Upptäckten att bakteriefloran säger så mycket om var en malariamygga kommer ifrån beskrivs i marsnumret av Nature-tidskriften Scientific Reports. Uppsalaforskarnas medförfattare kommer från Natural Resources Institute vid University of Greenwich och Institut de Recherche en Sciences de la Santé i Burkina Faso.
– Vi vet att bakterier finns överallt, men blev förvånade över hur mycket de kunde berätta om populationsstrukturen hos myggorna, säger Olle Terenius, forskare vid SLU:s institution för ekologi. Vi samlade in malariamyggor från ett antal byar i Burkina Faso, och det verkar som att ”myggbestånden” är ganska lokala.
Relevant kunskap för malariabekämpning
Flertalet av myggorna verkade ha kläckts i närområdet, även om forskarna hittade en och annan långflygare också. Hur lokala myggstammarna är har stor betydelse för vilka strategier för malariabekämpning som kan fungera i ett område.
Det traditionella sättet att studera myggors rörelser i landskapet är att släppa ut stora mängder märkta myggor i naturen och sedan återfånga dem efter en tid. Märkningen görs då med radioaktiva eller fluorescerande ämnen.
– Det finns en uppsjö av tekniska problem med denna teknik, säger Richard Hopkins, forskare vid NRI med ett förflutet vid SLU. Att släppa ut stora mängder myggor som kan bära på malariaparasiter kräver också svåra etiska avvägningar.
– Att studera insekters populationsstruktur och rörelsemönster med hjälp av deras bakterieflora kan bli ett viktigt redskap i forskningen, säger Olle Terenius. För att lära oss i vilka sammanhang tekniken är mest användbar måste vi följa upp denna upptäckt med nya studier av både myggor och andra insekter.
————————————————————————
Kontaktinformation:
Olle Terenius
Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, olle.terenius@slu.se
Richard J. Hopkins
Natural Resources Institute, University of Greenwich, Storbritannien, R.J.Hopkins@gre.ac.uk
Artikeln
Moritz Buck, Louise K. J. Nilsson, Carl Brunius, Roch K. Dabiré, Richard Hopkins & Olle Terenius. Bacterial associations reveal spatial population dynamics in Anopheles gambiae mosquitoes. Scientific Reports 6, Article number: 22806 (2016). Doi:10.1038/srep22806
http://www.nature.com/articles/srep22806
I framtiden kan vi ha en helt ny typ av energilager, vi laddar dem med värmeenergi, till exempel på dagen när solen strålar eller av spillvärme från en industriell process. Värmen omvandlas till el som kan lagras tills den behövs. Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, med professor Xavier Crispin i spetsen står bakom resultaten.
Förenklat kan man säga att en superkondensator är ett energilager, en typ av batteri, som består av en elektrolyt av laddade partiklar, joner, mellan två elektroder. Laddningen lagras intill elektroderna, oftast i kolnanorör. Ett av de fysikaliska fenomen som forskarna här utnyttjar är att om en superkapacitans utsätts för en temperaturgradient, det vill säga att ena änden är varm och den andra kall, så rusar jonerna mot den kalla sidan och en elektrisk ström uppstår.
Temperaturskillnad spelar in
Den termoelektriska effekten används för att göra el av värme och hur mycket värme som omvandlas till el beror på både på vilken elektrolyt man använder och hur stor temperaturskillnaden är.
Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har i många år experimenterat med flytande elektrolyter som består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba, medan de negativt laddade polymermolekylerna är stora och tunga. När ena sidan värms och den andra kyls ner rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan, medan de tunga polymerkedjorna blir kvar där de är. Eftersom det är joner och inte elektroner fastnar de vid metallelektroderna. Den laddning som då uppstår lagras i kolnanorör intill metallelektroderna och kan laddas ur närhelst elen behövs.
100 gånger så effektiv
Dan Zhao, post doc, Hui Wang, även hon post doc och doktorand Zia Ullah Khan, hittade efter år av fruktlösa försök rätt bland polymererna. De fick fram en elektrolyt med 100 gånger högre förmåga att omvandla värme till el än de elektrolyter som normalt används.
– Ännu vet vi inte exakt varför vi får den här effekten. Men faktum är att vi kan konvertera och lagra 2500 gånger mer energi än de bästa av dagens superkondensatorer kopplade till termoelektriska generatorer, säger Xavier Crispin.
Elektrolyten innehåller bara ofarliga, enkla och billiga material som är stabila och kan hanteras i rumstemperatur. Den jondrivna termoelektriska superkondensatorn öppnar därför helt nya möjligheter att lagra solel, för att ta ett exempel. Forskningen har resulterat i två patent och förhoppningen är att resultaten ska leda till en helt ny typ av energilagring som kan massproduceras i industriell skala.
Artikeln: Ionic Thermoelectric Supercapacitor, Dan Zhao, Hui Wang, Zia Ullah Khan, Roger Gabrielsson, Magnus Jonsson, Magnus Berggren och Xavier Chrispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, samt C Chen, Xiamen University, Kina. Energy Environmental Science, The Royal Society of Chemistry 2016, DOI 10.1039/C6EE00121A
Kontaktinformation: Professor Xavier Crispin, xavier.crispin@liu.se
Studien har mätt hur immunsystemet hos fiskar svarar på transplanterade fiskfjäll och fann att individer med små hjärnor hade starkare immunavstötningssvar än de med stora hjärnor. Att utveckla och upprätthålla en större hjärna kräver mer energi och resurser, vilket kan förklara de negativa effekterna på immunförsvaret.
– Resultaten tyder på att en större hjärna kommer till kostnaden av ett nedsatt immunförsvar, bortsett från den uppenbara fördelen att vara klokare, säger Alexander Kotrschal, vid Stockholms universitet, som är försteförfattare av studien.
