– Vårt mål är att ge föreningar verktyg och praktiska exempel som de kan använda i vardagen, säger Susanna Geidne, forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.

– I Sverige når föreningar ut till många människor. Nästan tre miljoner barn och vuxna är medlemmar i en förening. Föreningarna står inte bara för fysisk aktivitet utan för andra värden som gemenskap och glädje, säger Susanna Geidne.

– Detta är ett samarbetsprojekt där praktiker och forskare arbetar tillsammans och vi har ett livstidsperspektiv. Det handlar alltså inte bara om barn och ungdomar utan även om vuxna. Hälsofrämjande idrott för alla så länge som möjligt.

Nio länder
Örebro universitet arbetar tillsammans med Riksidrottsförbundet och Örebro läns idrottsförbund i Sverige och i projektet ingår forskare och organisationer från nio länder – Finland, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Kroatien, Belgien och Tjeckien.

Förutsättningarna är olika i olika länder. I Sverige är det ofta föräldrar som arbetar i de ideella föreningarna. I Irland är det ofta kommunen och i England är det skolor. Projektet kommer att samla in goda exempel från idrottsvärlden men också kartlägga forskningen på området och undersöka vad som har gjorts tidigare i EU.

Sprida goda exempel
– Det handlar både om att samla in det som redan görs och att sprida både goda exempel och verktyg till fler föreningar, avslutar Susanna Geidne.

Det finns många goda exempel på föreningar som arbetar med såväl alkohol- och drogpolicys som demokrati- och inkluderingsfrågor. Men det finns delar som exempelvis, är alla välkomna, toppning och utslagning som föreningar kan behöva arbeta med för att vara en hälsofrämjande miljö.

– Elitsatsningar måste så klart få sin plats men det finns många andra viktiga värden att jobba med ur ett folkhälsoperspektiv så att idrottsföreningarna kan vara till för alla så länge som möjligt, säger Susanna Geidne.


Kontaktinformation
Susanna Geidne. E-post: susanna.geidne@oru.se. Telefon: 019-302176

– Mina resultat visar att samarbete lönar sig. Det är viktigt att kvinnor prioriterar systerskap före annat som till exempel partiideologiska meningsskiljaktigheter. Att samarbeta innanför och utanför den parlamentariska arenan är också viktigt, säger statsvetaren Ulrika Thomsson Myrvang, verksam vid Stockholms universitet.

I sin licentiatavhandling undersöker Ulrika Thomsson Myrvang hur kvinnor har organiserat sig i tre politiska frågor: våldtäkt, sex timmars arbetsdag och varannan damernas. Hennes undersökning visar att kvinnors organisering haft betydelse i alla de tre frågorna Organiseringen har inte alltid lett fram till en konkret åtgärd, som till exempel en lagändring. Men en feministisk och kvinnopolitisk politisering av en fråga ökar ändå kvinnors handlingsutrymme.

Ulrika Thomsson Myrvang menar att kvinnoorganisationerna har bidragit med en annan problemformulering som skiljer sig från det etablerade politiska samtalet, med andra typer av begrepp, argument och idéer.

– Det är viktigt att fler röster blir hörda och att det demokratiska samtalet inte blir så strömlinjeformat, vilket är ett problem idag i svensk politik och politisk debatt. Ett sådant samtal riskerar att missgynna feministiska krav, säger Ulrika Thomsson Myrvang.

FAKTA
Licentiatavhandlingens namn är Systerskapets strategier. Om kvinnopolitiska praktiker i svensk demokrati. I centrum av avhandlingen står kvinnors organisering runt tre statliga offentliga utredningar från mitten av 1970-talet, slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. De tre utredningarna är Sexuella övergrepp (1976:9), Varannan damernas (1987:19) och Arbetstid och välfärd (1989:53).

Kontaktinformation
Ulrika Thomsson Myrvang, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 0766-102354, e-post: ulrika.thomsson@gmail.com

Att överleva en hjärtinfarkt innebär inte att automatiskt återvända till livet. För många väntar en vardag präglad av varierande grad av trötthet och som i vissa fall är så stark att den kan förlama hela vardagen.

Vetenskapliga studier har visat att fatigue, som är trötthetens vetenskapliga term, är det mest bekymmersamma symtom som upplevs efter en hjärtinfarkt och att det kan orsaka fysiska, psykiska och känslomässiga begränsningar. Trots detta uppmärksammas inte symtomet trötthet under rehabiliteringen, och det saknas idag strategier för att förebygga eller minska symtomen.

Doktoranden Ulla Fredriksson-Larsson har i sin avhandling intervjuat 18 personer efter deras hjärtinfarkt samt genomfört enkätstudier i större grupper. Resultaten visar att graden av trötthet direkt påverkas av andra samtidiga symtom.

