Sibylle Häggqvist beskriver ett fyrtiotal för vetenskapen helt nya nya arter av puckelflugor, sin avhandling. Hennes studier visar också att det sannolikt finns flera tusen insektsarter kvar att upptäcka i landet.
– Än mer förvånande är det med tanke på att vi alltsedan Linné haft en stark tradition när det gäller att beskriva vår biologiska mångfald, säger Sibylle Häggqvist, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som om några dagar lägger fram sin avhandling vid Stockholms universitet.
De talrika men oansenliga puckelflugorna är ”puckelryggiga” små flugor med litet huvud och kraftiga ben. De hittas ofta vid komposter, förna och svampar, men exakt hur de lever sina liv, och vad de gör medan de ännu är larver, vet vi mycket lite om, trots att de är väldigt vanliga.
Familjen puckelflugor innehåller fler okända än kända arter, och det släkte som Sibylle Häggqvist utforskat, Megaselia, är ett av de artrikaste i hela djurvärlden.
Linné skulle förvånas
– Det har visat sig svårare än mänskligheten trodde att kartlägga den biologiska mångfalden, säger hon. När Linné och andra började beskriva jordens arter, kunde de nog inte tänka sig att vi nästan 300 år senare fortfarande inte skulle vara klara.
Nya genetiska metoder och modern informationsteknologi håller på att revolutionera utforskningen av vår flora och fauna, men fortfarande återstår mycket att göra. Med så många som 47 nya beskrivna arter i sin avhandling har Sibylle Häggqvist själv lämnat ett ansenligt bidrag.
Hon har också rett ut hur olika arter av puckelflugor är släkt med varandra, det som på vetenskapligt språk kallas fylogeni. I det arbetet har hon använt både traditionella, morfologiska metoder, då man undersöker i detalj hur djuren ser ut, och moderna, molekylära metoder, då man jämför gensekvenser i djurens arvsmassa.
Det är första gången vi får en ordentlig inblick i hur olika grupper inom Megaselia är släkt med varandra, och hur de många arterna bör klassificeras.
5 000 okända insektsarter i Sverige
Sibylle Häggqvist har också gjort en uppskattning av hur många arter av insekter som totalt finns i Sverige, alltså om man räknar med alla dem som återstår att upptäcka och beskriva. Uppskattningen har hon gjort genom att bland annat analysera fynd från det svenska Malaisefälleprojektet, den första systematiska inventeringen av den svenska insektsfaunan, finansierad av Svenska artprojektet.
Slutsatsen är att utöver de 26 000 svenska insektsarter vi redan känner till, så finns det sannolikt 5 000 till att upptäcka. Det kan jämföras med de 1 400 svenska insektsarter som Linné lyckades beskriva under sin livstid.
De talrika puckelflugorna hör till de minst kända insekterna i Sverige. Här en hane ur det enorma släktet Megaselia. Foto: Sibylle Häggqvist, Naturhistoriska riksmuseet
Okända, men viktiga
Av de okända arterna hör uppskattningsvis 700 till puckelflugorna, som alltså är en av de minst kända insektsgrupperna i Sverige. De flesta av de okända insektsarterna är liksom puckelflugorna små, och de är ofta parasiter eller nedbrytare. Många är säkerligen vanliga och spelar betydelsefulla roller i våra ekosystem, trots att de ännu inte är namngivna.
– Det finns fortfarande mycket att bita i för unga systematiker, säger Sibylle Häggqvist.
Avhandlingen: Häggqvist: “Charting biodiversity – Scuttle flies and other poorly known insects in Sweden”, Stockholms universitet 2016.
För ytterligare information kontakta:
Sibylle Häggqvist
Doktorand i zoologi
Mobil: 076 25 14 260
E-post: sibylle.haggqvist@nrm.se
– Det finns en vitt spridd uppfattning av återkomsten av stora rovdjur är räddningen för biologisk mångfald, säger Joris Cromsigt, SLU, en av forskarna i studien som visar på luckor i kunskapsläget kring återkoloniserande rovdjur.
Den uppfattningen bygger bland annat på erfarenheter från Yellowstones nationalpark. När vargar återetablerade sig i nationalparken minskade betestrycket på vegetationen längs vattendragen vilket i sin tur ledde till en rikare flora och fauna.
Landskapet starkt format av oss
– I stora delar av Europa är det ett landskap starkt präglat av människan som rovdjuren nu återvänder till. Människan ingår i ekosystemen. Även om vi inte alltid är fysiskt närvarande, som i vissa delar av Sverige, så är landskapet starkt format av oss, till exempel genom skogsbruk och jakt.
De ekologiska effekterna av stora rovdjur kommer med största sannolikhet att bli helt andra i detta av människan starkt påverkade landskap. I artikeln framhåller författarna att flertalet av dessa mänskliga aktiviteter sannolikt kommer att dämpa effekterna av rovdjur på andra nivåer i ekosystemet. Med andra ord, människan reducerar effekterna av rovdjurens klor
Människan påverkar djurens roll i ekosystemet
I studien, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, pekar författarna på att den mesta forskningen som hittills gjorts på återkoloniserande rovdjur har utförts i landskap med mycket svag mänsklig påverkan.
– Mänsklig aktivitet är en mycket viktig faktor som måste beaktas i forskningen. Den här artikeln betonar att det finns många oväntade sätt som människan kan påverka rovdjurens roll i olika ekosystem, säger Cromsigt.