Forskarna transplanterade fjäll från fiskar med stora hjärnor till fiskar med små hjärnor och vice versa, och observerade hur de främmande fjällen hanterades. Vad de fann var att individer med större hjärnor visade en svagare avstötningsreaktion än de med små hjärnor. Det visar att det medfödda immunförsvaret är nedsatt hos individer med stora hjärnor.
Hanar har starkare adaptivt immunsystem
Tre veckor senare transplanterades fjäll mellan samma fiskar för att också testa det adaptiva immunsystemet som utvecklar specifika antikroppar, till exempel som svar på vaccination. Denna jämförelse visade dock inte någon skillnad mellan fiskar med stora och små hjärnor, däremot visade hanarna ett starkare avstötningssvar än honorna. Det tyder på att hanarna har starkare adaptivt immunförsvar än honorna.
– I de flesta arter har hanar svagare immunförsvar än honor och ökad mottaglighet för infektionssjukdomar. Man tror att hanar istället kan dra nytta genom att investera mer resurser i parningsakten, även på bekostnad av minskat immunförsvar. Vi känner inte till någon teori som kan förklara våra resultat och det ökande antalet andra fall som visar undantag från den här allmänna regeln, säger Dustin Penn, seniorförfattare av studien.
Nästa steg är att identifiera de mekanismer som genererar könsskillnaderna i immunitet, och att förklara hur gener som påverkar hjärnans storlek också styr det medfödda immunförsvaret.
Artikel: Selection for brain size impairs innate, but not adaptive immune responses” av Alexander Kotrschal och Niclas Kolm vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet och Dustin Penn vid Konrad Lorenz Institute of Ethology of the University of Veterinary Medicine, Wien har publicerats i tidskriften “Proceedings of the Royal Society – B”.
För mer information:
Alexander Kotrschal, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08 16 40 46, mobil 076-575 16 61, e-post alexander.kotrschal@zoologi.su.se
Niclas Kolm, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 50, mobil 0730-98 08 09, e-post niclas.kolm@zoologi.su.se
Toxoplasma gondii är en encellig parasit som förekommer hos människa och många andra varmblodiga djur. Hos djur är parasiten mest känd hos katt, som är parasitens huvudvärd, samt hos får och gris som är mellanvärdar.
Hos människor kan en infektion under graviditet leda till allvarliga skador hos barnet, exempelvis hjärnskador eller blindhet. Toxoplasmainfektion kan också ge upphov till en inflammation i hjärnan (encefalit) hos människor med nedsatt immunförsvar. På senare tid har infektionen även diskuterats i samband med en del psykiatriska tillstånd, exempelvis schizofreni.
Rått kött smittkälla för människor
Den främsta orsaken till toxoplasmainfektion hos människor anses vara konsumtion av otillräckligt upphettat infekterat kött, framförallt från gris, får och vilt. Camilla Wallander från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt förekomsten av Toxoplasma gondii hos vildsvin respektive slaktsvin i Sverige. Syftet var att öka kunskaperna om möjliga smittvägar till människa och att på det sättet möjliggöra riktade insatser av betydelse för folkhälsan.
Förekomsten av antikroppar hos konventionellt uppfödda slaktsvin visade sig vara låg (1 %), medan den var högre (8 %) hos grisar uppfödda under ekologiska förhållanden enligt KRAV:s regler. Förekomst av antikroppar är ett indirekt bevis på att grisen också bär på parasiten i sina vävnader.
Resultaten visade också att den ökade förekomsten hos KRAV-grisar främst var förknippad med betesgång, och att varje månads förlängning av betesperioden ökade risken för grisen att bli infekterad.
– Det ökade intresset för djurvänliga produktionsformer – med bland annat tillgång till utevistelse – riskerar att öka förekomsten av Toxoplasma-infekterat griskött och det är viktigt att denna risk hanteras i livsmedelskedjan, säger Camilla Wallander.
Upphettning av köttet dödar parasiten
Kött från vildsvin konsumeras i allt större utsträckning i Sverige eftersom dessa djur har ökat kraftigt i antal. I avhandlingen beskrivs den första undersökningen av förekomsten av Toxoplasma gondii hos svenska vildsvin och resultaten visade att hälften av de undersökta vildsvinen bar på antikroppar mot parasiten. Denna höga förekomst understryker vikten av att kommunicera riskerna förknippade med att konsumera otillräckligt tillagat vildsvinskött.
Information om Toxoplasma-parasiten samt om hur smittan kan undvikas bör enligt Camilla Wallander finnas lätt tillgänglig för konsumenterna. En viktig grundprincip är att svinkött aldrig ska konsumeras rått eller otillräckligt upphettat. Hur parasiten i framtiden bör hanteras i livsmedelskedjan kräver vidare utredning gällande både ekonomiska och tekniska förutsättningar.
Avhandling: Leg. Vet. Camilla Wallander, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Toxoplasma gondii in wild and domestic pigs (Sus scrofa and scrofa domestica) in Sweden – food safety aspects vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 11 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Antti Oksanen, Livsmedelssäkerhetsverket i Finland (Evira)
Mer information: Camilla Wallander
018-67 23 62, camilla.wallander@slu.se
Den första norska landslagen, Landsloven från 1274, utarbetades på uppdrag av kung Magnus Lagabøte och var gällande lag i Norge fram till början av 1600-talet. Lagen gällde hela riket, och tidigare forskning menar att lagen ersatte de äldre landskapslagarna.
Det finns 39 bevarade manuskript av Landsloven, samtliga daterade till 1300-talet. Exakt var de framställdes är okänt, men sannolikt nedtecknades de vid centrala institutioner anslutna till kungen eller kyrkan.
