Medan stress ofta kommer av en kombination av yttre och inre orsaker – som jobb, familjesituation, höga krav på sig själv – uppstår ångest oftast av inneboende oro. Denna oro är ständigt närvarande, ofta sedan unga år, och kan ge upphov till sömnproblem, koncentrationssvårigheter, muskelspänningar och depression. Det är en svårbehandlad diagnos, och kombinationen terapi och medicinering är vanlig.
Komplement till terapi Floating är namnet på en avslappningsteknik som i korthet går ut på att stänga in sig i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank för en djupgående vila för muskler och sinnen. Tekniken kan visa sig fungera väl som ett komplement till redan etablerade behandlingsformer menar Kristoffer Jonsson, doktorand i psykologi. Tillsammans med Anette Kjellgren, professor i psykologi och något av en floatingforskningsveteran, har han undersökt hur en grupp personer med GAD svarar på en kort men intensiv floatingbehandling.
50 deltagare delades in i två grupper, en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Före behandlingen svarade båda grupperna på standardformulär för diagnosen GAD. Formulären handlar om att själv värdera sin sömnkvalitet, känslohantering, oro och även depression, som är en vanlig samdiagnos med GAD.
Behandlingsgruppen floatade därefter 12 gånger på 7 veckor, varpå samtliga deltagare återigen fick värdera sin egen situation. Djupintervjuer genomfördes även med behandlingsgruppen.
– Vi blev förvånade över att se så positiva effekter, berättar Kristoffer Jonsson. Dels sjönk de generella GAD-symptomen kraftigt hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Om vi ska tolka utifrån formulären enbart, hade 37% inte ens diagnosen GAD längre. De sov bättre, depressionen gick ned. Vi såg även en positiv effekt på oron i vardagslivet, men inte lika stark.
Effekterna höll i sex månader Sex månader efter avslutad behandling fick deltagarna både i behandlingsgruppen och kontrollgruppen besvara formulären igen. Det visade sig att effekten hos behandlingsgruppen kvarstod – symptomen var kvar på samma låga nivå som direkt efter behandlingen.
En ännu oavslutad studie som just genomförts vid Laureate Institute for Brain Research i Tulsa, USA, kan bekräfta resultaten. Justin Feinstein, doktor i klinisk neuropsykologi, har använt sig av MRI-scanning för att undersöka närmare vad som händer i hjärnan vid floating. De preliminära resultaten visar att behandling med floating kan ha samma effekt som vissa ångestdämpande mediciner.
– Det här är en viktig studie som ger tydligt stöd för att floatingterapi kan på ett naturligt sätt minska ångest och patologisk oro hos personer som lider av dessa åkommor, säger Justin Feinstein.
Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, går i sin forskning igenom den legala abortens historia i Sverige. Fram till 1938 var ingreppet straffbart, och dåtida beräkningar uppskattar de illegala aborterna till mellan 10 000 och 24 000 per år. Den nya lagen gav rätt till abort av tre skäl: fara för kvinnans liv/hälsa, graviditeten var ett resultat av våldtäkt/incest och risk för allvarlig ärftlig sjukdom.
– Under de följande åren utfördes några hundra legala aborter per år, medan de illegala troligen var minst lika många som tidigare, säger Lena Lennerhed. De vanligaste skälen var som alltid sociala.
Från kropp till psyke
1946 vidgades lagen och abort blev tillåten om kvinnans krafter och hälsa riskerades, också om det var på sikt. Antalet ansökningar som den ansvariga myndigheten medicinalstyrelsen beviljade ökade snabbt från några hundra till flera tusen per år. Lena Lennerhed har gått igenom många hundra abortansökningar och slår fast att fokus efter lagändringen förändrades från kropp till psyke.
– Lagen var ganska luddig, säger hon. Många gynekologer menade att psykiatrikerna var alltför liberala och släpphänta i sina bedömningar, medan psykiatrikerna själva ansåg att de sakligt tog sig an varje ärende.
Aborträtten var en brännande samhällsfråga men varken liberaler, socialdemokrater, feministiska läkare eller RFSU krävde rätt till fri abort på 1950-talet. I stället hoppades de att ekonomiska och sociala reformer skulle bidra till att ingen graviditet i det framväxande Folkhemmet skulle vara oönskad.
Moderskap som samhällsnorm
Att de legala aborterna halverades under decenniet (från 6000 till 3000 per år) är dock inte ett tecken på att utopin uppnåtts, utan på en restriktivare lagtolkning, menar Lena Lennerhed och ser två huvudorsaker till detta. För det första, abort av sociala skäl sågs som ett tecken på välfärdsstatens misslyckande. För det andra förutsatte den rådande normen fortfarande att kvinnor förverkligade sig genom moderskap. De som ansökte om abort betraktades som avvikare.
– De som nu ansökte om abort var ofta gifta med inga eller få barn, de var friska och hade det bra ställt materiellt, säger Lena Lennerhed. Men de var inte glada och nöjda, utan trötta och deprimerade.
Så kom 1960-talet och allt ställdes på ända. Abortdebatten började handlade om politik. Varför skulle en kapabel och förnuftig individ – också om hon var kvinna – inte ha rätt att själv bestämma över sitt liv och sin kropp?
För första gången trädde enskilda kvinnor fram i debatten och berättade om egna erfarenheter. Kraven på fri abort blev allt starkare och i slutet av 1960-talet beviljades i praktiken alla abortansökningar.
Växande abortmotstånd i Europa
Lena Lennerhed har under projektets gång utökat sin undersökning till 1974, då lagen om fri abort antogs av riksdagen.
