Vid en fältstation i den mexikanska regnskogen testades fem apor av arten röd spindelapa för förmågan att skilja ut olika fruktdofter. Aporna fick lukta på blandningar av ett tiotal syntetiska substanser, som efterliknade frukten från två tropiska trädarter i olika stadier av mognad.
Uppgiften var att välja den bästa, vilket de klarade i över 70 procent av försöken.
– Att skilja mellan den mogna och den helt omogna doften lärde de sig på en dag. Även när blandningarna gjordes mer och mer lika varandra kunde aporna snabbt avgöra skillnaden, säger Matthias Laska, professor i zoologi vid Linköpings universitet.
Tillsammans med bland andra masterstudenten Rosa Orts Garri, som genomförde studien på plats i Mexiko, publicerar han nu resultaten i Natures open-accesstidskrift Scientific Reports.
Studien tyder på att spindelaporna kan lita på sitt luktsinne för att identifiera mogen frukt i naturen. De lär sig att förknippa doften av mogen frukt med belöning i form av ett läckert fruktkött, på samma sätt som de i experimenten belönades med en godsak när de indikerat den rätta doftblandningen. Samspelet mellan de fruktätande primaterna och de tropiska fruktträden är ett exempel på samevolution, där arterna under årmiljoner av utveckling anpassar sig till varandras behov.
Växterna har ett intresse av att deras frukter blir uppätna när fröna är färdiga för spridning, och för aporna är värdet av en frukt större ju mer socker och näringsämnen den innehåller. En omogen banan innehåller till exempel mest stärkelse.
– Denna anpassning går tillbaka till tiden då de första primaterna dök upp för cirka 50 miljoner år sedan. I början åt de mest insekter för att så småningom prova på frukter och andra vegetabilier. Några växter ville inte bli uppätna och framställde giftiga substanser. Andra skaffade sig allt bättre dofter som signalerade energirikt socker och näring, säger Matthias Laska.
Primaterna är inte ensamma om att lukta sig fram till den bästa frukten – samma förmåga har till exempel tropiska fladdermöss. Fåglar lockas i första hand av vackra färger och bryr sig inte så mycket om dofter. Minst luktar de växter som sprider sina frön med vinden. Resultaten stärker också uppfattningen att en arts luktsinne inte kan sägas vara ”bra” eller ”dåligt”.
Spindelaporna som äter frukt från många olika växtarter tjänar på att snabbt lära sig skilja på komplexa doftblandningar de inte stött på tidigare. Andra, mer specialiserade djurarter kan ha ett luktsinne som fungerar bra i deras ekologiska nisch.
Projektet genomfördes i samarbete med det tyska primatforskningscentrumet DPZ och Universidad Veracruzana in Mexiko.
Artikel
Chemical recognition of fruit ripeness in spider monkeys (Ateles geoffroyi) av O Nevo, R O Garri, L T H Salazar, S Schultz, E W Heymann, M Ayasse & M Laska. Scientific Reports 5:14895 oktober 2015. DOI: 10.1038/srep14895
Kontaktinformation
Matthias Laska, professor, 073-8342128, 013-281240, matthias.laska@liu.se
Om man tillför energi till en atom – man säger att atomen exciteras – så tar det normalt en viss tid innan atomen förlorar energin och återgår till sitt ursprungliga tillstånd. Denna tid kallas atomens livstid. Chalmersforskarna har placerat en konstgjord atom på ett visst avstånd framför en kortslutning som fungerar som en spegel. Genom att ändra avståndet till spegeln kan de få atomen att leva längre, upp till tio gånger längre än normalt, det vill säga om spegeln inte hade funnits där.
Den konstgjorda atomen är egentligen en supraledande elektrisk krets som forskarna får att bete sig som en atom. Precis som en naturlig atom kan man ladda upp den med energi, excitera atomen, som den sedan skickar ut i form av ljuspartiklar. I det här fallet har ljuset mycket lägre frekvens än vanligt ljus och är i själva verket mikrovågor.
– Vi har visat hur vi kan styra livstiden hos en atom på ett mycket enkelt sätt, säger Per Delsing, professor i fysik och ledare för forskargruppen. Genom att ändra avståndet mellan atomen och spegeln kan vi variera livstiden hos atomen. Om vi placerar atomen på ett särskilt avstånd från spegeln blir atomens livstid så lång att vi inte ens kan observera atomen. Vi kan alltså gömma atomen framför en spegel..
Försöket är ett samarbete mellan experimentella och teoretiska fysiker på Chalmers, där de senare har utvecklat teorin för hur atomens livstid varierar med avståndet till spegeln.
– Anledningen till att atomen ”dör”, det vill säga återgår till sitt ursprungliga grundtillstånd, är att den ser de mycket små variationerna i det elektromagnetiska fältet som måste finnas enligt kvantteorin, de så kallade vakuumfluktuationerna, säger Göran Johansson, biträdande professor i tillämpad kvantfysik och ledare för teorigruppen.
När atomen är placerad framför spegeln växelverkar atomen med sin spegelbild vilket förändrar hur mycket vakuumfluktuationer atomen utsätts för. Faktum är att det system som chalmersforskarna lyckats bygga lämpar sig utmärkt för att mäta vakuumfluktuationerna, något som annars är mycket svårt att göra.
