Under de minst 15 000 år som gått sedan urhundarna blev husdjur har de utvecklat en rad egenskaper som idag skiljer dem från förfadern, vargen. Sociala förmågor riktade mot människor förekommer till exempel inte i lika stor utsträckning hos varg.

För att undersöka om detta beteende beror på uppväxtmiljön tillsammans med människor eller är medfött, testade forskarna 500 närbesläktade beaglar, uppväxta på en och samma kennel under samma förhållanden. Mia Persson, doktorand i etologi, tillbringade tre månader tillsammans med djuren och ytterligare ett halvår med att analysera deras beteenden.

Hundarna fick en och en undersöka en låda där forskarna gömt godis under tre lock. Uppgiften var att skjuta locket åt sidan för att komma åt godbiten, något som alla snabbt löste. Men det mellersta lockat var fastskruvat så att godiset inte gick att komma åt. Det intressanta var nu att se hur hundarna sökte hjälp från Mia, som befann sig i samma rum.

– Det var stor skillnad på hur de reagerade. Vissa uppträdde som vargar och försökte jobba självständigt. Andra var helt tvärtom och kom direkt till mig för att söka hjälp, trots att jag var en helt främmande person för dem.

Mellan dessa ytterligheter fanns de som först försökte själva innan de vände sig till henne. En del sökte först ögonkontakt, andra buffade med nosen för att få hjälp. Tikar och äldre djur var mer benägna att söka stöd.

Mia Persson analyserade sedan betydelsen av hundarnas inbördes släktskap, vilket kan avslöja hur stor den ärftliga komponenten är.

– Vi har visat att det finns en skillnad hos hundarna där vissa är som vargar och andra söker mycket hjälp. Variationen beror till cirka en fjärdedel på skillnader i generna. Resultaten ger en grund att stå på inför nästa steg i forskningen, när vi ska ta reda på vilka gener som styr dessa beteenden, säger hon.

Undersökningen är den första där man i stort sett kan utesluta att beteendeskillnaderna beror på olika erfarenheter av mänsklig kontakt inom hundens familjer, eftersom alla beaglar i studien växte upp på samma sätt. Att söka hjälp och samarbete med människor är därför en egenskap som till stor del är medfödd, men också kan utvecklas med erfarenhet och ålder.

FAKTA
Resultaten publiceras i tidskriften Genes, Brain and Behavior. Artikel: Human-directed social behavior in dogs shows significant heritability av Mia E. Persson, Lina S. V. Roth, Martin Johnsson, Dominic Wright och Per Jensen. Genes, Brain and Behavioronline 24 mars2015, doi: 10.1111/gbb.12194

Kontaktinformation
Mia Persson, doktorand, 076-8507363, mia.persson@liu.se, Per Jensen, professor och forskningsledare, per.jensen@liu.se

En genvariant som ger den säregna Bohulän-Dals svarthöna mörkt kött finns även hos en del Hedemorahöns. Detta har Anna Maria Johansson från SLU visat i en serie undersökningar.

Små spillror av de svenska lantrashönsen har bevarats till eftervärlden och nu kartläggs dessa genetiskt. Störst variation finns i rasen Skånsk blommehöna, medan Ölandshönan är den som avviker mest från övriga lantraser.

En genvariant som ger den säregna Bohulän-Dals svarthöna mörkt kött finns även hos en del Hedemorahöns. Detta har Anna Maria Johansson från SLU visat i en serie undersökningar.

Idag härstammar nästan alla svenska värphöns närmast från utländska avelsföretag och är vita eller bruna ”hybrider” som lägger vita respektive bruna ägg. I början av 1800-talet fanns olika slags lanthöns spridda över hela Sverige, och de varierade mycket i färg, form och storlek. Små rester fanns kvar i enstaka flockar långt in på 1900-talet, och från dessa har ett antal entusiaster kunnat rädda lanthönan i elva lokala varianter, som nu efter många generationer kan räknas som raser. Den senaste medlemmen i lanthönsrasfamiljen, Bjurholmshönan, ”upptäcktes” så sent som 2011.

Anna Maria Johansson är husdjursgenetiker vid SLU och kartlägger nu arvsmassan hos svenska lantrashöns. Hon undersöker bland annat vilka av lantraserna som har störst respektive minst genetisk variation, och hur nära besläktade de olika raserna är.

– Sådan kunskap är värdefull för dem som försöker bevara dessa hotade raser, säger Johansson.

I den första studien undersöktes mitokondrie-DNA hos nio av raserna. Denna typ av DNA nedärvs bara på mödernet, och används ofta i studier av släktskap mellan olika raser och arter. De raser som jämfördes i denna studie var Hedemorahöna, Bohuslän-Dals svarthöna, Orusthöna, Kindahöna, Åsbohöna, Skånsk blommehöna, Gotlandshöna, Ölandshöna och Öländsk dvärghöna.

Den ras som tydligt skiljde ut sig från de andra var Ölandshönan, som härstammar från byn Kåtorp, och just den gård där den sista Ölandshästen levde.

Ett annat intressant resultat var att den största variationen fanns hos Skånsk blommehöna. Det stämmer bra överens med att denna ras kommer från tre olika byar, medan övriga studerade raser har sitt ursprung i bara en eller två flockar.

Mitokondrie-DNA visade sig dock vara mindre användbart för studier av skillnader mellan de övriga raserna. En studie där forskarna istället har undersökt DNA i kromosomerna håller just på att färdigställas. De preliminära resultaten tyder på att det finns ganska tydliga genetiska skillnader mellan flera av raserna.

