Försämringar i konditionsnivån under livet kan kopplas till risk för sådant som depression, ångest, stroke och demens. Det är slutsatsen i en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Studien baseras på uppgifter från det svenska mönstringsregistret, i kombination med uppgifter från hälsoprofilbedömningar i företagshälsovård. Det skriver GIH i ett pressmeddelande.
25 år mellan mätningar
Studien sträcker sig över nästan fem decennier, från 1972 till 2020. Konditionen mättes vid mönstring, vid cirka 18 års ålder, samt i vuxen ålder, med hjälp av cykeltest. I genomsnitt gick 25 år mellan mätningarna.
Efter mätningen i vuxen ålder följdes deltagarna i snitt i åtta år med hjälp av olika medicinska register. Syftet var att se om personerna utvecklade depression eller ångest, eller sjukdomar som stroke och vaskulär demens.
Minskad risk för sjukdomar
Högre kondition, vid varje enskilt tillfälle både i tonåren och vuxen ålder, hade enligt studien ett samband med lägre risk för att utveckla dessa hälsoproblem senare i livet.
En ökning i konditionen mellan de två mätningarna hade samband med en lägre risk för depression, ångest, stroke och demens.
En minskning i konditionen under samma tidsperiod kopplades till en ökad risk för depression och ångest. Riskerna ökade med cirka 25 procent, enligt studien.
Två mätningar
Unikt med studien är att det fanns konditionsmätningar vid två olika tillfällen i livet för samma person, säger Elin Ekblom Bak, professor på GIH.
− Därigenom har vi kunnat undersöka sambandet mellan förändring i kondition mellan dessa två tidpunkter och risken att drabbas av de studerade hälsoproblemen. Dessutom visade alla olika sätt att beräkna förändring i kondition på liknande samband med utfallen, vilket är en styrka.
Svårt att veta vad som avgör
I den här typen av forskning är det dock svårt att säkert fastställa orsak och verkan, säger Camilla Wiklund, forskare vid GIH.
− Dessutom vet vi inte vad som skett mellan de två testerna, utan mätningarna beräknar bara konditionen vid respektive tillfälle. För att mäta verklig förändring behövs oftast fler än två mätpunkter. Utöver det finns det fler faktorer som vi inte har kunnat studera, som genetik, som kan spela stor roll för sambanden. Populationen vi studerat består dessutom enbart av män, vilket gör det svårt att dra slutsatser för hela befolkningen.
Granbarkborrarnas framfart i de svenska skogarna måste minska. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur skogen bäst kan skötas för att stå emot de små skalbaggarnas angrepp.
Granbarkborrar är redan ett problem, men med klimatförändringarna kan situationen bli ännu värre. Varmare och torrare livsmiljöer i skogarna spås leda till ännu fler angrepp i framtiden.
En studie har därför undersökt hur skogen kan bli mindre känslig för granbarkborrar.
– Vi simulerade fem olika skötselstrategier och såg då att det bästa sättet att bemöta angreppen är att minska antalet stora granar i landskapet. Det här beror sannolikt på att granbarkborrarna föredrar att bygga sina bon i granar med större diameter så att de får större svängutrymme att lägga ägg och larverna lättare kan utvecklas, säger Teresa López-Andújar Fustel som är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Blandskog motar barkborren
Forskarnas simuleringar, som gjorts med hjälp av datamodellering, undersöker hur skogen kan utvecklas med olika skötselmetoder under kommande 70 år. Förutom att rikta in sig på att minska granbarkborrarnas framfart undersöktes även effekter på virkesproduktionen.
Resultaten visar att kortare omloppstid, det vill säga tid mellan skogsplantering och avverkning, samt blandskog var bäst för att minska skogens känslighet för skalbaggarnas angrepp. För att samtidigt maximera avverkningen var en blandning av övriga tre strategier den bästa metoden, se faktaruta.
Beredskap för klimatförändring
– Utöver risken för granbarkborreangrepp finns mycket annat att ha i åtanke vid skogsskötsel, inte minst när det gäller risk för den typ av skador som väntas öka i takt med att klimatet förändras. Det är alltså viktigt att tänka framåt kring skogsbrukandet och finns mycket forskning som visar att just variation är en nyckelfaktor för det, säger Jeannette Eggers, skogsforskare vid SLU.
Mer om skogsskötsel
Sverige brukas nästan all skog med så kallat trakthyggesbruk. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, ungefär som inom jordbruket men med betydligt längre faser. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra bland plantorna. Därefter avverkas träden när de är i genomsnitt mellan 85 år i södra Sverige och 104 år i norra Sverige.
I forskarnas studie simulerades olika skötselstrategier på skogar:
Blandskog: Trakthyggesbruk där löv gynnas i röjningar och gallringar för att skapa blandskog.
Kortare omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är upp till 10 procent lägre än vad Skogsvårdslagen kräver, inga gallringar.
Längre omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är minst 20 procent högre än vad Skogsvårdslagen kräver.
Kontinuitetsskogsbruk: Inga slutavverkningar. Skogen sköts istället med återkommande gallringar.
Grafen är lovande material i kampen mot bakterier och antibiotikaresistens, men en utmaning har varit att kunna styra effekten. Nu har forskare vid Chalmers löst problemet genom att använda samma teknik som finns i kylskåpsmagneter. Resultatet är en ultratunn spikmattelik yta som kan fungera som beläggning på vårdutrustning – och förhindra att bakterier får fäste.
Infektioner som uppstår i samband med sjukvård är ett stort problem. Förutom att infektionerna orsakar lidande och höga vårdkostnader kan de leda till utveckling av antibiotikaresistens.
De flesta infektioner uppstår när medicintekniska produkter används, till exempel katetrar, höftproteser, knäproteser och tandimplantat.
Vassa piggar tar kål på bakterier
Vid Chalmers pågår forskning om hur grafen, som är ett supertunt tvådimensionellt grafitmaterial, kan bidra i kampen mot antibiotikaresistens och infektioner inom vården.
Ett forskarlag har tidigare kunnat visa hur stående grafenflagor bildar en slags spikmatta som gör att bakterier inte kan fästa på underlaget. De skärs i stället sönder på de vassa flagorna och dör.