Artikel
Resultaten är publicerad den 28 september i tidskriften Nature Physics. Probing the quantum vacuum with an artificial atom in front of a mirror.
Om forskningen
Provet som forskarna använder tillverkas på ett kiselchip och innehåller två viktiga delar. Den första är en supraledande krets som utgör den konstgjorda atomen. Den andra delen är en kortslutning som fungerar som en spegel. Genom att skicka in en mycket svag signal till atomen, kan forskarna mäta livstiden hos atomen. Samtidigt kan de variera det effektiva avståndet till spegeln. Detta sker genom att atomens resonansfrekvens varieras, medan det verkliga avståndet hålls konstant. På så sätt kan man ändra avståndet mätt i antalet våglängder för ljuset/mikrovågorna. Den frekvens som används i experimentet är 4.8 GHz, nära de radiovågor som används i trådlösa nätverk. Experimenten utförs vid mycket låga temperaturer, nära absoluta nollpunkten (30 mK), för att atomen ska vara i sitt grundtillstånd när experimentet börjar. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och European Research Council.
Kontaktinformation
Per Delsing, professor i fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, 070-308 8317, per.delsing@chalmers.se Göran Johansson, biträdande professor i tillämpad kvantfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, 073-060 7338, goran.l.johansson@chalmers.se
– Polisen har själv svårt att känna igen sig i bilden som ibland utmålas i media, säger Daniel Görtz.
Daniel Görtz har gjort den största fältstudien någonsin av Malmöpolisens arbete. Efter mer än 500 timmars jobbskuggning, intervjuer och enkäter har han kommit fram till att mycket inom polisen kretsar kring etnicitet. Det har betydelse för hur polisen avsöker det offentliga rummet och i vilka bostadsområden de gör sina insatser.
– Å ena sidan är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken. Å andra sidan punktmarkeras de, säger Daniel Görtz som menar att det är en ond spiral där många invandrare känner sig trakasserade och misstänkliggjorda.
Hans viktigaste slutsats är dock att även om etnicitet är centralt i polisens arbete så är det långt ifrån alltid som denna fokusering handlar om diskriminering.
– Ofta används etnicitet för att överbrygga skillnader och närma sig en person. Det kan till exempel vara ett intressant samtalsämne och fungera som isbrytare, och ibland används det för att ta avstånd från rasism eller för att ursäkta någons beteende.
Innan man dömer ut att etnicitet spelar roll i polisens arbete så måste man förstå hur en används, menar Daniel Görtz.
Men bör verkligen etnicitet få spela roll för en professionell poliskår?
– Det kan jag varken svara ja eller nej på. Idag gör den det. Frågan är om man använder den på ett schysst sätt eller inte i den polisiära vardagen. Det finns en förutfattad mening om att när det pratas om etnicitet i polisens arbete så handlar det alltid om diskriminering.
Även om Daniel Görtz inte har stött på explicit rasistiska tillmälen i sitt fältarbete och sina intervjuer så är det tydligt att poliser uttrycker sig på ett sätt i det offentliga rummet och på ett helt annat i jargongen kollegor emellan.
Med kollegorna ironiserar man gärna över det så kallade PK-samhället och kan skämtsamt åthuta varandra med ”man får inte säga zigenare”. Poliserna uppfattar gärna sig själva som stora, starka och schyssta – som ett slags moderna riddare med polisuniform istället för rustning. Men i kontakter med två specifika samhällsgrupper utmanas polisens positiva bild av sig själva – med romer och med de så kallade autonoma grupperna.
– När poliserna konfronteras med de här grupperna så framstår de inte som riddare utan snarare som förtryckare, det vill säga tvärt emot den bild de vill ha av sig själva. Polisens förhållningsätt till romerna kan beskrivas som infekterat och särskilt laddat. Här sätts polisernas annars ofta antirasistiska markeringar åt sidan och man finner olika sätt att rättfärdiga ett avståndstagande mot romerna som kategori.
Daniel Görtz disputerarade 29 september med avhandlingen Etnifierade polispraktiker. Hur etnicitet görs i polisers vardag.
Kontaktinformation
Daniel Görtz, daniel.gortz@soc.lu.se eller 0707796264
Niklas Westerberg, universitetslektor i sociologi, får knappt 1,7 miljoner kronor av Forte för sitt forskningsprojekt ”Vi aspergare har lyckats hitta vår identitet i vår diagnos och nu tar man bort den – Sociologiska perspektiv på tillhörighet, ensamhet och psykisk ohälsa i ett diagnostiskt landskap i förändring”.
Aspergers syndrom försvinner som egen diagnos för att istället ingå i diagnosen autismspektrumsyndrom. Diagnosen asperger introducerades så sent som 1994, den blev snabbt medialt exponerad och många diagnostiserades med hjälp av den.
Niklas Westerberg, som är intresserad av medicinsk sociologi, ska studera hur diagnosändringen förändrar villkoren för de som har asperger. Han ställer frågor som: Vad händer med dem som har skapat identitet med diagnosen? Hur ska man förstå sitt lidande när inte diagnosen finns? Hur relaterar man till den nya diagnosen?