– Lagen fungerar fortfarande utmärkt, säger hon. Men ute i Europa växer abortmotståndet. Nya rörelser mot abort är ofta nationalistiskt färgade. Sådana krafter bör vi hålla ett öga på även i Sverige.
Boken som Lena Lennerhed genom projektet samlar material till, kommer ges ut under nästa år.
Fetma är ett växande problem i Sverige och andra rika länder, med ökad risk för bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlkomplikationer som följd. Tidigare studier visar att 40-70 procent av fetman på individnivå kan förklaras av genetiska faktorer. Den individuella risken att utveckla fetma anses bero på både gener och miljön, samt möjliga interaktioner mellan dessa.
Studier av samspelet mellan gener och miljö kan därför hjälpa till att identifiera grupper av människor som skulle kunna få särskilda råd kring förebyggande insatser och behandling, baserat på deras genetiska profil.
Bra att tänka på livsstil tidigt Fokus i den aktuella avhandlingen är på 32 gener som identifierats som riskgener för högt BMI. Effekten av generna sattes i relation till kostintag, förändringar i kroppsvikt och dödlighet. Ett stort antal personer ingick i avhandlingens studier.
− Även om vi inte kan ändra våra riskgener, så kan vi påverka hur stort genomslag de får genom livsstilsval. Resultaten understryker vikten av att redan som barn uppmuntras till en hälsosam livsstil, berättar Gull Rukh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.
I avhandlingen visar hon bland annat att individer med hög genetisk risk för fetma ökar mer i vikt än genomsnittet under tidig vuxenålder medan det råder det motsatta förhållandet senare i livet. Det är därför viktigt att göra livsstilsanpassningar tidigt, inte minst eftersom kraftig övervikt ökar risken för komplikationer senare i livet.
Resultaten visar också att konsumtion av stora mängder av sockersötade drycker, hade en särskilt hög BMI-ökande effekt bland personer med hög genetisk risk för fetma. Denna effekt hade däremot inte drycker med konstgjorda sötningsmedel.
Undersökte även blodfetter När det gäller kostintag, som undersöktes i en annan delstudie, blev resultatet inte lika tydligt. Här konstaterades bland annat att personernas sammantagna energiintag inte påverkade styrkan i kopplingen mellan genetiska riskfaktorer och högre BMI/fetma. I en särskild studie av stärkelse, konstaterades dock resultat som tyder på att mängden stärkelse i kosten kan påverka den genetiska risken för fetma hos kvinnor.
I en delstudie med särskilt fokus på blodfetter observerades ett orsakssamband mellan genetisk risk, HDL-kolesterol (som brukar kallas det goda kolesterolet), triglycerider (en typ av blodfetter som bland annat förknippas med åderförkalkning och hjärt-kärlproblem) och dödlighet. Resultaten visade att personer med högre genetisk risk för hög nivå av triglycerider och låga HDL-kolesterolnivåer hade ökad risk att dö i förtid, speciellt av hjärt-kärlsjukdomar.
Öppnar din forskning för möjligheten att ge trovärdiga, individuella kostråd utifrån en enskild persons genetiska profil?
− Det är svårt i nuläget – jag har ju i avhandlingen endast tittat på den associerade effekten av 32 gener. Det kan bli verklighet i framtiden, men nu handlar det mer om att till exempel kunna ge livsstilsråd riktade till större grupper eller generellt, säger Gull Rukh.
Underlagsdata till avhandlingen hämtades från två stora befolkningsstudier, Malmö Kost Cancer, med sammanlagt caungefär 30 000 deltagare samt GLACIER (från norra Sverige) med ungefär 19 000 deltagare.
− Våra resultat vänder upp och ner på den traditionella bilden av det prekoloniala Amazonas. Den gängse bilden är att det handlat om små samhällen vid floderna medan det i själva verket skett en tydlig utveckling och tillväxt till inlandet, säger arkeologen Per Stenborg som lett den svenska delen av projektet.
Samarbetet mellan Sverige och Brasilien har pågått i tio år och förutom arkeologer deltar markvetare. Arbetet har påskyndats av att området nu exploateras, bland annat av vägbyggen och jordbruk.
Sammanlagt har lämningar efter fler än 110 indianboplatser påträffats, majoriteten av dem på den så kallade Belterra-platån som ligger söder om staden Santarém. Ett antal av lämningarna har undersökts mer detaljerat av arkeologerna på plats.
Expansion mot inlandet
− Vi kunde se att det fanns såväl större naturliga, som mindre konstruerade sänkor vilka använts som vattenförråd. De konstruerade sänkorna, eller dammarna, har varit omslutna av vallar bestående av en blandning av kompakt lerjord och hushållsavfall, som keramik. Det som också är spännande är att vi daterat mycket material, bland annat keramik och kol från härdar.
Sedan tidigare är det känt att människor under flera tusen år bott längs med floderna. Det som Per Stenborg och hans kollegor kommit fram till är att det händer någonting runt 1 300 e.Kr.
− De äldsta bosättningarna i inlandet vi daterat är från den tiden. Någon form av expansion ägde rum till inlandet, kopplat till att bosättarna utvecklade tekniker för vattenhushållning och jordbruk.
Perioden 1 300−1 500 verkar alltså ha inneburit stora förändringar för de förhistoriska samhällena i Amazonas, med en betydande befolkningstillväxt som gick hand i hand med nya typer av vattenhantering och jordbruk.
Bosättningarna hängde ihop
I inlandsområdena långt in i regnskogen är tillgången till vatten dålig under torrperioderna varför vattenmagasinering varit nödvändig för permanent boende i området. Jorden är också generellt näringsfattig, men där människor har bott har det uppstått näringsrik jord − kallad ”Terra Preta”, eller ”Amazonian Dark Earth” − insprängd i den annars magra marken. Enligt arkeologerna är det ännu ett tecken på att det fanns ett stort samhälle i området.
