– En av mina studier visar att anställda som upplever orättvisa på jobbet har svårt att släppa jobb-relaterade tankar, de oroar sig och grubblar. En konsekvens av att inte kunna släppa tankar på jobbet är att kroppen kan ha svårare för att återhämta sig vilket är en riskfaktor för att utveckla sjukdomar och försämrad hälsa, säger Constanze Eib vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som i sin avhandling valt att titta närmare på hur känslan av rättvisa påverkar anställda.
Enkätstudien som Constanze Eibs avhandling bygger på är gjord på ett stort konsultföretag. Den visar att vissa människor mer än andra riskerar att grubbla och ha svårt att släppa tankarna. Det är de människor som ältar jobbet och upplever att de själva inte kan påverka händelser, de har så kallat externt kontrollfokus. Personer med externt kontrollfokus tror att utfallet av olika händelser avgörs av andra personers agerande eller helt enkelt på tur eller otur.
Constanze Eib har även studerat hur chefers rättvisebeteende påverkar deras hälsa. Studien visade att när chefer är övertygade om att de har ett moraliskt ansvar för att bete sig rättvist mot sina anställda, beter de sig också mer rättvist. Också är det viktigt att cheferna har utvecklat en övertygelse att vara rättvist vilket gör det lättare att följer regler av rättvisa. När det gäller konsekvenser för chefers hälsa visade det sig att det finns både positiva och negativa konsekvenser, beroende på vilken typ av rättvisa det handlar om. De chefer som uppgav att de försökte behandla sina anställda på ett särskilt respektfullt och hövligt sätt skattade själva sin hälsa högt. De chefer som angav att de beter sig på ett informativt rättvist sätt och bland annat tar sig tid att förklara och ge information i god tid visade sig ha sämre självskattade hälsa och sömn.
– Rättviseupplevelser och rättvisebeteende påverkar både anställdas och chefers hälsa. Att uppleva organisationen och chefen som rättvis är mycket viktigt för anställda. Samtidigt är det inte alltid lätt att behandla alla anställda på ett rättvist sätt, och för en chef kan det kosta mycket energi att göra det. Nästa steg inom det här forskningsområdet är att utveckla handlingsstrategier för anställda så att orättviseupplevelser blir mindre ohälsosamma, samt interventioner för att göra det enklare för chefer att bete sig på ett rättvist sätt, säger Constanze Eib.
Avhandlingens namn: Processes of organizational justice: Insights into the perception and enactment of justice. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114113.
Kontaktinformation
Constanze Eib, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet: 076-93 89 621 e-post constanze.eib@psychology.su.se.
Kunskapsstyrning ska ses i ljuset av de reformer som genomsyrat offentlig sektor sedan början av 1990- talet och som brukar benämnas för New public managament. Kunskapsstyrning innebär att statliga myndigheter sammanställer och sprider evidensbaserad kunskap om vilka metoder och arbetssätt som ska användas i praktiken. Missbruksvården är ett av de områden där stora resurser satsats i form av särskilda projekt och utbildningar för att få praktiker att i högre grad använda evidensbaserade metoder. Styrningen innebär att samma sorts kunskap sprids till verksamheter som har olika organisatoriska och professionella förutsättningar.
Resultatet i avhandlingen visar att kunskapsstyrning inte är en oproblematisk styrform. Några komplikationer i relation till fältet missbruks- och beroendevård handlar om att vetenskaplig kunskap prioriteras i relation till praktisk kunskap. Vidare sprids kunskap i standardiserad form medan professionell yrkesutövning innebär att kunskap måste anpassas till klienters behov och livssituation.
– Dessutom innebär kunskapsstyrning en strävan mot homogenisering, säger Maria Alm. Samma metoder och arbetssätt ska användas inom hela missbruks- och beroendevården, samtidigt som det handlar om ett heterogent fält, där ansvaret för vården är uppdelad på flera huvudmän och flera professioner. Tvärtemot en strävan mot ökad likriktning visar resultatet att kunskapsstyrningen blir föremål för anpassning och tolkning till den lokala praktiken.
Maria Alm menar vidare att det kan finnas skäl att tvivla på att kunskapsstyrning kan fungera som ett medel för att bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling inom missbruks- och beroendevården. Strategier med detta syfte måste beakta lokala förhållanden i termer av organisatoriska och professionella villkor. Det krävs också att beslutsfattare är medvetna om hur dessa villkor samspelar med förutsättningar för lärande och tar hänsyn till detta vid planering och genomförande av olika insatser.
– Med tanke på de goda intentionerna, att med statliga och regionala insatser medverka till en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård, finns anledning att hoppas på en framtida förändring, där dessa villkor får ett tydligt genomslag, säger Maria Alm.
Utvecklingen tycks dock gå i en annan riktning genom att den statliga och centraliserade kunskapsstyrningen ytterligare förstärks. Exempel på det är inrättandet av ett gemensamt kunskapsråd för hälso- och sjukvård och socialtjänst, samtidigt som styrningen knyts till indikatorer och resurser. Detta innebär en styrning på distans där den kontext- och situationsbundna kunskapen riskerar att gå förlorad samtidigt som styrningen minskar professionernas handlingsutrymme. Istället för att bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling kan en tvingande form av kunskapsstyrning leda till försämrad kvalitet och effektivitet inom missbruks- och beroendevården, genom att utrymmet för organisationer och professioner att själva bedöma vad som är relevant kunskap och utveckla kunskap i relation till lokala förhållanden minskar.
Maria Alm är verksam som forskare och lärare vid institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Avhandlingen När kunskap ska styra – om organistoriska och professionella villkor för kunskapsstyrning inom missbruksvården försvaras fredagen den 17 april, kl. 10.15 i sal Homeros, Hus F, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Per-Olof Thång, Göteborgs universitet.
Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
Kontaktinformation
Maria Alm, e-post: maria.alm@lnu.se, telefon 0470-70 8973
Livmodercancer är den vanligaste formen av gynekologisk cancer i Europa och Nordamerika och i Sverige drabbas årligen cirka 1400 kvinnor. Behandlingen baseras på att kirurgiskt avlägsna livmodern och eventuellt erbjuda cytostatikabehandling om risken för återfall i sjukdomen anses hög.