Kontakt:
Universitetslektor Joris Cromsigt
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: 090-7868388, 070-6760097
E-post: joris.cromsigt@slu.se
Den svartmunnad smörbulten (Neogobius melanostomus) har påträffats i den hittills högsta uppmätta salthalten för arten.
− Fisken verkar klara samma salthalt som vi har på Västkusten när vi håller den i akvarier, men den har ännu inte spridit sig ut i det egentliga havet, säger Leon Green, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, som forskar på artens anpassningsförmåga.
Anpassar sig till vatten med hög salthalt Svartmunnad smörbult kommer från Svarta havet där vattnet är bräckt. För drygt 25 år sedan dök den upp i sydöstra Östersjön, där den hamnat troligen för att fiskyngel råkat komma med via barlastvattnet på fraktfartyg. Arten håller nu på att långsamt sprida sig genom de danska sunden till vatten med en salthalt på 15-20 promille.
Den svartmunnade smörbulten finns också sedan 2009 i det bräckta vattnet i Göteborgs hamn. Men nu har den också hittats längre ut mot havet än någonsin tidigare.
− Här i Göta älvs utlopp har vi nu fångat den i vatten som har en salthalt på 29 promille, vilket är väldigt nära salthalten vi har längs västkusten, säger Leon Green.
Tillsammans med de danska sunden kan Göteborgs hamn nu räknas till spridningsfronterna ut mot saltare vatten, anser forskarna.
Kan påverka västkustfisket Eftersom spridningen av svartmunnad smörbult har påverkat traditionellt fiske i delar av Östersjön finns det oro inför vilka effekter svartmunnad smörbult kan ha på västkustens ekosystem. Samtidigt håller den på att utvecklas till en ny resurs för yrkesfiskare i såväl Litauen som i Danmark.
− Fisken har även påverkat fågellivet i vissa delar av Östersjön eftersom den, precis som ejdern, äter mycket blåmusslor. Samma sak kan därför hända på västkusten.
Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet har nyligen haft besök från Hamburgs universitet, där det också forskas på fiskens spridning och anpassning till nya salthalter.
− I Europa är arten ett stort problem i floderna. Så det är ovanligt att en och samma fiskart kan hantera en sådan bredd av salthalter, vilket gör den väldigt intressant att forska på.
Ovanligt tolerant för olika salthalter Planerna är nu att se ifall svartmunnad smörbult som fångats i Göta Älvs mynning också klarar färskare vatten.
I flera forskningsstudier kommer fiskens förmåga att hantera salthalt att undersökas. Studierna ska även innefatta vad fisken äter, och undersöka om födan varierar beroende på var i Göteborgs hamn smörbultarna kommer ifrån.
Projektet leds av professor Lotta Kvarnemo vid institutionen för biologi och miljövetenskaper. Sportfiskarna är också engagerade i projektet och höll nyligen en fisketävling där fångsten sparades och nu används i forskningssyfte.
– Risken är att undervisning i historia blir platt om läraren enbart fokuserar på det historiska innehållet, säger David Rosenlund. Eleverna får då inte nödvändig metodkunskap för att kunna använda historia. Eleverna måste lära sig att hitta historiska belägg i olika källor för att kunna göra rimliga tolkningar, men också kunna sätta in historia i ett större sammanhang som handlar om både dåtid, nutid och framtid. Det handlar om att bruka, levandegöra och analysera historia.
Historiens eventuella nytta – Det pågår en livlig debatt i hela Europa kring vad historieämnet ska vara bra för och vad som ska betonas i historieundervisningen. I Tyskland betonas exempelvis den historiska orienteringen och i England poängteras metodavsnitten. Min avhandling är en del i den diskussionen.
David Rosenlunds avhandlingsarbete består av flera studier. Han undersökte vad som betonas i de svenska styrdokumenten och här fann han att alla tre delarna innehåll, metodkunskap och orientering i tid lyfts fram, både i kursplanerna från 1994 och 2011. År 2011 har det skett ett förtydligande gällande innehållet. Numera ska industrialisering och demokratisering på 1800- och 1900-talet ingå i undervisningen.
Han gick sedan vidare och undersökte vad ett 20-tal lärares 940 provuppgifter bestod av. Han upptäckte då en väldig koncentration kring innehållsfrågor men att det fanns få uppgifter kring metoder, källor och orientering i tid.
– Lärarna lyfter fram ett historieämne som ser annorlunda ut än kursplanerna och det kan bli ett verkligt legitimitetsproblem, fortsätter David Rosenlund.
Tvåkammarriksdag och allmänna rösträttsreformen David Rosenlund ville också veta om och hur en grupp elever hanterade historieämnets komplexitet. De fick frågor om 1860-talets parlamentsreform och tvåkammarriksdagens införande liksom frågor om allmänna rösträttsreformen på 1920-talet. I uppgifterna ingick frågor om innehåll, källhantering och att utgå från historien för att reflektera självständigt om framtiden.
-Eleverna resonerade bäst kring den allmänna rösträttens införande då de kunde en hel del om innehållet, säger David Rosenlund. Kunskaper om ett historiskt innehåll är alltså nödvändiga och elevers förmåga till källhantering och orientering i tid förstärks och djupnar om eleven har kunskaper om ämnet.
– Jag uppmuntrar alla med intresse för historieundervisning exempelvis kursplaneförfattare, historielärare, lärarstudenter och andra forskare att läsa den, säger David Rosenlund.