− Det rör sig om en storskalighet som forskarna tidigare inte känt till. Bosättningarna hängde ihop i någon form av organisation, vilket bland annat syns på att den keramik vi hittat i princip är identisk vare sig den kommer från boplatser utmed floderna eller i inlandet, säger Per Stenborg.
Genom att knyta samman bosättningar i olika naturmiljöer fick indianerna inte bara tillgång till olika typer av naturresurser, utan kunde därför också bruka jorden under en större del av året. Under regnperiodens sex månader översvämmas flodområdenas slätter varför jordbruk där bedrivs under torrperioden, när vattnet sjunker undan. I inlandet är det istället just under regnperioden som man kunnat bedriva jordbruk; bevattnat genom regnvatten.
Arkeologiska undersökningar i Amazonas
De arkeologiska undersökningarna i Amazonas är en del av projektet Cultivated Wilderness: Socio-economic development and environmental change in pre-Columbian Amazonia som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet bygger på ett tvåriktat utbyte: Det finns ett stort arkeologiskt material från området Santarém på Världskulturmuseet i Göteborg, och som en del i det bilaterala samarbetet har brasilbrazil prehistoric settlementianska forskare studerat museets material på plats i Göteborg.
Mer information: Per Stenborg, telefon: 031–786 5173, e-post: per.stenborg@gu.se
Den slutsatsen drar Eve Roubinet i en avhandling från SLU. Rovdjurens dieter bestämdes genom analyser av maginnehållet med DNA-teknik.
Kemisk bekämpning av växtskadegörare är ett viktigt verktyg i konventionell växtodling, men tiden då insekticider löste alla problem med växtskadegörare tycks vara förbi; Många gamla medel tappar effekt genom att skadegörarna utvecklar resistens mot dem, vissa särskilt miljöskadliga preparat får inte längre användas inom EU och det kommer få nya preparat på marknaden. Nya sätt att angripa växtskyddsproblemen är därför eftertraktade.
Ekosystemets naturliga reglering av skadegörare
Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder, såsom bra växtföljder och motståndskraftiga sorter, för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det finns också en strävan att utnyttja ekosystemens naturliga reglering av skadegörare, genom att på olika sätt gynna skadedjurens naturliga fiender.
För att kunna bevara och främja sådan biologisk bekämpning i åkermark behövs det dock bättre kunskap om hur angreppen av skadegörare påverkas av mångfalden av naturliga fiender, såsom jordlöpare och spindlar, och av deras bytesdjur.
Eve Roubinet har i sitt doktorsarbete vid SLU först gjort en sammanställning av vad den vetenskapliga litteraturen säger om denna fråga. Denna visar att en ökad mångfald av rovlevande leddjur förbättrar den biologiska kontrollen av växtätande insekter.
Jordlöpare och spindlar äter bladlöss i spannmålsfälten
För att kunna främja viktiga naturliga fiender är det viktigt att veta mer om förhållandet mellan rovdjuren och deras bytesdjur, det vill säga hur födovävarna ser ut, och vad detta innebär för biologisk bekämpning. I den andra delen av avhandlingen undersökte Eve Roubinet rovdjurens maginnehåll med hjälp av en nyutvecklad DNA-teknik, och kunde därigenom visa vad rovdjuren åt under olika delar av säsongen.
Fokus låg på jordlöpare och spindlar som har breda födoval (generalister) och som äter bladlöss i spannmålsfält. Studierna visade att dessa rovdjur är viktiga naturliga fiender till bladlöss, men också att de har mycket breda dieter bestående av olika växtätare, markfauna och andra predatorer.
– Min avhandling understryker hur viktigt det är att känna till hur hela födoväven ser ut, om man vill utforma strategier för en mångfaldsinriktad biologisk kontroll på åkermark, säger Eve Roubinet.
Mångfald av rovdjur ger mer stabil biologisk kontroll
Det räcker alltså inte med att titta på en skadegörare och dess fiender – det är också viktigt att veta vad fienderna äter i övrigt.
Eve Roubinet visar också att enskilda rovdjursarter kan bidra olika mycket till den biologiska kontrollen under olika delar av odlingssäsongen. Olika arter i den generalistiska rovdjursfaunan kan alltså komplettera varandra.
– Det verkar alltså som att en mångfald av rovdjur ger en mer stabil biologisk kontroll, sett över hela säsongen.
Artrika rovdjurssamhällen kan till exempel gynnas genom minskad pesticidanvändning, och genom åtgärder som gynnar en hög tillgång på alternativa bytesdjur över hela året. Exempel på åtgärder som kan öka tillgången på alternativa bytesdjur är tillförsel av organiskt material, samodling, samt breda sprutfria kantzoner.
Vår forskning gäller njurbäckeninflammation, men principen bakom behandlingen skulle kunna gälla även andra infektionssjukdomar, säger professorn i klinisk immunologi Catharina Svanborg.
Ett visst mått av inflammation är en naturlig följd av till exempel en bakterieinfektion. Den utgör ett tecken på att immunförsvaret är i gång med att bekämpa bakterierna. Men vid många svåra infektionssjukdomar överreagerar immunförsvaret, så att inflammationen kvarstår alldeles för länge och leder till skador i hela kroppen.
– Man vill ju ha bort bakterierna, men slippa inflammationens biverkningar i form av till exempel feber och organskador. Just det har vi nu lyckats göra i möss med njurbäckeninflammation, förklarar Catharina Svanborg.
