Proteiner är kroppens grundläggande byggstenar och involverade i cellens samtliga basala funktioner. För att kunna sköta sitt arbete är proteiner mästare på att ständigt ändra form. Ett exempel är den formförändring som sker när proteiner ska släppa ifrån sig eller fånga in molekyler.
– För att förstå hur ett specifikt protein utför en särskild funktion är det alltså nödvändigt att förstå dess rörelser, förklarar Laura Orellana, forskare och postdoktor i professor Erik Lindahls forskargrupp vid KTH (SciLifeLab) och Stockholms Unversitet.
Proteiner rör sig extremet snabbt
Hon har lett arbetet med den studie som ligger till grund för den nya algoritmen, ett jobb som varit så framgångsrikt att det nu lett fram till en publicering i den väl ansedda vetenskapstidskriften Nature Communications.
Laura Orellana berättar att det är en utmaning att fånga proteiners rörelse över tid. Proteiner rör sig nämligen extremt snabbt och med så små rörelser att dessa är i princip osynliga. Situationen påminner lite grand om tiden före dess att fotografier med snabba slutartider kunde tas.
– Det var först under den senare delen av 1800-talet när Eadweard Muybridge tog en serie fotografier på galopperande hästar som människor insåg att hästen ibland faktiskt helt och hållet befinner sig i luften när den galopperar. Denna situation upprepar sig nu inom proteinforskningen. Det är först när man så att säga kan ta en serie bilder på proteinet när det rör sig som det framgår vilka molekylära funktioner som kan utföras.
Datoralgoritmer för att simulera formförändringarna
Ingen kamera har förståeligt nog kapacitet att fotografera ett proteins rörelser utan istället används datoralgoritmer för att utföra simuleringar av proteiners formförändringar över tid. Då ett protein innehåller tusentals atomer blir dock simulationer av den här typen väldigt avancerade och det krävs så kallade superdatorer för att utföra dem.
– För att göra beräkningarna mer effektiva så har vi skalat bort alla findetaljer i proteinernas struktur, och bara behållit dess ”ryggrad”. Med vår grovkorniga modell – kallad eBDIMS och som likt en impressionistisk tavla lämnar de skarpa detaljerna därhän – kan vi ändå få en bra uppfattning om hur proteinerna rör sig.
För att verifiera att denna förenkling verkligen beskriver proteinernas rörelse på ett korrekt sätt har forskarna noga undersökt hur den nya algoritmen beskriver de få, men konkreta proteinrörelser, som redan dokumenterats av andra forskare i öppna och vetenskapliga databaser. Slutsatsen är att simuleringarna förutsäger de formförändringar som tidigare observerats experimentellt.
Går att studera rörelserna med en vanlig laptop
– Ett direkt resultat av detta är att det är möjligt att studera proteinets rörelser med en vanlig laptop. Alternativet, om det ens fungerat, hade varit veckor eller månaders komplicerade proteinstudier med hjälp av superdatorer.
Utöver bättre förståelse för proteiners rörelser, och vad som driver dessa rörelser, innebär forskningsresultatet nya möjligheter att i förlängningen ta fram nya läkemedel.
Forskningsarbetet är ett samarbete mellan KTH, Stockholms Universitet och Institute for Biomedical Research Barcelona i Spanien, och ar finansierats av Vetenskapsrådet, Swedish e-Science Research Centre (SeRC), the Spanish Ministry of Science (MINECO), the Catalan Agency for Research (AGAUR), European H2020 Program och Europeiska forskningsrådet.
I en unik studie har chalmersforskaren Mikael Mangold tagit ett samlat grepp och visar på miljonprogrammets stora utmaningar: det pockande renoveringsbehovet med en önskvärd förbättring av boendekvalitet och energiprestanda, i kombination med de boendes socioekonomiska situation. Hans forskningsresultat visar på tydliga mönster – kommande renoveringar kan slå hårt mot låginkomsttagare.
Bostadsbristen i Sverige är idag akut, samtidigt som miljonprogrammet som uppfördes mellan 1960-1975 står inför stora renoveringar inom de närmsta tio till tjugo åren. Med renoveringarna följer möjligheter att väsentligt förbättra boendekvalitet och energiprestanda med den senaste tekniken, samt uppfylla nya striktare miljömål.
Fördubblade hyror
Renoveringsbehovet behöver dock vägas mot situationen för människorna som bebor miljonprogrammen för att inte förvärra sociala problem som ekonomisk utsatthet och segregation.
Mikael Mangold har gjort en omfattande analys av situationen i Göteborg, och håller just nu på med en analys för hela Sverige. När det gäller Göteborg visar hans forskning att hyran, efter förväntade renoveringar, i drygt halva fastighetsbeståndet kan öka med mellan 35-50 procent av befintlig hyresnivå. Något som skulle slå hårt mot de boende.
– Det är viktigt att inkludera sociala frågor så som minskandet av segregation i hållbarhetsanalyser inför renoveringar, säger Mikael Mangold. De miljömässiga aspekterna som att minska energiförbrukningen blir vi allt duktigare på, men för att uppnå ett hållbart samhälle behöver vi fokusera mer på att få ett samhälle som håller ihop socialt.
Ekonomiskt utsatta områden har störst renoveringsbehov
Han har satt ihop många olika databaser i en större analys för att tydliggöra mönster i renoveringsbehov och för att visa var de stora utmaningarna finns. Att till exempel få fram data om genomförda renoveringar av fastighetsbeståndet har visat sig svårt, men genom att granska Skatteverkets värdeår för flerbostadshus har han kunnat räkna baklänges och få fram hur mycket som har investerats.
– Det jag gjort är att sätta ihop all offentligt tillgänglig data om fastighetsbeståndet i Göteborg och komplettera det med demografiska uppgifter för att visa på utmaningarna med att renovera miljonprogrammet, förklarar Mikael Mangold.
Med byggnadsspecifik data sammantaget med siffror både på medelinkomst och medelhyror för Göteborg, har alltså förväntade hyresökningar i samband med renovering kunnat beräknas, och framförallt hur dessa ökningar slår procentuellt sett i förhållande till de boendes medelinkomst.
Mönstret som framträder är att de mer ekonomiskt utsatta områdena också är de områden som har störst renoveringsbehov. Detta har man misstänkt länge, men Mikael Mangolds forskning kvantifierar hur det ser ut och visar att misstankarna stämmer.
