Forskare har identifierat det äldsta fossilet av en nothosaurie på södra halvklotet. Fyndet, en ryggkota, är en ledtråd till marina reptilernas liv och spridning efter att många av jordens arter utplånades.
Reptilerna invaderade haven efter det katastrofala massutdöendet i slutet av tidsperioden Perm, som ödelade marina ekosystem och banade väg för dinosaurierna för nästan 252 miljoner år sedan.
Det klassas som en evolutionär milstolpe, men hittills har bara få bevis i form av fossil hittats på den arktiska ön Spetsbergen i Nordamerika och i sydvästra Kina.
Men nu har forskare även undersökt en fossilerad ryggkota som upptäcktes under en geologisk expedition 1978. Fyndet kommer från en nothosaurie och hittades i ett stenblock vid foten av berget Mount Harper på Nya Zeelands sydö.
Liten kota rymmer stora svar
Trots att fossilfyndet är litet ger det kunskaper om den tidigare okända spridningen av tidiga marina reptiler på södra halvklotet.
– Fossilet är betydligt äldre än vad vi trodde. Det är hela 40 miljoner år äldre än de tidigare äldsta kända sauropterygierna på södra halvklotet. Vi kan också visa att de levde i en grund kustmiljö rik på marina varelser, inom vad som då var den södra polcirkeln, säger paleontologen Benjamin Kear vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.
Beskuren bild av nothosauriens ryggkota som hittats på Nya Zeeland. Bild: Benjamin Kear
Urgamla reptiler – havens härskare
Reptilerna dominerade haven i miljontals år innan dinosaurierna tog över på land. Den mest varierade och geologiskt sett längst överlevande gruppen var sauropterygierna, som levde i över 180 miljoner år. Gruppen inkluderade de klassiska långhalsade plesiosaurerna, som påminner om den populära bilden av Loch Ness-monstret.
Nothosaurierna var avlägsna föregångare till plesiosaurerna. De kunde bli upp till sju meter långa och simmade med hjälp av fyra paddelliknande lemmar. Nothosaurierna hade även tillplattade skallar och smala konformade tänder som de använde för att fånga fisk och bläckfisk.
För 250 miljoner år sedan, vid den tid som forskarna tror att nothosaurie-fossilet kommer från, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.
Snabb spridning söderut
Med hjälp av en evolutionär modell för sauropterygiernas utbredning, se faktaruta, kan forskarna visa var nothosaurierna levde och att det var i början av dinosauriernas tidsålder.
Nothosauriernas snabba spridning söderut sammanföll med stora förändringar på jorden och återhämtning av komplexa marina ekosystem som försvann med massutrotningen.
– Det är tydligt att början av dinosauriernas tidsålder präglades av en extrem värme över hela planeten, som uppenbarligen gjorde att havslevande reptiler trivdes vid sydpolen. Det tyder på att det var de gamla polarregionerna som var den troligaste vägen när de förflyttade sig, säger Benjamin Kear.
– Utan tvekan finns det fler fossila lämningar av sedan länge utdöda havslevande jättar som väntar på att upptäckas i Nya Zeeland och andra platser på södra halvklotet, fortsätter han.
I undersökningen och analyser av fossilfyndet har paleontologer från Sverige, Norge, Nya Zeeland, Australien och Östtimor deltagit.
Tre av fem transpersoner saknar jobb. Särskilt transkvinnor som ändrat sitt juridiska kön har det tufft på arbetsmarknaden, visar en avhandling från Jönköping University.
En avhandling vid Jönköping university har undersökt vilken roll könsidentitet spelar på arbetsmarknaden.
I en studie ingick 900 transpersoner som ändrade sitt juridiska kön mellan 2013 och 2020. De jämfördes med personer som identifierar sig med det kön som tilldelats vid födseln.
Svårt att få jobb
Resultatet visar att transpersoner har betydligt svårare att få en anställning. Tre av fem är utan jobb. Framför allt har transkvinnor en svårare situation, speciellt efter att de ändrat juridiskt kön.
– I Sverige finner jag en signifikant skillnad i sysselsättningsgrad. Resultaten tyder på att lika färdigheter och utbildning inte innebär lika anställningsmöjligheter för transpersoner, säger Erwan Dujeancourt, forskare i nationalekonomi vid Jönköping university.
Lägre inkomster
Studien visar också att transsexuella män har lägre inkomster jämfört med icke-transpersoner. Transkvinnor har däremot 21 procent högre arbetsinkomster, men har alltså större utmaningar när de söker ett jobb.
Enligt Erwan Dujeancourt belyser studien den sårbara ekonomiska situationen för transpersoner i Sverige.
Avhandlingen undersöker även andra aspekter av sexuell läggning och könsidentitet, till exempel hur karriärer, företagsöverlevnad och förmögenhetsmönster påverkas.
Kvinnor som föder sitt första barn kan få en allvarlig bristning i ändtarmen – med långvariga problem efteråt. Men för många kan skadan förebyggas genom ett ingrepp under förlossningen, visar en studie.
Fem procent av alla förstföderskor får en så kallad sfinkterskada vid vaginal förlossning. Det innebär att ändtarmens slutmuskel brister i samband med födseln. Skadan kan leda till svårigheter med läckage av avföring, problem med sexlivet och sämre livskvalitet.
Sugklocka ökar risken
Förekomsten av den allvarliga bristningen har minskat, men är fortfarande vanligare i Sverige än i många andra länder.
Störst är risken hos förstföderskor som behöver hjälp med sugklocka.
