Kronisk smärta i hälsenan (akillessenan), så kallad Akilles tendinopati, som drabbar många elitidrottare och motionärer, orsakas ofta av hög belastning på muskulatur och senor runt fotleden, exempelvis vid hopp och intervallträning. Trots omfattande forskning är mekanismerna bakom problemen fortfarande relativt oklara och därmed finns det inte heller några riktigt bra behandlingsmetoder. Studier av patienter med kroniska smärtor i hälsenan har dock visat att många har en förtjockad plantarissena, som sitter i nära anslutning till akillessenan, vilket leder till att akillessenan påverkas.
Christoph Spang och hans kollegor har studerat drabbade plantarissenor och funnit att de har samma typ av degenerativa förändringar som finns hos akillessenor när de har drabbats av tendinopati. Med anledning av resultaten drar Christoph Spang slutsatsen att många patienter som har problem med hälsenan både har akillestendinopati och plantaristendinopati. Studierna visar också att bindväven mellan akilles- och plantarissenorna innehåller flera nervstrukturer och blodkärl, som kan vara inblandade vid dessa problem.
– Även om det ännu saknas fullt utvärderade behandlingsmetoder har kirurgisk behandling där man tar bort plantarissenan visat lovande resultat. I många fall har man lyckats förbättra hälsenestrukturen och åstadkomma minskade problem med smärta. Detta stärker vår uppfattning om att det vid hälseneproblem finns en störning mellan dessa båda senor, säger Christoph Spang.
Avhandlingen Plantarissenan i relation till akillessenan vid mittportions akilles tendinopathi – studier av morfologi, innervering och signalsubstanser
Christoph Spang är ursprungligen från Würzburg, Tyskland, och har en magisterexamen i biologi och idrottsvetenskap. Han kom till Umeå 2010 för att studera neuropeptider och fortsatte 2012 med sina doktorandstudier vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi.
Fakta
Fredagen den 12 juni försvarar Christoph Spang, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), sin avhandling med titeln: Plantarissenan i relation till akillessenan vid mittportions akilles tendinopathi – studier av morfologi, innervering och signalsubstanser. (Eng. titel: The plantaris tendon in relation to the Achilles tendon in midportion Achilles tendinopathy – Studies on morphology, innervation and signalling substances). Opponent: Karim Khan, professor, Department of family practice, University of British Columbia, Vancouver, Canada. Huvudhandledare: Sture Forsgren. Disputationen äger rum kl. 09.00 i BiA201, Biologihuset, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Christoph Spang Telefon: 090-786 57 90, 072-572 56 41 E-post: christoph.spang@umu.se
I sin avhandling har Malin Mattson undersökt vilken roll olika ledarskapsbeteenden och aktiviteter har för säkerheten på arbetsplatser.
Det enskilt viktigaste för att förebygga olyckor visade sig vara att högsta ledningen och övriga chefer betonar vikten av säkerhet. Inställningen till säkerhet och hur värderingarna kommuniceras till de anställda påverkar hur medarbetarna beter sig.
– För att få en säker arbetsplats så är det inte är tillräckligt att vara en bra chef i allmänhet. Det krävs att chefen tydligt uttalar att säkerheten är viktig, att vissa typer av risktaganden inte är accepterade och att säkerheten alltid ska gå före kravet på produktion när de anställda tvingas prioritera, säger Malin Mattson,nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet.
Det bästa är när vikten av säkerhet kommuniceras både genom information till de anställda, och genom feedback till enskilda medarbetare. I en delstudie som gjordes inom sjukvården visade det sig att när ledare använder sig av fler kommunikationssätt påverkas både hur medarbetarna följer säkerhetsföreskrifter och deras egna initiativ till förbättringar. Detta är tydligt kopplat till hur benägna medarbetare är att rapportera avvikelser och brister, vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten.
– Att anställda rapporterar brister och ”nästan-olyckor” anses som avgörande inom många verksamheter, eftersom det ger en möjlighet att lära mer om vilka beteenden, rutiner eller organisatoriska faktorer som innebär risker. Rätt förutsättningar för att uppmuntra rapportering kan förhindra att en olycka faktiskt inträffar i framtiden, säger Malin Mattson.
Även utformning av bonussystem har inverkan på säkerheten.
– Ett bonussystem med otydligt formulerade mål och fokus på produktion kan innebära ett ökat risktagande. På motsatt sätt kan säkerheten främjas om ett bonussystem används för att tydligt förmedla vikten av att prioritera säkerhet, säger Malin Mattson.
Avhandlinge Promoting safety in organizations. The role of leadership and managerial practices.
Kontaktinformation
Malin Mattson, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 20 14, 073-93 56 789, e-postmalin.mattson@mto.se
Nils-Olof Zethrin arbetar som idrottspolitisk expert på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och ser sin avhandling i historia vid Örebro universitet som en möjlighet att lära av historien för att möta dagens utmaningar. Han lyfter vikten av att fråga sig vad man värnar om: framgång för den egna klubben eller idrottsrörelsens syften och mål.
