Det finns mer än hundra olika typer av humant papillomvirus (HPV-virus). De sprids genom fysisk kontakt, till exempel via sex, och är mycket smittsamma. De flesta människor infekteras med en eller flera HPV-typer någon gång under livet. Minst tolv HPV-typer räknas som högriskvirus, eftersom infektion med dessa virus kan leda till cancer. Tidigare studier visar att vaccination mot HPV i en befolkning har effekt på både könssjukdomen kondylom och cellförändringar i livmoderhalsen.
Cancer i livmoderhalsen orsakas av infektion med HPV-virus. HPV-typerna 16 och 18 orsakar omkring 70 procent av fallen. Samma virustyper ligger också bakom en stor andel av de höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen, som kan utvecklas till invasiv cancer om de inte behandlas. HPV-typerna 16 och 18 ingår i det HPV-vaccin som har använts i Sverige sedan år 2007. Sedan år 2012 ingår HPV-vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet och flickor i åldern 10-12 år erbjuds gratis vaccination genom skolhälsovården.
Studerat cellförändringar
Forskarna bakom den nya studien har undersökt effekten av HPV-vaccination på förekomst av höggradiga cellförändringar. De har särskilt studerat det som kallas cervikal intraepitelial neoplasi (CIN) grad 2 och 3, som kan vara ett förstadium till cancer. I studien ingår alla flickor och unga kvinnor i åldrarna 13–29 år som var bosatta i Sverige någon gång under åren 2006-2013, totalt 1,4 miljoner personer. Drygt 236 000 av dessa hade vaccinerats. Data om bland annat vaccination och histologiskt bekräftade höggradiga cellförändringar, CIN2 och CIN3, samlades in med hjälp av svenska rikstäckande vårdregister.
Resultaten, som publiceras i tidskriften International Journal of Cancer, visar att vaccinet har god effekt när det gäller att förebygga höggradiga cellförändringar.
Forskarna jämförde risken för höggradiga cellförändringar mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor. Det visade sig att för de som vaccinerades före 17 års ålder var effektiviteten mot höggradiga cellförändringar 75 procent. Skyddseffekten sjönk till 46 procent för de som vaccinerades när de var 17–19 år, och till 22 procent för de som vaccinerades när de var 20–29 år.
Störst skyddseffekt för unga
– Vår slutsats är att vaccinet skyddar mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer. Skyddseffekten är störst om man vaccinerar sig vid unga år, tidigare än 16 år, säger Lisen Arnheim Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som har lett studien.
Forskarna kommer att fortsätta studera effekterna av HPV-vaccination i befolkningen på lång sikt. En viktig fråga är om vaccinationsprogrammet uppnår förväntade effekter för att förebygga invasiv livmoderhalscancer. De höggradiga cellförändringar som undersöktes i den nya studien kan över tid utvecklas till cancer, men det kommer att dröja flera år innan forskarna kan studera skyddet mot livmoderhalscancer.
Studien har finansierats med stöd av Stiftelsen för strategisk forskning och Strategiskt forskningsområde i epidemiologi (SFO), Karolinska Institutet.
Mer information:
Lisen Arnheim Dahlström, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 08-5248 2364 eller 0709-495 221, E-post: lisen.arnheim.dahlstrom@ki.se
Publikation: ”Quadrivalent HPV vaccine effectiveness against high-grade cervical lesions by age at vaccination: A population-based study”, Eva Herweijer, Karin Sundström, Alexander Ploner, Ingrid Uhnoo, Pär Sparén, Lisen Arnheim-Dahlström, International Journal of Cancer, accepted manuscript online 9 Feb. 2016
Forskarna vid Högskolan ska under drygt två år träffa företag i grupper och bistå dem med att effektivisera energianvändningen. Projekt stöds av Tillväxtverket, Regionförbundet och Högskolan i Gävle.
– Det kan handla om att man ändrar på rutiner för drift av utrusning eller till exempel sänker trycket på tryckluft och tätar läckage – åtgärder som inte kostar någonting. Det kan förstås även handla om nyinvesteringar, säger Patrik Thollander, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle.
En studie gjord på små och medelstora företag i Gävleborg visar att den potentiella besparingen av att göra en energianalys, bedömdes till 30 procent.
Då var 10 procent operativa åtgärder och 20 procent var teknikåtgärder, investeringar i kostnadseffektiv ny teknik.
En forskare i varje nätverk
10 nätverk planeras i regionen och totalt ingår 80 företag. I varje nätverk finns en doktorand/lärare-forskare från Högskolan i Gävle som har hand om nätverket.
Projektet bygger på en modell där små och medelstora industriföretag, tillsammans med en grupp av andra företag, ett kluster, under tre års tid får hjälp med det interna energiledningsarbetet.
– Vi börjar med en energikartläggning och en långsiktig energistrategi utarbetas. Sedan får företagen hjälp av forskare och erfarna energiexperter med implementeringsarbetet.
Projektet startade i somras. Den första nätverksträffen är precis avklarad men det finns fortfarande plats för företag som är intresserade av att delta.
– Vi ser verkligen fram emot att träffa de här företagen och vi kommer inte bara för att lära dem, utan vi tror att vi kan komma att få mycket tillbaka från företagen i form av know-how.
– Vi som forskare jobbar ju med vad som är det bästa valet av teknik. Men vi är sällan eller aldrig med i själva implementeringsprocessen och forskar kring hur detta sker. Det finns knappt något publicerat kring de här frågorna, säger Patrik Thollander.
Aldrig gjorts i Sverige
Svetlana Paramonova, som forskar om industrieffektivisering i svensk industri är en av två doktorander i projektet.
Hon har stora förväntningar på detta med nätverk som arbetar tillsammans med åtgärdsförslag, där åtgärderna också sedan följs upp.
Det har aldrig gjorts i Sverige men erfarenheter från Schweiz och Tyskland visar att det finns ganska stora besparingar att göra för varje deltagande företag.
