Vår kropp är rustad för att hantera vardaglig stress, det vill säga stress som är kortvarig. Däremot kan ett kraftigt och långvarigt stresspåslag påverka vår kropp och vårt immunförsvar negativt. Immunförsvaret som har till uppgift att skydda oss mot bakterier och virus finns även involverat vid en rad vanliga sjukdomar hos barn och ungdomar.

Flera medicinska studier har visat att immunologiska sjukdomar, till exempel barndiabetes och glutenintolerans, kan orsaka svår belastning och till och med psykisk stress hos såväl det sjuka barnet som hos barnets närmaste omgivning.

Däremot visar professor Faresjös granskning av medicinska vetenskapliga artiklar att det finns alltför få studier som hittills har studerat om svår psykisk stress hos barn och ungdomar i sig kan leda till sjukdomar som barndiabetes, glutenintolerans och ledgångsreumatism.

Professor Faresjö har tillsammans med forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping och Hälsouniversitet i Linköping tidigare visat att en hög stressnivå i familjen kan påverka barnets immunförsvar. Detta är en av få studier som hittills har kunnat visa att en hög stressnivå påverkar immunförsvaret negativt, det vill säga att immunförsvaret inte är lika motståndskraftigt när kroppen utsätts för en hög stressnivå.

Faresjö och hennes kollegor vid Hälsohögskolan arbetar nu intensivt vidare med att studera om negativa upplevelser under barndomen och händelser som skett nyligen i livet kan leda till negativ påverkan på kroppen och immunförsvaret. Forskningen kommer förhoppningsvis att öka vår kunskap om hur psykisk stress påverkar hälsan hos barn och ungdomar.

Artikeln “The link between psychological stress and autoimmune response in children” publiceras i tidskriften Critical Reviews in Immunology (2015, DOI: 10.1615/CritRevImmunol.2015013255).

Kontaktinformation
Maria Faresjö, professor i Biomedicinsk laboratorievetenskap Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping E-post: maria.faresjo@hhj.hj.se Mobiltelefon: 0709- 79 70 31

Kan förlusten av biologisk mångfald hejdas om man synliggör dess ekonomiska värde? I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar forskare att bland de många tusen arter bin som finns i världen, är endast några få arter ekonomiskt viktiga för jordbruket.

De vanligaste pollinatörerna av grödor kan gynnas genom relativt enkla åtgärder i jordbrukslandskapet, åtgärder som dock inte räcker för att bevara mer sällsynta arter.

– Biologisk mångfald är nödvändigt för många funktioner i ekosystemen, men den här studien visar att enbart några få arter är ekonomiskt viktiga för jordbruket. Därför är begreppet ekosystemtjänster inte tillräckligt i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Vi måste också fokusera på bevarandet av de sällsynta arterna, bland annat av etiska skäl, säger professor Henrik Smith vid Lunds universitet.

Bin från fem världsdelar
I den studie som nu har presenterats i Nature Communications kombinerades data från mer än nittio studier av vilda bin från fem olika världsdelar. Från Sverige har forskare från SLU och Lunds universitet deltagit i arbetet.

Maj Rundlöf, också hon forskare vid Lunds universitet, beskriver studien som en viktig pusselbit för att synliggöra de målkonflikter som ibland finns mellan bevarandet av den biologiska mångfalden och begreppet ekosystemtjänster.

– Även om de flesta arter av vilda bin inte ger oss direkt ekonomisk avkastning idag kan de få betydelse i ett framtida förändrat jordbrukslandskap. Vem kan idag tro att den sällsynta klöverhumlan en gång var en viktig pollinatör av jordbruksgrödor – vem vet därför vilka arter som är viktiga i framtiden, säger Maj Rundlöf.

Fakta
I Sverige finns det nästan 300 biarter, varav ungefär en tredjedel är hotade och de har därför rödlistats. Orsaker är bland annat brist på boplatser och blommor i jordbrukslandskapet på grund av förslut av naturbetesmarker, hårt betestryck, tidig slåtter och användning av växtskyddsmedel. Vid Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska Institutionen vid Lunds universitet pågår flera projekt om bin, pollinering och ekosystemtjänster.

Artikeln i Nature Communications: Delivery of crop pollination services is an insufficient argument for wild pollinator conservation

Kontaktinformation
Henrik Smith, professor Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska institutionen, Lunds universitet, henrik.smith@biol.lu.se, 070-9782056 Maj Rundlöf, forskare Biologiska institutionen, Lunds universitet, maj.rundlof@biol.lu.se, 070-9298524

– Vi vet en hel del om vad som leder till ohälsa och sjukdom i arbetslivet. Men vi vet däremot inte mycket om vad som främjar hälsa och arbetsglädje, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

I sin doktorsavhandling har hon därför undersökt hur olika sätt att organisera arbete påverkar upplevelser av ”flow” i arbetslivet. Med flow menas att man i sitt arbete känner hög grad av motivation, absorption, arbetslust och glädje.

Fyratusen anställda på tio olika arbetsplatser – däribland tillväxtindustri, vård, omsorg och myndigheter – har svarat på enkätfrågor om arbetsrelaterad flow, hur de upplever krav och kontroll i arbetet, liksom det sociala klimatet, och hur deras arbete är organiserat. Resultaten visar vikten av att medarbetare får vara med och bestämma om hur arbetsuppgifter ska utföras, att de får använda sina färdigheter och har möjlighet att lära sig nya. Det är viktigt för både hälsa och prestation.