– Mina studier visar att symtom på stress eller andfåddhet i högre grad leder till trötthet. På samma sätt försvåras återhämtningen hos patienter som isolerar sig eller fastnar i grubbel och oro, säger Ulla Fredriksson-Larsson, som arbetar på Närhälsan i Färgelanda och har en doktorandtjänst vid Högskolan Väst.

I studierna beskriver hjärtinfarktpatienter konsekvenserna av trötthet som att inte längre känna igen sig själv. Personerna upplever en ”motkraft” som hindrar ambitionen och kapaciteten att göra saker och beskriver känslan som ”att köra med handbromsen på”.

Ytterligare konsekvenser benämns i studien som att ”självklarheter ersätts med frågetecken” och ”att bara vara är tillräckligt” vilket för många leder till en minskad fysisk och mental aktivitet, och en försämrad förmåga att hantera det dagliga livet.

– Många är dåligt informerade om vad fatigue innebär då rekommendationer för behandling saknas. Strategierna som personerna använt för att hantera sin trötthet är inte alltid framgångsrika. Vår slutsats är att ett personcentrerat stöd, där vården utgår från personens upplevelse, skulle kunna hjälpa många, säger Ulla Fredriksson-Larsson.

FAKTA
Avhandlingen Fatigue och återhämtning efter hjärtinfarkt försvaras den 17 april. Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38004

Kontaktinformation
Ulla Fredriksson-Larsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0706 630 639 ulla.fredriksson-larsson@hv.se. Handledare Eva Brink, 0708922210, eva.brink@hv.se

– Sverige beskrivs ofta som ett exceptionellt sekulariserat samhälle. Men Sveriges religiösa landskap är mer komplext än så. Min studie bidrar till att synliggöra och nyansera hur människor som varken ser sig som särskilt religiösa eller som ointresserade förhåller sig till religion, säger Ann af Burén.

– I Sverige kan folk ha skolavslutning i kyrkan och göra yoga utan att uppleva sig som religiösa. Många säger sig tro ”på något mellan himmel och jord” och samtidigt vara ateister. Jag har fokuserat på denna ofta komplexa ”både och”-attityd och försöker förklara vad den innebär.

Ann af Burén menar att det finns svenskar som varken kan klassificeras som entydigt religiösa eller sekulariserade. Hon kallar dem semisekulariserade. Det utmärkande draget i dessa personers tal om religion är deras ”både och”-inställning. De sovrar i den religiösa mångfalden istället för att definitivt välja mellan det ena och det andra.

– När vi tänker på och beskriver händelser i livet har vi tillgång till flera olika tolkningar samtidigt. Omständigheterna vi befinner oss i styr vilken tolkning vi väljer att uttrycka. Detta får stora konsekvenser för studiet av religiositet och sekularitet, säger Ann af Burén.

Hennes intervjupersoner är semisekulariserade svenskar som bor på Södermalm i Stockholm, utvalda genom dörrknackning. De är inte aktiva i något religiöst samfund men inte heller ointresserade av religion. I studien gör hon en analys av de svar som 28 personer har gett på en rad frågor, exempelvis kring vad religion betyder i deras liv.

– De kan beskriva sig själva som till viss del buddist, kristen, ateist eller något annat samtidigt. När de berättar om ovanliga händelser har de både rationella förklaringar och uppfattningen att det som inträffade var något bortom det begripliga.

Ann af Burén visar på det problematiska med de kriterier som används i gängse sätt att studera religiositet.

– Trots att delar av den svenska befolkningen uppvisar semisekulära drag syns inte denna grupp i religionsdiskussioner och forskningsstudier. Forskningen misslyckas i att nyanserat fånga upp dessa människors sätt att vara eller inte vara religiösa.

En slutsats är att nya mät- och analysmetoder, som tar hänsyn till ett mer komplext sätt att förhålla sig till religion, behöver konstrueras.

FAKTA
Ann af Buréns avhandling ingår i ett större forskningsprojekt om religiositet och attityder till religion som Södertörns högskola i Stockholm bedriver tillsammans med Göteborgs universitet. I projektet ingår också boken ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola. (Molin & Sorgenfrei Förlag).

Avhandlingen försvarades den 23 april. Fakultetsopponent: Lois Lee, School of Public Policy, UCL. 

Avhandlingen: Living Simultaneity: On religion among semi-secular Swedes,  finns digitalt publicerad: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:800530/FULLTEXT01.pdf

Kontaktinformation
Ann af Burén, telefon: 0739-16 46 92, e-post: ann.af.buren@sh.se. Monica Havström, kommunikatör, tel 031-786 10 68, mobil 0766-18 10 68, e-post: monica.havstrom@hum.gu.se

När kraven på högre datahastighet ökar och nya applikationer tas fram så blir bristen på radiospektrum uppenbar. En lösning är kognitiva radionätverk – en teknisk lösning där man öppnar radiospektrumet till alla, även till icke betalande abonnenter. På så sätt kan radiospektrumet utnyttjas effektivare.