Mer information:
Patrik Thollander, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle
Tel: 073- 388 15 79, E-post: patrik.thollander@hig.se
Språket är en av människans viktigaste och mest utmärkande egenskaper. Det ger oss möjlighet att skapa otaliga uttryck från ett begränsat antal vokala inslag och betydelser och ligger till grund för utvecklingen av andra karakteristiska mänskliga beteenden, såsom konst och teknik. Kraften i språket ligger i att kombinera icke meningsbärande ljud till ord, som i sin tur kombineras till fraser. Forskning om icke-mänskliga primater och fåglars kommunikationssystem tyder på att förmågan att kombinera icke betydelsebärande vokala element har utvecklats flera gånger, men utvecklingen av syntaxen (det vill säga att kombinera olika ord för att bilda mer komplexa uttryck) har fram till idag ansetts vara unik för människors språk.
Denna uppfattning utmanas i en ny studie, publicerad i Nature Communications. En grupp forskare från Japan, Tyskland och Sverige visar där att den japanska talgoxen, känd för sin varierande sångrepertoar, har utvecklat syntax.
Lätena kombineras för olika betydelse
Denna lilla fågelart möts av ett antal hot och som svar på exempelvis rovdjur ger den en mängd olika läten. Dessa läten kan användas antingen ensamma eller i kombination med andra läten. Genom ett uppspelningsexperiment kunde forskargruppen visa att ABC-läten betyder ”söka efter fara”, som exempelvis när talgoxen möter ett rovdjur, medan D-läten betyder ”kom hit”, som till exempel vid upptäckt av en ny näringskälla, eller för att locka tills sig partnern till sin holk. Talgoxen kombinerar ofta dessa två läten till ABC-läten när den vill avskräcka rovdjur. När dessa två läten spelas upp tillsammans i den naturligt förekommande ordningen (ABC-D), både närmar sig och söker fåglarna efter fara. Men när lätenas ordning vänds om artificiellt (D-ABC), svarar fåglarna inte.
Syntaxen har utvecklats oberoende
– Denna studie visar att syntaxen inte är unik för mänskligt språk, utan att den även har utvecklats oberoende bland fåglar. Att förstå varför syntax har utvecklats hos den japanska talgoxen kan ge insikter om dess evolution hos människan, säger David Wheatcroft, postdoktor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Japanska talgoxar använder olika läten för att samordna en rad olika sociala interaktioner, vilka var och en kräver specifika beteendemässiga reaktioner. Syntax omfattar regler som gör det möjligt att, utifrån en begränsad vokabulär, generera ny betydelse som lätt kan kännas igen. Dessa regler kan vara en anpassning till beteende och social komplexitet i kommunikationssystemen, såsom i mänskligt språk.
Ulrika Lagerlöf Nilsson är en del av den forskargrupp vid Göteborgs universitet, som med hjälp av 5,7 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond ska bygga upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon.
Kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker och författare saknas i stor utsträckning i stora biografiska lexikon.
– Det här är ett strukturellt problem, kvinnor har inte kunnat etablera sig på ett sådant sätt att de hamnat i ljuset, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson och utvecklar exemplet om biskopar i sin egen forskning.
Biskopinnorna var en förutsättning
Biskopar i Svenska kyrkan tillhör historiskt makteliten. Utan sina fruar har de inte kunnat fungera, vilket understryks av att biskopar som blivit änkemän mycket snabbt har gift om sig. Biskopinnorna har varit en förutsättning för att biskoparna kunde klara sitt ämbete.
– Men våra två första kvinnliga biskopar, Christina Odenberg och Caroline Krook, för dem skulle en familj ha varit en belastning och kanske omöjliggjort uppdraget. Så är det på många andra områden också och det är en av förklaringarna till att kvinnor förblir osynliga.
Nu ska en redaktion som består av historiker och litteraturvetare till att börja med ta fram listor på kvinnor som skulle kunna vara med i lexikonet. Målet är att sålla fram 1 000 namn.
– Sedan ska vi skriva artiklar om kvinnorna, delvis med hjälp av olika författare. Lexikonet kan jämföras med Svenskt biografiskt lexikon, SBL, men det kommer enbart att publiceras på internet.
Det är Göteborgs universitetsbibliotek som ska förvalta lexikonet och bygga ut det efter hand. Det ska publiceras på webben och artiklarna kommer att innehålla klickbara länkar till andra platser på nätet med mer material om den kvinna det handlar om.
Fyra urvalskriterier finns för att hamna i lexikonet
De som bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt, historiskt betydelsefulla kvinnor, pionjärer på olika områden och kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.
– När det blev klart att vi fått pengarna till det här började det strömma in tips om olika kvinnor som borde vara med. Den stora utmaningen blir att hitta material om kvinnor från tiden före 1800-talet och spåra kvinnor som inte uppmärksammats, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson.
Det gäller också att finna en lämplig fördelning mellan olika områden — litteratur, vetenskap, konst, politik, filosofi och populärkultur – där kvinnor lämnat bidrag och som kan vara tillgängliga för både svensk och internationell forskning. Lexikonet kommer att publiceras också på engelska.
Ledare för projektet är Göteborgsprofessorerna Maria Sjöberg, historia, och Lisbeth Larsson, litteraturvetenskap.
Det är välkänt att patientens överlevnad efter matstrupscancerkirurgi hänger ihop med kirurgens erfarenhet av ingreppet, men det har inte varit känt hur många operationer som krävs innan kirurgen når den kompetens som krävs för optimala resultat avseende risken att patienten dör. Den nya studien är den första som undersökt kirurgens inlärningskurva i relation till dödlighet på kort och lång sikt.
– Det vi ser i studien är att en kirurg behöver göra 15 operationer för att uppnå ett stabilt resultat för överlevnaden under första månaden efter operationen, men hela 60 operationer innan han eller hon uppnår ett optimalt resultat på långtidsöverlevnaden. Det som var överraskande för mig var att inlärningskurvan för att optimera långtidsprognosen för tumöråterfall var så lång och att effekten var så tydlig, säger Jesper Lagergren, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet och även knuten till Division of Cancer studies vid King’s College London, som har lett studien.
