En dominerande uppfattning i debatten om klimatförändringar är att det inte är relevant att inrikta sig på befolkningsmängden för att minska utsläppen. Detta eftersom befolkningen, enligt resonemanget, bara växer i de fattigaste länderna, vars bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart. De största utsläppen kommer ju från rika länder, där befolkningen inte längre växer.
Men det sättet att resonera håller inte, menar Giangiacomo Bravo, professor vid Linnéuniversitetet, efter att ha studerat 30 års utsläppsdata.
– Vår grundliga analys tyder på att strategier för begränsning av klimatförändringar bör inrikta sig även på befolkningsfrågan, vid sidan av konsumtion per capita och tekniska innovationer. Det behövs en övergripande strategi för lösa problemen, säger han.
Världsbankens fyra inkomstgrupper, för länder
Världsbanken har fyra klassificeringar av inkomster för världens länder: low, lower-middle, upper-middle och high. Dessa är baserade på respektive lands bruttonationalinkomst, BNI, per capita.
Befolkningsökning främsta pådrivaren
Giangiacomo Bravo och kollegor har analyserat 30 års utsläppsdata för alla världens länder. Genom att dela upp länderna i fyra inkomstgrupper enligt Världsbankens klassificering, se faktaruta ovan, kunde forskarna bekräfta att låginkomstländernas bidrag till utsläppsökningar verkligen är begränsat. Men de fann också att:
Befolkningen växer i alla fyra inkomstgrupperna.
Det största bidraget till de globala koldioxidutsläppen kommer från den övre medelgruppen.
Befolkningstillväxten är den främsta pådrivaren av ökade utsläpp i alla inkomstgrupper utom den övre medelgruppen.
Den framgångsrika minskningen av utsläpp per capita som inträffat i höginkomstländer utplånas av den ökning av befolkningen som samtidigt ägt rum i denna grupp.
– Vår analys stöder inte den allmänna uppfattningen att ökad välfärd är den huvudsakliga faktorn bakom ökade koldioxidutsläpp globalt. Det är definitivt en viktig faktor, men bortser man från befolkningsökningar får man en missvisande bild av verkligheten, säger Giangiacomo Bravo.
Rom, Italien – där befolkningen minskar. Bild: Hilthart Pedersen, Unsplash.
Han fortsätter:
– Utvecklade länder med stabil eller minskande befolkning bör därför sluta bekämpa dessa trender och istället anamma dem. Precis som små befolkningsökningar i rika länder kan skapa stora utsläppsökningar, kan befolkningsminskningar i rika länder ha stora fördelar för utsläppen framöver.
Giangiacomo Bravo, professor vid Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet giangiacomo.bravo@lnu.se
Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antalet fåglar vid olika tider på mer än tusen platser i Sverige. Eftersom inventeringarna utförs på samma sätt varje år är det möjligt att följa hur antalet fåglar på en plats förändras över tid.
Årets rapport, som omfattar 224 fågelarter, vittnar om förändringar.
– Vi ser en tydlig trend i att värmeälskande arter blir vanligare medan köldföredragande arter minskar i antal. Ett varmare klimat förändrar i allra högsta grad våra fågelsamhällen, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Fåglar räknas varje år
Inom Svensk Fågeltaxering övervakar biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Räkningarna är en del av Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram och syftar bland annat till att upptäcka oroväckande förändringar.
Fåglarnas aktiemarknad
För att beskriva klimatförändringarnas påverkan på populationerna använder forskarna en så kallad klimatindikator. Varje fågelart representeras av ett temperaturvärde som speglar om arten generellt finns i varma eller kalla klimat. Här brukar man tala om ”varma” respektive ”kalla” arter.
Därefter beräknas hur medeltemperaturen på de svenska fågelsamhällena förändras över tid, ungefär på det sätt som olika index beskriver hur aktiemarknaden utvecklar sig. Indikatorn visar att de svenska fåglarna består av allt fler individer av varma arter och allt färre kalla fåglar.
– Sedan 2002 har klimatindikatorn ökat stadigt och de senaste två åren har haft de hittills högsta värdena, säger Åke Lindström.
Ett varmare klimat gör att den svarthakade buskskvättan blir allt vanligare på våra breddgrader. Bild: Åke Lindström
Utöver förändringarna bland arter som funnits länge i landet vandrar också helt nya arter in. Åke Lindström nämner bland annat svarthakad buskskvätta, brandkronad kungsfågel, ägretthäger och vitstjärnig blåhake – färggranna arter som ofta väcker entusiasm hos ornitologer.
Samtidigt har mildare, ofta isfria vintrar och varmare somrar bidragit till att mer traditionellt svenska arter börjat söka sig längre norrut. Det gäller exempelvis gärdsmyg, nötväcka och häger.
– Även bofinken söker sig längre upp och finns numera ända upp i de fjällnära skogarna i Norrlands inland. Den nordliga gräns som vi tidigare sett har förskjutits, säger Åke Lindström.
Traditionella svenska arter som nötväckan flyger norrut.
Fler inventerare behövs
Undersökningen Svensk Fågeltaxering är helt beroende av allmänheten och de 740 frivilliga inventerare som varje år ställer upp och räknar fåglar i sina tilldelade områden. Forskarna hoppas att årets rapport ska inspirera fler och ökade inventeringsinsatser från en ny fågelintresserad generation.
– För att fortsätta hålla en hög klass på rapporterna krävs en stabil återväxt av inventerare. Detta kommer bara att bli viktigare i en tid när naturen pressas från många håll, samtidigt som det dras in på nödvändiga resurser för att följa, sköta och skydda densamma, säger Åke Lindström.
Åke Lindström, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet, ake.lindstrom@biol.lu.se
Motorcykelgäng finns spridda över hela landet och har klubbhus i många regioner. Maffialiknande organisationer är starkt lokaliserade till Göteborg och Stockholm. Det konstateras, bland annat, i en ny rapport om den organiserade brottslighetens geografi i Sverige.
Bakom rapporten, skriven på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, står Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå universitet, båda verksamma vid Institutet för framtidsstudier.
Lönsamma ekonomiska brott
Antalet samarbeten i brott har ökat rejält i Sverige sedan 1990-talet, enligt rapporten. Det gäller våldsbrottslighet men framför allt ekonomisk brottslighet, där ökningen är mycket stor.
– Det handlar om bedrägerier mot staten, som skattebrott och välfärdsbrott, men också bedrägerier mot enskilda. Brottsvinsterna är stora. Den kriminella ekonomin bedöms omsätta 100 till 150 miljarder årligen, säger Amir Rostami.