De kognitiva radionätverken kräver dock kunskap om miljön runtomkring för att kunna anpassa överföringen så att inte de betalande användarna får försämrad prestanda.

Thi My Chinh Chu och Charles Kabiri har i sina avhandlingar inom ämnet telekommunikationssystem tittat på hur de kognitiva radionätverken kan bli bättre. Resultaten i avhandlingen visar att med hjälp av avancerad radioöverföringsteknik kan de kognitiva radionätverken bli både tillförlitliga och få ökad datahastighet.

FAKTA
Disputationerna är öppna för allmänheten. Onsdagen den 29 april samt fredagen den 8 maj Kl 13:15 vid båda tillfällena. Sal J1640 vid båda tillfällena, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta forskarna Thi My Chinh Chu via e-post thi.my.chinh.chu@bth.seeller Charles Kabiri via e-post:charles.kabiri@bth.se

Tvåhundra miljoner människor insjuknar i malaria varje år. Men även djur drabbas. Malariaparasiten är en uråldrig organism som infekterar allt från apor och gnagare till reptiler och fåglar. Liksom hos människan infekterar malariaparasiten sin djurvärd med hjälp av myggor.

– Fåglar är väldigt intressanta att studera ur malariasynpunkt. Hur evolutionen har format fåglarnas försvar mot malaria ger oss viktig kunskap som kan bidra till utvecklingen av mediciner till människor, säger Elin Videvall vid Lunds universitet, en av forskarna bakom den nya studien.

Det är mycket vanligt att fåglar får malaria. Även i Sverige finns det malariaparasiter som infekterar just fåglar. Många av fåglarna lever med malaria större delen av livet. Deras immunförsvar måste kunna hantera sjukdomen; annars kan de inte fortplanta sig och sprida sina gener vidare. En del fåglar blir mycket sjuka och dör av malaria, medan andra verkar helt resistenta.

– Den stora variationen i respons är av stort intresse för forskningen, vi vet ännu inte vad det beror på. Men med den här studien börjar vi få en bild av vad som faktiskt händer i fåglarna när de blir sjuka, säger Elin Videvall.

Forskarna har använt sig av en metod där man analyserar alla gener som är aktiva i fåglarnas kromosomer. På det viset kan man undersöka vilka gener som reagerar på malaria, och i vilken utsträckning. För några år sedan var detta överhuvudtaget inte möjligt, men den nya sekvenseringstekniken gör att forskarna nu kan se vad som händer med alla generna i fåglar efter att de har insjuknat.

– Det gör att vi får en övergripande helhetsbild över hur fåglarna reagerar på malaria, men det tillåter oss också att lokalisera okända gener som har viktiga roller i exempelvis immunförsvaret, säger Elin Videvall.

Flera hittills okända gener visar sig ha stor betydelse i fåglarnas respons på malaria. Nu hoppas forskarna att det kommer fler liknande studier i framtiden så att man kan jämföra malariaresponsen hos olika arter.

Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution.

Kontaktinformation
Elin Videvall, doktorand. Biologiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 88 52 elin.videvall@biol.lu.se. Olof Hellgren, forskareBiologiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 17 83olof.hellgren@biol.lu.se.

I sin forskning har Daniel Carlberg, medicine doktor i medicinsk vetenskap och post doc inom genetik och bioinformatik vid Högskolan Kristianstad, bland annat tittat på alla tidigare publicerade resultat inom sitt fält och försökt upprepa dessa i olika populationer. Resultaten visar att det är väldigt få av de tidigare resultaten som går att upprepa, vilket tyder på att slumpen är en stark spelare vid associationsstudier, i synnerhet i en komplex sjukdomssituation.

Studien bedrevs vid Karolinska Institutet och har nyligen resulterat i avhandlingen Genetic association studies in allergic rhinitis, en avhandling som karakteriserar och validerar genetiska riskfaktorer för allergi.

Publication bias
I avhandlingen presenteras så kallade negativa resultat, det vill säga resultat som motsäger tidigare positivt rapporterade resultat. I regel är det mycket intressantare att läsa om nya gener som är associerade med sjukdom och därför rapporteras mest positiva fynd.

– Detta brukar kallas ”publication bias” och är ett stort problem inom associationsanalyser. Negativa resultat tas emot med en kylig hand och säljer inga lösnummer, vilket är väldigt synd eftersom dessa resultat är oerhört viktiga för att kunna utreda huruvida utpekade riskfaktorer faktiskt har något att göra med den sjukdom som studeras, eller om det är slumpen som spelar oss ett spratt, säger Daniel Carlberg.