Uppleva flow
– Människor kan uppleva flow när de får använda en hög grad av sina färdigheter i utmanande situationer. Det spelar ingen roll vilket yrke det handlar om. Men balansen måste finnas. Utmanande uppgifter där man inte har tillräckliga färdigheter kan ge stress och ångest. Och vice versa. Om man har färdigheterna men inte tillräckligt utmanande arbetsuppgifter kan det leda till tristess och minskat engagemang, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Avhandlingen lyfter även fram betydelsen av det sociala klimatet med exempelvis tillit i arbetsgruppen, goda möjligheter att samarbeta och högt i tak för att tänka nytt. Genom att organisera arbetet på ett sätt som möjliggör ett sådant klimat sprids idéer inom organisationen vilket i sin tur utvecklar verksamheten.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl har även studerat hur så kallad lean production påverkar jobbet. Lean är ett allt vanligare sätt att organisera arbete på. Det handlar om att identifiera vad som är av värde i arbetsprocessen och vad som inte är det, och därför kan tas bort. Resultaten i avhandlingen visar att gemensamma analyser av arbetsprocessen kan leda till nytänkande framför allt bland anställda med ett lågt eget beslutsutrymme.

– Analyserna kan göra att man gemensamt tänker nytt och hittar nya arbetssätt i jobbet.

Lean kan begränsa
När beslutsutrymmet hos de anställda är högt, däremot, så är lean inte lika effektivt.

– Då kan det istället ses som något som begränsar, att man måste tänka fyrkantigt och göra på ett speciellt sätt, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl disputerade vid Institutionen för medicin och hälsa den 4 maj.

Avhandlingen heter Live long and prosper: Health-promoting conditions at work.

Kontaktinformation
Anna-Carin Fagerlind, anna-carin.fagerlind.stahl@liu.se, tel: 013-284443

– Listan är inte komplett, men tar upp några av de viktigaste trenderna i den pågående förändringen av medielandskapet. Trender som kan få stor betydelse för hur medieföretag väljer att arbeta framöver, säger Malin Picha Edwardsson, filosofie doktor i medieteknik på KTH och den som utfört forskningen.

Så här ser listan ut, utan inbördes rangordning och delvis utan den detaljerade beskrivning som återfinns i avhandlingen.

Datorn, mobilen, surfplattan och andra elektroniska enheter som används för konsumtion av digitalt medieinnehåll har en betydande påverkan på miljön, och den väntas inte minska i framtiden i takt med att utbudet på elektroniska prylar och digitalt innehåll ökar i framtiden samtidigt om naturens resurser minskar. Följden blir att det ställs högre krav på oss att producera, distribuera och konsumera digitala medier på ett hållbart sätt.

Följande parametrar är viktiga när man diskuterar mediekonsumtion i förhållande till miljö och hållbarhet i samhället i stort:

Sammanfattningsvis är miljöpåverkan från medieproduktion och konsumtion till stor del kopplat till elektroniska enheter, resor, transporter, energianvändning och avfallshantering. Det handlar inte enbart om den totala mängden, utan också om hur enheterna är tillverkade och används, hur resor och transporter går till, vilken typ av energi som används och hur avfallshanteringen går till. Det är här man kan skapa både miljövinster och ekonomiska besparingar med ökad medvetenhet.

Kontaktinformation
För mer information kring avhandlingen, kontakta Malin Picha Edwardsson på 070 – 99 22 279 eller picha@kth.se.

I studien, genomförd av Åsa Cater vid Örebro universitet på uppdrag av Socialstyrelsen, har 2 500 unga vuxna mellan 20-24 år fått svara på frågor kring sin uppväxt. Målet var att ta reda på hur många som drabbas av fysiska, verbala eller sexuella övergrepp, försummelse, att bevittna våld eller utsätts för stöld, rån eller bedrägeri. Studien undersöker dessutom vilken hjälp och stöd de fått och deras hälsa i vuxen ålder.

– Människor som är utsatta i unga år lider i högre grad av ångest, posttraumatisk stress och självskador som vuxna. Dessutom hamnar fler av dem i kriminalitet. Bland kvinnor är depression vanligare medan män oftare försöker ta självmord eller får problem med alkohol, berättar Åsa Cater.

Studien visar att det är vanligare att män utsätts för fysiska övergrepp och egendomsbrott eller blir vittne till våldsamma händelser. Kvinnor utsätts i högre grad för verbala kränkningar, sexuella övergett och försummelse i hemmet. Kvinnor är generellt mer utsatta i hemmet och männen i skolan eller i offentliga miljöer.

Mer forskning krävs för att kartlägga och säkerställa omfattningen av barns och ungdomars utsatthet men studien visar att det är vanligt – 92 procent av männen och 88 procent av kvinnorna rapporterar någon form av utsatthet. 28 procent av kvinnorna och 20 procent av männen berättar att de blivit utsatta för tre eller fler former av utsatthet som studien tar upp.

Men det är bara en liten andel av ungdomarna som anmäler det till polisen. Detsamma gäller de barn, som bevittnar fysiskt våld mellan föräldrar – drygt 11 procent av deltagarna i studien. 28 procent svarar att de har varit vittne till kränkande handlingar mellan föräldrar som till exempel hot eller verbala övergrepp. Bara ett fåtal har fått professionellt stöd för att hantera det som hänt.

– Det är mycket ovanligt att våld mellan föräldrar anmäls till polisen. Men 57 procent svarar att de har berättat för någon, oftast en vän, och att de känner ofta att de har fått det stöd och hjälp de behövt, säger Åsa Cater.

– Men det gäller inte för den grupp som faktiskt har anmält till polis eller socialtjänst. Dessutom anger de, som valt att inte berätta för någon, att de inte gjort det för att de inte trott att det skulle innebära en förändring. Därför är det viktigt att stödet är effektivt, lättillgängligt och känt och når ut till utsatta barn.

