kan användas då man utvecklar metoder som kan upptäcka bedrägerier. För att testa och utvärdera metoderna behöver utredarna tillgång till finansiell data. Tyvärr går det inte av integritetsskäl att använda riktiga data eftersom de ofta innehåller privat information.
Nu har forskare vid BTH, Blekinge Tekniska Högskola, tagit fram ett nytt verktyg som gör det möjligt att få fram syntetiska finansiella data som kan användas istället. Det är BTH-forskaren Edgar Lopez-Rojas som i sin forskning i datavetenskap visar hur man kan använda syntetiskt genererade data för att upptäcka bedrägerier i såväl butiker som i mobila betalsystem.
Det rör sig om två simuleringsverktyg som genererar syntetisk data genom att simulera finansiella transaktioner med hjälp av mönster från riktig data.
Den nya metoden gör det möjligt för forskare att återskapa bedrägeriscenarier, vilka är viktiga för utveckling och testning av metoder för att upptäcka bedrägeri.
Molnbildning påverkar klimatet och därför är ny kunskap om ämnet viktigt, bland annat för att öka tillförlitligheten i klimatmodeller.
Aerosoler, små partiklar i luften, avges av mänsklig verksamhet såsom bilar och fabriker. För att förstå hur de påverkar jordens klimat och hydrologiska cykeln behöver vi veta mer om hur de fungerar i en naturlig miljö, såsom Amazonas regnskog.
Forskarna mätte antalet och storleken på partiklar vid olika höjder över en region i Amazonas regnskog. Med hjälp av insamlad data och instrument på marken kunde forskarna följa hur partiklar på marknivå förändrades under och efter regn och hur vindprofilen inuti stormen förändrades.
Innan ett regn mätte instrument en hel del stora partiklar,och några små. Efter regnet, var det tvärtom, de stora partiklarna avlägsnades från atmosfären genom regnet, samtidigt som man såg en hel del små partiklar liknande dem som observerats med flyg högt upp över gränsskiktet.
Varför är denna process viktigt?
Varje moln består av biljoner små molndroppar eller iskristaller. I kärnan av var och en av dem finns en aerosolpartikel, ett frö på vilken vattenånga kondenserar. Således har aerosoler en direkt inverkan på hur molnet kommer att se ut, hur mycket det kommer att påverka den mängd energi från solen som når jordytan och hur mycket värme från ytan som kommer fly till rymden.
Moln är en av de viktigaste aktörerna i jordens klimat och på grund av komplexiteten i deras fördelning och egenskaper representerar de också den största osäkerheten för framtida klimatmodeller.
Ytterligare forskning behövs Förutom direkta utsläpp av partiklar från marken, havet, industri och trafiken fylls aerosolerna i gränsskiktet på av en process som kallas ny partikelbildning, när molekyler av vissa gaser vid gynnsamma förhållanden håller ihop och bildar nya partiklar.
– Denna process är vanlig på andra håll, men i de orörda tropikerna saknas den i stort sett. Nu vet vi mer om hur nya partiklar hamnar i gränsskiktet i tropikerna, men vi måste ändå ta reda på varför vi inte ser nya partikelbildningen där, liknande de i till exempel boreala skogsekosystem, säger Radovan Krejci från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) vid Stockholms universitet, en av författarna till studien.
Ekosystemen i tropisk regnskog är starkt beroende av nederbörd. Intensitet och fördelning av nederbörd är framförallt drivet av moln.
– Våra fynd bidrar till att förstå hur biosfären interagerar med atmosfären och den hydrologiska cykeln i tropisk regnskog. Det är ett komplext pussel av sammanlänkade processer, som vi fortfarande lär oss att förstå och det finns sannolikt många nya överraskande rön att upptäcka framöver, säger Radovan Krejci.
Kontakt: Radovan Krejci från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) vid Stockholms universitet, tfn 08 67 47 224, mobil 0706 34 15 11, e-mail Radovan.Krejci@aces.su.se
– Drömmen är att min metod ska göra det möjligt att med analys av ett vanligt blodprov kunna hitta vissa cancerformer som leukemi eller prostatacancer. Det skulle vara smidigt för både personal och patienter och dessutom i vissa fall bli billigare jämfört med de metoder som används idag, säger Liza Löf, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Vidareutveckling av beprövad metod I sin nyligen framlagda avhandling har hon vidareutvecklat den beprövade molekylärmedicinska metoden, proximity ligation assay, PLA, som har utvecklats vid Uppsala universitet. Hittills används den mestadels inom forskning där man studerar hur molekyler interagerar med varandra.
