Erik Modig är doktor och forskare vid Center for Consumer Marketing vid Handelshögskolan i Stockholm. Han fokuserar sin forskning på hur kommunikation påverkar beslut. I boken Kontroll – effektiv kommunikation och kampen om våra tankar, ger han läsaren en förståelse för hur effektiv kommunikation skapas och hur den kan kontrollera beteenden, attityder och varumärken.
− Genom att koppla min forskning om reklamkreativitet och effektiv kommunikation till aktuell hjärnforskning vill jag förklara de underliggande mekanismer som gör att kommunikation påverkar oss och sprids vidare. Boken är en sammanställning av det jag har forskat på under mina år på Handelshögskolan och beskriver hur vi måste förhålla oss till kommunikation i en tid då vi varje dag översköljs av extrema mängder information, säger Erik Modig.
Forskningen sammanfattas i boken genom en holistisk modell, som bygger på en helhetssyn och en förståelse för de kommunikationsrecept och strategier som har verklig förmåga att påverka.
− Boken tar avstamp i idén om att skapa en metamodell för effektiv kommunikation. Istället för att lansera nya buzzwords eller teorier inleds boken med en sammanställning av 3 000 års kommunikationshistoria: allt från retorik och propaganda till PR och reklam. Slutsatsen blir en modell som fungerar för alla kommunikationsdiscipliner.
Erik Modig har tidigare gett ut boken Värdet av konst, om hur företag och samhället kan använda sig av konst för att utvecklas, samt doktorsavhandlingen Understanding advertising Creativity. Hans tredje bok Kontroll – effektiv kommunikation och kampen om våra tankar släpps den 24 mars.
Kontaktinformation
För mer information eller recensionsexemplar, kontakta: Erik Modig, erik.modig@hhs.se eller 0702-78 55 89.
– Vi är oerhört nöjda med vår senaste avknoppning – ett konkret bidrag som visar att vår forskningsexcellens bygger framtidens svenska industrier, säger Interactive Institute Swedish ICT:s vd Anette Novak.
Visualiseringsverktyget Inside Explorer – sprungen ur samarbetet mellan Interactive Institute Swedish ICT, CMIV och Visualiseringscenter C i Norrköping – gör det idag möjligt för forskare och besökare på museer, science centers och andra utbildningsmiljöer att virtuellt utforska objekt som 3D-scannats med hjälp av röntgen och andra teknologier.
Inside Explorer har redan nått ut i världen. Bland kunderna finns internationellt erkända institutioner som British Museum, Natural History Museum i London, The Field Museum i Chicago och Singapore Science Center. Projektet har skapat stor uppmärksamhet i internationell media
Marknaden för 3D-digitaliseringstjänster är på stark tillväxt, så det nya, Norrköpingsbaserade, avknoppningsföretaget räknar med expansion. Nya, bättre och billigare scanningsteknologier, visualiseringsteknologi och 3D-skrivare skapar stora möjligheter för en mängd branscher, allt från traditionell industri till utbildning, forskning och digitalt kulturarv:
– Den senaste tidens utveckling inom 3D-digitalisering har skapat ett enormt intresse från världens museer, de ser stora möjligheter att göra sina samlingar tillgängliga digitalt. Här tror vi att Interspectral kan spela en betydande roll, säger Thomas Rydell, vd för bolaget
– Just nu ligger vårt fokus på museer och utbildningsmiljöer, men vi kommer inom kort att introducera nya produkter som är anpassade för andra marknader som också visar starkt intresse, fortsätter Thomas Rydell.
För Interactive Institute Swedish ICT och Visualiseringscenter C är avknoppningen ett konkret bevis på att den gemensamma satsningen på visualisering i Norrköping är framgångsrik.
– Att koncentrera spetskompetens och kreativa krafter på en plats är en viktig ingrediens bakom lyckade innovationer. Jag är övertygad om att Norrköpingsklustret kommer att leverera fler framgångssagor framöver, säger Anette Novak.
För mer information, besök Interspectrals websida: www.interspectral.com.
Kontaktinformation
Thomas Rydell, VD, Interspectral AB, thomas.rydell@interspectral.com, Telefon: +46 707 731 709. Anette Novak, VD, Interactive Institute Swedish ICT AB, anette.novak@tii.s, Telefon: +46 70 384 91 90
Allt fler i befolkningen blir allt äldre och behovet av äldreboenden ökar trots stora insatser för att äldre i det längsta ska kunna bo kvar hemma. En stor del av fastighetsbeståndet där dagens äldreboende finns är i behov av renovering.
– Att ta full hänsyn till internationella och nationella energi- och miljömål är svårare vid renovering än vid nybyggen. Det beror dels på de tekniska begränsningar man har i redan befintliga byggnader, dels på att det är många aktörer i olika roller, och som därmed har olika krav, som använder de redan befintliga byggnaderna, säger Patrik Rohdin, som forskar kring energisystem vid LiU.
Energimyndigheten har beviljat 75 procent av medlen för ett forskningsprojekt där man konkret ska försöka finna vägar till att göra avvägningar mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet när ett äldreboende i Linköping ska renoveras.