Få ingrepp för matstrupscancer i Sverige
Jesper Lagergrens forskargrupp har i samarbete med forskare vid Imperial College i London undersökt en svensk kohort om 1821 patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige under åren 1987–2010. De hade opererats av 139 olika kirurger. Forskarna tog reda på vilken kirurg som hade opererat och kunde på så sätt studera inlärningskurvan. Trots att de som utför dessa operationer generellt är erfarna kirurger redan när de börjar operera matstrupscancer, visade analysen att inlärningskurvans vändpunkt för en stabil 5-årsdödlighet låg vid 60 operationer.
Ingreppet som forskarna studerat är relativt ovanligt. Runt 150 operationer per år görs i Sverige. Det nya fyndet pekar på att det är bra att koncentrera matstrupscanceroperationerna till ett begränsat antal kirurger med särskilt intresse för just dessa operationer.
– Resultaten kan ge vägledning i klinisk praxis och innebär att ett strukturerat mentor- och träningsprogram bör införas för matstrupscancerkirurgi. Kirurger som börjar operera matstrupscancer bör genomföra många operationer tillsammans med en mer erfaren matstrupscancerkirurg innan han eller hon börjar operera självständigt, säger Jesper Lagergren, som själv är matstrupscancerkirurg.
Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Kontakt: Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Telefon: 08-517 760 12 eller 070-227 40 88, E-post: Jesper.Lagergren@ki.se
Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena för grödor. För lite fosforgödsling leder till minskad skörd, samtidigt som för mycket fosfor är den vanligaste huvudorsaken till övergödning av vattenekosystem. För att kunna avgöra hur mycket fosfor som är optimalt att tillföra grödan, sett ur både miljö- och produktionsperspektiv, behöver vi veta mer om fosforns kemiska uppträdande i marken.
Hårdare bunden fosfor på leror med neutralt pH
Endast en liten del av fosforn finns i form av lösligt fosfat i markvätskan, som växterna lätt kan ta upp. Merparten av fosforn är alltså mer eller mindre hårt bunden till jordens fasta beståndsdelar: som komponent i mineraler, som fosfat bundet till järn- och aluminiumföreningar och som organisk fosfor. Ann Kristin Eriksson har i sitt doktorsarbete undersökt hur växttillgänglig fosforn är på olika djup i jordar med olika sammansättning och gödslingshistorik.
Enligt den bild som dagens läroböcker förmedlar är fosforns växttillgänglighet som störst vid ungefär neutralt pH-värde (ca 7), för att sedan minska med stigande eller sjukande pH. Ann Kristin Eriksson visar nu att det i de flesta lerjordar verkar fungera precis tvärtom. Där är fosforns löslighet som lägst vid neutralt pH, och den ökar om jorden blir surare eller mer basisk. Att lösligheten ökar vid lägre pH-värden beror på att flera av de markmineral som fosforn finns bunden i (till exempel apatit och aluminiumhydroxider) löses upp, och då kommer mer fosfor ut i markvattnet. Fosforns löslighet beror alltså på hur den är bunden i marken.
Skilda fosforformer på olika djup
Ann Kristin Erikssons undersökningar är de första där så kallad XANES-spektroskopi har använts för att studera vilka olika fosforformer som finns i svenska jordar – något som inte har varit möjligt med äldre tekniker.
I en studie av en jordprofil visade det sig att förekomsten av olika fosforformer förändras med djupet. I alven fanns fosforn främst i form av apatit, medan matjordens fosfor främst bestod av fosfat bundet till aluminiumhydroxider. I matjorden fanns dessutom organisk fosfor och fosfat bundet till järnhydroxider.
Försöken genomfördes på platser där SLU har bedrivit långvariga fosforgödslingsförsök, vilket gjorde det möjligt att jämföra gödslad och ogödslad jord. XANES-spektroskopin visade att den fosfor som tillförts genom långvarig gödsling främst binds till aluminiumhydroxider. I två av de sex undersökta jordarna fanns dessutom en ökning av mängden apatit efter gödsling.
Aluminiumhydroxider tycks alltså ha en viktig roll för fosforns omsättning i marken.
P-AL ger oftast en bra bild av fosfortillståndet
Idag används extraktion med en sur ammoniumlaktatlösning (vanligtvis kallat P-AL-tal) för att mäta mängden växttillgängligt fosfor i marken. Denna metod har dock ifrågasatts eftersom man befarat att kalciumfosfater, till exempel mineralet apatit, löses upp i den sura lösningen. Våra studier bekräftar detta – P-AL-talet stämmer ganska väl överens med mängden fosfat som finns bundet i marken i växttillgänglig form, förutom i de fall då jorden innehåller lättlöslig apatit, vilket kan finnas framför allt i kalkinnehållande jordar.
I jordbruksbygder med kalkrika jordar finns alltså en risk att P-AL-analyser överskattar mängden växttillgänglig fosfor.
Patientupplevelse är ett komplext fenomen som formas av många faktorer: sjukvårdspersonalen, den medicinska teknik patienten utsätts för, den förhandsinformation hen får om behandlingens olika moment samt de institutionella strukturerna som skapar vårdmiljön.
Ångest påverkar mer än en tredjedel av alla cancerpatienter medan de genomgår behandling, och denna oro kan kopplas direkt till en minskning av dessa patienters livskvalitet.
Tara Mullaney har fokuserat sin forskning på patientens upplevelse av strålbehandling; en av tre huvudsakliga behandlingsformer för personer med cancer, vilket innebär användning av mycket specialiserad medicinsk teknik.
Rädsla för tekniken
Många av oss har antingen själva upplevt eller hört historier om andra människors negativa vårdupplevelser, ofta till följd av mötet med avancerad medicinsk teknik. Till exempel måste cancerpatienter vid strålbehandling ligga ner och vara fastspända och immobiliserade för att kunna behandlas, vilket kan resultera i känslor av ångest och klaustrofobi.
– Jag vill förstå varför dessa problematiska erfarenheter finns inom strålbehandling i dag, och hur designforskning kan bidra till att påtala detta och förbättra behandlingsprocessen, säger Tara Mullaney.