– Under mellankrigstiden gick idrotten igenom en omvälvande utveckling och många olika intressen fick möjlighet att utnyttja idrotten för sina syften. Idrotten blev en nöjesaktivitet som kunde säljas och klubbar, förbund, resebolag, medieaktörer och varuproducenter såg sin chans, säger Nils-Olof Zethrin.
Han har undersökt fotbollsklubben AIK, som han tidigare suttit i styrelsen för, friidrottsklubben IK Göta och den svenska proffsboxningen under mellankrigstiden och hans forskning visar hur den kommersiella idrotten krockade med folkrörelseidrotten. Tävlandet ägde inte alltid rum på idrottsrörelsens villkor utan på marknadens. En deltagares kulturella och kommersiella värde blev ibland viktigare än de sportsliga värdena.
– Detta är tydligt inom proffsboxningen där det blev viktigt att ha en internationell motståndare även om han hade bristfälliga meriter. Dessutom var det nästan alltid hemmaboxaren som vann, säger Nils-Olof Zethrin.
Reglerna inom friidrotten sattes ur spel genom att till exempel låta löpare springa i lopp de inte var godkända för men stryka deras resultat. När utländska storstjärnor väl tävlade vid friidrottsgalorna fick de däremot gärna vinna sina lopp.
– Media var dessutom en partner som kunde ha ekonomiska relationer med utländska idrottare som inte var tillåtna för idrottsklubbar. Klubbar fick enligt förbundsregler inte betala för att locka storstjärnor.
Det blev en kamp om rätten att få arrangera tävlingar, om inkomster och i slutändan om makten över idrotten, och idrottsförbundens strävan krockade ibland med marknadens krav.
– IK Göta var en av spindlarna i nätet inom friidrotten och AIK blev en maktfaktor inom fotbollen när klubben började tjäna mycket pengar. Dessa fördelade man sedan ut inom idrotten efter marknadsmässiga principer. AIK delade ut så mycket stöd till den svenska idrotten att det att man vissa år under mellankrigstiden matchade det samlade statliga stödet till tävlingsidrotten och även fotbollsförbundet blev beroende av deras pengar.
– Idrottsrörelsen måste vara medveten om utmaningarna och vad dessa inneburit för idrottens utveckling.. Min avhandling kan bidra till idrottsrörelsens något yrvakna utvecklingsarbete som ibland präglas mer av ett försvar av en förment tro på existensen av en renodlad folkrörelse med enbart ideella syften än en medvetenhet om att idrotten i själva verket sedan länge befunnit sig mitt emellan masskonsumtion och folkrörelse.
Kontaktinformation
Nils-Olof Zethrin: Mobil: 0739804262 nozethrin@gmail.com
– Under merparten av 1900-talet har författare från Mexiko och USA framställt den papperslösa migranten som ett kollektiv av fattiga mexikanska bönder och arbetare. Den nutida litteraturen rymmer betydligt större variation. Migrationen till USA och det farofyllda korsandet av gränsen har inspirerat till en omfattande litterär produktion i Latinamerika under de senaste decennierna, säger Fredrik Olsson.
Han har undersökt hur den papperslösa migranten gestaltas i åtta romaner skrivna på spanska av författare från Mexiko, Peru, Colombia, El Salvador och Honduras. Avhandlingen är en av de första övergripande studier som gjorts om temat papperslös, eller irreguljär, migration i samtida latinamerikansk litteratur.Esperanzas dotter (1999), av mexikanska María Amparo Escandón, är den enda av de undersökta romanerna som finns i svensk översättning.
– Det verkar som författarna vill visa att den papperslösa kan vara nästan vem som helst. På så vis betonar romanerna att problematiken kring denna invandring angår oss alla. De använder också frågor om invandring för att utforska olika aspekter av kulturell identitet. Jag finner det något förvånande att kulturella skillnader ofta uttrycks genom stereotypa föreställningar om nationstillhörighet och könsroller, säger Fredrik Olsson.
Myten om USA som det förlovade landet lever kvar, liksom skildringen av migranternas vedermödor såväl under själva resan norrut som i det nya landet. Däremot är drömmen om återvändandet ofta nedtonad.
– Migranterna i dessa berättelser har i större utsträckning än tidigare kommit för att stanna och därigenom bidrar de till att skapa ett mer spansktalande USA, säger Fredrik Olsson.
Berättelserna lyfter fram en vanligtvis osynlig grupp människor och ger dem en röst. Idag finns omkring 11 miljoner papperslösa i USA, merparten är latinamerikaner. Romanförfattarna reflekterar genom texterna över den utsatta position som de papperslösa intar i mellanrummet mellan de nationella gemenskaperna. Många av karaktärerna hamnar i ett slags vakuum, längst ner i hierarkin.
– Trots skildringar av lidande och elände kan romanerna vara förvånansvärt underhållande, säger Fredrik Olsson.
Ett exempel är El Corrido de Dante (2006), av den peruanske författaren Eduardo González Viaña. Det är en parodi på Dante Alighieris Den gudomliga komedin, skriven med humor och värme.
