Övergången till en helt och hållet förnybar elproduktion för med sig vissa utmaningar för kraftsystemet. Den första utmaningen är att ny förnybar produktion från till exempel vind och sol är att de är väderberoende, vilket gör att produktion inte alltid sammanfaller med behovet av el. På elnätet måste produktion och konsumtion hela tiden vara i balans, det vill säga så fort du sätter på spisen eller tänder en lampa så måste elproduktionen ökas någonstans i nätet.
När konsumtionen av el är högre än produktionen så sjunker den elektriska frekvensen i nätet, och därför kallas den snabba regleringen av effektbalansen i nätet för frekvensreglering. I Norden är det framför allt vattenkraften som frekvensreglerar genom att hela tiden reglera flödet av vatten genom turbinerna för att matcha elkonsumtionen. Den väderberoende elproduktionen gör att behovet av reglering ökar.
Viktigt att kunna justera produktionen av el Den andra utmaningen är att de nya energikällorna inte är reglerbara, vilket gör att den andel av kraftverken som kan användas för balansering av elnätet minskar. En blåsig sommardag i framtiden när elkonsumtionen är låg och elproduktionen från vind och sol är hög så står nästan all reglerbar produktion stilla, och då finns det en risk att kapacitet för att finreglera variationerna i konsumtion och produktion saknas.
Den tredje utmaningen är att de nya energikällorna i allmänhet inte bidrar till kraftsystemets svängmassa. Svängmassan fungerar som ett litet energilager som jämnar ut snabba variationer i konsumtion och produktion och ger systemet stabilitet.
– Vattenkraften har en viktig roll i balanseringen av elnätet både över korta och långa tidshorisonter. Vattenkraftens svängmassa balanserar elnätet inom på delar av sekunden, reglering av vattenflödet genom turbinen balanserar elnätet på minutnivå och vattenmagasinen i kombination med extra kapacitet i turbiner och generatorer balanserar elnätet på dygns-, vecko- och säsongsnivå, säger Linn Saarinen, doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.
Stabilt nät med vattenkraft Hon har i sin avhandling studerat vattenkraftens roll i balanseringen av dagens och framtidens elsystem.
– Jag har bland annat tagit fram en metod för intrimning av vattenkraftens regulatorer som kan förbättra vattenkraftens reglerförmåga. Det är viktigt för att kunna hålla elnätet stabilt även när elproduktionen från vind och sol ökar. Metoden bygger på optimering av det slutna systemets överföringsfunktioner i frekvensdomän. Målet är att minska både frekvensavvikelserna och det slitage på vattenkraftstubinerna som regleringen kan leda till, säger Linn Saarinen.
Vattenkraftverkens dynamiska beteende har studerats genom mätningar på vattenkraftverk i Luleå- och Skellefteälven.
– När konventionell elproduktion ersätts av elproduktion från vind och sol så minskar elnätets svängmassa. Det gör elnätet mindre stabilt och ökar slitaget på de vattenkraftturbiner som reglerar nätet. Avhandlingen beskriver också en metod för att ersätta den förlorade svängmassan med ”syntetisk svängmassa” från exempelvis batterier. Det är en regulator som aktivt styr ett energilager så att det bidrar till att bromsa och dämpa frekvensändringar på nätet. Syntetisk svängmassa kan bli en viktig pusselbit för att både kunna klara driftsäkerheten i elnätet och minska slitaget på vattenkraften i framtiden.
– Det här är ett högaktuellt forskningsområde som relaterar till samhälls- och livsstilsförändringar. Många låg- och medelinkomstländer genomgår idag stora förändringar i sina samhällsstrukturer på ländernas väg mot att bli allt mer industrialiserade, berättar projektledaren Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för hälsa och lärande på Högskolan i Skövde.
Ändrad livsstil ger hälsorisker I projektet, som heter ”En intervention för att gynna hjärt-kärlhälsa riktad mot mödrar – en plattform för kapacitetsbyggande genom en forskningslänk mellan Sverige och Nepal”, ingår också Alexandras forskarkollega, professor Sakari Suominen, och bibliotekschefen Janet Wamby, båda från Högskolan i Skövde. Medverkar i projektet gör också Gabriele Eiben från Göteborgs universitet samt forskare från flera universitet i Nepal.
– Människor flyttar i hög grad från landsbygden till storstäderna för att söka arbete och bättre levnadsvillkor, så är fallet även i Nepal. Detta kan leda till en ändrad livsstil, med mer stillasittande liv och en kost som innehåller ökad mängd socker och fett. Dessa livsstilsförändringar leder till att sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar ökar. Vår forskning har hittills visat en ökning av riskfaktorer och en begränsad kunskap hos befolkningen vad gäller dessa sjukdomar, säger Alexandra Krettek.
Mammorna är nyckelpersoner för barnens framtida hälsa Grunden för hjärt-kärlsjukdomar läggs i tidig ålder och dessa sjukdomar behöver många år för att utvecklas och bli synliga. Även barn är därmed i riskzonen och föräldrarna får en viktig roll. Att via föräldrarna stödja barnen i en hälsosam livsstil är ett första steg att främja hälsa och därmed förhindra ohälsa i form av framtida hjärt-kärlsjukdomar.
– I det nepalesiska samhället är mammorna ansvariga för familjens kosthållning och sina barns vardag. Därför har vi valt att fokusera på mammorna. Vi vill stödja forskningsinitiativ som handlar om att utveckla, genomföra och utvärdera hur effektiv en hälsoutbildningsinsats för hjärt-kärl hälsa och fysisk aktivitet är. Denna kommer att vara riktad till mödrar med barn i åldrarna ett till sju år.