Hon har undersökt olika faktorer som formar patientens erfarenhet av strålbehandling och har identifierat tre faktorer som spelar en avgörande roll för om patienter utvecklar ångest.
Bristande information
Interaktioner med behandlingsteknik och bristande förberedande information kan direkt utlösa oro och rädsla hos patienter. Vårdpersonalen bemöter emellertid ofta detta genom att invagga känslor av tillit hos patienterna, och hjälpa till med anpassning till tekniken för att minimera de negativa effekterna. Men varför utvecklas teknik som orsakar oro och klaustrofobi överhuvudtaget?
– Min forskning påvisar att patienter inte ses som användare av medicinsk teknik, trots den nära interaktionen med den, och som ett resultat utelämnas denna del under den tekniska utvecklingsprocessen när apparaten skapas, säger Tara Mullaney.
Förutom hennes forskning av patientupplevelser vid strålbehandling, har Tara Mullaney också utvecklat en rad nya alternativ och designförslag som syftar till att förbättra vårdupplevelsen.
Förbereda barn för strålbehandling
I ett delprojekt finansierat av Barncancerfonden, har Tara Mullaney lett en grupp studenter från Designhögskolan som har utvecklat speciellt förberedelsematerial för små barn som går igenom strålbehandling, för att minska deras rädsla och oro över tekniken.
I ett annat projekt utvecklade Tara Mullaney en ny metod för att positionera patienter inför strålbehandling, som syftar till att minska patientens ångest genom att patienten själv involveras i positioneringen. Detta koncept har snappats upp av Nationella testbädden för innovativ strålterapi, en nationell plattform som finansieras av Vinnova för att undersöka denna möjlighet ytterligare.
Tara Mullaneys forskning ger både bevis för betydelsen av en design av patientens interaktion med medicinsk teknik, samt en metodologi för hur detta kan åstadkommas på ett framgångsrikt sätt genom designforskning, där hänsyn tas till komplexiteten i hälso- och sjukvårdssystemen.
Vård mer än behandling
– Det finns ett behov av att hälso- och sjukvården flyttar fokus från att tillhandahålla den bästa behandlingen till att ge den bästa vården till patienterna. Vård är ett begrepp som omfattar mer än behandling av sjukdom; det omfattar även det sätt som en individ tas om hand på under sin tid som en patient. Intressant nog, genom att ta hand om patienterna och se till deras bästa, är det möjligt att förbättra både patienternas välbefinnande och behandlingseffektivitet, säger Tara Mullaney.
Tara Mullaney har samarbetat med strålbehandlingsinstitutioner på tre sjukhus i Sverige: Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
För mer information: Tara Mullaney, Designhögskolan, Umeå universitet Telefon: 073-827 87 45. E-post: tara.mullaney@umu.se
Tisdagen den 12 mars försvarar Tara Mullaney, Designhögskolan vid Umeå Universitet sin avhandling med titeln: Thinking beyond the Cure: A constructive design research investigation into the patient experience of radiotherapy. Svensk titel: Att tänka bortom botandet: En designorienterad undersökning av patienters upplevelse av strålbehandling. Disputationen äger rum klockan 13:00 I Auditoriet, Designhögskolan, Östra Strandgatan 30.
Fakultetsopponent är professor Jodi Forlizzi, Human Computer Interaction Institute, Carnegie Mellon University, Pennsylvania, USA.
Tara Mullaney föddes och växte upp i Rhode Island i USA. Hon har två kandidatexamina i molekylärbiologi respektive socialantropologi från Massachusetts Institute of Technology i Massachusetts, USA. Hon har också en masterexamen i cancerbiologi från Stanford University i California, USA, och en masterexamen i design från School of the Art Institute of Chicago i Illinois, USA.
De allra, allra flesta av de tre miljarder basparen i människans arvsmassa, även kallat genom, är identiska mellan olika individer. Trots det har genetiska sekvensvariationer som förekommer i befolkningen en betydande effekt på en individs anlag för att utveckla olika sjukdomar.
I fallet med prostatacancer har 100 områden med genetisk variation identifierats genom jämförande genetiska studier. Var och en har en liten men signifikant påverkan på risken för prostatacancer. Tidigare studier har demonstrerat en association mellan dessa områden och sjukdom, men de molekylära processerna som ligger bakom kopplingen till sjukdomsutveckling har hittills inte blivit avslöjade för de flesta av dessa 100 genetiska regioner.
Inbindning av androgenreceptorn
Med hjälp av datorberäkningar och statistiska analyser har Thomas Whitington och kollegor på Karolinska Institutet utvecklat en metod för att analysera de molekylära processerna vid dessa genomiska områden. Forskarna identifierade mekanismer som kan förklara många av de kända associationerna mellan genetisk variation och prostatacancerrisk. Dessa upptäckter bekräftades med olika molekylära tekniker av en forskargrupp ledd av Gong-Hong Wei vid Oulu universitet.
– Framför allt upptäckte vi att bindningar i fysiska komplex som har att göra med androgenreceptorn, en transkriptionsfaktor med en nyckelroll i prostatacancer, ofta bryts av dna-sekvensvariation som är associerad med sjukdomen, säger Thomas Whitington vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.
Transkriptionsfaktorer är viktiga molekylära komponenter i cellen som binder till dna och påverkar närliggande geners aktivitet. Androgenreceptorn är en transkriptionsfaktor som gynnar prostatacancercellers förökning och överlevnad. I den aktuella studien fann forskarna att inbindning av androgenreceptorn till dessa områden med genetisk variation ofta var tumörspecifik och inte förekom i normal prostatavävnad.
Molekylära maskineriet inblandat
– Det här arbetet förfinar vår förståelse av hur det här molekylära maskineriet är inblandat i sjukdomsprocesser. En förbättrad förståelse för androgenreceptobindning kan visa sig särskilt användbar eftersom receptorns aktivitet blir avgörande under behandling av sena stadier av aggressiv prostatacancer, säger Thomas Whitington.