Att barn och ungdomar berättar om vad de går igenom är viktigt. Barn och ungdomar, som har berättat för någon, mår bättre och lider i mindre grad av depression senare i livet.

– Att förebygga, upptäcka och åtgärda handlingar som innebär våld mot och försummelse av barn är centrala uppgifter för alla verksamheter som möter barn och föräldrar. Skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis måste samverka för att på bästa sätt skydda barn och ungdomar. Vi kommer fortsätta att arbeta för att göra vad vi kan för att åstadkomma bättre bedömningar och bättre insatser, avslutar Åsa Cater.

Läs mer i rapporten: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-6-55

Kontaktinformation
Åsa Cater, Örebro universitet, asa.cater@oru.se, tel 019-303007 eller 0706-760717

De biologiska mekanismerna bakom ett alkoholberoende är fortfarande inte klarlagda. Senare studier framför teorin att alkohol påverkar halterna av dopamin, en signalsubstans som har en central funktion i hjärnans belönings- och vanebildningsprocesser.

Doktoranden Rhona Clarke vid Sahlgrenska akademin har i sin avhandling studerat alkoholens effekter, och de mekanismer som påverkar utvecklingen från ett njutningsbaserat alkoholintag till ett vanemässigt beroende.

I försök på råttor har hon studerat betydelsen av två särskilda receptorer som tycks reglera halterna av dopamin och graden av cellaktivitet, och som är verksamma i de hjärnområden som styr belöning och vanebildning.

– Resultaten tyder på att det åtminstone i råttor finns tydliga, ålderspecifika och regionspecifika skillnader när det gäller alkoholens effekt på cellaktivitet och dopaminsignalering. Vi vet nu också mer om vilken roll de studerade receptorerna har för alkoholens effekter i dessa hjärnområden, säger Rhona Clarke, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

I detalj visar studierna att yngre djur har en ökad känslighet för alkoholens cellaktivitetssänkande effekter i en del av hjärnan som är viktig för vanebildning.

– Informationen är en pusselbit för att förstå hur en tidig debutålder kan öka risken att utveckla alkoholism. På sikt kan denna kunskap bidra till förbättrade behandlingsalternativ, säger Rhona Clarke.

Avhandlingen Ethanol-induced modulation of dopamine transmission and striatal activity in striatal subregion – focus on inhibitory receptors försvarades vid en disputation den 8 maj.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/38008

FAKTA:
Det svenska samhällets kostander kopplade till alkohol har beräknats till mellan 66 och 150 miljarder kronor årligen, och ungefär var femte man och drygt var tionde kvinna i Sverige antas ha ett riskbruk av alkohol.

Kontaktinformation
Rhona Clarke, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-786 39 19, 0708-924289, rhona.clarke@neuro.gu.se

När datamängderna blir för stora och komplexa för att analyseras av människor behöver datorer läras upp för att bistå i arbetet med analyserna. Algoritmer är ett slags instruktioner för datoriserade beräkningar. Tuwe Löfström har utvecklat befintliga algoritmer och kartlagt hur de bäst kan användas för att med större säkerhet kunna förutse exempelvis risk för biverkningar av läkemedel.

När han har undersökt och utvecklat algoritmerna har han utgått från datamängder där det redan finns ett svar, med en historik som visar hur utfallet blev. Ett exempel på en datamängd som han kommer arbeta med i den närmaste framtiden är just data om hur många som har drabbats av biverkningar av ett visst läkemedel. På sådana datamängder har han testat olika varianter och kombinationer av algoritmer, jämfört sina resultat med det faktiska resultatet för att identifiera vilka algoritmer som fungerar bäst.

– Det kallas att träna modeller när man använder en algoritm för att söka igenom och identifiera vilka samband som kännetecknar datamängderna. Syftet är att de modeller som algoritmerna skapar ska kunna förutse ny data från samma domän, säger Tuwe Löfström. Själva forskningsområdet kallas maskininlärning.

– Man kan träna flera olika modeller och kombinera dem för att till exempel kunna få hjälp att identifiera om en patient har drabbats av läkemedelsbiverkningar, säger han. På så sätt kan man skapa en modell som kallas ensemble, som tillsammans blir bättre än de enskilda modellerna som den är uppbyggd av.

Viktigt att kunna dra nytta av stora datamaterial
Ett användningsområde för algoritmer som kan göra säkra förutsägelser är att beräkna vilken risk en speciell patient har att drabbas av biverkningar av ett läkemedel. Även om det är känt att sex procent av en viss patientgrupp drabbas, kan det vara viktigt att exakt kunna beräkna risken för en specifik patient.

– Då har det visat sig vara bra att använda en ensemble, bestående av flera enklare modeller. På så vis minskar antalet slumpmässiga fel som modellen gör. Men det gäller att skapa ensembler på bästa sätt.

I sin forskning har Tuwe Löfström kört en stor mängd experiment i datorn, tränat och testkört olika ensemblemodeller gång på gång, för att slutligen kunna jämföra modellerna och dra slutsatser om vad som fungerar bäst.

Användningsområdena för dessa kunskaper är redan nu enorma, och de fortsätter stadigt att växa. Han förväntar sig en kraftig ökning av efterfrågan på bättre förutsägelser.

– Vi behöver kunna dra nytta av de stora datamaterial som genereras, och kunnighet i det kommer att bli en nyckelkompetens i framtiden. Maskininlärning kan användas inom en väldigt stor mängd olika tillämpningsområden, som till exempel för att i förväg förutse biverkningar av läkemedel. Men det kan också behövas när en butik gör en annonskampanj och vill veta hur stora mängder av en specifik vara de bör ta hem för att ha lagom många. Eller för att göra prognoser om bränsleförbrukningen i ett fordon.

