– Det här är en viktig dokumentation för att synliggöra romerna och de
platser de bott på i Sverige, säger Ingrid Martins Holmberg vid
Göteborgs universitet som är redaktör för boken.
Boken handlar om romers kulturarv i Sverige och är en sammanställning av olika studier inom forskningsprojektet Rörligare kulturarv.
Flera projekt om romers kulturarv
Under de senaste tio åren har den svenska offentliga kulturarvssektorn genomfört ett tiotal riktade kunskapsprojekt kring romers kulturarv, projekt som oftast har inbegripit platser.
– Svensk historia är mångfacetterad och långt ifrån homogen. Romerna har levt här och efterlämnat spår i det svenska landskapet, säger Ingrid Martins Holmberg, forskare vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Boken Vägskälens kulturarv- kulturarv vid vägskäl visar att kulturarvssektorns arbete med ett romskt landskapsbaserat kulturarv är en nyckelverksamhet.
– Det är intressanta spjutspetsprojekt som beskrivs i boken. Kulturarv är idag en viktig politisk fråga men vi får inte glömma att kulturarv är något som hela tiden förhandlas och måste vara under förhandling, säger Ingrid Martins Holmberg.
Har lämnat spår i kulturlandskapet
I boken framgår vilka slags platser som romerna bott på och forskarna har studerat vilka lämningar som finns. Bland annat beskrivs fjorton olika boplatser i Göteborg som svenska romer har använt. Men forskarna har också studerat berättelser som finns om romer och analyserat hur det rent konkret har arbetats med den historiska kunskapen, och i vilken mån romer och resande har varit involverade i sin egen historia.
Inom forskningsprojektet Rörligare kulturarv har olika kulturarvssektorsprojekt undersökt vad ett svenskt romskt landskapsbaserat kulturarv kan vara.
– Romer har funnit i Sverige i 500 år och är en officiellt erkänd minoritetsgrupp men var de har varit under den tid de levt i Sverige är det ingen som riktigt vet. Därför är den här dokumentationen viktig, säger Ingrid Martins Holmberg.
FAKTA
Forskningsprojektet Rörligare kulturarv har förutom rapporten Vägskälens kulturarv- kulturarv vid vägskäl publicerat flera internationella forskningsartiklar och producerat underlag till bland annat Göteborgs Stadsmuseums utställning Rom san – är du rom?
Kontaktinformation
Ingrid Martins Holmberg, universitetslektor Institutionen för kulturvård Tel: 031-786 4716, ingrid.holmberg@conservation.gu.se
Den sedan länge eftersökta Higgsbosonen har upptäckts vid CERNs LHC-experiment och belönade Peter Higgs och Francois Englert med Nobelpriset i fysik 2013. Det kvarstår nu att undersöka denna Higgsbosons egenskaper i detalj. LHC-experimentet fortsätter senare i vår, efter en tids avstängning för uppgraderingar.
Standardmodellen är den enklaste modellen som ger elementarpartiklar massa. I sin avhandling har Glenn Wouda studerat några modeller vars struktur är rikare än partikelfysikens standardmodell. Till exempel förutsäger dessa modeller att fler än en slags Higgsboson existerar. En modell visar att några av dessa har helt nya, tidigare okända, egenskaper.
De extra Higgsbosonerna i dessa studerade modeller kan ofta sönderfalla till bland annat den upptäckta Higgsbosonen. Ett viktigt tema i avhandlingen har därför varit hur man kan använda kännedomen om den upptäckta Higgsbosonen till att hitta ännu fler. Särskilt studeras ett fall där en laddad Higgsboson procuderas tillsammans med en topp-kvark, där den laddade Higgsbosonen i sin tur sönderfaller till den upptäckta Higgsbosonen och en W-boson.
– Detta fall visar sig vara ganska hopplöst att observera inom några av de supersymmetriska utvidgningarna av Standardmodellen, men kan ge möjligheter inom andra, mer allmänna, modeller, säger Glenn Wouda.
Den nyligen upptäckta Higgsbosonens egenskaper stämmer bra överens med vad som förväntas enligt standardmodellen. Det finns dock gott om utrymme för att den upptäckta Higgsbosonen är kompatibel med vad som förutsägs i andra modeller, menar Glenn Wouda. En viktig del i avhandlingen har varit att studera hur några modeller passar in med det man nu känner till om Higgsbosonen. Genom att studera de möjliga värdena för modellparametrarna som är kompatibla med Higgsupptäckten så har förutsägelser för de övriga Higgsbosonernas egenskaper tagits fram.