Projektledaren Kajsa Ellegård är professor vid Linköpings universitet:
– Den återstående finansieringen kommer från Riksbyggen och privatägda Hemsö, företag som bland annat förvaltar och utvecklar fastigheter där det offentliga är hyresgäster samt från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU. Var och en av dessa står för en tredjedel av resterande finansiering.
Dessa parter deltar också, tillsammans med andra experter och forskarna, i referensgruppen kring projektet.
– Vi ser det som en stor förmån att kunna utveckla ny kunskap om den komplicerade samverkan vid renovering av äldreboende genom att utgå både från parternas kunskaper och praktiska erfarenheter och tidigare forskning, säger Kajsa Ellegård.
Riksbyggen äger fastigheten i Linköping som kommer att användas som pilotprojekt.
– Jag är mycket glad för att det här samarbetet nu kommit igång och att vi är med i något som påverkar samhällsutvecklingen i positiv riktning, säger Riksbyggens Roland Thérus som är drift- och förvaltningsansvarig för ett stort antal hyreslägenheter runt om i Sverige.
I och med att den mesta forskningen kring inomhusmiljö har haft kontor och operationssalar som utgångspunkt kommer även Hemsö att ha mycket att bidra med för att skapa ny kunskap.
– Vi äger över 100 äldreboenden och har genomfört en del uppmärksammade renoveringar, till exempel av ett demensboende i Härnösand, berättar Hemsös Fredrik Hermansson.
Kontaktinformation
Kajsa Ellegård, Professor, Linköpings universitet, 013-28 58 36, kajsa.ellegard@liu.se. Fredrik Hermansson, Projektchef, Hemsö Fastighets AB, 08-501 170 18, fredrik.hermansson@hemso.se. Roland Thérus, Drift- och förvaltningsansvarig, Riksbyggen Hem, 019-192406, roland.therus@riksbyggen.se
Eleonor Palm har särskilt studerat samspelet mellan bakterien och de celler som bygger upp tandköttet och som kallas fibroblaster. Vid parodontit bildas djupa fickor i tandköttet där bakterier samlas och orsakar inflammation. Inflammationen bryter ned de vävnader som stödjer tanden, som så småningom lossnar.
– Att öka kunskaperna om den här processen är viktigt för att kunna utveckla olika sätt att ställa diagnos och behandla parodontiten, säger Eleonor Palm. Det handlar inte enbart om att hejda själva tandlossningen. Forskning visar att det också finns ett samband mellan parodontit och andra inflammatoriska sjukdomar som reumatism och hjärt- och kärlsjukdomar.
God munhälsa skyddar
Parodontit kan behandlas, framförallt genom att man gör rent tandfickorna ordenligt, men de skador som uppstår är kroniska.
– Det bästa skyddet är att sköta munhälsan ordentligt genom att hålla rent med tandborstning och annat som gör att utvecklingen av parodontit aldrig kommer igång. En god munhälsa minskar också risken för andra inflammatoriska sjukdomar.
Avhandlingen har det långa namnet Inflammatory responses of gingival fibroblasts in the interaction with the periodontal pathogen Porphyromonas gingivalis. Eleonor Palm har visat att celltypen fibroblaster, som är den vanligaste i tandköttet, i motsats till vad man tidigare trott, kan känna igen bakterien Porphyromonas gingivalis och starta en inflammation. Inflammationen är ju ett sätt för kroppen att försvara sig mot bakterien, men avhandlingen visar att P. gingivalis också stör signalerna mellan fibroblastercellerna när de ska skydda sig.
Störda signaler
– Jag har undersökt hur fibroblasten känner igen P. gingivalis och vad som då händer inne i cellen, vilka vägar signalerna mellan cellerna tar för att få igång den inflammatoriska processen och hur P. gingivalis manipulerar dessa signaler för att förstärka sin egen tillväxt och överlevnad.
Vid en inflammation, producerar kroppens immunförsvar olika enzymer, som ska skydda mot bakterier och andra främmande ämnen. Men de kan ibland bli så kraftfulla att de i stället bidrar till att också frisk vävnad bryts ned.
– Min forskning visade att fibroblaster producerar ett ämne, SLPI (secretory leukocyte protease inhibitor), som dämpar dessa enzymer och därmed skyddar vävnaden mot dessa skador. Nu har jag upptäckt att bakterien P. gingivalis hämmar och bryter ned SLPI, vilket leder till att de skadliga enzymerna inte dämpas utan i stället bidrar till de skador i vävnaden som är typiska för parodontit.
Kontaktinformation
Eleonor Palm, 019-30 21 93, eleonor.palm@oru.se
Johan Sandahl, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, har i fem delstudier intervjuat lärare och gymnasieelever och undersökt kursplaner och ämnesdidaktisk diskurs i syfte att beskriva och förstå vilken roll ämnena samhällskunskap och historia har för elevernas liv som samhällsmedlemmar.