Bäst att träna modellerna
Att Tuwe Löfström fastnade för maskininlärning beror på att han gillar problemlösning och har ett intresse för matematik. Här får han använda sin kreativitet för att söka lösningar på ständigt nya problem.

Kreativiteten har kommit till användning i avhandlingsarbetet, och nu har han hittat lösningar på hur man kan skapa en så bra ensemble som möjligt. Två metoder har studerats: att träna många modeller och sedan utifrån olika kriterier välja ut vilka som ska ingå i ensemblen, eller att träna så många modeller som möjligt och kombinera allihop.

– Min forskning visar tydligt att metoden där alla modeller används i ensemblen är klart bättre, säger han. Det är alltså bättre att lägga energin på att träna många modeller som alla får ingå i ensemblen än på att försöka räkna ut vilka modeller som är bäst och enbart låta dem vara med i ensemblen.

Fakta
Avhandling: ”On Effectively Creating Ensembles of Classifiers: Studies on Creation Strategies, Diversity and Predicting with Confidence”
Författare: Doktoranden Tuwe Löfström, universitetsadjunkt inom datavetenskap vid Högskolan i Borås
Disputation: Vid Stockholms Universitet den 11 juni 2015

Kontaktinformation
Tuwe Löfström, 033-435 4236, tuwe.lofstrom@hb.se

Många människor känner sig ängsliga när de ska tala inför en grupp eller umgås med andra. Om denna ängslan blir handikappande kan det betyda att man lider av social fobi, en psykiatrisk diagnos.

Ett vanligt läkemedel för att behandla social fobi är så kallade SSRI-preparat som förändrar mängden av signalämnet serotonin i hjärnan. Utifrån tidigare studier har man trott att SSRI ökar mängden tillgängligt serotonin, och att mängden serotonin hos personer med social fobi därför är för låg. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry, visar forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet tvärtemot tidigare uppfattning att personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin.

Forskarna, under ledning av professorerna Mats Fredrikson och Tomas Furmark, använde en så kallad PET-kamera och ett speciellt spårämne för att mäta kemisk signalöverföring med serotonin i hjärnan och fann att patienter med social fobi tillverkade för mycket serotonin i en del av hjärnans rädslosystem, amygdala. Ju mer serotonin, som tillverkades, desto räddare var patienterna i sociala situationer.

En nervcell, som skickar signaler med serotonin, släpper först ut serotonin i mellanrummet mellan nervcellerna. Nervsignalen uppkommer när serotonin binder till mottagarcellen. Serotoninet släpper sen från mottagaren och pumpas tillbaka till ursprungscellen.

– Inte nog med att personer med social fobi tillverkar mer serotonin än personer som inte har dessa problem, de pumpar dessutom tillbaka mer serotonin. Det kunde vi visa i ytterligare en grupp patienter med ett annat spårämne som mäter själva pumpmekanismen. Vi tror att detta är ett försök att kompensera överskottet av det serotonin, som är aktivt i signalering, säger Andreas Frick doktorand vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Upptäckten är ett stort steg framåt när det gäller att kartlägga förändringar i hjärnans kemiska budbärare hos personer som lider av ångest. Tidigare forskning har visat att nervaktiviteten i amygdala är förhöjd hos personer med social fobi och därmed att hjärnans rädslosystem är överkänsligt. De nya fynden tyder på att överskott av serotonin utgör en del av den underliggande orsaken.

– Serotonin kan vara ångesthöjande, inte ångestdämpande som man ofta tidigare har antagit, säger Andreas Frick.

Studien
Frick et al. (2015) Serotonin Synthesis and Reuptake in Social Anxiety Disorder: A Positron Emission Tomography Study, JAMA Psychiatry

Kontaktinformation
Tomas Furmark, tel: 073-683 34 87, e-post: Tomas.Furmark@psyk.uu.se Andreas Frick, tel: 0736-29 27 71, e-post: Andreas.Frick@psyk.uu.se

Ofrivillig barnlöshet är vanligt och beror i hälften av fallen på infertilitet hos mannen. Manlig infertilitet kan ha många orsaker, men ofta hittar man ingen förklaring.

I den aktuella studien har forskarna hittat en förklaring till nedsatt fertilitet hos personer med autoimmun polyendokrint syndrom typ 1, APS1. Sjukdomen ger en ökad benägenhet för autoimmun sjukdom, det vill säga att immunförsvaret angriper och skadar den egna kroppen, och används ofta som modell för autoimmun sjukdom i stort.

Infertilitet är vanligt hos både män och kvinnor med sjukdomen. Medan infertilitet hos kvinnor med APS1 orsakas av autoimmunitet mot äggstockarna har orsaken till infertilitet hos männen varit okänd. Forskarna bakom den nya studien undrade om manlig infertilitet kunde förklaras av autoimmunitet mot någon del av de manliga könsorganen och undersökte därför immunsvaret hos 93 män och kvinnor med APS1.

– Vi fann att immunförsvaret hos en stor grupp patienter reagerade mot ett protein som bildas uteslutande i prostata, nämligen mot enzymet transglutaminas 4. Vi kunde konstatera att det var enbart män som reagerade mot transglutaminas 4 och dessutom att immunreaktionen uppkom först i samband med pubertet, efter att prostatakörteln mognat. Intressant nog har tidigare arbeten i möss visat att transglutaminas 4 har en viktig roll för manlig fertilitet, säger studiens försteförfattare Nils Landegren vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet.