– Jag tror att jag fick forskningsmedel eftersom jag får ett unikt tillfälle att studera processen. Diagnosen är ny och har haft snabb medial spridning, nu försvinner diagnosen lika snabbt, detta gör att jag kan studera förändringen i realtid, säger Niklas Westerberg.
Det här är ett av tre forskningsprojekt inom Akademin för hälsa och välfärd, vid Högskolan i Halmstad som tillsammans har beviljats över åtta miljoner kronor i forskningsmedel. Projekten syftar på olika sätt till behovsstyrd forskning för särskilt utsatta grupper.
Kontaktinformation
Niklas Westberg, universitetslektor sociologi, 035- 16 79 78, niklas.westberg@hh.se
Stiftelsen Sävstaholm har beviljat 3,9 miljoner kronor under fyra år för projektet ”Aktiva medborgare med stort självbestämmande?” som syftar till att öka kunskapen om hur gymnasiesärskolan rustar elever för ett vuxenliv som aktiva medborgare med särskilt fokus på självbestämmande.
– Samhället förutsätter aktiva medborgare som gör val och fatta egna beslut. Det gäller allt från vilken elleverantör man ska ha till vilken vårdcentral man ska tillhöra och vem som ska ansvara för det stöd man behöver. Men hur fungerar det för grupper med intellektuell funktionsnedsättning? Vi ska undersöka vad eleverna får med sig från gymnasieutbildningen i form av kunskaper och sociala färdigheter samt hur de förbereds för att så självständigt som möjligt fatta beslut och bestämma över sina egna liv, säger Magnus Tideman, forskningsledare för projektet och professor i handikappvetenskap.
Sammantaget bedöms projektet ge såväl ökad praktisk som teoretisk kunskap och förståelse för gymnasiesärskolans arbete med demokratiuppdraget.
Det här är ett av tre forskningsprojekt inom Akademin för hälsa och välfärd, vid Högskolan i Halmstad som tillsammans har beviljats över åtta miljoner kronor i forskningsmedel. Projekten syftar på olika sätt till behovsstyrd forskning för särskilt utsatta grupper.
– Det är naturligtvis mycket glädjande för de forskare som under lång tid har arbetat målmedvetet med ansökningsskrivande. Samtidigt, och vid sidan om andra externa forskningsmedel vi har fått under senare tid, ger de nya projekten ökad stabilitet åt våra profilerade områden på akademin.
– Utifrån min utgångspunkt ger dessa framgångar stadga åt våra ambitioner att bygga kompletta akademiska miljöer, säger Anders Nelson, akademichef.
Kontaktinformation
Magnus Tideman, professor handikappvetenskap, 035-16 71 81 magnus.tideman@hh.se
Projektet genomförs i samarbete med företagen Eleiko Exceed Performence, leverantör av gym- och träningsredskap, och Rantzows Sport, som tillhandahåller sportutrustning till idrottshallar.
Faktum är att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har sämre hälsotillstånd än andra barn utan nedsättning. Det finns därför ett uttryckt behov från företag som förser skolor med idrottsutrustning att utveckla redskap som inkluderar alla i samband med klassundervisningen i idrott och hälsa.
– Barnens röster är viktiga! Genom att involvera barnen i att bedöma och utveckla produkter som är avsedda att användas i skolan kommer vi att kunna ta fram bättre och mer ändamålsenliga produkter, berättar Lars Kristén, forskningsledare i projektet och universitetslektor i pedagogik.
Kontaktinformation
Lars Kristén, universitetslektor pedagogik, 035-16 72 15, lars.kristen@hh.se
– Vid Högskolan i Gävle bedrivs forskning om beslutsfattande ur ett brett perspektiv. Till exempel utvecklas modeller för intresseavvägningar och det studeras hur beslutsfattande regleras av juridiska och andra normer, säger Ulla Ahonen-Jonnarth, universitetslektor datavetenskap.
Det nya projektet finansieras inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Projektet ska bland annat kartlägga hur begreppet samhällsnytta hanteras i tillståndsprocessen kring ny vindkraft.
Tydligare tillståndsprövningar
Tillståndsprövning är ett komplext beslutsproblem där den sammanantagna samhällsnyttan ska vägas mot den sammantagna kostnaden, som exempelvis negativ inverkan på lokal miljö.
Forskargruppen ska nu utveckla beslutsstödsmodeller för tillståndsprövning och etablering av vindkraft. Modeller där beslutsproceduren blir systematisk och begriplig för alla parter.
– Energimyndigheten och Naturvårdsverket bedömde att frågeställningen är angelägen, att vår projektplan har bra kvalité och att forskargruppen har hög kompetens. Målet är att processen med tillståndsprövningar blir tydligare och mer transparent.
Förstärkt forskningsanknytning
– Vi får nu en möjlighet att visa hur den forskning som bedrivs inom ämnesgruppen kan användas för att studera aktuella samhälleliga frågeställningar. Det praktiska fall vi kommer i kontakt med inom ramen för projektet kan vi sedan använda som exempel i undervisningen och på så sätt kan forskningsanknytningen förstärkas ytterligare.
Kontaktinformation
Ulla Ahonen-Jonnarth, universitetslektor i datavetenskap vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 89 79 E-post: ulla.ahonen-jonnarth@hig.se
Klimatberäkningar av måltider är till nytta för alla aktörer som arbetar inom offentliga måltider och även för miljöstrateger och politiker som en grund för klimatmål och miljökommunikation.