Forskningen utfördes av forskare vid Karolinska Institutet, Oulu universitet i Finland och Cambridge universitet i Storbritannien. Arbetet leddes av Fredrik Wiklund, Johan Lindberg och Gong-Hong Wei tillsammans. Thomas Whitington och Ping Gao är försteförfattare till artikeln. Forskningen har fått finansiellt stöd från bland annat Cancer Research UK, Cancerfonden, Linnéstöd från Vetenskapsrådet och Academy of Finland.
Publikation: Gene regulatory mechanisms underpinning prostate cancer susceptibility, Thomas Whitington, Ping Gao, Wei Song, Helen Ross-Adams, Alastair Lamb, Yuehong Yang, Ilaria Svezia, Daniel Klevebring, Ian Mills, Robert Karlsson, Silvia Halim, Mark Dunning, Lars Egevad, Anne Warren, David Neal, Henrik Grönberg, Johan Lindberg, Gong-Hong Wei, Fredrik Wiklund, Nature Genetics, online 7 March 2016, doi: 10.1038/ng.3523.
För fler frågor, kontakta: Thomas Whitington, bioinformatiker. Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Telefon: 070-274 66 48. E-post: thomas.whitington@ki.se”>thomas.whitington@ki.se
Fredrik Wiklund, universitetslektor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 839 79. E-post: Fredrik.Wiklund@ki.se”>Fredrik.Wiklund@ki.se
Gong-Hong Wei, docent, Faculty of Biochemistry and Molecular Medicine, University of Oulu. Telefon: +358-504288121. E-post: Gonghong.Wei@oulu.fi
Människor på landsbygd kan vara beroende av husdjur av många skäl. Djuren säkrar tillgången på mat, men bidrar också med dragkraft, gödsel, bränsle, byggnadsmaterial och sparkapital. I Afrika söder om Sahara spelar idisslare en viktig roll, eftersom de omvandlar grovfoder och betesgräs till människoföda i form av högvärdigt protein.
Red Maasai är ett exempel på en hotad fårras. Det är en inhemsk ras som främst hålls av massajer i torra områden i Kenya och Tanzania. Rasen har utvecklat en mycket god motståndskraft mot tarmparasiter, är tålig mot värme och torka och har ett högt kulturellt värde för massajfolket.
Ohämmad korsningsavel
Fram till mitten av 1970-talet var renrasiga Red Maasai-får vanliga och kunde ses överallt på landsbygden i Kenya. Sedan infördes ett subventionerat program för spridning av den större fårrasen Dorper från Sydafrika, för att öka lammens tillväxt. Frånvaro av kvalificerad rådgivning ledde dock till en ohämmad korsningsavel, och antalet renrasiga Red Maasai-får har minskat kraftigt.
Emelie Zonabend König har i sitt doktorsarbete undersökt förutsättningarna att bevara och förbättra Red Maasai-fåren genom systematisk avel.
– Avhandlingen visar tydligt att både Red Maasai- och Dorper-fåren har sina styrkor, och svagheter, men också att båda raserna skulle gynnas om de hölls isär inom avelsarbetet.
Emelie Zonabend König med renrasigt får av rasen Red Maasai. Foto: Erik Bongcam-Rudloff
Raserna måste vara välanpassade till sin miljö. Vid torrt klimat, med låg kullstorlek och överlevnadsgrad, som det ofta är i Kenya, är det enligt Emelie Zonabend König bäst att använda Red Maasai för renrasavel. Hon rekommenderar att det egentliga avelsurvalet görs i kärnbesättningar, varifrån avelsbaggar sedan förmedlas.
Systematiskt avelsarbete
Där miljöförhållandena är mindre svåra och överlevnaden bättre skulle det vara möjligt att även använda Dorper som faderras, för att ökad produktion av kött. Korsningslammen överträffade båda föräldraraserna när det gäller köttproduktion.
– Korsningsavel mellan Red Maasai-får och Dorper-får kan dock inte rekommenderas som ett sätt att öka böndernas produktion av fårkött, särskilt inte i torra områden. Moderdjuren bör vara renrasiga Red Maasai-får.
Med hjälp av datorsimuleringar visar Emelie Zonabend König att ett systematiskt avelsarbete skulle kunna öka Red Maasai-lammens slaktvikt med 10 procent på femton år – en tydlig ökning av rasens produktivitet som skulle kunna bidra till att rasen bevaras.
Tydliga nationella riktlinjer
Ett stort hinder för en utveckling av hållbara avelssystem i södra och östra Afrika visade sig vara bristen på kunnig personal inom husdjursavel, på alla nivåer och i alla typer av organisationer.
– Det behövs mer universitetsutbildning, fortbildning och kapacitetsuppbyggnad inom sektorn, säger Emelie Zonabend König. Det är också viktigt med tydliga nationella riktlinjer och institutioner med mandat att stödja utvecklingen av de husdjursgenetiska resurserna. Dessutom måste djurägarna vara delaktiga för att avelsprogrammen ska bli framgångsrika.
Tid: Torsdagen den 10 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Kurt-J. Peters, Humboldt-Universität zu Berlin, Tyskland
Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff är titeln på etnologen Kim Silow Kallenberg doktorsavhandling. Studien bygger på intervjuer med behandlingspersonal och observationer av det dagliga arbetet vid ett ungdomshem för unga pojkar.
Totalt tvångsvårdas omkring 1000 ungdomar varje år. Det är en tidsobestämd åtgärd som tillämpas när andra, frivilliga vägar till behandling upplevs vara stängda.
Medan tidigare forskning om tvångsvård av unga framförallt har studerat behandlingsmetoder och de intagna ungdomarnas problematik fokuseras här behandlingspersonalen, vilket är första gången inom etnologin. Avhandlingen handlar om deras yrkesidentitet och tolkning av ungdomarnas bakgrund och beteende.
Muskelkraft meriteras
– Maskulinitet och muskelkraft tillmäts en central betydelse för att kunna göra ett bra jobb, säger Kim Silow Kallenberg. En effekt är att manliga behandlingsassistenter betraktas som professionella även utan formell utbildning, medan kvinnliga behandlingsassistenter behöver formella kvalifikationer och yrkeserfarenhet för att kunna hävda professionalitet.