I den aktuella studien undersökte forskarna hur mycket av proteinet ASRGL1 som fanns i tumörcellerna i livmodercancer. Baserat på mängden ASRGL1 kunde forskarna skilja ut kvinnor med dålig prognos och hög risk för återfall från de patienter som klarade sig bättre efter operation. Studien utfördes som ett samarbete mellan forskare vid universiteten i Uppsala, Åbo och Bergen och baserades på material insamlat från 500 kvinnor som diagnostiserats med livmodercancer mellan åren 1981 och 2007.
Proteinet ASRGL1 är ett enzym som normalt finns i livmoderns friska celler. Resultaten från studien visar att patienter som helt eller delvis förlorat ASRGL1 i livmodertumörens cancerceller hade en mycket högre risk att dö i återfall av sjukdomen medan patienter med ett bibehållet högt uttryck av ASRGL1 löpte en betydligt lägre risk för återfall. Studien visade även att ASRGL1 var en oberoende prognostisk faktor även efter att man kompenserat för andra riskfaktorer som tumörstadium och tumörgrad.
Forskarna hoppas att analyser av ASRGL1 på sikt ska bli ett diagnostiskt verktyg inom sjukvården för att identifiera de kvinnor som löper högre risk för återfall och därför behöver intensivare behandling.
– Jag ser resultaten som ett första steg mot personlig behandling av livmodercancer. Idag drabbas cirka 10-15 procent av patienterna av återfall trots att de med klassisk diagnostik ansågs tillhöra lågriskkategorin. Genom att använda ASRGL1 skulle man ha större chans att identifiera sådana dolda högriskindivider och erbjuda dem aggressivare behandling efter operation, säger Per-Henrik Edqvist, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.
Fortsatta studier planeras nu för att bland annat undersöka om ASRGL1 även kan vara vägledande i vävnadsmaterial som tas innan operation.
– Våra resultat är lovande men det krävs mer forskning innan ASRGL1 kan accepteras som ett nytt diagnostiskt verktyg i sjukvården. Men förhoppningsvis kan det påskyndas av att det svenska bioteknikföretaget Atlas Antibodies visat intresse för att kommersialisera fynden, säger Per-Henrik Edqvist.
Studien är ett resultat av den decennielånga kartläggningen av människans proteiner, The Human Protein Atlas project, som bland annat utförts vid Uppsala universitet och vars resultat presenterades i höstas. Det var inom proteinatlasprojektet som uttrycket av ASRGL1-proteinet först kartlades i människokroppens normala vävnader och i olika former av cancer. Genom sökningar i proteinatlasens offentliga databas kunde därför ASRGL1 identifieras som en potentiell biomarkörskandidat.
– Proteinatlasprojektet möjliggjorde vår upptäckt och vår studie är ett utmärkt exempel på hur atlasen kan användas av forskare världen över för att hitta intressanta spår att följa upp, säger Per-Henrik Edqvist.
Studien har publicerats online i tidskriften Gynecologic Oncology.
Artikel: Loss of ASRGL1 expression is an independent biomarker for disease-specific survival in endometrioid endometrial carcinoma
Forskningsstudien har genomförts i samarbete med bioteknikföretaget Atlas Antibodies.
Forskarna ovan är knutna till Science for Life Laboratory (SciLifeLab). SciLifeLab är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
Kontaktinformation
Per-Henrik Edqvist, 018 471 4483, 0735457760 per-henrik.edqvist@igp.uu.se
Risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom styrs av både genetiska faktorer och vår livsstil, där till exempel rökning och låg fysisk aktivitet är kända riskfaktorer. Men effekten av en förbättrad livsstil beror i stor utsträckning på vilka genvarianter vi bär på. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
I de aktuella studierna ingick 1 831 patienter som insjuknat i kranskärlssjukdom samt 5 175 kontrollpersoner från den vuxna befolkningen i Stockholms- och Göteborgsområdet.
Resultaten, som redovisas i doktoranden Jaana Gustavssons avhandling, visar att personer som bär på en särskild genvariant av genen APOE (apolipoprotein E) delvis är skyddade mot risken för hjärt-kärlsjukdom från både rökning och fysisk inaktivitet. Genvarianten bärs av ungefär 15 procent av alla svenskar.
Omvänt tycks personer med andra APOE genvarianter ha en ökad sjukdomsrisk från rökning och fysisk inaktivitet. Till exempel har kvinnor som bär på en genvariant kallad e4 en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom från rökning.
En annan gen som studerades var den så kallade ”fetma-genen” FTO.
– Våra resultat visar att de ungefär 60 procent som bär på en variant av FTO-genen inte bara har en ökad risk att utveckla övervikt/fetma, utan även en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, säger doktoranden Jaana Gustavsson som presenterar rönen i sin avhandling:
– Sambandet verkar inte enbart vara en effekt av fetma, utan det tycks finnas andra, hittills okända, biologiska effekter till den ökade hjärt-kärlsjukdomsrisken.
Tidigare forskning har visat att en hälsosam livsstil, såsom ökad fysisk aktivitet och ett lägre fettintag, motverkar fetmagenens effekt på fetma. I avhandlingen studerades om detta gäller även för genens effekt på hjärt-kärlsjukdomsrisken. Något oväntat fann forskarna inga sådana tecken
– Den ökade sjukdomsrisken var densamma hos personer med låg och hög fysisk aktivitet. Genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdomsrisken tycks inte heller kunna motverkas av ett lägre intag av fett eller mättat fett, säger Jaana Gustavsson.
Med andra ord: även om mer motion och en hälsosam kost kan bromsa FTO-genvariantens fetmaeffekt tycks det inte motverka genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdom.
– Genom att kartlägga samspelet mellan genvarianter och livsstil får vi en ökad förståelse för de mekanismer som leder till hjärt-kärlsjukdom, och också varför en del personer tycks särskilt känsliga för en ohälsosam livsstil, säger Jaana Gustavsson.
Avhandlingen Genes, Lifestyle and Coronary Heart Disease Risk- Epidemiological interaction Studies försvarades vid en disputation den 27 mars.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37999
Kontaktinformation
Jaana Gustavsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 62 85 0733-14 10 91 jaana.gustavsson@amm.gu.se Huvudhandledare: Fredrik Nyberg, 0702-61 92 26, fredrik.nyberg@amm.gu.se
Det är vetenskapligt beskrivet hur djur lär sig av varandra, så kallad social inlärning, vid en annalkande fara. Ett exempel är hur information om en fiende sprider sig i en fågelflock, som sedan kollektivt reagerar och flyr från platsen. Men enligt forskarna bakom den aktuella studien är betydelsen av social inlärning för att undvika faror är inte särskilt studerad hos människor.