– Därför ville vi undersöka om det går att förebygga skadan hos den här gruppen genom ett snedklipp som läggs i slidöppningen ner mot mellangården när barnets huvud syns, berättar Sophia Brismar Wendel, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.
Snedklipp halverade skador
I en studie deltog drygt 700 kvinnor som födde barn med hjälp av sugklocka. Det visade sig att snedklipp, eller episiotomi, minskade risken för skador i ändtarmen med i genomsnitt 53 procent.
Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ upplevelse av förlossningen, förlängd vårdtid eller fler komplikationer. Däremot var risken för olika sårkomplikationer drygt dubbelt så hög bland kvinnor som fått ett snedklipp.
Resultat kan påverka vården
Enligt Sophia Brismar Wendel väcker snedklipp mycket känslor eftersom det historiskt använts även vid normala förlossningar, ibland utan kvinnans samtycke.
– Rutinen ser olika ut i olika länder och i Sverige har vi varit ganska restriktiva med metoden eftersom det har saknats evidens. De här resultaten kan påverka förlossningsvården både i Sverige och i andra länder, säger hon.
Forskarna ska följa upp om kvinnorna i studien upplever besvär inom ett respektive fem års tid. Inom kort kommer resultaten från ettårsuppföljningen att analyseras. Det kan ge svar på skillnader i problem med till exempel avföring och samliv.
– Det kan hjälpa läkare och gravida kvinnor att fatta informerade beslut om ett eventuellt förebyggande snedklipp, säger Sophia Brismar Wendel.
I studien deltog kvinnor som födde barn på åtta svenska sjukhus under åren 2017–2023. Över 6 100 gravida kvinnor som väntade sitt första barn tackade ja till att delta i studien om deras förlossning skulle avslutas med sugklocka.
Totalt lottades 702 kvinnor, som födde barn med hjälp av sugklocka, till att få ett snedklipp eller inte. Bland kvinnor som lottats till ingreppet fick 6,1 procent en sfinkterskada. Det kan jämföra med 13,1 procent bland kvinnor som inte fått något klipp i slidöppningen.
Danska myndigheters krafttag mot segregation har resulterat i nya bostadsområden. I en avhandling har forskare följt utvecklingen när Mjölnerparken i Köpenhamn förändrades. Enligt studierna är missnöjet stort bland de boende som känt sig överkörda i processen.
– Åtgärderna resulterar snarare i ett uteslutande, och att man tränger bort mångfald. Det skapar en otrygghet för människorna som bor där och som också blir totalt uteslutna ur den demokratiska processen, säger Rebecka Söderberg som skrivit avhandlingen vid Malmö universitet.
Under 2018 sjösattes den danska reformen som kallats “gettolagen”. Målet är att skapa en större blandning av människor i vissa socioekonomiskt utsatta bostadsområden och därmed öka möjligheterna till integration.
I dessa områden ska andelen allmännyttiga bostäder för familjer minskas till 40 procent. Det kan uppnås genom att riva bostäder, bygga nytt, sälja eller göra om befintliga bostäder till äldre eller studenter.
Uppdelat snarare än blandat
Ett område som hamnat i danska myndigheternas fokus är Mjölnerparken i Köpenhamn. Där valde bostadsorganisationen att delvis bygga nytt, men också sälja stora delar av området till privata bolag. Det resulterade i kraftigt höjda hyror. Omdaningen medförde även att boende i 260 lägenheter tvingades flytta från området.
– Man vill skapa blandade bostadsområden, men här sålde man två av fyra gårdar. Då skapar man snarare ett uppdelat än ett blandat område – man ändrar ju inte i samma trapphus, säger Rebecka Söderberg.
Mjölnerparken i Köpenhamn har rustats upp, men boende har känt sig uteslutna i processen. Bild: Rebecka Söderberg
Boende i området intervjuades
Under ett och ett halvt år deltog Rebecka Söderberg i olika sociala och politiska sammankomster i Mjölnerparken. Hon intervjuade boende och lät också barn berätta om sina känslor för platsen. Samtalen visade att människor har känt sig väldigt överkörda, otrygga och förargade över vad som hände.
– De utesluts från såväl lokala som nationella gemenskaper. Detta både rent konkret genom att man flyttar människor som därmed förlorar sitt sociala sammanhang, men också genom att man i tal om getton pekar ut människor som att de inte hör till fast de gör det, säger Rebecka Söderberg.
Olika inställning har jämförts
I studierna har hon även jämfört dansk och svensk politik kring utsatta områden. Medan man i Sverige under decennier har pekat ut arbetslöshet som det stora problemet, framställs i Danmark invandringen i sig som ett hot mot det danska samhället, enligt Rebecka Söderberg.
– Det är lite förenklat. Men i dansk policy finns en idé om att det som binder samhället samman är kulturell likhet och identitet. I svensk policy beskrivs att få människor i arbete som lösningen på integrationen, säger hon.
Människor trängs bort
Fokus för avhandlingen har varit processen, inte själva resultatet av förändringen av området. Men enligt Rebecka Söderberg sker bortträngningen av människor långt innan folk tvingas flytta fysiskt.
– Man ändrar områdets sociala och materiella form så det blir oigenkännligt för dem som bor där. Det blir omöjligt göra sig ett hem när området rivs under fötterna på en. Området gick igenom en väldigt omfattande renovering före försäljningen och blev en byggarbetsplats, säger Rebecka Söderberg.
De boende i Mjölnerparken har stämt staten för etnisk diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter. Målet tas upp i EU-domstolen den 1 juli och utfallet kan få betydelse för liknande omdaningar av danska bostadsområden.