– Min förhoppning är att fler kan få upp ögonen för denna litteratur och att det i sin tur kan leda till en bättre förståelse för de papperslösas situation. Litteraturen kan bidra med andra perspektiv på dessa svåra frågor än de som kommer fram i samhällsdebatten.
Mer information:
Avhandlingens titel: ”Me voy pal Norte”. La configuración del sujeto migrante indocumentado en ocho novelas hispanoamericanas actuales (1992-2009)
Avhandlingen försvarades den 5 juni och kan beställas från fredrik.olsson@sprak.gu.se
Sammanfattning av avhandlingen.
Kontaktinformation
Fredrik Olsson, tel: 0703-950456, e-post: fredrik.olsson@sprak.gu.se
– Sverige har redan uppnått Världshälsoorganisationens mål att minska den förtida dödligheten av orsaker som inte är knutna till infektioner. Samtidigt ökar problematiken i många andra länder och eftersom det inte finns några universella strategier som fungerar i alla situationer i alla länder, behöver varje land ta fram nationella mål och kostnadseffektiva åtgärder för stoppa den alarmerande utvecklingen, säger Ailiana Santosa, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.
Tre fjärdedelar av de vuxna svenskar – i åldrarna 30 till 70 år – som dör i förtid, dör av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska luftvägssjukdomar. Data från det internationella nätverket INDEPTH, som omfattar befolkningar låg- och medelinkomstländer, visar att dödligheten före 65 års ålder på grund av dessa orsaker är mycket lägre i dessa länder än de är i Sverige. Skillnaderna beror delvis på att Sverige har nått en nivå när det gäller sjukdomskontroll där andra möjliga dödsorsaker är relativt väl kontrollerade.
25×25-målet uppnått
För att stoppa utvecklingen där icke smittsamma sjukdomar ökar bland arbetande vuxna över hela världen gjorde Världshälsoförsamlingens, för några år sedan ett upprop för att minska förekomsten av förtida dödsfall från dessa sjukdomar med 25 procent under perioden 2010-2025, det så kallade 25×25-målet.
Ailiana Santosa visar i sitt avhandlingsarbete att Sverige lyckades uppnå 25×25-målet redan under perioden 1991-2006. Detta kan enligt Ailiana Santosa vara uppmuntrande för andra länder som för närvarande arbetar mot detta mål.
Dödsfall av icke smittsamma orsaker påverkas av nivåer och förändringar kopplat till beteende, exempelvis tobaksbruk, högt blodtryck, högt kolesterol, fysisk inaktivitet, övervikt och typ 2-diabetes. Undersökningar av kopplingen mellan riskfaktorer och dödsfall i Västerbottens län visar att även om Sverige har uppnått Världshälsoorganisationens mål så finns det ett fortsatt behov av att minska trycket från de icke smittsamma sjukdomarna och förhindra att människor dör i förtid.
Lämpliga budskap om hälsa
– För Sveriges del handlar det primärt om att fortsätta leverera lämpliga budskap om hälsobefrämjande åtgärder till befolkningen i allmänhet. Dessutom behöver man genomföra särskilda insatser som riktas mot individer med hög risk att insjukna i dessa kroniska sjukdomar, säger Ailiana Santosa.
Avhandlingen ”I vilken riktning förändras de globala sjukdomsmönstren? En utmaning för forskning om den epidemiologiska transitionen”.
Fakta
Ailiana Santosa kommer från Indonesien. Hon har en läkarexamen och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Fredagen den 12 juni försvarar Ailiana Santosa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: I vilken riktning förändras de globala sjukdomsmönstren? En utmaning för forskning om den epidemiologiska transitionen. (Engelsk titel: Where are the world’s disease patterns heading? The challenges of epidemiological transition). Opponent: Sarah Wild, Professor, Centre for Population Health Sciences, School of Molecular, Genetic and Population Health Sciences, University of Edinburgh, Storbritannien. Huvudhandledare: Peter Byass, Professor. Disputationen äger rum kl. 13.00 Sal 135, Målpunkt X, byggnad 9A, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus.
Kontaktinformation
Ailiana Santosa Telefon: 073-809 92 13 E-post: ailiana.santosa@umu.se
Sunil Kumar Ramamoorthy har utgått från kasserade sjukhustextilier, andra textila material och svensk trämassa. Han har dränkt in detta biologiska material med bioplaster, som gjorts av till exempel sojabönsolja. Med hjälp av hetta och tryck har ämnena bundits ihop till mycket hållfasta kompositmaterial.
– Detta är något som jag tror investerare och industrier letar efter, säger han. Styrkan överträffar till och med många befintliga kompositmaterial, men de här är förnyelsebara! Den kombinationen är inte så vanlig.
Han berättar att det inte är något nytt att göra kompositmaterial som är biologiskt nedbrytbara, det har funnits i decennier. Men de har inte alltid varit så bra.