– Vi ville förstå av hur dessa känslomässiga situationer, där det handlar om att undvika fara, fungerar hos människor. Det visade sig att två var för sig väldigt enkla psykologiska mekanismer, att å ena sidan lära sig av gruppen och å andra sidan att det är belönande att undvika fara, tillsammans kan ge en förklaring till hur vi skapar och upprätthåller normer och traditioner, säger Björn Lindström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Han har tillsammans med forskargruppsledaren Andreas Olsson genomfört fyra psykologiska experiment där 120 försökspersoner ingår. I det första försöket fick studiedeltagarna vid 20 tillfällen välja mellan två bilder, kallade A och B, på en skärm. De fick veta att de vid fel val skulle få en obehaglig elstöt, som de först fått känna på. Men i själva verket skulle inga elstötar delas ut, oavsett hur de svarade. Innan försökspersonerna gjorde sina val fick de på en film se en annan persons val, utan att få se konsekvensen av detta val. Den inspelade personen valde bild A varenda gång. Och det gjorde försökspersonerna också, i över 95 procent av sina svar. När studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning, en chans att vinna biobiljetter, då följde de valet som personen på filmen gjort endast till under 60 procent. Även i ett experiment där godtyckliga bestraffningar delades ut så sjönk följsamheten till filmpersonens svar till under 70 procent.
– Vår slutsats är att om man letar efter en belöning, då är man beredd att bryta mönstret, så den sociala inlärningen spelar mindre roll. Men om det handlar om att undvika en fara och den sociala inlärningen har gett bra resultat, då har det en kraftfull effekt på vårt beteende. Om den sociala inlärningen däremot inte skyddar mot faran, då är man också beredd att bryta mönstret, säger Andreas Olsson, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I den fjärde studien ville forskarna undersöka hur väl följsamheten till endast A-svar kunde ärvas från en person till en annan, under upplevt hot om elstöt som aldrig delades ut. De lät då tio försökspersoner var för sig titta på filmen där en person väljer endast A-svar och sedan göra sina val. Sedan fick tio nya försökspersoner se hur någon av de första försökspersonerna valt, fortfarande utan att få veta konsekvenserna. När fem generationer av försökspersoner gjort sina val efter att ha fått se svaren från någon i den föregående generationen, då var fortfarande 95 procent av svaren endast alternativ A.
– Det här är mekanismerna bakom hur vissa godtyckliga traditioner kan skapas och upprätthållas, som tabun kring mat, kläder eller beteenden som egentligen inte borde ha betydelse för gruppen eller individerna. I det här fallet skapade vi en svara-A-tradition som efter fem generationer var fortsatt stark. Ett godtyckligt förbud mot till exempel viss mat, som i dag inte behöver undvikas av några särskilda skäl, kan upprätthållas genom att individerna i gruppen fruktar hotet om de andras missaktning om de skulle börja äta den förbjudna maten, säger Björn Lindström.
Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet och Europeiska Forskningsrådet (ERC, 284366, ELSI).
Publikation: ”Mechanisms of Social Avoidance Learning Can Explain the Emergence of Adaptive and Arbitrary Behavioral Traditions in Humans”. Björn Lindström och Andreas Olsson. Journal of Experimental Psychology: General, online 13 April 2015, doi: 10.1037/xge0000071
Kontaktinformation
Björn Lindström, forskare Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel: 070-2225886 E-post: bjorn.lindstrom@ki.se Mer information om Andreas Olssons forskningsgrupp på Karolinska Institutet på: www.emotionlab.se
Diabetes bland barn ökar. Men orsaken till varför sjukdomen bryter ut är okänd. Man vet att genetiska anlag spelar roll och man misstänker att hygien, virusinfektioner och faktorer i kosten påverkar
– Nu har vi kunnat visa ytterligare en orsak. I vår studie kan vi se att barn som upplevt allvarliga händelser i form av exempelvis våld, dödsfall eller skilsmässa löper tre gånger så stor risk att utveckla typ 1- diabetes, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet.
Länge har man trott att traumatiska händelser kan bidra till diabetes, men nu har man alltså fått bevis.
Det som händer i vissa barn vid extrem stress är att den autoimmuna processen triggas igång, något som kanske aldrig hänt om de inte upplevt ett trauma. Forskarna såg redan för tio år sedan att barn i högre grad utvecklade antikroppar mot diabetes efter allvarliga livshändelser. Flera år senare har en del barn ur den gruppen utvecklat sjukdomen.
– Den här studien säger inte att man aldrig ska skilja sig. Man kan heller inte förhindra att någon dör. Detta är endast en faktor bland andra som bidrar till diabetes hos barn, säger Johnny Ludvigsson.
Resultaten bygger på ABIS-studien där 10 495 familjer från Östergötland, Jönköping, Blekinge och Kalmar län, med barn födda mellan 1997 och 1999, har följts under en lång tid. Data samlades regelbundet in från barnens födelse till dess att de var 14 år. Även föräldrarna fick uppge om de upplevde stress eller om de tyckte att de hade tillräckligt socialt stöd kring familjen.
– Detta säger oss att man bör vara medveten om att traumatiska händelser påverkar barn på många sätt. Kanske behöver familjer uppbackning av samhället på något sätt vid en skilsmässa eller vid andra stora händelser, säger Johnny Ludvigsson.
Kontaktinformation
Presskontakt: Åke Hjelm Telefon: 013 – 28 13 95
Christina Bergqvist är statsvetare i Uppsala och har i det RJ-finansierade projektet Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen undersökt hur institutioner och kulturella värderingar interagerar för de beslut föräldrar tar rörande vem som bör ta hand om små barn, hur föräldrar bör dela på omvårdnaden om barnen och när barnen bör börja barnomsorg/förskola.
– Vi har jämfört förhållandet mellan policies, normer och praktik i två mycket olikartade kulturella och institutionella kontexter, Tjeckien och Slovakien och Norge och Sverige, genom bland annat intervjuer med familjer om hur de resonerar omkring sina val av olika typer av familjepolitik, berättar Christina Bergqvist.