− Det stora antalet manuskript ger en unik möjlighet till jämförande studier ur ett skriftligt perspektiv. På detta sätt kan framväxten av skriftkultur under medeltiden i allmänhet, och framtagandet av Landsloven i synnerhet, undersökas. En sådan studie har tidigare aldrig gjorts på detta material, säger avhandlingens författare Anna C. Horn.
Gemensamt ursprung
Femton av de 39 manuskripten uppvisar gemensamma strukturella drag som de andra 24 manuskripten saknar. Detta ger anledning att tro att dessa femton har haft ett gemensamt ursprung.
Anna C. Horns analys visar att de mest omfattande ändringarna i textens struktur innebär att lagbestämmelser flyttats från sin ursprungliga position i lagtexten till en annan, eller att lagbestämmelser som inte står i de andra manuskripten har lagts till.
− Det mest överraskande är att dessa strukturvarianter och tillägg visar sig finnas i de äldre landskapslagarna. Varianterna är med andra ord inte uppdateringar eller resultatet av förnyelse av lagarna, det verkar snarare som om de bidrar till att bevara paragrafer från de äldre lagtexterna, säger hon.
Flexibel syn på lag
Eftersom endast en begränsad grupp bland de bevarade manuskripten har sådana strukturvarianter, kan det innebära att dessa har producerats i skriftmiljöer där äldre lagar har varit tillgängliga tillsammans med kopior av Landsloven.
− Resultatet utmanar vår tids föreställningar om att Landsloven ersatte de gamla lagarna. Medeltidens människor kan på många sätt haft en mer flexibel syn på lagar än vi har i dag, och de äldre lagarna ansågs inte nödvändigtvis vara ogiltiga även om det kom en ny lag. Dessutom visar avhandlingen att Landsloven, eller stora delar av den, kan ha framställts tidigare än vad forskare hittills har ansett, säger Anna C. Horn.
Mer information: Anna Catharina Horn, tel: +47 9842 1698, e-post: anna.catharina.horn@gmail.com
Avhandling: Lov og tekst i middelalderen. Produksjon og resepsjon av Magnus Lagabøtes landslov
Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Docent Bo Wendt, Lunds universitet Avhandlingen kan beställas från: institutionen för svenska språket, e-post: bibliotek@svenska.gu.se
Gabriel Lintons forskning handlar om hur företag har olika entreprenöriell orientering, som kan beskrivas i tre dimensioner: innovativitet, risktagande och proaktivitet. Detta skiljer sig från forskningen som behandlar personen som en entreprenör.
– Tidigare forskning visar att företag kan få bättre resultat av att vara entreprenöriella. Det finns mycket forskning som särskilt belyser denna positiva bild av entreprenöriell orientering, säger Gabriel Linton. Men det finns även tillfällen då det entreprenöriella inte alltid passar. Det är resurskrävande att vara väldigt entreprenöriell och därför kan företag i vissa situationer vinna på att fokusera mindre på en entreprenöriell orientering.
Anpassning viktig
Avhandlingen pekar på att det är viktigt att flera faktorer passar ihop samtidigt och skapar ett övergripande tema, och då kan en låg entreprenöriell orientering ibland vara en del i en fördelaktig kombination.
– Till exempel, kan fokus vara på effektivitet och tydliga strukturer, då är det inte alltid en fördel med en övergripande entreprenöriell orientering för företaget. Men samtidigt kan företag ha ett övergripande tema där en entreprenöriell orientering passar väldigt bra in, då blir det en viktig framgångsfaktor. Det gäller alltså för företagen att anpassa sin entreprenöriella orientering efter sin situation.
– Jag har också studerat hur de tre underliggande faktorerna förhåller sig till varandra. Tidigare forskning har ofta ”klumpat ihop” innovativitet, risktagande och proaktivitet, men jag argumenterar för en mer nyanserad bild där olika kombinationer passar för olika situationer.
Gabriel Linton menar också att en orsak till att forskningen tidigare inte gett en tydlig bild av vad en entreprenöriell orientering leder till är att man använt ett mätinstrument, som behöver förnyas och utvecklas.
– Man mäter de tre dimensionerna med nio olika frågor, men det är för trubbigt och jag menar att mätmetoden behöver utvecklas.
Nyansera bilden
Politiker framhåller ofta vikten av entreprenörskap men Gabriel Linton menar att bilden av entreprenörskapet behöver nyanseras, både på individnivå och företagsnivå.
– Att bara starta eget för sakens skull ger inte så mycket, det måste också skapa ett mervärde. En nyanserad bild ger politiker möjligheter att satsa på de entreprenöriella aktiviteter, som faktiskt ger resultat och inte enbart tro att allt som är entreprenöriellt leder till förbättringar.
Avhandling: Entrepreneurial orientation: reflections from a contingency perspective
Kontakt: Gabriel Linton, gabriel.linton@oru.se
Emissioner från kallstarter utgör idag en betydande mängd av de totala utsläppen från personbilstrafiken. Att förvärma motorn för att på sätt minska friktionen, innebär att de extra emissioner och den extra bränsleanvändning som sker vid kallstart kan minskas.
– Effektiviteten beror på vilket perspektiv man väljer att studera. I det samhällsekonomiska perspektivet är det mer lönsamt att använda motorvärmare, jämfört med det privatekonomiska, säger Annelie Carlson, forskare på VTI.
I ett energieffektivt perspektiv är det sällan som en förvärmning av motorn är effektiv. Men sett till att de lokala emissionerna minskar och att den genomsnittliga elproduktionen i Sverige har relativt låga emissioner, så kan det ändå vara lämpligt att använda motorvärmare för minskade kallstartseffekter.
Användning i tid för olika platser
– Resultatet av studien ger en god inblick i användningen av motorvärmare i tid, för olika platser och geografiska regioner samt ger svar på hur mycket emissioner och bränsleanvändning kan minska på regional och nationell nivå om motorvärmare används, säger Annelie Carlson.