– Avhandlingen demonsterar att det finns mycket goda chanser att kunna upptäcka fler Higgsbosoner, både tyngre och lättare sådana än den upptäckta Higgsbosonen, säger Glenn Wouda.
FAKTA
I samband med disputationen hålls ett symposium om Higgsbosoner, med internationella deltagare, på Ångströmlaboratoriet den 26 februari. Disputationen äger rum 27 februari kl.13.15 i sal Å2001 på Ångströmlaboratoriet.
Avhandlingen: Phenomenology of Higgs Bosons Beyond the Standard Model.
Kontaktinformation
Glenn Wouda, tel: 073-968 03 52, glenn.wouda@physics.uu.se
– I nuläget måste vi utgå från ett vävnadsprov från själva tumören, vilket kräver besvärlig provtagning och ibland även operation. Ett syfte med studien är att via ett enkelt blodprov snabbare hitta mutationer i blodet och därmed kunna erbjuda de nya, effektivare läkemedlen, så kallade EGFR- och ALK-inhibitorer, till rätt patienter. Tidig upptäckt är viktigt både för att snabbt välja rätt åtgärd/behandling, men också för att undvika att tumören sprider sig, säger Elisabeth Ståhle, professor och överläkare i thoraxkirurgi, som leder studien.
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Av cirka 3 700 personer som insjuknar varje år avlider 2 500 av sjukdomen. Endast 15 procent av patienterna som upptäcks tidigt, innan tumören spridit sig utanför lungan, kan erbjudas operation och chans till bot.
Bland de lungcancerpatienter som inte kan opereras är femårsöverlevnaden under fem procent, men på senare år har det utkristalliserats en grupp patienter med tumörer i avancerade skeden som svarar på de nya målinriktade läkemedlen och har bättre överlevnad än övriga.
– I dag får mellan fem och tio procent av lungcancerpatienterna någon form av nyare målinriktad biologisk behandling. Andelen skulle kunna öka med en enklare och snabbare identifiering av rätt patienter, framhåller Elisabeth Ståhle.
FAKTA
Forskningsstudien sker i samarbete mellan forskare vid de thoraxkirurgiska och onkologiska klinikerna på Akademiska sjukhuset och SciLifeLab vid BMC, Uppsala universitet. Forskarna utgår från redan insamlade vävnadsprover och blodprover från patienter som opererats för lungcancer vid thoraxkliniken på Akademiska. Förutom snabbare diagnos vill man också hitta sätt att effektivare diagnosticera resistensutveckling mot de nya biologiska läkemedlen. Ett annat mål är att identifiera andra liknande mekanismer som kan fungera som mål för andra mer målinriktade behandlingar vid lungcancer. I takt med en snabb molekylärbiologisk utveckling parallellt med en aktiv läkemedelsutveckling förväntas antalet målriktade terapier mångdubblas inom en snar framtid.
Kontaktinformation
Elisabeth Ståhle, professor och överläkare i thoraxkirurgi, e-post: elisabeth.stahle@akademiska.se, tfn 018-611 40 53 Elisabeth Tysk, presschef, tfn 070-622 24 21
Moringaträdet brukar kallas ”mirakelträd” eftersom det går att utvinna både mat och olja ur det. Frön från trädet kan också användas för att rena vatten. De särskilda egenskaperna hos proteinet i fröna har studerats av en grupp forskare vid Uppsala universitet i samarbete med the Polytechnic of Namibia, Windhoek och Institut Laue-Langevin (ILL) i Grenoble, Frankrike. Forskningen har resulterat i flera publiceringar (se under FAKTA).
De allra senaste resultaten från forskargruppen visar att moringafrön inte bara kan användas för att ta bort orenheter men också för att separera olika material. Separationsprocesser är mycket viktigt i till exempel gruvindustrin för att sortera ut värdefullt material från skräpet. Detta ytterligare användningsområde för en naturprodukt skulle kunna minska behovet av dyra, syntetiska kemikalier.
Processen går till så att protein från krossade moringafrön binder till partiklar i vatten och får dem att klumpa ihop sig. De kan sedan lätt tas bort. Genom att välja rätt mängd undviker man att lämna onödigt protein i det renade vattnet. Mängden som mättar ytan är avsevärt mindre för aluminiumoxid än för kiseldioxid.
– Resultaten från denna studie kan hjälpa oss att hitta den optimala mängden moringafrön för att rena vatten, säger Maja Hellsing, forskare i materialfysik.
Tensider är det aktiva materialet i tvättmedel. Experiment där tensider tillsatts till det bundna proteinet visar att det beter sig olika beroende på vilket ytor det är. En tensid som är vanligt förekommande som desinfektionsmedel får proteinet att lossna från ytan hos aluminiumoxid. Denna upptäckt gör att koagulationen kan kontrolleras och öppnar upp för möjligheten att separera olika material.