Bedövningssprutor i munnen när tänder ska dras ut vid tandreglering ger starka stresspåslag hos barn. Det visar en studie som mätt stressnivåer under olika tandvårdsbehandlingar.
I en pilotstudie vid Göteborgs universitet har barns stress i samband med tandläkarbesök undersökts.
Enligt tandläkaren Larisa Krekmanova, som forskar vid Sahlgrenska akademin, har unga patienter inte alltid förmåga eller mod att uttrycka negativa upplevelser under pågående tandvård
– Samtidigt vet vi att undersökningar och invasiva behandlingar är stressframkallade för en betydande del av dem, vilket kan bero på rädsla eller smärta, säger hon och fortsätter:
– Det är den tysta stressen vi vill åt, den som är svår att upptäcka och som kan förbli osedd. Syftet med den här forskningen är att öka lyhördheten hos behandlaren och höja patientens röst, säger Larisa Krekmanova.
Rörelser och svettningar mättes
I en pilotstudie ingick drygt 30 patienter mellan 14 och 16 år. De skulle antingen göra en vanlig undersökning eller en behandling med bedövningssprutor och utdragning av friska kindtänder i samband med tandreglering.
Under behandlingarna var deltagarna utrustade med en mätare, som samlade in data om handrörelser och svettningar.
Mätutrustningen som användes på barnen kommer från idrottens värld. Mätaren samlar in data om handrörelser och om svettningar i handen. Detta uppmättes via hudens elektriska egenskaper i det som kallas galvanisk hudrespons. Bild: Christian Jonasson/RISE
Bedövning ledde till ökad stress
Resultaten visar att barnen som genomgick en vanlig undersökning hade spridda stresstoppar. Patienterna som fick en mer invasiv behandling var avsevärt mer stressutsatta under längre tid. De följde även ett tydligt mönster. Viss stress uppmättes redan när patienten hade tandläkarens fingrar i munnen som undersöktes med spegel.
Stressnivån sköt dock i höjden när bedövning gavs i form av gel, men framför allt när lokalbedövning sprutades in. Då var handrörelser och svettningar som starkast. Vid själva tandutdragningen var handrörelserna något dämpade medan de starka svettningarna fortsatte.
– Barn och unga är mest rädda för invasiva moment, och nu har vi en bild av stressnivåerna för de olika momenten. Att kunna använda verktyget i realtid framöver skulle ge stöd åt behandlande personal att kunna följa stressnivåerna, och kanske stanna upp och vidta en åtgärd innan behandlingen går vidare, säger tandläkaren Claudia Jaldin som utförde behandlingarna.
– Det är viktigt att arbeta förebyggande mot rädsla och smärtupplevelse för barn och ungdomar i tandvården, fortsätter hon.
Studie:
Sensor-tool for detecting young patient’s stress during invasive versus non-invasive dental treatment, a pilot study. Resultaten från pilotstudien presenterades under europeiska barntandvårdskongressen EAPD i Göteborg.
Traditionell behandling vid utmattningssyndrom riskerar både att bli utdragen och leda till passivitet. I stället föreslås en ny kortare terapimodell som lägger mindre fokus på återhämtning – och mer på att hitta mening i tillvaron.
I en ny avhandling vid Uppsala universitet ifrågasätts det traditionella synsättet på utmattningssyndrom.
– Det saknas etablerade evidensbaserade modeller för psykologisk behandling av utmattningssyndrom. Begreppen återhämtning och stress är så vedertagna i vår samtid att det är svårt att kritiskt granska dem, säger Jakob Clason van de Leur, som nyligen disputerat i psykologi vid Uppsala universitet.
–Tankarna leds lätt in på att utmattningspatienter främst ska prioritera att vila och ta det lugnt, men ett för ensidigt fokus på återhämtning kan leda till en passiv tillvaro som är lätt att fastna i och i stället bli skadlig över tid, fortsätter han.
Omfattade standardbehandling
Under tio års tid har Jakob Clason van de Leur arbetat med patienter som har utmattningssyndrom. Men i avhandlingen beskriver han hur traditionell behandling kan vara begränsande. Den har även en tendens att förbise viktiga psykologiska och sociala aspekter av utmattningstillståndet.
Han har följt över 900 utmattade patienter som fått omfattande KBT-baserad rehabilitering och träffat läkare, psykolog och fysioterapeut. Men även om resultaten är positiva är det en ganska ineffektiv vårdinsats, enligt Jakob Clason van de Leur
– Vi skjuter med allt och hoppas träffa något, men vi vet inte vad som egentligen hjälpte. När det är så många som mår dåligt är det ett problem att standardbehandlingen är så omfattande. Behandlingen var ett år när jag började – nu jobbar vi med ett digitalt program som pågår i tolv veckor, säger han.
Ny modell tar sikte på meningsfullhet
Det kortare programmet bygger på en ny behandlingsmodell baserad på ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Där ses utmattningssyndrom som en existentiell kris till följd av bristande kontakt med meningsfullhet. Det kan till exempel handla om patientens behov av att känna kärlek och gemenskap eller att få en tydligare arbetsroll.
Den nya kortare modellen har testats i en pilotstudie med 26 patienter som gick ett tolv veckor långt behandlingsprogram på nätet. Huvuddelen består av en digital KBT-behandling som följs upp via chat med psykolog och videobesök. I programmet ingår också stöd för att komma tillbaka till jobbet.
– Trots att det är en liten studie visar resultaten liknande effekter som vårt tidigare sex månader långa behandlingsprogram, med endast en fjärdedel av klinikerresurserna. Det här innebär att behandlingen kan göras tillgänglig för fler patienter inom vården, säger Jakob Clason van de Leur.