Maten står för en fjärdedel av klimatpåverkan från vår totala konsumtion. Den offentliga sektorn serverar tre miljoner måltider varje dag. Med medvetna råvaruval i menyerna är potentialen för klimatförbättringar stor, enligt Britta Florén, projektledare och expert på livscykelanalyser (LCA) av mat på SP.
– Klimatmedvetna råvaruval går väl i linje med Livsmedelsverkets aktuella kostråd. De visar tydligt att råden för miljö och hälsa oftast går hand i hand, säger hon.
Utgångspunkten är en unik klimatdatabas av livsmedel som baseras på miljökartläggande livscykelanalyser av livsmedel. Den är sammanställd av experter och forskare på SPs enhet Food and Bioscience.
Projektet blev möjligt genom finansiering av Västra Götalandsregionen samt en rad organisationer inom offentliga måltider, och har genomförts i nära samarbete med Foodit, Aivo och Mashie som utvecklat en klimatmodul baserad på klimatdatabasen i sina kostdatasystem.
– Vi hoppas att klimatdatabasen tillsammans med framtagna verktyg ska göra stor nytta i samhället och göra det lättare för många att välja rätt, säger Britta Florén.
Klimatdatabasen skapar nya möjligheter även för andra aktörer i livsmedelskedjan som ser behov av att beräkna klimatpåverkan från nya livsmedelsprodukter, sitt livsmedelssortiment eller i ett bredare forskningssammanhang.
Västmanlands läns landsting, Region Skåne, Landstinget i Sörmland, Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen, Sodexo, Göteborgs kommun, Härryda kommun, Norrköpings kommun, Borås kommun, Eskilstuna kommun, Umeå kommun och Huddinge kommun har deltagit i arbetet.
Kontaktinformation
Britta Florén, SP, britta.floren@sp.se, tel 010-516 66 66 eller Thomas Angervall, SP, thomas.angervall@sp.se , tel 010-516 66 74
Studien har letts av SLU-professorn Örjan Carlborg, och resultaten publicerades nyligen i tidskriften Genome Biology. Man har länge försökt förstå vad det är för mekanismer som gör att arter kan anpassa sig till att leva i nya miljöer. Denna kunskap är viktig för att, till exempel, förutsäga möjliga effekter på växt och djurliv av de pågående klimatförändringarna, eller vilka möjligheter vi har att anpassa kulturväxter och husdjur till nya och mer utmanande produktionsmiljöer.
I studien visar Örjan Carlborg och hans forskarkollegor att populationer som har ansamlat mutationer, det vill säga har en stor genetisk variation, innan miljön förändras har större möjligheter att snabbt anpassa sig till nya miljöer.
I studien har forskarna utnyttjat en unik hönspopulation som är framavlad i USA. Paul Siegel, en av medförfattarna till artikeln, har sedan 1957 studerat de biologiska effekterna av att, genom avel, förändra kroppsvikten hos höns. Han började försöket med en enhetlig grupp av hönor och har nu under nästan 60 år jobbat för att avla fram så stora och så små hönor som möjligt utifrån denna ursprungspopulation.
I dag väger de hönor som selekterats fram för att bli stora mer än femton gånger så mycket som de som valts ut för att bli små. Om man jämför storleken på dagens hönor med de som fanns i ursprungspopulationen är alla i linjen med små hönor mindre än den minsta, och alla i den stora större än den största, som fanns i ursprungspopulationen.
– Skillnaderna mellan de stora och de små hönorna beror på att genuppsättningen i respektive grupp snabbt har anpassats för ökad respektive minskad storlek, säger Örjan Carlborg, som tillsammans med Paul Siegel vid Virginia Tech i USA har initierat de genetiska studierna på hönslinjerna.
Tidigare arbeten har visat att det är mutationer i många gener som har bidragit till att hönsen idag skiljer sig så markant i storlek.
– Det vi nu har kunnat visa är att de mutationer som redan fanns innan aveln påbörjades har varit centrala för att hönsen skulle kunna anpassa sin storlek så mycket bortom den storleksvariation man kunde se i ursprungspopulationen, förklarar Zheya Sheng, SLU, som har analyserat data från de studerade hönsen.
Dessa resultat visar hur viktigt det är för en population att bära på ett stort antal mutationer redan innan dess livsmiljö förändras, för att snabbt kunna anpassa sig genom att utveckla egenskaper som inte kan observeras i populationen idag.
Man har länge trott att sådana befintliga mutationer skulle kunna vara viktiga, men det har varit svårt att påvisa hur stort deras bidrag har varit, eftersom deras effekter varit sammanblandade med bidraget från nya mutationer som uppkommit under selektionen.
– Genom vårt unika experimentella upplägg har vi här kunnat separera effekter från befintliga och nya mutationer, och därigenom kunnat visa att bidraget från existerande genetisk variation kan vara betydande även i fall där ursprungspopulationen inte uppvisar så stor variation för den selekterade egenskapen, fortsätter Örjan Carlborg.
