De extremt köldanpassade halsbandslämlarna dog ut fyra gånger från Europa under den senaste istiden. Djuren försvann ända bort till Uralbergen, och kom sedan tillbaka tre gånger från populationer som överlevt i nordöstra Sibirien.
Det konstaterar en internationell grupp forskare, i en studie som letts från Naturhistoriska riksmuseet. Forskarna har undersökt förhistoriskt dna i käkben från hundratals lämlar, som levde i Europa under senaste istiden, och den genetiska analysen visar att lämlarna gick igenom ett flertal utdöenden, varav det sista skedde för cirka 14.000 år sedan.
Samtidigt utdöende
En annan nyligen publicerad studie tyder på att de människor som levde i Europa vid senaste istidens slut, också kan ha dött ut för cirka 14.000 år sedan, för att sedan ersättas av en ny grupp människor. Samtidigt försvann både grottlejon, ullhårig noshörning och nästan alla mammutar för gott.
Den nya studien på de små halsbandslämlarna visar överraskande att det alltså inte bara var stora däggdjur som försvann vid den här tidpunkten.
– Det är mycket intressant att det sista utdöendet hos lämlarna sammanfaller med ett utdöende hos europeiska stenåldersmänniskor och stora delar av megafaunan. Det tyder på en omfattande förändring i hela ekosystemet, troligen orsakad av en förändring i klimatet, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.
Dramatiska förändringar Lämlarnas fyra utdöenden verkar alla ha skett väldigt snabbt.
– Något stort händer, flera gånger i rad. Och det är inte människan som ligger bakom, säger Love Dalén.
– Nu kommer vi att undersöka vilket mönster vi kan se hos andra små däggdjur som inte är lika köldanpassade som halsbandslämlarna. Det kommer att ge oss en bättre bild av hur historiska klimatförändringar påverkade ekosystemen, säger studiens förstaförfattare Eleftheria Palkopoulou, tidigare doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som numera forskar vid Harvarduniversitetet i USA.
Människorna kom som bekant tillbaka till Europa, medan halsbands-lämlarna på det stora hela inte återvänt efter sitt senaste utdöende. De lever numer i högarktiska områden i Sibirien, Kanada och Alaska, med bara en spillra av den genetiska diversitet de hade under istiden.
För att uppnå ett hållbart samhälle är tekniska lösningar en bra start, men de räcker bara en bit på vägen. Vi människor behöver också ändra våra beteendemönster.
– Tyvärr kan det vara tufft för människor att göra de förändringar som behövs. Det är inte lätt att agera hållbart för samhällsstrukturen är inte konstruerad för det, säger Loove Broms, forskare i interaktionsdesign och hållbar utveckling på KTH.
– Samhället är till exempel byggt mycket runt bilen vilket gör det svårare att ta cykeln till jobbet. Vidare är vi så drillade i att vara effektiva hela tiden att det är svårt att tänka utanför denna norm när vi tar fram produkter och tjänster samt använder dem.
Rekyleffekt av förbättringar
Det uppstår ofta en rekyleffekt i spåret av tekniska förbättringar. Flyget har exempelvis blivit mer energieffektivt med billigare biljettpriser. Det gör att vi flyger ännu mer än tidigare. Lågenergilampor drar mindre ström än de gamla glödlamporna. Så det blir lätt att vi lämnar dem påslagna.
– För samhället i stort är det alltså inte säkert att det blir en positiv, mer hållbar förändring. Man sparar i den ena änden och konsumerar mer i den andra, säger Loove Broms.
Kvinnliga ideal mer hållbara
Det har Loove Broms och de andra forskarna tagit fasta på när de utvecklat en rad designexperiment som utmanar hur vi ser på morgondagens hållbara hus och boende. Designexperimenten har använt det planerade framtida Campus Albano som utgångspunkt, men kan fungera var som helst.
Forskarna har också tittat på aspekter som genus och vilka alternativa ideal som skulle kunna vara attraktiva för människor.
– Typiskt eftertraktade manliga egenskaper är styrka och snabbhet, och detta präglar samhället och vårt sätt att tänka. Man kan säga att traditionellt kvinnliga ideal är betydligt mer hållbara är manliga, men har för närvarande lägre status. Därför har vi tittat en alternativ framtid som inte är konstruerad utefter dessa ideal, samt undersökt vad som egentligen är det mest centrala och viktiga i livet om vi ska förändra vår livsstil, säger Loove Broms.
Åtta designexperiment Det första temat går ut på att få människor mer närvarande i nuet istället för effektiva i varje given sekund. Hur återfår vi kontakten med naturen istället för att frikoppla oss från den. Har vi kontakt med naturen och lever i samklang med den så lever vi också mer hållbart.
– Det andra temat handlar om vår tendens att ordna mycket utifrån motsatsförhållanden. Som till exempel manligt och kvinnligt eller natur och kultur. Här vill vi lösa upp och sudda ut gränserna. När började vi till exempel sluta vara en del av naturen och i stället besöka den? Detta blir extra intressant här eftersom Campus Albano byggs i nationalstadsparken. Så var börjar parken? Var slutar campus? Arbetet är inspirerat av Donna Haraways metafor naturkultur, ett sammanslaget ord i stället för två uppdelade och polariserade, säger Loove Broms.
Vad händer bakom knapparna?
Tema nummer tre är inspirerat av teknikfilosofen Albert Borgmanns begrepp. Det handlar om att vi människor har en tendens att förvandla allt till knapptryckningar och abstrakta tjänster. Allt ska effektiviseras och förenklas. Ta en hiss som exempel. Man kliver in och trycker på en knapp istället för att ta trapporna. Samma sak gäller med elhissarna i en bil. Man har dock ingen aning om vad som händer bakom knappsatserna ifråga.
– Förr i tiden högg vi själva vår ved och eldstaden var en central del av hemmet. Här samlades familjen, fick värme, lagade mat och pratade med varandra. Idag trycker man på en knapp på väggen för värme eller en annan på induktionshällen för att värma mat. Vi undersöker vad det finns för möjlighet att skapa nya sociala sammanhang där människor har en tydligare kontakt med det arbete som faktiskt utförs, säger Loove Broms.
Vinddrivna tvättstugor
Ett av designexperimenten är den vinddrivna tvättstugan på hustaken i det kommande Albanoområdet. Weather Wash är namnet på den.