Balans i proteintillverkningen avgörande
Lundaforskarna har funnit ett par viktiga så kallade transkriptionsfaktorer inom immunförsvaret – en sorts ”genreglerare”, som styr tillverkningen av proteiner från vissa gener. Balansen mellan dessa faktorer, som kallas IRF-3 och IRF-7, visade sig vara avgörande.
Om man med hjälp av genteknik slog ut den ena faktorn, IRF-3, blev mössen allvarligt sjuka. Den återstående faktorn IRF-7 ledde då till en kraftig inflammation som gav mössen både blodförgiftning och bölder i njurarna. Om man däremot motarbetade effekten av IRF-7 i samma sorts möss blev mössen både bakteriefria och inflammationsfria, precis som om de fått en antibiotikakur.
– Det intressanta är att många patienter med njurbäckeninflammation har en obalans mellan de två faktorer vi studerat. Merparten av alla barn med sjukdomen har en mutation som stört balansen på samma sätt som hos våra sjuka möss, säger Catharina Svanborg.
Broms av IRF-7 kan fungera som antibiotikakur
Man kan undra varför transkriptionsfaktorn IRF-7 alls finns inom immunförsvaret, om den alltså kan ge upphov till en allvarlig njursjukdom. Annan forskning har dock visat att den fyller en funktion för att bekämpa virus.
– Men vi tänker oss ju inte en långvarig broms för IRF-7, utan en kortvarig behandling som kan fungera som en antibiotikakur, säger lundaforskaren Manoj Puthia.
Immunterapi är idag ett hett forskningsfält. Många hoppas att sådana behandlingar, som på olika sätt utnyttjar kroppens eget immunförsvar, ska kunna utgöra alternativ till antibiotika. Men arbetet har varit svårt, inte minst för att immunreaktionerna ofta leder till en alltför stark och skadlig inflammation.
Principen kan gälla även vid andra sjukdomar
Lundaforskarnas rön om vikten av balans mellan olika transkriptionsfaktorer skulle kunna öppna nya vägar för att hejda den farliga inflammationen. Just de faktorer som gruppen studerat kanske bara är avgörande vid just njurbäckeninflammation, men själva principen skulle kunna gälla också vid andra sjukdomar.
Fynden från Catharina Svanborgs grupp har nu publicerats i Science Translational Medicine. Forskarna hoppas också att så snart som möjligt kunna testa behandlingen på patienter.
IRF är en förkortning av Interferon Regulatory Factor
Denna iakttagelse gör dataspelsforskaren Björn Berg Marklund vid Högskolan i Skövde. Han har sammanställt en rapport över de svenska spelutbildningarnas utveckling från 2001 till 2016 och lyfter frågan om vad den här utvecklingen innebär för förhållandet mellan utbildning och industri.
– Den senaste tiden har vi sett hur aktörer i dataspelsbranschen, bland annat genom öppna brev i pressen, uttryckt sin oro över hur svårt det är att få tag på kompetent arbetskraft. Branschen växer både snabbt och stadigt, och bristen på ny personal kan bli en flaskhals för dess fortsatta tillväxt. Avsikten med rapporten är att beskriva hur läget utvecklats för Sveriges spelutbildningar, samt att belysa utbildningarnas relation med industrin genom att jämföra denna utveckling med industrins tillväxt, säger Björn Berg Marklund.
35 spelutbildningar
Under året fanns det 35 utbildningar som kan beskrivas som spelrelaterade på tretton högskolor och universitet i Sverige, från Malmö i söder till Luleå i norr. Högskolan på Gotland och Högskolan i Skövde var några av de första som satsade på mer specialinriktade dataspelsutbildningar i början av 2000-talet. Björn Berg Marklund gjorde sin första kartläggning av den svenska dataspelsbranschen 2011 och ett par år senare gjorde han en bredare inventering av hela Skandinavien. Den här tredje gången har han valt att återigen koncentrera sig på situationen i Sverige.
– Siffror från dataspelsbranschens rapporter om svenska spelindustrins tillväxt, vittnar om att den hade en serie turbulenta år i slutet av 00-talet, men de senare åren har utvecklingen varit stabil och positiv. Utbildningarna, som växte fram explosionsartat under 2000-talets första del, har i sin tur bromsat upp. Efter att det ett tag såg ut som att lärosätena snabbt var på väg att börja utbilda fler studenter än industrin hade kapacitet för, så har vi sett det omvända de senaste tre – fyra åren. Efterfrågan på kompetent personal är stor och av företagens uttalanden att döma har det blivit allt svårare att få tag på medarbetare. Den avstannade tillväxten av spelutbildningarna kan försvåra situationen ytterligare och kan på sikt påverka hur snabbt de svenska spelföretagen kan växa.
Allt fler kvinnor
2015 hade dataspelsutbildningarna i Sverige drygt 3 000 förstahandsökande, en nedgång med cirka hundra jämfört med året innan. Drygt 1 500 började sina utbildningar, vilket är 80-talet fler än 2014. Samtidigt som andelen manliga sökande minskar har andelen kvinnliga studenter ökat stadigt de senaste åren. Jämfört med 2010 är ökningen drygt 44 procent. Noteras ska också att de årskullar som nu kan söka till högskolor och universitet är förhållandevis små, på grund av de låga födelsetalen i mitten på 1990-talet.
De två tidigare undersökningar har skett inom ramen för två EU-projekt, Scandinavian Game Developers och Game Hub Scandinavia, där Högskolan i Skövde samordnar forskning och utbildning för att utveckla branschen. Forskningen kommer att studera hur spel utvecklas och anpassas för olika marknader och olika typer av kunder. Kunskapen om detta sprids genom samarbete med inkubatorer och spelutbildningar på olika nivåer.