– Vi utvecklar tunna ytor som görs antibakteriella med hjälp av grafen och som kan appliceras på biomedicinsk utrustning, kirurgiska ytor och implantat för att stänga ute bakterier. Eftersom grafen stör bakterier från att fästa rent fysiskt så har det fördelen att man inte riskerar att öka antibiotikaresistensen, till skillnad från med kemiska alternativ, säger Ivan Mijakovic, professor i systembiologi på Chalmers.
Problemet är löst
De bakteriedödande egenskaperna har kunnat visas i laboratoriemiljö, men forskarna har tidigare inte lyckats kontrollera grafenflagornas effekt. Grafenets bakteriedödande egenskaper har nämligen bara kunnat styras i en specifik riktning. Därför har materialet inte kunnat användas på ytan av medicinsk utrustning inom vården.
Nu har dock ett genombrott skett.
– Vi har lyckats hitta ett sätt att styra grafenets effekter i flera olika riktningar, oberoende av flödet i tillverkningsprocessen, och med en mycket hög enhetlighet i orienteringen, säger Roland Kádár, biträdande professor i reologi på Chalmers.
Dödar nästan alla bakterier
Den nya metoden gör att forskarna kan infoga grafenets nanoplattor i medicinsk utrustning och få en antibakteriell yta. Då dör 99,99 procent av bakterierna som försöker få fäste, visar experiment.
– Det här banar väg för en betydligt större flexibilitet när man vill tillverka medicinsk utrustning som innehåller grafen för att döda bakterier, fortsätter Roland Kádár.
Metoden kallas ”Halbach-array” och bygger på kontroll av magnetiska fält. Tekniken kan liknas vid en vanlig kylskåpsmagnet, se faktaruta.
– Nu när vi har sett resultaten vill vi förstås att de här grafenplattorna ska komma ut på marknaden så att vi kan få ner antalet vårdrelaterade infektioner, minska lidandet för patienter och motverka antibiotikaresistensen, säger Viney Ghai, forskare vid Chalmers.
Sammansatt illustration av en så kallad Halbach-matris med magnetfält. De röda och vita pilarna visar riktningen för de enskilda magneterna. Bild: Roland Kádár/Chalmers
Mer om metoden
Forskarna kan nu rikta grafenets effekter i önskad riktning– och därmed få en hög bakteriedödande effekt oavsett ytans form. Det görs genom att arrangera magneter i ett cirkelmönster och få magnetfältet inuti magneterna att verka i en enhetlig riktning.
Metoden kallas ”Halbach-array”. Den innebär att magnetfältet förstärks och blir likformigt inuti magneten, samtidigt som det försvagas på andra sidan. Tekniken kan liknas vid den som används i en vanlig kylskåpsmagnet.
Så testades materialet på bakterier
I laboratorieexperiment utsatte forskarna olika bakteriekulturer för grafenytor vars magnetfält hade manipulerats.
För att kunna beräkna hur effektiv metoden var mättes den bakteriella överlevnaden med hjälp av verktyget CFU, coloni-forming unit, som kan mäta antalet mikroorganismer i en bakteriekoloni.
Med hjälp av så kallad svepelektronmikroskopi kunde forskarna skanna bakteriekolonier för att visualisera och bekräfta grafenets störning på bakteriecellerna.
Enligt forskarna skulle den nya tekniken med grafen även kunna användas inom andra områden, till exempel i batterier, superkondensatorer, sensorer och hållbara förpackningsmaterial som står emot vatten.
Det händer att sjuksköterskor med autism eller adhd håller tyst om sin diagnos inför chefer och kollegor, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. De kan vara rädda att stämplas som mindre dugliga. Men många av sjuksköterskorna upplever tvärtom att de har särskilda styrkor i jobbet – inte minst i kontakten med patienter.
Det beräknas att ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige har adhd och runt två procent har autism. En del har båda.
Det finns dock mycket lite forskning om sjukvårdspersonal med dessa diagnoser. Därför bestämde sig två forskare vid Högskolan i Gävle att studera sjuksköterskor med adhd och/eller autism.
Kunskap saknas
– Det är uppenbart på till exempel sociala medier att det finns många sjuksköterskor med adhd eller autism. Men det finns ingen kunskap om hur det fungerar för dem i arbetslivet, så vi tänkte att det var dags att ta reda på det, säger Åsa Hedlund, doktor i vårdvetenskap.
Ämnet är intressant, säger Åsa Hedlund, eftersom egenskaper som förknippas med sjuksköterskeyrket – empati och god förmåga till kommunikation, organisation och planering – ofta anses brista hos personer adhd eller autism.
– En psykiater jag har träffat sa till och med att på grund av detta existerar inga sjuksköterskor med adhd och autism. Det går inte. Men nu har vi visat att de existerar och att det visst går, säger Åsa Hedlund.
Rättvisa är viktigt
17 sjuksköterskor från olika håll i Sverige, samtliga med autism och/eller adhd, har intervjuats i den nya studien.
En slutsats är att de flesta av de intervjuade sjuksköterskorna upplever att de har vissa egenskaper som framträder starkare än hos många andra. Sjuksköterskor med autismdiagnoser, till exempel, anger sådant som noggrannhet och rättspatos. Dessa egenskaper ser de också som viktiga tillgångar i arbetet, säger Malin Jordal, doktor i vårdvetenskap och medförfattare.
– De har en vilja att göra ett ordentligt arbete till punkt och pricka, ett slags rättrådighet som är extra viktig för dem. De berättade också att de säger vad de tycker och inte är konflikträdda.
Kan snabbt pejla stämning
Studien understryker också, menar forskarna, att det är en myt att personer med autism saknar empati och förmåga att kommunicera med andra. Autistiska personer kan ibland ha annorlunda sätt, jämfört med icke-autister, att uttrycka exempelvis empati. Men det betyder inte att empati saknas. Autistiska personer kan tvärtom ibland ha en ökad känslighet för andra människors sinnesstämningar och uppleva en stor inlevelseförmåga.
– Sjuksköterskor med autism beskrev att de har en stark känsla för hur folk mår i ett rum som yttrar sig genom att de snabbare upptäcker om en patient mår dåligt, säger Malin Jordal.