Mer om ACT
ACT, Acceptance and commitment therapy, är en behandlingsform som handlar om att lära sig att acceptera oönskade tankar och känslor istället för att försöka bli av med dem. Detta nya sätt att tänka syftar till att medvetet kunna göra nya val i livet.
Källa: 1177
Stress inte alltid dåligt
Han tycker också att begreppet stress behöver diskuteras. Fokus hamnar ofta på de negativa aspekterna samtidigt som stress är centralt för att människor ska utvecklas.
– Eftersom så många mår dåligt tror jag vi behöver bättre modeller för att förstå varför folk känner sig stressade. Våra resultat visa att med ett annat fokus kan behandlingen bli mer effektiv. Naturligtvis krävs ytterligare studier, men detta utgör ett första steg mot en mer teoretiskt förankrad sätt att kliniskt behandla stressrelaterad utmattning, säger Jakob Clason van de Leur.
Snart räcker det kanske att skanna ansiktet med en kamera för att mäta puls, andning och blodtryck. Tekniken kan i framtiden bli ett hjälpmedel när läkare snabbt ska bedöma akuta infektioner, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
När vårdpersonal ska bedöma hur allvarlig en infektion är utgår de från så kallade vitalparametrar, alltså de viktigaste tecknen på en persons kroppsliga tillstånd. I dag mäts vitalparametrar, till exempel puls och andning, med flera olika instrument.
Genom en ny metod, som kombinerar kamerateknik, mjukvara och artificiell intelligens, kan det bli möjligt att få fram motsvarande resultat genom att skanna patientens ansikte under 30 sekunder.
Tar pulsen med AI-teknik
I en avhandling har forskare testat den kamerabaserade metoden på drygt 200 patienter med misstänkt covid-19. Kameran visade sig kunna förbättra bedömningen av svårighetsgrad och diagnostik.
Tekniken bidrog med uppgifter om patienternas hjärtfrekvens, syremättnad, andningsfrekvens och blodtryck.
– Med den nya AI-metoden går mätningarna snabbare, blir bekvämare för patienten, enklare för sjukvården och med mindre risk för smittspridning via mätutrustning. Den här typen av forskning är avgörande för utvecklingen av ny teknik för sjukvården, säger specialistläkaren Stefan Malmberg som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin.
Snabb bedömning viktig
Personer som söker vård för halsont, hosta och feber utgör en stor patientgrupp. I många fall är infektionerna självläkande och ofarliga, men det finns också allvarliga och livshotande tillstånd som kan börja med liknande symtom, till exempel lunginflammation, covid-19 och Lemierres syndrom*.
Det är därför viktigt att snabbt kunna bedöma allvarlighetsgrad och vid behov erbjuda effektiv behandling, men inte skriva ut antibiotika i onödan.
– Det är viktigt att hitta nålen i höstacken när det handlar om infektionssjukdomar. De flesta har ingen nytta av antibiotika, men vid allvarliga infektioner kan det vara livsavgörande med rätt behandling i tid, säger Stefan Malmberg.
Forskarna beskriver resultaten som lovande, men till exempel noggrannheten i mätningarna behöver bekräftas ytterligare.
* Lemierres syndrom är en ovanlig infektion som ofta börjar med halsont, men kan leda till sepsis som kan vara livshotade. Främst drabbas yngre personer.
Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.
I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.
Forskarna undersökte några faktorer som bäddar för ett framgångsrikt lärande, enligt tidigare forskning.
De tittade till exempel på om eleverna fick veta målet med lektionen och om lärarna följde upp att eleverna hade förstått vad de skulle lära sig. De undersökte också om eleverna tränades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lärande. Även lärarens beteende som ledare i klassrummet var under forskarnas lupp.
Oklara mål med lektionerna
Analysen visar att kvaliteten på undervisningen varierar mycket inom alla skolor. Forskarna konstaterar även att den i anmärkningsvärt låg grad vilar på vetenskaplig grund.
Här är några resultat från observationerna i klassrummen:
1
På 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var målet med undervisningen. I många fall berodde det på att läraren inte själv hade satt några mål för lärandet.
2
På 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstått vad de skulle lära sig.
3
I nära hälften av fallen var lärarens ledarskap inriktat på kontroll snarare än att motivera och inspirera. Eleverna lämnades ofta ensamma och hjälpte sällan varandra när de kört fast.
Lärarna fick feedback
Direkt efter lektionen fick alla lärare personlig återkoppling och ett coachande samtal av experterna. Resultatet för varje skola sammanställdes för att lärare och skolledare tillsammans skulle kunna diskutera och utveckla undervisningen.
Experterna återvände till cirka hälften av skolorna för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbättringar för samtliga lärare på alla de undersökta punkterna.
Från början hade lärarna känt en oro inför att bli bedömda, men efteråt var de glada över att ha fått en möjlighet att utvecklas och diskutera hur de kan bli bättre i sin roll som lärare.
– Den övergripande slutsatsen är att det finns goda möjligheter att med små insatser göra det möjligt för fler elever att lära sig mer under tiden de är i skolan, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Rektorerna saknar verktyg
Det som förvånade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns på samtliga undersökta grundskolor. Situationen ställer krav på både politiker och skolledare, men också på lärarutbildningen och inte minst på utbildningen av rektorer, menar forskarna.
– Det är ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att många inte känner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fått träna på det i sin utbildning, säger Marcus Samuelsson.
Han menar att forskningsresultaten sannolikt gäller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treårigt projekt ska lärares undervisning följas över tre år för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbättrar undervisningens kvalitet.