Underlag för diskussioner
Björn Berg Marklund hoppas att den nuvarande rapporten kan utgöra ett bra underlag för diskussion bland utbildare och branschaktörer.
– Jag vill inte själv dra allt för stora slutsatser eller tolkningar av resultaten, eller ge fasta direktiv till lösningar – det är upp till läsaren att bedöma hur statistiken relaterar till deras arbetsprocesser och situation. Rapporten lyfter dock upp några eventuella punkter jag fann intressanta och ville belysa lite extra. Men, framför allt hoppas jag att rapporten bidrar med intressant statistik och iakttagelser som bjuder in till diskussion.
För mer information: Björn Berg Marklund, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, bjorn.berg.marklund@his.se, Tel. 0500-44 83 51, 0733-62 58 75
Kan liv från nedslagsplatsen ha slungats ut i universum? Det är en av frågorna som forskarna från Naturhistoriska riksmuseet vill besvara, genom att undersöka innehållet i den närmare ett ton tunga lådan, som donerats till museet från USA:s rymdstyrelse Nasa.
Materialet består av kalksten, som kastats ut från nedslagsplatsen i Mexiko och samlats in i Belize, 500 km därifrån. När den 10 km stora asteroiden kolliderade med jordytan för 66 miljoner år sedan, blev värmeutvecklingen så stor att berggrunden smälte och skvätte ut åt alla håll.
Sfäruler med liv
Rester från nedslaget finns utspridda över hela världen. I Belize, där materialet samlats in under sex år av Nasa:s forskare och medlemmar i The Planetary Society, är lagren uppemot 30 meter tjocka och innehåller så kallade sfäruler, som forskarna är särskilt intresserade av. Det är små kulor av sten, vars yta smält av friktionen och omvandlats till en glasaktig marmor.
Professor Vivi Vajda vid lådan med nedslagsmaterial som kommit från Nasa. (Foto: Annica Roos, Naturhistoriska riksmuseet)
– Inuti dessa kulor har levande organismer kapslats in i samband med nedslaget. Nu vill vi ta reda på hur varmt det blev inuti. Vi vet från meteoriter att de blir mycket heta på ytan, men inte särskilt varma inuti. Så nu är frågan: kan aminosyror eller DNA-strängar ha överlevt nedslaget inuti de här sfärulerna? säger Vivi Vajda, professor och chef för museets paleobiologiska forskningsenhet.
Om svaret är ja väcker det en svindlande tanke: sfäruler som slungades ut genom jordens gravitationsfält kan ha fört med sig liv från jorden till andra platser i universum.
Museets paleontologer kommer också i samarbete med planetforskare från den geovetenskapliga forskningsenheten att leta efter rester från själva asteroiden.
– Vi hoppas hitta metaller, som järn, nickel och krom. De skulle kunna avslöja saker om asteroiden, som vi inte vet så mycket om, säger Vivi Vajda.
Samlad kompetens och utrustning
En viktig anledning till att Nasa valt att placera materialet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är den samlade kompetensen av paleontologer och planetforskare som finns här, liksom den avancerade jonmikrosond (Nordsim), som tillåter forskarna att undersöka mikrometersmå partiklar.
Tillsammans kommer man nu att försöka ta reda på vad som egentligen hände när den stora asteroiden, ökänd för att ha inneburit slutet för dinosauriernas tidsålder, slog ner.
Fotnot: Expeditionerna då materialet samlades in leddes av Dr Adriana Ocampo (Nasa HQ, Washington) och sponsrades av Nasa Exobiology Program och The Planetary Society.
För mer information:
Vivi Vajda, professor i paleontologi, Tel: 08-5195 4266, E-post: vivi.vajda@nrm.se
– I det mångspråkiga Sverige har lärarna blivit nyckelpersoner. De ska se till att barn från mycket olika bakgrunder når alla skolans mål, och de måste göra det utifrån tidsbegränsningar. Min studie visar i huvudsak på en enspråkig norm, men det finns intressanta undantag, där flerspråkigheten får ta både tid och plats, säger Sari Vuorenpää.
Fokus i undersökningen är samtalets betydelse i skolan och hur samtal länkar ihop skrivundervisning till kedjor av händelser som i avhandlingen kallas för litteracitetskedjor. Avhandlingen följer tre litteracitetskedjor: berättelse, dikt och fakta.
– Studien visar att skolsamtal tycks ha en inbyggd agenda, särskilt i helklass när eleverna möts som ett kollektiv, säger Sari Vuorenpää. Det vanliga är att läraren håller monolog och då och då avbryter för att ställa frågor, med målet att så många elevröster som möjligt ska få höras. Att vara lyhörd för många elever är en god ambition, men avigsidan är att få längre tankegångar kan utvecklas. När eleverna arbetar i smågrupper finns en större variation av hur samtalen byggs upp. Lärarna i studien visar en stor medvetenhet för att dessa organisatoriska växlingar behövs i skolan.
Majoriteten av studiens elever är flerspråkiga. Flerspråkigheten är oftast en outnyttjad resurs i klassrummet där skolarbetet bygger på en enspråkig norm. Samtidigt visar studien på intressanta undantag där lärare öppnar upp för flera språk och språken flätas ihop utan gränser. Ett särskilt intressant exempel visar hur en elev skriver på spanska och hur samtalet sker på spanska, finska, svenska och lite engelska. Att få använda hela sin språkresurs som elev på detta sätt kan ses ur ett translanguaging perspektiv, vilket på svenska ibland översätts till korsspråkande. Vuorenpää poängterar att flerspråkighet är en användbar resurs i skolan oavsett lärarens språkbakgrund.