”Mobila” brottslingar
Vad gäller brottslighetens geografi sticker några svenska kommuner ut. I exempelvis Botkyrka och Södertälje ses stora spridningseffekter även utanför de så kallade utsatta områdena. I dessa kommuner har organiserad brottslighet också funnits under lång tid. Forskarna pekar även på så kallade ”mobila individer”.
– Dessa individer rör sig över stora geografiska områden, är väldigt brottsaktiva och står för mellan 45 och 65 procent av brotten. De bidrar till att sprida den organiserade brottsligheten, skapa nya kontakter och etablera nya marknader, säger Hernan Mondani.
– Den organiserade brottsligheten tenderar att sprida sig till nya områden och arenor. Här behövs därför samverkan både på lokal och nationell nivå, men även mellan olika kommuner, till exempel Botkyrka och Södertälje, säger Amir Rostami.
Viktigt att förstå ekobrottens roll
Våldsutvecklingen behöver bekämpas polisiärt samtidigt som det krävs en djupare förståelse av den kriminella ekonomins roll som kapitalgenerator och drivkraft för kriminalitet, menar forskarna.
För att öka trycket på de kriminella måste samhället minska de kriminellas möjligheter att organisera sig och exploatera människor och välfärdssystem, skriver forskarna i rapporten. Genom till exempel utökad myndighetssamverkan, lokalt och nationellt, kan så kallade parallellsamhällen och osund konkurrens som gynnar den organiserade brottsligheten motverkas.
– Åtgärder mot den organiserade brottsligheten behöver fokusera på stärkta kontroller av finans- och bidragssystem och därigenom minska deras handlingsutrymme. Det är också stort fokus på polisen när andra myndigheter kan ha större effekt på den organiserade brottsligheten, säger Amir Rostami.
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle amir.rostami@hig.se
Bra platser för utomhuslek är viktiga för barns utveckling och hälsa. Läget för lekplatser som är allmänna och kommunalt förvaltade har dock länge varit okänt.
Drastisk minskning
Nu har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, gjort en första sammanställning av lekplatser i Sverige för att bland annat se hur mängden lekplatser har utvecklats med tiden. Studien visar att antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat drastiskt under de senaste åren.
– Det har länge funnits indikationer på att lekplatserna blir färre. Nu ser vi att den minskande trenden till och med är starkare än vi anat. Dessutom tycks minskningen fortfarande pågå i många kommuner, säger Märit Jansson, universitetslektor vid SLU.
Stor variation
Utvecklingen varierar kraftigt mellan kommuner. Det finns kommuner där trenden på senare år har gått mot fler lekplatser, som i Älmhult, Höganäs och Kungsbacka.
Totalt sett i landet är dock trenden nedåtgående. Antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat stort, troligen med hälften, under ungefär 25 års tid. Stora minskningar av antalet lekplatser syns exempelvis på Gotland och i Olofström och Berg, där långt över hälften av lekplatserna har försvunnit sedan 2005.
Bland 20 kommuner* i södra och mellersta Sverige minskade antalet lekplatser sammantaget med 32 procent under åren 2005–2022.
Mycket kraftig minskning i norra Sverige
I de norrländska kommunerna pekar studien på att minskningen mellan 2001 och 2022 var så stor som 48 procent. Många kommuner anger dessutom att det gjordes minskningar redan under 1990-talet.
Pengabrist och säkerhetskrav
Forskningen ger inga entydiga svar på varför antalet lekplatser överlag har minskat eller varför kvaliteten varierar. Analysen pekar bland annat mot svårigheter för kommuner att behålla förvaltningen av lekplatser på grund av begränsade budgetar i kombination med eftersatt underhåll samt krav på säkerhet och tillgänglighet.
Många har helt försvunnit
En mindre andel av lekplatserna som kommunerna inte längre förvaltar antas ha tagits över av andra, exempelvis föreningar. Väldigt många har också lagts ner helt, enligt forskarna.
– Den tidigare tätheten mellan lekplatser främjades fram till och med 1980-talet av att planeringen var normbaserad, med rekommendationer om avstånd till lekplatser. Idag är det främst krav på säkerhet som påverkar planeringen. Det leder till att förvaltningen ofta blir dyr och till att kvaliteter som främjar lek och hälsa ofta kommer i andra hand, säger Märit Jansson.
Olika kvalitet
Även olika lekplatsers kvalitet varierar, enligt ett analysverktyg som har använts i forskningen och som syftar till att fånga kvaliteter som är viktiga hos lekmiljöer.
Det handlar bland annat om att i leken främja variation, naturkontakt och möjlighet att påverka, men också om lekplatsers kvaliteter som mötesplatser och för ekologiska processer.
Märit Jansson, universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp marit.jansson@slu.se
*) Här avses följande kommuner: Höganäs, Eskilstuna, Hultsfred, Ljusdal, Älmhult, Olofström, Säter, Vetlanda, Avesta, Karlstad, Karlskrona, Falu kommun, Berg, Västervik, Borlänge, Sävsjö, Kungsbacka, Gotland, Ronneby och Värnamo.
Så gjordes studien om lekplatser
Definitionen av en lekplats är i detta fall lekplatser som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner. En genomgång som forskarna har gjort pekar på 9 590 sådana lekplatser i Sverige 2022.
Studien är den första i sitt slag och därför finns inga motsvarande sammanställningar för antalet lekplatser i samtliga kommuner bakåt i tiden. Projektet har därför fått göra egna beräkningar och uppskattningar. Analysen pekar mot att det kan ha funnits omkring 20 000 kommunalt förvaltade lekplatser i början av 2000-talet, alltså mer än dubbelt så många som idag. Genom att följa upp utvecklingen i några kommuner som har statistik på antalet lekplatser vid tidigare tidpunkter har den starkt minskande trenden verifierats. Dock behövs mer ingående studier för att kunna fastställa precis hur stor den totala minskningen är.
Källa: SLU
Hjärtstopp innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod upphör. Efter några sekunder uppstår medvetslöshet och inom några minuter börjar hjärnceller att dö.
Det viktigaste vid hjärtstopp är att snabbt återställa cirkulationen av syresatt blod. Det görs med hjälp av bröstkompressioner och inblåsning av luft i lungorna, alltså hjärt-lungräddning, samt med elstötar från en defibrillator.