Genetic association studies in allergic rhinitis

Kontaktinformation
Daniel Carlberg, medicine doktor i medicinsk vetenskap och post doc inom genetik och bioinformatik, daniel.carlberg@hkr.se, 044-20 34 86. Fabian Rimfors, pr- och forskningskommunikatör, fabian.rimfors@hkr.se, 0768-23 88 42.

En ansenlig mängd data från djurförsök har visat att man kan upptäcka neuroanatomiska och biokemiska förändringar hos vuxna och i ”äldre” råttors hjärnor, samt förbättrade kognitiva funktioner, genom att berika miljön eller underlätta för fysisk träning. Forskning som bedrivs vid Linnéuniversitetet och Harvard Medical School studerar frågan om huruvida fysisk träning, kognitiv stimulering och träning i mindfulness kan orsaka förändringar i neuronala strukturer och kognitiva funktioner hos människor i åldrarna 65-85 år.

Ett neurofysiologiskt mått på neuroplasticitet, känt som långtidspotentiering (LTP) har påvisats i experiment med djur och människor. LTP har upptäckts i hjärnvävnad hos djur och antagits leda till förstärkning av synapser samt tjäna som en mekanism som stödjer inlärning, minne och andra kognitiva funktioner. LTP-liknande fenomen har också identifierats hos unga vuxna personer som fått tetanisk visuell stimulering (TVS) vilket innebär, korta perioder av högfrekvent stimulering av hjärnan. För att uppnå detta genomförs snabba repetitiva presentationer av en visuell stimulus och i forskargruppens studie har man använt sig av ett svart-vit schackbräde som blinkat med 9 Hz under två minuter samtidigt som man mätt hjärnaktiviteten.

En outreddfråga har varit huruvida TVS-inducerade neuroplastiska förändringar fortsätter in i ålderdomen. Forskare från LNU och HMS har nu studerat om TVS-inducerade neuroplastiska förändringar sker hos kognitivt normala äldre personer. I det senaste numret av Brain Research Bulletin har forskare för första gången presenterat en fullständig rapport som visar neuroplastiska förändringar hos äldre som använder TVS. Tekniken som använts anses vara ett lovande, icke-invasivt verktyg (ett sätt att påverka hjärnan, men utan ingrepp) för att mäta neuroplasticitet och studera hjärnans åldrandeprocess.

Studien är en del av forskningsprojektet ”Framgångsrikt åldrande efter 65”, finansierat av Familjen Kamprad Stiftelsen, lett av professor Abdul K.H. Mohammed vid LNU and professor Kirk R. Daffner vid HMS. Övriga involverade forskare i studien var huvudförfattaren dr Fabio Henrique de Gobbi Porto och docent Farzaneh Sorond vid HMS.

Länk till artikel
Brain_Research_Bulletin_2015

Kontaktinformation
Abdul H. Mohammed, phone +46 73 6316316, e-mail abdul.mohammed@lnu.se. Kirk R. Daffner, phone +1 617 732 8060, e-mail kdaffner@partners.org. Fabio Porto, e-mail portofhg@gmail.com

Frågor om miljö och hållbar utveckling inkluderar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter; det kan handla om samband i naturen, hur tillverkning och transport av varor påverkar natur och människor samt människors levnadsförhållanden i olika delar av världen. Lärande i dessa frågor betonar bland annat förståelse av relationer mellan dessa aspekter samt kritiskt tänkande och elevers aktiva deltagande.

I sitt avhandlingsarbete visar Annika Manni hur yngre skolelever, 10-12 år, erfar, lär och skapar mening i de komplexa frågor som miljö- och hållbar utveckling utgör. Genom två delstudier, en enkät- och en fallstudie, har hon undersökt hur skolelever i Sverige uppfattar och förstår miljöfrågornas innehåll, men också hur elevernas processer av lärande kan beskrivas.

Resultatet av Annika Mannis studier visar att eleverna kan beskriva ekologiska samband, sätta ekonomiska aspekter i relation både till ekologiska och sociala aspekter, samt är medvetna om sociala skillnader globalt sett.

– Utöver detta visar resultaten att de elever som i högre grad gav uttryck för en sambandsförståelse mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling, samtidigt gav uttryck för känslomässigt engagemang i frågorna och i högre grad värderingsmässigt tog ställning, säger Annika Manni.

Vad gäller elevernas lärande i miljöfrågor, sett som en process över tid, visar Annika Manni att även i processen är känsla, värdering och förståelse integrerade. Det visar sig i elevernas uttryck av tidigare personliga erfarenheter, i praktiska aktiviteter där eleverna lär genom konkreta upplevelser och handlingar i närmiljön (t.ex. genom att undersöka vattenlevande smådjur), i social interaktion (t.ex. samarbete och problemlösning i grupp) samt i situationer där eleverna får ansvar, förtroende och får agera självständigt.