– Tvättstugan innebär delvis att ge upp en bekvämlighet. Tanken att man ska tvätta när vädret tillåter det, det vill säga när det blåser och inte nödvändigtvis när man själv vill. Det handlar samtidigt också om att göra tvättandet till något mer. Den traditionella tvättstugan i källaren upplevs ju sällan som något positivt. Då är det mer lockande att ta sin tvätt till taket. Att använda vindtorktumlaren. Att vara i direkt dialog med naturen, säger Loove Broms.
Ett annat designexperiment är tvagningshuset som bland annat innehåller insamlat regnvatten och som går under namnet Well Being. Här är det Borgmanns teorier som bland annat fungerat som inspiration för designen. Simhallar och badhus har funnits länge, och har i vissa kulturer haft en större betydelse än i andra. Man tar helt enkelt bort duschen i hemmet och ersätter den med ett gemensamt badhus.
Välkomnar fåglar och insekter
– Det kanske inte är det bekvämaste för människor. Samtidigt är det många som tränar och duschar på andra ställen än hemma, till exempel på jobbet eller gymmet. Detta ger också en starkare social aspekt kopplat till den personliga hygienen som vi tyckte var intressant att undersöka, säger Loove Broms.
Han berättar sedan om Envelopes Doing More, husfasader med inbyggda insekts- och fågelbon
– Här inspirerades vi mycket av att försöka föra samman symboler för samhälle och natur. Istället för den traditionella glasfasaden adderar vi ytterligare ett lager där de två kan mötas. Därmed välkomnar vi aktörer – fåglar och insekter – som normalt inte är inbjudna. Genom att kalla alla, även människor och ting, för just aktörer så sätter vi dessutom inte människan som härskare över naturen. Så kan vi sudda ut gränsen natur/kultur då bin, växtlighet och fåglar kan finnas mer närvarande i stadsmiljön. Detta känns extra relevant nu när deras egna biotoper i många fall är i farozonen, säger Loove Broms.
Heliosstaden följer solens gång Heliostaten: En spegel som automatiskt följer solens vandring över himlen. Solljuset reflekteras via spegeln och belyser exempelvis en del av ett rum.
– Spegeln kan rikta ljuset där vi behöver det, till exempel odlingar på balkonger. Då får dessa odlingar mer ljus under längre tid. Om man lyser upp ett rum slipper man tända lampor. Förr jobbade man under dygnets ljusa timmar, och heliostaten kan förlänga den tiden. Experimentet är tänkt att undersöka hur en modern heliostat i stadsmiljö kan tillföra livskvalitet genom att förtydliga naturens variationer till de boende, säger Loove Broms.
Odla mat på balkongen
Biophilia: Består av delarna Urban Farming OCH Black Water. I den första delen byter man ut studentlägenheternas dusch och badrum mot en större balkongdel där man kan odla mat. Här samlas regnvatten in via stuprör för bevattning, och här kan även fåglar och bin hänga. Black Water går ut på att göra fasaden till en del av husets reningsverk.
– Det vi äter ska komma ut också, och genom att avloppsvattnet leds genom rör på utsidan huset och ingår i ett biologiskt system kan näring till växterna i närområdet produceras. Gas som bildas kan användas till belysning på innegårdarna, och reningstankarna är även sittmöbler, berättar Camilla Andersson som också varit med i projektet.
Teknik och natur i dialog
Anima 1-3: Dessa designexperiment bygger mycket på tanken att kasta om och sudda ut former traditionellt kopplade till natur och teknik, det vill säga Donna Haraways metafor naturkultur.
– Tekniken är här till för att föra en dialog med naturen och detta blir dess primära funktion. Om det exempelvis blåser en vind genom campusområdet kan vi fånga in den, och låta spegla och föra en dialog med den som då blir synlig för de som rör sig i området. Vi har exempelvis artificiell vass med små propellrar som likt vindkraftverk laddar upp vassen. Sedan laddas vassen snabbt ur med små blixtar. Ju mer det blåser, desto mer gnistrar det. Här ingår också en klocka som drivs av vinden. Beroende av hur mycket det blåser så uppdateras klockan olika fort. Är det styv kuling blir tiden tydlig, medan mer oregelbunden vind kanske bara uppdaterar delar av siffrorna.
Är det i vindstilla uppdateras inte klockan alls. Det blir alltså inte självklart att se vad klockan är exakt. Vi tyckte det kändes spännande att leka med just klocksymbolen då uret är en så tydlig symbol för samhällets normer runt effektivitet och punktlighet, säger Loove Broms.
Förstå sig på resursanvändning
I projektet ”Gestaltning för ett energieffektivt campusliv i Albano” utforskas och gestaltas hur arkitektur och design kan användas för att få människor att förstå och intuitivt känna hur mycket resurser de använder. Projektet presenteras i utställningen Sensing Energy på KTH Entré till och med 7 mars, och kommer sedan att fortsätta i Dome of Visions samma vecka.
Arbetet har genomförts inom ramen för forskargruppen Green Leap, men flera medverkande kommer även från KTH Arkitektur. I forskningsprojektet ingår Loove Broms, Camilla Andersson, Karin Ehrnberger, Milo Lavén, Pablo Miranda Carranza, Jonas Runberger och Josefin Wangel.
Projektet har finansierats av Energimyndigheten och projektpartner är Akademiska hus, Stockholms universitet, Svenska Bostäder och White arkitekter. Resurssnålhet genomsyrar samtliga designexperiment. De är inte nödvändigtvis tänkta som slutgiltiga lösningar, utan mer som inspiration till en mer nyanserad diskussion runt vilken hållbar framtid vi vill ha.
För mer information, kontakta:Loove Broms på 073 – 273 29 50,loove@kth.seeller Camilla Andersson på 070 – 485 71 37 camillaa@kth.se.
– Immunterapi har nyligen visat sig vara effektivt som första behandling mot malignt melanom och studeras just nu intensivt vid flera andra cancerformer inklusive lungcancer, säger Magnus Lindskog, läkare på onkologkliniken och ansvarig för studien på Akademiska sjukhuset.
– Ett syfte med den nya studien är att se om en kombination av två olika immunstimulerande läkemedel som första behandling ger bättre resultat än cytostatika mot metastaserad icke-småcellig lungcancer.