En av studierna diskuterar det didaktiska dilemma som uppstår i att både utveckla elevernas analysförmåga och kritiska tänkande samtidigt som undervisningen inte ska ge upphov till en världsbild där individen har väldigt lite att säga till om.
– Gymnasieelever kan vara starkt politiskt engagerade. Men att släppa taget om sina egna åsikter och utsätta dem för granskning blev nödvändigt, enligt eleverna själva. De såg svårigheter i att påverka, till exempel globaliseringsfrågor, men insåg samtidigt att deras engagemang måste vila mer på ämneskunnande snarare än svartvita åsikter.
– Det kan vara en jobbig process för eleverna att möta motstånd i undervisningen. Jag har en bakgrund som lärare och har sett det förut, men mina studier bekräftar att det finns många kloka ungdomar som är duktiga att tänka kring både politik och vårt förflutna.
Ett viktigt resultat i avhandlingen är de teoretiska begrepp i samhällskunskaps- och historiedidaktik som Johan Sandahl utvecklat och som kan användas i praktisk undervisning för att stärka och utveckla medborgarbildning. Utifrån lärarnas tankar om sin undervisning beskrivs i avhandlingen sex tankeredskap för att analysera, kritiskt granska och organisera samhällsfrågor i undervisningen, såsom orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser samt perspektivtagande.
– Att kunna ett ämne är betydligt mer än att bara kunna rabbla fakta. Det finns ett starkt förhållande mellan att ha faktakunskaper och samtidigt kunna använda dem för att analysera, reflektera, tolka och kritiskt granska samhälleliga frågor. Tankebegreppen kan hjälpa lärare och elever att anlägga olika perspektiv för att synliggöra vad man gör i undervisningen, konstaterar Johan Sandahl.
FAKTA
Johan Sandahl disputerade den 13 mars med avhandlingen ”Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning”.
Kontaktinformation
Johan Sandahl: 070-992 83 53, johan.sandahl@cehum.su.se
I början av 2000-talet öppnades nya möjligheter att sprida sin musik via Internet. Det var också då det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights slog igenom. I en ny avhandling i musikvetenskap granskar Linus Johansson begreppet ”tjejband” och hur begreppet används i medierna.
Linus Johansson har gjort två musikaliska fallstudier, av soloartisten Le Bombe och rockbandet Sahara Hotnights, med fokus på deras förekomst i och användning av medier, inte minst Internet, under åren efter millennieskiftet.
– Det var en turbulent tid, då Internet fortfarande var nytt och okänt och framför allt fildelning debatterades och utmålades som ett hot mot musiklivets framtid. Men mitt i denna turbulens fanns också en positivt laddad teknikdeterminism, som framför allt framhöll stilmässigt alternativa och kommersiellt oberoende artister som den nya tidens stora vinnare, säger Linus Johansson
På webbsidor som Mp3.com kunde helt okända artister sprida sin musik och till och med få en andel av reklamintäkterna. Detta medium användes bland annat av soloartisten Le Bombe, en ung manlig sociologistudent vid Lunds universitet, som bodde på Möllevången i Malmö. Han musicerade till stor del på sitt studentrum, där han använde relativt enkla instrument, såsom sin röst, en akustisk samt en elförstärkt gitarr, synthesizer, trummaskin, digitala effekter och inspelningsutrustning för hemstudiobruk.
– Musiken tog form utan slaviskt beaktande av mainstreamkulturens estetiska ideal, och textmässigt var låtarna genomsyrade av ideologiska ställningstaganden mot den patriarkala kapitalismens exploatering av musiklivet. Musikens högsta syfte enligt Le Bombe var att tjäna all form av medmänsklighet, genom att sprida och främja kärlek och spirituell medvetenhet, säger Linus Johansson.
Den andra fallstudien fokuserar på ett rockband som redan befinner sig i mainstreamkulturen, nämligen det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights. Bandet slog igenom under de första åren av det nya årtusendet. Det är just åren vid deras först nationella och sedan internationella genombrott, som ligger till grund för fallstudien.
Linus Johansson gör i avhandlingen en kritisk analys av begreppet ”tjejband”. Han visar hur användningen av begreppet i media ger upphov till en ohållbar kategori där band i första hand jämförs och associeras med varandra på grund av könstillhörighet, och endast i andra hand med avseende på musikstil.
– Analysens syfte är problematisera tjejbandsdiskursen, vars ohållbarhet även blottas i det faktum att de stilmässigt inte kan inrymmas i en ’kvinnlig tradition’. Någon sådan tradition finns inte, trots att kvinnliga artister ofta presenteras som om kategorin var en självklarhet. Tvärtom visar analysen att de stilmässiga relationerna mellan Sahara Hotnights och andra rockbands musik är principiellt blinda för enkla könskategoriseringar, säger Linus Johansson.