Luktar mer plastigt
– Kvaliteten har varierat mycket och man har inte varit säker på att få samma hållfasthet ens när man använt samma material, säger Sunil Kumar Ramamoorthy. Det beror bland annat på att man inte har preciserat vilka delar av en växt som används, eller var den ska ha vuxit. Ett annat problem har varit att biokompositer, som materialen kallas, ofta gjorts av jute, hampa eller lin och de har luktat ungefär som hö. Det uppskattas inte av personer som köper en ny bil, för de vill att det ska lukta på ett speciellt och lite plastaktigt sätt i bilkupén. Definitivt inte hö!
Nu är dessa problem lösta. Genom att använda restprodukter från massaindustrin, men styra exakt vilka delar av träden man vill ha, går det att skapa biokompositer med förutsebara egenskaper och jämn kvalitet. Dessa råmaterial kräver inte heller några bekämpningsmedel. Dessutom blir doften från den slutliga kompositen inte alls hö-aktig, utan mer plastig, berättar Sunil Kumar Ramamoorthy.
En annan finess med hans arbete är att han har tagit vara på den möda som lagts ner på att placera textila fibrer i viss ordning, som i en vävd produkt. Ett tvätteri har levererat kasserade textilier från sjukhusmiljö, som lakan och filtar, till honom. Dessa har han också dränkt in i bioplaster och härdat med värme och tryck till avsevärd styrka och hållfasthet.
Använder material som redan finns
– Det är ju mycket bättre att använda material som finns i stället för att bara elda upp det när det kasseras.
Han är mycket nöjd med de produkter som doktorandarbetet har resulterat i, och han har belönats med stipendier, tidningsartiklar och förfrågningar om föreläsningar från flera olika håll.
– Jag försöker sprida information om detta så mycket som möjligt och berätta vad vi håller på med här på Högskolan i Borås, säger han. Bland annat har jag varit i USA, Finland och i mitt hemland Indien och föreläst.
Han berättar att intresset för den här typen av material, som bland annat kan användas inom byggsektorn och i bilar, är stort runt om i världen och att olika lokala råmaterial kan användas. Biokompositer kan exempelvis vara en ny nisch för den svenska massaindustrin.
Sunil Kumar Ramamoorthy har nu studerat i Sverige i sex år och han beskriver sig som väldigt nyfiken, vetgirig och intresserad av att ständigt lära sig mer.
– Jag är med mina 27 år en av de yngsta att doktorera vid Högskolan i Borås, säger han. Det gör att jag har gott om tid på mig att gå vidare och utvecklas och förkovra mig mycket mer.
Fakta
Avhandlingen: Properties and Performance of Regenerated Cellulose Thermoset BioComposites av doktoranden Sunil Kumar Ramamoorth vid Högskolan i Borås. Huvudhandledare: professor Mikael Skrifvars. Disputation: 12 juni 2015, kl 10, rum D207, Högskolan i Borås, Allégatan 1.
Kontaktinformation
SSunil Kumar Ramamoorthy, tfn: 0735-734515, e-post: sunil.kumar_ramamoorthy@hb.se
I sin studie har Airi Bigsten intervjuat nio förskollärare på fyra förskolor och filmat interaktionen mellan dem och 64 barn.
– Förskollärarnas bevekelsegrunder handlar ytterst om barns rättigheter. Men rättigheterna ställs emellanåt mot varandra, och ibland blir någon av rättigheterna överordnad. Samhällets krav på vad som krävs av varje barn i en gemenskap ställs ibland mot barnets intentioner, säger hon.
Ett exempel är barnets rätt att ses som unikt. Den rätten vilar på tanken att barnet ska förstås utifrån sina egna villkor och har rätt att inkluderas och existera i gruppen som en person med specifika förutsättningar. Det finns dock en gräns för barns olikhet: om den riskerar att skada deltagarna i gruppgemenskapen eller barnet självt accepteras den inte.
Det kan handla om huruvida det ska vara fasta platser i förskolans samling, eller inte. Ska valfrihet då tillåtas eller inte? Ett annat exempel är när förskolläraren, trots att det är emot reglerna, låter ett barn åla runt i samlingsringen eftersom det upplevs som så svårt att sitta still.
Studien ger en bild av hur komplex fostran är. Vilka rättigheter som förskollärarna ser som centrala varierar med sammanhanget, vilka barn som är närvarande, vilka intentioner barn har och vilken förståelse barn och vuxna har i den aktuella situationen.
− Samtidigt som barn har rätt att agera på sina villkor ställs krav från samhällets sida att barn ska förvärva instrumentella kunskaper via olika kartläggningsmaterial, gällande till exempel språk och matematik. Men enligt min studie avvisar ofta förskollärarna de kraven med hänsyn just till barns rätt att ses som unikt, säger Airi Bigsten.
Läs/ladda ner avhandlingen Fostran i förskolan.