I rapporten följdes undervisning från förskola till högstadiet.
Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.
För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Med hjälp av modern genteknik kan forskare kartlägga hur proteiner var uppbyggda hos dessa föregångare till bland annat människan.
– Det finns ju inga tidsmaskiner, men med hjälp av genforskningstekniken har vi genetiskt kunnat ta oss mer än 100 miljoner år tillbaka i tiden, säger Susanne Keipert, forskare inom molekylär biovetenskap vid Wenner-Grens institut.
Forskare från bland annat Stockholms universitet kan nu visa hur ett så kallat frikopplingsprotein – med namnet UCP1 – är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat.
Producerar värme
I en studie har forskarna gått igenom genstrukturen för proteinet i ett stort antal nutida arter. De har då kunnat härleda hur genen varit uppbyggd i de tidiga föregångarna till dagens däggdjur.
– Vi har återskapat hur proteinet faktiskt bildas inne i levande celler och på så sätt kunnat undersöka om den urtida versionen av UCP1 har fungerat på samma sätt som det gör i nulevande däggdjur, till exempel människan, säger Susanne Keipert.
I däggdjur som lever nu fungerar proteinet – som särskilt finns i den bruna fettvävnaden – som en värmegenerator. Det gör att vi kan hålla oss varma som nyfödda. Det hjälper även små däggdjur att klara sig i kyla.
– Upptäckten är ett avgörande steg för att förstå hur metabolismen i dagens däggdjur har utvecklat sig, säger forskaren Martin Jastroc, professor vid Wenner-Grens institut.
Aktivitet kan bromsa fetma
Forskarna menar att frågan om brunfettvävnadens uppkomst och utvecklingen av det värmeproducerande proteinet är viktig. Allt tyder på att aktivitet i det bruna fettet hos människor motverkar utvecklingen av fetma och därmed även sjukdomar som till exempel diabetes.
– Vi kan alltså ha nytta av att veta hur UCP1 fungerade för 100 miljoner år sedan när vi vill förbättra livsvillkoren för dagens människor, säger Martin Jastroch.
Män som opererats för prostatacancer behöver stöd under sin rehabilitering, visar en studie. För att motivera patienterna till egenvård har forskare tagit fram ett e-hälsostöd i form av en app, som nu följts upp.
Varje år drabbas omkring 10 000 män av prostatacancer. Efter en operation kan patienter få problem med urinläckage. Sexlivet kan även påverkas negativt.
En avhandling vid Linnéuniversitetet har undersökt hur så kallat e-hälsostöd kan påverka patienternas motivation och rehabilitering efter canceroperationen. Syftet är att underlätta egenvården.
– Många som drabbas av prostatacancer får botande behandling och lever länge efteråt. Därför är det extra viktigt att fundera på hur det går att stötta dessa patienter på bästa sätt, säger vårdforskaren Camilla Wennerberg vid Linnéuniversitetet.
Utvecklade en mobilapp
I en studie har forskarna utvecklat ett e-hälsostöd för att undersöka möjliga effekter för rehabiliteringen. Stödet är utformat som en webb- och mobilapp.
I appen kan patienterna få notiser om att göra olika aktiviteter, till exempel bäckenbottenövningar. Forskarna har sedan intervjuat patienter om hur stödet upplevdes.
Resultaten visar att behovet av stöd förändrades under tiden efter operationen. E-hälsostödet var användbart i den tidiga rehabiliteringsfasen, men gav inga effekter på symtom, genomförd egenvård eller aktiveringsnivå.
Depression påverkar egenvård
Studien visar dock att patienternas behov av stöd kring existentiella och sexuella frågor blev tydligt ett halvår efter operationen. Då ökade depressionsnivåerna markant och detta påverkade hur aktiva patienterna var i sin egen vård.
– Jag såg att patienternas behov av stöd varierade under rehabiliteringen och fokuserade på olika aspekter under förloppet. Här finns en potentiell utveckling av e-hälsostöd, kring den sexuella rehabiliteringen och hur vi ska kunna stötta patienterna i de existentiella frågorna, säger Camilla Wennerberg.
Behov av varierat stöd
Enligt Camilla Wennerberg visar avhandlingen ett behov av kontinuerliga bedömningar av patienternas behov av stöd genom rehabiliteringen. Hon lyfter också fram möjligheten att kunna erbjuda olika stödinsatser som är anpassade efter enskilda patienter.
– Min forskning tydliggör dessutom behovet av utvärdering av e-hälsotjänster. Detta för att använda sjukvårdens, patienternas och samhällets resurser på ett effektivt sätt, säger hon.
Det digitala stödet heter The Electronic Patient Activation in Treatment at Home och förkortas ePATH,
Människors psykiska hälsa gynnas av grönska nära hemmet. Naturnära boende tycks även minska behovet av antidepressiva läkemedel, enligt en studie.
– Hur mycket natur i form av grönyta som finns i vår omedelbara bostadsmiljö och den plats vi vistas i dagligen har betydelse för vår psykiska hälsa, säger Cecilia Stenfors som är docent i psykologi vid Stockholms universitet.
I en befolkningsstudie har forskare undersökt hur mycket grönyta som finns nära personers bostäder. De har även undersökt kopplingen till receptbelagda antidepressiva läkemedel, till exempel SSRI-preparat. I studien ingick 100 000 personer i Sverige.
– Vi såg att risken för antidepressiva läkemedelsuttag minskar med upp till cirka 20 procent ju mer grönska man har precis runt hemmet, över studieperioden. Det här ligger också i linje med några av våra andra studier som bland annat visar att mer grönyta precis runt bostaden är kopplat till mindre sömnbesvär, säger Cecilia Stenfors.