Kontakten med patienterna är inget problem i arbetet, enligt de intervjuade sjuksköterskorna.
– Den delen av det sociala som har med patienter att göra tyckte alla fungerade bra, säger Åsa Hedlund.
Däremot kan det sociala samspelet med kollegor, i till exempel fikarum, upplevas som svåra att hantera för sjuksköterskor med autism.
Höga ljud kan stressa
Sjuksköterskorna med adhd, visar studien, tycker sig ofta arbeta bäst på akutmottagningar eller vid ambulansen. Där är arbetsuppgifterna ombytliga, vilket passar deras sätt att fokusera.
Men det finns också hinder i arbetslivet, för hela gruppen. Gemensamt för dem med adhd och autism är att redan existerande problem i arbetsmiljön kan upplevas som extra besvärliga. Många sinnesintryck, plötsliga och höga ljud samt starka eller blinkande ljus kan vara mycket störande för personer med adhd och autism. Röriga och oförutsägbara dagar beskrivs också som jobbiga.
Chefer behöver anpassa
På grund av detta behöver chefer anpassa arbetsmiljön efter de anställdas individuella behov, menar forskarna. Det minskar risken för sjukskrivningar.
Exempelvis kan det handla om att ge någon möjlighet att arbeta ostört vid läkemedelshantering och journalföring. Det kan också handla om att att stödja en anställd så att hen inte kastar sig in i för många projekt och riskerar utmattning.
Vissa hemlighåller diagnosen
Flera sjuksköterskor i studien berättar att de inte har sagt något på jobbet om sin diagnos.
– Det är vanligare med öppenhet i samhället i stort nu. Men bland anställda inom vården är autism och adhd stigmatiserat, säger Åsa Hedlund.
På vilket sätt? Varför håller de tyst?
– Sjuksköterskorna som håller diagnosen hemlig antar att kunskapen om adhd och autism är låg bland chefer. De befarar att chefer kan ha en stereotyp bild av personer med adhd eller autism. Och att chefer därmed skulle kunna ha åsikten att en sjuksköterska med en sådan diagnos är ”dålig” och inte passar för yrket. De kan vara rädda för fördomar som att människor med adhd är impulsiva slarvers och autister saknar empati, ungefär.
Sjuksköterskor kan också vara rädda för att diagnosen ska bli ”en stor grej” och att eventuella misstag i arbetet kommer att skyllas på diagnosen.
– De kan också ha hört talas om andra som har blivit illa bemötta på arbetsplatsen när de har berättat. Men det finns också de som tycker att de fungerar på jobbet. Och då ser de ingen poäng med att berätta, säger Åsa Hedlund.
På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.
Är kor mer kräsna än getter? Den frågan ville den världsberömda botanikern Carl von Linné gärna ha svar på. Han samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter i ett experiment.
Ett stort antal försök beskrivs i avhandlingen Pan Svecicus som publicerade 1749. Den översattes till tyska och engelska och var känd bland samtida botaniker i Europa. Men resultaten analyserades aldrig. Nu har dock forskare vid Uppsala universitet sammanställt och analyserat all data från avhandlingen.
– Det kan vara det första experimentet inom det som först i slutet av 1800-talet skulle komma att bli ämnet ekologi. Med dagens mått mätt är det ett enormt experiment med ett imponerande antal växter, säger Håkan Rydin som är professor i växtekologi vid Uppsala universitet.
Sida med resultat från Linnés avhandling Pan Svecicus från 1749. Här finns uppgifter olika växtarter och vilka djur som åt dem. Bild: Uppsala universitet
Grisar mest petiga
Resultatet visar att grisar var mest kräsna. De åt bara 32 procent av drygt 200 växtarter som testades på alla djur. Därefter följde hästar, kor och får. Getter var minst kräsna. De mumsade i sig 85 procent av växterna. Djuren föredrog i allmänhet ärtväxter och gräs.
– Att grisar var mest kräsna beror nog på att de är allätare och inte äter enbart växter. Det var något förvånande att djuren inte var speciellt bra på att undvika de giftiga växterna. Kor och hästar var bäst på det, säger Håkan Rydin.
Noggrann med data
I avhandlingen finns nummer och referenser till Flora Svecica, som är Carl von Linnés förteckning över den svenska floran. Enligt forskarna var det en av de första gångerna Linné använde de numera etablerade växtnamnen. Detta gjorde det möjligt att identifiera vilka arter som ingick i experimenten.
– Carl von Linné lade grunden för framtida forskare att kunna analysera det här. Det är ungefär 200 år innan biologerna började använda statistik. Det som också är helt fascinerande är att alla data finns dokumenterade. Hade det gjorts i senare tid hade forskarna förmodligen inte sparat rådata, säger Håkan Rydin.
Behandling med datorspelet Tetris kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en studie som gjorts på hälso- och sjukvårdspersonal som arbetade under pandemin.
Ett vanligt symtom vid PTSD är obehagliga minnen av en traumatisk händelse. Minnen kan ta form av bilder, kända som flashbacks. Andra symptom kan vara undvikande beteende och överspändhet, men också sömnproblem och svårighet med koncentrationen. I en studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt ett nytt sätt att komma till rätta med dessa påträngande minnen.
Mental rotation i behandling
De testade en behandling som bygger på så kallad mental rotation, och som även är kärnan i datorspelet Tetris. Mental rotation går ut på att se ett föremål från en vinkel och föreställa sig hur det ser ut om det roteras till en annan position – och därmed ses från en annan vinkel.
I studien deltog över 160 personer som jobbade inom vården under pandemin. Deltagarna delades in i två grupper. Hälften fick spela datorspelet Tetris i 20 minuter. Kontrollgruppen fick lyssna på radio under lika lång tid.
Spelet hade effekt
När studien startade hade deltagarna i genomsnitt 15 flashbacks i veckan. Vid en uppföljning efter fem veckor hade personerna i kontrollgruppen ungefär fem svåra minnesupplevelser i veckan, medan spelgruppen i snitt bara hade en.