Ett annat syfte med den genetiska kartläggningen är att undersöka vilka egenskaper som olika genvarianter påverkar.

– Vi har börjat med DNA-varianter som är förknippade med färgen på kammen och planerar att undersöka fler egenskaper senare, säger Johansson.

En grundlig jämförelse av Hedemorahöna och Bohuslän-Dals svarthöna – mer än 50 000 ställen i djurens DNA analyserades – visade att dessa två raser är tydligt genetiskt olika varandra. Men det finns också ovanliga egenskaper som är gemensamma.

Bohuslän-Dals svarthöna är en säregen fågel som har anlag som tillåter svart färg att breda ut sig, inte bara på fjädrarna utan också på kam, slör, näbb, ben och hud – och t.o.m. köttet är mörkfärgat. Anna Maria Johansson har tidigare deltagit i en studie där det visades att en viss typ av variation i genen EDN3 är ansvarig för mörk pigmentering hos Bohuslän-Dals svarthöna och tre asiatiska raser. Nu har det visat sig att denna genvariant även påverkar pigmenteringen hos Hedemorahöna. Hos Hedemorahöna är det dock endast ett fåtal individer som har det mörka pigmentet i huden och köttet. De svarta fjädrarna hos Bohuslän-Dals svarthöna beror inte på EDN3 utan på någon annan gen och Hedemorahöna kan ha väldigt många olika färger på fjädrarna.

FAKTA
Artiklar: Johansson AM, Nelson RM. 2015. Characterization of genetic diversity and gene mapping in two Swedish local chicken breeds. Frontiers in Genetics 6:44. doi: 10.3389/fgene.2015.00044

Englund T, Strömstedt L, Johansson, AM. 2014. Relatedness and diversity of nine Swedish local chicken breeds as indicated by the mtDNA D-loop. Hereditas 151: 229–233. doi: 10.1111/hrd2.00064

Dorshorst B, Molin A-M, Rubin C-J, Johansson AM, Strömstedt L, Pham M-H, Chen C-F, Hallböök F, Ashwell C, Andersson L. 2011. A complex genomic rearrangement involving the Endothelin 3 locus causes dermal hyperpigmentation in the chicken. PLoS Genet. 7:e1002412. doi: 10.1371/journal.pgen.1002412

Mer om svenska lanthönsraser: Svenska lanthönsklubben http://www.kackel.se/

Kontaktinformation
Anna Maria Johansson, forskare, institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, 018-67 20 29, 073-935 21 90, anna.johansson@slu.se

Forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut arbetar tillsammans
med det norska företaget Regenics som har tagit fram och patenterat ett
extrakt från laxrom.

I obefruktade ägg från laxar finns bioaktiva ämnen, fetter och proteiner, som har förmåga att påskynda läkning av sår som exempelvis afte. Utmaningen för forskarna blir att formulera dessa ämnen till en gel som kan appliceras i munnen.

– Munslemhinnorna är en speciell miljö där saliven lätt sköljer bort främmande ämnen. Det vi måste lyckas med är att få medlet att sitta kvar så länge att det hinner få effekt, säger Helena Bysell, forskare och projektledare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Forskarna på SP arbetar tillsammans med det norska företaget Regenics som har tagit fram och patenterat ett extrakt från laxrom. Finansieringen till det tvååriga projektet kommer från Eurostars. Det är ett gemensamt program för EU-kommissionen och det europeiska samarbetsnätverket EUREKA. Programmet vänder sig främst till små och medelstora företag, SMF, med egen forskning och utveckling. I Sverige är VINNOVA med och finansierar projekt godkända av Eurostars.

Mer information finns också på: http://www.regenics.no/

Kontaktinformation
Helena Bysell, SP, tel 070-675 60 24, helena.bysell@sp.se

Marie-Louise Hansson Stenhammar har studerat begreppet estetiska lärprocesser, ett sätt att lära som bland annat innefattar experimenterande, reflekterande och undersökande. Begreppet kommer ifrån konstens metoder och kopplas ofta ihop med ämnen som bild, musik och slöjd.

– Inom grundskolan antas det vanligen att experimenterande, kreativitet och reflekterande alltid är närvarande i bild, musik och slöjdundervisningen, men så är inte fallet i denna studie. Det arbetas likadant i till exempel matematik som i bild, musik och slöjd. Eleverna får tydliga instruktioner från läraren på hur uppgifterna ska utföras och det finna oftast ett givet svar. De uppmuntras inte till kreativa lösningar eller experimenterade, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

– Eleverna själva tycker att lärande är att komma ihåg och kunna mycket fakta samt att ha många poäng på ett prov. När det exempelvis gäller bild är det enligt eleverna viktigt att ha gjort många teckningar efter lärarens instruktioner. Detta visar väldigt bra på avsaknaden av de estetiska lärprocesserna. Det som avgör hur eleverna lär sig beror inte på ämnet i sig utan på hur läraren utformar undervisningen, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

Studien genomfördes genom fyra veckors fältarbete i en årskurs 5 på en skola med musikprofil där observationer av alla ämnena, med undantag för idrott och hälsa, genomfördes. Dessutom intervjuades elever och lärare.

– Jag tycker att det är viktigt att lyfta estetiska lärprocesser i bland annat lärarutbildningen och att vi har ett kritiskt förhållningssätt till begrepp kopplade till lärande. Som lärare måste man vara medveten om detta för att kunna skapa miljöer där eleverna kan lära sig på olika sätt oavsett ämne, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

Estetiska lärprocessers potential att underlätta lärande i andra ämnen, så kallade överföringseffekter, har länge stått i fokus. Tidigare forskning visar dock att sambanden är svaga. Trots det legitimeras estetiska uttryck som bild, musik, drama, dans och rytmik i skolan som betydelsefulla för lärande oavsett ämne. Denna studie visar att det inte ens i de estetiska ämnena ges någon större plats för experimenterande, kreativitet och undersökande.