Studien ska omfatta hela Sverige
Han samarbetar med forskare från Luleå tekniska universitet, som med hans studie som utgångspunkt har byggt kraftfulla verktyg för analyser av mer omfattande data.
– Nu skalar jag upp studien till nationell nivå. De svenska städerna skiljer sig åt, men redan nu kan jag konstatera att det finns liknande mönster nationellt som i Göteborg. I Sverige finns det generella risker dels för att nödvändiga renoveringar av miljonprogrammet inte blir av, och dels för att hyrorna efter renoveringar blir så höga att de boende får svårt att bo kvar.
– Den forskning jag håller på med nu ska leda till rapporter åt Boverket och Energimyndigheten. Det är viktigt att samarbeta med stora aktörer, men det är också betydelsefullt att få med gräsrotsorganisationer. Hyresgästföreningarna har till exempel en jätteviktig roll i att föra hyresgästernas talan i frågor kring renoveringar.
Mikael Mangold har även ett stort engagemang i utvecklingsarbete och humanitärt bistånd. Vid sidan av arbetet på Chalmers arbetar han ett par månader om året som vatteningenjör i humanitära krissituationer. Han har deltagit i projekt i Sydsudan, Filippinerna, Grekland, Tanzania, Iran, Ecuador och Brasilien.
– Som kvinna har jag inte kunnat känna igen mig i att det främst skulle vara män som får smeknamn, och att det skulle vara något av en manlig värld. Nog hade vi kvinnor smeknamn på varandra? säger Linnea Gustafsson, som själv har smeknamnet “Nea”, vilket endast används inom hennes barndomsfamilj.
Kvinnor får sina smeknamn i intima miljöer
Hennes studier visar att såväl kvinnor som män oftast får sina smeknamn i barndomen och skolåldern, men för kvinnor är det vanligast att få sitt smeknamn i familjen och släkten eller senare i livet av sin partner – i sammanhang som är mer privata och intima. Män däremot får oftare sina smeknamn i mer offentliga miljöer – bland barndomsvännerna i skolan, på fritiden eller inom idrotten.
– Skillnaden mellan mina och andra forskares resultat beror på hur materialet har samlats in. Om du hämtar materialet i en skolmiljö – då är du redan i en kamratmiljö och missar de intimare sammanhangen och därmed många kvinnors smeknamn. När jag arbetade med min materialinsamling ville jag i stället ha med ett livsperspektiv för att kunna se en helhetsbild, säger Linnea Gustafsson.
Om binamn
Termen binamn betyder extranamn eller sidonamn och inkluderar både neutrala eller positivt laddade (smeknamn) och negativt laddade binamn (öknamn). Binamnen kan få sitt innehåll från händelser, egenskaper, plats i syskonskaran eller yrke/sysselsättning. De kan också bildas genom exempelvis ljud eller orter.
Det faller sig naturligt att forskning kring smeknamn på idrottsstjärnor i tidningar ger större utslag för smeknamn för män, eftersom det generellt under lång tid har funnits en snedvridning i medier åt att rapportera mer om manliga idrottare.
Har undersökt binamn som upplevs positiva
Linnea Gustafsson har arbetat med enkäter och intervjuer för att få djupare insikt kring binamnens tillkomst och betydelse för namnbäraren. Hon valde att samla in endast de binamn som upplevdes som positiva eller neutrala av bäraren, alltså smeknamn till skillnad från öknamn. Under materialinsamlingen blev hon ibland förvånad över hur bäraren av smeknamnet kunde uppleva det som positivt. Allt hänger dock på i vilket sammanhang det används och hur det har kommit till.
Ett exempel är ”svetthjärtat”, som kanske inte låter så snällt eller kärleksfullt, men visade sig vara ett väldigt ömsint partnersmeknamn. Smeknamnet ”sköldpaddan” kommer från att någon tyckte att personen hade utstående ögon.
– Det kan vara självdistans. Om man är väldigt nära eller intim med någon kan man tvingas acceptera saker, tugga i sig för att bevara husfriden. Då är det lättare att instämma, “ja det är ett smeknamn”, annars förlorar alla ansiktet.
Tvärvetenskaplig undersökning ”Moderna vardagliga binamn i Sverige” är en tvärvetenskaplig undersökning där Linnea Gustafsson kombinerar konstruktivistiska teorier om identitetsskapande med perspektiv inom språkvetenskapen, bland annat språksociologi, namnforskning och kommunikationsteorier.
I boken undersöker Linnea Gustafsson vad som kännetecknar binamnen, hur de används för att konstruera identiteter och vad de har för funktioner. Hon har ringat in tre olika funktioner: affektiv funktion, positionerande funktion och relationsfunktion.
”Affektiv funktion” är när någon använder ett smeknamn för att ändra den känslomässiga laddningen på ett uttalande.
– Till exempel en mamma som kallar sin dotter Lajnitch bara vid vissa unika situationer när hon vill visa att de är kompisar.
Ett smeknamn kan ha en ”relationsfunktion” där man leker sig fram till en relation, på ett sätt som liknar att “fråga chans”, genom att pröva ett smeknamn och se om den andre också svarar med ett.
Med en ”positionerande funktion” kan smeknamn i stället användas för att visa upp sin relation för tredje part – för att demonstrera att “vi är så bra vänner att vi kallar varandra för Tjompen och Keffe … men det får inte du kalla oss”.
Högskolan i Halmstad står sig starkt inom namnforskning
Linnea Gustafsson anser att Högskolan i Halmstad, som relativt sett är ett litet lärosäte, klarar av spetsforskning inom namnområdet. I dagsläget är det Linnea Gustafsson, Emilia Aldrin och Ola Svensson som fokuserar på namnforskning.
– Vi är tre aktiva namnforskare med ett bra samarbete. Det är så pass starkt att man inte kan bortse från vår forskningsmiljö nationellt och troligtvis snart inte internationellt heller. Det är bra av en så pass liten högskola att ha en sådan miljö.
– Vår stora fördel som lärosäte är studentkontakten, där nya studenter får en chans att möta namnforskningen. Den är exempelvis Uppsala universitet väldigt intresserad av. Vi har dialog igång om framtida samarbete, vi får se hur det utvecklas, säger Linnea Gustafsson.