– Kanske är den största utmaningen idag för skolan som institution att mentalt växla spår från ett enspråkigt samhälle till att ta utgångspunkten i att vi lever i ett flerspråkigt samhälle i en globaliserad värld, säger Sari Vuorenpää. Flerspråkighet är inget problem, vilket man kan tro om enspråkigheten sätts som norm. Vad skulle möjligtvis kunna hända med skolan om flerspråkigheten skulle ses som en tillgång och en genomsyrande resurs?
Studien visar också att det finns en inbyggd stress i skolarbetet. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.
– Förvånande nog är skolan fortfarande pappersbaserad, trots stora IT-satsningar. Datorer, exempelvis i form av hela klassuppsättningar av laptopar, finns men fungerar inte alltid. Samtidigt är det viktigt att erinra att samtalet inte går att ersätta med teknik, vilket studien visar.
Fotnot: Sari Vuorenpää är doktorand vid Forskarskolan UVD (Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik) vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet och i ämnet svenska vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.
För mer information:
Sari Vuorenpää, sari.vuorenpaa@sh.se (till och med den 1 maj), sari.vuorenpaa@isd.su.se (från den 2 maj, Stockholms universitet, institutionen för språkdidaktik)
Svenska är huvudspråk i Sverige. Men vid svenska universitet skrivs de allra flesta vetenskapliga texter på engelska. Trots det används också svenska för vetenskapliga ändamål, och inte bara för de administrativa och populärvetenskapliga. Det är ett av huvudresultaten i Linus Salös nyutkomna avhandling om språkanvändning vid svenska universitetsinstitutioner.
Under de senaste åren har engelskan haft extra draghjälp av den nya tidens forskningspolitiska fokus på excellens och internationalisering, där kvalitet och genomslag i forskningen ses som något som uppstår vid den internationella forskningsfronten. De som värnar om svenskans ställning och användbarhet ser ofta engelskan som ett problem. Andra vill öka den internationella aktiviteten – för dem kan svenskan vara ett problem.
Skillnad på språkpolitik och högskolpolitik
– Hårdraget kan man säga att svensk språkpolitik har svårt att dra jämnt med svensk högskolepolitik. Men så länge svenska används mellan svensktalande forskare så kommer svenska att finnas som vetenskapligt språk, även om språket nog skulle utvecklas mer om det användes mer, säger Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Forskare ägnar sig åt en mängd verksamheter där språk används, utöver att skriva artiklar och böcker. De undervisar, antecknar, mejlar, diskuterar forskningsproblem med kollegor och förmedlar ny kunskap till det övriga samhället.
– Det är viktigt att hålla isär forskningspraktiker och forskningsprodukter när denna fråga diskuteras, säger Linus Salö vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Linus Salös avhandling visar att engelskan har en särställning främst i vetenskaplig publicering. Men i det vardagliga arbetet används en hel del svenska, eftersom svensktalande forskare ofta känner sig obekväma med att använda engelska sinsemellan. Deras forskningsmöten och mejlkommunikation blir därmed arenor där vetenskapssvenskan används och utvecklas i både tal och skrift. Också forskare som aldrig skrivit vetenskapliga publikationer på svenska förr klarar av det när behovet uppstår, visar avhandlingen.
Avhandling: Languages and Linguistic Exchanges in Swedish Academia. Practices, Processes, and Globalizing Markets.
För mer information:
Linus Salö, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Telefon: 073-839 35 14, e-post: linus.salo@biling.su.se
– Jag har tittat på hur den har formulerats som en fråga. Det som är intressant är att det är en fråga som har rört på sig. Den har betytt många olika saker. Diskussionen om vad arbetstidsförkortning kostar och vem den är bra för har sett väldigt olika ut under olika perioder, säger Linn Spross, fil dr i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
I avhandlingen Ett välfärdsstatligt dilemma har Linn Spross undersökt hur staten har sett på arbetstidsförkortningar under 1900-talet. Hon har granskat alla statliga utredningar under åren 1919-2002.
Prioriterad fråga
– Att det har gjorts så pass många utredningar visar att det är en fråga som staten har tyckt varit viktig. Alla utredningar har inte slutat med ett nytt lagförslag, men det har hela tiden funnits ett behov av att diskutera det och formulera det på en politisk nivå, säger Linn Spross.
Arbetstidsfrågan handlade till mitten av 1950-talet om det statliga ansvaret att skydda arbetarna från att bli utnyttjade och sågs som en investering som kunde höja produktiviteten. Den kom sedan att formuleras som en fråga om ett konsumtionsval som arbetaren kunde göra. Mot slutet av 1900-talet kom flexibilitet att värderas högre än arbetstidsförkortning och reformen dödförklarades. Som titeln antyder har den oavsett vilken form den fått inneburit ett dilemma för välfärdsstaten:
Spänningar mellan arbete och fritid
– Fritiden har varit en del av välfärden, någonting som en stat bör ge sina medborgare för att ge dem tid som är annorlunda och frånkopplad arbetstiden. Men fritid har också varit ett hot mot arbetstiden och därmed ett hot mot välfärden: Om vi är mer lediga, hur ska vi då få ihop pengarna som samhället behöver? säger Linn Spross.
Frågan har förändrats och omformulerats över tid, vilket hänger ihop med föreställningar om maktförhållanden på arbetsmarknaden, föreställningar om ekonomi samt fritidens värde. Mycket forskning om välfärdsstaten utgår från välfärdsstaten uppgift att vara ett skyddsnät och se till att arbetslösa medborgare får arbete eller klarar sig ändå. Att istället undersöka spänningen mellan arbete och fritid, som i den här avhandlingen, visar på välfärdsstatens relation till arbete och det ekonomiska systemet. Mer fritid blir i detta sammanhang problematiskt.