För att bättre förstå upptäckten undersökte forskarna djurmodellen för APS1, det vill säga möss med samma gendefekt som finns hos patienter med APS1. Forskarna fann att hanmössen spontant fick en inflammatorisk sjukdom i prostata, en så kallad prostatit, och att de även reagerade mot transglutaminas 4.

– Fynden är viktiga för att de visar på en ny sjukdomsmekanism för manlig infertilitet. Det behövs dock fortsatta studier för att förstå betydelsen av autoimmun prostatit vid infertilitet hos män i befolkningen i stort, säger Nils Landegren.

Forskarna som deltagit i arbetet är verksamma vid bland annat Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, SciLifeLab, Stanford University och University of California San Francisco. Arbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Forskningsrådet Formas och Novo Nordisk fonden, the National Organization for Rare Disorders och National Institute of Health.

Publikation: ”Transglutaminase 4 as a prostate autoantigen in male subfertility”, N. Landegren, D. Sharon, A. K. Shum, I. S. Khan, K. J. Fasano, Å. Hallgren, C. Kampf, E. Freyhult, B. Ardesjö-Lundgren, M. Alimohammadi, S. Rathsman, J. F. Ludvigsson, D. Lundh, R. Motrich, V. Rivero, L. Fong, A. Giwercman, J. Gustafsson, J. Perheentupa, E. S. Husebye, M. S. Anderson, M. Snyder, O. Kämpe, Science Translational Medicine, Vol 7 Issue 292 292ra101 (2015), online 17 June 2015.

Kontaktinformation
Nils Landegren, läkare, doktorand Institutionen för medicin, Solna Tel: 08-51779158 eller 070-8308347 E-post: nils.landegren@ki.se Olle Kämpe, överläkare, professor Institutionen för medicin, Solna Tel: 08-5177915 eller 070-8151400 E-post: olle.kampe@ki.se

I västvärlden tros mellan 10 och 25 procent bära på herpes simplexvirus typ 2 (HSV-2) som orsakar könsherpes, vilket gör könsherpes till en av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna.

Infektionen går inte att bota, och trots omfattande forskning finns det idag inget vaccin. Könsherpes bidrar dessutom till spridningen av HIV. Utvecklingen av vaccin är därför högt prioriterat. Men att etablera immunitet i underlivet har visat sig vara komplicerat.

Doktoranden Josefine Persson har i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin i försök på djur undersökt två möjligheter att etablera ett skydd mot könsherpes, antingen genom att ge vaccin som en injektion i huden eller droppvis via näsans slemhinna.

– Studierna visar att båda metoderna ger ett starkt skydd mot akut genital infektion, samt att vaccination via näsans slemhinna delvis kan ge skydd också mot latent infektion i nervsystemet. En skyddande effekt mot överföring av virus från slemhinna till nervsystem har stor betydelse, eftersom viruset lägger sig vilande i nervsystemet och kan orsaka återkommande besvär samt fortsätta smitta, säger Josefine Persson.

När ett vaccin endast baseras på delar av en bakterie eller ett virus måste en så kallad adjuvans inkluderas, som aktiverar immunsvaret och förbättrar upptaget av vaccinet. Josefine Persson har i sina studier testat två olika adjuvans, som i kombination med virusprotein visat sig skydda mot könsherpes när de testas på djur.

– Båda dessa adjuvans har tidigare testats i människa, och skulle därför kunna inkluderas i ett vaccin, säger hon.

Kvinnor smittas lättare av könsherpes än män. Avhandlingen utvärderar också försök där vaccinet appliceras lokalt för att studera vilka förändringar som sker i vaginans slemhinna. Informationen kan enligt Josefine Persson användas i fortsatta studier rörande vaginal immunitet.

– Förhoppningen är att resultaten i min avhandling kan driva på utvecklingen av ett vaccin mot könsherpes, säger hon.

Avhandlingen Immunization approaches and molecular signatures for mucosal immunity to primary and recurrent genital herpes försvarades vid en disputation den 11 juni.

Fakta
Fler än 500 miljoner individer i världen uppskattas vara smittade av herpes simplex virus typ 2 (HSV-2). Viruset infekterar slemhinnan i underlivet och lägger sig därefter vilande i nervsystemet. Infektionen kan yttra sig som smärtsamma blåsor och sår i underlivet och i sällsynta fall orsaka infektioner i hjärna och ryggmärg. Efter infektionen kan viruset reaktiveras och ge återkommande besvär. Infektionen kan också orsaka allvarlig sjukdom hos spädbarn om viruset överförs från mamman i samband med förlossning. Hos majoriteten smittar emellertid viruset utan symtom.

Kontaktinformation
Josefine Persson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0737-148744 josefine.persson@microbio.gu.se. Handledare docent Ali M. Harandi, ali.harandi@microbio.gu.se

Den allvarliga lungsjukdomen KOL är vardag för över en halv miljon människor i Sverige, där de flesta fallen beror på långvarig rökning. Den enskilt största åtgärden en drabbad kan göra är att sluta röka.

Trots att det finns stöd att få från vården och att de allra flesta verkligen vill sluta röka fortsätter över hälften att röka efter att de fått sin diagnos. Det är frustrerande för både patienter och vårdpersonal. Varför lyckas då en del bli tobaksfria medan andra fortsätter röka? Och vilka faktorer påverkar valen? Det ville distriktssköterskan Lena Lundh, verksam vid Akademiskt primärvårdscentrum, veta mer om.

Oro för att inte kunna sluta röka
– För att stimulera och stärka den egna motivationen att bli rökfri är ett första viktigt steg att mäta och få besked om vilka faktorer som påverkar och hindrar KOL-patienten i sitt försök att sluta röka. Dessvärre saknas sådana verktyg i dag, säger Lena Lundh.