Kontakt: Linnea Gustafsson, universitetslektor i svenska språket, tel. 035-16 77 06, e-post: linnea.gustafsson@hh.se
Vill du veta mer? Linnea pratar smeknamn under Forskarfredag i Halland
På fredagen klockan 17 kommer Linnea Gustafsson att prata om sin forskning under rubriken “Svenska smeknamn i dag”, och ytterligare tre forskare kommer att medverka under ”Science Slam” med afterwork. Under lördagen gästas Stadsbiblioteket bland annat av bussen Science Safari och ett torg av forskande och utforskande aktiviteter är på plats. Det blir även workshoppar för barn och unga i olika åldrar. Läs mer om Forskarfredag i Halland den 30 september–1 oktober.
Den snabba uppvärmningen i norr öppnar till exempel för fästingar som bär med sig farliga smittämnen på sin väg norrut. Uppvärmningen kan även frigöra smittämnen som har legat infrusna i permafrosten, som exempelvis av mjältbrand, när för länge sedan smittade och nedgrävda kadaver tinar och smittämnen förs mot markytan. Detta har skett i Sibirien i sommar då tusentals renar dött och även människor drabbats.
Eftersom många nordliga samhällen baserar ekonomi, kultur och tro på husdjurens och viltets hälsa, så kan hela samhällsstrukturer hotas om och när djurens hälsa påverkas.
– I detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt ingår allt från klimatforskare, ekologer, veterinärer och medicinare, till samhällsforskare, genusforskare och specialister på ursprungsfolk, säger Birgitta Evengård.
– Forskarna återfinns i hela området från Nuuk på Grönland till Jakutsk i östra Sibirien, där de kommer att samarbeta med myndigheter och organisationer på alla nivåer.
Om satsningen: Nordiska ministerrådets forskningsorganisation NordForsk ger ytterligare 3 miljoner norska kronor till CLINF-projektet. I projektet studeras klimatförändringens effekter på djurs och människors infektionssjukdomar, och dess påverkan på samhällen i norr, från Grönland till östra Sibirien. Tilläggsanslaget ska användas för att utvidga studierna till att omfatta även platser öster om Uralbergen.
Det nyligen beviljade anslaget på tre miljoner NOK (som blir 7 miljoner NOK tillsammans med rysk finansiering) läggs till tidigare beviljade anslag på 28 miljoner NOK. Sammanlagt ger anslagen projektet en total budget om ungefär 53 miljoner NOK fram till slutet av 2021.
– Min utgångspunkt är att man vet för lite om ordförandens roll i små och medelstora bolag. Det mesta som har sagts om ordförandeskapet berör de stora bolagen, ofta i ett amerikanskt sammanhang, och handlar mycket om de strukturella faktorerna. Det finns med andra ord ett stort behov av att titta på styrelsearbetet ur ett nytt, vetenskapligt perspektiv, säger Daniel Yar Hamidi, vid Högskolan i Halmstad, som disputerat med avhandlingen Governance for Innovation – Board Leadership and Value Creation in Entrepreneurial Firms.
Ledarskap är en kritisk aspekt Avhandlingen visar att ordförandens kunskap, erfarenhet, ledarskap, och beteende spelar en viktig roll för små och medelstora företags utveckling och innovationsgrad. Resultaten ger även praktiska och applicerbara tips och råd för att förbättra och utveckla styrelsearbetet.
Det är en mycket viktig insikt att en aktiv styrelse och en innovationsdrivande styrelse inte är samma sak., säger Daniel Yar Hamidi. Foto: Joachim Brink
– Det är en mycket viktig insikt att en aktiv styrelse och en innovationsdrivande styrelse inte är samma sak. En aktiv styrelse kan faktiskt hindra utvecklingen. Till exempel krävs det helt andra ingredienser för att skapa en innovationsdrivande styrelse utöver de grundläggande faktorerna för styrelsearbetet, säger Daniel Yar Hamidi.
Lång erfarenhet kan motverka nytänkande Ett resultat som sticker ut är att en ordförande med lång erfarenhet av en viss bransch omedvetet kan motverka förnyelse i bolagets verksamhet.
– Det kan tyckas motsägelsefullt, men de etablerade sanningar som råder i industrin kan hindra en ordförande att se och vilja pröva nya vägar och möjligheter. Ordföranden med lång branscherfarenhet är inte alltid benägna att ta till sig nytt. Därför är styrelsens sammansättning mycket viktig, och att ordföranden tar vara på alla idéer och lyssnar på alla förslag som kommer upp, fortsätter Daniel Yar Hamidi.
Han vill att avhandlingens resultat ska hjälpa de svenska små och medelstora bolagen att utvecklas genom att öka kunskapen om styrelsernas påverkan.
Ovärderliga diskussioner med praktiker Till exempel kan resultaten bidra till kunskapsutveckling bland de entreprenöriella företagen genom att tillämpas i utbildningar för ägare, ledamöter, ordförande, och vd:ar.
Vid sida av sin forskning är Daniel Yar Hamidi ordförande för Styrelseakademien Sjuhärad och ledamot i ordföranderådet vid Styrelseakademien Sverige. Han håller utbildningar i effektivt styrelsearbete och utbildar varje år cirka 200 styrelseledamöter. Det har gjort att han har haft tillgång till ett stort nätverk av professionella styrelseledamöter i sin studie.
– Det har inneburit otaliga möjligheter att diskutera mina forskningsresultat med praktiker. Denna feedback har varit ovärderlig och avgörande för avhandlingens resultat och är ett kvitto på att min forskning är relevant för bolagen, säger Daniel Yar Hamidi.
– Vi har arbetat hårt för det här. Enzymet, PRDM2, har man tittat på inom cancerforskningen, men vi har inte vetat att det fyller en funktion i hjärnan, säger Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Han och hans forskargrupp kopplar samman forskning om alkoholism och andra beroendesjukdomar med avancerad hjärnforskning. Man har länge misstänkt att alkoholberoende människor har en försämrad funktion i hjärnans framlober, men har inte vetat vilka biologiska mekanismer det är som styr. Det är just den molekylära mekanismen som forskargruppen, som består av forskare vid Linköpings universitet och amerikanska universitet, nu har identifierat.