Cytostatika har hittills varit förstahandsvalet som behandling när lungcancer upptäcks i ett sent skede. Förhoppningen är att den nya behandlingsformen både kan bromsa sjukdomsförloppet och öka livslängden. En viktig del av studien är även att undersöka biverkningar och livskvalitet hos patienterna.
Patienter lottas till behandling
Förutom Akademiska medverkar i Sverige Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Till Akademiska kommer patienter att rekryteras från hela sjukvårdsregionen. Patienterna lottas till en av två behandlingsgrupper, där den ena får etablerad standardbehandling med två olika cytostatika och den andra får en kombination av två olika immunterapeutiska läkemedel. För att kunna delta i studien krävs att allmäntillståndet är relativt bra. Patienterna får heller inte ha någon allvarlig autoimmun sjukdom.
De immunterapeutiska läkemedel som ingår i studien: PD-L1-hämmare och CTLA-4-hämmare påverkar kroppens T-lymfocyter – en typ av vita blodkroppar som normalt aktiveras när cellerna angrips av virus. De är även en viktig del av vårt försvar mot cancer.
– Vid lungcancer är T-lymfocyterna bakbundna av cancercellerna. Den nya behandlingen syftar till att ta bort ”bromsen” och öka möjligheterna för T-lymfocyterna att attackera metastaser, säger Magnus Lindskog.
Mer information: Magnus Lindskog, docent i onkologi och tumörgruppsansvarig läkare, Telefon: 0733-303752. E-post: magnus.lindskog@akademiska.se
FAKTA: LUNGCANCER
Den femte vanligaste och dödligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnostiseras cirka 3 800 nya fall i Sverige. Cirka 3 500 personer dör i sjukdomen. Överlevnaden efter fem år är cirka 16 procent.
Det finns flera olika typer av lungcancer. Vanligast är icke-småcellig lungcancer som står för 3 000 av alla nya fall.
Den vanligaste orsaken är rökning, men även icke-rökare drabbas.
Numera drabbas ungefär lika många kvinnor och män. Bland kvinnor dör fler i lungcancer än bröstcancer.
En utmaning är att sjukdomen ofta upptäcks i ett sent skede då den hunnit sprida sig/metastasera. Cirka hälften av alla som får diagnos har spridd, metastaserad lungcancer.
Om cancern hittas tidigt ökar möjligheten att operera bort eller behandla cancern framgångsrikt vilket ökar chansen att överleva. Mer än hälften av dessa fall går att bota.
Resultaten visar Delia Latina i sin avhandling i psykologi vid Örebro universitet. Hennes studier visar också att personer som både beter sig aggressivt mot andra, och samtidigt är utsatta för andras fientliga beteende, löper högre risk att skada sig själva.
– Tidigare har forskningen belagt att offer för andras aggressivitet är benägna att skada sig själva. Däremot har ingen visat att de som lever i en ömsesidig fiendskap är en riskgrupp för självskadebeetende. Den gruppen finns i skuggan och får inte hjälp i dag, säger Delia Latina.
Själv blev Delia Latina medveten om den här gruppen när hon jobbade på ett ungdomsfängelse i hemlandet Italien.
– Jag såg både män och kvinnor med ärr och andra tecken på självskador och tycket det var konstigt – att aggressiva personer, till och med de som dömts för mord, också hade skadat sig själva, berättar hon.
Ömsesidigt fiendeskap – ökad risk för självskadebeteende
Nära 1 500 unga mellan 12 och 16 år har svarat på den enkät som ligger till grund för denna studie. Analysen visar att de som antingen är utsatta, eller utsätter andra, är mindre benägna att skada sig själva än de som lever med ömsesidig fiendskap.
– Min studie är den första som visar detta samband och öppnar en ny dörr. Det behövs mer forskning för att kunna dra mer allmänna slutsatser, säger Delia Latina.
Utgångspunkten för andra studier i avhandlingen är frågan om det finns något i den närmaste omgivning hos dessa 12 till 16-åringarsom kan hindra depressiva symptom att utvecklas till själskadebeteende.
Hennes enkätundersökning med ungdomar – som inte har någon psykiatrisk diagnos – visar att flickor som kan prata med sina föräldrar löper mindre risk att skada sig själva, trots att de har depressiva symptom.
– Det gäller däremot inte för pojkar. Deras beteende påverkas inte av att de pratar med sina föräldrar.
Delia Latina har inte studerat orsaken till skillnaderna, men pekar på möjligheten att det kan ha att göra med könsroller, att flickor är uppfostrade att öppna sig medan det tar emot för många pojkar. Hon ser också på att det kan finnas andra sätt att nå fram till pojkar, än just direkta samtal om deras själsskadebeteende.
– Resultatet av denna enkät visar också att kontakten med vänner inte påverkar benägenheten att skada sig själv. Familjen är alltså viktigare. Jämnåriga vänner har inte samma erfarenhet av livet som föräldrarna. Tonåren är en brytningstid, men familjen betyder fortfarande mycket, säger Delia Latina.
Det behövs fler studier för att dra mer långtgående slutsatser konstaterar hon.
– Nästa steg är att ta reda på hur kommunikationen kan användas för att förebygga självskadebeteende.
Xylemvävnaden i växter (kallas ved i träd och buskar) är mycket viktig eftersom den transporterar vatten från rot upp till blad samt ger växten stadga. Xylemet bildas genom att en del av cellerna i kärlvävnader hos växter är ”självförstörande”. De dör, töms på innehåll och de ihåliga cellväggar, med öppna ändar, som kvarstår bildar rörsystem.
Smart samarbete celler emellan
Sacha Escamez har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att dessa ”självförstörande” celler ser till att skydda de omgivande cellerna från potentiell skada kopplad till den programmeradecelldödsom sker ivedbildande celler. Samtidigt tillhandahåller de omgivande cellerna de vedbildande cellerna med molekyler som bidrar till att bygga starka cellväggar för att effektivt kunna transportera vatten.
Den nya kunskapen om att cellulärt samarbete vid vedbildningen i växter sker i större utsträckning än man tidigare trott har betydelse för kvalitet och kemisk sammansättning av ved.
– Att känna till detta är inte bara värdefullt ur en grundforskningssynvinkel; det är också en kunskap som kan användas för att modifiera och förbättra vedbiomassans egenskaper, särskilt med målet att producera andra generationens biobränslen och gröna kemikalier, säger Sacha Escamez.