Se en filmad intervju med Marie-Louise Hansson Stenhammar här: https://www.youtube.com/watch?v=qvMyn_tr5Ac

FAKTA
Marie-Louise Hansson Stenhammar har en bakgrund som fritidspedagog och
1–7 lärare i svenska, svenska som andraspråk, didaktisk matematik och
skapande verksamhet inom bild, drama, musik och rytmik. Idag är hon
verksam som universitetsadjunkt i bild vid Högskolan för design och
konsthantverk, Göteborgs universitet.

Avhandlingen En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, är försvarad och går att ladda ner här: http://hdl.handle.net/2077/38364

Kontaktinformation
Marie-Louise Hansson Stenhammar, telefon: 076–391 03 74, e-post: marie-louise.hansson-stenhammar@hdk.gu.se. Dinko Bajramovic, kommunikatör. Telefon: 031-786 1114. E-post: dinko.bajramovic@hsm.gu.se

En avhandling från Lunds universitet av Taye T Balcha, visar att det utan stora resurser finns möjlighet att rädda liv bland hiv-smittade i Etiopien och andra låginkomstländer med nya, anpassade metoder.

Ett problem vid samtidig hiv- och tuberkulosinfektion är att hiv-smittan gör tuberkolossymptomen mer ospecifika och diffusa. Det finns därför risk att TB upptäcks alltför sent – eller aldrig – hos dessa personer.

– Vi har kombinerat ett tuberkulosprov som redan används på vårdcentraler i låginkomstländer med ytterligare en enkel diagnosmetod. Det ledde till att vi upptäckte betydligt fler hiv-positiva med samtidig tuberkulos, berättar Taye T Balcha, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Studierna i avhandlingen bygger på data från drygt 800 hiv-positiva i Etiopien som får sin vård och behandling på ett antal vårdcentraler i de centrala delarna av landet.

Diagnostiken på vårdcentralerna, som bygger på direktmikroskopi av ett upphostningsprov, kompletterades med test med GeneXpert, en apparatur för analys som nyligen lanserats.

Fler TB-fall upptäcktes
GeneXpert använder sig av så kallade PCR-teknik (Polymerase Chain Reaction, en molekylärbiologisk metod) och kan analysera upphostningsprov med betydligt högre känslighet för tuberkulos än vad som är möjligt med direktmikroskopi. Svar kan ges inom två timmar och apparaten är anpassad för låginkomstländer. Det har dock saknats kunskap om hur testet fungerar i primärvården.

Resultaten visar att närmare 50 procent fler fall av TB upptäcktes bland de hiv-smittade med hjälp av den nya metoden än med direktmikroskopi på upphostningsprov. Det innebär att GeneXpert kunde lokalisera ungefär två tredjedelar av de personer som även bar på tuberkulos.

Även utvecklat poängskala för urval
Bland personerna i den tredjedel som fortfarande missades var sjukdomsbilden mindre allvarlig, vilket innebär att en senare start av TB-behandling inte medförde någon ökad dödsrisk under uppföljningstiden på sex månader. Men fortsatt uppmärksamhet på tuberkulos är nödvändig i denna grupp, skriver Taye T Balcha.

I avhandlingen har han även utvecklat en metod som kan användas för att avgöra vilka hiv-smittade som behöver genomgå upphostningsprov och fortsatta tester för TB.* Denna första sortering sker med en nyskapad poängskala som bygger på enkla observationer hos patienter med och utan TB.

*) Tillsammans med Sten Skogmar, doktorand vid Lunds universitet.

FAKTA
Taye T Balcha är doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 26 mars 2015 försvarade han avhandlingen ”Tuberculosis case finding in HIV-positive persons receiving care at Ethiopian health centers”.

Samtidig hiv- och tuberkulosinfektion
Problemet med samtidig hiv- och tuberkulosinfektion är särskilt stort i Afrika, i länder söder om Sahara. Tidigare utförda obduktionsundersökningar i denna del av världen av hiv-positiva visar att upp till två tredjedelar av dödsfallen har orsakats av tuberkulos. Om tuberkolos upptäcks i tid går sjukdomen oftast att behandla med gott resultat, något som gäller även hiv-positiva patienter.

Text: Björn Martinsson

Ovanstående text är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, den 30 mars 2015.

Kontaktinformation
Björn Martinsson, kommunikatör, Lunds universitet, e-post: bjorn.martinsson@med.lu.se

I dagens datorer och mobiltelefoner används halvledare som kisel och galliumarsenid med små koncentrationer av icke magnetiska störämnen som fosfor och bor.

Mohammad Reza Mahani, disputerar inom ämnet som på längre sikt förhoppningsvis kan göra våra datorer snabbare och mindre. Förenklat handlar Rezas avhandling om att räkna på metoder för hur magnetiska störatomer påverkas av magnetiska och elektriska fält.

Reza har börjat titta på magnetiska störämnen som mangan och järn. Tekniken för att förstå en enstaka störatoms egenskaper är ett växande forskningsfält som kallas solotronics, vilket kommer från ordet solo eller ensam.

I dagens elektronik lagras information genom magnetiska fält och det är svårt att göra dessa små. Det man nu försöker göra, är att använda elektriska fält tillsammans med magnetiska och på så sett påverka de magnetiska elektronerna.