Frågorna utformades för att få förståelse för hur föräldrarna idealt skulle vilja göra och vad de faktisk tog hänsyn till när de beslutade om föräldraledighet, barnomsorg och arbete. Resultaten visar att det var ganska små skillnader mellan de intervjuade i Tjeckien och Slovakien, men några intressanta skillnader mellan svenskar och norrmän. Mer eller mindre alla intervjuade föräldrar i de båda nordiska länderna sade att idealt borde föräldrar dela på föräldraledigheten, vilket dock av olika anledningar inte var möjligt i praktiken.
– Svenska pappor tog ut längre föräldraledigheter, mer än de öronmärkta ”pappamånaderna”, och mer än norska pappor. Förklaringen är de incitament staten tillhandahåller! menar Christina Bergqvist
Förklaringen är att den svenska staten ger tydliga signaler om hur man bör göra. Svenska pappor måste exempelvis skriva under på att de överför sin tid till mamman om de inte tar ut sin andel. Det är en tydlig moralisk signal om att staten förväntar sig att papporna delar lika trots att det inte finns något ekonomiskt incitament att göra så.
FAKTA
I projektet har man också gjort jämförelser med Slovakien och Tjeckien. Läs mer om projektet i slutredovisningen på Riksbankens Jubileumsfonds webbplats
Kontaktinformation
Christina Bergqvist, Uppsala universitet per mail: Christina.Bergqvist@statsvet.uu.se. Presskontakt: Jenny Björkman. Telefon: 08 506 26 433 . Epost: jenny.bjorkman@rj.se
– Vi tror att de här resultaten kommer att väcka stor uppmärksamhet i forskarvärlden och sätta grafen på kartan för tillämpningar inom spinntroniska komponenter, säger Saroj Dash, som leder forskargruppen på Chalmers.
Spinntronik bygger på elektronernas kvanttillstånd och tekniken används redan idag i avancerade hårddiskar för datalagring. Men där behöver den spinnbaserade informationen bara förflytta sig några få nanometer, alltså miljondelar av en millimeter. Vilket är tur, eftersom samordnat spinn är en egenskap hos elektroner som i de flesta material är extremt kortlivad och ömtålig.
Det finns dock stora fördelar med att utnyttja spinn som informationsbärare, i stället för eller som komplement till elektrisk laddning. Spinntronik skulle bland annat kunna göra processorer betydligt snabbare och mindre energikrävande än vad de är idag.
Grafen är en lovande kandidat för att vidga användningen av spinntronik inom elektronikindustrin. Det tunna kolnätet är nämligen inte bara en utmärkt elektrisk ledare, utan har även teoretiskt en sällsynt förmåga att släppa fram elektroner med spinnet i behåll.
– I framtida spinnbaserade komponenter räknar man med att elektronerna måste kunna föra med sig sitt spinn flera tiotals mikrometer. Metaller, som aluminium eller koppar, har inga förutsättningar att klara detta. Grafen framstår som det enda möjliga materialet, säger Saroj Dash.
I dag tillverkas grafen kommersiellt av ett fåtal företag enligt några olika metoder, som alla befinner sig i en tidig utvecklingsfas.
Förenklat kan man säga att grafen av hög kvalitet bara kan fås fram i mycket små bitar, medan större grafenstycken tillverkas på ett sätt som antingen ger för låg kvalitet eller har andra nackdelar ur elektronikindustrins synvinkel.
Men den sanningen ställs nu på ända genom de resultat som presenteras av forskargruppen på Chalmers.
De har nämligen genomfört sina experiment på så kallat CVD-grafen, som tillverkas genom kemisk ångdeponering. Metoden ger grafen med en hel del rynkor, ojämnheter och andra defekter.
Men den har även fördelar: Det finns goda utsikter för produktion av stora grafenstycken i industriell skala. Grafenet kan också enkelt tas loss från den kopparfolie där det byggs upp och lyftas över på en kiselplatta – halvledarindustrins standardmaterial.
Trots att materialkvaliteten alltså är långt ifrån perfekt kan forskargruppen nu visa på parametrar för spin som är upp till sex gånger högre än vad som tidigare rapporterats för någon form av grafen på liknande underlag.
– Våra mätningar visar att spinnsignalen går fram i grafenkanaler som är upp till 16 mikrometer långa. Varaktigheten för det samordnade spinnet har uppmätts till över en nanosekund, säger chalmersforskaren Venkata Kamalakar som är artikelns försteförfattare.
– Detta är lovande eftersom det talar för att spinnparametrarna kan förbättras ytterligare i takt med att tillverkningsmetoden utvecklas.
Att forskarna fokuserar på hur långt spinnströmmen kan förmedlas ska inte tolkas som att det bara handlar om att skicka information i ett nytt material – alltså att ersätta metaller eller halvledare med grafen.
Målet är i stället ett helt nytt sätt att utföra logiska operationer och lagra information. Ett koncept som, om det lyckas, skulle ta den digitala tekniken ett steg bortom dagens beroende av halvledare.
– Grafen är en god ledare och saknar bandgap. Men inom spinntroniken behövs inga bandgap för att ställa om mellan på och av, etta och nolla. Det styrs i stället med hjälp av elektronströmmens upp- eller nerspinn, förklarar Saroj Dash.
Ett mål på kort sikt är nu att konstruera en logisk komponent – inte olik en transistor – uppbyggd av grafen och magnetiskt material.
Huruvida spinntroniken på sikt helt och hållet kan ersätta halvledartekniken är en öppen fråga – mycket forskning återstår. Men att grafen, med sina dubbla ledningsförmågor, kommer att finnas med i sammanhanget är högst sannolikt.
Bildtext: Forskarna har tillverkat spinntronik-komponenten i Nanotekniklaboratoriet på Chalmers tekniska högskola. Från vänster: Saroj Prasad Dash, Venkata Kamalakar Mutta och André Dankert.
Foto: Oscar Mattsson
FAKTA
Läs den vetenskapliga artikeln Long Distance Spin Communication in CVD Graphene. http://www.nature.com/naturecommunications
Forskargruppen på Chalmers
består av Saroj Dash, som leder gruppen, Venkata Kamalakar, som är artikelns försteförfattare, samt André Dankert och Christiaan Groenveld. Forskningen har finansierats av Chalmers styrkeområde Nanovetenskap och nanoteknik.