De emissioner som uppstår på grund av kallstarter utgör en betydande mängd av de totala emissioner som personbilstrafiken ger upphov till under ett år. År 2013 var andelen för kolmonoxid, kolväten och partiklar mellan 50 till 70 procent. Andelen av de totala emissionerna har ökat markant sedan de senaste beräkningarna gjordes 2001.
– När motorvärmare är effektiva att använda beror på utetemperatur, parkeringstid och miljöklass. En jämförelse mellan de olika miljöklasserna visar på att det finns en skillnad mellan de olika fordonstyperna som ibland är väsentlig, säger Annelie Carlson.
Rekommendationer baserade på miljöklass
Enligt forskarna borde det därför finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur.
Målet är att resultaten ska kunna användas för att ge rekommendationer om hur motorvärmare bör användas under olika förhållanden och för fordon i olika miljöklasser. Studien baseras på underlag om resvanor, meteorologiska data, parkeringsformer och förekomst av motorvärmare, användning av motorvärmare, parkeringstid och region, användning av timer, starternas fördelning på region, olika typer av startplatser över årets timmar, över parkeringstider och på olika parkeringsformer per startplats och region.
Rapporten: Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare – Beräkning av kallstartstillägg
Kontakt: Annelie Carlson 013 20 41 90
Artklarna i The Wall Street Journal har idag, 2015, några år på nacken. Nästan sex miljoner år har alltså blivit mer tid än så. Dator- och tv-spel fyller olika mänskliga behov och betraktas dessutom som utvecklande för intellektet.
Inte desto mindre kan ytterligare en nivå infogas; personlig utveckling och underhållning kan kompletteras med det som kallas Citizen science. Medborgarforskning på ren svenska. Det anser i alla fall Emma Lundberg.
Tillsammans med Attila Szantner på Massively Multiplayer Online Science och isländska spelföretaget CCP har hon fört in proteinforskningen från Human Protein Atlas i datorspelet Eve Online.
– Project Discovery kommer inom kort att släppas som en del i science fiction-spelet Eve Online som spelas av cirka en halv miljon människor. Vi tror på detta koncept, säger Emma Lundberg, biträdande universitetslektor och forskare vid KTH och Scilifelab.
Medborgarforskning
Så här är det tänkt att fungera: I Project Discovery ska spelare känna igen mönster i mikroskopbilder av celler där olika proteiner färgats in. Spelarna ska göra detta genom att matcha utseendet av en bild mot liknande referensbilder. Målet är att spelarnas tolkning sedan kan ingå i Human Protein Atlas som har som mål att skapa en publikt tillgänglig databas med en karta över var alla människans proteiner är uttryckta.
– Vi hoppas att spelarna kan hjälpa oss göra denna karta så detaljerad som möjligt. I förlängningen vill vi att detta leder till en bättre förståelse för proteiner, cellernas uppbyggnad och människans biologi, säger Emma Lundberg.
Hon lägger till att Project Discovery börjar med så kallade subcellulära bilder som visar strukturer och detaljer i cellen. Om det fungerar bra kan forskarna och spelutvecklarna gå vidare med mer komplexa frågeställningar, exempelvis att karaktärisera proteiner i cancervävnad.
Agent som heter Professor Lundberg
Arbetet fördelas mellan spelarna genom att en agent i Eve Online delar ut uppdraget att matcha proteinbilderna. Nej, det är ingen slump att agenten går under namnet professor Lundberg och har vissa likheter med Emma.
– Det finns flera hundratusen proteinbilder att matcha, så arbetsinsatsen är omfattande, säger Emma Lundberg.
Celler är uppbyggda av organeller med specialiserade funktioner. Om forskarna vet vilka organceller ett protein finns i, och hur de olika delarna är kopplade till varandra, kan man dra slutsatser om deras funktion i cellen. Det är därför proteinbilderna matchas med varandra.
Att koppla på ett sådant här moment i vanliga datorspel är ingen dum idé. Särskilt inte Eve Online där det finns långa transportsträckor. Det är inte ovanligt att vissa passager i spelet, där spelaren färdas över stora avstånd, tar en del tid i anspråk. Då kan spelaren samtidigt utföra uppdrag som de Project Discovery för att tjäna in poäng som kan användas i den spelekonomi som finns där.
Forskningen integreras i spelet
Datorspel med koppling till forskning är ingen helt ny företeelse. För två år sedan släpptes till exempel onlinespelet Foldit där spelarna tävlar i proteinveckning, den process som ger upphov till proteinets specifika tredimensionella form. Det är dock först nu som forskningen tar plats i befintliga, stora, populära spel där huvudsyftet är underhållning.
– Alla tidigare spel har varit så kallad ”gamification” av forskning medan detta är det första exemplet där forskning stoppas in i ett existerande spel och integreras med de grundläggande spelmekanismerna, säger Emma Lundberg.
Hon menar att detta är en möjlighet för KTH och Scilifelab att lyckas med den tredje uppgiften. Att nå ut med forskningen på ett nytt sätt.
Detta sätt att jobba gör att forskarna också får insyn i skillnaden mellan att låta datorer stå för mönsterigenkänningen i förhållande till ett fåtal experter och ett par hundratusen icke-experter.
– Det blir ett intressant faktaunderlag om några tusentals människor klassificerar varje bild. Dessutom kan det finnas människor som hittar små, små mönster, som det stora flertalet inte alls ser. Och inte datorer eller experter heller, för den delen, säger Emma Lundberg.
Det är Attila Szantner på MMOS som utvecklat gränssnittet mellan proteinbilder å ena sidan, och Eve Online å den andra. CCP utvecklar spelet, och Emma Lundberg bidrar bland annat med innehållet i form av proteinbilder.