Reza räknar på och jämför med experimentella mätningar av olika störämnens egenskaper.

I halvledarna sitter elektronerna fast och man tillsätter störämnen för att få fler rörliga elektroner. När transistorer av kisel blir mindre blir det svårare att hitta en jämn koncentration av störämnena som bidrar med rörliga elektroner.

Resultatet av avhandlingen bidrar till en forskning som på längre sikt kan komma  att revolutionera utvecklingen av datorer och elektronik. Reza Mahani studerar också magnetiska störämnen i nya halvledarmaterial som kallas topologiska isolatorer.

Avhandling ”Magnetic solotronics near the surface of a semiconductor and a topological insulator”

Kontaktinformation
Mohammad Reza Mahani 0480 – 44 69 33. Presskontakt Jonas Tenje 070 308 40 75

– I den kliniska vardagen saknas ofta bra strukturer för att ta hand om våldsutsatta personer. Väldigt många får inga frågor alls trots att tidigare studier påvisat starka samband mellan utsatthet för våld och bland annat depression och ångest, säger Johanna Simmons, ST-läkare och doktorand i genus och medicin.

Hennes doktorsavhandling som nu läggs fram bygger på självrapporterade uppgifter från sammanlagt 3 600 kvinnor och 4 700 män, med en svarsprocent mellan 50 och 80.

Av de kvinnor som utsatts för våld uppgav nästan varannan, 47–48 procent, att de varit utsatta för mer än en typ av våld. Mer än var tredje hade råkat ut för flera förövare. Bland de drabbade männen hade var tredje utsatts för flera typer av våld och var fjärde av flera förövare.

Johanna Simmons har definierat tre olika typer av våld:

Förövarna är också indelade i tre kategorier

– Både i forskningen och i den kliniska vardagen krävs en större medvetenhet om att olika typer av våld, liksom våld från flera förövare, hänger ihop. Samtidigt är det mycket svårt att mäta våld. Nästa steg borde vara att utveckla metoderna, säger Johanna Simmons.

Erfarenheterna av våld skiljer sig åt mellan könen.Kvinnor blir oftare utsatta av sin partner, medan det är vanligare att män misshandlas av bekanta/främlingar. Dock förekommer det även att män blir utsatta för olika typer av våld av sin partner. Tidigare forskning har visat att det många gånger är svårt för kvinnor att berätta för sin vårdgivare om det våld de varit utsatta för. Denna avhandling visar att så kan vara fallet även för män, särskilt när det är en kvinna som är förövaren.

Ett grovt exempel kommer från en man som intervjuades i en uppföljande kvalitativ studie och som hade misshandlats så illa av sin fru att han fått en fraktur. Enligt hans uppfattning tror vårdpersonal att det bara är kvinnor som får stryk av män, och inte att män får stryk av kvinnor. När han kom till akuten med sin fraktur skrattade vårdpersonalen åt honom:

”Blev du slagen av en tjej? Haha, kunde du inte slå tillbaka?”

– Vi fann att de män vi intervjuade ofta gav uttryck för skam- och skuldkänslor och inte litade på vårdsekretessen. För att de ska berätta om sina erfarenheter av att vara utsatta för våld krävs ett empatiskt och stödjande bemötande från vårdpersonalen, säger Johanna Simmons.

FAKTA
Avhandlingen: Toward an integrated approach in research on interpersonal violence av Johanna Simmons. Linköping University Medical Dissertations No. 1434. Disputation onsdag 1 april 2015 kl 9:00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Staffan Janson, Karlstad.

Kontaktinformation
Johanna Simmons: 0707-437523, johanna.simmons@liu.se

Odubbade vinterdäck av nordisk typ och sommardäck från fem olika premiumdäcktillverkare, det vill säga fem däck av varje typ, testades. Däcken var nya men inkörda. Studier av dödsolyckor indikerar också att odubbade vinterdäck är överrepresenterade i olycksstatistiken.

– Bromssträckan på torr asfalt var cirka 15 procent längre för vinterdäcken jämfört med sommardäcken, oavsett hastigheten före inbromsningen. På våt asfalt var bromssträckan 20 procent längre för vinterdäcken, säger Mattias Hjort, forskare på VTI.

Vid undanmanövertest med dubbelt körfältsbyte på våt asfalt var den maximala hastigheten cirka 83 km/h för sommardäcken och 72 km/h för vinterdäcken, en skillnad på 15 procent. Tester på en kurvig våt asfaltslinga jämförde varvtiden mellan sommar- och vinterdäck för respektive tillverkare. Sommardäcken visade sig vara 10–17 procent snabbare beroende på däck.

Forskarna utförde också skaderiskanalyser för att uppskatta bromsprestandans betydelse för tre olika typer av trafikolyckor, där de använde ett antal hypotetiska inbromsningssituationer, med och utan autobroms. Olyckstyperna var bakifrånkollision, frontalkollision och påkörning av fotgängare.

– Studien visade på ökningar av skaderisken vid användning av de nordiska vinterdäcken för alla tre olyckstyperna, säger Mattias Hjort.

Som en del av projektet genomfördes dessutom en djupstudieanalys av dödsolyckor, för vilka det finns information om däckanvändning, för åren 2008–2009.

Sammantaget konstaterar forskarna att skillnaden i väggrepp är signifikant mellan de testade sommar- och vinterdäcken, både när det gäller broms- och styrprestanda. Det är svårt att uppskatta vilken betydelse denna skillnad har på trafiksäkerheten, men teoretiska riskanalyser indikerar ökade risker vid användning av vinterdäck för ett antal olyckstyper där bromsprestanda är viktig. Studier av dödsolyckor indikerar också att odubbade vinterdäck är överrepresenterade i olycksstatistiken. Rådet till konsument måste därför bli att alltid använda sommardäck sommartid.