– Genom att kombinera proteinet från moringafröna med tensider öppnas nya möjligheter att använda detta naturmaterial i gruvindustrin som är viktig i många av de länder där moringaträdet växer bra, säger Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet som lett studien.
FAKTA
Adrian R. Rennie, Habauka M. Kwaambwa (2015) Interaction of Moringa oleifera seed protein with a mineral surface and the influence of surfactants, Journal of Colloid and Interface Science. Artikeln tillgänglig via open access: http://dx.doi.org/10.1016/j.jcis.2015.02.033
Se tidigare pressmeddelanden:
Moringaträdets frön mycket effektiva för vattenrening 2013-12-05
Frön från Moringaträdet kan rena vatten 2010-02-18
Kontaktinformation
Adrian Rennie, tel: 018-471 3596, 070-4250914, e-post: adrian.rennie@fysik.uu.se
De som är med i studien ska spotta helst två milliliter saliv i en burk så att forskarna kan analysera deras DNA. Förutom salivprovet får seniorerna som deltar i studien fylla i ett frågeformulär om sin livsstil.
– Vi menar att varje person i studien har lyckats matcha sin genuppsättning till sitt leverne på ett framgångsrikt sätt, eftersom de har lyckats bli 70-95 år och är friska. De är ett facit, säger Fredrik Ståhl, genetikprofessor vid Högskolan i Borås.
Hittar svar med grupperingar
Forskarna ska gruppera deltagarna utifrån deras livsstil. Exempelvis grupp A: personer som har dansat mycket och aldrig druckit alkohol eller grupp B: en grupp med storrökare som aldrig motionerat. De hoppas kunna se att de olika grupperna har olika genuppsättningar när man jämför dem med varandra.
– Om man har ett hum om vilka sjukdomar man har i släkten eller vad ens släktingar har dött av, alltså vilka gener man har, då skulle våra resultat kunna fungera som ett facit på vilken livsstil man bör ha för att bli gammal och frisk, säger Fredrik Ståhl.
– Men om det visar sig att alla grupperingar har likadana genvariationer. Då är svaret att generna inte spelar någon roll. Innan året är slut kommer vi att ha någon form av resultat, fortsätter han.
Undersökningen är indelad i två faser. Efter att forskarna grupperat deltagarna och jämfört grupperna mot deras gener, kommer de att slumpvis välja ut personer för djupintervjuer, för att få en ännu bättre och mer detaljerad bild av hur de har levt sina liv.
Nytänkande forskning
Fredrik Ståhl och hans kollegor är inte de första forskarna att leta efter nyckeln till ett långt liv. Kostråd och tips om fysisk aktivitet, framtagna av forskare för att vi ska leva längre, finns det gott om. Dessa undersökningar vilar vanligen på stora grupper och ger statistiskt säkerställda resultat som normalt stämmer för flertalet människor, men behöver inte stämma för den enskilda individen.
En annan typ av forskning studerar istället enskilda individer och deras åldrande. Särskilt har man studerat så kallade centenarianer – personer som är 100 år eller äldre. Varför blir just de så gamla och friska? Dessa personer ger råd som att äta choklad, använda olivolja både invärtes och utvärtes, inte blanda sig i andras angelägenheter eller vara snäll mot andra människor.
– Men deras råd är inte värda något. De har helt enkelt bra gener. Precis som vissa människor har väldigt dåliga genetiska förutsättningar, säger Fredrik Ståhl.
Vill veta hur det har gått till
Forskarna i projektet tror att var och en av deltagarna i projektet, genom sin livsstil, har matchat sina individuella genetiska förutsättningar så lyckosamt att de blivit både gamla och friska.
– Det verkligt intressanta är inte vad de enastående 100-åringarna gör och vilka genvarianter de har, utan snarare hur alla vi andra, som har en mindre extrem blandning gener, ska göra för att hålla oss friska långt upp i åren, fortsätter Fredrik Ståhl.
FAKTA
Studien som nu är igång ingår i ett projekt vid högskolorna i Borås och Skövde. Efter två möten som anordnats tillsammans med Aktiva seniorer i Skövde har forskarna hittills fått in prover från 150 personer. Helst vill de få ihop 800 prover. En ny träff med föredrag och datainsamling görs i Skövde 3:e mars och snart kommer det att arrangera träffar även i Borås.