Svårt att reglera impulser
Om frontalfunktionen är nedsatt har vi svårt att reglera impulser. En person med funktionen intakt kan gå förbi ett bra ölställe en varm dag och tänka att ”det vore gott, men jag kan inte ta en öl nu för jag ska tillbaka till arbetet”. En alkoholberoende människa har inte tillräcklig impulskontroll för att låta bli – ”det är varmt och jag är törstig”.
– PRDM2 styr aktiviteten i ett flertal gener som är nödvändiga för en effektiv signalering mellan nervceller. När för lite enzym produceras skickas inga effektiva signaler från de celler som ska stoppa impulsen, berättar Markus Heilig.
Det är flera års forskningsmöda som ligger bakom genombrottet. Forskningen, där Estelle Barbier, förste forskningsingenjör vid CSAN, haft en central roll, har visat att alkoholberoendet hos råttor leder till att produktionen av enzymet PRDM2 stängs av och att det i sin tur leder till att impulskontrollen försvinner. Försöksdjuren fortsätter därför att konsumera alkohol, även när det är obehagligt. Utsätts de för stress återfaller de också snabbt till att dricka alkohol.
I nästa steg slog forskarna ut produktionen av PRDM2 i framloben hos råttor som inte är beroende och även då såg de samma beteende – impulskontrollen försvann.
Behandla alkoholism
Upptäckten, som nu publiceras i Nature-tidskriften Molecular Psychiatry, rankad som nummer ett inom psykiatrin, kan innebära helt nya möjligheter att behandla alkoholism.
– Vi ser hur en enda molekylär manipulation framkallar viktiga delar av en beroendesjukdom. När vi nu börjar förstå vad det är som händer hoppas vi också kunna gripa in. Långsiktigt vill vi bidra till att få fram verksamma läkemedel, men det viktiga på kort sikt är kanske att få bort stigmatiseringen kring alkoholism, säger Markus Heilig.
Arbetet har LiU-forskarna bedrivit tillsammans med bland andra professor Claes Wahlestedt och hans medarbetare vid Miami University.
Bakom studien står forskarna Dag Lundén och Jens Malmodin vid CESC som båda också arbetar med tillämpad forskning på Telia respektive Ericsson.
De har tagit ett livscykelgrepp och undersökt den totala energiförbrukning och de koldioxidutsläpp som exempelvis datorer, tv-apparater, telefoner ger upphov till under sin livstid. Allt från produktion av hårdvara i andra länder till kringutrustning såsom basstationer, serverhallar och hela vägen till innehållet, själva användandet och återvinning är inräknat.
En tydlig ”decoupling”
– Det har funnits en form av förbannelse kring att ökad datavolym automatiskt innebär ökad energiförbrukning. Men nu ser vi en tydlig ”decoupling”, eller frikoppling på svenska, av kurvorna. Dataanvändningen ökar utan att de totala utsläppen gör det, säger Dag Lundén.
– Utvecklingen gäller både för den relativt koldioxidsnåla energimix vi har i Sverige, med hög andel kärn- och vattenkraft, men trenden syns också om man använder en global energimix där kol och olja utgör en större andel, säger Jens Malmodin.
Den nya studien är en uppföljning av en tidigare gjord dito, och bygger på uppmätta data till skillnad från många liknande studier som ofta bygger på extrapoleringar och antaganden. Forskarna har arbetat med studien i drygt ett år och fick tidigt indikationer på att ökningen stannat av.
Mindre skärmar en anledning till trendbrottet
– Vi blev båda överraskade av att trendbrottet syntes så tydligt och tidigt i statistiken. Att folk lämnat stora stationära persondatorer och tv-apparater och i stället använder mindre skärmar är en viktig förklaring, men det finns fler orsaker, säger Dag Lundén.
Jens Malmodin lägger till att deras bedömning är att energiförbrukningen och koldioxidutsläppen kommer att fortsätta minska tills åtminstone år 2020. Vad som händer efter det är svårt att bedöma på grund av den oerhört snabba utvecklingstakten inom it-sektorn.
Resultatet sammanfattats i en artikel som är nominerad till ”Best Paper Award” vid ICT4S. ICT4S är en internationell konferens om hur informations- och kommunikationsteknologi kan stödja hållbar utveckling och samlar världens ledande experter inom området. Konferensen arrangeras i Amsterdam i denna vecka.
Ytterligare två artiklar från CESC har nominerats, en om planering av hållbara städer och en som kritiskt granskar hållbarheten i en ny typ av energisnåla bildskärmar, OLED.
För mer information:
Mattias Höjer (föreståndare för CESC) på 08 – 790 64 51 eller hojer@kth.se.
Fotnot: Forskarna presenterar artikeln på ICT4S den 1 september 2016.
CESC är ett tvärvetenskapligt Vinnova Excellence Centre vid KTH de som arbetar här forskar kring hur digitalisering kan stödja en hållbar utveckling. Partners är KTH, Coop,
Ericsson, Stockholm stad, Telia, Stockholms läns landsting/TRF samt Täby Kommun.
– Vi fokuserade särskilt på jämförelsen mellan dubbade och dubbfria vinterdäck i testen. Det visade sig att broms- och styrprestanda för dubbdäck och nordiska däck på barmark är praktiskt taget likvärdiga, för nya såväl som begagnade däck, säger Mattias Hjort, forskare på VTI.
Vinterdäcken delades upp i tre huvudkategorier; dubbade däck, dubbfria vinterdäck av nordisk typ och dubbfria vinterdäck av centraleuropeisk typ. En mindre grupp sommardäck testades som jämförelse och både däck av premium- och budgetkategori fanns med i testerna.
– När det gäller nya däck så presterar de europeiska däcken cirka 10–13 procent bättre än de andra två typerna av vinterdäck. Detta gäller både bromsning och styrning, säger Mattias Hjort.
Vinterdäck är bäst för snö och is
För dubbdäck och nordiska däck fanns i praktiken ingen skillnad i bromsprestanda mellan nya och slitna däck.
Både de nordiska och europeiska typerna av vinterdäck visar tydligt större spridning jämfört med dubbdäcken när det gäller bromsprestanda. Detta gäller både nya och slitna däck. För styrprestanda kunde ingen skillnad i spridning ses mellan däcken.