Denna insikt bidrar till en bättre förståelse av de mekanismer som ligger bakom både naturligt urval och avel respektive växtförädling. Därigenom har vi nu bättre möjligheter att förstå hur tama och vilda arter kan förväntas hantera till exempel snabba klimatförändringar eller ändrade produktionsförhållanden inom lantbruket.
Artikeln
Standing genetic variation as a major contributor to adaptation in the Virginia chicken lines selection experiment. Zheya Sheng, Mats E. Pettersson, Christa F. Honaker, Paul B. Siegel & Örjan Carlborg. Genome Biology 2015, 16:219 doi:10.1186/s13059-015-0785-z
Kontaktinformation
Örjan Carlborg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU 018-67 20 01, 076-210 91 14, orjan.carlborg@slu.se http://www.slu.se/orjan-carlborg
Forskningen vid Örebro universitet har fått 9,6 miljoner kronor av KK-stiftelsen för ett 4-årigt projekt med målet att skapa förutsättningar för att individualisera behandlingen hos patienter med irritabel tarm (IBS).
Örebroforskningen som fick KK-pengar är knuten till en redan etablerad forskningsprofil vid universitetet: NGBI – Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre.
– Det är ett högriskprojekt men om vi lyckas blir det ett genombrott och vi kan då behandla patienter utifrån orsaken till problemet, istället för att som idag låta symptomen styra behandlingen. Det är bra för patienterna och det spar pengar, säger Robert Brummer, projektledare och professor i medicin.
Under de två första projektåren ska tekniken finslipas och patienterna undersökas. Under tiden kartlägger forskarna av samspelat emellan tarmarna och hjärnan för att utveckla metoder för individuella behandlingar. Grunden finns i den forskning som pågår inom NGBI.
– Målet är att presenterar en enkel modell för diagnos som matchar individen. Steget efter projektslutet är en större studie för att prova resultaten och visa att allt fungerar, säger Robert Brummer.
Samarbetet med företagen i detta projekt handlar om utveckla nya behandlingar som kost, tekniska hjälpmedel och terapier, till exempel KBT.Robert Brummer pekar ut kosten som särskilt intressant.
KK-stiftelsens Synergi-projekt bygger på att de medverkande företagen skjuter till lika mycket pengar som KK-stiftelsen, eftersom de har ett intresse av nya sätt att i framtiden tjäna pengar.
Företagen i riskanalysprojektet är Structor, Detectum, Miljöteknik och forskning, Remedy by Sweden och Ekokem (fd Sakab).
Företagen i IBS-projektet är GE Healthcare, Chr Hansen Sweden, Lantmännen och Corpus Data & Image Analysis. Region Örebro Län är också en partner.
Kontaktinformation
Robert Brummer, robert.brummer@oru.se, 019-30 37 31, 073-842 66 00
Forskarlaget från Örebro universitet har fått 14,4 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att arbeta fram konkreta metoder för riskanalyser, tillsammans med en rad företag.
– Idag går det att mäta förekomsten av kemikalier i naturen på ett otroligt bra sätt. Men att man kan hitta kemikalierna betyder inte att det finns en risk. Vårt mål är att ta reda på hur stor risken är för skada – och hitta metoder som kan användas på olika platser, berättar projektledaren Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Projektet täcker in organiska och oorganiska ämnen samt mikrober. Vid sidan av Per-Erik Olsson leds olika delprojekt av Stefan Karlsson, professor i kemi, och Jana Jass, professor i biologi, båda vid Örebro universitet.
Forskningen och utvecklingen av bättre riskanalyser av kemikalier sker i samarbete med en rad företag. KK-stiftelsen stöttar denna typ av partnerskap mellan universitet och näringsliv med sitt ”Synergiprogram”. Det mer långtgående målet för projektet med riskanalys är att lägga grunden för en framtida forskningsprofil. En god förutsättning är den vetenskapliga kombinationen som finns i Örebro enligt Per-Erik Olsson.
Kontaktinformation
Per-Erik Olsson. per-erik.olosson@oru.se. tel: 019- 30 12 44
Nya data på organiserat våld som UCDP publicerar idag stärker bilden att 2014 var ett våldsamt år – det blodigaste på två årtionden.
Sammanlagt i alla tre typer av organiserat våld dödades långt över 100 000 människor under 2014, vilket är den högsta siffran på 20 år. Inte sedan 1994, då folkmordet i Rwanda ägde rum, har antalet döda varit högre.
I den nya rapporten presenterar UCDP för första gången data på alla tre kategorierna våld, konflikter som involverar stater, konflikter mellan icke-statliga grupper, samt ensidigt våld mot civila, för kvartsseklet 1989-2014.
– Under de senaste fem åren har vi sett en dramatisk ökning i organiserat våld, speciellt i Mellanöstern, säger Therése Pettersson, projektledare på UCDP.
Om den här trenden fortsätter kommer en redan allvarlig situation snabbt att förvärras. Å andra sidan ligger dagens våldsnivå fortfarande mycket lägre än under 1994, för att inte tala om i jämförelse med de stora antal dödsoffer som fullskaliga krig och folkmord orsakade under 1900-talet, påpekar hon.
Det finns stora regionala skillnader i vart våldet äger rum. De höga siffrorna som programmet rapporterar för 2014 är till stor del en avspegling av det som nu händer i Mellanöstern, med konflikterna i Syrien och Irak som främsta exempel.