Årligen i Sverige får uppskattningsvis 10 000 personer hjärtstopp där hjärt-lungräddning påbörjas, varav en tredjedel på sjukhus och två tredjedelar i andra miljöer. I en ny avhandling, från Göteborgs universitet, undersöks människors överlevnad ur olika aspekter.
Personal följer HLR-riktlinjer
Avhandlingen visar att överlevnaden i Sverige är relativt hög, cirka 30 procent i gruppen patienter på sjukhus. En majoritet av överlevarna är också vid liv ett år senare.
Det visar sig också att följsamheten till riktlinjerna för HLR, hjärt-lung-räddning, på det hela taget är god. I cirka 70-80 procent av de hjärtstopp som inträffar på sjukhus påbörjas HLR inom en minut, och vid behov defibrillering inom tre minuter från ett konstaterat hjärtstopp.
Bättre få hjärtstopp på dagen
Överlevnaden sjunker dock från dagtid till kvälls- och nattetid på sjukhus, enligt avhandlingen.
Det är något som har synts även i tidigare studier.
Sämre odds på små sjukhus
Avhandlingen visar vidare att överlevnaden minskar proportionellt mer på avdelningar med mindre resurser, på små sjukhus jämfört med stora och på ”icke-universitetssjukhus” jämfört med universitetssjukhus.
Teorin är att detta handlar om resursfördelning och i viss mån om kompetens. Det säger Fredrik Hessulf, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.
– På mindre sjukhus finns mindre resurser och bland annat minskar kompetensen mer nattetid jämfört med på stora sjukhus där flera parallella jourlinjer med specialister bemannas dygnet runt. På små sjukhus är det inte ovanligt att relativt oerfarna läkarkollegor förväntas ta ett mycket stort ansvar med uppbackning på telefon.
Många sjuka redan före hjärtstoppet
Fredrik Hessulf har också studerat förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck och hjärtsvikt, hos personer som fått hjärtstopp utanför sjukhus.
– Som väntat var kardiovaskulär sjuklighet hög i denna grupp. Nästan 60 procent av de som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus hade någon typ av kardiovaskulär åkomma och minst 45 procent hade högt blodtryck, säger Fredrik Hessulf.
Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Samarbetet mellan celler inom flercelliga organismer har möjliggjort att exempelvis ögon, vingar och blad har utvecklats.
Forskare har dock vetat ganska lite om vilka miljöer som bidrar till att flercelliga grupper utvecklas. Den dominerande förklaringen är att grupplevande arter är bättre på att klara av miljöutmaningar. Att vara i en stor grupp kan till exempel skydda celler mot att bli uppätna.
Men resultaten från en ny studie utmanar denna förklaring.
– De visar att flercelliga grupper bildas, inte för att de i sig är fördelaktiga, utan snarare som en biprodukt av encelliga strategier för att minska miljöstress. Framför allt producerar celler en rad ämnen för att skydda sig mot miljön. Dessa ämnen verkar förhindra dotterceller från att spridas bort från sin modercell, säger Charlie Cornwallis som är forskare vid Lunds universitet.
Experiment visar grönalgernas utveckling
För att förstå hur – och varför – encelliga organismer utvecklas till att vara flercelliga experimenterade forskarna med grönalger i svenska insjöar. Här finns en stor variation bland arterna. Vissa alger är alltid encelliga, vissa är encelliga men blir flercelliga under särskilda förhållanden. Andra är alltid flercelliga och innehåller tusentals celler.
Experimentet gjorde det möjligt att identifiera de miljöförhållanden som främjar flercellighet, och även ta reda på fördelarna och nackdelarna för organismer. Forskarna kombinerade sedan data med information om de miljöer som grönalgerna har anpassat sig till över hela Sverige.
– Jag blev förvånad över att det inte fanns några fördelar eller nackdelar med att leva i flercelliga grupper. Tillstånden som enskilda celler upplever kan vara extremt olika när de simmar runt på egen hand, till att sitta ihop med andra celler och att behöva samordna aktiviteter. Tänk dig att du var fysiskt bunden till dina familjemedlemmar, jag tror att det skulle ha ganska stor effekt på dig, säger Charlie Cornwallis.
Nycklar till biologisk mångfald
Studien i svenska sjöar ger inte bara information om vilka grönalger som förekommer var och varför. Den bidrar också till ökad förståelse för ursprunget till den biologiska mångfalden som format världen omkring oss.
– Resultaten hjälper oss förstå hur komplext liv på jorden har utvecklats. De ger också information om hur en nyckelgrupp av arter – grönalgerna som genererar bränsle för ekosystemen – kan föröka sig och överleva under olika miljöförhållanden. Nästa gång du går längs stranden till en sjö rik på kväve kan du tänka att detta främjar utvecklingen av flercelligt liv, säger Charlie Cornwallis.
Uran är ett radioaktivt grundämne som finns naturligt i berggrunden och som är giftigt för människor och ekosystemet. Att få i sig uran via dricksvattnet, till exempel från bergborrade brunnar, kan leda till njurskador, påverkan på reproduktionsförmågan och skador i arvsmassan.
Dricksvatten med uran stort problem
Uranrikt dricksvatten är ett stort globalt hälsoproblem.
– Att hindra uran från att spridas i grundvatten är en jätteviktig fråga, säger Henrik Drake, docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet.
Bakterier hjälper till
I en 17 år lång studie undersökte forskare djupa borrade hål i berggrunden. Där hittade de mineral som hade bundit in stora mängder uran. Det visade sig att bakterier, som lever i den syrefria miljön i de borrade hålen, var nyckeln i processen att ”fånga in” uranet.
Bakterierna bildar kemiska ämnen som hjälper till att förändra uranet, så att det sedan binder in till ett mineral. Då stabiliseras uranet och kan inte föras vidare med grundvattnet.
– Bakterierna hjälper till att skapa sänkor för farliga ämnen i underjordiska miljöer, vilket är fantastiskt, och har stor betydelse för att hindra farliga ämnen för att spridas vidare i miljön, säger Ivan Pidchenko, forskare i miljövetenskap.
Kan bli viktigt för Sveriges slutförvar
Resultaten är, enligt forskarna, viktig kunskap vid sanering av förorenat grundvatten – men också för djupförvaring av kärnavfall. Uran är en huvudkomponent i använt kärnbränsle, som i Sverige är planerat att lagras djupt ner i berggrunden i Forsmark i Uppland.
Kärnavfallet planeras att kapslas in i kopparcylindrar för att sedan begravas på 500 meters djup i 100 000 år, den tid som uranet måste hållas avskilt från människor för att inte den radioaktiva strålningen ska vara skadlig.