Detta är spinn
Spinn är en kvantmekanisk egenskap hos elementarpartiklar, som bland annat ger upphov till fenomenet magnetism. Spinnet kan vara antingen riktat upp eller ner. Bland elektroner i en normal elektrisk ström är spinnet slumpvis fördelat, strömmen bär ingen spinnsignal. Men med hjälp av magneter kan elektroner som matas in i en ledare polariseras, så att alla får spinnet riktat upp – eller ner. Man kan likna elektronerna vid en rad små kompassnålar, som alla pekar mot nord eller syd. Utmaningen är att upprätthålla denna ordning tillräckligt länge och över tillräckligt stora avstånd.
Därför funkar spinn i grafen
Elektronernas samordnade spin störs lätt av faktorer i omgivningen. Atomer och deras kristallstrukturer i det ledande materialet har ett elektriskt fält, som uppfattas som ett magnetfält av de elektroner som rusar förbi. Men eftersom kol är en så pass lätt atom, med bara sex protoner som sitter i en symmetrisk hexagonstruktur, blir denna magnetiska störning mycket begränsad.
Atomkärnans eget spinn är också en potentiell störningskälla. Men nettospinnet från kärnan är försumbart, tack vare att de flesta kolatomer är av isotopen C12, med lika många neutroner som protoner.
Tre sätt att tillverka grafen
Nobelpristagarna Geim och Novoselov tillverkade grafen från grafit med hjälp av vanlig hushållstejp. Liknande metoder används idag för att producera grafen av hög kvalitet. Men bitarna blir små.
Företaget Graphensic, som bildats av forskare vid Linköpings universitet, tillverkar grafen som ”odlas fram” ur ett underlag av kiselkarbid.
På Chalmers tillverkas grafen med metoden kemisk ångdeponering (CVD, chemical vapor depositition). I den aktuella studien har forskarna använt grafen som det spanska företaget Graphenea har tillverkat med kemisk ångdeponering.
Kontaktinformation
Venkata Kamalakar Mutta, forskare i kvantkomponentfysik, Chalmers, +46 31 772 51 70, venkata.mutta@chalmers.se. Saroj Dash, docent i kvantkomponentfysik, Chalmers, +46 31 772 51 70, saroj.dash@chalmers.se
Hops kan få praktisk betydelse på många områden, bland annat inom genforskningen. Jim Dowling nämner det svenska Lifegene-projektet, med mängder av livsstils- och gendata och det engelska The 100 000 Genomes Project med fokus på bland annat cancer. Kartläggning av DNA kräver mycket stor datorkapacitet.
Hops är en vidareutveckling av Hadoop – en plattform som används av
bland andra Yahoo, Facebook och Spotify för hantering av gigantiska
mängder data, så kallad Big Data.
– Systemet Hops har bättre egenskaper än alla andra Hadoop-distributioner på marknaden. Det är lättare att installera och skräddarsy, pålitligare och mer storskaligt. Bara Google har bättre verktyg men dem har ingen annan tillgång till, säger Jim Dowling, ledare av forskningsprojektet vid SICS och KTH.
Speciellt för Hops är lagringen av metadata
– I Hadoop är mängden metadata begränsad eftersom den måste få plats på en enda Javaprocessor i en dator. I Hops är den lagrad i MySQL Cluster som kan bestå av upp till 48 datorer. I Hops kan man upprätthålla integriteten mellan data och metadata – det är inte möjligt i befintliga plattformar av Hadoop, säger Jim Dowling.
Den nya plattformen är framtagen av en forskargrupp för distribuerade
system vid det svenska forskningsinstitutet SICS Swedish ICT, i
samarbete med Kungliga tekniska högskolan, KTH.
– En vanlig hårddisk på fyra terabyte kan lagra ungefär 20 personers fullständiga DNA-sekvenser, med Hops kan vi skräddarsy plattformar som klarar av hundratusentals personers DNA. Vi kan bygga kluster som motsvarar cirka 10 000 datorer jämfört med dagens maximala 3 500, säger Jim Dowling.
Helt andra verksamheter med behov av att bearbeta mängder med information är företag med digitala tjänster, som vill kunna följa kunderna användningsmönster för att anpassa sina tjänster. Både musikdistributören Spotify, med kluster på 1 100 datorer, och spelföretaget King, utvecklare av bland annat Candy Crush Saga, kan få användning för Hops, enligt Jim Dowling.
Hops står för ”Hadoop Open Platform-as-a-Service”. Hops på engelska betyder humle, därav logotypen.
Open source, eller öppen källkod, ger utvecklare möjlighet att lägga till funktioner och göra ändringar.
Distribuerade system innebär system med data utspridd på många datorer i ett kluster, system som av användaren uppfattas som ett enda sammanhängande system. Ett optimalt exempel är Internet.
Läs mer om Hops: http://www.hops.io/
SICS Swedish ICT är en obunden forskningsorganisation som ingår i institutsgruppen Swedish ICT Research – en del av RISE, Research Institutes of Sweden.
I rapporten Innovation utan entreprenörskap? illustreras entreprenörskapets roll i innovationskedjan från idé till färdig produkt eller tjänst. Efter en genomgång av SWINNO – en ny databas över svenska innovationer – konstateras att entreprenöriellt handlande, snarare än universitetsforskning, ligger bakom en majoritet av svenska innovationer. Innovationerna kategoriseras efter ursprung som marknads- eller forskningsdrivna. I rapporten konstateras att de övergripande tillväxtmönstren för företag som introducerat olika innovationer mellan 1997-2007 inte skiljer sig åt radikalt åren efter att en ny innovation introducerats på marknaden. I flera tidsperioder växer företag med marknadsdrivna innovationer betydligt snabbare.
Författaren finner att entreprenören dels är en viktig källa till innovationer, dels är en aktör som introducerar allmännyttig kunskap på marknaden.
– Många politiska initiativ syftar till att stärka innovationsklimatet, senast regeringens Innovationsråd. Men det handlar inte om hur det offentliga kan planera fram innovationer genom riktade insatser. Fokus bör ligga på breda reformer istället för på selektiva åtgärder, säger Johan P Larsson, ekon dr Entreprenörskapsforum och JIBS.