– Jag hoppas även att min avhandling kan generera kompetensutveckling då det tycks som om historielärarna själva är medvetna om att deras undervisning kan utvecklas kring metod och orientering i tid.
Nu har kunskapen på detta nya område sammanställts för första gången och stor del av forskningen bakom detta har utförts på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Praktiskt kan kunskapen användas för att till exempel minska angrepp av skadeinsekter på gröda.
Människor kan byta jobb, flytta och skaffa nya vänner. Djur kan söka föda på andra platser om konkurrensen blir för stor. Men växter är bundna till sin plats och delar resurser med sina grannar.
Konkurrensen med andra växter är den största utmaning en växt möter under sitt liv. Men det finns många exempel på att växter kan möta denna utmaning genom att läsa av kemiska signaler från sina grannar och anpassa sig till den konkurrens de kommer att möta. Till exempel kan de satsa på att producera mer bladmassa i förhållande till rötterna – eller tvärtom, beroende på vem grannen är.
Känner sina grannar Växter kan förnimma både grannens identitet (olika växtarter eller olika genotyper – dess genetiska profil – av samma växt) och fysisk status, till exempel ålder eller växtlängd. För växter är det viktigt att kunna skilja på vilka grannar som kan bli allvarliga konkurrenter och vilka som inte kommer att påverka dem i någon större grad.
De flyktiga ämnena från grannen kan också framkalla svar i växter som påverkar dess försvar mot växtätare, något som kan utnyttjas för att skapa hållbara och produktiva jordbrukssystem.
– Praktiskt kan vi utnyttja detta informationsutbyte om vi ökar den biologiska mångfalden i jordbruket till exempel genom att blanda olika sorter på fältet. Då kan växter med olika behov utnyttja resurserna bättre och dessutom kan vi minska angrepp från skadedjur, säger Velemir Ninkovic, forskare på SLU och huvudförfattare till en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics.
Växter varnar sin omgvining
Relativt många studier har gjorts om hur skadade växter påverkar växterna omkring. Till exempel kan man se att en växt utsöndrar annorlunda flyktiga ämnen när den är angripen av en skadeinsekt, vilket gör att växter i närheten aktiverar sitt kemiska försvar.
Velemir Ninkovic forskargrupp visar att också signaler från oskadade grannar kan påverka den kemiska sammansättningen en växt utsöndrar, vilket även påverkar insekter. Ett exempel är att korn som växer tillsammans med annan specifik genotyp eller växtart, till exempel med vissa ogräs, verkar kunna locka till sig nyckelpigor. Det här kan vara en av förklaringarna till att det finns fler naturliga fiender till skadeinsekter i fält med större biologisk mångfald.
Velemir Ninkovic påpekar att det finns många frågor kvar att finna svaren på.
– Vilka sorter samverkar bäst och hur påverkas ekosystemen? Om ett växtslag i ett sådant odlingssystem, som korn, kan försvara sig själv är mycket vunnet. Då skulle lantbrukare klara sig med betydligt mindre mängd kemiska bekämpningsmedel och vi får möjlighet att tillämpa en giftfri miljö i odlingssystemen, säger Velemir Ninkovic.
Kontakt:
Velemir Ninkovic, forskare på institutionen för ekologi, SLU, 018-67 25 41, velemir.ninkovic@slu.se
Forskare har under lång tid saknat allmänt tillgängliga data som kan användas då man utvecklar metoder som kan upptäcka bedrägerier. För att testa och utvärdera metoderna behöver utredarna tillgång till finansiell data. Tyvärr går det inte av integritetsskäl att använda riktiga data eftersom de ofta innehåller privat information.
Nu har forskare vid BTH, Blekinge Tekniska Högskola, tagit fram ett nytt verktyg som gör det möjligt att få fram syntetiska finansiella data som kan användas istället. Det är BTH-forskaren Edgar Lopez-Rojas som i sin forskning i datavetenskap visar hur man kan använda syntetiskt genererade data för att upptäcka bedrägerier i såväl butiker som i mobila betalsystem.
Det rör sig om två simuleringsverktyg som genererar syntetisk data genom att simulera finansiella transaktioner med hjälp av mönster från riktig data.
Den nya metoden gör det möjligt för forskare att återskapa bedrägeriscenarier, vilka är viktiga för utveckling och testning av metoder för att upptäcka bedrägeri.
Molnbildning påverkar klimatet och därför är ny kunskap om ämnet viktigt, bland annat för att öka tillförlitligheten i klimatmodeller.
Aerosoler, små partiklar i luften, avges av mänsklig verksamhet såsom bilar och fabriker. För att förstå hur de påverkar jordens klimat och hydrologiska cykeln behöver vi veta mer om hur de fungerar i en naturlig miljö, såsom Amazonas regnskog.
Forskarna mätte antalet och storleken på partiklar vid olika höjder över en region i Amazonas regnskog. Med hjälp av insamlad data och instrument på marken kunde forskarna följa hur partiklar på marknivå förändrades under och efter regn och hur vindprofilen inuti stormen förändrades.
Innan ett regn mätte instrument en hel del stora partiklar,och några små. Efter regnet, var det tvärtom, de stora partiklarna avlägsnades från atmosfären genom regnet, samtidigt som man såg en hel del små partiklar liknande dem som observerats med flyg högt upp över gränsskiktet.
Varför är denna process viktigt?