Till rapport VTI 849

Kontaktinformation
Mattias Hjort, forskare Fordonsteknik och simulering, VTI, Linköping. Telefon: 013 20 42 91. Mobiltelefon: 070 320 43 44. E-post: mattias.hjort@vti.se

Detta visar en studie av nationalekonomerna Adrian Adermon och Magnus Gustavsson, Uppsala universitet. Frågan om hur datorisering och robotisering påverkar arbetsmarknaden och löneutvecklingen har varit föremål för ett stort antal vetenskapliga studier. Forskning om utvecklingen i USA, Storbritannien och Tyskland har pekat mot att datoriseringen leder till att andelen höglöneyrken och låglöneyrken ökar, medan andelen medelinkomstyrken minskar.

I ett nytt nummer av SNS Analys: Teknisk utveckling och jobbpolarisering, sammanfattas den internationella forskningslitteraturen på området. Dessutom görs en analys av utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden mellan åren 1975-2005.

Analysen visar att datoriseringen har haft markanta effekter på utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden efter 1990. Sedan dess har antalet sysselsatta i höglönejobb ökat med 150 000, samtidigt som lika många medelinkomstjobb försvunnit. Antalet låginkomstjobb har varit i stort sett oförändrat. Analysen bekräftar att denna tudelning av den svenska arbetsmarknaden kan hänföras till datoriseringen.

– Vår studie visar att datoriseringen bidragit till en tudelning av den svenska arbetsmarknaden, enligt samma mönster som påvisats i andra länder. Det är i dagsläget svårt att säga hur datoriseringen kommer att påverka arbetsmarknaden på längre sikt, men klart är att Sverige och världen står inför potentiellt dramatiska förändringar, säger Magnus Gustavsson.

Detta är det första rapporten inom SNS nya forskningsprogram Framtidens kompetensförsörjning. Svensk arbetsmarknad i en globaliserad värld.
Ladda ned rapporten här.
Författare: Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi, Uppsala universitet och Magnus Gustavsson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Adrian Adermon, adrian.adermon@nek.uu.se eller 018-471 51 16. Magnus Gustavsson, magnus.gustavsson@nek.uu.se eller 018-471 51 03

– Möten där alla deltagare tittar på en persons presentation är inte effektivt vid exempelvis stadsplanering eller krishantering. Då behöver olika scenarier och åtgärder enkelt kunna jämföras. Arenan är svaret på ett behov av större interaktivitet, säger universitetslektor Tina-Simone Neset, föreståndare för arenan.

Beslutsarenan är ett resultat av forskning inom interaktiv visualisering samt deltagandeforskning. Totalt har den nio projektorer och alla deltagare kan koppla upp sig och visa information samtidigt på en cylindrisk skärmvägg som är sex meter i diameter. Data, grafik och simuleringar kan enkelt flyttas fram och tillbaka på skärmväggen.

– Vad vi vet finns ingen liknande arena i Europa, säger Tina-Simone Neset.

Men det är inte bara vid eventuella katastrofer och i stadsplanering som arenan kan fungera som beslutsstöd. Den kan också vara till hjälp i exempelvis budgetarbete, vårdärenden eller för virtuella konferenser. Den kommer också bli ett stöd vid presentation av forskning och tanken är att universitetets studenter i bland annat miljövetenskap ska få tillgång till arenan.

FAKTA
Norrköpings beslutsarena är utvecklad av forskare på centrum för klimatpolitisk forskning, tema miljöförändring och C-Research vid Linköpings universitet i samarbete med SMHI. Den har finansierats av Norrköpings fond för forskning och utveckling, Linköpings universitet och genom en donation av Luftfartsverket.

Beslutsarenan invigs den 30 mars – läs mer: http://www.cspr.se/nda

Kontaktinformation
Tina-Simone Neset, Centrum för Klimatpolitisk Forskning, Linköpings universitet. Tina.neset@liu.se, 013-282288. Ingrid Leo, Centrum för Klimatpolitisk Forskning, Linköpings universitet, Ingrid.leo@liu.se, 011-363347

Kan man ”leva som andra” genom en annan person? Med fokus på personer med utvecklingsstörning undersöker Therése Fridström Montoya den frågan i avhandlingen ”Leva som andra genom ställföreträdare – en rättslig och faktisk paradox”.

Under större delen av 1900-talet var personer med utvecklingsstörning hindrade från att gifta sig, och de tvångssteriliserades, omyndigförklarades och förvarades på institutioner. De räknades inte som likvärdiga människor. Idag gäller helt andra regler. Ingen kan omyndigförklaras, och enligt både svensk lag och internationella mänskliga rättigheter ska personer med utvecklingsstörning ha samma rättigheter och samma självbestämmanderätt som andra.

I avhandlingen framgår att det av två skäl inte är givet att personer med utvecklingsstörning kan få samma rättigheter eller ha självbestämmanderätt på samma villkor som andra.

Det ena skälet är att dessa personer ofta saknar kunskaper och förmåga att på egen hand göra sin röst hörd i rättsliga sammanhang. Det andra skälet är att deras möjligheter att företa ”rättshandlingar”, exempelvis att ansöka om en förmån eller att överklaga ett beslut till domstol, är begränsade på grund av krav på ”förmåga att rättshandla”. Endast den som kan ”kommunicera en förnuftig vilja” anses ha sådan förmåga.