Kontaktinformation
Presskontakt: Linda Koffmar Telefon: 018-471 1959 För mer information om avhandlingen, kontakta Linus Johansson vid institutionen för musikvetenskap, tel: 018-471 78 91, 070-429 25 21, e-post: Linus.Johansson@musik.uu.se
I boken Wellnessyndromet levererar forskarna Carl Cederström, lektor vid Stockholm Business School vid Stockholms universitet, och André Spicer vid Cass Business School i London, en diagnos över hur vårt fokus på hälsa och lycka har blivit en osund besatthet i dagens västerländska samhällen.
Enligt bokens författare befinner vi oss i övergången från välfärdsstat till wellnesstat. Carl Cederström, lektor i företagsekonomi, menar att vår besatthet av oss själva kan vara en konsekvens av hur vi upplever vår omvärld.
– När vi känner att vi inte kan påverka en politiskt förändring vänder vi istället vårt fokus inåt och eftersträvar en personlig förvandling där den egna kroppen och välmående hamnar i centrum.
Hälsofreaks tar till extrema metoder i sin strävan att hitta den perfekta dieten, och varje nytt recept på spirulinasmoothie läggs omedelbart upp och delas på sociala medier. Hälsomedvetna företagsatleter startar dagen med ett hälsoparty och har ett löpband placerat under skrivbordet.
Denna omställning hyllas ofta som något positivt, eftersom det sägs leda till en friskare och sundare befolkning. Mindre uppmärksammat är att strävan efter individuell hälsa och lycka ofta kan slå tillbaka: den som ”misslyckas” i sin jakt på det perfekta livet och i sina försök att leva upp till rådande ideal fylls ofta av skuldkänslor och självförebråelser.
Forskarna bakom boken är också kritiska till den koppling som idag allt oftare görs mellan hälsa och moral- alltså uppfattningen att en vältränad och tillsynes välmående person också är en ”god människa”, medan t ex en överviktig diabetiker ses som slö och omoralisk- kanske till och med som en belastning för samhället.
– Denna typ av fördömande attityd kan leda till nya former av utanförskap och tar fokus bort från ekonomipolitiska aspekter, menar Carl Cederström som också uppmärksammar en pågående trend bland företag att på olika sätt främja en hälsosam livsstil. Sammantaget menar författarna att trycket, nu även från många arbetsgivare, att ständigt presentera en vältränad och välmående bild kan ha motsatt effekt och istället få oss att må dåligt.
– Ett första steg ur denna utveckling är att vi börjar rikta vår uppmärksamhet mot saker utanför vår egen kropp, så som politisk och ekonomisk förändring, säger Carl Cederström.
Kontaktinformation
Carl Cederström, lektor i företagsekonomi, Stockholm Business School, tel 0709- 48 13 29, e-post carl.cederstrom@sbs.su.se
Stefan Gössling, är professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet och forskarkollegan Paul Peeters är bland annat Associate professor vid Centre for Sustainable Tourism and Transport, NHTV Breda University of Applied Sciences i Holland,
I takt med att fler och fler människor i världen får en bättre ekonomi, ökar andelen lyxresor till 5-stjärniga hotell och längre resor med till exempel flyg och kryssningsfartyg. Grunden för denna energiintensiva globala turism lades redan på 1960-talet då bilismen och det kommersiella flyget tog fart på riktigt. Gössling menar att det inte finns något som talar för att denna typ av turism är på väg att minska, utan av vi snarare befinner oss i början av en ökande trend.
Turismen har en stor miljöpåverkan och för att beskriva denna påverkan har Gössling och Peeters valt att titta närmare på ett par faktorer. Faktorerna är hur mycket energi, vatten och mat som turismen förbrukar, men också vilken mängd CO2-utsläpp turismen genererar och hur mycket landytor som tas i anspråk kopplat till turism. Dessa faktorer kallar författarna RUI (Resource Use Intensities) och utöver dessa använder sig också av Peeters Global Tourism and Transport Model.
Vetenskapliga modeller visar att de förbrukade resurserna som energiåtgång, CO2-utsläpp, vatten, land och mat för turismen, kommer att ha fördubblats inom 25-46 år. För att dämpa denna utveckling krävs en mer hållbar turism. En hållbar turism definieras av en minskad resursåtgång samtidigt som antalet resenärer ökar, men för att uppnå detta kommer det att kräva stora politiska insatser men också olika typer av reglering inom turistindustrin.
– Idag saknas politiska ambitioner för, eller diskussioner om, att ta fram riktlinjer för hållbar turism. Vår forskning kan ses som ett inlägg i debatten.
Hur mycket resurser som tas i anspråk för en uppnå en viss service för en turist, varierar mycket beroende på var i världen den befinner sig. Beroende på standard och geografisk plats kan energiåtgången för en gästnatt variera mellan 3,6 – 3 717 Megajoule och orsaka CO2-utsläpp på mellan 0,1 och 260 kg CO2. Detta blir betydelsefullt om man börjar jämföra individens miljöpåverkan som turist kontra individens påverkan på miljön i sitt vardagsliv.