I de skolaktiviteter som Annika Manni observerade bidrog dels konkreta och praktiska aktiviteter i utemiljöer till elevernas lärande, framför allt om lokala miljöfrågor. Dessutom bidrog användandet av datorer och information via internet till insikt i mer globala frågor kopplade till miljö och hållbarhet. I båda fallen var elevernas möjlighet att diskutera och samarbeta också viktigt för deras lärande och skapande av värderingar i miljöfrågor. Elevernas positiva erfarenheter av utevistelse visade sig också relatera med att de värdesätter naturen.

Utifrån den samhälleliga betydelsen av att miljö- och hållbarhetsfrågor uppmärksammas pekar avhandlingens resultat på vikten av undervisningsformer som tar hänsyn till elevers känslor och värderingar samt ämnesövergripande frågeställningar.

– Det finns ett påtagligt behov av att barn och unga ges möjlighet att själva skapa mening och kunskap i miljö- och hållbarhetsfrågor, eftersom studien visar att frågorna engagerar och att kunskapen är sammanvävd av känsla, förståelse och värdering, säger Annika Manni.

FAKTA
Annika Manni har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Hon har deltagit i den nationella forskarskolan Lärande och hållbar utveckling, GRESD, och Lärarhögskolans Forskarskola inom utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Annika Manni försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 8 maj.


Kontaktinformation
Annika Manni, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Telefon: 090-786 80 51, e-post: annika.manni@umu.se

Den nya anläggningen är en viktig pelare i institutets innovationsinfrastruktur för kemisk process- och farmaceutisk utveckling, som utgörs av tvärvetenskaplig expertis, avancerade laboratoriemiljöer och nu verifieringsmöjligheter.

– Anläggningen erbjuder unika möjligheter för forskning och utveckling samt koncepttester av nya processer, nya material och nya läkemedel, säger Magnus Larsson, VD för SP Process Development.

Anläggningen ger möjlighet att testa och utveckla kontinuerliga processer, vilket omfattar hela processen från råvara till isolerad produkt. I direkt anslutning finns kemisk reaktorutrustning för uppskalning av processer i batch. Tillsammans ger detta möjligheter att exempelvis koncepttesta nya tillverkningsprocesser med den lämpligaste av teknologierna. Inom ramen för verksamheten finns dessutom breda möjligheter att karakterisera den substans som tillverkats, för att möjliggöra optimering av nästa steg i utvecklingen.

– Tillgången till ett democenter med access till både expertis och ny teknologi möjliggör grundliga utvärderingar av olika teknologier och processer innan dyrbara investeringar görs, säger Magnus Larsson.

En betydande funktion i anläggningen blir möjligheten att kunna tillverka prövningsläkemedel för kliniska studier, nu aktiva läkemedelssubstanser (API) och sedan även läkemedelsformulering (ansökan inskickad), enligt kvalitetskraven i GMP (Good Manufacturing Practice). Detta innebär att SP Process Development kommer att kunna driva fullständiga CMC (Chemistry Manufacturing Control)-projekt från preklinisk forskningsfas fram till tidig klinisk fas.

FAKTA
SP Process Development är ett tekniskt forskningsinstitut som bedriver processkemisk och farmaceutisk forskning och utveckling i samarbete med akademiska och industriella aktörer. SP Process Development är en del av SP-koncernen. Läs mer på www.sp.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Larsson, VD SP Process Development, tel 070-344 65 14, magnus.larsson@sp.se eller Anna Minidis, vice sektionschef SP Process Development, tel 070-541 65 11, anna.minidis@sp.se

Studien är ledd av forskare från Naturhistoriska riksmuseet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Inavel
Resultaten baseras en kartläggning av två mammutars fullständiga arvsmassa. Båda mammutarna levde i nordöstra Ryssland, där den ena dog för ca 45 000 år sedan och den andra för endast 4 300 år sedan. Den senare av dessa två mammutar hade en mycket lägre genetisk variation och dess arvsmassa bestod av långa sträckor av DNA utan någon variation överhuvudtaget. Ett sådant mönster är typiskt hos små populationer där närbesläktade individer oundvikligen parar sig med varandra.

– Våra analyser visar att mammuten var utsatt för inavel strax innan den dog ut, sannolikt på grund av att det bara fanns ett tusental mammutar kvar under de sista 5 000 åren av artens existens, sade Love Dalén, docent vid Naturhistoriska riksmuseet.

Mosaik av nedärvt DNA
Eftersom en individs arvsmassa är en mosaik av olika bitar av DNA som nedärvts från ett stort antal förfäder, så innehåller en enda arvsmassa en avsevärd mängd information om an arts historia. Forskarna utnyttjade denna information för att undersöka hur antalet mammutar varierat vid olika tidpunkter.