– Det går att konkurrera ut obehagliga och påträngande minnesbilder från trauma och på det sättet minska även andra PTSD-symptom. Med bara ett behandlingstillfälle såg vi positiva effekter som fanns kvar efter fem veckor och även sex månader efter behandlingen, säger Emily Holmes, professor vid Uppsala universitet och fortsätter:
–Trauma kan drabba vem som helst. Om det går att få den här effekten med ett vardagligt verktyg som inkluderar datorspel skulle det kunna vare ett lättillgängligt sätt att hjälpa många.
Förvånansvärt kort insats
Studiens resultat överraskade både forskarna och deltagarna.
– Jag förstår att det kan låta osannolikt att en så kort insats, som inkluderar datorspel och som inte innehåller en djupgående diskussion om trauma med en terapeut, kan hjälpa. Men studien ger vetenskapligt kontrollerad evidens för att ett enda guidat digitalt behandlingstillfälle kan konkurrera ut påträngande minnesbilder, och att det kan användas självständigt av deltagarna, säger Emily Holmes.
Mer om studien:
Studien är gjord på hälso- och sjukvårdpersonal som arbetade med covidpatienter under pandemin. Kriteriet för att delta i studien var att sjukvårdspersonalen haft minst två tillfällen per vecka med påträngande minnen som beror på traumatiska händelser som skett på jobbet.
Behandling gjordes på distans och deltagarna genomförde uppgifterna på en dator eller smartphone. En handledare fanns med på telefon eller videosamtal under det guidade behandlingstillfället. Behandlingen tog cirka 35 minuter att genomföra.
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp, Sveriges före detta högsta punkt, fortsätter att krympa. Det visar mätningar från Stockholms universitet. Sydtoppen är drygt tre meter lägre än den var för ett år sedan.
– Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi.
Kebnekaises sydtopp täcks av en toppglaciär och varierar i höjd från år till år. Nordtoppen, däremot, är en isfri bergstopp som har en fast höjd.
I mitten av september 2024 gjorde personal vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala sin årliga mätning av Kebnekaises sydtopp.
Största minskningen på 30 år
Höjden uppmättes då till 2089,9 meter över havet. Det innebär en minskning med 3,3 meter jämfört med i september 2023.
– Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
Varm augusti
Samtidigt var augustimånaden också betydligt varmare än vanligt, enligt mätningar vid forskningsstationen.
– Det kan förklara varför avsmältningen på Sydtoppen i år är mer än dubbelt så stor som avsmältningen som observerats där det senaste decenniet. Då höll den sig oftast mellan en och två meter. Det förekom dessutom några få år med lite tillväxt, säger Nina Kirchner.
Mätningarna innebär också att Kebnekaises nordtopp för sjätte år i rad utgör Sveriges högsta punkt – den är nu 6,9 meter högre än Sydtoppen – efter att ha gått om Sydtoppen 2019.
Annan bergstopp kan bli tvåa
Sydtoppens höjd varierar mellan år men kan även variera mellan säsonger, beroende på hur mycket snö som har samlats på toppglaciären under vintern och hur stor avsmältningen har varit under sommaren.
– Än är Sydtoppen Sveriges näst högsta topp, men om avsmältningstrenden fortsätter kommer Sarektjåkko stortopp att bli nummer två inom kort tid, säger Johanna Dahlkvist, teknisk och fältoperativ chef vid Tarfala forskningsstation.
Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har hänt efter en rad klimatåtgärder i Sverige.
Studier visar att svenskarna är oroade över klimatförändringarna och förväntar sig att politiker tar ansvar i frågan. Samtidigt visar forskning att politiker tvekar att införa klimatpolitiska åtgärder eftersom dessa kan innebära ökade kostnader för konsumenterna, exempelvis höjda drivmedelspriser.
– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
Elbusspremier och flygskatt
Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier har påverkats efter införandet av 21 klimatpolitiska åtgärder i Sverige under 20 års tid. Det handlar exempelvis om kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner och subventionerad biogasproduktion för industrin.
Forskarna undersökte först hur åtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i medier. Alla åtgärder hade fått medieuppmärksamhet, vilket innebär att många hade hört talas om dem.
– I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011 beskrevs i mer negativa ordalag, säger Sofia Henriks.
Inga direkta effekter
Därefter studerade forskarna eventuella förändringar i väljarstödet. Deras slutsats: Oavsett hur medier framställde de nya klimatpolitiska åtgärderna har införandet av åtgärderna inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.
– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.
Så gjordes forskningen
Analyserna baseras på 21 klimatpolitiska åtgärder som Sverige skickat in till EU-kommissionen och EEA mellan åren 2000 och 2020 för att visa vilka åtgärder som tagits för att nå de gemensamt överenskomna klimatmålen.
För varje klimatpolitisk åtgärd slumpade forskarna fram svenska nyhetsartiklar för att först ta reda på om klimatåtgärderna hade nått ut till väljarna, samt om de beskrevs i positiva eller negativa ordalag. Data från åtta undersökningsinstitut, totalt 1 618 opinionsundersökningar, användes därefter för att mäta förändringar i väljarstödet, där samtliga institut ställde frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?”.
Som kontrollvariabler användes SCB-data över arbetslöshet, konsumentpriser, hushållskonsumtion och konsumentförtroende. I opinionsundersökningarna har antalet som besvarat enkäterna varierat mellan 1 000 och 10 000 personer.
Idag rekommenderas patienter med IBS kostbehandling enligt FODMAP. Men en ny studie visar att symtomen förbättras lika mycket av en diet där socker och stärkelse i maten skippas.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur socker och stärkelse påverkar mag- och tarmsjukdomen IBS, irritable bowel syndrome. Bakgrunden är att många patienter med IBS har en genetisk variation som hindrar att socker och stärkelse bryts ner i tarmen.
– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson som är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, men även diarré och förstoppning kan förekomma.
Mindre socker minskade symtom
Bodil Ohlsson har tidigare gjort en studie där personer med IBS fick äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet, samt undvika processad mat som färdigrätter. Resultaten visade att detta minskade symtomen kraftigt.
Men forskarna ville även veta hur bra SSRD-dieten står sig gentemot de striktare råden som listas i FODMAP, se faktaruta nedan. Det är den kostbehandling som för närvarande rekommenderas för IBS-patienter.