Varje moln består av biljoner små molndroppar eller iskristaller. I kärnan av var och en av dem finns en aerosolpartikel, ett frö på vilken vattenånga kondenserar. Således har aerosoler en direkt inverkan på hur molnet kommer att se ut, hur mycket det kommer att påverka den mängd energi från solen som når jordytan och hur mycket värme från ytan som kommer fly till rymden.
Moln är en av de viktigaste aktörerna i jordens klimat och på grund av komplexiteten i deras fördelning och egenskaper representerar de också den största osäkerheten för framtida klimatmodeller.
Ytterligare forskning behövs Förutom direkta utsläpp av partiklar från marken, havet, industri och trafiken fylls aerosolerna i gränsskiktet på av en process som kallas ny partikelbildning, när molekyler av vissa gaser vid gynnsamma förhållanden håller ihop och bildar nya partiklar.
– Denna process är vanlig på andra håll, men i de orörda tropikerna saknas den i stort sett. Nu vet vi mer om hur nya partiklar hamnar i gränsskiktet i tropikerna, men vi måste ändå ta reda på varför vi inte ser nya partikelbildningen där, liknande de i till exempel boreala skogsekosystem, säger Radovan Krejci från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) vid Stockholms universitet, en av författarna till studien.
Ekosystemen i tropisk regnskog är starkt beroende av nederbörd. Intensitet och fördelning av nederbörd är framförallt drivet av moln.
– Våra fynd bidrar till att förstå hur biosfären interagerar med atmosfären och den hydrologiska cykeln i tropisk regnskog. Det är ett komplext pussel av sammanlänkade processer, som vi fortfarande lär oss att förstå och det finns sannolikt många nya överraskande rön att upptäcka framöver, säger Radovan Krejci.
Kontakt: Radovan Krejci från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) vid Stockholms universitet, tfn 08 67 47 224, mobil 0706 34 15 11, e-mail Radovan.Krejci@aces.su.se
– Drömmen är att min metod ska göra det möjligt att med analys av ett vanligt blodprov kunna hitta vissa cancerformer som leukemi eller prostatacancer. Det skulle vara smidigt för både personal och patienter och dessutom i vissa fall bli billigare jämfört med de metoder som används idag, säger Liza Löf, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Vidareutveckling av beprövad metod I sin nyligen framlagda avhandling har hon vidareutvecklat den beprövade molekylärmedicinska metoden, proximity ligation assay, PLA, som har utvecklats vid Uppsala universitet. Hittills används den mestadels inom forskning där man studerar hur molekyler interagerar med varandra.
För att undersöka molekylära skeenden i blodet, kan man använda metoder för att identifiera och räkna små membrantäckta partiklar som kallas vesiklar. Dessa vesiklar släpps ut från vävnader och kan transportera molekyler mellan celler, och de skulle kunna utgöra viktiga biomarkörer vid cancersjukdomar.
Tumörer läcker partiklar till blodet Ett exempel kan vara en patient som har en cancertumör någonstans i kroppen, denna tumör kan läcka ut vesiklar i blodet som man kan mäta och därigenom misstänka en tumör. På samma sätt går det att se om en patient svarar på medicineringen av en cancer. Om medicineringen fungerar går cellerna i tumören sönder, och då ser man många fler vesiklar i blodet än vad man hade innan behandlingen.
Att kunna särskilja dessa vesiklar från olika vävnader i blodplasma med den här metoden kan underlätta både diagnostiken och uppföljningen av patienten.
– Problemet har hittills varit att detektera dessa vesiklarna som är extremt små. Genom att förstora dem blir de lättare att se och därigenom blir infärgningen mer effektiv och lättarbetad. Istället för att få en diffus bild av alla vesiklar kan vi nu se dem individuellt och kunna koppla dem till eventuell sjukdom, säger Liza Löf.
Hitta rätt genom självlysande färg Den typ av fluorescerande infärgning som nämns i avhandlingen används redan idag vid infärgning av proteiner.
I tidigare studier som har gjorts med metoden har man tittat på fasta celler. Det som är nytt med Liza Löfs avhandling är att hon studerat vissa celler i blodet. Att studera vesiklar är också nytt. Genom att förstå varifrån de kommer går det att misstänka att vesiklar skulle kunna komma från en tumör och på det sättet hitta var i kroppen tumören verkar sitta.
– Målet med min forskning har varit att med hjälp av våra molekylära metoder lösa viktiga problem som finns på behandlingssidan idag. De studier som jag har gjort har varit i tätt samarbete med läkare som arbetar med leukemi patienter.
Kontakt: Liza Löf, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, liza.lof@igp.uu.se 0706-986547
Boken Medicine and the Seven Deadly Sins in Late Medieval Literature and Culture handlar förutom om kroppar och själar även om läkarvetenskap och religion under medeltiden. Författarinnan Virginia Langum analyserar materiella och naturalistiska förklaringar av mänskligt beetende genom de sju dödssynderna: högmod, avund, vrede, girighet, lättja, lust och frosseri.
– Trots att många bra studier visar på motsatsen, så återfinns fortfarande föreställningar om att den medeltida kyrkan kvävde vetenskapen, eller att religionen och vetenskapen var varandras fiender, säger Virginia Langum.
– Dock visar den här boken att religiösa författare – båda teologer och präster – uttnyttjade idéer, bilder och praktiker från läkarvetenskapen. På motsvarande sätt erkände medicinska och kirurgiska författare värdet av religion för hälsa och de använde religiösa metaforer och idéer i sina texter.