– Vi identifierade två historiska perioder när antalet mammutar minskade kraftigt, och den andra av dessa minskningar hämtade sig mammuten aldrig från, sade Eleftheria Palkopoulou som doktorerat i palaeogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet.

Resultaten visade att antalet mammutar började minska för ungefär 300 000 år sedan, men att arten sedan återhämtade sig och var talrik under senaste istiden. Denna epok följdes dock av en kraftig minskning vid senaste istidens slut som ledde till att mammuten försvann från större delen av norra halvklotet. De sista mammutarna levde på Wrangels ö norr om den sibiriska kusten fram till ungefär 4 000 år sedan.

Gammalt DNA en utmaning
Den ullhåriga mammuten är det första av istidens utdöda djur som fått hela sin arvsmassa kartlagd. Men att göra detta har inte varit en enkel uppgift eftersom DNA med tiden bryts ned i små bitar. Dessutom är gamla kvarlevor ofta fulla med DNA från bakterier och andra organismer, vilket gör det både svårt och dyrt att ta fram det DNA man egentligen är intresserad av.

– De statistiska analyser vi gjort är bara möjliga om man har en DNA-sekvens av mycket hög kvalitet, och för att åstadkomma detta sekvenserade vi varje mammuts arvsmassa mer än tio gånger, sade Anders Götherström arkeogenetiker vid Stockholms universitet.

DNA vid utrotningens brant
Love Dalén och hans kollegor planerar nu att att kartlägga arvsmassan från många fler mammutar, genom att sekvensera DNA från olika individer som levde vid skilda tidpunkter under de senaste 50 000 åren. Syftet med dessa analyser är inte bara att skaffa sig en mer detaljerad bild av mammutens biologi och evolutionära historia, utan forskarna hoppas även att resultaten kommer ge en mer generell inblick i hur arters genetiska status förändras när de närmar sig utrotningens brant.

Kontaktinformation
Love Dalén, docent i evolutionsbiologi, Naturhistoriska riksmuseet. Telefon: 08 5195 4281, mobil: 070 777 27 94, e-post: love.dalen@nrm.se. Martin Testorf, vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet, telefon: 08 5195 4037, mobil: 0709 42 90 11, e-post: martin.testorf@nrm.se

– Vi har tittat på hur olika uniformer påverkar människors trygghet för att ge polisen ett underlag för hur de kan planera sin tid, säger Maria Doyle, som skrivit rapporten tillsammans med kriminologiforskarna Henrik Andershed och Louise Frogner.

Drygt 350 personer mellan 18 och 86 år deltog i studien och rapporten visar var, när och hur, polisen ska patrullera för att få bäst effekt. Människor känner sig framför allt otrygga i parker och tunnlar eller när de passerar ungdomsgäng på kvällstid och undersökningen visar att trots att poliser inger mest trygghet kan både ordningsvakter och polisvolontärer användas med gott resultat.

– Polisvolontärer kan göra stor skillnad i områden där människor inte känner sig trygga men där det inte begås så många brott, säger Maria Doyle.

Polisvolontärerna har inga extra befogenheter men de har gått igenom en lämplighetsbedömning och får en kort utbildning och handledning av polisen. De ska fungera som extra ögon och öron åt polisen och kontakta dem om något händer.

– Polisvolontärerna inger lika mycket trygghet som ordningsvakterna, som har lite mer befogenheter. Men oberoende av om det är polis, ordningsvakt eller polisvolontär så är det viktiga att det är en fotpatrull. Poliser, som åker runt i polisbil, ger inte alls samma effekt, säger Maria Doyle.

– Om polisvolontärer patrullerar i områden där brottsstatistiken visar att risken för brott är låg så kan polisen använda sina resurser i områden där brottsligheten är högre och de verkligen behövs, säger Maria Doyle.

– Polisbilen ska däremot ses som ett transportmedel och inte som en trygghetsskapande insats.

FAKTA
Studien finansierades av Örebro kommun och utfördes inom ramen för Polisiära metoder i dag och i framtiden – ett samarbete mellan Örebro universitet och Polismyndigheten i Örebro län.

Hör Maria Doyle berätta.

Kontaktinformation
Maria Doyle, Örebro universitet. E-post: maria.doyle@oru.se, telefon: 019-303901, mobil: 072-8431916

Gemensamt för all forskning som AFA Försäkring stödjer är att den bidrar till praktisk nytta i arbetslivet. Varje år satsas ungefär 150 miljoner på stöd till forskning och utveckling. Vid denna anslagsomgång går nära 12 miljoner till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Vad betyder den totala stressen hemma och på arbetet för unga kvinnors ohälsa?
Unga kvinnor har stått för den största ökningen av ohälsa på grund av stress de senaste åren. Varför är det så? Hur hänger stressrelaterad sjukfrånvaro ihop med den totala arbetsbelastningen, hemma och på jobbet, deltidsarbete och livsstil?  Victoria Blom, Karolinska Institutet, får 3 000 000 kronor för att undersöka detta.