– Skulle det bli ett läckage från en kopparkapsel betyder det troligtvis att samma underjordiska bakterier kommer hjälpa till att hindra uran från att spridas vidare i miljön. Våra resultat är alltså ytterligare en byggsten till grunden för långsiktig säkerhetsbedömning av de kärnavfallsanläggningar som planeras att byggas i Sverige, säger Ivan Pidchenko.
Lästips: Läs mer här om forskning från Linnéuniversitetet som rör Sveriges slutförvaring av använt kärnbränsle.
Forskningsstudien, som bygger på registerdata, omfattar samtliga svenskar i åldern 18–65 år som förlorat en förälder någon gång under åren 1990 till 2016.
Kvinnor tycks löpa högre risk
Enligt studien löper kvinnor upp till 67 procent högre risk att begå självmord vid årsdagen för en förälders bortgång och ett par dagar därefter, jämfört med när de inte upplever årsdagen. Särskilt hög risk observerades hos kvinnor som förlorat sin mor.
– De här resultaten visar tydligt hur viktigt det är med forskning som undersöker effekterna av sorgen efter en förälders död som upplevs i vuxen ålder, ett ämne som inte har studerats i någon större utsträckning, säger Alessandra Grotta, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Däremot tycks kvinnor i åldern 35–49 år inte vara i riskzonen på samma sätt – där fann forskarna inte några årsdagsreaktioner. Studien visar vidare att ogifta kvinnor tenderar att vara mer sårbara vid årsdagen än gifta kvinnor.
Bra för vården att känna till
Alessandra Grotta menar att forskningsresultaten pekar på att hälso- och sjukvårdspersonal bör bli medvetna om årsdagar av föräldrars död som potentiella utlösningsfaktorer för psykiska problem och risk för självmord. Detta för att kunna hänvisa patienter till riktat stöd i rätt tid.
– Mer utbredd kunskap om årsdagsreaktioner kan gynna inte bara sörjande människor, utan även släktingar och vänner, som då snabbare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa, säger Alessandra Grotta.
Annorlunda hos män
I motsats till kvinnor tycks män ha en försvagad självmordsrisk runt en årsdag, enligt forskningen.
– Det är samma resultat som vår forskargrupp tidigare observerat när vi har undersökt dödligheten kring årsdagen av ett barns död. Medan en ökad risk för dödsfall observerades bland mödrar visade fäder en minskad risk, säger Alessandra Grotta.
Hon tillägger att självmord är en sällsynt och mångfacetterad händelse.
– Därför kan framtida studier behövas för att replikera våra resultat. Vår framtida forskning om dödsfall kommer också att fortsätta undersöka de omständigheter och faktorer som påverkar mental hälsa efter en närståendes död.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
Universums varmaste exoplanet heter Kelt-9 b. Den kretsar kring sin avlägsna stjärna cirka 670 ljusår från jorden.
Himlakroppen, med en medeltemperatur på 4 000 grader, har sedan den upptäcktes 2016 fångat världens astronomers intresse.
Nu har en forskargrupp gjort nya upptäckter kring den skållheta särlingens atmosfär.
– Vi har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att få fram mer detaljerad information. Med hjälp av den har vi upptäckt sju grundämnen, bland annat det sällsynta ämnet terbium som aldrig tidigare påträffats i någon exoplanets atmosfär, säger forskaren Nicholas Borsato vid Lunds universitet.
”Lite av en sensation”
Terbium är en sällsynt jordartsmetall som tillhör de så kallade lantanoiderna.
– Att vi hittar terbium i en exoplanets atmosfär är lite av en sensation, säger Nicholas Borsato.
Terbium – en svensk upptäckt
Terbium upptäcktes 1843 av den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet är mycket ovanligt i naturen. 99 procent av världens terbiumproduktion sker idag i gruvdistriktet Bayan Obo i Mongoliet.
De flesta exoplaneter upptäcks genom att astronomer gör mätningar av hur starkt stjärnor lyser. När en exoplanet passerar framför sin stjärna minskar nämligen dess ljusstyrka.
Tack vare den nya avancerade mätmetoden har forskarna i Lund lyckats filtrera bort de dominerande signalerna i atmosfären runt Kelt-9 b. Det här ökar möjligheterna att även få mer kunskap om andra exoplaneters atmosfärer.
– Att lära oss mer om de tyngre grundämnena hjälper oss bland annat att bestämma exoplaneternas ålder och hur de har bildats, säger Nicholas Borsato.
Ledtrådar till liv i rymden
Exoplaneter, eller extrasolära planeter, är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. De väcker ofta frågor om eventuellt liv på andra platser i universum.
– Att upptäcka tunga grundämnen i atmosfären av ultraheta exoplaneter är ytterligare ett steg för att lära sig hur man avgör de här planeternas beboelighet. Ju bättre vi lär känna dessa planeter desto större chans har vi att i framtiden hitta jorden 2, säger Nicholas Borsato.
Det här är exoplaneter
Exoplaneter, eller extrasolära planeter, finns i andra solsystem. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1992. Det var en exoplanet som kretsade runt en neutronstjärna. Tre år senare upptäcktes den första exoplaneten med en solliknande stjärna. Sedan dess har över 5 000 exoplaneter registrerats.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, University of Tokyo, University of Bern och Ludwig-Maximilians-Universität i München.
Nicholas Borsato, doktorand i astrofysik, fysiska institutionen vid Lunds universitet, nicholas.borsato@fysik.lu.se
För nyblivna hemmajobbare under pandemin förvandlades kollegor till små digitala ansikten som då och då dök upp på en skärm. I bästa fall. Ibland syntes inte ens ansikten, om arbetskamraterna hade valt stänga av kameran.
I en studie vid Lunds universitet har forskare intervjuat distansarbetare för att ta reda på hur relationer på jobbet kan påverkas av sådant arbete. Intervjuerna gjordes 2021, under coronapandemin.
Vissa valdes bort
– Det uppstod något som kan liknas vid medvetna och omedvetna filterbubblor. Man var mer selektiv i vem man hade kontakt med, säger Alina Lidén, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Vissa kontakter med kollegor blev mer intensiva, enligt intervjupersonerna. De uppgav att de, under distansarbetet, hade lärt känna sina närmaste kollegor bättre och fördjupat relationen med dem.
– Samtidigt valdes vissa bort. Vissa personer var det helt enkelt skönt att slippa, säger Alina Lidén.