Han hänvisar till att målet med innovationspolitiken bör vara god utbildning, förbättrad matchning på arbetsmarknaden, samt ett idogt arbete med skatter och regler för att flera ska ha drivkrafter att vilja arbeta med morgondagens lösningar.
Ta del av rapporten Innovation utan entreprenörskap?
FAKTA
Författare är Johan P Larsson, forskare Entreprenörskapsforum och lektor vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.
Entreprenörskapsforum – forskning, nätverk och debatt för bättre förutsättningar för entreprenörskap, innovation och småföretag, www.entreprenorskapsforum.se.
Kontaktinformation
Johan P Larsson nås för intervjuer och kommentarer på 070-298 77 18. Pernilla Norlin, kommunikationschef 070-144 55 64, pernilla.norlin@entreprenorskapsforum.se
– Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien.
Klassrumsbedömning inbegriper de formella och informella procedurer som lärare kontinuerligt använder för att dra slutsatser om vad deras elever vet och kan göra. Fredrik Thornberg har i sin forskning studerat NO-undervisning i grundskolans låg- och mellanstadium. Studiens resultat består av tre teman med olika fokus – bedömningens intention, bedömningens realisation och bedömningens konklusion. Resultatets tre delar är en process av att utveckla, genomföra och använda bedömningar i klassrummet.
– Lärare och elever måste samarbeta och ett fördelat inflytande och ansvar krävs för att alla delar skall kunna genomföras. Bedömning kan därmed beskrivas som en ömsesidig praktik, säger han.
Lärare bör granska varandra
Fredrik Thornberg hoppas att studien kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och nya erfarenheter gällande bedömningsfrågor.
– Kanske kan studien även få konsekvenser på policynivå. För stora dokumentationskrav kan leda till att lärare ägnar många arbetstimmar åt att beskriva elevers kunskaper, i stället för att hjälpa eleverna att utveckla dem. Lärare behöver inspireras och kritiskt granskas av sina kollegor i syfte att lära. Jag tror inte att detta är möjligt att genomföra på bred front om inte resurser tillsätts för just detta ändamål, säger han.
– Lärares kompetensutveckling tar tid och förbättrad praxis innebär att ändra vanor, inte bara att lägga till ny kunskap. Det svåraste är nog inte att inspirera lärare till nya idéer utan att få dem att överge några av de gamla, säger Fredrik Thornberg.
FAKTA
Fredrik Thornberg genomför sin forskarutbildning vid Göteborgs universitet och är verksam vid Högskolan i Halmstad. Han försvarade sin licentiatuppsats ”Kompetens i klassrumsbedömning – en studie av lärares reflektioner om videodokumenterad undervisning” den 7 april 2015 vid Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Fredrik Thornberg, Fredrik.Thornberg@hh.se, telefon:035-16 73 11, mobiltelefon: 076-724 98 88
Starroperationer lyckas nästan alltid, men för en del patienter kan komplikationer ge bestående synproblem. Forskning vid Göteborgs universitet visar varför vissa drabbas och hur riskerna kan upptäckas i tid.
Risken att drabbas av komplikationer vid en starroperation är procentuellt liten, men eftersom över 100 000 ögon opereras varje år drabbas ändå många individer. En avhandling vid Sahlgrenska akademin kan bidra till bättre möjligheter att bedöma risken för synnedsättande komplikationer.
Ögonsjukdomen grå starr behandlas idag framgångsrikt genom operation, där den grumlade ögonlinsen byts ut mot en syntetisk lins med likvärdiga optiska egenskaper som i det friska ögat. Fler än 100 000 ögon hos cirka 60 000 personer genomgår varje år en starroperation i Sverige, vilket gör det till ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen.
Även om komplikationer tillstöter i bara några få procent av fallen innebär de stora patientvolymerna att det faktiska antalet drabbade är ganska stort.
Ökad risk för näthinneavlossning
En av de svårare komplikationerna är att näthinnan lossnar, vilket kan ge en kraftig synnedsättning som ofta kräver avancerade ögonkirurgiska ingrepp för att, om möjligt, återställa synförmågan.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att om en del av linsens kapsel går sönder i samband med operationen – vilket händer i 1-2 procent av fallen – ökar risken för framtida näthinneavlossning med mer än tio gånger.
– Dessa ögon måste akut opereras igen, men enligt våra studier blir synen i mer än hälften av fallen ändå fortsatt rejält nedsatt, säger doktoranden Gunnar Jakobsson, till vardags överläkare vid Ögonkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Linsen kan lossna från sitt läge
En annan allvarlig komplikation är att nya konstgjorda linsen lossnar från sitt läge, vilket oftast sker flera år efter operationen. Gunnar Jakobssons avhandling visar att bland patienter som haft en konstgjord lins i 10 år så behövde var 200:e opereras för att sätta linsen i rätt läge igen.
Studierna visar att komplikationen är vanligare hos äldre patienter, i de fall där den första operationen varit komplicerad samt då det i förväg funnits vissa sjukliga förändringar i ögat.
Gunnar Jakobsson har i sin forskning också upptäckt att det under många månader och ibland år efter operationen bildas olika inflammatoriska signalmolekyler i det opererade ögat.
– Vi vet inte exakt vad dessa nya fynd har för betydelse. Men man vet sedan tidigare att en ökad inflammatorisk aktivitet kan ligga bakom flera komplikationer, säger Gunnar Jakobsson.
Gunnar Jakobsson hoppas att resultaten i avhandlingen ska bidra till att kunna förutse vissa ökade risker med grå starr-operationer, samt för att bättre hantera komplikationer hos de som drabbas.
Avhandling
On Complications to Cataract Surgery http://hdl.handle.net/2077/38000
Kontaktinformation
Gunnar Jakobsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare vid Ögonkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 031-343 32 31, 0704-66 56 50, gunnar.jakobsson@vgregion.se. Handledare Madeleine Zetterberg, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-343 32 55; 0709-12 61 42; madeleine.zetterberg@anatcell.gu.se
Tror du att vårt dricksvatten är sterilt? Det är det inte. Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem nästan obefintlig. Men nu kan läget vara på väg att förändras.