– I denna rapport har vi tittat på hur turismen påverkar miljön men vi har inte kopplat detta till hur stor miljöpåverkan vårt dagliga liv har, vilket naturligtvis hade varit spännande, säger Stefan Gössling
FAKTA
Resultaten presenteras i Journal of Sustainable Tourism. Länk till artikeln: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09669582.2015.1008500#abstract
Kontaktinformation
Stefan Gössling, telefon 0704-922 634. Jonas Tenje, pressansvarig, telefon 0703-084 075
Matthias Lehner har studerat hur livsmedelskedjorna översätter en komplex debatt kring ekologisk mat, hållbar utveckling och <em>Fair trade</em> till handling.
Det finns ju många konkurrerande idéer om vad hållbarhet är, säger Matthias Lehner. Medan svenska butiker satsar stort på ekoprodukter så är exempelvis brittiska butiker mer inne på Fair trade, det vill säga handel som värnar om producenternas arbetsvillkor.
Matthias Lehner menar att en del av butikernas framgång ligger i hur väl de lyckas snappa upp den debatt som finns i samhället. Han ger den brittiska livsmedelskedjan Tescos satsning på klimatmärkning som exempel på en mindre lyckad satsning där dålig koll på samhällsdebatten var en av orsakerna till att det inte gick bra. Klimatmärkning visade sig dels vara mer komplicerat än vad företaget tänkt sig, dels hade de missbedömt kundernas intresse för märkningen. I slutändan gav Tesco upp hela satsningen.
Men det är framför allt svenska livsmedelsjättar och i synnerhet Coop och Ica som Matthias Lehner har studerat. Hans resultat visar att butikens organisation har stor betydelse för deras varuutbud. I fallet Ica, så har den enskilda butikägaren stort inflytande över utbudet. Det gör att han eller hon kan utnyttja den lokala debatten kring hållbarhet. Ligger butiken i ett område med konsumenter som vill konsumera hållbart, ekologiskt och rättvist så har den lättare att anpassa sitt utbud därefter. På så sätt blir deras satsning en positiv spiral och det leder till framgång.
Inom livsmedelskedjan Coop är utbudet av varor mer centralstyrt och därmed blir det lokala sortimentet svårare att påverka.
Coop har löst de otydliga riktlinjerna och den komplexa debatten kring hållbar konsumtion genom ett ”paraplyvarumärke”. Deras varumärke ”Änglamark” innehåller såväl ekologiska och klimatsmarta varor som Fair trade. – Det har varit framgångsrikt och Coop har lyckats väl i att omsätta den nationella debatten kring hållbar utveckling i handling. Däremot har de lyckats sämre än exempelvis Ica med att anknyta till lokala trender inom hållbar konsumtion.
FAKTA
Matthias Lehner disputerar den 13 mars kl 13 med avhandlingen Sustainability in Store
Forskningen är finansierad av bla Handelns utvecklingsråd.
Plats:Aulan på Internationella miljöinstitutet, Tegnérsplatsen 4, Lund.
Kontaktinformation
Matthias Lehner nås på 076-233 85 44 eller matthias.lehner@iiiee.lu.se
Krafter av is mot fartygsskrov kan påverka såväl manövrering av fartyg i tjock is som båtarnas bränsleåtgång och därmed också miljöpåverkan. I ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med den svenska skeppsprovningsorganisationen SSPA i Göteborg, håller ett simuleringsprogram för islaster på att utvecklas.
– Vi vill utveckla en simuleringsmodul med målet att den ska kunna användas i utbildningen av fartygsbefäl där iskrafterna mot fartygsskrovet ska kunna simuleras numeriskt. Nyttan med det är till exempel att man ska kunna manöverera fartyget in och ut från kaj med rätt motorkraft i förhållande till iskrafterna. Det i sin tur påverkar givetvis hur mycket bränsle som förbrukas, säger Lennart Fransson, isforskare vid Luleå tekniska universitet.
Under hela vårvintern pågår tester av iskrafter med hjälp av den kraftiga bogserbåten Viscaria. När ankommande och avgående fartyg i Luleås hamn ska bogseras och lägga till vid kaj är forskarna med och gör sina tester. Lennart Fransson, Victoria Bonath, doktorand i konstruktionsteknik och Aniket Patil industridoktorand i samma ämne, hämtar in data från bogseringen som innebär att mäta motståndet som den brutna isen ger mot fartygsskrovet. Det sker på lite olika sätt, bland annat direkt vid bogseringen men även med hjälp av en speciell ”ishåv” som forskarna konstruerat som kan mäta istjocklek och vikt.
Förutom att mäta islasterna hämtas även isblock upp för att analyseras i universitetets Complab där forskningsingenjör Ulf Stenman sköter testerna. Nyttan med forskningen är inte bara direkt relaterad till hur man manövererar fartyget i is utan även hur man kan höja kvalitén i klassning av isgående fartyg.
Det innebär att ett simuleringsprogram på ett mer exakt sätt än tidigare ska kunna slå fast vilka motorkrafter som behövs för en viss istjocklek. På så sätt kan till exempel motorkapacitet för ett fartyg av en viss isklass mer exakt bestämmas, för på många fartyg idag är motorerna betydligt starkare än de skulle behöva vara. Det innebär onödigt höga investeringskostnader och dessutom högre miljöförstörande utsläpp, säger Lennart Fransson.