Läs mer om Project Discovery och Eve Online.
För mer information: Emma Lundberg på 08 – 524 81 468 eller emma.lundberg@scilifelab.se.
Svenskar överlag har däremot en ganska stor tillit till andra människor och har en positiv människosyn, visar rapporten som handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar.
Studien bygger på 1331 besvarade enkäter av totalt 4 000 som skickades till ett representativt urval svenskar våren 2015. Det råder god överensstämmelse mellan fördelningen av partisympatier i den här undersökningen och SCB:s partisympatiundersökning från maj 2015.
MP-väljare mest positivmänniskosyn
Undersökningen visar att två partier sticker ut: SD-väljare har den mest negativa människosynen och deras svar i enkäten är tydligt mer till höger på den traditionella höger-vänster-skalan. Samtidigt har MP-väljare den mest positiva människosynen. SD-sympatisörer är mer socialt konservativa än andra och vill hålla på normer och traditioner.
Sympatisörerna till SD har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk. SD:s väljare tror även oftare att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor.
– Vår forskning visar att människosynen och basala värderingar har stor betydelse för hur folk röstar, säger projektledaren Maria Sandgren. Människosynen och bristande tillit är det som mest skiljer SD-orienterade väljare från övriga partisympatisörer.
Tankemönster i två jämnstora block
Gruppen övriga väljare (röstar på litet parti eller på inget parti) ligger ganska nära SD i sina åsikter, vilket också gäller en del S-, M- och KD-väljare. Det betyder att sammanlagt cirka 30 procent väljare lutar åt SD i sitt tänkande. De återstående 70 procenten av väljarna har tankemönster som tydligt kan kopplas till sympatier för rödgröna (32 %) eller allianspartier (38 %). Enligt undersökningen finns det alltså tre nästan jämnstora block när det gäller tankemönster bland svenska väljare.
Rödgröna sympatisörer, särskilt MP-väljare, värderar humanism högre än vad borgerliga väljare gör. De ser positivt på människor och tror mer på att människor är goda. Borgerliga sympatisörer ser också positivt på människor och har politiska åsikter som ligger mer till höger. Att kunna styra sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen.
– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi.
Forskningsrapporten ”Varför röstar vi som vi gör?”
Om forskningsprojektet
Forskningsprojektet POLOR har som övergripande syfte att undersöka politiskt tänkande och beteende utifrån ett psykologiskt perspektiv. I ett aktuellt forskningsprojekt finansierat av Östersjöstiftelsen undersöks psykologiska aspekter som kan förknippas med olika politiska orienteringar i en ny (Lettland) och en gammal (Sverige) demokrati.
Maria Sandgren är lektor vid Södertörns högskola. Hon är projektledare för forskningsprojektet POLOR. Hennes forskningsområden är politisk psykologi och estetisk psykologi. Inom politisk psykologi intresserar hon sig för mentala processer och värderingar i politiska sammanhang. Inom estetisk psykologi intresserar hon sig för emotioner, lärprocesser och självkoncept för sång och sångare.
Henry Montgomery är professor emeritus vid Stockholms universitet. Han är medarbetare i projektet POLOR på Södertörns högskola. Hans forskning handlar om mentala processer och strukturer som kan relateras till människors värderingar, bedömningar och beslut med tillämpningar inom ekonomi, medicin, organisationer och politiska kontexter.
För mer information:
Ulrika Bremberg, pressansvarig, Södertörns högskola, ulrika.bremberg@sh.se, 08-6084313, 070-513 63 31
I studien har forskarna tittat på hur ändernas rörelsemönster ser ut i anslutning till Ottenby fågelstation på södra Öland. Det visar sig att änderna helst tillbringar dagarna vid kusten där risken att bli uppäten av rovdjur är liten. På natten söker de sig till vattensamlingar på strandängar eller på det öländska Alvaret. Att änderna nattetid besöker områden så pass lång ifrån kusten är tidigare okänt. Detta betyder att änderna kan spela en avgörande roll för spridning av akvatiska växter och patogener mellan isolerade vatten.
Sjuka änder förflyttar sig i samma mån som friska
Genom att studera rörelsemönster och aktivitet konstaterar forskarna att lågpatogena former av influensa inte verkar påverka gräsänders rörelsebeteenden medan de rastar på Öland. Att änderna förflyttar sig i samma grad, trots att de är smittade med influensa, innebär en ökad risk för spridning av influensavirus jämfört med om sjuka änder skulle hålla sig stilla och isolerade från andra individer. I förlängningen betyder detta att änderna även kan flytta vidare och sprida virus till nya områden längs med flyttvägarna.
Änder lämnar Öland i medvind
Forskarna studerade även vilka faktorer som är avgörande när gräsänder väljer att flytta vidare från en plats till en annan. Flyttfåglar lagrar fett som bränsle och ibland behövs det stora mängder för att flyttningen ska bli framgångsrik. Men förutom lagrade energiresurser finns ett antal andra viktiga faktorer att ta hänsyn till. Vädrets makter har selekterat fram fåglar som kan bedöma vilka vädersituationer som är mest gynnsamma för långa flygturer. Medvind är en förutsättning för att klara en lång resa. Men naturens förutsättningar är sällan ideala och ibland uppstår det situationer där individen måste välja mellan två icke optimala alternativ: Flyga i motvind eller flyga med dåligt påfyllda fettdepåer. Änderna väljer oftast det senare.