Sett över hela perioden 1989-2014 är det dock Afrika som har varit hårdast drabbat. Trots en oroande utveckling i norra Nigeria är Afrika mycket mer fredligt nu än det var under 1990-talet. Och det är tydligt att de flesta delar av världen har sett minskade våldsnivåer under perioden efter kalla krigets slut.
I Nord- och Sydamerika och Ostasien pekar trenden obestridligen mot färre antal döda i organiserat våld medan bilden i Europa och Sydasien är mer varierad, med framsteg i vissa regioner och bakslag i andra.
– Samtidigt som det är nödvändigt att uppmärksamma de senaste årens negativa utveckling och den kraftigt förvärrade situationen i exempelvis Syrien-Irak och Nigeria måste vi också komma ihåg att världen trots allt är mycket fredligare än den var under världskrigen och kalla kriget, säger professor Erik Melander, ledare för UCDP.
Det är viktigt att vi fortsätter att analysera vilka faktorer som har bidragit till denna positiva utveckling för att kunna främja fred i framtiden.
Informationen som använts för denna rapport finns tillgänglig på UCDP:s hemsida
Kontaktinformation
herése Pettersson, tel: +4670-6496491, e-mail: therese.pettersson@pcr.uu.se Professor Erik Melander, tel: +4670-471 61 07, e-mail: erik.melander@pcr.uu.se
För att utforma en ekonomisk politik som ökar välfärden och minskar fattigdomen måste vi förstå individernas konsumtionsval. Angus Deaton har mer än någon annan bidragit till en sådan förståelse. Genom att belysa sambanden mellan de enskilda individernas val och utfallen för hela samhället har hans arbeten hjälpt till att stöpa om forskningen inom mikroekonomi, makroekonomi och utvecklingsekonomi.
Deatons prisbelönta forskning handlar om tre centrala frågor:
Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor? Svaret på frågan är inte bara nödvändigt för att förklara och förutspå olika konsumtionsmönster. Det behövs också för att utvärdera hur olika reformer, som ändringar i skatter och avgifter, påverkar välfärden för olika grupper i samhället.
I sina tidiga arbeten från åren kring 1980 utvecklade Deaton det Nästan Ideala Efterfrågesystemet – en flexibel men ändå enkel modell för att analysera hur konsumtionen av varje vara beror på priset på alla varor och på individernas inkomster. Systemet och dess senare modifikationer är idag standardverktyg inom såväl akademisk forskning som praktisk granskning av politik.
Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras, och hur mycket sparas? För att klarlägga konjunkturutveckling och kapitalbildning måste man förstå hur inkomster och konsumtion samvarierar över tiden.
Under åren kring 1990 visade Deaton att gängse teorier inte kunde förklara verklighetens samband om man utgick från samhällets totala konsumtion och totala inkomst. I stället borde man summera hur enskilda individer anpassar sin konsumtion till sina egna inkomster, vilka fluktuerar helt annorlunda än samhällets totala inkomst.
Denna forskning klargjorde varför analys av individdata är en nyckel till att reda ut observerade mönster i aggregerade data, en insikt som sedan dess blivit allmänt accepterad i modern makroekonomisk forskning.
Hur kan vi på bästa sätt mäta och analysera välfärd och fattigdom? Under de senaste decennierna har Deaton visat hur data för enskilda hushålls konsumtion kan användas för att klarlägga mekanismerna bakom ekonomisk utveckling. Han har upptäckt viktiga fallgropar när man jämför graden av fattigdom – över tiden och mellan länder.
Han har också gett prov på hur en finurlig användning av hushållsdata kan belysa konkreta frågor, som sambanden mellan inkomst och kaloriintag och förekomsten av könsdiskriminering inom familjen. Deatons tonvikt på hushållsdata har bidragit till att omforma utvecklingsekonomin, från ett teoretiskt forskningsområde baserat på aggregerade data till ett empiriskt område baserat på detaljerade individuella data.
Angus Deaton, brittisk och amerikansk medborgare. Född 1945 (69 år) i Edinburgh, Storbritannien. Fil.dr 1974 vid University of Cambridge, Storbritannien. Professor of Economics and International Affairs, Princeton University, NJ, USA, sedan 1983.
Läs mer om Angus Deatons forskning på nobelprize.org
Kontaktinformation
ans Reuterskiöld, pressansvarig, 08-673 95 44, 070-673 96 50, hans.reuterskiold@kva.se Jakob Svensson, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 08-16 30 60, 070-177 67 17, jakob.svensson@iies.su.se
Genom att sätta verkliga människor i vanliga bilar och låta dem köra runt i Göteborg samtidigt som de pratar med varandra har Jessica Villing rett ut hur samspelet mellan föraren och bilens inbyggda dialogsystem, till exempel navigationssystemet, kan förbättras för att minska den kognitiva belastningen hos föraren och därmed öka säkerheten i trafiken.
Liknande experiment genomförs vanligtvis i simulatorer, där förare ges matematiska problem att lösa samtidigt som de kör. Men eftersom det inte går till på det viset i verkligheten sökte Jessica Villing svar på hur ett verkligt samtal med en passagerare påverkar oss när vi kör bil.