Småprat försvann
Under pandemin arbetade 30-40 procent av de svenska arbetstagarna hela eller delar av sin arbetstid på distans.
I och med fler digitala möten försvann de ”kringsamtal” som sker före, under och efter möten och som ofta rör icke-arbetsrelaterade ämnen, konstaterar Alina Lidén. Det kan vara samtalsämnen som rör barn eller saker som sker i världen.
”Något gick förlorat”
De intervjuade upplevde digitala möten som mer effektiva och disciplinerade jämfört med hur det varit förut. Men de upplevde också att något gick förlorat i den digitala mötesvärlden.
– Studien visade att respondenterna hade begränsad social kontakt med fokus på effektivitet. De gjorde sitt jobb, men gjorde sig inte synliga i övrigt. Många berättade att de saknade att säga god morgon och att inte längre veta vad som händer i kollegans liv – de där småsakerna som hur det går för barnet som spelar fotboll eller med husrenoveringen, säger Alina Lidén.
Det spontana riskerar att försvinna
De intervjuade i studien tyckte att arbetsgivaren hade ett ansvar för att upprätthålla de sociala relationerna. De tyckte också att det var bra att digitala tillställningar, som digital fika eller after work, fanns. Däremot tog de enskilda medarbetarna inget sådant socialt ansvar, enligt Malin Espersson, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
– En slutsats är att det sociala arbetet, det vill säga att upprätthålla sociala kontakter, kräver en insats, oavsett om det är från företaget eller den enskilda medarbetaren. Om ingen gör det arbetet försvinner kontakter som bygger på spontanitet.
Det kreativa arbetet påverkades
Intervjupersonerna tyckte också att det var viktigare att kunna jobba ostört och vara effektiv framför att vara tillgänglig för andra via digitala kanaler eller gemensamma möten. Digitala möten beskrevs som lite mer strukturerade, med förstärkt ordning och reda.
– Samtidigt beskriver man att digitala möten gör det svårare att skapa den dynamik som behövs för kreativt och framåtsyftande arbete. Detta får en stor påverkan på det utvecklande arbetet. Att vara kreativ och innovativ kräver att man har tillgång till fler kollegor, med fler och mer diversifierade kunskaper och åsikter, säger Ulrika Westrup, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Distansarbete verkar förstärka det individuella på bekostnad av det kollektiva. Det är en aspekt, menar forskarna, som är viktig att ha med sig framöver.
Så gjordes studien
Studien baseras på djupintervjuer med 19 anställda i kunskapsintensiva yrken, till exempel systemförvaltare, studievägledare, präster och ekonomer. De intervjuade hade kontorsarbeten inom näringsliv samt offentlig och idéburen sektor. De flesta arbetade på distans i stort sett på heltid. En person jobbade ensam på kontoret. De flesta hade begränsad erfarenhet av distansarbete sedan tidigare – det var ovanligt och rutiner för det saknades på arbetsplatsen. Intervjuerna gjordes digitalt under 2021.
Forskare vid Umeå universitet har kartlagt hur det fruktade TBE-viruset infekterar hjärnan och orsakar hjärninflammation.
– Den här ökade förståelsen för hur viruset beter sig i hjärnan och hur det aktiverar immunsystemet är ett avgörande steg i utvecklingen av effektiva behandlingar och förebyggande åtgärder mot denna svåra sjukdom, säger Anna Överby, professor vid Umeå universitet.
Stor skillnad beroende på immunförsvar
Forskarna utvecklade en metod för att tredimensionellt kunna bestämma lokaliseringen av virus i hjärnan på möss och bestämma vilka delar i hjärnan som infekterats med TBE-virus. Metoden bygger på information från bildanalyser som kombinerades med studier av genuttryck i olika celltyper. Resultatet kan ses som virusets ”färdkarta” i hjärnan.
Studien visar att det var stor skillnad på virusets utbredning i hjärnan hos möss med respektive utan medfött immunsvar. Viruset infekterade olika regioner i hjärnan beroende på musens medfödda immunförsvar.
TBE – fästingburen hjärninflammation
Fästingburet encefalitvirus (TBEV) är ett stort problem i Sverige, speciellt i fästingtäta områden som Stockholms skärgård och i Mälardalen. Viruset kan orsaka allvarliga hjärnsjukdomar med långvariga funktionsnedsättningar som följd. Det finns idag ingen botande behandling av TBE, men smittan kan förebyggas genom att undvika fästingbett och att vaccinera sig.
Olika celltyper
När forskarna zoomade in på cellerna i de infekterade hjärnregionerna såg de att immunsystemet inte bara påverkade hur viruset spred sig. Det förändrade också vilka celltyper som infekterades i de berörda regionerna i hjärnan.
I fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades hjärnans immunceller, mikroglia. Deras uppgift är annars att hjälpa till att förhindra infektion. Hos möss som däremot kunde aktivera sitt immunförsvar i hjärnan, drabbades främst nervceller.
Immunförsvaret spelar roll för skador
Det är sedan tidigare känt att det medfödda immunförsvaret spelar en viktig roll i att förhindra TBE-viruset från att skada hjärnan, men det har varit oklart var och vilka celler det infekterar.
– Det är en viktig pusselbit som nu kommer på plats. Resultaten understryker vikten av immunförsvaret för den som smittas av TBE. Vi har också öppnat nya möjligheter till att studera virus som infekterar hjärnan med de nya avbildningsmetoderna som vi utvecklat samt genom att kombinera dem med genuttrycks analys från enskilda celler, säger Anna Överby.
Anna Överby, institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, anna.overby@umu.se
Ett varmare och torrare klimat ökar risken för skogsbränder, även i Sveriges nordliga delar. Och tidig upptäckt av skogsbränder är ofta avgörande för släckningsarbetet.
Idag används brandflyg för att övervaka skogsområden vid hög brandrisk, genom att besättningen själva spanar efter tecken på brand. Brandflyget är beroende av att vara i luften vid rätt tillfälle och av det mänskliga ögat för att upptäcka en brand.
Drönare är billiga och effektiva
En billigare och mer effektiv metod för övervakning är att använda drönare med kameror, vilket redan görs. Enligt en studie från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skulle ett antal drönare kunna flyga synkroniserat och övervaka stora områden i Sverige. Drönarna laddar sig själva automatiskt och kan arbeta dygnet runt.
Men att använda drönare innebär också att övervakare blir beroende av foton.