Om studien Forskarna kommer också att stödja och stärka kapaciteten i både forskning och forskarutbildning i Nepal genom utbyte av lärare/forskare, studenter och bibliotekspersonal genom att etablera ett forskningsnätverk i Nepal som använder hjärt-kärlsjukdom som forskningsplattform. Vetenskapsrådet finansierar projektet, som löper på tre år, med 1,2 miljoner kronor.
– Trots stora kulturella och ekonomiska skillnader mellan länderna kan möjliga positiva resultat med viss försiktighet även överföras till Sverige, exempelvis till olika migrantgrupper och hälsoutbildningen kan därmed utprovas även här, säger Alexandra Krettek.
Kontakt:
Professor Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap
Institutionen för hälsa och lärande
Högskolan i Skövde
Tel/mobil: 0500-44 84 07
E-post: alexandra.krettek@his.se
Medverkande forskare:
Sakari Suominen, professor i folkhälsovetenskap, Högskolan i Skövde
Janet Wamby, bibliotekschef, Högskolan i Skövde Doktor Gabriele Eiben, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet Docent Abhinav Vaidya, Kathmandu Medical College, Nepal
Professor Madhusudan Subedi, Tribhuvan University, Nepal
– Negativa förväntningar kan leda till en ond cirkel där besvären förvärras. Psykoterapi för att minska de känslomässiga reaktionerna när besvären debuterar kan vara till hjälp för att bryta den onda cirkeln och för att kunna tillfriskna, säger Eva Palmquist.
I sin doktorsavhandling analyserar Eva Palmquist samförekomsten mellan intolerans mot miljön och psykisk ohälsa vid olika typer av överkänslighetsreaktioner. Hon har även studerat om psykisk ohälsa föregår besvären eller kommer som en konsekvens av dem.
Det visade sig att stress, ångest, depressioner och utbrändhet ger en förhöjd risk att drabbas av intolerans för dofter och ljud. Det är till exempel vanligare att personer som är utsatta för stark stress blir överkänsliga för buller, dock utan att stressen ensam är orsak.
Personer som drabbas av sjuka hus-problem, det vill säga miljöintolerans mot byggnader, har däremot i regel inte haft psykiska problem innan de fick besvär av inomhusluften. Men efter att besvären väl har debuterat, löper de ökad risk att också bli utbrända.
Växelspel mellan psykologi och miljö
Att psykologiska faktorer ibland finns med i orsakskedjan betyder dock inte att överkänsligheten som sådan är inbillning; det krävs också exponering för det ämne eller den miljö som framkallar reaktionen. Besvären kan sedan vara högst påtagliga, även rent fysiskt.
– Det finns ett starkt växelspel mellan psykologiska och miljömässiga faktorer när människor drabbas av överkänslighet men det är långtifrån detsamma som att överkänslighet är ett psykologiskt fenomen, säger Eva Palmquist.
Avhandlingen baseras på data från Miljöhälsostudie i Västerbotten med data insamlade 2010-2016 med sammanlagt 3 406 deltagare.
Går att tillfriskna
Resultaten visar att det finns relativt goda chanser att tillfriskna från besvär med miljöintolerans. Närmare hälften av deltagarna i studien blev så småningom besvärsfria. För drygt var tionde blev det istället värre när de drabbades av att en specifik intolerans spred sig, så att personerna började få besvär även av helt andra typer av miljöer än de som först utlöste problemen.
Avgörande för möjligheterna att tillfriskna var hur kraftigt påverkad personen var av besvären. Ju mer känslomässigt och beteendemässigt påverkad, desto sämre odds för tillfrisknande.
– Det är viktigt att symtom tas på allvar och att man får hjälp tidigt, innan beteendemässiga förändringar sker som leder in i den onda cirkeln där besvären kan bli långvariga. Där har psykoterapin en roll, säger Eva Palmquist.
Eva Palmquist är uppvuxen i Sundsvall men numera bosatt i Umeå.
För mer information:
Eva Palmquist, Telefon: 090-786 78 65, E-post: eva.palmquist@umu.se
Om disputationen
Eva Palmquist, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, försvarar fredag 10 februari sin avhandling med den svenska titeln: Miljöintolerans – Psykologiska risk- och hälsofaktorer (Engelsk titel: Environmental intolerance – Psychological risk and health factors).
Handledare: Professor Steven Nordin, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Prof. Michael Witthöft, Johannes Gutenberg Universität Mainz. Disputationen hålls på engelska. Humanisthuset, Hörsal F kl 10.00-12.
I studien jämförs situationer för Laevas, čearru, en fjällsameby i norra Sverige och Adnyamathanha Traditional Owners, ett urfolkssamhälle i södra Australien. Båda grupperna identifierar olika former av våld i anslutning till utvinningsindustriernas verksamhet som ett hot mot deras samhällsliv och kulturer. Vidare visar resultaten att om man ska ta itu med våld mot urbefolkningar och uppnå konfliktomvandling så bör urfolken och dekoloniserande perspektiv höras och beaktas.
– Genom att belysa de asymmetriska maktförhållanden och konflikter som råder kring urfolks marker och synliggöra urfolkens perspektiv kan vi förhoppningsvis åstadkomma bättre och mer inkluderande dialog och således transformera konfliktsituationer, säger Kristina Sehlin MacNeil.
Vill lösa konflikter Kristina Sehlin MacNeil har sedan unga år har varit intresserad av konflikter, framför allt om hur man ska göra för att transformera eller försöka lösa konflikter.