Bakterier och mikrober växer i huvudsak till sig på insidan av våra vattenledningar vilket syns i form av en tunn, kladdig beläggning, en så kallad biofilm. Alla ytor från råvattenintag till kran är täckta av biofilmen.
Nya resultat av forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk vattenresurslära visar att artrikedomen av bakterier i vattenrören är enorm samt att bakterierna tycks spela en större roll än vad man tidigare trott. För det mesta positiv. Bland annat anar forskarna att en stor del av vattenreningen sker i ledningsrören och inte enbart i vattenverken!
Till följd av den här kunskapen kan man i framtiden kanske styra råvattnets kvalité så att de gynnsamma bakterierna kan rena ännu effektivare än idag. Rubbningar i biofilmen kan också varna om något inte står rätt till.
– Ett tidigare helt okänt ekosystem har uppenbarat sig för oss. Tidigare gick det knappt att se några bakterier alls och nu kan vi plötsligt se åttiotusen bakterier per milliliter dricksvatten! Från att ha gått i mörker med en ficklampa befinner vi oss i ett upplyst rum, säger forskarassistent Catherine Paul entusiastiskt.
Tillsammans med professorerna Peter Rådström (projektledare), Kenneth M. Persson och doktoranden Katharina Lührig har hon nyligen publicerat resultaten i Microbes and Environments https://www.jstage.jst.go.jp/article/jsme2/30/1/30_ME14123/_article
Resultaten har lett till att biofilmsbeläggningarna diskuteras livligt i branschen.
Inte mindre än ett par tusen olika arter lever i vattenledningarna. Enligt forskarna finns ett samband mellan bakteriersammansättning och vattenkvalitet.
– Vi misstänker att det finns ”goda” bakterier som hjälper till att rena vattnet. Man kan likna det med våra kroppar. Tarmarna myllrar ju av bakterier varav merparten ser till att hålla magen i schack.
Exempelvis har de konstaterat att en bakterie, Sphingomonas, förekommer när vattenkvaliteten är god.
– Den här bakterien är känd för att äta icke önskvärt organiskt material och till och med giftiga kemikalier och plaster. Den tål också klor.
De gynnsamma bakterierna gillar inte bara smuts. De frisätter också ämnen som ger god smak och lukt åt vattnet.
Omvänt finns bakterier som visserligen inte förorsakar sjukdomsutbrott, men som kan vara en signal om att något inte riktigt står rätt till. Kanske att metallen börjar rosta eller att klorhalten inte är tillräckligt hög.
Den här kunskapen kommer väl till pass, nu när Sveriges ledningsnät från efterkrigstiden snart ska bytas ut för miljardbelopp.
– Den allra största förtjänsten med detta nyöppnade kunskapsfält är att vi så småningom kanske kan styra sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk så att tillväxten av de ”goda” bakterierna gynnas på bekostnad av de oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat ger bättre tarmflora, säger Catherine Paul.
FAKTA
I Sverige finns ca 7 200 mil nedgrävda dricksvattenledningar, vilket motsvarar åtta meter vattenledning per svensk (privata rör i fastigheter ej inräknade). Varje år producerar Sverige tusen miljoner kubikmeter dricksvatten. Klimatförändringarna kommer troligen att öka risken för vattenburna sjukdomsutbrott, orsakade av parasiter och bakterier. Tekniken för att undersöka biofilmerna i vattenrören med PCR-baserad storskalig sekvensering har bland annat utvecklats tillsammans med Nationellt forensiskt centrum samt lundaforskarna Anders Tunlid, Björn Canbäck och Tomas Johansson som använt en snarlik teknik för att undersöka mikrofloran i jordprover.
Kontaktinformation
Peter Rådström, professor teknisk mikrobiologi, LTH, Lunds universitet, 0735 338987, 046-2223412, peter.radstrom@tmb.lth.se eller Catherine Paul , (nås lättast på mail) 046-222 83 28, , catherine.paul@tmb.lth.se
Utgångspunkten för studien var ca 1000 hatbrott mot muslimer som Brottsförebyggande rådet uppmärksammade under fyraårsperioden 2006-2009. Av dessa dömdes ett 50-tal i domstolar. I de flesta fallen övervägde domstolarna inte ens om brottet kunde ha ett rasistiskt motiv. De tillämpade inte heller den straffskärpningsregel som infördes i Sverige på 1990-talet för att bekämpa rasism och som kan användas när ett av motiven till brottet varit att kränka någon på grund av religion eller etnicitet eller dylikt. Marta Kolankiewicz har gjort en djupanalys av några av dessa fall för att förstå hur domstolarna resonerar.
För att en handling ska dömas som ett rasistiskt brott tycks man ofta förutsätta att gärningsmannen själv medger sitt rasistiska motiv eller tillhör en öppet rasistisk organisation, säger Marta Kolankiewicz.
Ett exempel som Marta Kolankiewicz tar upp i sin studie handlar om en moskébrand som i tingsrätten klassades som skadegörelse och i hovrätten som mordbrand. Domstolen övervägde dock inte att tillämpa straffskärpningsregeln trots att det var just en moské som brändes ner och trots att Koranen och andra religösa skrifter som fanns i moskén slängts ut på marken. Marta Kolankiewicz har jämfört fallet med ett fall av en moskébrand på 90-talet då de tilltalade öppet erkände i domstolen att de inte ville ha fler invandrare i Sverige och att de valde att bränna ner en moské för att få uppmärksamhet och föra fram sitt politiska budskap. Den gången fanns ett uttalat rasistiskt motiv, men i själva verket är det väldigt få som själva medger att de begår ett brott av rasistiska skäl, särskilt när de ställs inför rätta och riskerar ett högre straff, menar Marta Kolankiewicz:
Det kan vara en strategi för att få lägre straff men det kan också bero på att rasistiska handlingar inte nödvändigtvis utförs av uttalat ideologiska rasister.
Ett annat fall från Marta Kolankiewicz studie gäller en svart, muslimsk politiker som fick flera kränkande e-mail där hon bland annat uppmanades att ägna sig åt att odla banananer istället för politik. I det här fallet tyckte domstolen att en person i maktposition fick tåla om någon bad dem ”ägna sig åt fruktodling”. Domstolen bortsåg alltså från den rasistiska anspelningen på hennes afrikanska ursprung i meddelandet.