Grönska ger skydd mot stress
Även minskad minskad stress, ökat välbefinnande, bättre mental återhämtning och hälsofrämjande beteenden har kopplats till att omges av natur och grönska.
– Grönska kan även skydda mot andra stressfaktorer i miljön som också kan påverka individers hälsa, som trafikbuller, luftföroreningar och extrem hetta. Vegetation kan också motverka och buffra klimatförändringar och dess effekter, till exempel genom att binda koldioxid, samt genom att motverka extrem hetta och översvämningar, säger Cecilia Stenfors.
Så gjordes studien
I studien ingick ett representativt urval av drygt 100 000 personer av den svenska vuxna befolkningen.
Med hjälp av geografiska informationssystem har detaljerade mätningar gjorts av miljön runt personernas bostäder, och hur mycket av markytan som är täckt av grönyta i form av träd och annan vegetation. Omedelbar närhet till grönska definieras som inom 50 meter från bostaden.
Förekomsten av läkemedelsuttag av antidepressiv medicin undersöktes årsvis för personerna i studien. Data kommer från Läkemedelsregistret.
Forskarna kontrollerade också för andra viktiga faktorer, till exempel inkomst på individ- och områdesnivå.
Enligt forskarna lyfter studien fram vikten av gröna områden i närheten av bostadsmiljön där människor vistas dagligen. Grönområden på större avstånd är också viktiga, men ersätter inte grönskans skyddande effekter i den omedelbara bostadsmiljön.
Studiens resultat kan användas för att främja folkhälsan och en hållbar samhälls- och stadsplanering.
Alla hade nedsatt hörsel, åtta av tio behövde hjälpmedel och vaxproppar var inte ovanligt. I en studie från Göteborgs universitet har 90-plussarnas hörselhälsa undersökts.
När det gäller ålder och hörselproblem talas det sällan om de allra äldsta, det vill säga personer som är 90 år eller äldre. Men nu har forskare valt att titta närmare på hörselhälsan hos denna växande åldersgrupp.
I en studie vid Göteborgs universitet användes standardiserade mätmetoder för hörseltest, som sällan förekommer i gruppen 90-plussare. Testerna gjordes hemma hos de äldre personerna som deltog i studien, vilket var en förutsättning för genomförandet.
Hörselhälsan har stor betydelse
Audionomen Åsa Winzell Juhlin, som är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har varit drivande i studien. Hon lyfter fram att hörselhälsan är mycket viktig för både fysiskt och psykiskt välmående bland äldre över 90 år.
– Hörselnedsättning riskerar att leda till ökad isolering, depression, demens och ökad risk för fallolyckor. Samtidigt är denna grupp i princip outforskad gällande hörselförmåga där standardiserade test används, säger hon.
80 procent hörde dåligt
Studien visade att ingen av deltagarna i studien hade normal hörsel. 80 procent hade hörselnedsättning av en grad som tydde på behov av hörhjälpmedel eller annan insats.
30 procent hade vaxpropp i ett öra eller i båda öronen. En växande vaxpropp kan försämra hörseln ytterligare och dessutom ge problem vid användning av hörapparat.
– De som är 80 år och strax däröver har ofta har en helt annan kognitiv funktion och inte lika stor samsjuklighet. 90-plussarna däremot är ofta på boenden, är inte alltid hörseltestade eller diagnostiserade, har ofta svårt att hantera hörhjälpmedel och får inte mycket stöd, säger Åsa Winzell Juhlin.
Mindre skillnad mellan kvinnor och män
Den könsskillnad som finns bland yngre äldre, där män hör sämre än kvinnor, är betydligt mindre påtaglig i gruppen över 90 år, visar studien.
– Vi behöver ha bättre hörselfokus för de allra äldsta, sätta in hörhjälpmedel där det är möjligt, men också jobba mer med den akustiska miljön, säger Åsa Winzell Juhlin.
Antalet deltagare i den aktuella studien var begränsat till drygt 90 personer. Studiens styrka är i stället att den var systematiskt uppsökande och även inkluderade svårt sjuka och personer på boenden. En annan styrka är att testmetoderna är samma som används i andra åldersgrupper.
Fler män än kvinnor åker fast i dopningskontroller. Det kan bero på att testerna inte tar hänsyn till varierande hormonprofiler hos kvinnor. Men genom blodprov där normalvärden framgår kan fler fuskande kvinnor avslöjas, menar forskare vid Karolinska institutet.
Ungefär tre gånger så många manliga idrottare stängs av efter dopning jämfört med kvinnor. Men trots debatten om kvinnliga elitidrottares testosteronnivåer finns få studier på området.
En avhandling vid Karolinska institutet visar tydligt att testosteron ger kvinnor en ökad fysisk prestationsförmåga.
I en tidigare delstudie kunde forskarna se att tillskott av testosteron ökade kvinnornas uthållighet vid löpning med i genomsnitt 8,5 procent.
– Men det som överraskade oss mest var hur få av våra testosterondopade försökspersoner som upptäcktes när vi lät dem genomgå en dopningskontroll, säger Jona Elings Knutsson, specialist i obstetrik och gynekologi samt doktorand vid Karolinska institutet.
Få fick positivt dopningsresultat
I studien om testosteron ingick 48 vältränade kvinnor mellan 18 och 35 år. Hälften fick en hudkräm med tillskott av testosteron och hälften fick placebo, det vill säga en overksam substans. Kvinnornas uthållighet jämfördes sedan före och efter studien som pågick under tio veckor.