– När det blir brand så syns röken först, och det är ofta för sent att hinna släcka när man kan urskilja eldsflammor, säger Julia Åhlén, forskare inom datavetenskap på Högskolan i Gävle.
Dimma och brandrök kan se lika ut
Därför är det viktigt att kunna vara säker på, eller få en stark indikation på, vad som är faktisk brandrök på flygbilderna, säger Julia Åhlén. Dimma är vanligt i skogsområden och misstas ofta för brandrök. I en förstudie har hon därför tagit fram en algoritm som kan urskilja rök och dimma på flygbilder.
– Att skilja på rök och dimma är en utmaning för det mänskliga ögat. Men med hjälp av algoritmen kan man göra en bedömning automatiskt och dessutom med stora mängder bilder på kort tid vilket gör brandövervakningen snabbare och mer effektiv.
Algoritmen avgör vilken form området med rök eller dimma har. Rök expanderar på ett annat sätt i luften än dimma och bildar en mer oval form. Med i beräkningen finns också att rökmoln är mer oregelbundna i konturerna än dimmoln.
90 procent pricksäker
Algoritmen har rätt i över 90 procent av fallen, enligt Julia Åhléns förstudie. Hon vill nu fortsätta utvecklingsarbetet för att öka träffsäkerheten och samarbeta med MSB och Lantmäteriet för att få tillgång till data från fler bränder.
– Jag tror att det här är framtiden. Behovet att spana efter bränder kommer att öka och automatiserad bildbevakning med drönare skulle underlätta arbetet och göra det mer kostnadseffektivt, säger Julia Åhlén.
Julia Åhlén, doktor i datavetenskap vid Högskolan i Gävle julia.ahlen@hig.se
Ett sår stör hudens funktion och kan ta lång tid att läka. För patienter kan ett sår vara mycket smärtsamt och få allvarliga konsekvenser om det inte sköts på rätt sätt.
Inom traditionell sårvård byts förbandet ungefär varannan dag. Men för att kunna undersöka om såret är infekterat måste vårdpersonal lyfta på förbandet och göra en bedömning baserat på utseende och prover. Det är en smärtsam procedur som stör läkningen genom att sårskorpan bryts flera gånger. Dessutom ökar infektionsrisken varje gång såret exponeras.
Nytt förband visar infektion
Nu har forskare från flera universitet utvecklat ett förband gjort av nanocellulosa. Förbandet kan avslöja tidiga tecken på infektion utan att störa läkningen.
– Att snabbt kunna se om ett sår är infekterat utan att lyfta på sårförbandet öppnar för en ny typ av sårbehandling som kan effektivisera vården och förbättra tillvaron för patienter med svårläkta sår. Dessutom kan det minska onödigt användande av antibiotika, säger forskaren Daniel Aili vid Linköpings universitet.
Förbandet av finmaskig nanocellulosa gör att bakterier och andra mikrober inte kan komma in i såret. Samtidigt släpper materialet igenom gaser och vätska som är viktigt för sårläkningen. Tanken är att förbandet läggs på en enda gång för att sedan sitta kvar under hela läkeprocessen.
Färgskiftning visar om såret blir infekterat
Sår som inte är infekterade har ett pH-värde på ungefär 5,5. Men vid en infektion blir såret ofta allt mer basiskt och kan få ett pH-värde på 8 eller mer. Det beror på att bakterierna i såret förändrar sin omgivning för att få en optimal tillväxtmiljö.
För att sårförbandet ska visa det förhöjda pH-värdet har forskarna använt ett färgämne, som ändrar färg från gult till blått när pH-värdet överstiger 7.
Bromtymolblått ändrar färg från gult till blått när pH-värdet går från surt till basiskt. Bild: Olov Planthaber
Så ändrar sårförbandet färg
Forskarna använt färgämnet bromtymolblått, BTB, för att se förhöjda pH-värden, som signalerar en infektion i såret. Ett förhöjt pH-värde i såret märks långt innan det blir varigt, ömt och rött, som är de vanligaste tecknen på infektion.
För att BTB ska kunna användas i förbandet utan att förstöras har färgämnet bakats in ett kiselmaterial med porer som bara är några nanometer stora.
Kiselmaterialet kunde sedan kombineras med förbandsmaterialet utan att förstöra nanocellulosans egenskaper. Resultatet är ett sårförband som blir blått när en infektion finns i såret.
Användning av antibiotika kan minska
Om en infektion uppstår i ett sår behandlas den ofta med antibiotika som sprids i hela kroppen. Men om det finns en möjlighet att upptäcka infektionen tidigt skulle det kunna räcka med en lokal behandling på såret.
Därför utvecklar forskare även antimikrobiella substanser baserade på så kallade lipopeptider som tar död på alla typer av bakterier.
– Användningen av antibiotika gör att infektioner blir mer och mer problematiska i och med att multiresistenta bakterier blir vanligare. Kan vi kombinera den antimikrobiella substansen med förbandet minimerar vi risken för en infektion samtidigt som man inte behöver använda antibiotika i onödan, säger Daniel Aili.
Ny typ av sårbehandling
Enligt Daniel Aili är det nya sårförbandet och den antimikrobiella substansen en del i utvecklingen av en ny typ av sårbehandling inom öppenvården. Men eftersom alla produkter i vårdsituationer behöver genomgå noggranna och dyra tester, tror han att det dröjer fem till tio år innan det finns i vården.
Forskningen är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Örebro universitet och Luleå tekniska högskola.
Daniel Aili, professor vid avdelningen för Biofysik och bioteknik vid Linköpings universitet, daniel.aili@liu.se
Metoden att ljuga brett och kolossalt, för att människor inte kan tro att någon kan ljuga så kolossalt och antar att det finns ett korn av sanning någonstans, beskrevs bland annat av Adolf Hitler i boken Mein Kampf. Och metoden känns igen idag i Rysslands kommunikation kring kriget mot Ukraina, menar filosofen Anna-Karin Selberg.
Husruin efter ryskt anfall, Kievprovinsen 2023. Bild: Alex Fedorenko, Unsplash.
Samtidigt som tusentals ryska soldater har avfyrat raketer mot Ukraina och intagit ukrainska städer med våld har Kreml gång på gång hävdat att det inte pågår ett krig, utan en militär operation. Regimen har gett order om att ord som krig, attack och invasion inte får användas. Den ryska ledningen hävdar att Ryssland försöker att befria Ukraina från nazister.