En ny studie har därför jämfört de både dieternas effekt vid IBS. Över 150 patienter lottades till att antingen äta mat enligt FODMAP eller SSRD. De följdes sedan under fyra veckor.
Enligt FODMAP-dieten bör baljväxter som bönor undvikas.
Mer om FODMAP och SSRD
FODMAP: Dieten är sedan många år den etablerade behandlingen vid IBS. Det innebär en reglerad kost där listor på livsmedel noggrant ska följas. Maten har lågt innehåll av fermenterbara kolhydrater, sackarider. Fermenterbara kolhydrater leder till ökad vattenhalt i tunntarmen och produktion av gas i tjocktarmen, vilket ger utspänd buk och påverkar avföringen.
Fokus ligger även på att utesluta eller minska gluten, laktos, fruktos, fruktaner, till exempel vete och lök, samt galakto-oligosackarider som finns i baljväxter. Även så kallade polyoler som används som sockerfria sötningsmedel i godis, tuggummi och tabletter ska undvikas.
SSRD: Dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. FODMAP är mindre strikt när det gäller detta. En annan skillnad mellan de två dieterna är att SSRD tillåter intag av fruktan, fruktos, laktos och sötningsmedel.
Källa: Bodil Ohlson/Lunds universitet
Dieterna har likvärdig effekt
Resultatet visar att symtomen förbättrades hos 75-80 procent av patienterna i båda grupperna – oavsett vilken diet de följde. Bland dem som drog ner på socker och stärkelse märktes dock en större viktnedgång. Här minskade även sötsuget, vilket Bodil Ohlson ser som positivt eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer.
– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag, säger Bodil Ohlsson.
I framtiden finns en risk att tungmetaller sprids längs världens kuster och rinner ut i haven. Med hjälp av en ny modell kan forskare vid Göteborgs universitet visa var risken för utsläpp är som allra störst.
Kustnära sediment och jordar kan binda metallföroreningar. Miljöer med lite syre och långsam nedbrytning begraver metallerna och därför kan omgivande, ofta känsliga, havsmiljöer, skyddas.
Men klimatförändringar och direkt påverkan från människor kan leda till att metallerna löses ut i havet. En lite högre salthalt i havsvattnet, eller mer syre närmast havsbottnen, kan göra att metall i högre utsträckning tas upp av levande organismer. Det kan leda till att både reproduktion och naturliga beteenden störs.
Modell bedömer risker
Forskare vid Göteborgs universitet och internationella kollegor har nu skapat en modell som uppskattar var risken för metallutsläpp är som störst.
– Vi har analyserat hur metaller uppför sig i kustnära grundvatten i ljuset av mänskligt drivna förändringar på klimatet och ökade metallutsläpp på grund av mänskliga aktiviteter längs kusten, säger Tristan McKenzie, forskare i marin kemi vid Göteborgs universitet.
Forskarnas analyser bygger på data om till exempel befolkningstäthet, graden av vattenrening och gruvdrift. Detta har sedan kombinerats med hur klimatförändringarna påverkar kustnära miljöerna i form av havsnivåhöjning, nederbördsförändringar, stormar och höjda vattentemperaturer.
Sydostasien ligger illa till
Modellen pekar på att de största riskerna finns i tropikerna, som har en tredjedel av världens kuststräckor. Kusterna i Sydostasien är extra utsatta.
– Där växer befolkningen snabbt, vattenreningen är otillräcklig och klimatförändringarna väntas drabba dessa områden hårt, enligt IPCC:s prognoser. Vår modell är användbar för framtida forskning om, och åtgärder mot, metallföroreningar, säger Tristan McKenzie.
Kuster i riskzonen
Fyra procent av världens kuster hamnar i den högsta riskkategorin. Här ingår områden med väldigt hög befolkningstäthet, sura sulfatjordar, kraftiga grundvattenflöden ut i havet, liten vattenrening och pågående gruvdrift mindre än tio kilometer från kusten.
Grundvatten för med sig metaller
Studien pekar särskilt ut grundvattenflödena vid kusterna som en tidigare förbisedd källa till föroreningar i haven. De underjordiska vattenflödena kan bära med sig metaller ut till havet.
– Grundvattenutsläpp kan ha lika stor betydelse som en flod som rinner ut i havet. Metaller från en soptipp eller industrimark kan sippra ner genom jorden för att transporteras iväg med grundvattnets hjälp tillsammans med andra föroreningar. Det är viktigt att räkna med grundvattnet när man tittar på riskerna för metallutsläpp i havet, säger Tristan McKenzie.
Astronomer vid Stockholms universitet har upptäckt fler svarta hål från tiden när universum var mycket ungt. Det här ger nya ledtrådar till förståelsen av hur supermassiva svarta hål bildades genom stjärnkollapser.
– Bildningsmekanismen för tidiga svarta hål är en viktig del av pusslet om hur galaxer utvecklas, säger Matthew Hayes som är forskare inom astronomi vid Stockholms universitet.
Hur de första svarta hålen bildades i det tidiga universum är fortfarande inte helt klarlagt. Det är känt att supermassiva svarta hål, som kan väga mer än en miljard solar, finns i centrum av flera galaxer mindre än en miljard år efter Big bang, se faktaruta.
– Många av dessa objekt verkar ha större massa än vi trodde att de kunde ha så tidigt. Antingen bildades de med mycket massa eller så växte de extremt snabbt, säger Alice Young, doktorand vid Stockholms universitet.
Svarta hål i universums tidiga fas
För att förstå sambandet mellan utvecklingen av galaxer och svarta hål använde ett internationellt forskarlag Hubbleteleskopet. Med hjälp av det kunde astronomerna undersöka antalet svarta hål som finns i en samling ljussvaga galaxer från tiden då universum var väldigt ungt.
Tidigare har data från flera veckors observationer samlats in för denna region i rymden. Nu har forskarna fått fram nya data och även mätt variationer i galaxernas ljusstyrka, som är ett tydligt tecken på svarta hål. Tack vare variationerna kunde forskarna identifiera fler svarta hål än vad som tidigare hittats.