En längre artikel om ämnet finns på Högskolan i Borås webb
Mer om forskningssamarbetet mellan Skövde och Borås
Kontaktinformation
Fredrik Ståhl, professor Högskolan i Borås, fredrik.stahl@hb.se, telefon: 033-435 4749, mobil: 0703-83 51 88. Sandra Karlsson, lektor Högskolan i Skövde, sandra.karlsson@his.se, telefon 0500-448644, mobil 073-150 40 64
De flesta träd lever i symbios med svampar i marken. Detta samarbete kallas för mykorrhiza och innebär att svamparna hjälper träden att ta upp näring ur marken genom att leverera dessa näringsämnen, kväve och fosfater, rakt in i trädens rötter. I utbyte får svamparna energi i form av kolhydrater som träden producerat i sina blad.
– Mykorrhizan har varit av central betydelse för livets utveckling på jorden. Utan den hade inte de första växterna kunnat etablera sig på land, säger Anders Tunlid, professor vid Lunds universitet.
Ett stort antal forskare från Europa och USA har nu kartlagt arvsmassan hos 18 olika svamparter. Studien visar att mykorrhiza har uppkommit flera gånger under evolutionen genom att frilevande svampar har utvecklat mekanismer för att tränga igenom växternas naturliga försvarsmekanismer. Detta har skett på många olika sätt.
– Varför det är så vet vi inte. Men förmodligen återspeglar detta att evolutionen har utgått från olika arter av frilevande svampar och att symbiosen har utvecklats i samspel med specifika värdväxter under lång tid, säger Anders Tunlid.
Den aktuella studien visar också att mykorrhizasvamparna under evolutionens gång har förlorat många av de gener som finns hos frilevande släktingar. Det rör sig om gener som används för att bryta ner dött organiskt material i marken, en arbetsinsats som mykorrhizasvamparna inte längre behöver utföra eftersom de blir serverade sina kolhydrater av träden. Men förlusten av dessa gener innebär samtidigt att svamparna har blivit beroende av det socker som kommer från träden.
– Utan energin från träden kan förmodligen inte mykorrhizasvampar överleva i naturen, säger Anders Tunlid.
Forskningsprojektet har stöttats av det amerikanska energidepartementet. Ett av skälen till denna satsning är de tillämpningar som projektet kan leda till. Med större kunskaper om genernas och enzymernas roll i symbiosen kanske man kan få fram träd som tar upp näring effektivare och ger större avkastning i biomassa, menar Anders Tunlid.
Dessutom är mykorrhizasvamparna av stor betydelse för kolbalansen på vår planet. De håller stora mängder kol bundet i marken, och kolbalansen har sin tur avgörande betydelse för växthuseffekten. Därför är forskningen på svamparna av intresse även ur klimatsynpunkt.
– Kanske kommer framtiden att bjuda på biotekniska metoder där organismer i marken kan binda stora mängder kol och därmed bromsa jordens uppvärmning, säger Anders Tunlid.
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Kontaktinformation
Anders Tunlid, professor Biologiska institutionen, Lunds universitet Tel 046 – 222 37 57, 070 – 314 00 67 Anders.Tunlid@biol.lu.se
Sorkfeber är en så kallad blödarfeber, som förutom allmänna infektionssymtom även ger en övergående njursvikt. Infektionen är vanlig i norra Sverige och det orsakande viruset sprids från sorkar till människa genom inandning. Johan Rasmuson har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att infektionen vid sorkfeber, utöver att drabba njurarna, även påverkar hjärta och lungor med varierande svårighetsgrad, från mild till allvarlig påverkan, som kan bli livshotande.
– När vi studerade patienterna närmare visade det sig att påverkan av hjärt- och lungfunktion var vanligt förekommande, nästan alla drabbades, och besvären var dessutom ofta långvariga. Hälften av patienterna var inte helt återställda vid uppföljning tre månader efter insjuknandet. Sannolikt är den nedsatta lungfunktionen en viktig förklaring till den långvariga trötthet som många patienter upplever i efterförloppet av sorkfeber, säger Johan Rasmuson.
Vid studier av lungfunktionen hos drabbade patienter visade det sig att nästan alla hade ett nedsatt gasutbyte i lungorna. Det nedsatta gasutbytet orsakade en otillräcklig syresättning av blodet, vilket gjorde patienterna andfådda och många behövde även syrgasbehandling under vårdtiden på sjukhus.
Vid undersökning av patienternas lungor med hjälp av högupplöst skiktröntgen såg Johan Rasmuson att vätska lämnar blodbanan till lungvävnaden, vilket sannolikt är den huvudsakliga orsaken till den nedsatta lungfunktionen. Andra bidragande orsaker kan vara en inflammatorisk reaktion i luftvägarna, vilket återfanns vid undersökning av luftvägssköljningar och vävnadsprover utförda genom bronkoskopi.