För vem är boken skriven?
– Det finns ett växande intresse för relationen mellan läkarvetenskapen och det kulturella sammanhang som omger den – och då inte bara under medeltiden, säger Virginia Langum.
Medicine and the Seven Deadly Sins in Late Medieval Literature and Culture.
– Därför förväntar mig jag att den här boken kommer att tilltala akademiker även utanför medeltidsstudier, som inom idéhistoria, religion, litteraturvetenskap, lingvistik, psykologi och medicinsk humaniora.
– Men jag hoppas också att nå en publik utanför akademin. Det har alltid funnits intresse och lockelse till de sju dödssynderna – många böcker, filmer och artiklar skrivs om dem varje år. Men det finns också intresse av läkarvetenskap och determinism. I vilken grad skapar våra kroppar våra föreställningar, känslor, och handlingar? I vilken grad avgör våra kroppar vem vi är?
Finns det något som har överraskat dig under arbetet med boken?
– Den här boken var mycket rolig att skriva. Inte bara på grund av de ofta besjälade bilderna och texterna som beskriver synderna, utan även för att det finns en fascinerande kontinuitet i vårt sätt att skylla på våra kroppar genom historien. En kollega och jag studerar detta fenomen och relaterade historiska faktorer i masterskursen Att klandra kroppen.
Hur blev du intresserad av dessa ämnen?
– Min avhandling handlade om dygd. När jag forstatte min akademiska karriär vände jag mig till lasterna – det kändes som en naturlig utveckling.
Förändringar i sammansättningen och mångfalden av bakterier i tarmen, den så kallade tarmfloran, har kopplats samman med tillstånd som fetma och typ 2-diabetes, men också med kronisk sömnbrist. Däremot är det inte tidigare känt att brist på sömn kan påverka tarmfloran.
Tarmfloran är ett mycket rikt men komplext system, och den funktionella rollen som den spelar för vår hälsa är långt ifrån kartlagd. För att närmare undersöka sambandet mellan kronisk sömnbrist och tarmfloran samarbetade Uppsalaforskarna docent Christian Benedict och läkaren Jonathan Cedernaes med tyska forskare från German Institute of Human Nutrition Potsdam-Rehbruecke.
I studien undersöktes nio friska individer både före och efter två nätters måttlig sömnbrist (med cirka fyra timmar sömn per natt), jämfört med när före och efter två nätter med cirka åtta timmar per natt. Målet med studien var att undersöka huruvida sömnbristen förändrade tarmfloran hos dessa normalviktiga individer.
– Våra resultat visar att på det stora hela förändrades inte sammansättningen av tarmfloran av sömnbrist. Detta var relativt väntat eftersom vår studie var ganska liten och då vår intervention var ganska kort. I mer riktade analyser fann vi dock vissa förändringar i tarmfloran, säger Jonathan Cedernaes, medförfattare till den studie som nu publicerats i tidskriften Molecular Metabolism.
Sömnbrist gav sämre förmåga att svara på insulin
– Förändringarna liknar de som man i vissa andra studier har sett då man har jämfört exempelvis personer som lider av fetma med normalviktiga personer. Ett exempel var att sömnbrist tycktes öka kvoten av Firmicutes jämfört med Bacteroidetes. Nu krävs det längre och större kliniska studier för att undersöka om det är så att en förändrad tarmflora kan bidra till de negativa hälsoeffekter som framförallt kronisk sömnbrist har kopplats till, såsom viktuppgång, insulinresistens och risk för typ 2-diabetes,
– Efter tillståndet med sömnbrist fann vi att deltagarna hade en försämring på cirka 20 procent vad gällde deras förmåga att svara på hormonet insulin. Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottskörteln och krävs för att sänka blodsockernivån. Denna försämrade insulinkänslighet var emellertid i vår studie inte kopplad till hur tarmfloran såg ut efter sömnbrist. Detta tyder på att förändringar i tarmfloran åtminstone inte i det korta loppet behöver utgöra en mekanism som bidrar till hur en eller flera nätter med förkortad sömn kan försämra insulinkänsligheten hos människor, säger medförfattaren Christian Benedict.
Kontakt: Jonathan Cedernaes, forskare vid institutionen för neurovetenskap, tel: +1-312-866-0125, e-post: jonathan.cedernaes@neuro.uu.se
eller Cecilia Yates, informatör vid institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se
Benedict C, Vogel H, Jonas W, Woting A, Blaut M, Schürmann A, Cedernaes J. ”Gut Microbiota and Glucometabolic Alterations in Response to Recurrent Partial Sleep Deprivation in Normal-weight Young Individuals”. Molecular Metabolism, 2016, in press.
Äggcellens ”magiska” strömbrytare är beroende av att det finns rätt halt av molekylen Cdk1 i äggcellen, enligt professor Kui Liu vid Göteborgs universitet.
Professor Kui Lius forskargrupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling.
Utifrån de studier professor Liu gjort på mushonor visar det sig att halten av Cdk1 hämmas genom att två aminosyror fosforyleras. Fosforylering är en process när en liten fosfatgrupp läggs på en aminosyra, som till exempel treonin, serin eller tyrosin.
Kui Lius laboratorium visar nu att fosforyleringen av en treonin och en tyrosinrest på molekylen Cdk1 är nödvändig för kontrollen av äggets mognad.