Andra generationens biobränslen är ett samlingsnamn för biobränslen framställda från ved- och vedliknande biomassa, oavsett tillverkningsprocess. Det är alltså biobränsle gjort av trä, barr, strån och liknande. Gröna kemikalier är kemikalier som erhålls genom konvertering av träbaserad biomassa.
Experimenten har Sacha Escamez utfört på modellväxten backtrav,Arabidopsis thaliana.
Sacha Escamez har genomfört studien inom forskningsmiljön Bio4Energy.
Om Bio4Energy: Bio4Energy är en forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
För mer information, kontakta: Sacha Escamez, institutionen för fysiologisk botanik Telefon : 090-786 85 99 E-post : sacha.escamez@umu.se
Om disputationen: Fredagen den 4 mars försvarar Sacha Escamez, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Xylem cells cooperate in the control of lignification and cell death duting plant vascular development. Svensk titel: Xylemcellernas samverkan för att kontrollera lignifiering och celldöd i växternas vaskulärvävnad. Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal Kb3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är Dr Andrew Groover, USDA Forest Service, Institute of Forest Gentics, Associate Adjunct Professor, Department of Plant Biology, University of California Davis.
– Vår studie visar att intensiv behandling med blodtryckssänkande läkemedel kan vara skadligt för personer med diabetes som har ett systoliskt blodtrycksvärde under 140, säger Mattias Brunström, läkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
– Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att blodtrycksbehandling kan vara livsviktigt för den majoritet av personer med diabetes som har ett blodtryck över 140.
Risken att dö ökade
I studien, som publicerats i tidskriften the BMJ (British Medical Journal), har Umeåforskarna Mattias Brunström och Bo Carlberg utfört en systematisk översikt och meta-analys av den medicinska litteraturen. Genom att analysera samtliga publicerade studier samt en mängd opublicerad patientdata har forskarna kunnat studera effekterna av blodtryckssänkande behandling hos patienter med diabetes.
Studien visar att effekten av blodtryckssänkande behandling påverkas av vilket blodtryck patienten har innan behandlingen ges. Om systoliskt blodtryck innan behandlingsstart var högre än 140 mm Hg minskade risken att drabbas av död, stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt med behandling.
Om systoliskt blodtryck innan behandlingsstart var lägre än 140 mm Hg ökade istället risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Resultaten bygger nästan uteslutande på data från patienter med typ 2-diabetes och tidigare läkemedelsbehandling för högt blodtryck. Det går därför inte att dra några säkra slutsatser om patienter med typ 1-diabetes, eller patienter med diabetes som har ett normalt blodtryck utan läkemedel.
Underbehandling ett större problem
– Det är viktigt att komma ihåg att i praktiken så är underbehandling av högt blodtryck ett större problem än överbehandling, betonar Mattias Brunström.
– Många behandlingsriktlinjer, både svenska och internationella, kommer att skrivas om inom de närmsta åren. Man har diskuterat att rekommendera ännu lägre blodtrycksnivåer, kanske under 130, för patienter med diabetes. Vi hoppas att vår studie, som visar på hälsorisker med så aggressiv blodtrycksbehandling, kommer att påverka dessa riktlinjer.
Om studien: I en omfattande studie analyserade Mattias Brunström och Bo Carlberg samtliga randomiserade kontrollerade studier som jämfört blodtryckssänkande läkemedel mot placebo, samt studier som jämfört olika blodtrycksnivåer. Förutom de publicerade studierna i den medicinska litteraturen lyckades forskarna få tag i en stor mängd tidigare opublicerad data. Resultaten sammanställdes i separata meta-analyser beroende på vilket blodtryck patienterna hade vid respektive studies början.
För mer information, kontakta: Mattias Brunström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Telefon: 073 369 3182 E-post: mattias.brunstrom@umu.se
Bland allmänheten uppfattas ofta träd ha en positiv påverkan på vattentillgången. Det är också något som motiverat många bistånds- och miljöprojekt. Trots detta har det vetenskapliga paradigmet fram till nu avvisat detta, och varit att träd alltid leder till mindre vattentillgång, eftersom de förbrukar mer vatten än annan vegetation genom sin högre transpiration och avdunstning från bladytor.
Denna motsättning har vuxit sig allt mer betydelsefull när vattnet blir allt mer begränsande för utveckling och globala utmaningar, inte minst i tropiska områden med torrsäsong. Trädens värde för kolbindning och markvård sätts i motsats till vatten tillgängligt för konsumtion och matproduktion.
Den nya studien, som publicerats i Scientific Reports (en tidskrift inom Nature-gruppen), visar paradoxalt nog att båda synsätten har rätt. Resultaten ger ett helt nytt perspektiv på debatten om hur träd påverkar vattentillgången i tropikerna, en debatt som involverat forskare, policy- och miljöorganisationer i decennier.
Bakom studien står forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, under ledning av Ulrik Ilstedt och med medverkan från både internationellt och nationellt anknutna kollegor.
Med mätningar i ett trädbeklätt jordbruksområde (så kallat agroforestry system) i Burkina Faso, har gruppen kunnat visa att en ”lagom” mängd träd ger mest bidrag till grundvattnet.
Utan träd förlorar marken sina stora porer som kan leda ner vattnet på djupet. I stället rinner vattnet av på ytan eller fastnar och avdunstar. Men med för många träd så förbrukar träden mer vatten än vad som tillförs genom att marken blivit bättre. Undersökningen är gjord i en typ av område som är vanligt över stora delar av de torra tropikerna.
– Tidigare studier har gjorts främst utanför tropikerna eller handlat om snabbväxande trädplanteringar med exotiska trädslag som eukalyptus och tall. Vi hoppas att våra resultat ska leda till att fler studier görs i ett bredare urval av miljöer, till exempel selektivt avverkade skogar och naturskogar, savanner, betesmarker och agroforestry system. När inte alla träd alltid stjäl vatten, blir plötsligt åtgärder som gallring, artval och hamling något som kan påverka vattentillgången positivt. Nu öppnas möjligheterna att restaurera degraderade områden med fler träd i landskapet på kunskapsbas för att förbättra miljön och minska koldioxid i atmosfären och samtidigt bidra till att förbättra människors livsvillkor i vattenbegränsade tropiska områden, säger Ulrik Ilstedt.
Fotnot: Utöver SLU-forskarna har bland annat de multilaterala forskningsinstituten CIFOR och ICRAF för forskning kring skogsbruk respektive agroforestry, det latinamerikanska institutet för forskning och utbildning inom lantbruk CATIE samt Burkina Fasos institut för forskning inom miljö och lantbruk INERA medverkat.