Enligt Johan Rasmuson verkar läckaget av vätska från blodbanan vid sorkfeber bero på en störd blodkärlsfunktion. Den orsakas i sin tur sannolikt av en kombination av virusinfektion i blodkärlsväggens celler, vilket forskningen har påvisat i vävnadsprover från hjärtat och lungorna, samt av inflammationen som orsakas av immunförsvarsreaktionen i samband med kroppens försök att göra sig kvitt infektionen.
Johan Rasmuson konstaterar att hjärtfunktionen påverkas på flera sätt vid sorkfeber. De viktigaste fynden var att många patienter drabbades av ett ansträngt hjärtarbete på grund av ett ökat motstånd i det så kallade lungkretsloppet, när blodet pumpas genom lungorna, samt att sorkfeber kan leda till hjärtrytmrubbningar och andra mer godartade EKG-förändringar.
– Ytterligare ett intressant fynd i avhandlingen är att nästan alla infekterade patienter har produktion av virus i sina luftvägar. Det kan innebära en möjlighet för sjukdomen att smitta från person till person. Det är något som förekommer vid besläktade infektioner i Sydamerika, men hittills inte har kunnat visas vid sorkfeber. Om sorkfeber orsakar långsiktig eller permanent påverkan på hjärtats och lungornas funktion vet vi ännu inte. Det är något vi kommer att undersöka närmare i kommande studier, säger Johan Rasmuson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Johan Rasmuson är uppvuxen i Boden. Han arbetar som infektionsläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.
Om disputationen: Fredagen den 27 februari försvarar Johan Rasmuson, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Studier av hjärt- och lungengagemang vid sorkfeber (Engelsk titel: Cardiopulmonary involvement in Puumala hantavirus infection). Opponent: Professor Gregory Mertz, Department of Internal Medicine, University of New Mexico, USA. Huvudhandledare: Clas Ahlm. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, byggnad 6E, Sal E04.
Kontaktinformation
Johan Rasmuson. Telefon: 090-785 23 06, 070-335 12 25. E-post: johan.rasmuson@umu.se
Vårt behov av rent vatten är livsavgörande och sötvatten av högkvalitet är en avSveriges störstanaturresurser. Den tvärvetenskapliga forskargruppen i teknisk yt- och kolloidkemi har specialiserat sig på att lösa problemrelaterade tillvattenkemioch teknik. Dehar bland annat utvecklatlovandeteknikerför att separera tungmetaller ur vatten. Teknikernakan användasinom mångaolika områden därmetallerär processtörande, farliga ellervärdefulla.
Under våren har forskargruppen beviljats experimenttid vid ISIS Science & Technology, Facilities Council, Rutherford Appleton Laboratory utanför Oxford i England som är ett världsledande forskningscenter inom naturvetenskap och life science.
– Vi är mycket glada över experimenttiden – ISIS är ett ledande forskningscenter där vi både får nya värdefulla kontakter och utvecklar vår forskning internationellt. Det ger oss ökad förståelse för de processer som sker under separation av tungmetaller och lyfter vår miljöteknikforskning ytterligare, säger Håkan Edlund, professor vid Mittuniversitet.
Under hösten 2014 genomförde forskargruppen studier vid NIST Center for Neutron Research i Washington DC. Studierna inriktades på att utreda tungmetallfångande tensiders aggregation på vätskeytor med neutronreflektion. Det var mycket lyckat och resultaten indikerade snabba strukturförändringar framförallt vid låga halter av tungmetaller och tensider. Den kunskapen kommer till stor nytta nu när forskningen tar nya steg framåt och fördjupade studier förbereds i England.
– Med utrustningen i England kommer vi kunna mäta dessa initiala förlopp i gränsskikt mellan vatten och luft, vilket gör att vi kan optimera avskiljningsprocesser för att separera tungmetaller ännu bättre, säger Magnus Norgren, professor vid Mittuniversitetet. Målsättningen med studierna är att få en bättre förståelse för de initiala och snabba förloppen.
– Forskningen kommer att vara en central del i universitetets planerade ansökan ”Miljöhorisont” till EU:s regionala fonder under våren. Därför är det mycket värdefullt att vi genomför studierna nu. Det ger viktiga resultat som vi kan använda i utvecklingen av forskningen och forskningsmiljön vid Mittuniversitet, fortsätter Magnus Norgren.
FAKTA
I forskargruppen ingår professor Magnus Norgren och professor Håkan Edlund. Dessutom deltar Ida Svanedal som är nydisputerad forskare inom gruppen.