Sommardäcken presterar i princip likvärdigt eller bättre än de europeiska vinterdäcken, både som nya och slitna.
– Det ska dock påpekas att det trots detta inte är lämpligt att använda sommardäck vid dessa temperaturer då de blir markant sämre än vinterdäck vid isbildning. En tidigare VTI-studie visar också att de europeiska vinterdäcken presterar markant sämre än dubbdäck och nordiska vinterdäck vid is och snö, säger Mattias Hjort.
Fakta om studien
Totalt har 84 däck testats, varav 31 helt nya däck och 53 begagnade. Däcken har testats på våt saltad asfaltväg vid nollgradig temperatur. Alla däcken har testats med VTI:s mobila däckprovningsutrustning BV12. Dessa tester mätte däckens broms- och styrprestanda. En delmängd av däcken testades också med riktig bil. Detta är en fortsättning på en studie från 2015, som då gjordes på is- och snöunderlag, se VTI rapport 875.
Forskare Hannah Floodeen vid Region Örebro län och Örebro universitet har i sin avhandling studerat vilken betydelse en stomi har i samband med operation.
– I min forskning har jag tittat på när en sådan tillfällig stomi läggs ner vid operation, vad dess roll är i att förebygga ett läckage i tarmskarven, vilket är en mycket allvarlig komplikation till operationen. Jag studerade också hur den kan påverka tarmfunktionen på sikt och vad det kostar att ha en sådan stomi, säger Hannah Floodeen doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet och specialistläkare på Kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Hannah Floodeens forskning visar att man behöver se över riskfaktorerna för att drabbas av en allvarlig operationskomplikation. Ett nästa steg är att värdera vilka patienter som är i mest behov av en tillfällig stomi. I studien ingick 234 patienter på sjukhus över hela landet. Det har visat sig att många har kvar stomipåsen under lång tid och en patient av fem behåller den resten av livet. I Sverige får mer än 90 procent stomi vid operation av ändtarmscancer.
– Min forskning visar att riskerna för komplikationer måste värderas ifall en patient ska få stomi eller inte. Det går inte att ge stomi till alla. Det är en diskussion läkaren får ha med sin patient. En frisk yngre kvinna som inte röker, cancern har upptäckts tidigt och hon inte har fått strålbehandling räknas det som en låg riskgrupp.
Tiden är viktig då patienten får stomipåse
Avhandlingen visar att många stomier läggs ner för sent. Det beror delvis på att det är en lågt prioriterad operation inom hälsosjukvården idag. En stomi förebygger läckage i tarmskarven och man har sett att denna komplikation kan uppstå sent i förloppet. Det kan uppstå komplikationer efter utskrivningen från sjukhuset.
– En påse på magen verkar inte påverka tarmfunktionen på sikt, trots att många patienter upplever besvär med funktionen efter genomgången operation. Resultaten i min studie visar att det kostar mer, fördelat över hela gruppen, att lägga upp en påse på magen än inte. Därför behöver man värdera noggrant vem som är i behov av en tillfällig stomi och vem som kanske kan vara utan.
Operation borde prioriteras högre
– Det var oväntat att många patienter väntar så länge på nedläggningen av stomin. Denna operation borde prioriteras högre. Det var överraskande att det blev dyrare med en tillfällig stomi än ingen stomi, sett på hela gruppen som deltog i studien. Dessa forskningsresultat har inte varit kända sedan tidigare. Det händer mycket inom forskningen och sett över tid så har det visat sig att stomipåse inte passar alla patienter. Det gäller att vara beredd att ompröva tidigare rutiner.
Avhandlingens titel: ”Defunctioning stoma in low anterior resection of the rectum for cancer.”
Kontakt:
Hannah Floodeen
Specialistläkare på Kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro
Tel: 073 – 87 88 639
Mail: hannah.floodeen@regionorebrolan.se
I sin avhandling visar Mathias Norqvist att arbete med kreativa matematikuppgifter är viktigt både för hur eleverna reflekterar över matematiken och för efterföljande testresultat. Att få möta kreativa uppgifter under träning ger en tydlig effekt för alla elever, både duktiga och svaga.
– Mina resultat visar på vikten av att få arbeta med kreativa uppgifter och att inte alltid få metoder och regler presenterade i förväg. Det är något som både förlag och lärare skulle kunna ta mer hänsyn till när de designar matematikuppgifter, säger Mathias Norqvist.
Många studier visar att utantillärande utan koppling till grundläggande matematiska principer är alltför vanligt i läroböcker och att de utmanande uppgifter som finns alltid är placerade längst bak i kapitlen.
Fokus på givna metoder
Det finns sällan lite lättare utmaningar under vägen genom avsnitten och dessutom finns oftast både formler och räknade exempel tillgängliga och dessa kan nästan alltid användas direkt (med någon justering) för att lösa uppgifterna i kapitlet.
Eleverna blir sällan, i uppgifterna, ombedda att argumentera för sina lösningar och detta bidrar i stort till att matematik ses som ett verklighetsfrånkopplat och obegripligt ämne som går ut på att minnas en uppsjö av abstrakta formler. Studier visar också att matematiklärare tenderar att fokusera sina introduktioner på hur givna metoder ska användas.
Mathias Norqvists avhandling visar att gymnasieelever som arbetar med uppgifter designade för att uppmuntra kreativa matematiska resonemang har lättare att dra sig till minnes vad de lärt och i och med det presterar de bättre. Detta bekräftades också via fMRI som visade att träningssessionen på 45 minuter hade inverkan på elevers hjärnaktivitet en vecka senare.
Lågpresterande elever gynnas mest
– Alla elever som varit med i våra försök har gynnats av att träna med de kreativa uppgifterna. Tvärt emot den gängse uppfattningen verkar det vara de lågpresterande eleverna som gynnas mest av att träna med kreativa uppgifter, jämfört med mer imitativa uppgifter där fokus ligger på hur man ska använda givna lösningsmetoder, säger Mathias Norqvist.
Det är stor risk att elever som får en metod presenterad, bara använder den utan eftertanke. Det finns förstås saker inom matematiken som man bör automatisera för att minska pressen på arbetsminnet, men det bör inte ske utan förståelse för den underliggande matematiken. Eftersom väldesignade kreativa uppgifter kan fokusera centrala matematiska egenskaper är de viktiga för att alla elever ska bli tvungna att reflektera över matematiken och basera sina resonemang på vad de redan kan.