Enkätens så kallade temperaturindikator för den kinesiska ekonomin har fallit 4,3 till 4,0 sedan våren 2015. Detta är bara 0,1 över studiens all-time-low våren 2009, enligt Hubert Fromlet, professor vid Linnéuniversitetet, som sammanfattar resultatet. Den årliga vinterundersökningen om tillväxtförhållandena i Kina gjordes mellan 8 januari och den 4 februari 2016.
Nästan 20 Kina-experter deltog från Europa, Nordamerika och Asien. Det finns ingen tvekan om att panelmedlemmarna har blivit mer bekymrade över framtiden för den kinesiska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas minska ytterligare, dock utan att komma ner till en oroväckande låg tillväxt. Samtidigt som tillväxten kan minska, kan kvaliteten på BNP-tillväxten förbättras vilket också är ett konkret politiskt mål i Kina.
– De områden som våra Kinaexperter i huvudsak är oroliga över är kopplade till finansmarknaderna, men detta område kännetecknas av en brist på insyn. Vi vet helt enkelt för lite om det verkliga tillståndet i det kinesiska finansiella systemet, säger Hubert Fromlet.
Inom vissa områden fortsätter Kina att underprestera, som till exempel ekonomisk statistik och företagens redovisning där man återigen får ganska låga betyg och utan synliga eller betydande framsteg, under de senaste åren.
– En förklaring till de nedslående institutionella trenderna i vår undersökning kan vara att dessa faktorer först på senare tid har blivit uppmärksammade i press och i litteratur. Den nya uppmärksamheten för dessa frågor kan förhoppningsvis påskynda Kinas institutionella reformambitioner och förbättrade processer, i sin roll som en alltmer inflytelserik global aktör.
I oktober 2017 kommer Kina under kommunistpartiets 19:e nationalkongress att ersätta fem av de sju platserna i politbyråns ständiga kommitté, kommitteen är den viktigaste institutionen för politiska beslut i Mittens rike. Endast president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang kommer att behålla sina platser. Frågan är vilka som blir de fem nya representanterna och vilka frågor kommer de att driva.
– Denna nationalkongress kommer att ge flera svar på Kinas nya ekonomiska politik. Planerna för den nya ekonomiska politiken ser lovande ut på pappret – men hur mycket av dessa beslut kommer att bli verklighet? Det finns många möjliga hinder, inte minst alla de målkonflikter som finns i själva reformbeslutet, säger Hubert Fromlet.
I en studie, som publicerades nu i veckan i Proceedings of the National Academy of Sciences, berättar de om ett nytt tillvägagångssätt för parallellberäkningar som bygger på en kombination av nanoteknologi och biologi, och som potentiellt skulle kunna lösa komplexa kombinatoriska uppgifter. Tillvägagångssättet, som utvecklats i ett samarbete mellan forskare vid Linnéuniversitetet, Lunds universitet och andra forskargrupper i Kanada, England, Tyskland, USA och Holland, är skalbart, feltolerant, energieffektivt och kan implementeras med befintlig teknologi.
Konventionella elektroniska datorer har lett till häpnadsväckande tekniska framsteg under de senaste årtiondena, men deras sekventiella utformning, det vill säga att de endast processar en uppgift åt gången, gör att de inte kan lösa uppgifter av en mer kombinatorisk karaktär.
– Vi använder oss av ett rationellt utformat fysiskt nätverk för att koda beräkningsuppgiften så att skalor varierar fördelaktigt i storlek, berättar Alf Månsson, professor i fysiologi och en av forskarna bakom studien.
Forskarna har dels utformat ett geometriskt nätverk som klarar av att representera uppgiften och dess lösningar, och dels tillverkat ett fysiskt nätverk baserat på denna design genom att använda en standardteknik för chip-tillverkning. Nätverket utforskas sedan av proteintrådar som självdrivs av ett molekylärt skikt som täcker botten av kanalerna. Den matematiska konstruktionen av nätverket, som använder sig av olika typer av kopplingar, vägleder trådar till rätt lösningar på uppgiften. Den tid som krävs för att lösa kombinatoriska uppgifter visar en dramatisk förbättring jämfört med de tidsskalor som konventionella, sekventiella datorer kräver.
– Vårt system kräver dessutom cirka 100 gånger mindre energi per beräkning än en konventionell, elektronisk dator. Detta är mycket viktigt eftersom värmeproduktion av avfall och energiförbrukning är stora hinder i den fortsatta utvecklingen av elektroniska datorer, förklarar Alf Månsson.
En del av oss har varit i kontakt med dem. Graviditetstesten. I dem sitter ett papper som fångar hormonet HCG som utsöndras i de fall ett befruktat ägg förankrat sig på livmoderväggen. Graviditetstesterna är ett bra exempel bland flera där man använder just papper för att fånga in så kallade biomarkörer. Samtidigt är detta en gammal teknik som är begränsad.
– Pappersmaterialet som används i dagens tester för att suga upp blod eller andra kroppsvätskor är baserad på cellulosa. Fibrerna är ostrukturerade i dessa papper. De förekommer huller om buller i ett slumpmässigt mönster med stor variation mellan ett medicinskt test och ett annat. I vårt syntetiska papper har vi arrangerat fibrerna på mikrometernivå. Vi kan bestämma exakt avstånd mellan fibrerna, deras vinkel i förhållande till varandra och tjocklek. Detta i ett tredimensionellt nät, säger Jonas Hansson.
Han är forskare och doktorand på avdelningen Mikro- och nanosystem på KTH. Där jobbar Jonas Hansson och hans kollegor med ytterst småskalig teknik som bland används i medicinsk diagnostik. Han berättar att dagens papper i graviditetstest i bästa fall klarar av att besvara en diagnosförfrågan med ja eller nej. Det vill säga är personen gravid eller inte. Det nya, välstrukturerade syntetiska papperet har en helt annan tillförlitlighet.
– Med tillförlitlighet menas flera saker. Vårt papper ger möjligheten att berätta mer än bara om en person har en sjukdom eller inte. Det möjliggör att avgöra koncentrationen av en eller flera biomarkörer i en kroppsvätska. För vissa sjukdomar finns endast små mängder av en biomarkör tillgängligt i kroppen, vilket innebär att testerna behöver vara väldigt känsliga. Dessutom eliminerar vi variationen mellan olika pappersark på grund av skillnader i strukturen, alla medicinska tester blir lika noggranna, säger Jonas Hansson.