Målet är att stoppa äggstockscancer Studierna visar att äggcellerna strävar efter att ha en låg halt av molekylen Cdk. När halten är för hög så dör äggcellerna och honan blir infertil.
− Moder natur har valt att använda ett mycket enkelt system för att styra ett mycket komplicerat förlopp. Vi fann även att allmänna mekanismer används för att styra specialiserade fysiologiska förlopp som äggets tillväxt och mognad. I fallet med molekylen Cdk1, är det samma Cdk1 som används i cellcykelns utveckling till exempelvis cancerceller.
En för tidig ovariesvikt kan helt förstöra det endokrinologiska systemet, det vill säga tillverkning och påverkan av hormoner i kroppen, och det kan även orsaka äggstockscancer, enligt Kui Liu.
− Förhoppningsvis kan vi hitta mer information som kommer att kunna hjälpa infertila kvinnor. Inte bara för behandling av infertilitet, men också för att kunna diagnostisera infertilitet tidigare, innan kvinnas äggceller dör ut i förtid.
Professor Liu hoppas att det på samma gång ska kunna gå att förutse och upptäcka äggstockscancer tidigare.
− Det yttersta målet med vår forskning är att till och med kanske kunna stoppa äggstockscancer, säger professor Liu.
Kontakt: Kui Liu, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, kui.liu@gu.se,076-6181811
Professor Kui Lius grupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling. De senaste åren har forskningen omfattat både preklinisk grundforskning och att överföra de resultat som genererats från studier av musmodeller, till kliniskt applicerbara tekniker för att behandla kvinnlig infertilitet.
Professor Janne Rinne, verksam vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har tillsammans med kollegor vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Helsingfors universitet studerat tänderna hos stora växtätare i 13 olika nationalparker i Kenya. Genom att lägga in parametrar för bland annat nederbörd, temperatur och växtlighet i en statistisk modell som sträcker sig över 60 år kan forskarna visa hur skiftningar i klimatet har bidragit till hur däggdjurens tänder har utvecklats.
Missväxt ger spår på växtätarnas tänder
Resultaten visar att evolutionen av viktiga fysiologiska funktioner, exempelvis tänders egenskaper, till stor del beror på yttre förhållanden som avviker från de normala. Klimatmässiga förhållanden som kan betraktas som genomsnittliga har mindre betydelse.
Avvikelser såsom torka, extrem nederbörd och kraftiga temperaturskiftningar har inneburit att växtätarna periodvis tvingats äta annat än sin favoritföda. Detta går att avläsa på deras tänder. Strukturen avslöjar hur de har använts, exempelvis om djuren har tuggat mjukt och saftigt gräs eller hårda, träaktiga buskar. Genom att undersöka växtätarnas tänder har forskarna upptäckt att klimatet har skilt sig åt mellan geografiskt närliggande områden.
Ledtråd till den viktigaste faktorn bakom evolution – Det finns en debatt som har pågått länge om huruvida det är extrema eller genomsnittliga yttre förhållanden som är de viktigaste krafterna bakom evolutionen. Våra resultat visar att den viktigaste faktorn kan vara återkommande svåra förhållanden, säger Janne Rinne, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap i Lund.
Forskarnas metod kan användas för att med stor säkerhet fastställa hur klimatet har varit under olika historiska perioder.
– Tänderna är oftast väl bevarade i fossila fynd och kan därmed användas med den statistiska modellen för att uppskatta klimatet och växtligheten under tidigare epoker i historien, säger Janne Rinne.
De nya rönen publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Kontakt:
Janne Rinne, professor
Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
+46-46-222 40 19 janne.rinne@nateko.lu.se
Ungdomar som i högre grad drivs av krav, måsten och oro upplever sin tränare som mer kontrollerande, medan ungdomar som i högre grad drivs av en inre motivation och känner större välbefinnande istället upplever sin tränare som mer motivationsfrämjande.
– Att tränarens beteende har betydelse för idrottarens motivation, är kanske inte så svårt att föreställa sig. Men det handlar om en ömsesidig process där idrottarens egen motivation och välbefinnande också spelar roll för hur man uppfattar tränarens beteende, säger Andreas Stenling.
Gladare idrottare med inre motivation
Unga idrottare som upplever att deras tränare försöker förstå och utgå från deras perspektiv genom ett så kallat motivationsfrämjande ledarskap rapporterar högre grad av inre motivation till sitt idrottande. Inre motivation kännetecknas av glädje, intresse och att de värderar sitt idrottande högt. Dessa ungdomar rapporter också högre grad av välbefinnande. Idrottare som istället upplever sin tränare som kontrollerande verkar i större utsträckning drivas av yttre motivation som kännetecknas av krav, måsten och oro. Den gruppen rapporterar också lägre välbefinnande.
I doktorsavhandlingen undersökte Andreas Stenling också om idrottarnas motivation och välbefinnande kan ha betydelse för hur de uppfattar sin tränare. Resultaten visar att idrottare som i högre grad drivs av inre motivation och som rapporter högre grad av välbefinnande också verkar uppfatta sin tränare som mer motivationsfrämjande. Idrottare som i högre grad drivs av yttre typer av motivation verkar däremot uppfatta sin tränare som mer kontrollerande.