– Jag drogs till fredsforskning genom mitt engagemang i fredsrörelser. Samtidigt saknade jag ofta de rent mänskliga perspektiven inom fredsforskningen då det främst fokuserades på väpnade konflikter och mer tekniska aspekter så som hur många vapen som fanns i omlopp.
– Det var även så jag intresserade mig för frågor som berör urfolk. Urfolkens perspektiv på kopplingen mellan människor, djur och mark fick sällan höras men samtidigt figurerade dessa grupper i så många konflikter världen över.
Kristina Sehlin MacNeil har inom ramen för Umeå universitets företagsforskarskola och tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund (SSR) som mentororganisation utvecklat metoder och analysverktyg som ska göra forskningen relevant för de samhällen den berör. I sin studie har Sehlin MacNeil använt urfolksmetodologier för att centrera forskningsdeltagarnas perspektiv och lyfta deras röster.
Förstå maktrelationerna
Hon har jobbat med Galtungs våldstriangel som analysmodell för att förstå konflikterna och maktrelationerna. Modellen innehåller strukturellt våld (orättvisa samhällsstrukturer), kulturellt våld (diskriminerande attityder) och direkt våld (fysiskt) våld.
– Då modellen inte gav utrymme för den typ av direkt våld som de samiska och aboriginska forskningsdeltagarna upplevde då deras marker förstörs av utvinningsindustrier, introducerade jag extraktivt våld, som fick ersätta direkt våld.
– Extraktivt våld är ett begrepp som synliggör hur utvinningsindustrier påverkar urfolksgrupper negativt och hur detta ofta ignoreras eller osynliggörs.
Om disputationen:
Fredag 17 februari försvarar Kristina Sehlin MacNeil i ämnet etnologi, Umeå universitet, sin avhandling Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries.
Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i världen, efter lungcancer och bröstcancer. 6 000 personer drabbas årligen i Sverige och allt fler botas.
– Det finns olika typer av operationer när det gäller tarmcancer och såväl symptomen som de fysiska förändringarna är olika beroende på var cancern sitter och vilken operation man gjort. Ändå är uppföljningen väldigt standardiserad. Jag vet att läget är ansträngt i vården, men jag önskar att vi kunde erbjuda tätare uppföljning, bättre information vid utskrivning och en mer individanpassad uppföljning, styrt av patientens individuella behov, säger Jenny Jakobsson.
Återhämtningsmönstren skiljer sig åt En annan slutsats hon drar i avhandlingen är att återhämtningsmönstret skiljer sig åt mellan patienterna, framför allt under den första månaden efter operationen, då många förändringar sker. Det finns självklart även en del likheter. Jenny Jakobsson är den första forskaren som har studerat hur symptomen förändras under den första tiden efter en tarmcanceroperation.
– Det är viktigt att förbereda patienterna på hur tiden efter operationen kommer att vara. Och den här informationen bör patienterna få innan de skrivs ut från sjukhuset. Den stora delen av återhämtningen sker nämligen hemma, och det är inte alltid så enkelt att klara av den på egen hand.
Förvånansvärt snabb återhämtning – Jag trodde att patienter som fått sin ändtarm helt bortopererad skulle ha längre återhämtning, men så var det inte. De har en tuff första månad, men efter ett halvår har de återhämtat sig lika bra som de som exempelvis opererat bort en bit av tjocktarmen.
Det visade sig också att de som bara opererat bort en del av sin ändtarm på grund av ändtarmscancer hade en seg återhämtning. Dessutom visade det sig att tarmfunktionen hos en del av dessa patienter efter sex månader hade försämrats jämfört med efter en månad, vilket också talar för att vi behöver identifiera de patienter som har eller riskerar att få problem och följa dem bättre och under längre tid, säger Jenny Jakobsson.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att mina resultat kan användas som underlag för att rent konkret informera patienter innan de skrivs ut efter operationen. Och jag hoppas också att resultaten kan motivera till att skapa en mer individanpassad återhämtning, säger Jenny Jakobsson.
För barn kan kontakter med vården vara både skrämmande och ångestframkallande. För att öka barnens delaktighet i vården krävs bättre information till barn och föräldrar, mer interaktion mellan vårdpersonal och familjen och att miljöerna före, under och efter en operation är anpassade för barnen – det visar en ny studie från Högskolan i Halmstad.
Delaktighet i perioperativ vård
Den perioperativa perioden startar vid barnets första kontakt med sjukvården inför en operation och avslutas när barnet inte längre behöver kontakt med sjukvården i relation till ingreppet. Carina Sjöberg, doktorand vid Högskolan i Halmstad, har gjort två studier om barn och föräldrars delaktighet vid perioperativ vård. Dessa har visat att det framförallt finns tre förbättringsområden; information, interaktion med personalen, och miljö.
– Det är viktigt att vårdpersonalen ser barnens och föräldrarnas erfarenheter och kompetens som resurser. En förälder känner sitt barn bäst och behöver därför få möjlighet att vara delaktig i beslutsfattandet kring sitt barns vård. Föräldrar och sjukhuspersonal behöver också sätta sig in i vad barnen tycker och känner och vara så ärliga mot barnet som möjligt. Ett barn som får vara delaktigt i sin egen vård får en ökad kontroll över situationen och detta upplevs som positivt av barnet, säger Carina Sjöberg, som parallellt med doktorandtjänsten på forskarutbildningen i hälsa och livsstil arbetar kliniskt som narkossjuksköterska.