Kontaktinformation
Magnus Norgren, professor i kemiteknik, 060-14 88 77, e-post magnus.norgren@miun.se, Håkan Edlund, professor i fysikalisk kemi, 060-14 87 06, e-post hakan.edlund@miun.se
Signalmolekylen retinoinsyra är en produkt av vitamin A som bidra till att styra hur olika typer av vävnader ska bildas i det växande embryot. I en ny studie från Niels-Bjarne Woods laboratorium har effekterna av retinoinsyra för första gången studerats i förhållande till hur blodceller utvecklas från mänskliga stamceller.
Forskarna har i laboratorieförsök exponerat stamcellerna för specifika signalmolekyler som därigenom utvecklas till blodproducerande celler.
Forskarna såg att förhöjda nivåer av retinoinsyra drastiskt minskade mängden blodceller som kunde tillverkas. En minskning av retinoinsyra ökade istället produktionen av blodceller med 300 procent. På grund av dessa resultat föreslår Niels-Bjarne Woods och hans kollegor en ny förklaringsmodell av hur retinoinsyra påverkar den embryonala utvecklingen av blod.
– Även om vitamin A behövs för en normal graviditetsutveckling, vet vi sedan länge att för mycket vitamin A kan vara skadligt för fostret med risk för fosterskador och missfall. Gravida har därför rekommenderats begränsad konsumtion av föda som innehåller rikliga mängder av vitamin A i form av retionoider, till exempel leverrätter.
Våra resultat visar att vitamin A i höga doser har en negativ påverkan för blodutvecklingen. Det betyder därmed att det finns ytterligare en anledning för gravida att undvika för stora mängder A-vitamin under graviditeten, säger Niels-Bjarne Woods.
Niels-Bjarne Woods forskning handlar i grunden om att finna vägar för att på konstgjord väg generera blodstamceller som kan användas för blodstamcellstransplantation till patienter med blod- och cancersjukdomar som inte har tillgång till en lämplig donator.
– De aktuella forskningsresultaten ökar förståelsen för hur komplex utvecklingsprocessen av blod är under fosterutvecklingen. Vi hoppas att detta, tillsammans med nya framtida upptäckter, kan leda till generering av blodstamceller i laboratoriet som i sin tur också kan användas för behandlingen av blodsjukdomar, säger Niels-Bjarne Woods.
FAKTA
Publikation: Retinoic Acid Regulates Hematopoietic Development from Human Pluripotent Stem Cells. Roger E. Rönn, Carolina Guibentif, Roksana Moraghebi, Patricia Chaves, Shobhit Saxena, Bradley Garcia, Niels-Bjarne Woods.
Stem Cell Reports, EPUB Feb 11 2014 http://www.cell.com/stem-cell-reports/abstract/S2213-6711%2815%2900030-2
Kontaktinformation
För mer information om studien:
Niels-Bjarne Woods, Ph.D., tel: 046 222 3762 , mobil 0722450098
Nationalekonomen Joakim Ruist har räknat samman den offentliga sektorns intäkter och kostnader som relaterar till människor som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Enligt resultaten nådde omfördelningen genom den offentliga sektorn från den övriga befolkningen till flyktinggruppen upp till motsvarande 1 procent av BNP år 2007, och beräknas komma att motsvara cirka 1,35 procent av BNP år 2015. Nettokostnaden för flyktinginvandringen är något större än den för det internationella biståndet. Huvudförklaringen till att det blir en nettokostnad är flyktingars låga sysselsättningsnivåer.
– Det är viktigt att poängtera att flyktinginvandringen – liksom biståndet – är en humanitär insats som ska få kosta pengar. Men det är också viktigt att veta ungefär hur mycket pengar den kostar, eftersom pengarna i slutändan tas någon annan stans ifrån i landets offentliga finanser. Senaste halvåret har olika aktörer påstått alltifrån att flyktinginvandringen fullständigt ruinerar oss till att den är en vinstaffär. Båda påståendena är lika felaktiga, säger Joakim Ruist.
Medan flyktinginvandringen i Sverige för närvarande är ovanligt hög, är den är betydligt lägre i övriga Europa. Om övriga länder i Västeuropa hade haft lika hög flyktinginvandring per capita som Sverige de senaste tio åren hade regionens totala flyktinginvandring under perioden varit nästan 6 miljoner individider istället för cirka 740 000. Då hade dagens internationella flyktingpopulation i behov av skydd varit cirka 30 procent lägre än vad den nu är.