Tusentals ljussvaga galaxer har fångats på bild med den längsta exponeringen som någonsin använts med rymdteleskopet Hubble. Den infällda bilden visar en av dessa avlägsna galaxer, där ljus kopplat till ett svart hål är markerat. Bild: Nasa, Esa, Matthew Hayes
Massiva stjärnor kollapsade
Resultaten tyder på att vissa svarta hål sannolikt bildades när massiva stjärnor – som bara bestod av väte, helium och små mängder litium – kollapsade under de första miljarder åren av kosmisk tid. Den här typer av stjärnor kan bara existera väldigt tidigt i universum. Stjärnor som bildats senare är nämligen förorenade av nya ämnen.
Andra alternativ för bildandet av svarta hål inkluderar kollapsande gasmoln, sammanslagningar av stjärnor i massiva kluster och tidiga svarta hål som bildades under universums första sekunder.
Nyckel till galaxernas utveckling
Den nya informationen om hur svarta hål bildas kan bidra till mer exakta modeller av hur galaxer tar form.
– Med hjälp av modellerna för hur svarta hål växer kan vi placera beräkningarna för hur galaxer utvecklas på en mer fysikaliskt motiverad grund, med ett exakt schema för hur svarta hål kom till genom kollapsande massiva stjärnor, säger Matthew Hayes.
Big bang – universums startpunkt
Big bang är den mest vedertagna förklaringen till hur universum uppstod. Enligt astronomernas teori tog vårt universum form från en mycket tät samling materia i rymden.
För ungefär 13,8 miljarder år sedan expanderade den här koncentrerade punkten snabbt – och sträckte ut sig för att bli så stort som universum är nu. Men det fortsätter hela tiden att växa.
Det går till exempel att mäta att universum expanderar genom att studera olika galaxer och deras förhållande till varandra över tid.
Med Big bang uppstod rum, tid och materia. Vad fanns då före denna händelse? Svaret är att det vet man inte. Det är idag inte möjligt att se längre tillbaka i tiden än ögonblicket efter att universum bildades.
Artificiell intelligens är på frammarsch inom sjukvården. Det visar en studie bland brittiska läkare, där allt fler låter chattbottar hjälpa till med administration och stöd vid diagnoser. Men den ökade användningen reser också frågor om etik och patientsäkerhet, menar forskare.
En av fem allmänläkare i Storbritannien använder generativa AI-verktyg på sina mottagningar, oftast ChatGPT. Det framgår i en studie som letts från Uppsala universitet.
– Det pratas mycket om AI-hajpen, men vår studie visar att användningen av AI inom vården inte är något som ligger långt borta vid horisonten – det är något som händer här och nu, säger Charlotte Blease som är docent vid Uppsala universitet.
– Läkarna har sett värdet i att använda den här typen av verktyg. Nu måste det medicinska samfundet agera skyndsamt för att hinna ta tag i de etiska och praktiska utmaningar som generativ AI medför för patienterna, fortsätter hon.
Hjälp med pappersarbete och diagnoser
Syftet med studien var att mäta hur vanligt det är att allmänläkare i Storbritannien använder AI-drivna chatbottar. Forskarna ville också förstå hur verktygen används inom vården.
Det visade sig att nästan 30 procent av läkarna använde verktygen för att ta fram dokumentation efter patientbesöken. Ungefär lika många använde AI som stöd vid diagnoser.
Enligt forskarna visar resultatet att chattbottar blivit värdefulla resurser inom vården, särskilt för att minska den administrativa arbetsbördan och ta fram beslutsunderlag.
Risker med AI
Men det finns en baksida. AI-verktygen kan generera missledande information och ta fram felaktiga uppgifter. Det finns också en risk att verktygen förstärker fördomar och äventyrar patienternas rätt till ett privatliv.
Eftersom AI-utvecklingen går så snabbt behövs nu stabila riktlinjer och utbildningsprogram för att säkerställa att verktygen används på ett säkert och effektivt sätt inom vården, menar forskarna.
– Studien visar att brittiska allmänläkare i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, trots bristen på formell utbildning och vägledning och de potentiella risker som detta medför. Det här är utmaningar som sjukvårdssektorn och tillsynsmyndigheterna kommer att få kämpa vidare med, men samtidigt har behovet av att ta klivet över till 2000-talets arbetsmetoder aldrig varit större, säger Charlotte Blease.
Mer om studien
Studien är den största undersökningen om generativ AI inom sjukvården sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022. Den har gjorts i samarbete med Harvard i USA och Basel-universitetet i Schweiz.
Studien genomfördes i februari 2024 och ingick i en månatlig undersökning som riktades till allmänläkare från olika regioner i Storbritannien. Drygt 1 000 läkare som var registrerade på Doctors.net.uk, det största professionella läkarnätverket i Storbritannien, svarade på frågorna.
Upp till en tiondel av alla gamla personer i Sverige beräknas vara undernärda. Bland dem som vårdas på sjukhus, sjukhem eller liknande är uppemot hälften undernärda. Tillståndet går att vända, med ganska enkla medel. Men den kunskapen får inte tillräcklig uppmärksamhet och alltför många är undernärda i tysthet, menar forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet.
Människor som lider av undernäring går ner i vikt, får brist på näringsämnen och blir svagare. De drabbade kan också bli extra känsliga för infektioner och få ett större vårdbehov som i sin tur kan ge långa vårdtider och högre dödlighet.
Vävnader bryts ned
Traditionellt har viktnedgång och undernäring uppfattats som ett naturligt uttryck för sjukdom eller åldrande och som något som inte kan åtgärdas. Nu är det känt att den vanligaste anledningen till undernäring är underliggande sjukdomar som gör att människor äter mindre och att kroppens organ och vävnader bryts ned.
Kunskaperna om undernäring och dess behandling har tagit stora steg framåt de senaste åren och numera finns en enighet om hur diagnosen ska ställas. Det handlar om en sammanvägning av viktnedgång, undervikt och för liten muskelmassa hos människor med dålig aptit, med eller utan underliggande sjukdomar.
Det går att göra något
Ingvar Bosaeus, universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet, publicerade nyligen en sammanställning av det globala kunskapsläget gällande undernäring.
De konstaterar bland annat att nya studier entydigt visar att undernäring kan vändas. Sådant som näringsdrycker och rådgivning i samarbete med dietister kan bromsa viktnedgången och minska dödligheten.