Kontaktinformation
Presskontakt:
Leif Nyberg
Telefon:
+46 (0)920 49 33 88
Mobil:
+46 (0)76 899 11 88
Epost:
leif.nyberg@ltu.se
Presskontakt:
Katarina Karlsson
Telefon:
0920-49 21 28
Mobil:
072-727 4560
Epost:
katarina.karlsson@ltu.se
När 40 ouppackade och bortglömda lådor hittades och packades upp av Per Ahlberg, kollegan Martin Kundrát och museiintendent Jan Ove Ebbestad 2011 var tanden ett av de finaste fynden. Två kinesiska paleontologer, Liu Wu och Tong Haowen från Institute of Vertebrate Palaeontology and Palaeoanthropology (IVPP) i Beijing, bjöds in för att studera fyndet och kunde snabbt konstatera att det rörde sig om en hörntand av Pekingmänniskan. Nu publiceras resultaten av analysen av tanden.
– Det här är ett fantastiskt fynd, säger Per Ahlberg. Vi kan se en mängd detaljer som berättar om den här individens liv. Tandkronan är relativt liten, vilket antyder att det sannolikt handlar om en kvinna. Tanden är ganska sliten, så individen måste ha varit rätt gammal när den dog. Dessutom har två stora flisor slagits ur tandemaljen, som om den träffats av ett slag, eller kanske bitit ned riktigt hårt på någonting som ett ben eller en hård nöt. Åtminstone en av flisorna var redan gammal när individen dog, eftersom den delvis nötts bort.
En av nittonhundratalets stora paleontologiska upptäckter var fossilen av pekingmänniskan, Homo erectus, i en halvmiljon år gamla avlagringar i grottor från Zhoukoudian nära Beijing (Peking) i Kina. De allra första exemplaren av denna förmänniska, två tänder, hittades på 1920-talet av Otto Zdansky från Uppsala universitet och finns nu på Evolutionsmuseet i Uppsala tillsammans med en tredje tand som upptäcktes på 1950-talet i fossilmaterialet som skickats till Sverige. Upptäckten av Pekingmänniskan blev en världssensation. 1927 övertogs utgrävningarna vid Zhoukoudian av Wenhao Weng (från Kinas Geologiska Undersökning) och Davidson Black (från Kanada): under deras ledning upptäcktes ett rikt material av skallar och andra ben, men hela denna världsunika samling försvann under andra världskrigets kaos och har aldrig återfunnits. Under senare årtionden har fler fossil av Homo erectus hittats i andra delar av världen.
– Vi vet nu att arten är en direkt förfader till den moderna människan. Det försvunna materialet av Pekingmänniskan förblir dock ett av paleontologins största mysterier och mest smärtsamma förluster, säger Per Ahlberg.
Berättelsen fick en oväntad vändning. Materialet som kom till Uppsala från Kina på 1920-talet var så stort att inte alla fossil hann studeras av forskarna: somliga lådor packades aldrig upp utan blev stående fram till 2011 då Martin Kundrat, Jan Ove Ebbestad och Per Ahlberg från Uppsala universitet inledde en undersökning av dem. Flera av lådorna visade sig komma från Zhoukoudian, och i en av dem hittade Martin Kundrat en människoliknande tand.
Fyndet beskrivs nu i Acta Anthropologica Sinica, en vetenskaplig tidskrift som publiceras av IVPP.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41, per.ahlberg@ebc.uu.se
Resultaten tyder på att det finns en positiv genetisk koppling mellan hjärnstorlek och flera olika hanspecifika könsskaraktärer såsom färgmönster, storlek på könsorganen etc. Det kan vara så att samma gener kodar för både hjärnstorlek och könskaraktärer. Eftersom att mer färgglada hannar med större stjärtar är mer attraktiva bland honor så tyder resultaten dessutom på att snygghet och smarthet går ihop.
Studien har studerat sambandet mellan hjärnstorlek och primära och sekundära hanliga könskaraktärer. Existerande teori tyder på att kostsamma egenskaper som hjärnan och hanliga könskaraktärer borde vara negativt korrelerade eftersom att en individ inte förväntas ha nog resurser för att satsa maximalt på alla sina egenskaper.
Forskarna testade denna hypotes hos guppys där de selekterat i fyra generationer på relativ hjärnstorlek. De genererade olika grupper av guppys med omkring 14 procents skillnad i hjärnstorlek mellan de som selekterats för stora respektive små hjärnor, men de har ingen skillnad i kroppsstorlek.