Idrottaren påverkar tränaren Avhandlingen baseras bland annat på en longitudinell studie, det vill säga en studie med upprepade mätpunkter över tid, som gjorts bland 247 elitidrottande ungdomar i åldern 15-20 år. Resultaten visar att samma modell inte passar alla när det kommer till tränares förhållningssätt. Individuella faktorer hos idrottarna verkar kunna göra dem mer eller mindre mottagliga för olika förhållningssätt från tränaren. Det finns dock andra kompletterande förklaringar, till exempel att idrottarnas motivation och välbefinnande påverkar deras beteenden som i sin tur påverkar tränarens beteenden. En annan möjlig förklaring är att tränarens förväntningar på en idrottare påverkar hur tränaren beter sig mot idrottaren.
– Ökad kunskap om den ömsesidiga påverkan som tränare och idrottare har på varandra kan exempelvis användas till göra olika typer av utbildningsprogram för tränare och idrottare effektivare, säger Andreas Stenling. Andreas Stenling är uppvuxen och bosatt i Umeå.
Tamkatten är det vanligaste sällskapsdjuret i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden. Tyvärr innebär denna popularitet att antalet oönskade katter ökar och att många katter som har blivit övergivna av människor lämnas in på katthem för omplacering, eller för att avlivas.
Elin Hirsch har i sitt doktorsarbete undersökt hur katter påverkas av miljön i ett katthem, framförallt i sådana där katter hålls i grupp. Tamkatten härstammar från ensamlevande jägare och därför är det inte självklart att katter trivs med att leva ihop med andra katter.
Miljön i katthem kan vara extrem
Ett katthem kan vara en ganska extrem miljö för många katter, där de utsätts för okända katter, ett högt smittryck, nya rutiner och en ovan miljö. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig kunna orsaka stress och rädsla hos katter, vilket i sin tur kan leda till sjukdom och oönskade beteenden.
För att få en bild av förhållandena i svenska katthem genomförde Elin Hirsch en enkätstudie. Majoriteten (82 %) av katthemmen visade sig hålla katter i grupp, men det var få av hemmen som uppgav att de hade problem med infektionssjukdomar.
Huvudsyftet med avhandlingen var att undersöka hur katter påverkas av livet i grupp, och den stora frågan var hur man kan avgöra detta på ett sätt som inte stör katten och därmed påverkar resultaten. Målet var ett beteendeprotokoll som visar hur en katt hanterar sin miljö – ett slags bedömningsmall med beskrivningar av en rad beteenden som är ganska lätta att observera utan att störa katten.
Svårt att mäta katters stresshormon
Ett sätta att bekräfta att katter med vissa observerade beteenden är stressade är att mäta halter av stresshormonet kortisol, men det visade sig vara lättare sagt än gjort.
– Att ta blodprov är invasivt och kan i sig vara stressframkallande för en katt, och vi provade därför med salivprov, säger Elin Hirsch. Tyvärr var inte heller det någon lämplig metod i denna typ av studie, där det inte fanns möjlighet att träna katterna för vare sig hantering eller provtagning.
Istället undersökte Elin Hirsch om det var möjligt att utvärdera beteendeprotokoll med hjälp av indirekta bevis på kattens stressnivå. Vad hon fann var att vissa beteenden i protokollet hängde samman med hur lång tid katterna tillbringade på hemmet innan de adopterades.
Fjorton beteenden relaterade till kort tid till adoption medan sju beteenden relaterade till att katten var kvar en längre tid. Merparten av dessa beteenden var stabila över flera dagar och ingår nu i en första version av ett nytt protokoll, kallat Cat Behaviour and Well-being tool (”beteende- och välfärdsverktyg för katter”), som har tagits fram för grupphållna katter på katthem.
Syftet är att erbjuda en objektiv metod för att bedöma om en social grupp eller miljö är kattvänlig eller inte och om katterna riskerar att bli kvar en längre tid på katthemmet innan de adopteras.
Beteenden som gav nytt hem snabbt
Katter som adopterades snabbt uppvisade beteenden som att ha svansen svagt böjd runt kroppen eller att ligga med benen utsträckta. Beteenden hos katter som fick vänta länge på adoption var bland annat att ha öronen riktade bakåt, huvudet över kroppen samt att blinka långsamt.
Avhandlingen tyder på att det finns beteenden som kopplar till hur lång tid en katt blir kvar på ett katthem. Detta kan koppla både till en underliggande stress eller till att vissa beteenden som katterna uppvisar är mer attraktiva för potentiella ägare. Detta behöver undersökas ytterligare.
– Men en viktig faktor generellt verkar vara vilken typ av miljö som erbjuds, till exempel i form av antal liggytor, gömslen och kattlådor, säger Elin Hirsch. Det är också viktigt hur kattgrupperna sätts ihop och att karantänsrutinerna följs.
Julia Otten har sammanställt resultat från flera studier som visar att paleolitisk kost förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis övervikt, leverfett, insulinkänslighet, blodfetter och blodtryck.
– Vår västerländska livsstil är den viktigaste orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Möjligen beror detta på att vår metabolism fortfarande är programmerat för att leva som jägare-samlare. Denna hypotes stärks av att nutida ursprungsbefolkningar som lever på en typisk paleolitisk kost, som exempelvis inuiter på Grönland eller befolkningen på Kitavaöarna, har en påfallande låg frekvens av hjärt-kärlsjukdom, säger Julia Otten.