Avhandlingen visar också att klass och etnicitet spelar stor roll. Att ha egna erfarenheter av utanförskap i form av exempelvis kriminalitet eller invandrarbakgrund förstärker de manliga behandlingsassistenternas maskulinitet. Detsamma gäller inte för kvinnlig personal.
Kim Silow Kallenberg visar i sin avhandling även hur anställda på ungdomshem manövrerar i gränslandet mellan vård och straff.
– Personalen ser ungdomarna dels som barn i behov av hjälp, dels som brottslingar som förtjänar att vara inlåsta, säger Kim Silow Kallenberg. Det finns alltså en spänning i yrkesidentiteten mellan å ena sidan vård och å andra sidan fysiska tillrättavisningar, där manlig muskelstyrka premieras.
Ungdomarna själva ser sällan tvångsvården som något annat än ett straff.
Genom att belysa behandlingspersonalen och deras föreställningsvärldar bidrar Kim Silow Kallenbergs studie till en förståelse likväl som en problematisering av personalens perspektiv på ungdomarna, behandlingen och det egna yrket.
Avhandling: Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff
Kim Silow Kallenberg är etnolog och doktorandstudierna har bedrivits inom forskningsområdet historiska studier på Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörn högskola. Disputationen äger rum den 11 mars.
För mer information: Kim Silow Kallenberg, kim.kallenberg@sh.se, mobil 073-503 93 10
Enligt Bo Olofsson, professor vid Mark- och vattenteknik på KTH, har vi fram till idag inte tänkt så mycket på grundvattenbristen i Sverige. Vi har utgått ifrån att vi har tillräckligt med vatten och lever i tron att vi kommit en bit på väg mot en mer effektiv och hållbar vattenförbrukning.
– Vi förbrukar mer och mer vatten i och med att allt fler flyttar permanent till sommarstugor i skärgården och längst kusten. Alla vill till exempel ha duschmöjligheter.
– Grundvattenbristen är inte bara ett stort problem utomlands, kommuner som Österåker, Norrtälje, Vaxholm, Tyresö och Värmdö riskerar alla att få kraftigt underskott på vatten i vissa områden. Grundvattenlagren på Gotland är så små att man redan nu ser att det kommer att bli problem till sommaren och därmed infört bevattningsförbud från första april vilket är väldigt tidigt, säger Bo Olofsson.
Berggrunden kan inte lagra
Grundvattenbristen är inte bara avhängda vår geografiskt förändrade samt växande konsumtion av vatten. Ett dilemma är att berggrunden i Sverige där grundvattnet befinner sig, inte klarar av att lagra några större mängder. Särskilt inte vid den svenska kusten. Mindre än 0,05 procent av berget består av hålrum där vatten kan lagras, och några större jordlager som kan utgöra vattendepåer finns inte.
I stora delar av världen finns problemet att 90 procent av tiden faller ingen nederbörd, och när det väl gör det i form av exempelvis monsunregn klarar marken inte av att suga upp den stora mängden. Nederbörden faller dessutom ofta när vi människor inte behöver den.
– Mycket av vattnet från ovan tas därtill upp av vegetationen. Grundvattenbildningen i Sverige är låg under maj till september. Lägg sedan till att det inte är lätt att bygga ut vattennätet, att ett utökat vattennät skulle föra med sig gigantiska kostnader i bergiga kustområden.
Somrarna blir längre
– Addera också att sommaren blir allt längre på grund av klimatförändringen. Runt nästa sekelskifte kan sommaren vara så mycket som en till en och en halv månad längre än idag. Det ger till exempel möjlighet till två skördar per sommar, säger Bo Olofsson.
Detta blir extra relevant menar Bo Olofsson eftersom vanlig konstbevattningsteknik med spridare är oerhört ineffektiv. I vissa fall kan 70-80 procent av vattnet avdunsta innan det tas upp av grödan.
En lösning är grundvattendammar. Ju längre fram i tiden vi blickar, desto mer betydelsefulla blir dessa vattendepåer.
Att grundvattendammar är verkningsfulla har forskarna vetat ett tag, så det Bo Olofsson och hans forskarkollega tillika doktoranden Imran Ali Jamali bland annat gjort är att utveckla metoder för att bäst lokalisera ställen som passar bra för att anlägga grundvattendammar. Det ökar möjligheterna för depåerna att vara effektiva i kampen mot vattenbristen.
Spara vatten i depåer
– Vår idé är att se till att spara undan vatten till dess att det behövs. Man kan skapa depåer i fickor eller svackor i berget på många olika platser. Vi har studerat vilka faktorer som avgör om det är ett bra eller dåligt ställe att skapa en depå, samt granskat och analyserat hur depåerna ska dimensioneras, utomlands så väl som i Sverige. Vi har också tittat på behoven, det vill säga hur mycket man kan vinna på att ha sådana här grundvattendammar på olika platser, berättar Bo Olofsson.
Åter till problematiken då det är viktigt att veta vilka utmaningar mänskligheten står inför. När vi inte duschar oss till vattenbrist i sommarstugan så tär vi rejält på jordens resurser genom det vi äter och de kläder och andra saker vi konsumerar.
Vi använder 300 liter varje dygn
Svensken använder nämligen i snitt 300 liter vatten per dygn, men räknar vi med vattnet som går åt för att producera maten vi äter och prylarna vi köper handlar det om 20 gånger så mycket. Då är vi uppe i 6 000 liter varav hälften av vattenförbrukning härrör från importerade varor.
Enligt Björn Oliviusson, vattenstrateg och industridoktorand på KTH, ligger vi svenskar uselt till då vi inte odlar ens hälften av den mat som vi konsumerar.
Vilka varor kräver mest vatten? Hur många liter vatten går det åt för att producera ett kilo? (Inom parentes anges andelen yt- och grundvatten som används.)
I dagarna disputerar Imran Ali Jamali med avhandlingen Subsurface dams in water resource management – methods for assessment and location som belyser just grundvattendammar, samt hur dessa kan anläggas på ett bra sätt. Disputationen ligger rätt i tiden då Internationella vattendagen eller Världsvattendagen, en temadag instiftad av FN, infaller den 22 mars. Handledare är Bo Olofsson.