Att följa gruppen vid flytt viktigare än egen kroppskondition
Med hjälp av datamodeller som kartlägger ringmärkta änders rörelsemönster kunde forskarna konstatera att vädret är den parameter som är mest betydelsefull för när gräsänder väljer att lämna Öland. Gräsänderna föredrar, som väntat, att flytta i medvind. Däremot kunde forskarna inte finna något stöd för att god kroppskondition (kopplat till fettmängd) är ett krav för att flytta vidare. Gräsänder från alla konditionsklasser lämnade Ottenby och fram till senhösten var det individer med uppskattningsvis små fettreserver som flyttade i störst utsträckning. Gräsänders ovilja att avvika från flocken påverkar individuella val och kan säkerligen medföra att individer som inte uppnått optimal fettreserv flyttar tidigare än önskat.
Avhandling:
”Stopover Ecology of Mallards – where, when and how to do what?”
Mer information:
Daniel Bengtsson, daniel.bengtsson@lnu.se, 0480-44 6225
Josefin Fägerås, kommunikatör, josefin.fageras@lnu.se, 0725-28 14 30
Forskning om myggkontroll och förebyggande av denguefeber presenterades vid en internationell konferens i Colombo i Sri Lanka den 24–26 februari.
Forskningskonsortiet DengueTools insikter om Dengue kommer att bli användbara också i kampen mot Zikaviruset. Resultaten kan förbättra de förebygga insatserna som nu pågår i Brasilien och i många andra länder som drabbats av zikaviruset.
– Trots att konferensen utgjorde den avslutande delen i DengueTools-projektet, arbetar vårt team redan dygnet runt med ett förslag på hur detta starka forskningskonsortium kan tillämpas på zikaforskning, något som EU har efterlyst. Att växla fokus till zika skulle vara en utmärkt fortsättning för DengueTools-konsortiet, säger Raman Preet.
Som slutgiltig presentationen av projektet DengueTools erbjöd konferensen en möjlighet att dela upptäckter samt skapa nya forskningssamarbeten. I konferensen deltog även två andra EU-finansierade denguekonsortier, IDAMS, representerat av professor Bridget Wills vid brittiska University of Oxford, och DENFREE, representerat av professor Anavaj Sakuntabhai vid franska Institute Pasteur.
Sri Lanka föregångare i kampen mot Dengue
Den största utmaningen med att förebygga och kontrollera dengue är att viruset och myggorna förflyttar sig som ett resultat av globaliseringen. En lika stor utmaning är att upprätta ett globalt sjukdomsförebyggande åtgärdsprogram och skapa den politiska viljan som behövs för att lyckas.
Konferensen Stem the Tide, som lockade över 400 representanter, hölls i Sri Lanka – ett land som arbetat aktivt med att förhindra dengueviruset sedan 2009, då en stor epidemi drabbade en av huvudstäderna Colombo. Läget i Sri Lanka är unikt på så sätt att landet, till skillnad från andra länder i Sydostasien, har ett starkt politiskt stöd för forskning och insatser för att kontrollera och förebygga spridningen av det myggburna viruset.
Detta starka politiska stöd var särskilt märkbart när Sri Lankas president, Maithripala Sirisena, invigde konferensen. Även ett flertal ministrar och hälsovårdsministrar deltog liksom representanter från läkemedelsindustrin, insektsbekämpningsbranschen och forskargrupper som arbetar med att använda bakterien Wolbachia för att förebygga spridningen av dengueviruset.
Läs mer om konferensen Dengue: Stem the Tide.
Läs mer om DengueTools konsortiet.
För mer information: Raman Preet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Telefon: 072-706 13 65, 090-786 52 21 E-post: raman.preet@umu.se
Det finns mer än hundra olika typer av humant papillomvirus (HPV-virus). De sprids genom fysisk kontakt, till exempel via sex, och är mycket smittsamma. De flesta människor infekteras med en eller flera HPV-typer någon gång under livet. Minst tolv HPV-typer räknas som högriskvirus, eftersom infektion med dessa virus kan leda till cancer. Tidigare studier visar att vaccination mot HPV i en befolkning har effekt på både könssjukdomen kondylom och cellförändringar i livmoderhalsen.
Cancer i livmoderhalsen orsakas av infektion med HPV-virus. HPV-typerna 16 och 18 orsakar omkring 70 procent av fallen. Samma virustyper ligger också bakom en stor andel av de höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen, som kan utvecklas till invasiv cancer om de inte behandlas. HPV-typerna 16 och 18 ingår i det HPV-vaccin som har använts i Sverige sedan år 2007. Sedan år 2012 ingår HPV-vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet och flickor i åldern 10-12 år erbjuds gratis vaccination genom skolhälsovården.
Studerat cellförändringar
Forskarna bakom den nya studien har undersökt effekten av HPV-vaccination på förekomst av höggradiga cellförändringar. De har särskilt studerat det som kallas cervikal intraepitelial neoplasi (CIN) grad 2 och 3, som kan vara ett förstadium till cancer. I studien ingår alla flickor och unga kvinnor i åldrarna 13–29 år som var bosatta i Sverige någon gång under åren 2006-2013, totalt 1,4 miljoner personer. Drygt 236 000 av dessa hade vaccinerats. Data om bland annat vaccination och histologiskt bekräftade höggradiga cellförändringar, CIN2 och CIN3, samlades in med hjälp av svenska rikstäckande vårdregister.
Resultaten, som publiceras i tidskriften International Journal of Cancer, visar att vaccinet har god effekt när det gäller att förebygga höggradiga cellförändringar.
Forskarna jämförde risken för höggradiga cellförändringar mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor. Det visade sig att för de som vaccinerades före 17 års ålder var effektiviteten mot höggradiga cellförändringar 75 procent. Skyddseffekten sjönk till 46 procent för de som vaccinerades när de var 17–19 år, och till 22 procent för de som vaccinerades när de var 20–29 år.
Störst skyddseffekt för unga
– Vår slutsats är att vaccinet skyddar mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer. Skyddseffekten är störst om man vaccinerar sig vid unga år, tidigare än 16 år, säger Lisen Arnheim Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som har lett studien.