Välmående hjärta och lever
Paleolitisk kost, även kallad stenåldersdieten, är baserad på grönsaker, frukt, bär, magert kött, fisk, skaldjur, nötter och ägg. Enligt Julia Otten visar studierna att en paleolitisk kost har en kraftfull minskande effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar såsom leverfetthalt, fetthalt i muskler och insulinkänslighet.
I en studie med 70 överviktiga postmenopausala kvinnor jämfördes den paleolitiska kosten med en vanlig hälsosam kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Resultaten efter sex månader visade att kvinnorna som åt den paleolitiska kosten såg en större viktminskning samt minskning av blod- och leverfettnivåer än hos kontrollgruppen. Efter två år märktes dock inte längre någon skillnad mellan grupperna.
God effekt vid diabetes
Även i en annan studie med 32 individer med typ 2 diabetes visade sig den paleolitiska kosten ha liknande positiva effekter. Efter 12 veckor märktes viktminskning, minskning av blodtryck och fetthalt i lever och muskel, samt en förbättrad insulinkänslighet. Studien visade också att fysisk träning inte hade någon märkbar effekt utöver de förändringar i riskfaktorer som kopplats till den paleolitiska kosten. Fysisk träning visade sig till och med ha motsatt effekt och motverkade minskningen av fetthalter i lever och muskel.
– Tidigare forskning har visat att en frisk persons lever kan ändra sin fetthalt mycket snabb. Vid bantning minskar leverfettnivåer inom loppet av några få dagar och vid träning ökar dem under ett enda träningstillfälle. Men bara en frisk lever är kapabel till de snabba ändringarna i fetthalt, säger Julia Otten.
Julia Otten arbetar som endokrinolog vid Medicincentrum på Norrlands universitetssjukhus, där hon är diabetesansvarig läkare. Hon är uppvuxen i Tyskland och flyttade till Sverige 2001. Julia genomförde sin AT-tjänstgöring och påbörjade sin ST i Sollefteå. Hon flyttade till Umeå 2007, där hon avslutade sin utbildning i internmedicin och endokrinologi och påbörjade sina doktorandstudier på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Kontakta:
Julia Otten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
090-785 8406/ 070-334 1559; julia.otten@umu.se
Idén till studien fick Torun Österberg, docent i socialt arbete, efter ett samtal med en taxichaufför som invandrat från Mellanöstern till Sverige för flera år sedan. Taxichauffören hade i sitt hemland arbetat som ingenjör, och uttryckte sin frustration över diskrimineringen han upplevt på den svenska arbetsmarknaden. Han hade låga förhoppningar om att utbildning skulle löna sig för hans barn i framtiden.
– Jag ville se om det gick att kvantitativt mäta det han gav uttryck för. Och det visade sig att han hade rätt. Skyddseffekten av att ha högskoleutbildade föräldrar försvinner om det saknas goda exempel i hemmet eller i grannskapet på att utbildning ger jobb, säger Torun Österberg.
Har följt drygt 30 000 16-åringar Tillsammans med forskarkollegorna Björn Gustafsson vid Göteborgs universitet och Katarina Katz från Karlstads universitet har hon med hjälp av statistik följt alla 16-åringar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Undersökningen omfattar åren 2001−2006 och totalt ingick 30 514 ungdomar.
– Risken för gymnasieavhopp steg markant i områden där det bodde många högutbildade som inte kommit in på arbetsmarknaden, säger Torun Österberg.
Studien har tagit reda på vilka faktorer som kan tänkas bidra till gymnasieavhopp, förutom de som redan är kända, som till exempel skolans kvalitet eller lågutbildade föräldrar. Många aspekter har undersökts, som hur många ungdomar i storstadsregionerna som inte gick ut gymnasiet samt andelen gymnasieavhopp i ett område i förhållande till andelen arbetslösa högskoleutbildade.
Av samtliga unga födda 1985 som växte upp i storstadsregionerna var hela 25 procent barn till invandrade föräldrar. Detta menar forskarna är en naturlig följd av den ökade invandringen som skett de senaste decennierna och det faktum att majoriteten av invandrare bor i storstäderna.
Drabbar individen och samhället Studien visar att få högutbildade födda i Sverige fick försörjningsstöd. Däremot hade hela 39 procent av invandrade med utländsk högskoleutbildning försörjningsstöd. Barnen som bodde i samma grannskap som dessa vuxna visade sig i hög utsträckning hoppa av gymnasiet. 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna hade vid 21 års ålder inte slutfört sina gymnasiestudier. Bland unga män från Nordafrika och Mellanöstern var andelen ännu högre, drygt 40 procent.
– Om du inte får signaler från vare sig din familj eller din omgivning att utbildning är värd mödan, riskerar detta att få negativa konsekvenser. Det drabbar inte enbart individen utan också samhället i stort, säger Torun Österberg.
Även om mer och bättre resurser till skolan är viktiga är en av forskarnas slutsatser att detta inte är tillräckligt för att få alla unga att gå ut gymnasiet. Ökade resurser måste kombineras med effektiva arbetsmarknadsåtgärder, riktade till de arbetslösa vuxna som finns i de ungas närhet och vars erfarenheter påverkar ungas tilltro till att utbildning gör en skillnad.
– En nyckelfaktor handlar om att få en fungerande integration i Sverige. Vi ser också att studievägledningen har en mycket viktig roll idag vad gäller att förmedla kunskap om att längre utbildning i genomsnitt trots allt leder till en bättre arbetsmarknadssituation, säger Torun Österberg.