Jobbstress och åderförkalkning – orsak till hjärtinfarkt och stroke?
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtinfarkt och troligen även för stroke. Detta kan bero på att stressen också ökar risken för åderförkalkning. Professor Kjell Torén, Göteborgs universitet, får 3 687 000kronor för att studera 5 000 människor när det gäller stress och åderförkalkning i kärl kopplade till hjärta och hjärna.

Påverkar pedagogiken hur stressigt och bullrigt det är i förskolan?
Höga ljudnivåer i kombination med stress gör förskolan till en krävande arbetsmiljö. Vad betyder den pedagogik man använder för bullret och stressen? Fredrik Sjödin, Umeå universitet, får 1 995 000 kronor för att undersöka detta, genom att studera arbetet på 16 förskolor i fyra kommuner och mäta effekterna för de anställda.

Ny kunskap för att bättre förebygga och behandla ”onda knän”
Knäledsartros är ett lidande som kan leda till långtidssjukskrivningar. Jan Henriksson, Karolinska institutet, får 3 123 000kronor för att ta fram kunskap om muskler och rörelser hos drabbade, som gör att man kan skräddarsy fysisk träning för att minska besvären, och även bli bättre på att förbygga.

Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning

Kontaktinformation
Susanna Stymne Airey, avdelningschef FoU, AFA Försäkring, 08-696 41 60, Susanna.StymneAirey@afaforsakring.se. Caroline Rylander, presschef, AFA Försäkring, 0708-15 49 05, caroline.rylander@afaforsakring.se. Forskare: Victoria Blom, Karolinska Institutet, enheten för Försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, 070-721 30 29, victoria.blom@ki.se. Kjell Torén professor, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 031-786 6262, 0702-19 07 11, kjell.toren@amm.gu.se. Fredrik Sjödin, Institutionen för psykologi, 090-786 94 09, fredrik.sjodin@umu.se. Jan Henriksson, professor, Karolinska institutet, Institutionen för fysiologi och farmakologi, 08-52 48 75 60, Jan.Henriksson@ki.se

Snabba samhällsförändringar och ökat välstånd innebär inte att fenomenet upphör, snarare att det ändrar form. Det visar ny forskning från Lunds universitet, delvis utförd i Uganda.

– Mina studier visar att många unga kvinnor och män i Uganda utsätts för sexuellt våld eller tvång. Unga, särskilt studenter på universitet, kan frivilligt eller under tvång anamma strategin att använda sex som en handelsvara i utbyte mot pengar, varor eller privilegier, berättar Vikas Choudhry folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Ökat risktagande i samband med alkohol
I en ny avhandling har han undersökt hur det sexuella beteendet ser ut bland unga vuxna i Uganda, och med särskilt avseende på om och hur sex används som handelsvara.

En slutsats är att användandet av sex i olika typer av transaktioner kan innebära en ökad exponering för HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt fler partner. Många unga kvinnor och män hade flera relationer som överlappade varandra.

Alkoholkonsumtionen bland universitetsstudenter var också ofta förknippad med ett mer riskfyllt sexuellt beteende bland dem.

Inverkan av globalisering, ekonomisk utveckling och snabba samhällsförändringar i låginkomstländer, däribland Uganda, intresserar Vikas Choudhry särskilt.  Och han konstaterar i sin forskning att transaktioner som inbegriper sex förkommer såväl bland fattiga som välbeställda:

– Fattiga använder sex som ett medel för att kunna köpa mat och klara sin existens. Men även bland dem som har de basala behoven tillgodosedda och som är mer välutbildade förekommer sex som valuta. Det är ett sätt att tillfredsställa materiella drömmar som t.ex. dyra mobiltelefoner och märkeskläder.

Sugar daddies
I Uganda har s.k. sugar daddies kommit att bli förknippade med användningen av sex i transaktioner. En sugar daddy är en vanligtvis äldre man som förser en betydligt yngre kvinna med pengar eller varor i utbyte mot sex. Vanligen kännetecknas dessa relationer av ojämna styrkeförhållanden till mannens fördel. Sexuella transaktioner är dock vanligt förekommande även bland partner med mindre åldersskillnad, berättar Vikas Choudhry.

Sexuellt risktagande och sexuellt tvång är återkommande inslag i denna typ av relationer.

– I min forskning framkommer det att förr eller senare så blev sexuellt tvång eller våld en del av relationen för flertalet. Och ibland är förloppet det omvända,  våld och tvång leder vidare till sexuella transaktioner, säger Vikas Choudhry.

Hiv-bekämpningen i Uganda har i många år varit framgångsrik men nu ökar smittan igen. En del av förklaringen kan vara en utbredd användning av sex som handelsvara samt konsekvenserna av detta, menar Vikas Choudhry men betonar samtidigt att hans forskning inte ger svar på just denna fråga.