I arbetet träffar hon dagligen patienter från den perioperativa vården.
– Trots att föräldrarna känner sig sårbara i den här miljön så vill de allra flesta stödja sitt barn. Föräldrar kan vara väldigt kompetenta i vårdsituationer, men detta kräver mycket av dem. Kan man nå ut till föräldrarna på ett bättre sätt kan situationen bli behagligare både för barnet och föräldern.
Information är avgörande Barn och föräldrar som befinner sig i den här situationen känner en utsatthet där oro och rädsla för vad som ska hända är vanliga upplevelser. Information är avgörande för att de ska kunna förbereda sig, känna till vad som förväntas av dem och vad de kommer att möta. Det är viktigt att barnet kan fortsätta att se föräldern som den som står för trygghet i den främmande miljön. Om föräldern är lugn och trygg påverkar det barnet och vice versa.
– Många barn och föräldrar har inte fått tillräcklig information inför en sövning och operation. Det är svårt att ge dem information i själva situationen. Oftast kommer ett barn och en förälder tillsammans och då är det svårt att prata om hur sövningen ska planeras med föräldern eftersom barnet är med. Den information som finns på webben är också ofta väldigt generell, vilket inte heller är bra. Det är viktigt att bryta ned informationen på individnivå, säger Carina Sjöberg.
Miljön upplevs skrämmande Studien visar även att miljön på operationsavdelningar upplevs som skrämmande.
– Väntrumsmiljön behöver förbättras. Det bör finnas fler miljöer som är anpassade för barn i olika åldrar. Att erbjuda besök på sjukhuset innan operationen hade kunnat vara ett sätt att avdramatisera processen, säger Carina Sjöberg.
Rapporten är framtagen inom EU-projektet ”Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas” på uppdrag av organisationen Biogas Öst. Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, och Biogas Research Center, BRC, har grävt sig ner i den vetenskapliga litteraturen från de senaste 20 åren.
– Jag har kritiskt granskat vilka av biogasens nyttor som finns vetenskapligt beskrivna. Några nyttor är mycket väl belagda, särskilt inom jordbruket, medan det finns färre studier kring andra. Få forskare har exempelvis anlagt ett systemperspektiv och tittat på helheten, säger hon.
Biogasen bidrar till FN:s hållbarhetsmål
Trots detta har hon i den vetenskapliga litteraturen hittat stöd för att biogasen bidrar till FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål. Några direkt och andra, som jämställdhet och god utbildning för alla, lite mera indirekt.
– Det förvånade mig verkligen, men biogasens bidrag till alla FN:s hållbarhetsmål finns väl dokumenterade i litteraturen, säger hon.
Hon har delat in studien i avsnitt och tittat på biogasens användning, på det material som finns kvar efter rötning – digestatet, på avfallsbehandlingen och på samhällseffekter av biogaslösningar. 34 olika nyttor finns beskrivna, några exempel är minskning av koldioxidutsläpp, självförsörjning av energi, fossilfritt bränsle, värme och el, mindre gifter i lantbruket, bättre ekonomi för bönder, bättre nyttjande och cirkulation av näringsämnen, effektivare vattenrening, ökad resurseffektivitet, minskning av metanutsläpp till luften, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.
Nyttorna finns i den industrialiserade delen av världen, men även i utvecklingsländer där biogasen i ännu högre grad kan bidra till ekonomisk tillväxt.
Liten ökning av inhemska biobränslen
– I diskussionerna här i Sverige ses biogasen som ett fordonsbränsle och inte mer än så, men nyttan är så vida mycket större, påpekar Linda Hagman.
Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för BRC, är bekymrad över utvecklingen för de inhemska fossilfria drivmedlen:
– Vi har flera inhemska bränslen i dag med oerhört bra hållbarhetsprestanda, som etanol, biogas och RME. Användning och produktion ökar inte nämnvärt för något av dem. Det vi från forskarhåll ser som de bästa alternativen växer inte, trots de ambitiösa miljömålen. Vår roll som forskare är att grunda våra slutsatser på evidens, medan myndigheter och politiker riskerar att se på forskning som vilket särintresse som helst.
Viktigt fokusera på långsiktig hållbarhet
Mats Eklund konstaterar också att det enda fossilfria bränsle som växer i dag är HVO, som importeras, och som inte ger några av de dynamiska effekter som de inhemska bränslena gör.
Ett annat problem han ser är att ingen myndighet har till uppgift att se till helheten, vilket också gör det extra problematiskt att ta tillvara de inhemska bränslenas samhällsnyttor.
– Det är hög tid att ansvariga politiker fokuserar på långsiktig hållbarhet och inte enbart på fossilfrihet.Ska målen uppnås behövs alla bra alternativ och vi kan inte sitta längre och vänta.
Doktoranden och läkaren Susanne Sjöström har studerat förutsättningar för abortvård i bland annat Indien och Sverige.
– Det är välkänt att abortvård som ges av barnmorskor är lika säker som den som tillhandahålls av läkare. Vi visar att denna abortvård också är mer kostnadseffektiv, vilket är viktigt eftersom de flesta länders hälso- och sjukvårdssystem har begränsade budgetar.
– Studierna i avhandlingen pekar dessutom på hur viktigt det är med utbildning och kunskap för att påverka potentiella vårdgivares vilja att tillhandahålla säker abort, något som i sin tur är avgörande för att kunna minska mödradödligheten, säger Susanne Sjöström som jobbar vid Institutionen för kvinnors- och barns hälsa på Karolinska Institutet.