Totalt deltog cirka 300 elever från gymnasiet i studierna som ligger till grund för avhandlingen. Tre av studierna är kvantitativa och fokuserar på vilken typ av resonemang som ger bättre resultat på test en vecka efter träning. I en av dessa gjordes testet i fMRI-kamera för att studera elevernas hjärnaktivitet under testet. Den sista studien är av kvalitativ art och studerar hur elevers resonemang utvecklas när de löser uppgifter i klassrummet.
Mathias Norqvist har utfört sin forskarutbildning inom forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Lärarhögskolan, Umeå universitet, och har varit delaktig i projektet Learning mathematics by Imitative and Creative Reasoning.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal Ma121 i MIT-huset vid Umeå universitet och genomförs på engelska. Fakultetsopponent är biträdande professor Kristina Juter från Kristianstad Högskola, Sverige.
Kontakt: Mathias Norqvist, Institutionen för matematik och matematisk statistik
Telefon: 090 – 786 52 25 mathias.norqvist@umu.se
Science fiction som berättarform har en enorm potential i sitt sätt att gestalta alternativa världar, varelser och föreställa sig framtiden, men den har förvånansvärt sällan använts för att ifrågasätta samtida normer kring sex och sexualitet, menar forskaren Josefine Wälivaara.
– Att exempelvis homosexuella eller bisexuella karaktärer har varit så frånvarande i science fiction säger alltså en hel del om etablerade föreställningar och normer i existerande samhällen, säger Josefine Wälivaara, som i sin avhandling undersökt just science fiction som film- och tv-genre och dess relation till just sexualitet.
En del av vårt gemensamma tankearbete om framtiden
– Science fiction handlar om hur vi föreställer oss framtida eller andra samhällen, vad vi ser som möjligt och tänkbart. Film och tv-serier, och särskilt populärkulturella genrer som science fiction, blir en del av vårt gemensamma tankearbete kring vår samtid och vår framtid, säger Josefine Wälivaara.
Avhandlingen visar hur genrens historia och inflytelserika verk som Star Wars och Star Trek har etablerat föreställningar om science fiction som en barnslig, starkt mansdominerad och heteronormativ genre med specialeffekter i fokus.
Wälivaara visar på hur de här föreställningarna har påverkat vilka innehåll och teman som behandlas i genren och begränsat dem från mer vuxna gestaltningar och ifrågasättanden. Den inställningen kan sammanfattas som ”Det borde vara sci-fi – inte sex-fi”.
Mot mer sexualitet inom sci-fi
Här spår avhandlingen en förändring. Josefine Wälivaara uppmärksammar en vändpunkt vid millennieskiftet då ett antal tv-serier inför en distinkt vuxen ton. Denna vändning kallar hon ”the adult turn”, vändningen mot en vuxnare science fiction där sexualitet ingår i berättelserna. Motsvarande utveckling går långsammare inom filmen, vilket Wälivaara relaterar till ekonomiska krafter och inte minst Hollywoodfilmens berättartraditioner.
Vändningen inom genren menar hon är påverkad bland annat av samhällsförändringar och en stark frammarsch av politiska rörelser som feminism och hbtq-rörelser. Resultatet syns tydligt idag då de mer traditionella science fiction-berättelserna delar såväl bioduk som tv-skärm med en växande mängd mer vuxen science fiction – som tillsammans medskapar vår föreställning om framtiden.
Det pågick alltså en aktiv dialog mellan riksdagen och delar av folket under 1700-talet, enligt Martin Almbjärs forskning.
– Trots att en stor del av befolkningen inte ens kunde drömma om att sitta i regeringen eller riksdagen på den här tiden, eller få påverka vilka som satt där, stod de genom supplikerna på sätt och vis mycket närmre riksdag och regering än dagens svenska medborgare.
– När till exempel den nuvarande demokratiutredningen föreslog att medborgare skulle få lägga motioner till riksdagen fick de till och med kritik, säger Martin Almbjär.
Tiotusentals suppliker varje år
Att vända sig direkt till kronan eller sina representanter med en supplik var mycket vanligt. 1600- och 1700-talets myndigheter tog emot tiotusentals varje år. Trots detta har tidigare forskning inte studerat denna kommunikationsform och vilka grupper i samhället som nyttjade den.
– Jag har undersökt suppliker som lämnades till riksdagen under den så kallade frihetstiden, 1719–1772. De som utnyttjade kanalen var framför allt officerare, statliga ämbetsmän, borgare och bönder. De flesta suppliker rörde enskilda eller lokala frågor relaterade till deras tjänsteutövning, näringsutövning och försörjning.
Resultaten visar att fler i befolkningen deltog i det politiska samtalet på central nivå än vi tidigare trott. Till exempel skrev kvinnor suppliker till riksdagen fastän de absolut inte fick vara riksdagsrepresentanter. Den gryende medelklass som stod utanför den gamla ståndsriksdagen fanns även den rikligt representerad bland supplikskrivarna.
Parallell till dagens asylrätt
– Samtidigt ska inte supplikernas roll överskattas. Att skriva en supplik var en rättighet man inte gärna ville rucka på, men man begränsade möjligheterna och ökade kraven för att få ned antalet. Jag fann inte många suppliker från samhällets lägre skikt fastän de nog hade störst behov av att klaga. Det går att dra en parallell till dagens asylrätt som är närmast helig men bevisligen kan begränsas drastiskt.
– Dagens populister spelar på ett tomrum som bland annat lämnats av supplikerna. Det är till exempel olagligt att en regeringsmedlem lägger sig i enskilda ärenden, så kallat ministerstyre. Men, priset för denna ordning är en viss distans. Här finns en spänning mellan regelstyrdhet och närhet som mycket väl kan bli mer aktuell framöver.
Fredagen den 2 september försvarar Martin Almbjär, Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet, sin avhandling. Disputationen äger rum kl. 13.15–15.15, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Nils-Erik Villstrand, professor i nordisk historia, Åbo Akademi.
Valter Longo är professor vid University of Southern California och Chalmers jubileumsprofessor. Nu besöker han seminariedagarna Healthy Ageing på Chalmers den 30-31 augusti för att berätta om sin nya studie som publicerades i tidskriften Cancer Cell förra månaden.