Fakta
Airi Bigsten lägger fram sin avhandling Fostran i förskolan vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande torsdagen den 11 juni, klockan 13:15. Plats: Pedagogen Hus C, sal CE 04, Läroverksgatan 5, Göteborg. Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Airi Bigsten, telefon: 0704-15 60 69, e-post: airi.bigsten@ped.gu.se
Utvärderingen är gjord i samarbete med FoU primärvård, Västra Götalandsregionen. I studien delades 62 personer med diagnostiserad depression upp i tre grupper, där två deltog i två olika typer av träning hos sjukgymnast två gånger i veckan under 10 veckor medan den tredje, kontrollgruppen, inte deltog i systematisk träning. Samtliga fick under studien antidepressiva mediciner.
Träningen i studien utgick från ett personcentrerat förhållningssätt, där övningarna anpassades till deltagarens behov, förväntningar och tidigare erfarenheter.
Försöken visade att personer som deltog i träning riktad mot att öka konditionen tydligt förbättrade sin psykiska hälsa jämfört med kontrollgruppen. Även deltagare som tränades i basal kroppskännedom minskade sina depressiva symtom, om än inte lika påtagligt.
– I vår uppföljande intervjustudie berättade deltagare om hur de kände sig levande igen och blivit mera aktiva. En kvinna uttryckte detta som att träningen ”kickstartar min kropp och hjälper mig att få kraft att kravla mig ur den här kokongen som jag är i”, säger doktoranden Louise Danielsson.
Viktig med stöd från sjukgymnast
Studierna visar att deltagarna som tränade upplevde att de orkade mer hemma och tog mer sociala kontakter. Men det är inte enkelt att börja träna. Deltagarna beskrev att depressionen skapar ett motstånd inför att ta sig iväg hemifrån och gör det svårt att orka vara fysisk aktiv. Flera deltagare betonade därför vikten av att få stöd av sjukgymnasten, och att träningen tillsammans med andra deltagare utgjorde ett meningsfullt sammanhang.
Avhandlingens resultat stödjer tidigare forskning om antidepressiva effekter av träning och belyser betydelsen av träningens utformning och sammanhang, samt möjlighet till professionellt stöd.
– Våra resultat visar att träning kan användas inom primärvården i rehabilitering vid depression, säger Louise Danielsson.
Fakta
Avhandlingen Rörelse som berör: Ett personcentrerat fysioterapeutiskt perspektiv i behandling av egentlig depression försvarades vid en disputation den 2 juni.
Kontaktinformation
Louise Danielsson,doktorand vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, sjukgymnast vid Närhälsan Gibraltar rehabmottagning. 0702 319 907, Louise.Danielsson@neuro.gu.se
– Det betyder inte att det går att luta sig tillbaka. Det finns mycket
kvar att göra, framför allt i form av utbildning och information, säger
Sofia Strid, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet, och den
som gjort studien.
Studien ingår i ett EU-projekt finansierat av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). Sofia Strid har undersökt hur många flickor i Sverige som riskerar att könsstympas och hur attityder, strukturer och politik kan förändras så att färre drabbas. Forskningen visar att det trots allt är färre flickor som är i riskzonen.
Attityderna förändras när människor från länder där könsstympning betraktas som det normala migrerar till Sverige. Dels för att könstympningar är olagliga att genomföra i Sverige, men också och kanske framförallt på grund av att människor möter ny kunskap och ett motstånd mot könsstympning.
– Det kan vara en läkare eller sjuksköterska som talar om att det är farligt för hälsan. Det kan också handla om en religiös ledare som berättar att religionen inte kräver det, säger Sofia Strid.
– Det är ju till och med så att koranen förbjuder människor att skada sina kroppar. Deltagare i vår undersökning berättar att de har förstått det först i Sverige. Flera kvinnor berättar att det var först i Sverige de träffade en kvinna som inte var könsstympad. De hade inte sett det som ett alternativ tidigare.
I till exempel Somalia könsstympas enligt WHO 98 procent av flickorna. Där riskerar flickor som inte har könsstympats att mobbas i skolan och det finns en farhåga att flickorna inte ska bli gifta. Så är det inte i Sverige, enligt undersökningen, men föreställningen om att det är bra för hälsa och hygien och bör göras för säkerhets skull lever ändå kvar.
– Speciellt männen i undersökningen undrar om det ändå inte är bäst att skära lite grann, för säkerhets skull. En del oroar sig för att det kan leda till olika sjukdomar att inte vara könsstympad, andra för att deras döttrar inte ska betraktas som rena, säger Sofia Strid.
– Kvinnorna var däremot tydliga med att det snarare leder till hälsoproblem att bli könsstympad. Och inte bara till fysiska utan också till psykiska problem. Deras egna erfarenheter har gjort att de ändrat uppfattning.
Praktiskt sköts könsstympningen av kvinnorna men Sofia Strid påpekar att vi inte får glömma att det på samhälls- och strukturell nivå är en tradition som upprätthålls av och för män. Flickor som inte är könsstympade riskerar att inte bli gifta och det är moderns uppgift att förbereda sina döttrar för äktenskap.
– Könsstympning handlar om föreställningar om religion såväl som tradition och synen på kvinnan. Det är inte minst ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet.