Många hinder för att få abort
Sedan urminnes tider har kvinnor drabbats av oplanerade graviditeter. När kvinnans situation inte tillåtit att hon fött barn har hon använt sig av en rad olika metoder för att försöka avbryta graviditeten, ofta med konsekvenser för liv och hälsa. Trots att det idag finns mycket kunskap om både abort och preventivmetoder orsakar osäkra aborter åtminstone 23000 kvinnors död i världen årligen, de flesta i de allra fattigaste områdena i Afrika söder om Sahara.
Abort är en direkt följd av oplanerade graviditeter som kan förebyggas om det finns tillgängliga preventivmedel. Medicinsk abort och medicinsk behandling för inkomplett abort är billigt och säkert. Läkemedlet misoprostol finns idag tillgängligt i de flesta områden i världen, officiellt för behandling av magsår. Men hindren för kvinnors tillgång till abort är många, bland annat brist på vårdgivare, lagstiftning, bristfällig infrastruktur, kostnader, stigma och kvinnors brist på kunskap.
I en studie bland läkarstudenter i Indien, där abort är lagligt sedan 1971 men andelen abortrelaterad mödradödlighet är hög, fann forskarna till exempel att missuppfattningar om lagstiftningen som reglerar abort var vanliga och att studenterna saknade kunskaper om tillgängliga abortmetoder. Trots att majoriteten av läkarstudenterna ansåg att osäkra aborter är ett stort problem i Indien sa många att de var oroliga för repressalier och uttryckte en rädsla för att utföra aborter.
Billigare och lika säker abortvård av barnmorskor
Analyser utförda vid ett universitetssjukhus i Sverige visade att abortvård som ges av barnmorskor inte bara är lika säker utan dessutom billigare än när den ges av läkare. En systematisk översikt av randomiserade studier av abortvård visade också att kvinnor tycker att medicinsk abort och medicinsk behandling för inkomplett abort tillhandahållen av sjuksköterskor och barnmorskor är lika acceptabel som läkarvård.
– Att en medicinsk behandling är acceptabel för patienten har stor betydelse för att öka tillgängligheten av sjukvård. Uppfattar kvinnor behandlingen eller vårdgivaren som oacceptabel riskerar man att de söker vård hos outbildade eller traditionella vårdgivare vilket kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser, säger Susanne Sjöström.
Forskningen har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, ALF-avtalet mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, FORTE och SIDA. Huvudhandledare för det aktuella doktorandarbetet har varit professor Kristina Gemzell Danielsson. Disputation skedde den 20 januari 2017.
I försörjningskedjan av virke och biobränsle från skog till slutförbrukare krävs transporter med lastbil. För att minska transporternas miljöpåverkan, sänka kostnaderna och förbättra trafiksäkerheten behöver skogsbrukets transporter kontinuerligt utvecklas.
– Med nya egenskaper i Krönt vägval blir det betydligt lättare att göra vägval som till exempel syftar till att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser, säger jägmästare Gunnar Svenson som nu disputerar vid SLU, men som till vardags är biträdande programchef för Driftssystem vid forskningsinstitutet Skogforsk.
Han har i sin avhandling vidareutvecklat Krönt vägval så att systemet nu även kan hantera backighet, kurvighet och olika typer av korsningar när det beräknar den mest hållbara vägen.
– Tidsåtgång och bränsleförbrukning svarar för två tredjedelar av skogsbrukets transportkostnader, vilket gör dessa aspekter extra intressanta, både för att förbättra lönsamheten och minska miljöpåverkan, säger Gunnar Svenson.
I sin avhandling fann Gunnar Svenson att körhastigheten framför allt påverkas av vägens kurvighet och ytjämnhet, medan bränsleförbrukningen främst påverkas av vägens lutning och virkesfordonets totalvikt. Han har även utvecklat metoder för att beskriva vägars backighet och kurvighet utifrån data i Nationella vägdatabasen, NVDB.
– Nytt är också en metod för att hantera omöjliga och olagliga svängar i korsningar, säger Gunnar Svenson. Metoden gör det möjligt för systemet att nu också ta hänsyn till den extra tidsåtgång och bränsleförbrukning som olika typer av korsningar leder till.
Tid: fredagen den 3 februari 2017 klockan 10.00 Plats: Loftet, Ultuna, SLU Uppsala
Opponent: Professor Karl Stampfer, Institute of Forest Engineering, BOKU, Wien, Österrike
– Det är viktigt att konstruera burarna så att inte sälen blir så intresserad av fisken och att den inte kan skada buren. Om ingångarna dessutom förses med en liten nätstrut kan fångsten ökas. För även om färre fiskar simmar in i buren om där finns en strut i ingången, så hindrar struten effektivt fisk från att simma ut igen, säger Peter Ljungberg, forskningsassistent på institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).
Beteendestudier på torsk vid burarna har även visat att stora burar och flera ingångar kan ge större fiskfångster.
Fisket på randen till kollaps
Program Sälar och Fiske vid SLU Aqua:s kustlaboratorium arbetar sedan 90-talet med att utveckla redskap som kan användas i samvaro med säl. Forskare Sara Königson har arbetat med både redskapsutveckling samt säl- och fiskekonflikten i mer än 15 år inom programmet.
– Det svenska kustfisket står på randen till kollaps genom att de ökande sälbestånden längs hela svenska kusten skapar en konflikt med fisket. Den mest hållbara lösningen är att aktivt utveckla alternativa fiskeredskap som både är sälsäkra men även selektiva i sin fångst, säger Sara Königson.