På grund av dessa brister och krav blir personer med utvecklingsstörning ofta beroende av att företrädas av en god man eller förvaltare. Mekanismer i rätten som diskvalificerar vissa människor, på samma sätt som omyndigförklaringen gjorde, finns alltså fortfarande kvar. Det kan även sägas att det blir svårt att genom god man eller förvaltare garantera personer med utvecklingsstörning mänskliga rättigheter och självbestämmanderätt. Reglerna om hur gode mäns och förvaltares uppdrag ska utövas har nämligen inte förändrats märkbart sedan år 1924.

Avslutningsvis i avhandlingen diskuterar författaren den människosyn som avspeglas i rätten, och vilka effekter denna får för personer som avviker från den rättsliga idealbilden av människan. Mot bakgrund av att människan inom ramen för rättssystemet förutsätts vara fri, självbestämmande, rationell, förnuftig och viljestark, kan det diskuteras om målformuleringen om möjligheten för personer med utvecklingsstörning att leva som andra är ett uppnåeligt mål. Det kan även ifrågasättas om det är ett önskvärt mål.


Avhandlingen Leva som andra genom ställföreträdare – en rättslig och faktisk paradox, försvarades den 20 mars 2015.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Therése Fridström Montoya, Tel: 070 – 624 85 92, E-post: therese.f.montoya@jur.uu.se

Den ena av studierna, som båda publiceras i vetenskapstidskriften The Lancet, visar att det går att byta ut den efterkontroll som i dag rekommenderas vid medicinsk abort mot ett graviditetstest som kvinnan gör själv i hemmet. Den andra visar att barnmorskor på ett säkert och effektivt sätt kan hantera misslyckade aborter och missfall på landsbygden i Uganda.

Begreppet ofullständig abort innebär att det finns vävnadsrester kvar i livmodern efter en misslyckad abortbehandling eller spontan abort (missfall). Det kan ge bland annat blödningar och infektioner och är ett potentiellt livshotande tillstånd som kan behandlas effektivt med läkemedlet misoprostol. Misoprostol är en prostaglandinanalog som får livmodern att dra ihop sig och tömma sig.

På global nivå utförs varje år cirka 20 miljoner illegala och oftast osäkert utförda aborter. De leder till döden för cirka 50 000 kvinnor, vilket gör osäkra och illegala aborter till en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor i fertil ålder. I Uganda råder en mycket restriktiv hållning till aborter, så illegala aborter är vanligt förekommande med många ofullständiga aborter som följd.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor från Makerere University i Uganda och med stöd från WHO gjort en studie som inkluderar drygt 1 000 kvinnor från landsbygden i Uganda. Kvinnorna hade sökt sig till hälsocentral med komplikationer efter misslyckad abort eller missfall. De lottades till att få behandling med misoprostol av antingen en barnmorska eller en läkare. Kvinnorna fick en dos av läkemedlet i tablettform på hälsocentralen. Efter några timmar skickades de hem med antibiotika, smärtlindrande läkemedel samt instruktioner om att söka vård vid feber, tilltagande smärta eller illaluktande flytningar.

När kvinnorna följdes upp efter två veckor hade drygt 95 procent av behandlingarna utförts säkert och effektivt, och siffrorna var lika höga för barnmorskor som för läkare. De kvinnor som fortfarande hade vävnadsrester kvar i livmodern fick hjälp med en kirurgisk abortbehandling.

– Studien visar att barnmorskor på ett medicinskt säkert sätt kan hantera misoprostol-behandling av ofullständiga aborter på landsbygden i Uganda. Eftersom det finns betydligt fler barnmorskor än läkare i Uganda och i många andra låginkomstländer ökar det tillgängligheten till behandling vid ofullständiga aborter och missfall, vilket räddar kvinnors liv. Studien kommer ligga till grund för nya riktlinjer från WHO, som kommer rekommendera att även barnmorskor får hantera behandling av ofullständiga aborter, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

I en annan studie ingick drygt 900 kvinnor från Finland, Norge, Sverige och Österrike som sökte medicinsk abortbehandling efter upp till nio veckors graviditet. De lottades till ett återbesök inom en till tre veckor, vilket är dagens rutin, eller till att i hemmet utföra ett graviditetstest som mäter nivåer av hCG i urin efter en till tre veckor. När kvinnorna följdes upp sågs ingen skillnad mellan grupperna i effektivitet eller säkerhet.

– Studien visar att det går att förenkla rutinerna kring medicinska aborter, genom att kvinnan själv kontrollerar att aborten fullföljts genom att göra ett urintest i hemmet. Det ökar säkerheten kring medicinska aborter, eftersom många kvinnor i dag uteblir från återbesöket. Studien väntas ligga till grund för nya internationella rekommendationer från WHO och en förändrad klinisk praxis kring medicinska aborter i Sverige och globalt, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Forskningen är finansierad med medel från bland annat WHO, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, ALF-medel från Stockholms läns landsting och Högskolan Dalarna. Förstaförfattare i det ena av arbetena är Marie Klingberg Allvin, forskare vid Karolinska Institutet och även docent och prorektor vid Högskolan Dalarna.

FAKTA
Publikationer: ”Comparison of treatment of incomplete abortion with misoprostol by physicians and midwives at district level in Uganda: a randomised controlled equivalence trial”, Marie Klingberg-Allvin, Amanda Cleeve, Susan Atuhairwe, Nazarius Mbona Tumwesigye, Elisabeth Faxelid, Josaphat Byamugisha, Kristina Gemzell Danielsson, The Lancet, online 27 March 2015.