– Rädslan för de ekonomiska kostnaderna är ett av huvudskälen till att andra länder idag inte gör mer för att dela på flyktingmottagandet. Mina resultat visar att nettokostnaden för att hjälpa en avsevärd del av dem som behöver det förvisso skulle vara betydande, men samtidigt fullt möjlig att bära, säger Joakim Ruist.
FAKTA
Rapporten “Refugee immigration and public finances in Sweden” kan laddas ner här: http://hdl.handle.net/2077/38323
Kontaktinformation
Joakim Ruist, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, joakim.ruist@economics.gu.se , 031-786 2915 (kontor), 0703-96 77 31 (mobil)
Alla som skriver använder skiljetecken, och numera ingår också variation mellan stora och små bokstäver och normal, halvfet och kursiv stil i den grundläggande skriftkunnigheten. Ändå funderar de flesta sällan på vad denna variation är bra för, eller hur många olika funktioner skiljetecknen egentligen har. I doktorsavhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner, redovisar Alva Dahl, Uppsala universitet en kvalitativ undersökning av interpunktion, det vill säga skiljetecken och typografisk variation, i tre samtida svenska romaner: Monika Fagerholms DIVA (1998), Eva Adolfssons Förvandling (2005) och Fredrik Ekelunds Fadevår, tack för ljuset! (2010).
Interpunktionen anger i romanerna gränser och samband mellan skriftens strukturella enheter, till exempel ord, meningar och stycken. Därför är det med interpunktionens hjälp möjligt för oss att formulera varierande och komplexa konstruktioner i skrift. Dessutom hjälper interpunktionen skribenter och läsare att skilja mellan röster i skrift och att imitera tonfall och skriftbilder. I en roman växlar perspektivet ständigt. Romanfigurers olika röster varvas med citat ur olika slags texter och berättares skiftande tonfall visar hur de förhåller sig till sina egna yttranden. Denna komplexa mångstämmighet är möjlig att urskilja i skriften tack vare bland annat citattecken, talstreck, parenteser, styckebrytningar och kursiveringar.
– I alla tre romanerna är interpunktionen en integrerad del av gestaltning, stil och tematik, säger Alva Dahl.
Däremot går det inte att entydigt koppla de olika funktionerna till specifika skiljetecken. Tecknen kan användas på många olika sätt, och funktionen avgörs alltid i det konkreta textsammanhanget.
Resultaten har stor betydelse för framtida forskning, menar Alva Dahl.
– Interpunktionen har varit en blind fläck, men nu kan vi som analyserar texter inte längre bortse från den. Detta gäller inte bara skönlitteratur utan också vardagliga texter och facktexter.
– I förlängningen skulle också skolundervisningen om interpunktion kunna förbättras om vi som forskar och undervisar blev mer medvetna om skiljetecknens potential. De är inget tråkigt utanpåverk, utan ett oumbärligt redskap för kreativa skribenter.
FAKTA
Avhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner försvaras den 6 mars 2015. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.
Interpunktioner är exempelvis punkt, komma, semikolon, tankstreck, parentes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alva Dahl, Institutionen för nordiska språk, tel: 073-616 06 00, 018-471 34 04, e-post: alva.dahl@nordiska.uu.se
Partikelfysikens så kallade standardmodell beskriver framgångsrikt materiens minsta delar. Men modellen har sina begränsningar – den förklarar inte universums mörka materia. Chalmersforskaren Christoffer Petersson kan ha hittat en lösning. Hans teorier testas nu på partikelfysiklaboratoriet Cern.
Fysiker beskriver naturens minsta beståndsdelar – elementarpartiklar och krafter som verkar mellan dem – med hjälp av en uppsättning teorier som kallas standardmodellen. Modellen utvecklades på 1970-talet och har varit mycket framgångsrik, speciellt på att förutsäga existensen av oupptäckta partiklar.
Under de senaste årtiondena har partikelfysikerna upptäckt den ena efter den andra av standardmodellens förutsagda partiklar i sina partikelacceleratorer. Den sista i raden var Higgspartikeln som forskarna vid partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) på Cern kunde bekräfta existensen av år 2012. Därmed var standardmodellen fullbordad.
Problemet är att det finns flera saker som standardmodellen inte kan förklara, till exempel den mörka materia som utgör en stor del av universum. Därför arbetar många partikelfysiker på att ta fram nya, mer omfattande modeller.
En av dem är Christoffer Petersson, som forskar i teoretisk partikelfysik på Chalmers och Université Libre i Bryssel. Tillsammans med ett par forskarkollegor har han föreslagit en partikelmodell som bygger på så kallad supersymmetri.