‒ Vi människor är duktiga på att läsa av den vi pratar med, och att titta på hur både passagerare och förare agerar är därför en exemplarisk förebild för framtidens dialogsystem, säger hon.
Projektet Dico (latin för Jag talar) är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Volvo, Telia Sonera och Veridict. Jessica Villing har i sin forskning tittat specifikt på hur Dico ska bli medveten om och förstå den kognitiva belastning som en förare utsätts för under färd. Samt om belastningen beror på köruppgiften eller något annat, till exempel interaktionen med själva systemet.
– Teorin som jag lägger fram är att man ska kunna föra en dialog med bilen som om den vore en medpassagerare som ser samma saker som du, och därför kan ta hänsyn till yttre omständigheter när den kommunicerar. Till exempel hålla tyst om föraren blir uppenbart stressad av tät trafik, lägga märke till när det är lämpligt att prata eller om det är läge att avvakta med instruktioner.
De system som finns i dag är inte medvetna om hur trafiksituationen ser ut, utan fortsätter dialogen även om föraren inte är redo för det. Navigationsinstruktioner kommer med ett visst intervall men borde kanske istället komma när föraren behöver informationen, vilket kan variera både beroende på trafiksituationen och föraren själv.
‒ Du ska inte behöva koncentrera dig på något annat än körningen när du kör, säger Jessica Villing, som själv brukar stänga av ljudet på navigeringssystemet i sin bil eftersom hon tycker att det ofta stör.
‒ Det bästa vore ju tvärtom, att kunna stänga av bilden och bara lyssna till ljudet, om interaktionen känns naturlig och informationen kommer när du är redo att lyssna. Förhoppningen är att Jessica Villings avhandling ska kunna fungera som underlag när det kommer till att förbättra röststyrningen i våra bilar samt göra den säkrare att använda och dessutom mer intuitiv.
– Dels så att bilförare faktiskt vill använda systemet och känna att de har nytta av det, istället för att distraheras av att behöva trycka på knappar och titta på en skärm. Dels att ett säkerhetsmedvetet system som detta ska leda till färre olyckor, säger Jessica Villing.
Avhandlingen
Towards Dialogue Strategies for Cognitive Workload Management Tid och plats för disputation: torsdag 15 oktober 2015, kl. 13 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6 Fakultetsopponent: Professor Andrew Kun University of New Hampshire Avhandlingen kan beställas från Jessica Villing, e-post: jessica.villing@gu.se
Kontaktinformation
Jessica Villing, telefon: +13367405376, e-post: jessica@ling.gu.se
– Att häst och ryttare passar bra ihop är viktigt för hästens välfärd, för ryttarens säkerhet och för bra prestation, konstaterar Malin Axel-Nilsson. Syftet med avhandlingens tre olika studier var att undersöka hur kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament påverkar samspelet dem emellan, och hur detta kan mätas.
Självklart har även ryttarens förmåga och förväntningar stor betydelse för att matchningen ska fungera. Malin Axel-Nilsson vill med sin forskning även bidra till utvecklingen av praktiska metoder och verktyg som kan vara oerfarna ryttare till hjälp när de ska välja rätt typ av häst.
– Vi vet idag egentligen ganska lite om vilken typ av ryttare som passar bäst ihop med olika typer av hästar. Det är därför viktigt att utveckla och fördjupa kunskapen om vad som främjar ett gott samspel mellan häst och ryttare, säger hon.
Stort intresse för enkät om hästens temperament
Arbetet inleddes med en webbaserad enkät som riktade sig till hästägare inom olika kategorier. 2 800 personer, merparten hobbyryttare, besvarade de 47 frågorna som ingick i enkäten. Det innebar ett mycket omfattande material att bearbeta och arbetet var inte helt enkelt.
– Den största svårigheten var att befinna sig i gränslandet mellan hästmänniskor och forskare, bland annat när det gällde att beskriva vissa beteenden hos hästarna. Det saknas i nuläget en norm för hur man beskriver hästars egenskaper så att det både blir begripligt för ryttare och hästägare och samtidigt tillräckligt exakt för mig som forskare.
Enkätens fokus var att ta reda på vilka temperaments- eller beteendeegenskaper hos hästar som ryttare tycker är viktiga. Enligt de som besvarade enkäten innebär ett bra temperament bland annat att hästen ska vara pigg och framåt, tillgiven och lättlärd, samt lätt att ta med till främmande miljöer. Särskilt äldre ryttare, främst inom dressyr, värderar ett bra temperament hos hästen högre än vad yngre ryttare gör.
Den hästavel som numera bedrivs har resulterat i mer ädla och livliga hästar än de som förr användes inom till exempel inom militärens verksamhet. Dagens hästar passar bättre för den moderna ridsporten, men i vissa fall kräver de också mer erfarna ryttare, vilket inte alltid märks vid försäljningstillfället.
– Tyvärr händer det ibland att ryttare köper hästar som de inte alls passar ihop med. De flesta har en dröm om vad hästen ska kunna prestera inom till exempel hoppning, som i vissa fall inte går att realisera. Alla felköp drabbar till slut hästen och det är olyckligt, säger Malin Axel-Nilsson.