– I en auktoritär eller totalitär regim har det alltid varit lättare att ljuga eftersom det inte finns fria, granskande, medier. Men det här är också ett exempel på den moderna politiska lögnen, säger Anna-Karin Selberg, som studerar de ryska så kallade trollfabrikernas arbete.
”Post truth”
Putins lögner har vissa likheter med Donald Trumps, fortsätter Anna-Karin Selberg. Ett känt exempel är när Trump envist hävdade att han hade vunnit valet i USA, trots att det fanns obestridliga bevis på motsatsen.
Det här kallas ibland för ”post-sanningar”. Ordet post-sanning, eller post-truth, utsågs 2016 till årets ord av Oxford English Dictionary. ”Vi lever i en tid där objektiva fakta har mindre inflytande på opinionen än uttalanden som appellerar till känslor och personliga åsikter”, beskrevs begreppet.
Lögnen är diktaturers verktyg
Filosofen Hanna Arendt skrev redan på 1940-talet om hur totalitarismen hade uppfunnit en helt ny typ av lögn. Det handlade om ett systematiskt och uppenbart ljugande.
– En vanlig lögn kan sägas vara en felaktig framställning av verkligheten, men det Arendt beskrev var en lögn som faktiskt förändrade verkligheten, säger Anna-Karin Selberg.
Ett exempel på systematiskt bruk av regelrätta lögner är den ryska så kallade trollfabriken Internet research agency. Den spred propaganda och desinformation inför valet i USA 2016 och arrangerade kampanjmöten med teman som ”Marschera för Trump” och ”Bort med Hillary.”
Byggnad i Sankt Petersburg som tidigare pekats ut som ”trollfabrik”. Bild: Voice of America, via Wikimedia commons *
Hitler och ”den stora lögnen”
I Mein Kampf beskrev Adolf Hitler den propagandametod som han kallade ”stor lögn”. Det är en lögn som inte opererar i hemlighet utan där man ljuger helt öppet. Hitler projicerade visserligen detta på judarna, men använde sig flitigt av tekniken själv.
– De flesta av oss ljuger nu och då, i liten skala, men Hitler menade att den vanliga människan, alltså hon som småljuger nu och då, har svårt att förstå att någon kan ljuga sådär kolossalt, vilket innebär att man tror att det därför finns korn av sanning däri, säger Anna-Karin Selberg och fortsätter:
– USA:s tidigare president Donald Trump arbetade absolut på det här sättet. Redan innan valet var det tydligt att han inte skulle acceptera en förlust. För en sådan kunde enbart bero på fusk.
Kritisk granskning kan ge bränsle åt lögner
Donald Trump använde sig av uppenbara lögner under hela sin presidentperiod, säger Anna-Karin Selberg. Och hon menar att själva granskningen av lögnerna faktiskt kan gynna propagandan.
– Journalister ifrågasatte Trump, lögnerna räknades, faktakollades och avslöjades så gott som dagligen, men det innebar också att de stora, etablerade medierna som New York Times och CNN förde dem vidare på bästa plats och sändningstid. På så sätt fick de ännu större spridning.
Kreml, Moskva. Bild: Michael Parulava, Unsplash.
Rysslands invasion av Ukraina är ett pågående och extremt exempel på hur propaganda och desinformation används i politiska syften – understött av trollfabriker som arbetar med att systematiskt sprida den felaktiga informationen.
Lögner iscensätts
– Även den här gången vill man inte bara skapa osäkerhet kring sanningen, utan faktiskt förändra verkligheten, så att lögnen till slut blir sann, säger Anna-Karin Selberg.
Ett tydligt exempel är hur Putin till mors dag hade samlat ett antal mammor till ryska soldater, varav några sades ha stupat. De bekräftade hur meningsfullt kriget, som inte kallas krig, ändå är. Man designade inte bara ett narrativ, utan iscensatte en verklig händelse – mammorna som i TV visar att de stödjer kriget – som bekräftade narrativet.
– Det intressanta är att flera av de här mammorna även har dykt upp i andra sammanhang och att några tycks arbeta för regimen. Om det stämmer fungerar de lite som statister, som används för att legitimera ett propagandanarrativ. Det är viktigt för Putin att ha mammorna med sig. Börjar de protestera, så kan de påverka den inhemska opinionen, säger Anna-Karin Selberg.
Vilken är den mest flagranta lögn du reagerat på under Ukraina-kriget?
– Svårt att säga, det har varit så många, men det har funnits ryska konton som utgett sig för att faktachecka den ukrainska propagandan. I en video såg vi en man stå framför rader av liksäckar. Bakom honom rörde en förmodat död plötsligt på en arm. I posten stod det att ”Precis när de skulle räkna civila ukrainska dödsoffer började ett av liken leva igen.” Bara det att i själva verket kom videon från en klimatdemonstration i Wien.
Sprider även Ukraina och Zelenskyj propaganda och lögner?
– Självklart, men jag tycker att det är cyniskt att likställa dem. Att använda myter och i viss mån propaganda för att stärka krigsmoralen i ett land som attackeras går inte att jämföra med vad Putin sysslar med. Drar man det till sin spets så har han startat ett krig för att visa sig som en president som inte tvekar att undanröja hot. Han förstör människors liv för att stärka sin egen politiska image.
Har de ryska trollfabrikerna även försökt påverka opinionen i Sverige?
– Jag har inte forskat på det, men förväntar mig inget annat. Man har ofta sagt att de ryska trollfabrikerna bidrog till Trumps vinst, men de supportade även Hillary Clinton via såväl poster som politiska event. Deras verkliga syfte då var att splittra i landet, och de jobbar sannolikt på att splittra Europa nu.
Många miljögifter är långlivade och det tar därmed lång tid innan de bryts ner i miljön. Det innebär också att de kan transporteras långa sträckor och spridas till områden som ligger långt från platsen där gifterna släpptes ut. PCB är ett sådant kemiskt miljögift.
PCB användes i stora mängder från 1930-talet till mitten av 1970-talet, då det i stort sett förbjöds över hela världen. Men det finns fortfarande kvar och cirkulerar i miljön.
Prover på Stilla havets botten
I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet analyserat bottenslam från olika djup i Atacama-graven i Stilla havet. Forskarna har tagit prover på djup ner till 8085 meter och funnit PCB.
– Atacama-graven ligger i ett område med relativt hög produktivitet av plankton i ytvattnet, vilket leder till transport av organiskt material ner till havsdjupets bottenslam när planktonen dör. När plankton och annat organiskt material sjunker till botten för det med sig miljögifter som gärna binder till fett och organiskt kol, säger forskaren Anna Sobek vid Stockholms universitet.