I sin doktorsavhandling har Lena Lundh intervjuat 34 personer med KOL och sjuksköterskor med specialkunskap om KOL.

Dessutom har ett bedömningsinstrument testats på 109 personer med KOL. Instrumentet innehåller 14 frågor om upplevd press, ambivalens och val av strategier som gör det möjligt att identifiera negativa faktorer som försvårar ett rökfritt liv. Av resultaten framgår att många av sjuksköterskorna känner sig både frustrerade och maktlösa över att så många som har KOL fortsätter röka trots rådgivning och stöd.

KOL-patienterna å sin sida är oroliga över att inte kunna sluta röka och att de ska ge upp försöken att sluta. Värst är det för dem som utvecklar tillstånd som rädsla, att man känner sig kritiserad av andra, känner sig misslyckad eller skäms.

– Ju mer press de kände desto färre försök gjordes att bli rökfri. För många var tankarna på att sluta röka ständigt närvarand, från det att de vaknade till att de somnade vilket påverkade vardagen negativt, säger Lena Lundh.

Olika strategier
Av resultatet framgår även att patienterna hade olika strategier för att hantera situationen. Konstruktiva, när de gick från planering till att göra något aktivt som att prova nya metoder, eller destruktiva, när de gett upp eller resignerat.

– Det är särskilt viktigt att fånga upp patienterna som resignerat och försöka ingjuta hopp och visa på alternativ, säger Lena Lundh.

Hon hoppas att verktyget med de 14 frågorna kan bli användbara i det dagliga arbetet för sjuksköterskor som arbetar med personer som har KOL.

– Ibland kan vår ambition att ta upp rökstopp skjuta över målet. Man bör inte diskutera åtgärder om man inte vet vilka hinder som patienten upplever. Verktyget kan vara en hjälp att förstå när och varför det kan bli problem, och utifrån det bättre kunna stötta och erbjuda individuellt anpassat stöd, avslutar Lena Lundh.

Avhandlingen presenterades tidigare under våren vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit docent Lena Törnkvist vid samma institution. Akademiskt primärvårdscentrum är en sammanslagning av tidigare Centrum för allmänmedicin och nätverket för de akademiska primärvårdscentralerna inom Stockholms läns landsting.

Doktorsavhandling: I have to quit – factors that influence quit attempts in smokers with COPD, Lena Lundh, Karolinska Institutet 2015, ISBN: 978-91-7549-818-8

Kontaktinformation
Lena Lundh, med dr, distriktssjuksköterska Akademiskt primärvårdscentrum Tel: 070-1655182 E-post: lena.k.lundh@sll.se

Formas forskarråd har nu beviljat ytterligare 12 miljoner kronor till tre projekt som ska studera effekten av branden.

– Vi fick in betydligt fler ansökningar än vi väntat i november och därför skjuter vi nu till extra medel för att kunna bevilja några fler riktigt bra ansökningar som kom in och som ännu är aktuella, säger Gia Destouni, Formas huvudsekreterare.

Lista på de projekt som beviljas medel

Korta beskrivningar av projekten:
Sala-branden i ett långt tidsperspektiv: kvantifiering av risk för stora skogsbränder i framtiden
Lektor Igor Drobyshev, SLU, Alnarp, igor.drobyshev@slu.se”>igor.drobyshev@slu.se
Belopp: 3,9 miljoner kronor
Sala-branden visade på behovet att fördjupa förståelse för de faktorer som orsakar mycket stora skogsbränder. Några av de viktigaste frågorna i detta sammanhang rör långsiktiga förändringar och trender i klimatfaktorer som leder till stora bränder, samt deras samspel med topografiska faktorer och skogsegenskaper. Det här projektet ska sätta in Sala-branden i ett långt tidsperspektiv och utvärdera historiska och framtida frekvenser av väderförhållanden som är kopplade till ökad brandrisk. Det ska också utvärdera kopplingen mellan ett landskaps egenskaper (i termer av topografi, förekomst av brandhinder i olika storlekar) och brandbeteendet under stora skogsbränder, samt skatta framtida risker för stora skogsbränder i Sverige.

Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand
Professor Marie-Charlotte Nilsson Hegetorn, SLU, Umeå, marie-charlotte.nilsson@slu.se”>marie-charlotte.nilsson@slu.se
Belopp: 3,6 miljoner kronor
Skogsbränder är en av de viktiga naturliga störningarna i boreala skogar, och en viktig faktor som påverkar skogsekosystemens struktur och funktion. Globala förändringar i klimat och markanvändning gör att man förväntar sig ökad brandfrekvens och kraftigare bränder i framtiden, vilket kommer att påverka både natur- och produktionsskogarna. Medan direkt påverkan av brand, globala drivkrafter och skogsskötsel på skogens struktur och ekosystemprocesser ofta har studerats, men var och en för sig, finns det få studier som undersökt hur dessa faktorer samspelar och påverkar skogens återhämtning och resiliens efter brand. Vi vill genomföra ett antal experiment på brandfältet i Västmanland för att förstå hur växter och markorganismer samt ekosystemprocesser påverkas av samspelet mellan brand och varmare klimat (eller kvävenedfall) och skogsskötsel (uttag av brandskadade träd eller inte).