Kontaktinformation
E-post: sofia.strid@oru.se Telefon: 019-303442, 0767-767 145
Europaparlamentet ses ofta både som en lätt arena för nya partier att ta sig in på och som en språngbräda in i den nationella politiken. Men i verkligheten är det svårt för nya partier att bli invalda i Europaparlamentet. Det är också relativt sällan som framgångar i valet till Europaparlamentet leder till framgångar i nationella val. Det visar Sofie Blombäck i sin avhandling där hon studerat de nya partier som valdes in i Europaparlamentet under perioden 1979 – 2009.
– I jämförelse med nationella val är det färre nya partier som valts in i Europaparlamentet, säger Sofie Blombäck.
Av de femtio nya partier som under perioden kom in i Europaparlamentet lyckades sjutton sedan också bli invalda i sina nationella parlament. Hälften av de femtio var, efter den första mandatperioden i Europaparlamentet, utan representation vare sig på EU-nivå eller nationellt.
Avgörande för att ett parti ska lyckas ta steget från Europaparlamentet till det nationella parlamentet är enligt Sofie Blombäck bland annat ett partis ledning och i vilken utsträckning nya partier lyckas bli accepterade av de etablerade partierna.
– Det som påverkar om framgångar i valet till Europarlamentet också leder till framgångar i nationella val är en kombination av ledare med politisk erfarenhet, ett fördelaktigt valsystem på nationell nivå liksom att det nya partiet accepteras av de etablerade partierna i Europaparlamentet och därigenom kan bli medlem i en av de etablerade partigrupperna, säger Sofie Blombäck. Speciellt i länder där valsystemet gör det svårt för nya partier att bli invalda i det nationella parlamentet, kan den europeiska arenan vara viktig.
– Representation i Europaparlamentet kan medföra att partiledarna får politisk erfarenhet och att partiet får tillgång till olika resurser, säger Sofie Blombäck.
En annan avgörande faktor är som sagt ledarskap. Oavsett typ av parti är ledare med politisk erfarenhet – antingen från andra partier eller från att ha suttit i Europaparlamentet en längre tid – närmast nödvändigt.
Ladda ner/läs mer om avhandlingen Making their way home from Brussels. New political parties in European and national elections.
Kontaktinformation
Sofie Blombäck, sofie.blomback@pol.gu.se, 0706-564966, 031-7866520
I avhandlingen Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn ges tolkningar av sockennamn, bynamn och namn på bydelar, gårdar, fäbodar och fiskelägen i detta område i Skellefteå kommuns södra del.
Här får vi till exempel veta betydelsen av Kräkånger, Istermyrliden, Lossmen, Jäppnästjärnliden och ett stort antal ytterligare namn. För första gången finns ortnamnen i detta område samlade och tolkade i ett enda verk som gör att Övre Norrlands historia kan beskrivas mer detaljerat.
– Tolkningarna av namnen bygger på äldre skriftformer av ortnamn från historiska källor och uttalsformer som finns vid dialektarkiven. Men många av ortnamnstolkningarna kommer också från uppgifter som jag fått genom många meddelare i Skelleftebygden, säger Ulf Lundström.
– Genom intervjuerna har jag samlat in en mängd uppgifter om topografiska och kulturhistoriska förhållanden och gamla ord och uttryck som ligger till grund för tolkningarna.
Med hjälp av kartor och fotografier illustreras på många ställen de naturförhållanden som ligger bakom namnbildningarna.
I boken ingår en studie av de huvudleder eller efterleder som ingår i ortnamnen. En del är ännu levande dialektord såsom gärda, lägd, sel och träsk, medan andra endast känns igen från ortnamnen såsom ava, brön, klubb och svid.
En studie av de många nybyggesnamn som tillkom i bygderna under 1700- och 1800-talet visar att hälften av namnen var gamla naturnamn. De övriga var namn där ett element återfinns i äldre naturnamn och resten var nybildade namn som beskriver platsen för nybygget.
Disputationen äger rum fredagen den 12 juni, kl. 10:00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Inge Særheim, professor, Institutt for kultur- og språkvitenskap, Universitetet i Stavanger, Norge.
Läs/ladda ner avhandlingen.
Kontaktinformation
Ulf Lundström, ulfsvedjan@outlook.com, tel. 070-632 40 14
Resultaten visar att tandvårdsrädsla generellt kan kopplas till undvikande av tandvård, en försämrad livskvalitet relaterad till problem med munhälsan och rökning. Studierna visar också att vuxna patienter som har grav tandvårdsrädsla/fobi ofta är missnöjda med hur deras mun, tänder och ansikte ser ut.
– Hos individer med grav tandvårdsrädsla och fobi uppstår ofta en ond cirkel som börjar med att de på grund av rädslan undviker att gå till tandvården. Det leder i sin tur till att de får en försämrad munhälsa, vilket kan leda till skamkänslor och att man undviker sociala kontakter, säger Viktor Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Ökad förekomst av ADHD
Studierna visar också att det i gruppen med grav tandvårdsrädsla också finns en ökad förekomst av ADHD.