”Clinical follow-up compared with self-assessment of outcome after medical abortion: a multicentre, non-inferiority, randomised, controlled trial”, Kevin Sunde Oppegaard, Erik Qvigstad, Christian Fiala, Oskari Heikinheimo, Lina Benson, Kristina Gemzell Danielsson, The Lancet, 2015 Feb 21;385(9969):698-704, doi: 10.1016/S0140-6736(14)61054-0, Epub 2014 Oct 30.

Kontaktinformation
Kristina Gemzell Danielsson, professor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset. Tel: 08-517 721 28 eller 070-910 78 21. E-post: kristina.gemzell@ki.se. Marie Klingberg Allvin, forskare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Prorektor och docent Högskolan Dalarna. Tel: 023-77 84 69 eller 070-717 44 14. E-post: mkl@du.se

Med hjälp av fantasi kan par få ångdistansförhållande att fungera. Det visar ny forskning i sociologi av Iveta Jurkane-Hobein på Södertörns högskola och Uppsala universitet.

Mellan fem och tio procent av befolkningen i olika länder är särbo. En del av dem bor så långt ifrån varandra att det är svårt att träffas ofta. Trots att långdistansförhållanden är vanliga har frågan knappt studerats inom sociologi tidigare. Den aktuella studien är alltså banbrytande.

Iveta Jurakne-Hobein har gjort djupintervjuer med 19 individer i Lettland med erfarenhet av långdistansförhållanden med en partner inom landet eller i ett annat land. Hon disputerar i sociologi med sin avhandling den 27 mars på Södertörns högskola.

– Att paren är tillsammans i fantasin, i betydelsen att de har förmågan att föreställa sig det, är det enskilt viktigaste svaret på hur de får förhållandena att hålla. Genom att föreställa sig den andres doft eller röst håller de intimiteten vid liv. Jag är övertygad om att resultaten även gäller för Sverige, säger Iveta Jurkane- Hobein.

Det kan vara bra att idealisera varandra
Iveta har inte studerat om långdistansförhållanden håller. De som har intervjuats i hennes undersökning har lyckats hålla liv i sina relationer, och frågeställningen var hur de har gjort för att lyckas.

– De som har forskat på frågan om sådana förhållanden håller ger lite olika svar, säger hon. En del studier har kommit fram till att långdistansförhållanden är lite mindre stabila än andra förhållanden, medan andra studier visar att de är lika stabila.

I sin forskning har Iveta även undersökt hur paren kommunicerar med varandra. Inte otippat är det vanligt med Skype och sms, men också att skicka paket med presenter eller vykort. I sin avhandling visar hon också att paren tenderar att idealisera varandra och bara visa sitt bästa jag när de ses. De är dock medvetna om att det är så. Slutsatsen är att idealiserande kan vara en fungerande strategi för att hålla ett långdistansförhållande vid liv.

Ivetas studie är inte bara unik för frågeställningen som sådan. Den är också speciell eftersom den fokuserar på intima relationer i Östeuropa; ett fält som är lite utforskat. Forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola, som Iveta är kopplad till, fokuserar just på studier av Östeuropa och Östersjöregionen, och finansieras av Östersjöstiftelsen.

– Det visar sig att sociala normer i Lettland kan försvåra långdistansförhållanden. De äldre som är uppvuxna i Sovjetunionen har kollektiva normer som kan göra långdistansförhållanden omöjliga, exempelvis att de måste vårda sina föräldrar. De unga som har växt upp i ett självständigt Lettland har tvärtom självorienterande normer, om exempelvis självständighet, som också försvårar för förhållanden på distans.

Disputationen
Iveta Jurkane-Hobein har genomfört sina doktorandstudier i sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap och vid forskarskolan BEEGS, Baltic and East European Graduate School, på Södertörns högskola. BEEGS finansieras av Östersjöstiftelsen. Iveta examineras av Uppsala universitet.

Avhandlingen heter ”I Imagine You Here Now. Relationship Maintenance Strategies in Long-Distance Intimate Relationships”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Iveta Jurkane-Hobein, iveta.jurkane@sh.se, 08-608 50 96, 076-402 12 89, +45 30 86 87 81

– Det är hög tid att vi tänker på hur produkter kan designas och användas på ett hållbart sätt för att minska åtgången på material. Därför är det viktigt för svenskt näringsliv och för samhället i stort, men också otroligt roligt, att vi nu får möjligheter att dra igång det här forskningsprogrammet kring cirkulär ekonomi, säger Mattias Lindahl, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.

Satsningen innebär att ett tjugotal forskare vid de tre lärosätena under fyra år kommer att involveras i det nya programmet REES, (Resource-Efficient and Effective Solutions based on circular economy thinking) med en budget på totalt cirka 80 miljoner kronor.

Hälften av pengarna, 42 miljoner, kommer från forskningsstiftelsen Mistra, som i september 2014 utlyste programmet ”Produktdesign och resurseffektivitet på väg mot en cirkulär ekonomi”.

– Linköpings universitet har tillsammans med Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola lämnat in en ansökan som tydligt integrerar produkt- och tjänstedesign med utveckling av affärsmodeller och policy. Att ansökan dessutom har ett starkt stöd från industrin gör den till en vinnare, säger Åke Iverfeldt, Mistras vd.

FAKTA
I det nya forskningsprogrammet deltar, förutom de tre lärosätena med Linköpings universitet som huvudsökande, ett stort antal företag (bl.a. Attends Healthcare AB, Ericsson AB, HTC Sweden AB, Inrego, Ståthöga MA Teknik AB, AB Volvo och Volvo Car Group) samt några organisationer och kommuner.