– Vi har tagit fram en diet som imiterar fasta, och bevisat att den fungerar i cancerbehandling i försök på möss. Vi har också mycket lovande kliniska data som visar samma sak. Nu vill vi gå vidare för att se om dieten kan vara ett alternativ till immunterapi, som är mycket dyrt, eller vad som händer om diet och immunterapi kombineras, säger han.
Stryper näringen till cancercellerna
Valter Longo har länge studerat fasta – vilken effekt en fyradagarsfasta har på celler och till och med på vår livslängd – samt inte minst hur fasta kan påverka cancer. Redan 2012 visade han att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan berövar nämligen cancercellerna den näring de behöver när de växer.
Men näringsbrist kan också skada patienterna. Inte minst skadas de celler som är immunsystemets främsta vapen mot cancer, de så kallade TIL-cellerna (tumour-infiltrating lymphocytes). Även om skadan bara är tillfällig, och TIL-cellerna sedan till och med kan bli starkare än tidigare, kan den temporära effekten vara ett problem.
Därför gick Longo vidare och skapade en fasteliknande diet som kapar bort den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får det de behöver. För möss är denna diet växtbaserad och innehåller mycket lite protein och socker. Den är också rik på vitamin D, zink och fettsyror som TIL-cellerna behöver för att fungera.
Diet och cellgifter krympte tumörer
I nya försök har Valter Longo visat att hans diet, i kombination med cellgifter, krymper bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå, och hittade två förklaringar.
I jämförelse med en kontrollgrupp hade möss som enbart fått cellgifter 70 procent mer TIL-celler, de som enbart fått dietmat hade 80 procent mer och de möss som fått båda behandlingsmetoderna hade hela 240 procent mer TIL-celler. Dessutom kunde forskarlaget visa att ett särskilt enzym skyddade mössens tumörer mot TIL-celler – men med Longos diet försvagades enzymet.
Verkar fungera på all cancer
– Vi blev lite förvånade över att kunna visa att cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, nu blev känsliga, säger Valter Longo.
Dieten har redan börjat användas vid behandling av människor, och även om Longos team hittills bara tittat på bröst- och hudcancerceller är det troligt att samma principer gäller även för andra cancerformer:
– Ja, det ser jag som mycket, mycket troligt.
Konferens med ledande experter
Valter Longo är inte ensam om att presentera spännande resultat under Healthy Ageing-dagarna.
– Jag ser fram emot att lyssna på nobelpristagaren och professorn Tomas Lindahl och professor Frank Madeo, som forskar på ämnet spermidin. Överhuvudtaget är symposiet fyllt av fantastiska talare så det kommer att bli två spännande dagar, sammanfattar Valter Longo.
I publiken finns såväl andra forskare som inbjudna gymnasieklasser. Konferensen är gratis och öppen för allmänheten. Healthy Ageing omfattar tvärvetenskapliga presentationer av internationellt ledande experter inom åldrande – hos allt från jästceller till människor. Den anordnas av Chalmers styrkeområde Livsvetenskaper och teknik samt organisationen Molecular Frontiers, med stöd av Kungliga Vetenskapsakademien och Astrazeneca.
Kontakt: Valter Longo, mejla helst förs: vlongo@usc.edu ,+ 39-346-210-4460,
Studier visar att 30 procent av alla människor drabbas av en ångeststörning någon gång under sitt liv. Ångest innebär stort lidande för de drabbade, men kan behandlas med så kallad exponeringsterapi där man gradvis utsätter sig för det som framkallar reaktionerna. Lyckad exponeringsterapi innebär att ett nytt säkerhetsminne formas och överskuggar det gamla rädslominnet. Men alla blir inte hjälpta, bland annat därför att den inlärning som sker under behandlingen inte är permanent utan rädslan kan återvända en tid efter en initialt lyckad exponering. Minnesforskare visar nu att förbättringen kan göras mer varaktig.
När man påminns om något blir minnet instabilt och sparas igen på nytt. Om man stör återsparandet av minnet, kallat rekonsolidering, så kan minnesbildningen störas och minnet som sparas kan förändras. Ett rädslominne skulle därigenom kunna försvagas eller raderas ut vilket gett förhoppningar om förbättrad behandling av ångeststörningar. Men hittills har man tvivlat på att det är möjligt, eftersom äldre och starkare minnen har visat sig svåra att störa ut.
Möjligt minska rädsla mer långsiktigt
I studien har forskare från Uppsala universitet och Karolinska institutet nu för första gången visat att det är möjligt att använda denna metod för att minska rädsla vid livslånga fobier. Man har exponerat individer som lider av spindelfobi, för spindelbilder samtidigt som man mätte deras hjärnaktivitet i amygdala, en del av hjärnan som är kraftigt kopplad till rädsla.
Man visade att en aktivering av rädslominnet, bestående av en mini-exponering på 10 minuter innan en mer omfattande exponering, ger kraftigt minskad amygdala-aktivitet när man åter tittar på spindelbilder dagen efter. Eftersom minnet gjordes instabilt innan exponeringen återvänder rädslan inte lika lätt sedan rädslominnet sparats om i försvagad form. Dagen efter exponeringen hade den grupp som fått en initial aktivering av spindelrädslan minskad amygdala-aktivitet jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom minskade undvikandet av spindlar vilket kunde förutsägas från hur mycket aktiviteten i amygdala minskat.
– Det är slående att en så enkel manipulation ger så tydliga effekter på hjärnaktiviteten och beteendet. Med en enkel modifiering av befintliga behandlingar kan man kanske få bättre effekter. Det skulle kunna innebära fler blir botade av med sin ångest och att färre återfaller, säger Johannes Björkstrand, doktorand vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Björkstrand et al. (2016) Disrupting Reconsolidation Attenuates Long-Term Fear Memory in the Human Amygdala and Facilitates Approach Behavior, Current Biology
Den tibetanska högplatån är den högsta och mest vidsträckta högplatån i världen. De stora asiatiska floderna har sitt ursprung från platån. Vattenresurserna, och analyserna av dessa vattendrag, är viktiga för samhällen både inom och utanför Tibet. Analysernas kvalitet är dock i hög grad beroende av förståelsen för de lokala klimatvariationerna.