Han tillägger att forskarnas nya papper alltså inte bara kan berätta att en människa är sjuk utan också hur sjuk vederbörande är.
Forskarkollegan Wouter van der Wijngaart, professor i mikrosystemteknik på KTH, berättar att det nya syntetiska papperet ger en optimal kontroll av kemi och vätskeflöde. Därmed möjliggörs till exempel självtester där en kvinna samtidigt skulle kunna kontrollera både om hon har HIV och är gravid. Detta utan att använda flera olika tester. Genom att ytan på varje fiber kan tilldelas kemiska egenskaper, till exempel hur snabbt en vätska ska sugas in i papperet, kan skilda delar av papperet användas till olika typer av tester.
KTH-forskarna jobbar inte med någon specifik sjukdom för tillämpning av det syntetiska papperet ännu, men säger att tester för till exempel hjärtinfarkt är en tänkbar framtida applikation.
– Om jag kommer in till akuten och har ont i bröstet och är orolig kan läkaren fatta en snabbt beslut och använda ett test baserat på vårt papper. Det skulle ta mellan 20-30 minuter att få ett svar. Idag gör logistiken på ett sjukhus att testresultat riskerar att dröja betydligt längre än så. När det gäller just hjärtinfarkter, men också olika njursjukdomar, krävs mycket noggranna testverktyg. Det syntetiska papperet erbjuder just den möjligheten, säger Jonas Hansson.
Ett framtida användningsområde förutom hjärt- och njursjukdomar är som sagt självtester, ett område som växer snabbt. Enligt Jonas Hansson har papperet stor potential inom detta område på grund av dess noggrannhet och att det möjliggör att enkelt testa för många diagnoser samtidigt.
– I slutändan är det efterfrågan som styr. Men vi ser ett allt större utbud av självtester på landets apotek. Folk tar tag i den egna hälsan allt mer, samtidigt som sjukvården blir mer belastad för varje dag som går. Dessutom är människor mer insatta i olika diagnoser numera tack vare internet. Slutligen kräver inte dessa tester någon särskild elektronisk utrustning utan kan göras var som helst, när som helst. Testerna kan vara helt självständiga, eller ta hjälp av exempelvis smartphones för avläsning och tolkning. Det är inte minst relevant när allt mer vård flyttar ut till hemmen, säger Jonas Hansson.
En lustig bieffekt med papperet, som väl beskriver hur det fungerar när det kommer till fibrer med olika egenskaper, är att det kan programmeras till att bara visa särskilda figurer eller bokstäver. Du kan alltså föra en bläckpenna mot det, men alldeles oavsett vad du försöker skriva kommer papperet bara att acceptera bläck på särskilda ställen. Det är bara de förprogrammerade figurerna eller bokstäver som kommer att synas.
För mer information:
Jonas Hansson på 073-056 08 05 eller jonhans@kth.se.
Trots att det är väl känt att barn med autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning, vilket brukar benämnas med samlingsnamnet autismspektrumtillstånd, har svårigheter med talets rytm och melodi samt med gester, är studier inom dessa områden ovanliga.
En anledning att studera språkets ljudstruktur är att utveckling inom detta område sker tidigt under barndomen när vi lär oss särskilja de olika språkljuden och stavelserna i ljudströmmen som möter oss. Ofta är detta en svårighet hos barn med autismspektrumtillstånd, eftersom de kan uppleva en svårighet i att sortera sinnesintryck, lyssna och se och uppleva sin kropp på en och samma gång. Vissa sinnesintryck kan också upplevas särskilt starka.
Barn med autismspektrumtillstånd har ofta en känsla för detaljer och att fokusera på träning av ljud och stavelser kan därmed användas för att uppnå en interaktion samt utveckla andra språkliga områden.
− Vi ville se om en intervention som fokuserade på typiska drag hos barn med autismspektrumtillstånd kunde användas för att utveckla olika språkliga förmågor, som stavelsekonstruktioner, meningsbyggnad, talets melodi och gester, säger avhandlingens författare Pia Nordgren.
Hon har följt två svenska pojkar med autismspektrumtillstånd i tre olika studier. Minimala ordpar där endast ett språkljud skiljer orden åt, till exempel p-b, introducerades gradvis i syfte att öka medvetenheten om språkljudskontraster och ord i egenskap av representationer av föremål. Resultaten visar på en tidsmässig relation mellan språkets ljudstruktur, talets melodi samt gester. Vidare visar hon att varseblivning via hörseln och via synen kan vara betydelsefullt för att språklig utveckling hos barn med autismspektrumtillstånd ska sätta igång. När barnen lyssnar och iakttar kan interaktion via tal och gester utvecklas.
Hypotesen bakom avhandlingen är baserad på teorier om den mänskliga hjärnan. Idén är att de områden i hjärnan som ansvarar för taluppfattning och talproduktion stimuleras i och med lyssnandet och därmed kan leda till utveckling av ljudproduktion generellt, men även mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord. Detta skulle även kunna ha effekter på talets melodi, gester samt andra språkliga områden.
– Dessutom visade det sig att barnen utvecklades avseende talets melodi, trots att detta egentligen inte var föremål för intervention. Ett barn utvecklade också sin användning av gester, trots att dessa inte heller tränades, säger Pia Nordgren.
Resultaten i avhandlingen ger stöd för att det föreligger en mekanism i hjärnan (t ex spegelneuron) som överbryggar mellan taluppfattning och talproduktion. Den visar också att tal och gester samspelar och att relationen mellan dessa är stark. Vidare kan det vara så att barn med autismspektrumtillstånd får stöd av sin handmotorik vid tal-språkinlärning.
− Ytterligare resultat antyder att barn med autismspektrumtillstånd med kraftigt försenad talutveckling, kan utveckla tal så sent som vid fem års ålder. Metoden kan därför vara till nytta vid interventioner hos dessa barn och kan också ligga till grund för vidare lingvistiska studier inom området, säger Pia Nordgren.
– Vi vill kunna erbjuda tävlingsryttare att kontrollera sina hästar genom ett särskilt protokoll där hästarna rids inom respektive disciplin samtidigt som vi mäter deras rörelser. För tränare och ryttare är det viktigt att få svar på om hästens träning är anpassad efter individens förmåga.