Kontaktinformation
Programansvarig Mattias Lindahl, 013-28 11 08, mattias.lindahl@liu.se

Södermanmodellen är utformad för att göra en person i behov av äldrevård mer delaktig i sin vård och kan leva det liv som han eller hon vill leva. Genom att planera och omfördela arbetsuppgifterna frigörs tid för personalen att umgås med och tillföra det lilla extra åt de boende på service- och vårdboenden. Det leder i sin tur till nöjdare boende och i sin tur nöjdare närstående.

Behagligare miljö för alla
Bergs kommun är den senaste i raden av kommuner som satsat på Södermanmodellen.

– Det finns många fördelar med den här modellen, säger Eva-Karin Åkerberg, enhetschef på vårdboendet Tallgläntan i Hackås. Först och främst är det bättre för våra gäster. De får bättre livskvalitet, mer delaktighet och inflytande och känner sig tryggare. Det innebär också mindre stress och en bättre arbetsmiljö för personalen, vilket resulterar i mindre sjukfrånvaro. Vi får en behagligare miljö att leva och arbeta i, helt enkelt.

Det här är ett nytt arbetssätt inom vården som har förändrat livet på ett antal vårdboenden i Sverige. Modellen är framtagen av Monica Söderman, adjunkt i omvårdnad vid Karlstads universitet och hennes syster Doris Söderman, medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i Uddevalla kommun.

Södermanmodellen har tagit klivet ut på en bredare marknad tack vare möjligheten att licensiera forskningsresultat. Innovationskontoret Fyrklövern, ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet, har skapat licensbanken.se, en plats där organisationer och företag hittar de senaste innovationerna från de universiteten.

– Utan stödet vi har fått skulle det här aldrig ha blivit vad det är idag, säger Doris Söderman. Det hade blivit en bok och ett antal föreläsningar, men vi hade aldrig kunnat sprida den här vårdmodellen på samma sätt. Vi vet idag att den fungerar, det är ett bra arbetssätt, men själva hade vi aldrig kunnat ta det så här långt.

Licensiering av innovationer
Licensbanken.se startades 2014 av Innovationskontoret Fyrklövern. Webbplatsen fungerar som en länk mellan akademin och samhället, och är ett stöd för forskare som inte vill starta och driva egna företag. Här presenteras licensierbara forskningsresultat från de fyra universiteten – nya innovationer som är redo att sättas i produktion eller implementeras.

Kontaktinformation
Sven Wadman, innovationsrådgivare, Mittuniversitetet, 070-292 38 84, e-post: sven.wadman@miun.se


Detta visar Helen Hasslöf i sin avhandling. Helena är ekolog och pedagog och har arbetat med flera projekt i lärande för hållbar utveckling. Hon konstaterar att hållbar utveckling knappast är ett enkelt begrepp då det rymmer så många dimensioner – miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella. Dessutom tar hållbar utveckling upp frågor kring värderingar, ideologier och politik om miljö, jämställdhet och livsstil.

Intressekonflikter och ideologiska spänningar
– Ett av syftena med avhandlingen är just att visa komplexiteten med hållbar utveckling ur ett konfliktperspektiv, säger Helen Hasslöf.  

Hon har undersökt hur ämneslärare resonerar om önskvärda syften då hållbar utveckling ses som ett övergripande mål för undervisning.
– Ja frågan är hur 27 engagerade lärare i sin undervisning integrerar hållbar utveckling som rymmer både intressekonflikter och ideologiska spänningar, säger Helen Hasslöf.

Helen Hasslöf har valt att dela in och studera lärare i sex fokusgrupper. Utifrån deras resonemang har hon sedan analyserat och dragit slutsatser, som skrivs fram i fyra olika vetenskapliga artiklar.

Vilka är då de viktigaste resultaten?
– Ett av resultaten visar hur kritiskt tänkande framkommer som ett centralt begrepp i lärarnas önskvärda mål för undervisning i hållbar utveckling, säger Helen Hasslöf. Men detta får olika kvalitativ mening då lärarna talar om det på olika sätt.

Redskap till kritiskt tänkande
Dels finns det naturvetenskapliga, faktabaserade, rationella sättet där elever förses med kunskaper för att föra fram argument och kunna ta ställning. Samtidigt framkommer att det är väsentligt att eleverna ges möjlighet att ”tänka själva” och att de får utrymme att ifrågasätta invanda beteenden och får utveckla sin medvetenhet i förhållande till sin omvärld. Eleverna socialiseras att ifrågasätta det som eleverna samtidigt skolats in i, vilket är en intressant paradox som vänds till redskap för ett kritiskt tänkande.  På detta vis blir det uppenbart hur olika syften samtidigt ses som önskvärda.

– När lärarna talar om hållbar utveckling önskar de att eleverna agerar utifrån det naturvetenskapliga faktabaserade, det ifrågasättande och det nytänkande. Om hållbar utveckling begränsas till att diskutera/argumentera enbart utifrån naturvetenskapliga synsätt så riskerar etiska och politiska frågor att utestängas.

På det sättet tillför Helen Hasslöfs studier ny empirisk kunskap och ytterligare förståelse för de politiska och demokratiska dimensionerna av lärande för hållbar utveckling.

Vem ska läsa din avhandling?
– Jag hoppas att forskare, lärare, och lärarstudenter läser den, då den ger ytterligare dimensioner kring undervisning om hållbar utveckling. Avhandlingen har också ett metodologiskt syfte att visa hur mening skapas där konflikter finns.

Text: Helena Smitt

Kontaktinformation
Helena Smitt, kommunikatör malmö högskola. E-post: helena.smitt@mah.se Telefon: 040-66 58062