Hon betonar vikten av att sätta upp realistiska mål vid hästköp och att ta hjälp av tränare och andra kunniga personer som kan ge en mer objektiv syn. Kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament spelar en viktig roll för om samspelet blir bra eller dåligt.
Hästarnas reaktioner mättes
Hur kan man då mäta hästens temperament? I den andra delstudien använde sig Malin Axel-Nilsson av olika beteendetester för att dela in hästar i olika temperamentskategorier. Studien gjordes på riksanläggningen Flyinges skolhästar i Skåne. Hästarna filmades och deras hjärtfrekvens mättes i en rad olika situationer, till exempel att bli lämnad ensam på okänd plats, ledas över en träbro eller utsättas för ett uppspänt paraply som hängde från taket i ett ridhus. ‘
– Trots att dessa erfarna skolhästar tränades, utfodrades och hölls på ett likartat sätt såg vi tydliga individuella skillnader i deras reaktioner. Vi delade upp de 16 hästarna i fyra olika grupper utifrån temperament och kunde konstatera att vissa av hästarna var relativt lätthanterliga medan andra blev både mer explosiva och negativt påverkade av testerna. I den sista studien inkluderades även ryttare med olika personlighetsprofil som fick hantera och rida Flyinges skolhästar.
Testerna som gjordes var vetenskapligt utformade och skulle likna situationer som kan uppstå när man provrider en häst första gången.
– Resultaten visade att både hästarnas temperament och ryttarnas personlighet påverkade hur bra de passade för varandra. Vi kunde tydligt mäta att ryttarna fick en mer positiv upplevelse tillsammans med vissa typer av hästar än med andra. Det blev en bättre matchning helt enkelt, konstaterar Malin Axel-Nilsson.
Malin Axel-Nilsson, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, presenterar sin avhandling The match between horse and rider fredag 16 oktober 2015 k 13.15 i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, Ulls väg 26, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr Hayley Randle, Department of Equitation Science, Duchy College, Callington, Storbritannien.
Kontaktinformation
Malin Axel-Nilsson 018-672158, malin.axel-nilsson@slu.se
– Jag har hittat sätt att förbehandla både skogsavfall, halm och ull så att det kan rötas och producera upp till tjugo gånger mer biogas, säger Maryam M Kabir.
På samma tid och med samma mängd avfall kan vi alltså få fram väldigt mycket mer biogas. Jag är nöjd med mina resultat och vill nu överföra dem så att de kan användas i industriell skala. I sina undersökningar har hon använt skogsavfall och halm från trakten kring Borås, där hennes forskning bedrivs.
Hon har malt ner avfallet och förbehandlat det genom att dränka in det i en vätska där en miljövänlig kemikalie (ett lösningsmedel för cellulosa, NMMO) ska göra avfallet mer lättnedbrytbart. Försöken har gjorts i olika temperatur och med olika mängd av kemikalien.
– Jag analyserade hur strukturen i avfallet förändrades och försökte hitta när det var som bäst processade för att biogasbakterien senare effektivt skulle kunna bryta ned den, säger hon.
Skogsavfall är en billig råvara
Bakom forskningen ligger ett stort intresse för miljön, som Maryam M Kabir har haft med sig länge. I hemlandet Iran har hon bland annat studerat kemi och elkraftsproduktion. Hon började studera i Sverige efter att ha hört talas om möjligheterna att fördjupa sig och lära mer om förnyelsebara energikällor och nya tekniker vid just Högskolan i Borås.
– Det finns så mycket skog och skogsavfall i Sverige, så det är en ganska billig råvara som är bra att använda, säger Maryam M Kabir. Jag vill gärna hitta vägar för att i industriell skala kunna skapa förnyelsebara biobränslen till lågt pris. När det fungerar slipper vi vårt beroende av fossila bränslen, och då kan växthuseffekten minska så att vi får bättre miljö.
Hon har också studerat hur ull kan förbehandlas för att bli mer lättnedbrytbart för biogasproduktion. Ullen fick hon från spill från ett lokalt textilföretag och hon räknar med att textilspill av ull också är en råvara som går att få tag på till ett relativt lågt pris.
Början på något stort
Biogas är ett mycket användbart energislag, som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Det används för el och uppvärmning i många länder, även i liten skala med pyttesmå anläggningar för en eller några familjer i taget. Men i Sverige har biogas sitt största användningsområde som bilbränsle. Hon berättar att hon har valt förbehandlingsprocesser som också ska vara ekonomiskt hållbara för att hennes metoder ska kunna bli lönsamma och på sikt fungera i industriell produktion. Men det är mycket som måste vägas in i beräkningarna och finslipas innan de resultat hon har kan användas i så stor skala.
– Min forskning är en början, och här finns metoder som kan gynna oss både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vi producerar ju avfall varenda dag. Om vi använder det till något bra kan det göra vår miljö bättre, bidra till att nya jobb skapas och vara ekonomiskt lönsamt.
Avhandling
Bioprocessing of Recalcitrant Substrates for Biogas Production Huvudhandledare: biträdande professor Ilona Sárvári Horváth, Högskolan i Borås Disputation: 9 oktober, Högskolan i Borås
Kontaktinformation
Maryam M Kabir, e-post: maryam.kabir@hb.se, telefon: 033-435 4855