– De patienter som rapporterade ADHD problematik, och som identifierades med ett screening-instrument, tillhörde de mest tandvårdsrädda och hade en mycket lågt självskattad munhälsa.
I avhandlingen redovisas också en systematisk vetenskaplig litteraturöversikt, som ger stöd för att kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandling för grav tandvårdsrädsla/fobi. Enligt Viktor Carlsson krävs dock ytterligare studier för att med säkerhet kunna värdera behandlingseffekten.
Avhandlingen Dental Anxiety in Adults; Psychosocial Aspects, Oral Health and Psychological Treatment försvarades den 29 maj.
Länk till avhandling
Kontaktinformation
Kontakt: Viktor Carlsson, doktorand vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 070-209 22 71, viktor.carlsson@gu.se
Kajsa Falasca, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap, har undersökt kommunikationen mellan politiska makthavare, medier och medborgare i en ny avhandling. Den politiska kommunikationens betydelse har undersökts både under finanskris och valkampanjer med ett särskilt fokus på mediernas bevakning av politik, politikens medialisering, mediernas effekter i opinionsbildningen och utvecklingen av strategisk politisk kommunikation.
– Det är tydligt att partierna har blivit alltmer professionella och att de har ökat sin användning av strategiska metoder och verktyg för att uppnå sina politiska målsättningar, säger Kajsa Falasca, doktorand.
I kampanjarbetet påverkas partierna inte bara av förutsättningar i det omgivande samhället utan också av partiets interna kultur och uppfattningar om vad som är gångbart inom partiet och bland dess väljare. Kampanjansvariga för riksdagspartierna har följts under tre valrörelser, 2002, 2006 och 2010. Här har det undersökts på vilka sätt partierna plockar upp och införlivar nya idéer och metoder i valkampanjerna.
– Resultaten tyder på att de som leder utvecklingen är partier som upplever en osäker eller ny situation, vare sig det är ett valnederlag, ett imageproblem eller en identitetskris. Det parti som använder sig av nya metoder för strategisk politisk kommunikation banar sedan väg för andra att följa, säger Kajsa Falasca.
Resultaten visar att det också går mode i idéer och metoder för partiernas strategiska kommunikation, och att de ofta uppträder samtidigt i de olika partierna. Ett exempel är hur mediehantering och en anpassning till mediernas logik har växt fram som vardagsverktyg i kampanjarbetet bland alla partier. Ett annat exempel är införandet av politisk Tv-reklam i Sverige som snabbt blev ett legitimt kampanjmedel från att tidigare ha setts som något tabubelagt och negativt inom vissa partier.
– Alla partier plockade upp den möjligheten, men anpassade den också efter svensk valkampanjkultur och den egna partikulturen. Utvecklingen av strategisk politisk kommunikation kan också uppfattas som konformistisk där de politiska partierna påverkas av och följer varandras praxis, säger Kajsa Falasca.
Avhandlingen försvaras vid Mittuniversitetet Campus Sundsvall 12 juni. Här hittar du hela avhandlingen ”Context Matters – Interactions between news media, political actors and citizens in elections and crises”.
Kontaktinformation
Kajsa Falasca, doktorand, 070-570 53 33, e-post: kajsa.falasca@miun.se
I juni disputerar två av forskningscentrets doktorander. Doktoranden Yun Li är först ut att försvara sin doktorsavhandling den 9 juni. Han har utvecklat helt nya komprimeringsalgoritmer som effektivt komprimerar stora mängder datainformation från en så kallad plenoptisk kamera och som sedan presenterar informationen utan kvalitetsförluster.
Opponent på disputationen är professor Touradj Ebrahimi som är ordförande för initiativet JPEG Pleno inom det internationella standardiseringsorganet (ISO) och expert på hur man komprimerar bilder tagna med multikamerasystem.
Forskargruppens andra doktorand är Suryanarayana Muddala som har arbetat med att förbättra kvaliteten på 3D-presentationer. Normalt sett finns alltid små informationsluckor i 3D-bilden som kan störa upplevelsen för betraktaren. Suryanarayana har genom sin forskning tagit fram alternativa metoder för att skapa virtuella vyer med olika perspektiv. En metod nyttjar så kallad inpainting-teknik som fyller ”informationshålen” i bilden med anpassad information från andra delar av bilden.
Professor Christine Guillemot är världsledande forskare på området och opponerar på avhandlingen torsdagen den 18 juni när disputationen äger rum.
Professor Mårten Sjöström leder forskargruppen Realistic 3D vid forskningscentret STC och har handlett doktoranderna i sitt arbete.
– Vår forskargrupp vid Mittuniversitetet ligger i fronten för 3D-området och dessa två avhandlingar bidrar till mer kunskap som kommer till nytta för många olika tillämpningsområden, allt från medieindustri till processindustri, säger Mårten Sjöström.
Kontaktinformation
Mårten Sjöström, professor och forskningsledare, 010-142 88 36, e-post:marten.sjostrom@miun.se
Begreppet litteracitet används i forskning om barns skriftspråkande i sociala sammanhang. I begreppet omfattas också berättande, symboler och bilder.