– När vi jämförde könskaraktärerna färgmönster, stjärtstorlek, kondition, storlek på könsorgan och testiklar fann vi att hannar med större hjärnor var mer färgglada, hade större stjärtar, större gonopodium (könsorgan) och även bättre kondition när de hölls i grupp, säger Niclas Kolm vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Resultaten tyder alltså på att evolutionen av attraktivitet, hjärnstorlek och intelligens kan hänga ihop hos ryggradsdjur. Evolution mot smartare individer kan alltså samtidigt leda till evolution mot snyggare individer
Länk till artikeln
Kontaktinformation
För ytterligare information: Niclas Kolm, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 50
– Det vi kan se är att bröstsmärtor är vanliga både hos patienter med och utan diabetes och likheterna även är fler än olikheterna när det gäller övriga hjärtinfarktsymtom. Däremot dröjer patienter med diabetes ofta längre än andra innan de söker vård vid hjärtinfarkt, vilket kan vara en viktig förklaring till den försämrade prognosen vid hjärtinfarkt hos patienter med diabetes, säger Karin Hellström Ängerud, sjuksköterska vid kardiologen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Vid hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få vård och behandling. Patienter som dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt riskerar bestående skador på hjärtat och i värsta fall att avlida. Trots detta är det många som avvaktar i timmar innan de söker vård vid hjärtinfarkt.
Personer med diabetes har en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och har också sämre prognos efter hjärtinfarkt, jämfört med patienter utan diabetes. Tidigare forskning har dock varit ofullständig när det gäller att undersöka förekomst av hjärtsymtom hos patienter med diabetes, hur patienterna gör när de söker vård och den tid det tar från symtomdebut till dess att patienter med diabetes söker vård vid hjärtinfarkt.
Karin Hellström Ängerud visar i sin avhandling att förekomst av typiska hjärtinfarktsymtom i form av bröstsmärtor är vanliga både hos patienter med och utan diabetes. Hon kunde inte påvisa några skillnader mellan grupperna. Det fanns även fler likheter än skillnader i övriga hjärtinfarktsymtom mellan patienter med och utan diabetes. Däremot visade det sig att fler patienter med diabetes dröjde mer än två timmar innan de sökte vård vid hjärtinfarkt jämfört med patienter utan diabetes.
Avhandlingen visar också att färre än hälften av patienterna med diabetes ringde SOS Alarm som första medicinska kontakt. Processen att besluta sig för att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt hos personer med diabetes var komplex, och avhandlingen påvisar flera hinder för att patienterna snabbt skulle söka vård.
– Svårigheter att tolka symtomen och svårigheter att förstå att det är hjärtinfarkt man drabbas av är faktorer som bidrar till att man dröjer med att söka vård. Vissa patienter försöker att behandla symtomen från hjärtat med egenvård, exempelvis i form av att ta värktabletter och att vila. Många vill även gärna rådgöra med en anhörig innan de tar beslut om att söka vård, säger Karin Hellström Ängerud.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Karin Hellström Ängerud är sjuksköterska vid Kardiologen, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Fredagen den 13 mars försvarar Karin Hellström Ängerud, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Symtom, fördröjning och beslut att söka vård vid hjärtinfarkt hos patienter med diabetes. (Engelsk titel: Symptoms and care seeking behaviour during myocardial infarction in patients with diabetes).
Opponent: Anna Strömberg, professor, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Christine Brulin.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.
Kontaktinformation
Karin Hellström Ängerud kan nås på:Telefon: 070-622 91 34, karin.hellstrom.angerud@umu.se
Nu startar ett forskningsprojekt där fyra KTH-forskare ska ta reda på om andelen män och kvinnor i bolagstyrelser spelar någon roll för beslut som rör klimatutsläpp.
– Många tidigare studier visar att kvinnor värderar miljön högre än män. Så det vet vi sedan tidigare. Om detta går att översätta i beteende är emellertid en annan sak. Det är bland annat det vi ska ta reda på nu, säger Misse Wester, forskare på KTH.
Hon berättar att den norska lagen om könsbalans i bolagsstyrelser har gällt sedan 2006. Bland annat har lägre personalomsättning varit ett resultat av fler kvinnor i styrelserna.
– Det händer någonting med fler kvinnor i bolagsstyrelser. Ja, ökat antal kvinnor får effekt på vissa saker. Så nu vill vi även se om det påverkar miljön och utsläppen, säger Misse Wester.
De kommer att studera både svenska och norska företag, och då främst de bolag som förorenar omvärlden mest. I den gruppen ingår bland andra transportbolag, tillverkande företag och energiproducenter.</p><br /><p>Så ska forskningsarbetet gå till?
– Först ska vi sortera ut exakt vilka företag vi ska studera. Sedan kommer vi att titta årsredovisningar eftersom dessa både redogör för antal kvinnor och män i styrelserna och mängden utsläpp. På det följer en enkät, bland annat om hur beslut fattas, och slutligen blir det kvalitativa djupintervjuer med de kvinnor och män som ingår i studien. Frågor här kan beröra beslutsprocesser runt utsläpp, och om det finns strukturella problem som sätter käppar i hjulet för miljöarbetet, säger Misse Wester.
– Vi hoppas att hitta något argument för eller emot kvotering. Inte bara för företag och rörande utsläpp, utan även för politiker oavsett vad de tycker i frågan, säger Misse Wester.