– Det ger också möjlighet att på ett objektivt sätt följa hästens utveckling och hur den svarar på träning. Tekniken kan fånga upp små asymmetrier i hästens rörelsemönster såväl rakt fram som på volt, som knappt är möjliga att se med blotta ögat, säger Lars Roepstorff, professor i husdjurens funktionella anatomi vid SLU, och ansvarig för utvecklingen av rörelselaboratoriet för forskning och kliniska undersökningar av djur.
Visionen är att skapa en verksamhet som både möjliggör avancerad forskning kring djurs rörelsemekanik och samtidigt erbjuder en unik kontroll av tävlingshästars hälsostatus.
Bra hjälp vid hältutredningar
– Det är fantastiskt att vi kan sätta igång uppbyggnaden av en verksamhet som kommer att kunna resultera i bra forskning och dessutom bli ett viktigt hjälpmedel vid bland annat hältutredningar av häst. Det här har vi längtat efter länge.
Olika typer av hältor är de i särklass vanligaste skadorna hos dagens sporthästar, och utgör cirka 60–70 procent av kostnaderna för veterinärvård. Lars Roepstorff är övertygad om att det blivande rörelselaboratoriet vid SLU kommer att gynna hästarnas välfärd genom att man objektivt kan mäta om hästen är halt eller inte.
– Utrustningen som vi använder ställer inga diagnoser, men den ger oss bättre glasögon och blir därmed ett viktigt hjälpmedel i det kliniska arbetet.
SLU kommer i och med detta att bli en av fyra institutioner i världen som kan erbjuda mycket avancerad rörelsediagnostik av sporthästar. Motsvarande utrustning installeras samtidigt i Zürich (Schweiz), Utrecht (Holland) och Lusche (Tyskland).
Skiss över rörelsediagnostikanläggningen.
Rörelsemekanikforskarna vid SLU har redan i dag samarbete med dessa institutioner när det gäller flera forskningsprojekt, men nu kommer tekniken vid SLU även att kunna användas för halta hästar som kommer till UDS (Universitetsdjursjukhusets) hästklinik i Uppsala.
Rätt doserade travbanor
Rörelselaboratoriet kommer att utnyttjas av ett flertal forskargrupper inom SLU från framför allt den veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga fakulteten.
Lars Roepstorff är mycket nöjd med att verksamheten nu får en rejäl skjuts framåt. SLU:s ledning har nyligen har anslagit 5,1 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur som ska ge förutsättning för världsledande forskning. Och anslaget räcker till att bygga upp den första etappen av SLU Animal Locomotion Laboratory (AniLocolab).
SLU har en lång tradition när det gäller forskning inom rörelsemekanik hos häst. De studier som gjordes i slutet på 1970-talet, bland annat av veterinärerna Ingvar Fredricson, Stig Drevemo och Göran Dalin, resulterade i att alla travbanor doserades i kurvorna för att minska slitaget på travhästarnas ben.
Lars Roepstorff tror att SLU åter kan hamna i rampljuset bland världens forskare inom rörelsemekanik.
För mer information: Professor Lars Roepstorff, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, tel 0705-423143 lars.roepstorff@slu.se
En optimal farthållningsstrategi i längdskidåkning och landsvägscykling är en som minimerar variationerna i den fart som uppstår i exempelvis kuperad terräng eller av vind. Där kan varje ”hinder” ses som en möjlighet. Antingen det handlar om backar, vindar, kurvor eller något annat, så skapar dessa en möjlighet att göra skillnad mot sina konkurrenter.
– När det gäller strategier för farthållning så bör varje ”hinder” mötas på ett specifikt sätt. Det går att beräkna rent matematiskt och med bra modeller kan en optimal farthållning tas fram för att förbättra en prestation, säger David Sundström, doktorand i sportteknologi vid Mittuniversitetet.
Studierna i avhandlingen har resulterat i farthållningsstrategier som på ett teoretiskt sätt klargör orsaken till det som tidigare varit hypoteser. Somliga resultat åskådliggör inverkan av faktorer som tidigare inte studerats inom forskning på farthållningsstrategier, exempelvis: kurvor, kolhydrattömning, vindpåverkan med mera.
Potentialen för en förbättrad prestation med optimal farthållningsstrategi har också undersökts. En studie i avhandlingen visar att tidsvinsten under ett specifikt skidlopp var 6,5 procent med en anpassad farthållning jämfört med ett jämnt fördelat arbete.
– Sammanlagt visar resultaten att idrottsutövare gagnas av att anpassa effekten med hänsyn till en varierande terräng, omgivande vind, atletens egen fysiologiska och biomekaniska förmåga, banans längd och hinder, menar David Sundström.
Modellerna som presenteras i avhandlingen går att använda för både generella studier inom farthållningsstrategier och för att optimera en individuell prestation. Dessutom kan påverkan på prestationen av olika yttre förhållanden och utövarens karaktäristik utvärderas teoretiskt, utan kostsamma laboratorier och testutrustning.
– Modellerna kan också kopplas till olika typer av sportelektronik för att ge stöd till idrottsutövare. Tänkbara användningsområden inom en snar framtid är att optimera farthållningen för ett lopp eller en träning för att minimera tiden eller maximera träningseffekten, säger David Sundström.
– Det kan dessutom få en positiv psykologisk effekt och göra patienter lugnare om socker ersätter metall som kontrastmedel i kroppen, säger Linda Knutsson, universitetslektor vid Lunds universitet.
En tumörs ämnesomsättning går att undersöka genom att spruta in en liten mängd socker och sedan mäta hur mycket socker som tumören konsumerar. Ju mer socker tumören konsumerar desto mer malign är den.
Kan ersätta metall
Linda Knutsson arbetar tillsammans med ett team från Johns Hopkins University i USA som tagit fram en ny bildteknik för magnetkamera. Samarbetet har lett till att den nya bildtekniken kombineras med att naturligt socker kan ersätta metall i kontrastmedel.
Det finns ingen liknande klinisk forskning på området. Det är första gången någon använder icke-syntetiska kontrastmedel för magnetkameraundersökningar och resultaten är lovande. Upptaget av socker är högre i tumören jämfört med i frisk vävnad enligt en undersökning som Linda Knutsson och Johns Hopkins-teamet gjort i USA på tre personer med hjärntumörer och fyra friska.