– Det här är enkla åtgärder som åsidosätts varje dag. Vi vet i dag att det går att behandla de allra flesta patienter, med undantag för dem med långt gångna dödliga sjukdomstillstånd, som spridd cancer. I till exempel Sverige har vi jobbat vi med detta i många år, men vi måste bli ännu bättre, säger Ingvar Bosaeus.
I sjukvården och äldreomsorgen finns generellt ett problem med underdiagnostisering och underbehandling, enligt forskarna. Det gäller inte bara i Sverige utan i hela världen.
För få får diagnosen
A och o är att i tid uppmärksamma när någon är i farozonen.
– Att tidigt registrera riskfaktorer för undernäring, att uppmärksamma viktnedgång och nedsatt aptit är helt avgörande. Man måste också tidigt ge råd om näringstät mat och i tid påbörja nutritionsbehandling, till exempel med näringsdrycker, säger Tommy Cederholm.
Kunskapsnivån behöver också höjas, menar han.
– Kunskapen om det här måste bli en mycket tydligare del på grundutbildningar och specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en gel för att hjälpa patienter efter en diskbråcksoperation. Gelen har hämtat inspiration från skyddande koslem.
– Den här nya metoden ger hopp för personer som lider av ryggsmärtor orsakade av diskbråck och kan förhindra att skadorna förvärras efter att diskbråcket har tagits bort. Det kan i sin tur förbättra livskvaliteten för patienterna, säger Hongji Yan, forskare vid Uppsala universitet.
Immunförsvaret angriper
Diskbråck är ett vanligt problem som kan ge mycket smärta och påverka ryggradens funktion. Många människor behöver operera bort diskbråcket för att lätta trycket på nerverna.
Efter operationen behandlas de flesta patienter med mediciner som dämpar inflammation. För att hantera smärta och svullnad kan injektioner med steroider användas.
Men det finns fortfarande ingen behandling som stoppar immunförsvaret från att angripa den kvarvarande diskvävnaden, vilket kan förvärra skadan och orsaka mer smärta.
Inspiration från koslem
I en ny studie har en ny lösning testats för att förhindra ytterligare skador efter en diskbråcksoperation.
Forskarna har tagit fram en så kallad mucingel, som hämtat inspiration från koslem och slembeläggning hos vissa parasiter.
Gelen kan appliceras direkt efter operationen för att skapa en skyddande barriär runt diskarna. Det gör att immunförsvarets celler hindras från att angripa kärnan i mellankotskivan. Därmed minskar risken för ytterligare skador.
Kan minska komplikationer
Traditionella geler, som används som barriärer, ger inte ett lika bra skydd som visas i studien.
– Denna metod kan ha stor betydelse för kirurgiska ingrepp. En enkel injektion av mucingel vid operationsstället skulle kunna förbättra resultatet för patienterna, minska risken för långsiktiga komplikationer och öka andelen lyckade diskoperationer, säger Hongji Yan.
Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara framgångskoncept för en del barn och unga i skolan, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet.
– Trägen lästräning hjälper inte alla barn. Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan, men om de traditionella sätten inte fungerar ska man ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt, säger forskaren Christina Sand.
Mellan 15 och 20 procent av svenska skolelever har olika former av läs- och skrivsvårigheter.
Mellan en och två procent av alla barn och unga i skolan har också en intellektuell funktionsnedsättning, vilket kan ge en ännu större utmaning i läsandet och skrivandet. Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att ta till sig skriven text genom att läsa den – och ha ännu svårare att få fram egna texter på de gängse sätten, det vill säga med hjälp av penna eller tangentbord.
Hjälp finns nära
I en avhandling har Christina Sand undersökt vad som händer när barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning använder moderna hjälpmedel som ”tal till text”. Det skriver Linnéuniversitetet i ett pressmeddelande.
”Tal till text”-funktionen kan finnas på exempelvis en surfplatta eller i en telefon och innebär att muntligt tal registreras och omvandlas till text som syns på plattan eller telefonen.
Den omvända funktionen finns också, alltså att text blir tal. Du kan till exempel hålla telefonens kamera mot en text och sedan få en uppläsning av texten.
Fler ord och längre meningar
I Christina Sands forskning fick elever på anpassade grund- och gymnasieskolor, det som tidigare kallades särskolor, använda den här sortens hjälpmedel. Resultaten var uppmuntrande, enligt Christina Sand, som arbetar som speciallärare och läs- och skrivutvecklare i Ronneby kommun.
I en övning fick elever berätta vad de såg på olika bilder. Först fick de skriva en text för hand eller med tangentbord. Sedan fick de använda ett hjälpmedel som gjorde om eget tal till text. Det blev stor skillnad på texterna.
– När eleverna fick skapa text genom att tala producerade de fler ord, fler och längre meningar, och texter av högre kvalitet, jämfört med när de skrev för hand eller med tangentbord. En del ökade sin förmåga att producera text med mer än 500 procent. Det var otroligt häftigt att få uppleva, säger Christina Sand.
För den som aldrig har kunnat kommunicera i skrift kan hjälpmedlet ”tal till text” förändra tillvaron, säger hon.
– En elev talade in ordet ”mamma” i appen i sin mobil. Sedan kunde han skicka sitt livs första sms till henne. För den som aldrig tidigare har kunnat kommunicera skriftligt är också ett enda ord en stor förändring.
Att lyssna hjälper
Merparten av eleverna förstod också texter bättre när de fick lyssna på dem istället för att själva läsa texterna.
– Om barn som har en intellektuell funktionsnedsättning tidigt får hjälp att träna på att lyssna på text, kan lyssnandet bli ett viktigt och användbart verktyg för dem. Eleverna behöver tidiga insatser i både lyssnande och läsning för att utveckla sina förmågor att ta till sig text, säger Christina Sand.
Med hjälpmedlen kan eleverna också tydligare förklara hur de har uppfattat det som läraren har sagt och vad de själva kan.
– Det gör det enklare för läraren att anpassa undervisningen. Läraren kan också i högre utsträckning bedöma elevernas kunskapsnivå, eftersom funktionsnedsättningarna tar mindre fokus.
Unga mer självständiga
För eleverna finns vinster på ännu fler plan. När de blir skickligare på att använda hjälpmedel för att läsa och skriva får de förutsättningar att visa sina förmågor i olika ämnen.