Forskningen finansieras av Energimyndigheten, och det handlar om 4,4 miljoner fördelat över tre år. Arbetet leds av Annika Carlsson-Kanyama.
Förutom Annika Carlsson-Kanyama och Misse Wester medverkar även Inga-Lill Söderberg och Lotta Snickare i forskningsprojektet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Misse Wester på misse.wester@abe.kth.se eller Annika Carlsson-Kanyama på annikack@kth.se.
Olof Rudbeck, professor i medicin och rektor vid Uppsala universitet upptäckte lymfsystemet på 1600-talet. I dagarna har en forskargrupp verksam vid det laboratorium som bär hans namn identifierat en helt ny mekanism för den embryonala utvecklingen av lymfsystemet.
Den rådande uppfattning för hur lymfsystemet bildas gör gällande att det lymfatiska kärlsystemet bildas uteslutande från venösa blodkärl. I motsats till denna uppfattning visar Taija Mäkinen och hennes medarbetare att det lymfatiska kärlsystem som finns kring magsäck och tarm till stor del inte kommer från existerande blodkärl utan istället bildas från en hittills okänd grupp av endoteliala hematopoetiska stamceller.
– Dessa nya fynd förändrar i grunden vår bild av hur lymfsystemet bildas och identifierar en helt ny grupp av celler från vilka lymfkärl utvecklas. Dessa celler kan utnyttjas för att reparera lymfsystemet och återställa dess funktion efter till exempel cancerkirurgi, ödem och vävnadsskada, säger Taija Mäkinen.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta Taija Mäkinen, tel: 018-471 41 51, 070-4250 360, e-post: taija.makinen@igp.uu.se
– Vi har utvecklat en ny metod som ger beslutsfattare mer användbar information för att sätta nationella mål och utvärdera sin klimatpolitik, säger Astrid Kander, professor I ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och huvudförfattare till en studie som publiceras i det senaste numret av Nature Climate Change.
Konsumtionsbaserad redovisning av utsläpp, också känt som koldioxidfotavtryck, har föreslagits som ett alternativ till dagens produktionsbaserade redovisning. Med koldioxidfotavtryck måste varje land redovisa alla utsläpp som orsakas av dess konsumtion, oavsett var i världen varorna har producerats.
Detta har kallats ett mer rättvist sätt att mäta utsläpp, som gör det möjligt att undvika så kallat koldioxidläckage, där rika, mer utvecklade länder kan reducera sina inhemska utsläpp genom att flytta koldioxidintensiv produktion utomlands.
Den nya studien, som är ett samarbete mellan forskare I Sverige, Norge och Australien, visar emellertid att konsumtionsbaserade koldioxidfotavtryck inte belönar länder som gör sin exportindustri mer klimatvänlig. Den straffar också länder som har en mer klimateffektiv teknik än deras handelspartner när de bedriver handel, även om handeln skulle leda till mer klimatvänlig fördelning av produktionen, och därmed möjlighet att reducera de totala globala utsläppen.
Den nya metoden baseras därför på konsumtionsbaserade koldioxidfotavtryck, men justerar för teknologiska skillnader mellan länder i deras exportsektorer.
– Med teknikjusterat utsläppsmått, belönar vi uttryckligen en renare export, säger Daniel Moran, forskare på programmet för industriell ekologi vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet.
– Tunga industrier får också en mer kreativ roll I att bekämpa globala utsläpp. Företag som har gjort sin hemläxa och förbättrat klimateffektiviteten mer än konkurrenterna bidrar faktiskt positivt genom att vara kommersiellt framgångsrika, säger Magnus Jiborn, filosof vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Genom att tillämpa den nya metoden, har forskare också räknat på klimatutsläppen för 40 länder, som gemensamt svarar för mer än 97 procent av den globala BNP, mellan 1995 och 2010.
– Resultaten utmanar den dystra bilden av utvecklade länder som flyttar smutsig produktion utomlands. I verkligheten har många länder lyckats minska sitt koldioxidfotavtryck genom att rena deras egen produktion. Men i den metod vi föreslår måste länder fortsätta att förbättra sin klimateffektivitet snabbare än världsgenomsnitt för att behålla de vinsterna, säger Tommy Wiedmann, docent på Sustainability Research vid University of South Wales I Sydney och medförfattare av studien.
FAKTA
Länk till publikationen i Nature Climate Change: ”National greenhouse-gas accounting for effective climate policy on international trade”: http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate2555.html
Studien är finansierad av svenska Energimyndigheten och Handelsbankens forskningsstiftelser
Kontaktinformation
Astrid Kander, Astrid.Kander@ekh.lu.se, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hennes expertis är energihistoria, innovaiton och klimatförändringar. Tel. +46462227483. Magnus Jiborn, magnus.jiborn@phil.lu.se, doktor i filosofi vid Lunds universitet. Hans forskning och undervisningsområden är inom etik, politisk filosofi och spelteori. Tel. 072-313 22 70. Henrik Killander, Pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet 046-222 80 73, henrik.killander@ehl.lu.se