Konflikterna mellan säl och fiske handlar både om förlust av fisk och om kostnader för förstörda redskap. Det beräknas att sälen kostar det ekonomiskt svaga kustfisket minst 50 miljoner kronor per år. Eftersom det svenska kustnära fisket är både ekonomiskt och kulturellt viktigt krävs alternativa redskap.
Garnfisket värst drabbat
Ett fiske som är speciellt hårt drabbat av denna konflikt är garnfisket efter torsk i Östersjön. Rapporter till loggboken visar att det vid över 30 procent av alla fisketillfällen rapporterades sälskador på garnfiske efter torsk, för krokfiske var det närmare 50 procent.
Dessutom tar sälen många torskar från näten utan att det blir rester kvar så siffrorna är en underskattning. Program Sälar och Fiske har därför under de senaste åren bland annat fokuserat på betade burar som kan fånga torsk samtidigt som de minimerar skador från säl.
– Även om arbetet med sälsäkra burar kommit långt så finns det arbete kvar innan burar är kommersiellt brukbara. Det är mycket som måste fungera för att ett redskap ska kunna vara en ersättning till etablerade redskap. Just nu arbetar vi vidare bland annat med hur hanteringen av burar ombord ska bli smidigare för fiskarna, säger Peter Ljungberg.
I den nyaste upplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Ocean Technology, ett specialnummer om betade fiskeredskap, publiceras tre artiklar från forskningsgruppen Sälar och Fiske.
Artiklarna finns att läsa på tidskriftens hemsida; www.thejot.net
Peter Ljungberg, forskningsassistent, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, peter.ljungberg@slu.se, tel. 010-478 41 72
Sara Königson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, sara.konigson@slu.se, tel. 010-478 41 34
– Det här är ju personer som du och jag. De har familj, de har barn, de har levt ett vanligt liv och plötsligt så kommer den här sjukdomen och ställer allt på ända, säger Ann-Britt Johansson, forskare inom neurovetenskap och fysiologi.
Hennes avhandling ”Se och hör mig” bygger på intervjuer med åtta personer, tre kvinnor och fem män, under fyra års tid.
Flera av dem har Ushers syndrom eller ett liknande sjukdomsförlopp med hörselnedsättning eller dövhet från födseln, följt av tilltagande synproblem i 30-årsåldern.
En av intervjupersonerna jobbade halvtid, sju av åtta stod utanför arbetsmarknaden.
Borta från jobbmarknaden – Alla tog upp detta, att de inte fått lov att fortsätta arbeta fast de har velat. De hade haft fabriksjobb och kontorsjobb som de tvingats lämna, och de ser det som ett stort problem att vara borta från denna viktiga livsarena, säger Ann-Britt Johansson.
– Sverige är ett välmående land. Vi har ratificerat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och rätten till arbete. Det finns samhälleliga insatser inom vården, arbetsförmedlingen etcetera, men det fungerar inte. Alla klagar över bemötandet de får, det finns stor okunskap och kompetensbrist i systemet för den här gruppen, fortsätter hon.
Ann-Britt Johansson är seniorrådgivare på ett nationellt resurscentrum för dövblinda i Drammen och har jobbat med gruppen i många år. Hennes kvalitativa intervjustudie bekräftar det hon själv sett av svårigheter för de dövblinda att få samhälleliga insatser – ledsagarservice, tolkhjälp och annat – att fungera i vardagen.
– Man måste hela tiden kontrollera att kommunikationen fungerar. Har personen förstått vad jag har sagt? Har man tagit åt sig? Det måste säkerställas genom att man ber dem återberätta, annars blir det jättemycket missförstånd. De som är födda gravt hörselskadade har teckenspråk som modersmål, vilket gör det ännu svårare.
Socialt omskakade Bristen på delaktighet finns också i den sociala tillvaron, vilket många av intervjuerna i avhandlingen vittnar om:
”Det är som att sitta i en smutsig glasburk. Bara konturer och en massa mummel.” (Emma, 42, om varför hon numera undviker fester)
”Det känns som jag är begränsad. Jag har så mycket inombords som jag inte kan använda.” (Oliver, 62, om svårigheterna att få kontakt med folk)
”Det känns så olustigt när någon går förbi och inte hälsar.” (Samuel, 70, om hur gamla bekanta reagerar på hans nya sjukdomstillstånd)
– Om du möter en person som du inte vet hur du ska kommunicera med så är det klart att det blir problem, även om det finns en dövblindtolk med. Men vi måste ändra våra attityder till personer som vi känner stor osäkerhet inför, säger Ann-Britt Johansson.
Fotnot: Namnen på avhandlingens intervjupersoner är fingerade.
Studien fokuserar på hur tjänstemän inom olika myndigheter i gränsländerna runt Östersjön samarbetar vid gränsbevakning. Undersökningen fokuserar på det dagliga arbetet och hanteringen av problem vid gränsbevakning med hänsyn till tjänstemännens sociala och kulturella bakgrunder.
Ibland försvåras samarbetet av byråkratiska problem. Men trots det tyder resultaten på att det finns ett tydligt samarbete i det dagliga arbetet. Detta tros vara på grund av en gemensam förståelse för syftet och målet att tillsammans bekämpa kriminalitet och skapa ett säkrare Europa.
Artikeln är en del av resultaten från projektet ”Turnstone”, som är en undersökning av samarbetet mellan gränspolis och kustbevakning i Östersjöområdet, Goran Basic tillsammans med Sophia Yakhlef och Malin Åkerström från Lunds universitet.