– Man kan nog inte förvänta sig att arbetstidsförkortning är en fråga som välfärdsstaten kommer driva av sig själv. Om den ska leva vidare kommer det krävas starka påtryckningar från annat håll, säger Linn Spross.
Sedan tidigare finns det många olika system för att automatiskt klassificera texter i olika genrer. Johan Eklund har kommit fram till att systemen presterar bättre om de har kunskap om ordens betydelserelationer. Det har han upptäckt när han har jämfört hur väl olika system lyckas klassificera olika texter och vilka metoder som fungerar bäst.
– Vi vill att systemen på ett automatiserat sätt ska kunna känna igen vad dokument handlar om och skilja mellan olika typer av texter till exempel olika typer av nyheter i en dagstidning, eller vad vi nu är intresserade av att klassificera, säger han.
– Vi använder maskininlärning, det vill säga att vi tränar systemen genom att analysera olika texter, klassificera dem och mata in detta i systemet. Men vi kan också tillämpa metoder för att leta fram ordens betydelserelationer i digitala texter.
Systemet kan detektera hur olika ord hänger ihop
Betydelserelationer är hur olika ord hänger ihop. Ord som ofta förekommer i närheten av varandra brukar också ha något gemensamt när det gäller betydelsen. Ta till exempel orden ”frispark” och ”hörna”, som ofta förekommer i närheten av varandra och som har en betydelse som har med fotboll att göra. Sådant kan systemet detektera genom att statistiskt undersöka hur orden används tillsammans i texterna. Samförekomst av ord kan då fångas upp och läggas till en databas om ordens betydelser.
– Jag har använt olika tekniker för att bygga upp semantiska modeller, alltså modeller över ordens betydelserelationer. Och så har jag tillämpat modellerna i systemen för automatisk textklassifikation för att se om det kan förbättra systemets prestanda. Samtidigt har jag kunnat jämföra vilka modeller eller tekniker som fungerar bäst.
Teknikerna har tillämpats på texter av tre olika slag, som har hämtats från dokumentkollektioner för forskningsändamål. Johan Eklund har testat teknikerna på nyhetstexter, på medicinska vetenskapliga texter och på texter från kommunikationsplattformen Usenet.
Språkets geometri
– Resultatet var väldigt positivt. Det visar att språkmodeller gör att textklassifikationen blir bättre. Detta är speciellt påtagligt när systemet inte har fått så mycket ”träning”, där man analyserar manuellt och matar in klassificeringar, utan bara har tränat på ett mindre antal dokument. Då kompenseras bristen på träningsdokument av språkmodellerna. Det här resultatet är ett litet bidrag bland många i att effektivisera textkategorisering, något som behövs både inom forskning och andra områden för att snabbt kunna hitta relevant information.
En annan, teoretisk, undersökning som Johan Eklund har gjort handlar om att studera vad som egentligen menas med ”klass” och ”klassifikation” samt hur vi använder språk för att organisera böcker och andra dokument. En upptäckt han gjorde i detta arbete var att ordens betydelserelationer formellt kan beskrivas med begrepp som vi känner igen från geometrin.
– Vi använder, kanske utan att tänka på det, geometriska uttryck för att förklara hur olika begrepp är relaterade till varandra. Till exempel säger vi att begreppet ”kvantmekanik” ryms inuti begreppet ”fysik”. Och det visar sig att den här strukturen även avspeglas i det fysiska biblioteksrummet, där böcker om kvantmekanik ryms inuti avdelningen för fysik.
Euforisk känsla
– Vi kan även säga att ett ämnesområde är begreppsligt nära ett annat ämnesområde, vilket vi också kan se i biblioteksrummet på så sätt att dessa områden placeras nära varandra. Det här var nog det mest fascinerande för mig i min forskning, och något som jag kände på mig intuitivt. Det var en euforisk känsla att kunna visa det!
Johan Eklund är universitetsadjunkt vid Akademin för bibliotek, informatik, pedagogik och IT. Han är mycket intresserad av matematik, språk, datavetenskap och klassifikation.
– När jag skulle börja forska letade jag efter ett område där jag skulle kunna odla intresset för alla de här ämnena och samtidigt försöka föra in klassifikationen i det moderna samhället.
– Snoken har hittat en alldeles egen strategi då den lägger sina ägg i miljöer skapade av människan. Tyvärr kan man nu se att det som tidigare hjälpte snoken nu är ett problem eftersom vi människor gör om den miljön. Detta är speciellt oroande för populationer i nordliga klimat som Sverige där det är för kallt för att snokens ägg ska kunna överleva utan dessa värmealstrande miljöer, säger Kristin Löwenborg.
Växelvarma djur som ormar och ödlor är beroende av temperaturen i omgivningen för sin överlevnad och reproduktion. Det kyligare klimat som vi har i Sverige är en utmaning för dessa djur.
Reptiler i kalla klimat brukar föda färdiga ungar
Den nordiska reptilfaunan är därför begränsad till ett fåtal arter och majoriteten är levandefödare, det vill säga istället för att lägga ägg bär honan på sin avkomma och föder fullt utvecklade ungar. Snoken är unik eftersom den både lägger ägg och finns långt upp i Norden.