Rättvisa handlar inte bara om straff. Hur brottet sedan beskrivs och tolkas i domen har också betydelse. Att man helt bortser från den rasistiska dimensionen kan innebära ytterligare en kränkning av målsägande, säger Marta Kolankiewicz.
Ett annat exempel handlar om en person som vid flera tillfällen misshandlat muslimska taxichaufförer. Vid ett av tillfällena blev både straffet och skadeståndet högre på grund av det rasistiska motivet men inte när beteendet senare upprepades, trots det tydliga mönstret i den tilltalades handlingar.
– Jag tycker att det exemplet visar att det går att döma för rasistiskt brott med den lagstiftning som vi har idag, säger Marta Kolankiewicz.
Problemet är enligt Marta Kolankiewicz inte bristen på lagstiftning utan dels hur den tolkas och dels att den ofta inte tillämpas alls. – Det finns uppenbara hinder i hur man definierar rasism i domstol som gör att det är svårt att ta hänsyn till denna dimension av brottet. Men lagar utvecklas när de används och blir prejudicerande. Det finns alltså ett visst utrymme för domstolar att skapa rättspraxis så att de lagar som stiftades för att bekämpa rasism används mer effektivt , säger Marta Kolankiewicz.
Kontaktinformation
Marta Kolankiewicz disputerar den 10 april kl 10 med avhandlingen Anti-muslim Violence and the Possibility of Justice. Hon nås på Marta.Kolankiewicz@soc.lu.se eller 070-730 59 19 (upptagen mellan 15 och 17)
Resultaten visar att risken för skada minskade med 59 procent för kvinnor vid fall på dämpande golv jämfört med fall på vanligt golv, säger Johanna Gustavsson, doktorand i risk- och miljöstudier och ansvarig för studien. Genom att dämpa kraften i fallet minskar risken för skador. Detta är en princip som länge används inom andra områden, exempelvis i trafiken och olika typer av personlig skyddsutrustning.
Traditionella fallskadereducerande åtgärder såsom träning, kost och anpassningar i hemmet har tidigare visat goda resultat för äldre som bor hemma. Men för de som bor på särskilt boende är möjligheterna till fallskadepreventiva åtgärder ofta begränsade.
Det finns idag inga evidensbaserade åtgärder för denna grupp. Det stötdämpande golvet är en passiv åtgärd, det vill säga en inbyggd åtgärd som är tänkt att skapa en säkrare miljö, oavsett personens förmåga.<br /><br />Stort lidande och stora kostnader.
Fallskador är den vanligaste typen av skador i alla åldrar. Årligen drabbas cirka 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur, huvudsakligen personer över 80 år. Fallskador kostar årligen samhället 25 miljarder kronor och leder till stort lidande för den som drabbas.
De resultat som nu publicerats gäller än så länge kvinnor och alla typer av skador, från lindriga till allvarliga.
Datainsamlingen kommer att fortsätta för att vi på sikt ska kunna beskriva hur golvet påverkar risken för olika typer av skador och även givetvis för männen, säger Johanna Gustavsson. Det tar längre tid att samla in data för männen då de på särskilda boende vanligtvis är betydligt färre än kvinnorna.
Intresset för stötdämpande golv ökar
Sen studien i Sunne inleddes har intresset för dämpande golv som fallskademinskande åtgärd ökad. Denna typ av golv finns inlagda på några ställen till i Sverige och CPS startar under året upp datainsamling för att utvärdera effekten av ytterligare två typer av dämpande golv.
Forskningen kring dämpande golv är fortfarande i ett initialt läge och det behövs fler studier och utveckling av produkter innan vi vet vilka egenskaper ett dämpande golv ska ha för att fungera optimalt för både de boende och personalen.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Johanna Gustavsson, 054-700 25 22, 070-727 00 61, johanna.gustavsson@kau.se
– Det här betyder naturligtvis inte att söner eller bröder till sexbrottsförövare automatiskt blir förövare de också. Men även om sexbrottsdomarna totalt sett är relativt få visar vår studie att familjeriskökningarna är betydande. Förebyggande behandlingsinsatser till familjer i riskzonen skulle kunna minska antalet framtida offer, säger Niklas Långström, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Den aktuella studien publiceras i tidskriften International Journal of Epidemiology och bygger på anonymiserade registerdata från bland annat det nationella lagföringsregistret och flergenerationsregistret. Totalt ingick 21 566 män som dömts för sexbrott i Sverige mellan 1973 och 2009, exempelvis våldtäkt mot vuxen (6131 förövare) och övergrepp på barn (4465 förövare).
Forskarna tittade på andelen sexbrott hos pappor och bröder (helsyskon och halvsyskon på mammas eller pappas sida) till personer som dömts för sexbrott och jämförde med normalbefolkningen i samma åldersgrupper och med motsvarande släktband. Resultaten visar på en familjär anhopning av sexbrott, där ungefär 2,5 procent av bröder eller söner till dömda sexbrottsförövare själva döms för sexbrott. Motsvarande siffra för män i normalbefolkningen är ca 0,5 procent.
Med en väl beprövad statistisk beräkningsmodell undersökte forskarna också betydelsen av genetiska och miljömässiga faktorer för risken att dömas för sexuella övergrepp. De kunde då uppskatta att sexbrottslighet främst beror av genetiska faktorer (40 procent) och miljöfaktorer som familjemedlemmarna inte delar med varandra (ungefär 58 procent).
– Att ha en pappa eller bror som dömts för sexbrott gav mellan fyra och fem gånger högre risk för män att själva dömas för liknande brott, jämfört med män som inte hade en sexuellt aggressiv pappa eller bror, säger Niklas Långström.
Forskningen har finansierats av Kriminalvårdens FoU-enhet, Vetenskapsrådet, Wellcome Trust och CIHR Banting fellowship program. Niklas Långström är även nationell vetenskaplig rådgivare inom Kriminalvården.
”Sexual offending runs in families: A 37-year nationwide study”, Niklas Långström, Kelly M. Babchishin, Seena Fazel, Paul Lichtenstein Thomas Frisell, International Journal of Epidemiology, online 9 April 2015.
Kontaktinformation
Niklas Långström, psykiater och professor i psykiatrisk epidemiologi Mobil: 070-425 4133 E-post: niklas.langstrom@ki.se