– Hjälpmedlen kan bidra till att unga som har en intellektuell funktionsnedsättning kan bli mycket mer självständiga. Med mobilen kan de fota av text och få den uppläst. På det sättet kan de förstå vad det står på en skylt eller i en tidtabell, utan att någon annan måste vara med hela tiden, säger Christina Sand.
Trägen läsning inte alltid bäst
Medan ganska få barn har en intellektuell funktionsnedsättning har alltså upp till en femtedel av svenska skolelever läs- och skrivsvårigheter. Christina Sand säger att hon vill utmana synsättet att ”trägen lästräning” alltid hjälper. Det stämmer nämligen inte alltid på den här gruppen barn och unga, menar hon.
– Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan. Om de traditionella sätten inte fungerar ska eleven ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt. Vi måste kunna diskutera när det är okej att sluta försöka lära ett barn att läsa och skriva på det vanliga sättet, för alla elever passar inte i samma form.
Menar du att även utanför gruppen med intellektuell funktionsnedsättning finns barn som kan gagnas av att få paus från traditionell lästräning?
– Ja, absolut. Det kan till exempel handla om barn med dyslexi. Har man väldigt stora svårigheter med läsningen och absolut ingenting händer under lång tid, då stoppar det ju hela utvecklingen om man inte ger andra möjligheter. Då är risken att man tar död på barnens skolintresse. Det finns barn som, efter upprepade perioder av systematisk enskild träning i läsning, bara uppvisar en marginell ökning av läsförmågan. Det kan leda till att barnen tappar tilltron till sin egen förmåga. Varför då inte pausa en stund och träna på att ta till sig text på annat sätt? När de lyssnar blir de inte sämre på att avkoda text.
Inte svart-vitt
Det behöver inte vara antingen eller, säger Christina Sand. Man kan fortsätta träna läsning och skrivande på de traditionella sätten, samtidigt som man kan lyssna på eller tala in text.
– Jag säger absolut inte att man inte ska lära sig läsa. Men fastnar man i den vanliga lästräningen och det är den huvudsakliga metoden, då utvecklar man inte de språkliga förmågorna. Lyssnar du på text kan du lyssna på mer avancerad text med bredare innehåll än om du bara försöker att läsa. För några med läs- och skrivsvårigheter kommer lyssnandet att överväga under skoltiden, för andra överväger läsningen. Det viktiga är att skolan utgår från barnens behov.
Gasbubblor ligger bakom det gryniga utseendet på vår egen sols yta. Nu har astronomer för första gången tagit spektakulära bilder av en ännu större stjärna − med gigantiska bubblor. De har också kunnat följa deras böljande rörelser.
Astronomer vid Chalmers har med hjälp av rymdteleskopet Alma i Chile lyckats ta en närmare titt på den röda jättestjärnan R Doradus, som finns 180 ljusår bort.
För första gången kan forskargruppen visa detaljer av gigantiska gasbubblor som dyker upp på ytan hos en annan stjärna än solen. De heta bubblorna visar sig och sjunker sedan tillbaka in i stjärnans inre.
− Vi hade aldrig förväntat oss att datan skulle vara av så hög kvalitet att vi kunde se så mycket detaljer på stjärnans yta, säger Wouter Vlemmings, astronomiprofessor vid Chalmers tekniska högskola.
Liknar en gigantisk lavalampa
Stjärnor producerar energi i sitt inre genom kärnfusion. Denna energi kan transporteras mot stjärnans yta i enorma, heta gasbubblor som sedan kyls ner och sjunker, ungefär som en lavalampa. Den här rörelsen, som kallas konvektionsrörelse, fördelar de tunga grundämnen som bildas i kärnan − till exempel kol och kväve − till hela stjärnan.
Rörelsen anses också orsaka stjärnvindar som för med sig dessa grundämnen ut i universum. De ingår sedan i nya stjärnor och planeter.
Högupplösta bilder
Den röda jättestjärnan har en diameter som är ungefär 350 gånger så lång som vår egen sols.
Stjärnans storlek och − förhållandevis – korta avstånd till jorden gör den till ett idealiskt mål för detaljerade observationer, menar forskarna. Stjärnans massa är dessutom lik vår egen sol. Det betyder att R Doradus sannolikt har ett liknande utseende som solen kommer att få om fem miljarder år när den omvandlas till en röd jätte.
− Konvektionens gasbubblor skapar den vackra gryniga struktur som ses på vår sols yta, men den är svår att se på andra stjärnor. Med Alma har vi nu inte bara direkt kunnat se bubblorna − med en storlek som är 75 gånger större än vår sol – utan också kunnat mäta hur snabbt de rör sig för första gången, säger Theo Khouri, forskare vid Chalmers.
Här ses en bildsekvens från jättestjärnan R Doradus som finns i stjärnbilden Svärdfisken. Rörelsen av bubblande gas fångades i detalj under en månad sommaren 2023. Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)
Snabbare bubblor än förväntat
Bubblorna på R Doradus verkar utveckla sig i en cykel som varar ungefär en månad. Det är snabbare än forskarna förväntade sig baserat på hur den här processen fungerar i solen.
− Vi vet ännu inte vad som är orsaken till skillnaden. Det verkar som att konvektionen förändras när en stjärna blir äldre på sätt som vi ännu inte förstår. Observationer som de som nu görs av R Doradus hjälper oss att förstå hur stjärnor som solen beter sig, även när de växer sig lika svala, stora och konvektiva som R Doradus, säger Wouter Vlemmings.
Fler kosmiska ledtrådar
Enligt forskarna kan avancerade radioteleskop på SKA-observatoriet i Sydafrika och Australien ge ännu mer kunskap framöver.
− Med SKA kommer vi att kunna få högupplösta observationer från R Doradus högre atmosfär. Vi vill se något som hittills inte har varit möjligt, nämligen hur stjärnans bubblor kan hjälpa till att skapa det flöde av gas i dess atmosfär som kallas stjärnvind. Det kommer att ge oss en bättre förståelse för hur det kosmiska ekosystemet fungerar, säger Chalmersforskaren Behzad Bojnordi Arbab.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