Efter studien fick kvinnorna även göra ett rutintest vid Karolinska universitetssjukhusets dopningslaboratorium, som är ackrediterat av den internationella antidopnings-organisationen Wada. Det visade sig att bara två av 24 kvinnor som ökat sin förmåga med testosteron fick ett positivt dopningsresultat.
– Förklaringen är att dagens dopningstester är utvecklade för män och inte tar hänsyn till kvinnornas föränderliga hormonprofil, säger Jona Elings Knutsson.
Hormonnivåer påverkar
Kvinnor förändrar sin hormonprofil under menscykeln, men också genom att börja eller sluta med p-piller. Som ett alternativ till dagens urintester ville forskarna titta lite närmare på vad blodprov kan visa.
I en studie lottades 340 kvinnor till att använda p-piller eller placebo under tre månader. När proverna analyserades hittade forskarna ett förhållande mellan steroidhormonerna testosteron och androstendion i blodet. Det här värdet förblev oförändrat oavsett p-piller eller fas i menscykeln.
Wada har infört blodprov
Fyndet har bekräftats av flera forskargrupper och under förra året införde Wada blodprovet i de dopningstester som används för elitidrottare. Då jämförs varje nytt prov med atletens egna normalvärden.
– Det är en fantastisk upplevelse att se hur ens forskning kan ge en sådan effekt. Men hittills har det saknats ett gränsvärde som gjort det möjligt att använda testet även för icke elitidrottare och motionärer som inte har lämnat några tidigare prover att jämföra de nya med. Med hjälp av vår första testosteronstudie har vi nu tagit fram ett värde som kan användas även vid rutinmässiga dopningstester, säger Jona Elings Knutsson.
Återtillverkning innebär att gamla produkter rustas upp och blir som nya. Men för att fler industriföretag ska bli intresserade behöver processen bli ekonomiskt lönsam. En avhandling från Linköpings universitet har undersökt hur det ska gå till.
I en avhandling har Johan Vogt Duberg undersökt hur så kallad återtillverkning ska bli attraktivt för industriföretag som är originaltillverkare av olika produkter.
Återtillverkning innebär att uttjänta produkter rustas upp för att fungera, och se ut, som nya igen. Återtillverkning skulle kunna ske av en mängd olika produkter, till exempel gamla gräsklippare, truckar, datorer och bildelar.
Stora volymer krävs
Till skillnad från en vanlig reparation är återtillverkning en industriell process. Det innebär bland annat att volymerna av återlämnade produkter, så kallade stommar, måste vara stora nog för att kunna upprätthålla en typ av löpande band-princip vid nytillverkningen.
– Du kanske får 100 stommar en dag och nästa ingenting. Då får du ingen skala i processen, ingen effektivitet och då heller ingen lönsamhet. Det behövs kontinuitet för att det ska löpa på hela tiden, säger Johan Vogt Duberg.
Pantsystem och leasing
För att säkerställa att originaltillverkarna får tillbaka sina uttjänta produkter i en förutsägbar takt kan flera olika upplägg användas, menar Johan Vogt Duberg. Några exempel är pantsystem, återköp av stommar eller leasing, där ett företag kan använda produkten och vid kontraktets slut lämna tillbaka den.
– Då behöver företaget aldrig köpa stommen för att kunna göra återtillverkning. Det uppstår då inga kostnader för stommen i sig och företaget får nästan allt material som behövs för att göra en återtillverkad produkt med samma prestanda som en ny, säger Johan Vogt Duberg vid Linköpings universitet.
Återtillverkning är återvinning av produkter på industriell nivå, något som kan bli en pusselbit i en cirkulär ekonomi och minska behovet av nya råvaror. På bilden ses komponenter till en dator.
Utmaningar finns
I dagsläget utgör återtillverkning bara cirka två procent av den totala tillverkningsindustrin. Johan Vogt Duberg tror att det kan bero på de utmaningar som finns.
– Det är också mycket högre komplexitet jämfört med nytillverkning. Varje stomme som kommer tillbaka är unik. Det innebär att ett företag som återtillverkar måste ha en väldigt flexibel process som anpassas efter varje stomme för att kunna vara effektiv och därmed få den ekonomiska vinningen och miljöfördelarna, säger han.
Företag behöver ställa om
Johan Vogt Duberg menar att många företag behöver ställa om till nya affärsmodeller för att jobba med återtillverkning på ett sätt som ger dem ökad lönsamhet, samtidigt som hänsyn tas till nya miljökrav.
– Det går att dra nytta av ökad miljömedvetenhet för att få ekonomiska fördelar. Med återtillverkning kan kostnaderna för råmaterial minskas, nya kundgrupper hittas och nya cirkulära affärsmöjligheter förverkligas, säger Johan Vogt Duberg.
För att underlätta denna omställning har han tagit fram ett ramverk som beskriver hur företag kan ta sig an återtillverkning och bedöma sin ekonomiska nytta.
– För att lyckas behöver man verkligen satsa på återtillverkning. Ett företag kan ju inte börja från en dag till en annan. Det tar kraft och tid.
Anpassad skötsel av vägrenar får blommor, bin och fjärilar att trivas bättre. Men det finns begränsningar. Mycket trafik längs en väg motverkar den positiva effekten för pollinatörerna.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet har undersökt om anpassad skötsel av vägrenar kan gynna vilda växter och insekter.
Studien har gjorts i Skåne där Trafikverket sköter vissa vägrenar för att gynna den biologiska mångfalden. Vägrenarna klipps bara en gång senare på sommaren när de flesta växter har blommat över.