Organisation av frivilliga vid krishantering
Professor Roine Johansson, Mittuniversitet, Östersund, roine.johansson@miun.se”>roine.johansson@miun.se
Belopp: 5 miljoner kronor
Vid stora olyckor och katastrofer samlas ofta frivilliga vid olycksplatser och vill hjälpa till vid krishanteringen. I Sverige har vi i stor utsträckning varit förskonade från stora olyckor. Det medför att det inte finns många svenska studier av frivilligas roll i krishantering. Inte heller utomlands finns mycket forskning om hur frivilliga integreras som en del i krishanteringen vid stora händelser. I detta projekt studeras i vilken grad och på vilket sätt tre typer av frivilliga aktörer integrerades i bekämpningen av den stora skogsbranden i Västmanland.

Kontaktinformation
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12 Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61

– Det här är fortsättning på ett tidigare projekt som vi haft tillsammans med våra norska partners, säger Karin Granström, projektledare och universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet. Projektet består av tre delar; bygg, förpackning samt energi. Det övergripande målet är att bidra till hållbar regional tillväxt i gränsregionen.

IMTRIS, Innovation med trä i region inre Skandinavien
IMTRIS ska ta fram ny kunskap genom behovsstyrd forskning och utveckling. I projektet ingår också utveckling av kompetensstöd för företag samt utveckling av IT-baserade metoder för att överbrygga kunskapsluckor mellan näringsliv och forskning. Då blir forskningsresultat och branschspecifik kunskap mer lättillgänglig för företag i gränsregionen.

– Ett exempel är att vi tillsammans med Högskolan Dalarna och byggindustrin ska utveckla metoder att bygga friska och energieffektiva trähus, säger Carina Rehnström, universitetsadjunkt i byggteknik på Karlstads universitet. 
IMTRIS ska bidra kraftfullt till ett kreativt helhetstänk runt hur vi använder resursen trä i regionen. 

– Projektet möjliggör för oss att verkligen satsa på innovationer och gå ännu djupare in i de områden där vi redan har hög kompetens, säger Karin Granström.

Projektet med start i september kommer att pågå i tre år och finansieras genom Interreg och andra finansiärer med SEK 9,6 miljoner på svenska sidan samt NOK 6 miljoner på den norska sidan. Projektägare är Karlstads universitet och Høgskolen i Oslo og Akershus.

Kontaktinformation
Karin Granström, universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet, tel 0730 484 561 eller karin.granstrom@kau.se

Neutrofilernas huvudsakliga uppgift är att skydda oss från infektioner, men närvaron av en tumör i kroppen kan lura dessa immunceller att bekämpa en infektion som inte finns. Detta sker genom att tumören frisätter ämnen som aktiverar neutrofilerna att bilda sk NETs (Neutrophil Extracellular Traps).

Dessa NETs bildas på ett spektakulärt sätt då neutrofilerna skickar ut sitt DNA och tillsammans med blodplättar bildar ett nät som kan fånga in bakterier – en immunreaktion som kan vara livsavgörande vid blodförgiftning.

En studie från forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet visar att NETs kan ansamlas i blodkärlen hos en individ med cancer och att detta i sin tur leder till en försämrad blodkärlsfunktion och inflammation även i organ som inte påverkas av vare sig huvudtumören eller spridda tumörceller. På grund av att NETs innehåller en stor mängd extracellulärt DNA kan dessa upplösas vid behandling med DNase, en substans som bryter ned DNA. 

Forskargruppen visar i sin studie att DNase behandling återställer den försämrade kärlfunktionen i njure och hjärta hos möss med cancer till nivåer som ses hos helt friska djur och motverkar inflammationen.

– Sammantaget visar våra data att bildning av NETs är en bidragande orsak till den försämrade funktionen av ”friska” organ hos individer med cancer. Positivt är dock att detta tillstånd kan motverkas när NETs avlägsnas, säger Anna-Karin Olsson, universitetslektor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

Forskargruppen tror att deras fynd kan leda till ökad kunskap om hur cancerpatienter behandlas för att förebygga organsvikt. En fördel i detta sammanhang är att DNase redan är i klinisk användning för cystisk fibros och har visat sig vara ett säkert behandlingsalternativ.

Jessica Cedervall et al (2015) Neutrophil Extracellular Traps Accumulate in Peripheral Blood Vessels and Compromise Organ Function in Tumor-Bearing Animals, Cancer Research, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-14-3299

Kontaktinformation
Jessica Cedervall: e-post: jessica.cedervall@imbim.uu.se, tel: 018-471 4933 Anna-Karin Olsson: e-post: anna-karin.olsson@imbim.uu.se, tel: 018-471 4399

– Klimatfrågan, minskad användning av fossila råvaror och brist på naturresurser är stora utmaningar för vårt samhälle. För att komma till rätta med dessa behöver vi utveckla hållbar produktion, användning och förädling av förnybar biomassa – i den här satsningen ligger fokus på hållbar primärproduktion, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Lista på de projekt som beviljas medel 
Kort beskrivning av de projekt som beviljas medel återfinns längre ner

Det övergripande målet med utlysningen är att ta fram ny kunskap som ska bidra till att utveckla hållbar produktion av förnybar biomassa. Satsningen syftar också till att stärka svensk forskning och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Bakgrund
Utvecklingen av en så kallad biobaserad samhällsekonomi pågår i ökande takt världen över. Svensk forskning inom dessa områden håller en hög kvalitet och Sverige har konkurrensfördelar, bland annat genom god tillgång på biomassa från skogen. 2012 tog Formas fram en strategi – Formas Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi tillsammans med VINNOVA och Energimyndigheten. Den har varit vägledande i utlysningen tillsammans med NRA 2020 som är en nationell forskningsagenda för skogssektorn och som har tagits fram av Skogsindustrierna i samverkan med företag, forskare, myndigheter och forskningsfinansiärer.