– Jag har studerat temperaturer i snoknästen och hur de påverkar utvecklingen av snokägg och olika egenskaper hos avkomman som är viktiga för överlevnad och reproduktion. Olyckligtvis har snoken rapporterats minska på flera håll i landet. Resultaten från avhandlingen pekar starkt på snokens beroende av värmealstrande miljöer för sin fortplantning i Sverige. Jag hoppas att mina forskningsresultat kan ha betydelse för bevarande av reptiler i allmänhet och snoken i synnerhet, säger Kristin Löwenborg.
För ytterligare information: Kristin Löwenborg, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-58 59 665, e-post kristin.lowenborg@zoologi.su.se
300 pensionärer deltog i studien, som är en del av ett större arbete i vilket forskare vid Örebro universitet både undersöker relationen mellan hjärna och tarm och dessutom letar efter nyckeln till ett hälsosamt åldrande.
– Vi vill ta reda på hur tarmen och hjärnan kommunicerar och vilken roll bakterier spelar, säger Lina Östlund-Lagerström.
I det här fallet fick hälften av pensionärerna äta probiotika med lactobaciller. Forskarna hade förväntat sig se skillnad i den gruppen vad gäller den generella maghälsan, mindre diarré och förstoppning till exempel, eftersom tidigare forskningsstudier visat det hos både barn och vuxna.
Förvånade forskarna
– Men det gav ingen större effekt på magen. Vi har funderat på varför och kommit fram till att det kanske inte är lactobaciller som behövs eftersom de är relativt stabila och finns kvar i hög grad i tarmen även hos äldre. Kanske kan en annan sorts bakterie som till exempel en bifido som inte finns i lika höga halter hos äldre göra större skillnad.
Men det som förvånat forskarna är att trots att maghälsan inte påverkades så blev den psykiska hälsan bättre. I delstudien som fokuserar på psykisk hälsa deltog 40 personer, som hade höga stressnivåer. Hälften fick probiotika och hälften fick placebo.
– I den grupp med 20 personer, som var stressade och fick probiotika, sjönk den självrapporterade stressen under studien jämfört med kontrollgruppen. Det hade vi inte förväntat oss.
Nivåerna av serotonin
– Det kan möjligen bero på att bakterierna påverkade till exempel nivåerna av serotonin, som gör att vi mår bra. Men vi måste undersöka avföringsproverna närmare för att få reda på svaret.
Nästa steg är att analysera de biologiska proverna – blod, saliv och avföring – närmare. Men Lina Östlund-Lagerström vill även gå vidare inom andra relaterade områden – som till exempel varför så många barn utvecklar olika former av allergier.
– Vår kost har förändrats radikalt under de senaste 50 åren och vi får inte i oss lika mycket goda bakterier som tidigare. Vi vet inte heller vilken effekt bekämpningsmedel och antibiotikaanvändningen har på vår hälsa. Vad vi kan se är att allt fler barn utvecklar allergier.
Genom att samla in vårtecken år efter år kan Svenska botaniska föreningen i samarbete med forskare analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet.
Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015 och då rapporterades nästan 4000 observationer in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.
Hur långt har våren kommit i Valborg?
Då gick det bland annat att se att lövsprickningen hade hunnit 70-80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. I och med att Vårkollen utökas med en vardag hoppas arrangörerna att skolklasser ska kunna delta i år.
– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gladdes år den stora uppslutning Vårkollen fick förra året. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Efter en mild och utdragen höst 2015 kom de första rapporterna om blommande hassel redan i december i södra Sverige. Men sedan dess har vi upplevt en jojo-vinter och en utdragen vårvinter, där vårtecknen gång efter gång stoppats upp. Många vårtecken finns kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad och frågan i Vårkollen är hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg.
Bidra till klimatforskningen!
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika arter och olika delar av landet påverkas.
– Eftersom samma sak gjordes i landet för 100 år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras.
I sin doktorsavhandling har Karin Nordström vid Institutet för miljömedicin undersökt om jobbyte påverkar sannolikheten för personer som varit långtidssjukskrivna att vara kvar på arbetsmarknaden. I studien användes registerdata från Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), där samtliga personer i Sverige som är 16 år eller äldre är inkluderade.
– Bland de med över 180 dagars sjukfrånvaro vid basåret som bytt arbetsplats till nästa år ökade sannolikheten att ha ett arbete 2–4 år senare. Det här sambandet skulle kunna förklaras av att det är personer med något bättre hälsa som byter jobb, och som också har större sannolikhet att kvarstå i arbetslivet. Dock gällde sambandet oavsett hur mycket man varit sjukskriven året innan basåret. Studien indikerar att jobbyte skulle kunna vara ett sätt att förlänga arbetskraftsdeltagandet bland individer som varit långtidssjukskrivna, även om det är troligt att det kan finnas svårigheter för individer i denna grupp att få ett nytt jobb, säger Karin Nordström.
Förändrade arbetsuppgifter
En arbetsplats med låg sjukfrånvaro ses ofta som en hälsosam arbetsplats där arbetsförhållanden och ledarskap är bra. Men en delstudie i avhandlingen tyder på att arbetsplatsens sjukfrånvaro kan vara ett osäkert mått på hur hälsosam en arbetsplats är. Resultaten visade att arbetsplatser med hög sjukfrånvaro, jämfört med låg, hade högre sannolikhet att anställa en person som haft hög sjukfrånvaro året innan rekryteringen.
– Resultaten tyder även på att personer med hög sjukfrånvaro som byter arbetsplats riskerar att hamna på en arbetsplats där sjukfrånvaron är hög, vilket i sin tur kan tyda på att jobbyten bland dessa grupper sker inom ett och samma segment av arbetsmarknaden. För att ett byte ska vara framgångsrikt borde det vara nödvändigt att det nya arbetet innebär någon form av förändrade arbetsförhållanden eller uppgifter, säger Karin Nordström.