Inget för diabetespatienter
Undersökningen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Tomography i december i fjol. En större studie på patienter påbörjas inom kort i Lund.
– Metallbaserade kontrastmedel kostar mer än sockerbaserade. Så det här kan leda till att sjukvårdskostnaderna går ner, säger Linda Knutsson.
Nackdelen är att sockerbaserat kontrastmedel inte går att använda på diabetespatienter.
För mer information: Linda Knutsson, universitetslektor. Lunds universitet, avdelningen för medicinsk strålningsfysik. 046-17 85 47, 076-785 44 24, linda.knutsson@med.lu.se
Harpest (tularemi) orsakas av bakterien Francisella tularensis (F. tularensis). Den ytterst smittsamma och mångsidiga bakterien kan infektera såväl människor som mer än 200 andra däggdjursarter, men även insekter och amöbor.
Den underart av bakterien som finns över hela norra halvklotet är ytterst sällan dödlig, men kan ge långdragna infektioner. Däremot kan den underart som enbart finns i Nordamerika orsaka hög dödlighet om infektionen inte behandlas. Bakteriens egenskaper gör också att den av vissa anses som möjligt vapen vid biologisk krigsföring.
Det är doktoranden Marie Honn, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som i sin avhandling ger insikter i den robusta F. tularensis effektiva försvarsmekanismer och då också kan avslöja bakteriens svagheter.
Förökar sig i makrofagerna
För att etablera en infektion måste harpestbakterien undkomma kroppens försvar mot infektioner. En strategi som F. tularensis utnyttjar är att föröka sig i de immunceller, så kallade makrofager, som i normala fall tar upp och dödar bakterier.
För att överleva i dessa immunceller har harpestbakterien ett bra försvar mot de så kallade reaktiva syreradikaler (ROS), som orsakar en skadlig oxidativ stress som vanligtvis skadar bakterier.
F. tularensis lyckas också överkomma kroppens försök att svälta ut dem på viktiga näringsämnen som exempelvis järn. Denna metall är livsviktig för bakterien, men upptaget måste regleras noga eftersom järn i för stora mängder förstärker den skadliga stresseffekten av ROS.
Järnbalansen avgör
– Vi har upptäckt hur harpestbakterien, genom ett komplext nätverk av överlevnadsmekanismer, hanterar sin järnbalans för att försvara sig mot oxidativ stress, förklarar Marie Honn.
Forskarna vid Umeå universitet har identifierat viktiga skillnader i järnbalansen mellan harpestbakteriens två underarter. Den mindre farliga, vitt spridda, underarten innehåller väsentligt mer järn än den farliga ”nordamerikanska” underarten. Skillnaderna i järninnehåll och kopplingen till oxidativ stress kan vara en ledtråd till varför underarterna orsakar olika allvarliga infektioner.
Anpassar proteinuttrycket
I avhandlingen identifierar Marie Honn också två så kallade transkriptionsfaktorer, som är viktiga för hur F. tularensis skyddar sig mot oxidativ stress. Genom transkriptionsfaktorerna MglA och OxyR kan harpestbakterien känna av vilken miljö den befinner sig i och överleva genom att anpassa och förändra sina proteinuttryck.
– MglA är viktig för F. tularensis tillväxt i syrerika miljöer och skyddar mot skador på dess proteiner. OxyR är involverad i bakteriens skydd mot flera ROS och är nödvändig för full virulens hos bakterien, säger Marie Honn.
Marie Honn är född och uppvuxen i Strömsund och tog sin magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå Universitet. Hon är doktorand i molekylärbiologi på enheten för klinisk bakteriologi vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Fredagen den 26 februari försvarar Marie Honn, Institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Oxidativ stressrespons hos Francisella tularensis (engelsk titel: The oxidative stress response of Francisella tularensis). Opponent: Professor J. Andres Melendez, Colleges of Nanoscale Science and Engineering, University at Albany, NY, USA. Huvudhandledare: Anders Sjöstedt. Disputationen äger rum kl. 09:00 i sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
För mer information, kontakta: Marie Honn, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Enheten för klinisk bakteriologi, Umeå universitet Telefon: 090-785 8787
E-post: marie.honn@umu.se
Materialet är unikt eftersom dess yta är kemiskt reaktivt utan att man tillför något eller förbereder ytan på ett särskilt sätt.
Det säger Tommy Haraldsson, docent på avdelningen Mikro- och nanosystem vid KTH, och en av de som lett utvecklingen av ostemerer. Han berättar att materialet är en sorts plast, en så kallad alternerande sampolymer, som gör det genomförbart att hitta lösningar på en rad olika utmaningar.
Mikroskopiska flöden av vätska
En av dessa är möjligheten att addera olika lager på materialets yta för att hantera mikroskopiska flöden av vätskor. Detta utan att använda lim eller på annat sätta behandla materialets yta. En annan möjlighet materialet medger är att enkelt ändra på ytans så kallade vätbarhet och kemi.
– Vi kan också integrera känsliga biomaterial och bioreagenser, och tillverkningskostnaden är reducerad eftersom materialet är så enkelt att jobba med, säger Gaspard Pardon, postdoktor på samma avdelning som Tommy Haraldsson och en av huvudförfattarna i den aktuella studien.
KTH-forskarna fick nyligen en artikel publicerad i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Microsystems and Nanoengineering som ges ut av Nature Publishing group. I artikeln beskriver forskarna att de även upptäckt en ny fysisk förändring i materialet på molekylär nivå som uppstår när det utsätts för UV-ljus.
Biofotonik kan bli användningsområde
Denna egenskap utgör en förutsättning för det som forskarna kallar för photostructuring, det vill säga att använda UV-ljus för att formge materialet. Före denna observation så var den större klassen av polymerer som ostemerer tillhör, det vill säga thiol-ene sampolymerer, att betrakta som olämpligt för just photostructuring.
– Med denna nya förståelse för de underliggande mekanismer och materialegenskaper som finns kan vi även förutse framtida spännande applikationer. Biofotonik är ett sådant område.
– Här används ljus som färdas i kanaler för att känna av när olika biokemiska reaktioner sker. Vi har också börjat testa 3D-printing av vårt nya material, det vill säga tillverka 3D-strukturer som då har materialets speciella ytkemiska egenskaper som gör att materialet kan användas i en rad nya applikationer, säger Gaspard Pardon.