Till grund för studierna ligger bland annat enkäter och fokusgrupper med deltagande av studenter vid Mbarara-universitetet i sydvästra Uganda.

FAKTA
Vikas Choudhry är läkare, folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 17 april 2015 försvarade han avhandlingen ”Trading in sexual currency: Transactional sex, sexual coercion and sexual behaviour among young people in Uganda”.

Länk till avhandlingen

Text och foto: Björn Martinsson

Ovanstående text är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Kontaktinformation
Björn Martinsson, kommunikatör, Lunds universitet, e-post: bjorn.martinsson@med.lu.se

Vid Big Bang bildades bara två grundämnen, väte och helium. Nuförtiden existerar många andra ämnen, vilket bland annat möjliggör liv på jorden. Dessa ämnen bildas normalt genom fusion i stjärnor men det är okänt hur de första tyngre ämnena bildades. Dessa måste ha bildats direkt från väte och helium, någonstans efter Big Bang, men innan de mest avlägsna observerade galaxerna som innehåller tyngre ämnen kom till.

– Den dominerande teorin för hur de första tyngre ämnena bildades är att en klass av stjärnor, så kallade Population III stjärnor, existerat. De bestod av endast väte och helium men har sedan bildat tyngre ämnen genom fusion och spridit ut dem genom att explodera som supernovor. Denna klass av stjärnor har dock ännu inte observerats. Förrän nu då vi tror oss ha upptäck två galaxer som kan bestå av Population III stjärnor, säger Claes-Erik Rydberg vid institutionen för astronomi, Stockholm.

Enligt Claes-Erik Rydberg kan om detta skulle bekräftas innebära att den ”felande länken” mellan vätet och heliumet som bildades vid Big Bang och de stjärnor och galaxer vi observerat har upptäckts.

FAKTA
Om studien: Enligt simuleringar, så är det möjligt att hela galaxer av Population III-stjärnor bildas. För att leta efter dessa har det observationella programmet CLASH använts. Det är ett avslutat Hubble Space Telescope program som observerat 25 galaxhopar vid 16 olika våglängder. Galaxhoparna används som gravitationella linser, eftersom de är så massiva att de kraftigt kröker rumtiden så kan bakomliggande galaxer förstoras. Två objekt, bakom galaxhoparna MACS1931 och RXJ1347, upptäcktes. De två objekten ligger enormt långt bort och (eftersom ljusets hastighet är ändligt) därmed långt bak i tiden. Faktum är att universums ålder var bara cirka 5% av dess nuvarande ålder när ljuset vi observerar sändes ut. Den vid olika våglängder uppmätta strålningen visade sig stämma mycket bättre in på Population III galaxer än normala galaxer.

Kontaktinformation
Claes-Erik Rydberg, vid institutionen för astronomi, , claes-erik.rydberg@astro.su.se

Varje år faller cirka 30 000 ton utomjordiskt material ner på jorden. Den stora merparten av detta material har sitt ursprung i asteroidbältet, som är beläget mellan Mars och Jupiters banor. Åldern på Hummeln gör den extra intressant för forskarna att studera eftersom den bildades samtidigt som en stor kollision i asteroidbältet inträffade och en asteroid på 200 kilometer bröts upp.

– Uppbrytningen ledde till att inflödet av små utomjordiska fragment, meteoriter och mikrometeoriter ökade dramatiskt under ett par miljoner år, förklarar Carl Alwmark, forskare i geologi vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegor från Sverige, Österrike, Spanien och Frankrike har Carl Alwmark studerat prover av krossad och sedan genom årmiljoner sammantryckt berggrund som omger sjön. I denna så kallade breccierade berggrund undersökte de framför allt kvartskorn. I kvartsen fann forskarna mikroskopiska deformationsstrukturer i form av tunna lameller, så kallad chockad kvarts. Dessa strukturer är unika för nedslagskratrar eftersom det krävs enormt höga tryck för att bilda dem, trycknivåer som inte förekommer i någon annan naturlig process på jorden.

Att forskarna nu har kunnat visa att Hummeln är en krater stärker teorin om att det bildades särskilt många kratrar under perioden då den stora asteroiden krossades.

– Bildandet av nedslagskratrar är en av de viktigaste geologiska processerna i solsystemet. Våra resultat kan användas för att förstå utvecklingen av uppbrytningen av en asteroid och processer som har haft, och kan få, stor betydelse för utvecklingen och utseendet av vår planet, säger Carl Alwmark.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geology.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Carl Alwmark, biträdande universitetslektor, Geologiska institutionen, Lunds universitetTel 046-222 78 71, Mobil 0735-52 34 86. Carl.Alwmark@geol.lu.se