Sen klippning det bästa
För att se effekter inventerade forskarna växter, fjärilar och bin både i vägrenar med naturvårdsanpassad skötsel och vägrenar som klipptes två gånger under sommaren.
Inte helt oväntat fann forskarna att vägrenar som bara klipptes på sensommaren bidrog till en större mängd blommor. Det resulterade i fler bin med en större variation av olika arter. För fjärilar var fördelen bara tydlig i vägrenar som Trafikverket pekat ut som artrika.
– Detta innebär att med rätt skötsel kan vägrenar användas som ett verktyg för att främja pollinatörer, säger Svenja Horstmann, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Trafiken stör insekterna
Men trafik har en negativ effekt, visar studien. Mer trafikerade vägar gav både färre insekter och lägre mångfald av både vilda bin och fjärilar, oavsett skötselmetod. Breda vägkanter kunde dock motverka trafikens negativa effekter för vissa insekter.
– Längs de högtrafikerade vägarna fanns inget samband mellan fler växtarter och ett rikare fjärilsliv som vid de lågtrafikerade vägarna intill. Det tyder på att vissa fjärilsarter inte klarar av att överleva i de stressiga och farliga förhållanden som trafiken medför, säger Svenja Horstmann.
Mer skydd behövs
Enligt forskarna kan studien bli ett underlag för beslutsfattare och naturvårdare som vill förbättra vägrenar som livsmiljöer för pollinatörer. Genom att anpassa skötseln efter lokala förhållanden och trafikintensitet kan vägrenarna bli bättre för vilda bin och fjärilar.
– För att nå nationella och internationella mål om att stoppa förlusten av pollinerande insekter räcker det inte med naturreservat eller annat skydd. Vi behöver också identifiera andra miljöer med god potential att hysa biologisk mångfald, till exempel vägrenar, säger Svenja Horstman.
Stört blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och skador i kärlväggen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fynden kan underlätta bedömningar av risken för att kroppspulsådern brister.
Allt blod i kroppen passerar hjärtat ungefär en gång per minut. Med varje hjärtslag pumpas blodet från hjärtat upp i stora kroppspulsådern, som också kallas aorta.
Alla delar av kroppspulsådern kan vidgas. Det är oklart exakt hur detta sker, men en förklaring kan vara att bindväven i kärlväggen blivit svag. Förhöjt blodtryck, hög ålder och olika ärftliga tillstånd ökar risken.
Risk för dödlig bristning
Allt fler personer med utvidgad aorta i bröstkorgen upptäcks numera av sjukvården – ofta av en slump.
– Inom vården gör vi allt fler bildundersökningar där vi tittar på exempelvis hjärtat eller lungorna, och då kan vi upptäcka att patientens aorta är lite större än normalt i vissa partier. Det finns behov av fler verktyg för att vägleda läkarna hur de här patienterna ska hanteras, säger Filip Hammaréus, doktorand vid Linköpings universitet.
– Hos en minoritet av dem kommer aortan tyvärr vidgas mer och i värsta fall brister aortan vilket oftast är dödligt, fortsätter han.
Aortan mäts för att se risker
De flesta personer med vidgad kroppspulsåder erbjuds regelbunden mätning av aortans diameter – och ju större den är desto högre är risken. Ibland opereras kroppspulsådern för att undvika akuta komplikationer, men den kan spricka redan innan utvidgningen blivit så uttalad att en operation bedöms vara aktuell.
För att tidigt kunna bedöma vilka patienter som löper risk för allvarliga komplikationer har forskare vid Linköpings universitet undersökt nya metoder i en studie.
– Vi kan vara något nytt på spåren, som kan säga något mer om sjukdomens allvarlighetsgrad än vad bara aortas diameter visar, säger Petter Dyverfeldt, professor vid Linköpings universitet.
Kärlväggen kan försvagas
När blodet pressas ut från hjärtat in i aorta uppstår en friktionskraft mellan det strömmande blodet och kärlväggen. Det har betydelse för vissa celler som sitter i kärlväggen och som kan känna av blodflödet.
När friktionskraften är normal mår cellerna bra. Men om friktionen påtagligt ändrar riktning, blir väldigt låg eller onormal på annat sätt, verkar det ske en signalering in i kärlväggen som på sikt kan leda till en försvagad aortavägg.
Samspel med inflammation
I studien har forskarna gjort mätningar med en speciell magnetkamera och även mätt olika proteiner i blodet. Det visade sig finnas samband mellan blodflödets påverkan på aortaväggen och olika proteiner som är inblandade i inflammation samt uppbyggnad och nedbrytning av bindväv.
– Vi ser att i patienterna med vidgad aorta samspelar en onormal blodflödesdynamik med ökad inflammation och omsättning av bindväv, något vi tror kan reflektera processer i kärlväggen. Det ter sig rimligt baserat på de mekanismer man har visat i tidigare forskning, men man har inte kunnat visa sambanden på det här sättet som vi gör nu med kombinationen magnetkamera och blodprover, säger Filip Hammaréus.
Inte kopplad till diameter på aorta
Fynden stärker tidigare forskning, men bidrar också med ny kunskap.
– Det som är intressant med fynden i vår studie är att måtten på hur blodflödet påverkar aortaväggen inte var kopplade till diametern på aorta. Så det traditionella måttet som ofta används inom vården var inte en del av sambandet vi ser i studien mellan onormalt blodflöde, inflammation och nedbrytning av kärlväggen, säger Petter Dyverfeldt.
Studien har gjorts på 47 män och kvinnor vars aortadiameter var över 40 mm. De jämfördes med 50 kontrollpersoner som matchats med avseende på kön och ålder. Deltagarna ingår i Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS).
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