Utanför Perus kust finns den djupa Atacama-graven.
Atacama-graven
Havsdjupet sträcker sig cirka 4 200 kilometer längs med Perus och Chiles kuster. Atacama-graven har som mest ett djup på drygt 8 000 meter.
PCB kan anrikas i havsdjupet
Miljön i en djuphavsgrav är speciell. Graven fungerar som en samlingsplats för nedfallande dött organiskt material, både från vattenpelaren och via skred på havsbotten.
I djuphavsgraven ansamlas därför mycket organiskt kol som består av exempelvis döda plankton. Där finns också ett aktivt mikrobiellt samhälle som bryter ner det organiska materialet.
– I vår studie såg vi att bottenslammet på de djupaste platserna i Atacama-graven hade en lägre andel av lättnedbrutet organiskt kol. Vi såg också att i bottenslam djupare ner i graven var det högre koncentrationer av PCB per gram organiskt kol. Det är en effekt av att slammets organiska kol bryts ner, men PCB som är mer långlivade finns kvar och kan därför anrikas, säger Anna Sobek.
Dåligt med data från havsgravar
Det finns hittills inte mycket data om miljögifter i djuphavsgravar. Två tidigare studier har visat förvånansvärt höga koncentrationer av PCB och liknande miljögifter i djur som lever i bottenslammet.
– I framtida studier kommer vi att studera även upptag i bottenlevande djur för att försöka förstå hur miljögifter sprids och kan påverka näringsväven i havets djuphavsgravar. Vi kommer också att studera hur det mikrobiella samhället i djuphavsgraven eventuellt kan bidra till nedbrytning av vissa miljögifter, säger Anna Sobek.
Mer om miljögiftet PCB
PCB är ett samlingsnamn för 209 olika giftiga och svårnedbrytbara ämnen, så kallade polyklorerade bifenyler. Det användes tidigare i byggnader, till exempel i fog- och golvmassa, transformatorer, kondensatorer, men också i färger och plaster.
Kemikalierna är skadligt för människa och miljö. PCB lagras i fettvävnaden hos levande varelser. Halterna blir därför högst hos djur som befinner sig i toppen av näringskedjan. Särskilt djur som äter fisk är drabbade.
Källa: Naturvårdsverket
Bakom studien står forskare vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Syddansk universitet, Århus universitet, Japan Agency for Marine-Earth Science and Technology och Tokyo University of Marine Science and Technology.
Länder med ojämn inkomstfördelning har många gånger högre dödlighet vid översvämningskatastrofer jämfört med länder med mer jämnt fördelade inkomstnivåer. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet.
Medianvärdet för dödlighetsgraden är 26 gånger högre i länder med ojämn fördelning av inkomst, jämfört med länder med mer jämlikt fördelade inkomstnivåer.
Exempel: New Orleans
Ett exempel på hur ojämlikhet kan bidra till dödlig utgång är staden New Orleans i USA i samband med orkanen Katrina 2005 och den översvämning som följde.
Förödelse efter orkanen Katrina i New Orleans, USA, 2005. Bild: Infrogmation of New Orleans, via Wikimedia commons *
Stora delar av det drabbade området i södra USA evakuerades strax innan orkanen slog till. Men en del av invånarna i New Orleans blev kvar, särskilt i låginkomstområden – där de allvarligaste översvämningarna sedan inträffade efter att skyddsvallar brustit. Flera faktorer som har med inkomster och ojämlikhet att göra förvärrade dödligheten i dessa områden, enligt forskarna.
Kunde inte fly
Till exempel hade människor i de fattigare områdena begränsad tillgång till bil och andra former av transport. Det gjorde det svårt för dem att lämna staden i tid. Många bodde dessutom i hem som är mycket känsliga för översvämningar, som husvagnar.
Inte nog med det – de fattigare områdena drabbades också efter översvämningen allvarliga luftföroreningar på grund av närheten till stadens industriområden.
Alarmerande, enligt forskare
Det här är alarmerande eftersom ett förändrat klimat kommer att ge fler extrema nederbördshändelser, säger Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet. Den alltmer ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser i länder förtjänar mer uppmärksamhet när det gäller att minska risken för katastrofer, menar hon.
– Våra resultat belyser vikten av att inte bara analysera sårbarheten hos fattiga länder, vilket är akut, men även samhälleliga faktorer i rika länder som driver sårbarhet. Det är viktigt för att kunna utveckla mer effektiva strategier för katastrofriskreducering som identifierar och tar itu med grundläggande orsaker, säger Sara Lindersson.
Även tidigare forskning pekar på att stora ojämlikheter i resursfördelning påverkar dödlighetsgraden vid översvämningar. Stora klyftor innebär ofta att en stor andel av befolkningen lever i fattigdom – och fattiga människor saknar ofta de resurser som krävs för att evakuera i tid.
Skyddande resurser samlas i rika stadsdelar
Dessutom kan den ekonomiska snedfördelningen som sådan resultera i segregerade stadsmiljöer, vilket kan öka sårbarheten vid katastrofer. Resurser, tjänster och skyddande infrastruktur koncentreras i höginkomstområden samtidigt som låginkomstområden blir mer utsatta.
– Även om den här typen av breda jämförande studier ofrånkomligen innebär förenklingar och våra data inte kan fastställa orsakssamband, alltså visa precis hur det ena leder till det andra, så understryker resultaten hur ojämlikhet spelar en mer central roll jämfört med BNP för att förklara dödlighet vid översvämningar, säger Sara Lindersson.
Så gjorde forskarna
Forskarna genomförde en analys av över 500 storskaliga översvämningskatastrofer i 67 medel- och höginkomstländer under de tre senaste decennierna. Målet med analysen var att fastställa om sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet skulle kvarstå efter att ha kontrollerat för andra faktorer, som BNP per capita och befolkningstal i drabbade områden.
Forskarna analyserade geokodade data över dödsfall från översvämningar tillsammans med globala kartor över befolkningsmönster och nationell ekonomisk data. Genom en statistisk jämförelse mellan länder fann forskarna att en ökning på tre procentenheter i inkomstojämlikheten, vilket har varit en typisk förändring i dessa länder under studieperioden, var kopplad till en genomsnittlig ökning av dödstalen på 16 procent. Forskarna fann även att sambandet var ännu starkare för de allra rikaste länderna i urvalsgruppen.
Källa: Uppsala universitet
Kontakt:
Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet sara.lindersson@geo.uu.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