Den svårtillgängliga terrängen och bristen på observationer på plats har hittills försvårat granskningar av de lokala klimatvariationerna, som kan orsaka torka och minskade vattenflöden – något som har en stor betydelse för miljontals människor.
Satellitobservationer ger en helhetsbild De tidigare hindren som funnits har nu undanröjts med hjälp av satellitdata. Forskarna har fingranskat den tibetanska högplatån genom högupplösta satellitobservationer över hela regionen.
I forskningsprojektet, som är ett samarbete mellan forskare från Sverige, USA och Kina, har forskarna analyserat data från satellitobservationerna och granskat marktemperatur och nederbörd för att bestämma i vilken grad de klimatvariationerna på olika platser i Tibet skiljer sig åt.
Forskningsarbetet har letts av Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. För att göra det möjligt att kunna dra slutsatser om hur klimatet varierat studerade forskarna data med ett par kilometers upplösning från en tioårsperiod.
Störst skillnader av klimatvariationer i syd-nordlig riktning Resultaten visar att de rumsliga klimatvariationerna på den tibetanska högplatån under den studerade perioden varit ganska småskaliga. De är starkt beroende av orientering och skillnaderna i klimatvariationer var större i syd-nordlig riktning jämfört med väst-östlig riktning. Enhetliga temperaturvariationer kunde ofta ses på ett avstånd mellan 302-480 km medan nederbördensvariationer ser olika ut på ett betydligt kortare avstånd, vanligvis mellan 111-182 km.
Resultaten har en viktig innebörd För första gången visar studien en kvantitativ uppskattning av hur lokala klimatvariationer hänger ihop över hela platån. Resultaten innebär en betydelsefull vägledning för konstruktion av klimatsimuleringar, samt hur man använder eller tolkar klimatdata med olika upplösningar på ett lämpligt sätt. Dessutom kan resultaten användas för att planera placeringen av stationer för insamling av klimatdata.
− Det är viktigt med säkerhet i klimatmodeller och det kräver stora kunskaper att förstå de förutsättningar och effekten av den komplexa topografi som finns på den tibetanska högplatån, säger Deliang Chen.
Studierna hjälper också att sätta lokala observationer, som informationen från åtta existerande isborrkärnor, i ett perspektiv. Enligt professor Tandong Yao, medförfattaren till artikeln och välkänd glaciärexpert, ger satellitstudierna av den tibetanska högplatån en solid grund för att kunna tolka data från isborrkärnorna, som ofta används för att karaktärisera klimatets variationer och förändringar i regionen.
Artikel: Chen, D. Y. Tian, T. Yao, T. Ou, 2016: Satellite measurements reveal strong anisotropy in spatial coherence of climate variations over the Tibet Plateau. Scientific Reports 6:30304, DOI: 10.1038/srep303.
Det som frestar på Östersjöns ekosystem allra mest är övergödning, oljeutsläpp, kemiska föroreningar, överfiske och invasiva arter. Trots alla ansträngningar från hundratals statliga och icke-statliga aktörer runt Östersjön är det risk att uppsatta miljömål för 2020 inte kommer att uppfyllas.
– Vi har tittat på hur man fattar åtgärdsbeslut för dessa fem problemfaktorer och vi ser en oroväckande klyfta mellan kunskap och handling när det gäller miljöförvaltningen av Östersjön. Vår centrala slutsats är att det är för lite samarbete mellan sektorerna trots att de har samma målsättning, säger vetenskapsteoretikern Sebastian Linke som forskar om fiskeriförvaltning vid Göteborgs universitet.
Ansvarsfull och hållbar förvaltning av Östersjön
Forskarna menar att det krävs nya beslutsprocesser för att få till ett hållbart samarbete mellan beslutsfattare och berörda aktörer, till exempel miljöorganisationer och aktiva fiskare i området. Det gäller alla länder runt Östersjön.
– Till exempel kunde även fiskerinäringen få uppdrag av ansvarig myndighet att föreslå hur ekosystemet ska förvaltas. Sedan kunde forskare få utvärdera dessa förvaltningsplaner. I dag är vi långt ifrån en sådan ”omvänd bevisbörda” inom det marina området, och särskilt inom fiskeriförvaltningen av Östersjön. Konstigt nog då många forskare, fiskare och förvaltare är ense om att det är det mest ansvarsfulla och framgångsrika sättet att bedriva miljöförvaltning på, säger Sebastian Linke.
Ett lyckat exempel på omvänd bevisbörda går att se i svensk kärnbränslehantering där näringen tar fram och finansierar förvaltningsplaner som granskas av forskare före regeringsbeslut.
Sebastian Linke har tillsammans med forskare från Sverige, Finland och Polen jobbat med ett treårigt EU-projekt kring frågor om Östersjöns miljöförvaltning. De har sammanfört sina samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga studier i boken Environmental Governance of the Baltic Sea: Identifying Key Challenges, Research Topics and Analytical Approaches.
– Vi vänder oss till alla som jobbar med miljön i Östersjön; tjänstemän, samhällsvetare, beslutsfattare och forskare inom andra områden. Även till allmänheten som påverkas av besluten, säger Sebastian Linke.
Mötas på nytt sätt
Förutom fallstudier av de största miljöproblemen innehåller boken tvärvetenskapliga analyser av möjliga vägar att gå för att uppnå en hållbar styrning och förvaltning av Östersjöns ekosystem. Till exempel föreslås en ny mötesform där forskare, förvaltare, fiskare och NGO:s kan diskutera erfarenheter och sociala värden – innan policystrategier skapas för fiskesektorn.
– Vi ser att styrningen och helhetstänkandet kan förbättras om alla samordnar vissa funktioner som exempelvis miljöövervakningen. Till en början måste alla parter som är delaktiga i Östersjöns miljöförvaltning bli bättre på att kommunicera, säger Sebastian Linke.
Mer information:
Sebastian Linke, telefon: 0735-736703, E-post: sebastian.linke@gu.se
”Environmental Governance of the Baltic Sea: Identifying Key Challenges, Research Topics and Analytical Approaches” är utgiven av Michael Gilek, Mikael Karlsson, Sebastian Linke och Katarzyna Smolarz.
Boken är även publicerad i open access för fri nedladdning: http://link.springer.com/book/10.1007%2F978-3-319-27006-7
Datoralgoritmer för att simulera formförändringarna