Projektet är finansierat av Europeiska kommissionen. Syftet med projektet är att utifrån empiriska material (fältobservationer, fotografier, intervjuer och dokument) kartlägga och analysera hur personalen inom de olika gränsmyndigheterna upplever, tolkar, och definierar de organisatoriska, kulturella, historiska och rättsliga skillnader mellan gränsmyndigheter. Dessutom är syftet att kartlägga och analysera hur resenärer upplever, tolkar, och definierar fri rörlighet i regionen i förhållande till gränsmyndigheter.
Kontakt: Yakhlef, S., Basic, G., Åkerström, M. (2016). Policing Migration: Described and Observed Cooperation Experiences of Police and Border Guards in the Baltic Sea Area. Journal of Applied Security Research, Vol. 12, no 1, 117-140 p.
Resultaten har nu publicerats i Nature Communications.
– Vi är först i världen med att presentera en logisk krets, i detta fall en transistor, som styrs av en värmesignal istället för en elektrisk signal. Det konstaterar professor Xavier Crispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Den värmedrivna transistorn öppnar upp för en lång rad applikationer som exempelvis detektering av små temperaturskillnader eller inom medicinen för funktionella plåster där man kan följa läkningsprocessen.
Räcker med en enda koppling
Det är också möjligt att ta fram kretsar som styrs av värmen i infrarött ljus för värmekameror, med mera. Den höga värmekänsligheten, 100 gånger högre än traditionella termoelektriska material, gör att det räcker med en enda koppling från den värmekänsliga elektrolyten, som fungerar som en sensor, till transistorn. En sensor och en transistor kan tillsammans bilda en smart pixel.
En matris av smarta pixlar kan då exempelvis användas istället för de givare som idag detekterar infraröd strålning i värmekameror. Tekniken kan, men lite vidareutveckling, möjliggöra att vi i framtiden kan få en värmekamera i mobilen till en låg kostnad eftersom de ingående materialen varken är dyra, sällsynta eller farliga.
Den värmedrivna transistorn är en fortsättning på den forskning som för ett år sedan ledde fram till en superkondensator som laddas av solens strålar. I kondensatorn omvandlas värme till el som lagras i kondensatorn tills den behövs.
Forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik hade då hittat rätt bland de ledande polymererna och tagit fram en flytande elektrolyt med 100 gånger större förmåga att omvandla en temperaturskillnad till el än de elektrolyter som normalt används. Den flytande elektrolyten består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba och de negativt laddade polymerkedjorna är stora och tunga. När ena sidan värms upp rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan och en spänning uppstår.
– När vi hade visat att kondensatorn fungerade funderade vi över vad vi kunde göra mer med elektrolyten, berättar Xavier Crispin.
Dan Zhao, första forskningsingenjör och professor Xavier Cripsin, LoE
Dan Zhao, förste forskningsingenjör och Simone Fabiano, universitetslektor, har nu efter många timmar i laboratoriet visat att det också är fullt möjligt att bygga elektroniska kretsar som styrs av en värmesignal.
Forskningen har sedan 2014 finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse inom projektet ”Tail of the sun” – solens svans.
Om Laboratoriet för organisk elektronik
Vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, föddes också världens första organiska transistor och värdens första kemiska chip, liksom ett antal andra organiska elektronikkomponenter. Arbetet vid laboratoriet leds av professor Magnus Berggren.
Artikeln: Ionic thermoelectric gating organic transistors, Dan Zhao, Simone Fabiano, Magnus Berggren och Xavier Crispin, Linköpings universitet, campus Norrköping, Nature Communications 2017. DOI 10.1038/ncomms14214
Forskare, historiker och lärare kommer att arbeta tillsammans med att utforma resurser för undervisning i historia. Målet är att ta fram undervisningsexempel runt utvalda historiska föremål och platser.
Genom att undersöka föremål utifrån vad de berättar om migrationer och möten mellan kulturer kan eleverna upptäcka nya perspektiv på de perioder de studerar. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla teoretisk och praktisk kunskap för att integrera ett mångfaldsperspektiv i historieundervisningen. Materialet tas fram för mellanstadieelever och nyanlända elever på gymnasiet.
– Ta ett historiskt föremål – en stenyxa, en kruka, en pilspets eller ett smycke. Hur kom de till? Varifrån kom idéerna till utformning? Material och sättet att använda dem? Att föremålet överhuvudtaget blivit till förutsätter kontakter med andra kulturer och områden. Historisk förståelse växer fram genom de frågor vi ställer till det förflutna. Förändrar vi frågorna blir också perspektivet ett annat, säger Kenneth Nordgren, projektledare och forskare i historia vid Karlstads universitet.
Smycket visade på Birkas världsomfattande kontaktnät
Ett exempel är ett smycke som hittades i en vikingagrav på Birka. Tidigare ansågs det ”otypiskt”, något som inte passade in i uppfattningen om vikingarna, och magasinerades därför. Smycket bestod av mynt, pärlor och andra värdesaker från olika delar av världen. Trots mängden av föremål som visar på Birkas omfattande kontaktnät tänker vi nog ofta på Birka som en skandinavisk handelsplats. Halsbandet visar både på omfattande kontaktnät och på hur kulturella uttryck skapas, påverkas och förändras i mötet med andra kulturer.
– Det här är ett jättespännande exempel som visar att mångkultur är en del av historien. I projektet kommer vi att jobba med att exemplifiera hur föremål kan användas för att väcka intresse hos eleverna och hur frågor om migration och kulturmöten kan öppna nya perspektiv i lärandet. Vi kommer också att undersöka hur föremålen kan användas av nyanlända elever som komplement till texter för att bidra till ett intellektuellt stimulerande lärande trots språksvårigheter, säger Kenneth Nordgren.