För mer information: Bo Olofsson på 070 – 361 76 52, boolof@kth.se eller Imran Ali Jamali på 08 – 790 69 36, iali@kth.se.
Zebrafisken har varit modellorganism i försöken och exponerats för EE2, som är det syntetiska östrogen, som är huvudingrediensen i p-piller. Liksom många andra medicinrester följer östrogenet med avloppsvatten ut i miljön.
– Vi har för första gången kunnat visa hur EE2 påverkar stressresponsen hos zebrafisken och får den att ändra sitt beteende. Både honor och hanar drabbas av detta och förändringen av deras beteende blir varaktigt. Vi kan också se att fiskarnas avkomma visar samma beteende trots att de inte exponerats för östrogenet och att störningen möjligen kan påverka flera generationer.
Fertiliteten försämras
Man har också konstaterat att fertiliteten försämras hos båda könen, vilket kan få stora konsekvenser för hela populationer.
Forskarna vid Södertörns högskola har flera olika projekt där man undersöker hur miljön i Östersjön påverkas av olika utsläpp.
– Vi har börjat med zebrafiskar för att sedan kunna röra oss ut mot andra fiskar. Det tillverkas många kemikalier och som hamnar i miljön utan att vi vet vad som händer med dom.
De förändringar i fiskars beteende, som Nasim Caspillo och hennes kolleger visat vad gäller zebrafiskar kan ha stor betydelse för hur fiskbeståndet i Östersjön påverkas. Det här kan till exempel innebära att fiskarna inte längre undviker faror på ett naturligt sätt, vilket kan hota artens utveckling.
Hitta biomarkörer
– Vår forskning är en grund för att fortsätta arbetet med att hitta relevanta biomarkörer, som visar att fiskarna påverkats av östrogena substanser. Att förändringarna är ärftliga innebär också att de kan transporteras i näringskedjan och påverka andra djur och även människan. Vi måste därför utveckla metoder som varnar oss för hög halter av dessa ämnen och försöka minska förekomsten av dem i vår miljö.
Nasim Caspillo menar att det både handlar om att minska utsläppen på olika sätt, men också om att förbättra reningsverkens metoder för att få bort hormoner och andra kemikalier från utsläppen.
– Det bästa vore om man kunde tillverka ”gröna kemikalier”, alltså sådan som inte har någon miljöpåverkan, men det kräver mycket arbete och utveckling.
I en nyligen publicerad studie har psykologen Petri Partanen vid Mittuniversitetet visat att elever som fick metakognitiv strategiträning (träning för att öka sin förmåga att reflektera över sitt tänkande och lärande), tillsammans med arbetsminnesträning i skolan förbättrar sitt arbetsminne. Andra elever som enbart genomgick arbetsminnesträning uppvisade inga effekter på arbetsminnet.
– I studien såg vi också att arbetsminnesträningen i sig inte gav effekter på läs- och skrivförmåga, eller matematisk förmåga i huvudräkning. Det är därför viktigt att man fortsätter att utveckla arbetsminnesträning som metod, om det ska användas i skolan som en stödinsats, säger Petri Partanen.
Viktigt för elever i behov av stöd
Att utveckla elevers metakognitiva strategier är en viktig del i arbetet kring elever i behov av stöd. Resultaten av studien pekar på att metakognitiv träning är viktig för att kunna optimera arbetsminnesträning – något som bör tas i beaktande vid utformningen av insatser som riktar sig till barn i behov av särskilt stöd.
Effekterna av arbetsminnesträning och metakognitiv strategiträning undersöktes bland 64 skolbarn på flera olika skolor och jämfördes med en grupp som enbart genomgick arbetsminnesträning. De båda grupperna jämfördes dessutom med en kontrollgrupp som inte fick någon träning alls.
Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan.
Kontakt: Petri Partanen, doktorand, Avdelningen för psykologi, e-post: petri.partanen@miun.se
På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort en observationsstudie om cykelhjälmsanvändningen på 21 orter i Sverige. Resultatet visar att den genomsnittliga andelen hjälmanvändare, sett över alla de studerade cyklistkategorierna, har ökat till den hittills högsta nivån. Det skattade värdet är drygt 37 procent för 2015.
– Det är ingen dramatisk ökning, från 37,0 år 2014 till 37,6 år 2015 men det är trots allt en positiv trend som håller i sig. Vi ser en ökning framförallt hos vuxna, däremot en minskning bland yngre barn som cyklar i bostadsområden, säger Jörgen Larsson, VTI.
Positiv trend bland vuxna cyklister
Ökningen år 2015 jämfört med 2014 har varit mest markant för gruppen vuxna som cyklar till/från arbetsplatser.
Barn upp till 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 74 procent. Barn 6–15 år, som cyklar till/från grundskolan, använder cykelhjälm i mindre omfattning men det är stor skillnad mellan olika åldersgrupper, nära 44 procent på högstadiet och 86 procent på låg- och mellanstadiet.
– Flest cyklister observeras på cykelstråken. Här använder drygt 33 procent av alla cyklister hjälm. Användningen är betydligt större i de största orterna Stockholm och Göteborg än i övriga orter, säger Jörgen Larsson.
Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. Statistiken för år 2015 bygger på observationer av totalt 65 600 cyklister i de fyra huvudkategorierna:
barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden
barn 6–15 år som cyklar till/från grundskolor
vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser
vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk.
Forskare vid Umeå universitet och Sunderby sjukhus i Luleå har funnit en generell sänkning av kolesterolnivån, som var mer uttalad hos äldre personer, lågutbildade kvinnor samt personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom. Deras studie är nu publicerad i European Heart Journal.
– Den viktigaste orsaken till förbättringen med lägre kolesterolnivåer som vi fann hos befolkningen i Norr- och Västerbotten är sannolikt förändrade levnadsvanor, som minskat intaget av fett och ökat intaget av fiber från frukt, grönsaker och spannmål, säger Mats Eliasson,professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin samt överläkare Sunderby Sjukhus i Luleå.