Formas fick under 2013 ökat anslag från regeringen för forskning och samfinansierad forskning om skogsråvaror och biomassa under perioden 2014-2016. Mellan 2015 och 2017 avsätts 25 miljoner kronor per år i tre år för forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbar primärproduktion av skogsråvaror och biomassa. Ytterligare utlysningar av medel till forskning om skogsråvaror och biomassa kommer att genomföras successivt under 2015-2016.


Beviljade projekt:

Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar
Lektor Niklas Björklund, SLU, Uppsala, Niklas.bjorklund@slu.se
Belopp: 1,7 miljoner kronor
Bara i Sverige planteras årligen 360 miljoner barrträdsplantor. En ansenlig mängd dör på grund av angrepp av snytbaggar och bastborrar. Idag finns det inget lämpligt icke-insekticid skydd för en stor andel av dessa plantor. I detta projekt kommer vi att undersöka en metod som kan skydda dessa plantor. Metoden går ut på att trigga det inducerade försvaret med metyljasmonat, en signalsubstans som produceras när en planta blir skadad och som har visats förbättra plantans försvar.

Kombinerade effekter av älgbetning och insektsskador på träds tillväxt
Professor Christer Björkman, SLU, Uppsala, christer.bjorkman@slu.se
Belopp: upp till 5,1 miljoner kronor
Älgbetning orsakar stora skador i svenska skogar. Trädens tillväxt minskar och de blir deformerade. Det finns flera studier som tyder på ett positivt samband mellan älgbetning och insektsskador, men den kombinerande effekten har aldrig kvantifierats. Projektet avser att kvantifiera i) den kombinerade effekten av älgbetning och insektsskador på trädens tillväxt, ii) den indirekta effekten av älgbetning på insekters mångfald, skadegrad och framgång vid ändrad födokvalitet, iii) effekten av älgbetning på predationstrycket på insekter via ändringar i vegetationen.

Den bortglömda skogen – gallringsåtgärder för en hållbar skogsproduktion och biologisk mångfald i boreala skogar
Lektor Sönke Eggers, SLU, Uppsala, sonke.eggers@slu.se
Belopp: 5,4 miljoner kronor
Det finns ett stort behov att kombinera bevarande av biologisk mångfald och produktion av biomassa i boreala skogar. Jämnåldrig skog med uttag av småträd (det vill säga låggallring skog) dominerar konventionellt skogsbruk i Norden, men också i stora områden i Baltikum, Ryssland och Nordamerika, med potential att minska nischdiversiteten på global skala. Trots detta finns förhållandevis lite kunskap om betydelsen av skötselåtgärder för att säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd långsiktigt. Målet med detta projekt är att förbättra situationen i nära dialog med skogsförvaltare och tillsammans (1) undersöka hur variation i beståndsstruktur som är uppkommen genom gallring är kopplad till artsammansättning och demografisk förekomst av fåglar, ryggradslösa djur och lavar, (2) designa nya realistiska skötselåtgärder för lägre skikt i skogen och undersöka deras påverkan på funktionell biodiversitet och (3) utveckla modeller för att ge riktlinjer för implementering av kostnadseffektiva och fungerande naturvårdsåtgärder på landskapsnivå.

Kontaktinformation
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12 Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61

2014 noterades det högsta antalet dödsoffer sedan kalla krigets slut. Det kan tillskrivas det blodiga kriget i Syrien och ökat våld i länder som Irak, Afghanistan, Ukraina och Nigeria.

Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) i en artikel som nu publiceras i den internationellt ledande tidskriften Journal of Peace Research.Under 2014 var 40 konflikter som orsakade minst 25 stridsrelaterade dödsoffer aktiva. Antalet aktiva väpnade konflikter minskade först kraftigt efter det kalla krigets slut, men de senaste tio åren visar en ojämn men tydligt uppåtgående trend. De internationaliserade konflikterna har ökat markant. Det är konflikter där andra stater sänder in trupper för att stödja de stridande parterna.

– Vi ska dock komma ihåg att året med minst antal konflikter sedan kalla kriget också återfinns under denna tioårsperiod, påpekar Therése Pettersson, projektledare i UCDP. Detta visar på de stora variationer som finns i statistiken och hur svårt det är att säga något om den långsiktiga trenden.

Även de konflikter som definieras som krig, dvs. de som orsakar minst 1000 dödsoffer under ett år, har ökat från sex 2013 till 11 under 2014. Detta är den största relativa ökningen i antalet krig sedan början av 1960-talet. Ökningen i antalet krig har också inneburit en kraftig ökning i antalet stridsrelaterade dödsoffer, mycket till följd av utvecklingen i Syrien. 2014 noterades det högsta antalet dödsoffer sedan kalla krigets slut.

– Förutom i Syrien ser vi även eskalerande våld i många andra konflikter, som Irak, Afghanistan, Nigeria och Ukraina, säger Therése Pettersson. Även om vi bortser från Syrien var antalet stridsrelaterade dödsoffer det högsta på 15 år.

En positiv utveckling är att 10 fredsavtal undertecknades under 2014, en ökning från sex avtal 2013.

– Vi har bland annat sett ett historiskt avtal skrivas under i den långvariga konflikten i Filippinerna, säger Peter Wallensteen, ledare för forskningsprogrammet. Tyvärr har många förhandlingsförsök i de mest blodiga konflikterna kollapsat. En förklaring är meningsskiljaktigheterna mellan väst och Ryssland, som främst påverkar konflikterna i Syrien och Ukraina.

Kontaktinformation
Projektledare Therése Pettersson, tel: +4670-6496491 e-mail: therese.pettersson@pcr.uu.se Professor Peter Wallensteen, tel: +4670-6752679 e-mail: peter.wallensteen@pcr.uu.se