Forskarna kommer att fortsätta studera effekterna av HPV-vaccination i befolkningen på lång sikt. En viktig fråga är om vaccinationsprogrammet uppnår förväntade effekter för att förebygga invasiv livmoderhalscancer. De höggradiga cellförändringar som undersöktes i den nya studien kan över tid utvecklas till cancer, men det kommer att dröja flera år innan forskarna kan studera skyddet mot livmoderhalscancer.
Studien har finansierats med stöd av Stiftelsen för strategisk forskning och Strategiskt forskningsområde i epidemiologi (SFO), Karolinska Institutet.
Mer information:
Lisen Arnheim Dahlström, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 08-5248 2364 eller 0709-495 221, E-post: lisen.arnheim.dahlstrom@ki.se
Publikation: ”Quadrivalent HPV vaccine effectiveness against high-grade cervical lesions by age at vaccination: A population-based study”, Eva Herweijer, Karin Sundström, Alexander Ploner, Ingrid Uhnoo, Pär Sparén, Lisen Arnheim-Dahlström, International Journal of Cancer, accepted manuscript online 9 Feb. 2016
Forskarna vid Högskolan ska under drygt två år träffa företag i grupper och bistå dem med att effektivisera energianvändningen. Projekt stöds av Tillväxtverket, Regionförbundet och Högskolan i Gävle.
– Det kan handla om att man ändrar på rutiner för drift av utrusning eller till exempel sänker trycket på tryckluft och tätar läckage – åtgärder som inte kostar någonting. Det kan förstås även handla om nyinvesteringar, säger Patrik Thollander, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle.
En studie gjord på små och medelstora företag i Gävleborg visar att den potentiella besparingen av att göra en energianalys, bedömdes till 30 procent.
Då var 10 procent operativa åtgärder och 20 procent var teknikåtgärder, investeringar i kostnadseffektiv ny teknik.
En forskare i varje nätverk
10 nätverk planeras i regionen och totalt ingår 80 företag. I varje nätverk finns en doktorand/lärare-forskare från Högskolan i Gävle som har hand om nätverket.
Projektet bygger på en modell där små och medelstora industriföretag, tillsammans med en grupp av andra företag, ett kluster, under tre års tid får hjälp med det interna energiledningsarbetet.
– Vi börjar med en energikartläggning och en långsiktig energistrategi utarbetas. Sedan får företagen hjälp av forskare och erfarna energiexperter med implementeringsarbetet.
Projektet startade i somras. Den första nätverksträffen är precis avklarad men det finns fortfarande plats för företag som är intresserade av att delta.
– Vi ser verkligen fram emot att träffa de här företagen och vi kommer inte bara för att lära dem, utan vi tror att vi kan komma att få mycket tillbaka från företagen i form av know-how.
– Vi som forskare jobbar ju med vad som är det bästa valet av teknik. Men vi är sällan eller aldrig med i själva implementeringsprocessen och forskar kring hur detta sker. Det finns knappt något publicerat kring de här frågorna, säger Patrik Thollander.
Aldrig gjorts i Sverige
Svetlana Paramonova, som forskar om industrieffektivisering i svensk industri är en av två doktorander i projektet.
Hon har stora förväntningar på detta med nätverk som arbetar tillsammans med åtgärdsförslag, där åtgärderna också sedan följs upp.
Det har aldrig gjorts i Sverige men erfarenheter från Schweiz och Tyskland visar att det finns ganska stora besparingar att göra för varje deltagande företag.
Mer information:
Patrik Thollander, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle
Tel: 073- 388 15 79, E-post: patrik.thollander@hig.se
Språket är en av människans viktigaste och mest utmärkande egenskaper. Det ger oss möjlighet att skapa otaliga uttryck från ett begränsat antal vokala inslag och betydelser och ligger till grund för utvecklingen av andra karakteristiska mänskliga beteenden, såsom konst och teknik. Kraften i språket ligger i att kombinera icke meningsbärande ljud till ord, som i sin tur kombineras till fraser. Forskning om icke-mänskliga primater och fåglars kommunikationssystem tyder på att förmågan att kombinera icke betydelsebärande vokala element har utvecklats flera gånger, men utvecklingen av syntaxen (det vill säga att kombinera olika ord för att bilda mer komplexa uttryck) har fram till idag ansetts vara unik för människors språk.
Denna uppfattning utmanas i en ny studie, publicerad i Nature Communications. En grupp forskare från Japan, Tyskland och Sverige visar där att den japanska talgoxen, känd för sin varierande sångrepertoar, har utvecklat syntax.
Lätena kombineras för olika betydelse
Denna lilla fågelart möts av ett antal hot och som svar på exempelvis rovdjur ger den en mängd olika läten. Dessa läten kan användas antingen ensamma eller i kombination med andra läten. Genom ett uppspelningsexperiment kunde forskargruppen visa att ABC-läten betyder ”söka efter fara”, som exempelvis när talgoxen möter ett rovdjur, medan D-läten betyder ”kom hit”, som till exempel vid upptäckt av en ny näringskälla, eller för att locka tills sig partnern till sin holk. Talgoxen kombinerar ofta dessa två läten till ABC-läten när den vill avskräcka rovdjur. När dessa två läten spelas upp tillsammans i den naturligt förekommande ordningen (ABC-D), både närmar sig och söker fåglarna efter fara. Men när lätenas ordning vänds om artificiellt (D-ABC), svarar fåglarna inte.