”Det gemensamma rummet” är ett samarbete mellan forskargruppen Rose vid Karlstads universitet, Historiska muséet i Stockholm, Svenskt migrationscentrum samt Stockholms universitet. Projektet beviljades nyligen medel från Riksantikvariatämbetet för 2017. Hela projektet planeras att pågå i tre år och det digitala undervisningsmaterialet kommer att finnas tillgängligt för alla intresserade på Historiska muséets webb.
Kontakt:: Kenneth Nordgren, tel 054-700 14 27, mobil 070-248 70 72 eller mejl kenneth.nordgren@kau.se
För att förstå varför och var det begås brott har Manne Gerell valt att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Hans avhandling kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?
– I avhandlingen visar jag att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Med kollektiv förmåga menar jag en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder. Mina studier visar också att både anlagda bränder och kollektiv förmåga förstås bäst om man ser till mindre geografiska platser snarare än till hela bostadsområden, säger Manne Gerell.
En av avhandlingens främsta nyheter är att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget Manne Gerell förespråkar.
Mer våld i utsatta områden Manne Gerell slår fast att det förekommer mer våld i utsatta områden. Han menar också att fattigdom inte i sig är en avgörande faktor för att det förekommer våld. Det handlar istället om den låga kollektiva förmågan. När du inte känner igen eller än mindre känner tillit för dina grannar, är ofta engagemanget för området lågt. Då kan våldet pågå utan att ”kollektivet” reagerar.
– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte samma koppling för bränder. Det finns det kanske på mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.
Viktigt överallt där många vistas När det gäller gatuvåld så sker det inte uteslutande i utsatta områden med låg kollektiv förmåga, utan även på platser där många människor passerar eller vistas. I närheten av barer, nattklubbar och restauranger finns det många människor och ofta även en stor andel berusade människor.
– Att bryta den nedåtgående spiralen handlar troligen om många små olika satsningar och effekter, med fokus på gatan, gården eller kvarteret. Och det gäller att hitta rätt lösning för varje plats, för det finns inte en lösning som fungerar överallt, säger Manne Gerell.
Manne Gerell fortsätter nu sin forskning.
– Jag har fått nya forskningsmedel för att studera våldsbrott vid busshållplatser i Malmö. Jag ska studera hur mycket gatuvåld som sker vid varje busshållplats i förhållande till hur många som kliver på bussen och hur det ser ut runt omkring dessa hållplatser. Finns där bostadsområden, restauranger eller parker? Jag vill ta reda på var det är farligt att vistas i Malmö och varför. Jag vill förstå brottsligheten, avslutar Manne Gerell.
”Spel som etableringsverktyg” är ett nytt projekt på Högskolan i Skövde som handlar om att hitta nya vägar för att långsiktigt förbättra möjligheterna för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Tanken är att undersöka om ungdomarnas intresse för spel, spelteknik och spelkultur kan underlätta för fler att etablera sig på arbetsmarknaden.
Bakom förstudieprojektet står Katrin Dannberg, adjunkt i medier, estetik och berättande, och Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap.
Ökat glapp mellan ungdomar med jobb och utan
– Arbetslösheten bland ungdomar har sjunkit de senaste åren, men det finns fortfarande stora grupper av unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De kan sakna en fullständig gymnasieutbildning, de kan komma från andra länder eller ha en nedsatt arbetsförmåga. Gapet blir allt större mellan de som etablerat sig på arbetsmarknaden och de som står utanför. Och de senare vi vill nå, säger Katrin.
Det finns idag en stor grupp ungdomar som inte är så aktiva i sina utbildnings- och yrkesval. Trots ansträngningar från myndigheter och andra aktörer på området är det svårt att nå ut med information om de möjligheter som finns tillgängliga.
Locka till jobb och utbildning genom spel
– Vi vill därför pröva nya vägar och i det här projektet vill vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för spel, spelteknik och spelkultur. Vi kommer att arbeta med att ta fram ett förslag till regionalt program där spel och spelutveckling är del av metoden för att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning, berättar Per.
Förstudien kommer att fokuseras kring tre områden. Ungdomarnas spelintresse och vilka aktiviteter som kan fånga upp dem genom deras hobby, samt väcka deras intresse för att studera. Aktiviteter som kan få ungdomar som är intresserad av spelteknik att reflektera över hur de kan använda tekniken i andra sammanhang än spel (Gamification). Samt vilka möjligheter det finns till validering av kompetens inhämtad via dataspel.
– De metoder vi tar fram i förstudien måste vara attraktiva och spännande för målgruppen. Arbetet kommer därför att genomföras tillsammans med representanter från målgruppen. Denna målgrupp kommer att bestå av unga kvinnor och män som är i olika grad intresserade av spel och spelutveckling. Förstudien kommer också att kontinuerligt efterfråga synpunkter från Arbetsförmedlingen, kommunerna, spelbranschen, studie- och yrkesvägledare och andra relevanta aktörer, säger Katrin.
Fotnot: Förstudieprojektet ”Spel som etableringsverktyg” startar 1 februari på Högskolan i Skövde och ska pågå till sista oktober. Det finansieras med EU-pengar genom Europeiska socialfonden och bidraget är drygt 2,3 miljoner kronor.
Kontakt:
Eric Hellgren, kommunikatör, Högskolan i Skövde
0500-44 80 71, eric.hellgren@his.se