Avhandlingen visar att det är barnens spontana aktiviteter som är utgångspunkt för förskolans arbete med litteracitet. Man arbetar både med traditionella skriftspråksmaterial och till exempel pinnar eller klossar. Små barn för fram sina tankar på många olika sätt, både genom att prata och bygga och rita.
Sara Hvit Lindstrand har också studerat hur barnen mellan ett och tre år använder en interaktiv skrivtavla i förskolan. Hennes avhandling visar hur barnen skapar mening tillsammans med andra barn, och noggrant undersöker teckensystem som färger, linjer och symboler. De undersöker också gränsen mellan sig själva och tekniken genom att utmana tekniken på olika sätt.
– Små barns meningsskapande sker på olika sätt beroende på vilket material de använder, och i vilken utsträckning materialet bidrar till kreativitet och lek. Den interaktiva skrivtavlan bidrar till teckenskapande aktiviteter där barnen utforskar, tolkar och skapar tecken, säger Sara Hvit Lindstrand.
Små barns litteracitet handlar om att ta reda på hur världen fungerar, och om kroppsligt och materiellt berättande. Barns tidiga möten med digital teknologi gör att deras språk byggs upp och formas på nya sätt. De kommer mycket tidigt i kontakt med en mängd olika tecken. Detta får konsekvenser för hur förskolan kan erbjuda barnen en mängd olika aktiviteter, både med text som utgångspunkt och med andra medier, som bidrar till hur de små barnen själva skapar sin litteracitet.
Sara Hvit Lindstrand disputerade vid Högskolan för lärande och kommunikation den 4 juni med avhandlingen Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi.
Kontaktinformation
Sara Hvit Lindstrand sara.hvit@hlk.hj.se 076-0429030
De tre forskarna har valts ut på rekommendation av SCAS i Uppsala som genom ytterligt omsorgsfull urvalsprocess gått från 9 intervjuade excellenta forskare till tre. De har valts med hänsyn till den kvalitet deras forskning har och deras förmåga till att i framtiden arbeta självständigt och nydanande. Dessutom har ytterligare två av de mycket kompententa forskare som nominerats fått var sitt år att forska fritt och utvecklas som forskare. Det är filosofen Daniel Giberman och nationalekonomen Erik Wengström.
Programmet visar att det går att skapa attraktiva villkor för unga forskare i humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och också att locka kvalificerade forskare från andra länder till svenska forskningsmiljöer. Forskare från programmet har efter hand kommit att inta viktiga poster på universitet, i forskningsråd och akademier, inte minst i Sveriges Unga Akademi, där fem Pro Futura-forskare har valts in.
– Det vittnar om engagemang och kvalitet, säger Björn Wittrock, föreståndare på SCAS och ordförande i urvalskommittén.
Också från Riksbankens Jubileumsfonds håll är man positiv. Göran Blomqvist, vd vid RJ, menar att satsningar på humaniora och samhällsvetenskap i dag blivit allt viktigare.
– Fortfarande saknar svenska universitet en tydlig karriär för unga forskare. Detta är en stor svaghet, men med Pro Futura visar vi hur en internationellt gångbar och attraktiv anställning kan utformas, säger Göran Blomqvist.
Fram till året omgång har lika många män som kvinnor utsetts till Pro Futura-forskare, totalt 36 stycken – den manliga dominanser i årets Pro Futura är alltså ett undantag.
– Inför nästa omgång ska dock anvisningarna till lärosätena och bedömarna utvecklas så att vi kan försäkra om att alla potentiella kandidater behandlas rättvist, avslutar Göran Blomqvist.
De tre forskarna som blivit utsedda till Pro Futura-forskare är:
Renaud Gagné, nominerades av Cambridge universitet. Han blev fil. dr i klassisk filologi vid Harvard 2007 och ska under sin Pro Futura-tid inrikta sig på föreställningen om den yttersta Norden och dess varelser i klassisk grekisk litteratur. Föreställningar som dessa är ett av e viktigaste utopiska rummen i europeiskt tänkande, menar Gagné.
Joel Isaac, nominerades av Cambridge universitet, och har intresserat sig för hur politiska ideologier i USA formades under det kalla kriget. Han avser att skriva en sammanhållen historisk analys för perioden efter 1945 där han fokuserar på den övergripande politiska liberalismen i Västeuropa och Nordamerika.
Andreas Stokke, nominerades av Uppsala universitet, och kommer att inrikta sig på de kommunikativa förutsättningarna för samarbete och förtroende genom empiriska studier i språkanvändningen och samtidigt anknyta så väl till moralfilosofi som språkfilosofi.
Läs mer om Pro Futura på, där kan du läsa om tidigare Pro Futura-forskare samt få mer fakta om satsningen.
Kontaktinformation
Jenny Björkman Telefon: 08 506 26 433 Mobil: 08 506 26 400 Epost: jenny.bjorkman@rj.se