För att undersöka molekylära skeenden i blodet, kan man använda metoder för att identifiera och räkna små membrantäckta partiklar som kallas vesiklar. Dessa vesiklar släpps ut från vävnader och kan transportera molekyler mellan celler, och de skulle kunna utgöra viktiga biomarkörer vid cancersjukdomar.
Tumörer läcker partiklar till blodet Ett exempel kan vara en patient som har en cancertumör någonstans i kroppen, denna tumör kan läcka ut vesiklar i blodet som man kan mäta och därigenom misstänka en tumör. På samma sätt går det att se om en patient svarar på medicineringen av en cancer. Om medicineringen fungerar går cellerna i tumören sönder, och då ser man många fler vesiklar i blodet än vad man hade innan behandlingen.
Att kunna särskilja dessa vesiklar från olika vävnader i blodplasma med den här metoden kan underlätta både diagnostiken och uppföljningen av patienten.
– Problemet har hittills varit att detektera dessa vesiklarna som är extremt små. Genom att förstora dem blir de lättare att se och därigenom blir infärgningen mer effektiv och lättarbetad. Istället för att få en diffus bild av alla vesiklar kan vi nu se dem individuellt och kunna koppla dem till eventuell sjukdom, säger Liza Löf.
Hitta rätt genom självlysande färg Den typ av fluorescerande infärgning som nämns i avhandlingen används redan idag vid infärgning av proteiner.
I tidigare studier som har gjorts med metoden har man tittat på fasta celler. Det som är nytt med Liza Löfs avhandling är att hon studerat vissa celler i blodet. Att studera vesiklar är också nytt. Genom att förstå varifrån de kommer går det att misstänka att vesiklar skulle kunna komma från en tumör och på det sättet hitta var i kroppen tumören verkar sitta.
– Målet med min forskning har varit att med hjälp av våra molekylära metoder lösa viktiga problem som finns på behandlingssidan idag. De studier som jag har gjort har varit i tätt samarbete med läkare som arbetar med leukemi patienter.
Kontakt: Liza Löf, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, liza.lof@igp.uu.se 0706-986547
Boken Medicine and the Seven Deadly Sins in Late Medieval Literature and Culture handlar förutom om kroppar och själar även om läkarvetenskap och religion under medeltiden. Författarinnan Virginia Langum analyserar materiella och naturalistiska förklaringar av mänskligt beetende genom de sju dödssynderna: högmod, avund, vrede, girighet, lättja, lust och frosseri.
– Trots att många bra studier visar på motsatsen, så återfinns fortfarande föreställningar om att den medeltida kyrkan kvävde vetenskapen, eller att religionen och vetenskapen var varandras fiender, säger Virginia Langum.
– Dock visar den här boken att religiösa författare – båda teologer och präster – uttnyttjade idéer, bilder och praktiker från läkarvetenskapen. På motsvarande sätt erkände medicinska och kirurgiska författare värdet av religion för hälsa och de använde religiösa metaforer och idéer i sina texter.
För vem är boken skriven?
– Det finns ett växande intresse för relationen mellan läkarvetenskapen och det kulturella sammanhang som omger den – och då inte bara under medeltiden, säger Virginia Langum.
Medicine and the Seven Deadly Sins in Late Medieval Literature and Culture.
– Därför förväntar mig jag att den här boken kommer att tilltala akademiker även utanför medeltidsstudier, som inom idéhistoria, religion, litteraturvetenskap, lingvistik, psykologi och medicinsk humaniora.
– Men jag hoppas också att nå en publik utanför akademin. Det har alltid funnits intresse och lockelse till de sju dödssynderna – många böcker, filmer och artiklar skrivs om dem varje år. Men det finns också intresse av läkarvetenskap och determinism. I vilken grad skapar våra kroppar våra föreställningar, känslor, och handlingar? I vilken grad avgör våra kroppar vem vi är?
Finns det något som har överraskat dig under arbetet med boken?
– Den här boken var mycket rolig att skriva. Inte bara på grund av de ofta besjälade bilderna och texterna som beskriver synderna, utan även för att det finns en fascinerande kontinuitet i vårt sätt att skylla på våra kroppar genom historien. En kollega och jag studerar detta fenomen och relaterade historiska faktorer i masterskursen Att klandra kroppen.
Hur blev du intresserad av dessa ämnen?
– Min avhandling handlade om dygd. När jag forstatte min akademiska karriär vände jag mig till lasterna – det kändes som en naturlig utveckling.