Syntaxen har utvecklats oberoende
– Denna studie visar att syntaxen inte är unik för mänskligt språk, utan att den även har utvecklats oberoende bland fåglar. Att förstå varför syntax har utvecklats hos den japanska talgoxen kan ge insikter om dess evolution hos människan, säger David Wheatcroft, postdoktor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Japanska talgoxar använder olika läten för att samordna en rad olika sociala interaktioner, vilka var och en kräver specifika beteendemässiga reaktioner. Syntax omfattar regler som gör det möjligt att, utifrån en begränsad vokabulär, generera ny betydelse som lätt kan kännas igen. Dessa regler kan vara en anpassning till beteende och social komplexitet i kommunikationssystemen, såsom i mänskligt språk.
Mer information:
David Wheatcroft, tel: 018-471 6495, 072-2238327, e-post: David.Wheatcroft@ebc.uu.se
Ulrika Lagerlöf Nilsson är en del av den forskargrupp vid Göteborgs universitet, som med hjälp av 5,7 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond ska bygga upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon.
Kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker och författare saknas i stor utsträckning i stora biografiska lexikon.
– Det här är ett strukturellt problem, kvinnor har inte kunnat etablera sig på ett sådant sätt att de hamnat i ljuset, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson och utvecklar exemplet om biskopar i sin egen forskning.
Biskopinnorna var en förutsättning
Biskopar i Svenska kyrkan tillhör historiskt makteliten. Utan sina fruar har de inte kunnat fungera, vilket understryks av att biskopar som blivit änkemän mycket snabbt har gift om sig. Biskopinnorna har varit en förutsättning för att biskoparna kunde klara sitt ämbete.
– Men våra två första kvinnliga biskopar, Christina Odenberg och Caroline Krook, för dem skulle en familj ha varit en belastning och kanske omöjliggjort uppdraget. Så är det på många andra områden också och det är en av förklaringarna till att kvinnor förblir osynliga.
Nu ska en redaktion som består av historiker och litteraturvetare till att börja med ta fram listor på kvinnor som skulle kunna vara med i lexikonet. Målet är att sålla fram 1 000 namn.
– Sedan ska vi skriva artiklar om kvinnorna, delvis med hjälp av olika författare. Lexikonet kan jämföras med Svenskt biografiskt lexikon, SBL, men det kommer enbart att publiceras på internet.
Det är Göteborgs universitetsbibliotek som ska förvalta lexikonet och bygga ut det efter hand. Det ska publiceras på webben och artiklarna kommer att innehålla klickbara länkar till andra platser på nätet med mer material om den kvinna det handlar om.
Fyra urvalskriterier finns för att hamna i lexikonet
De som bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt, historiskt betydelsefulla kvinnor, pionjärer på olika områden och kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.
– När det blev klart att vi fått pengarna till det här började det strömma in tips om olika kvinnor som borde vara med. Den stora utmaningen blir att hitta material om kvinnor från tiden före 1800-talet och spåra kvinnor som inte uppmärksammats, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson.
Det gäller också att finna en lämplig fördelning mellan olika områden — litteratur, vetenskap, konst, politik, filosofi och populärkultur – där kvinnor lämnat bidrag och som kan vara tillgängliga för både svensk och internationell forskning. Lexikonet kommer att publiceras också på engelska.
Ledare för projektet är Göteborgsprofessorerna Maria Sjöberg, historia, och Lisbeth Larsson, litteraturvetenskap.
Text: Lars Westberg
Fynden, som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Oncology, kan få stor betydelse i klinisk praxis.
Det är välkänt att patientens överlevnad efter matstrupscancerkirurgi hänger ihop med kirurgens erfarenhet av ingreppet, men det har inte varit känt hur många operationer som krävs innan kirurgen når den kompetens som krävs för optimala resultat avseende risken att patienten dör. Den nya studien är den första som undersökt kirurgens inlärningskurva i relation till dödlighet på kort och lång sikt.
– Det vi ser i studien är att en kirurg behöver göra 15 operationer för att uppnå ett stabilt resultat för överlevnaden under första månaden efter operationen, men hela 60 operationer innan han eller hon uppnår ett optimalt resultat på långtidsöverlevnaden. Det som var överraskande för mig var att inlärningskurvan för att optimera långtidsprognosen för tumöråterfall var så lång och att effekten var så tydlig, säger Jesper Lagergren, institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet och även knuten till Division of Cancer studies vid King’s College London, som har lett studien.
Få ingrepp för matstrupscancer i Sverige
Jesper Lagergrens forskargrupp har i samarbete med forskare vid Imperial College i London undersökt en svensk kohort om 1821 patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige under åren 1987–2010. De hade opererats av 139 olika kirurger. Forskarna tog reda på vilken kirurg som hade opererat och kunde på så sätt studera inlärningskurvan. Trots att de som utför dessa operationer generellt är erfarna kirurger redan när de börjar operera matstrupscancer, visade analysen att inlärningskurvans vändpunkt för en stabil 5-årsdödlighet låg vid 60 operationer.
Ingreppet som forskarna studerat är relativt ovanligt. Runt 150 operationer per år görs i Sverige. Det nya fyndet pekar på att det är bra att koncentrera matstrupscanceroperationerna till ett begränsat antal kirurger med särskilt intresse för just dessa operationer.
– Resultaten kan ge vägledning i klinisk praxis och innebär att ett strukturerat mentor- och träningsprogram bör införas för matstrupscancerkirurgi. Kirurger som börjar operera matstrupscancer bör genomföra många operationer tillsammans med en mer erfaren matstrupscancerkirurg innan han eller hon börjar operera självständigt, säger Jesper Lagergren, som själv är matstrupscancerkirurg.
Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Publikation: ”Surgical Proficiency Gain and Survival Following Esophagectomy for Cancer”, Sheraz R. Markar, Hugh Mackenzie, Pernilla Lagergren, George B. Hanna, Jesper Lagergren, Journal of Clinical Oncology, online 7 March 2016.
Kontakt: Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Telefon: 08-517 760 12 eller 070-227 40 88, E-post: Jesper.Lagergren@ki.se