Studien visar att befolkningens genomsnittliga nivå av kolesterol i blodet sjönk från 6,2 till 5,5 mmol/l mellan 1994 och 2014. Minskningen är mer uttalad hos äldre än hos yngre personer, men lika stor hos män som hos kvinnor. Den grupp som hade störst sänkning var personer med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, som behandlats för högt blodtryck, diabetes och tidigare hjärtinfarkt eller stroke.
Statiner bakom en tredjedel av kolesterolsänkningen
Vid studiens start 1994 hade personer med hög risk att insjukna i hjärtinfarkt minst lika högt kolesterol som friska personer. 2014 var nivåerna hos dessa högriskindivider avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Högre kolesterolnivåer hos personer med fetma samt hos lågutbildade kvinnor noterades vid studiens start, men hade helt försvunnit tjugo år senare.
Resultaten visar att en viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt kan förklaras av lägre kolesterol i befolkningen. Läkemedel som sänker kolesterol, oftast så kallade statiner, förskrivs allt oftare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas bidra till en tredjedel av de minskade nivåerna av kolesterol.
– Att lågutbildade och högutbildade kvinnor nu har lika låga kolesterolnivåer eller att personer med fetma har lika bra nivåer som normalviktiga styrker att hälsoupplysning och vård nu ges på lika villkor, säger Marie Eriksson, docent och statistiker vid Umeå Universitet och medförfattare av studien.
Primär och sekundär prevention ger resultat
– Vi ser att förbättringen är mest markant bland de som har mest att vinna, vilket talar för att arbetet med primär- och sekundär prevention på vårdcentraler och hjärtkliniker varit framgångsrikt. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, både genom fortsatt uppmuntran till förbättrade levnadsvanor och med läkemedel. De ständigt sjunkande kolesterolnivåerna talar för en fortsatt minskning av hjärtkärlsjukdomarna.
Även om risken för hjärtkärlsjukdom avtagit kraftigt de senaste 10-20 åren så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, framförallt vad gäller hjärtinfarkt. Höga kolesterolnivåer är den viktigaste sjukdomsorsaken följt av rökning och högt blodtryck.
Om studien: Studien gjordes inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige och baserades på ett slumpmässigt urval där 8 895 män och kvinnor i åldrarna 25 till 74 år undersökts avseende riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Undersökningen genomfördes vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014.
För mer information: Mats Eliasson, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå
Telefon: 0920-28 34 53 / 070-513 02 93 E-post: mats.eliasson@nll.se
I avhandlingsarbetet undersöktes epigenetiska förändringar, det vill säga hur arvsmassan (dna) uttrycks eller tolkas på olika sätt utan att det finns en underliggande förändring i dna. Skillnaderna uppstår istället genom att gener slås på och av, till exempel på grund av miljöpåverkan och livsstil. Det finns olika mekanismer bakom epigenetik, varav en av de mer framträdande, så kallad dna-metylering, studerades.
Forskarna fann då skillnad mellan män och kvinnor i sammanlagt ett 80-tal olika gener. Och en del av generna påverkade insulinutsöndringen.
– Det är extremt intressant med denna typ av fynd mot bakgrund av mängden forskningsstudier inom diabetes. Att det kan finnas könsskillnader är en tanke som borde tänkas oftare, men det är vanligt att sådana överväganden och reflektioner saknas, säger Elin Hall, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.
Okänt om det finns en mönster
– Våra resultat talar för att det finns epigenetiska skillnader mellan män och kvinnor som eventuellt påverkar insulinutsöndringen och möjligen också risken för typ 2-diabetes. Men forskningen är ännu i sin linda, understryker Elin Hall.
Det saknas ännu närmare kunskap om huruvida det finns några återkommande, utläsbara mönster i de skilda genuttrycken för kvinnor respektive män. Och det faktum att studien visar att kvinnor utsöndrar mer insulin innebär inte automatiskt att kvinnor har ett bättre skydd mot diabetes. Det finns andra faktorer som kan påverka risken för insjuknande och insulinutsöndringen kan också variera till följd av bland annat hormoner (stress- och könshormoner) och åldrande.
Forskningen bygger på analys av de Langerhanska öarna (de celler i bukspottkörteln där insulinproduktionen sker) hos 87 avlidna patienter i Norden. Elin Hall hoppas att fortsatta studier inom fältet ska bidra med mer kunskaper kring skillnader i insulinutsöndring mellan kvinnor och män och om det påverkar diabetessjukdom. I förlängningen kan det leda till att både förebyggande insatser och behandlingar individanpassas bland annat med avseende på kön, tror hon.
Palmitat och glukos
I avhandlingen har hon även undersökt samband mellan fett- respektive sockerexponering och typ 2-diabetes, även i dessa fall med fokus på epigenetiska förändringar. I experimenten behandlades de Langerhanska öarna med en av de vanligaste fettsyrorna i blodet, palmitat, alternativt med glukos.
Resultaten påvisade ändrad genaktivitet samt försämrad insulinutsöndring till följd av både palmitat och glukos. Tydligast var resultaten för palmitat. Dessa pekar på att fettsyran har epigenetisk påverkan som kan kopplas till typ 2-diabetes. Fler studier behövs dock för att verifiera resultaten och möjliggöra fortsatt forskning kring prevention och behandling.
Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker (glukos) och ökar stort runt om i världen. Enligt uppskattningar från International Diabetes Federation (IDF) fanns det år 2014 ungefär 387 miljoner personer i världen med diabetes. Siffran förväntas att öka till 592 miljoner personer år 2035.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Utöver det finns bland annat typ 1-diabetes som är en autoimmun sjukdom, samt graviditetsdiabetes som upptäcks hos gravida utan tidigare historia av diabetes.
I typ 2-diabetes är det en otillräcklig utsöndring av insulin samt insulinresistens som leder till kroniskt förhöjt blodsocker. Vid insulinresistens kan målvävnader för insulin, såsom muskler och fettvävnad, inte tillgodogöra sig insulinet på ett korrekt sätt och har därmed svårt att ta upp glukos. Exempel på riskfaktorer för diabetes är åldrande, fetma och ärftliga anlag.