Modellen innehåller fler elementarpartiklar än standardmodellen, bland annat mörk materia-partiklar. Dessutom ger modellen Higgspartikeln andra egenskaper än vad standardmodellen förutsäger. Enligt modellen kan Higgspartikeln nämligen sönderfalla till en ljuspartikel och mörk materia-partiklar. Fast egenskaperna är lite svåra att upptäcka – det krävs att man tittar efter dem specifikt för att ha chans att hitta dem.
Men Christoffer Petersson är lyckosam – hans modell har vunnit gehör på Cern. Nu håller två oberoende experimentstationer – Atlas respektive CMS – vid Large Hadron Collider på att leta efter just de egenskaperna hos Higgspartikeln som hans modell förutsäger. Finns egenskaperna där är det ett en tydlig indikation på att modellen stämmer.
– Det är som en dröm för en teoretiker i partikelfysik. Det är bara vid LHC som modellen går att testa. Att dessutom två oberoende experiment vill göra det är ännu roligare, säger Christoffer Petersson.
I de första studierna var datamängden dessvärre för liten för att varken kunna bekräfta eller förkasta Christoffer Peterssons modell.
– Men vi är redan i full gång med att utföra nya analyser där vi testar hans modell på andra sätt och med mer data. Vi gratulerar Christoffer Petersson till att ha gjort ett viktigt arbete, säger Zeynep Demiragli vid CMS-experimentet på Cern.
Efter att ha stått stilla för uppgradering ett tag kommer LHC att köra igång igen våren 2015. Med högre energier i acceleratorn kommer experimenten definitivt få ihop tillräckligt med data för att utvärdera Christoffer Peterssons modell ordentligt. Han väntar med spänning på resultatet.
– Om den skulle visa sig stämma skulle det förändra hela vår uppfattning om naturens fundamentala byggstenar. Om inte är det stort bara att de ville testa min modell på Cern, säger han.
FAKTALÄNKAR
Den vetenskapliga artikeln om den nya partikelmodellen av Christoffer Petersson m fl
Första studien av modellen från CMS-experimentet på Cern
Första studien av modellen från Atlas-experimentet på Cern
Om: Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers
Kontaktinformation
Christoffer Petersson, institutionen för fundamental fysik, Chalmers, christoffer.petersson@chalmers.se, tel: 031-7723231, mobil: 0704-133288
WoodenHaptics är en form av joystick som med hjälp av haptik i tre dimensioner kan användas för att känna på och modifiera virtuella objekt på en skärm. Innovationen, som ser ut som en robotarm, är i sig inte ny. Det nya är att du istället för att köpa en färdig lösning för 100 000 kronor kan få den 70 procent billigare.
– Allt som allt kostar WoodenHaptics 30 000 kronor inklusive elektronik, men jag jobbar på att pressa ner priset. Huvudpoängen är att man kan jobba direkt med tekniken utan att behöva en större förståelse för mekaniken, elektroniken och matematiken runt omkring, säger Jonas Forsslund, forskarstuderande inom ämnet människa-datorinteraktion vid KTH.
Han har själv en bakgrund inom mjukvaruutveckling och har tidigare varit tvungen att bråka med det faktum att tekniken mest av allt varit ”en svart låda” utan större chans till kreativt utforskande av möjligheter.
– Med WoodenHaptics skruvar du ihop allt och kan ägna dig åt att utforska hur den fungerar, och hur man kan förändra den. Man slipper att jobba ”från skratch”, säger Jonas Forsslund.
WoodenHaptics kan alltså användas i medicinska simulatorer. Ett exempel på tillämpning är att med hjälp av verktyget kunna undersöka en levertumörs position och form. Att formge och konstruera egna tillämpningar har tidigare varit få förunnat, det har i princip endast gjorts i väldigt specialiserade robotlabb.
– WoodenHaptics skulle kunna användas som ett intuitivt CAD-program där man skapar 3D-objekt med hjälp av handrörelser för att sedan skriva ut dem på en 3D-skrivare. eller till olika simuleringsmiljöer inom biologi för att exempelvis studera cellmembran närmare, säger Jonas Forsslund.
Han tillägger WoodenHaptics även skulle passa bra inom utbildning, till exempel för synskadade.
– I grundskolan skulle WoodenHaptics platsa. Synskadade kan exempelvis få en bättre förståelse för geometri genom att känna på räta och och trubbiga vinklar. Detta kan sedan vara ett diskussionsunderlag i undervisningen, berättar Jonas Forsslund.
Tekniken, som lyder under upphovsrättslicensen open source, skulle vidare även komma vara en viktig komponent inom robotkirurgi.
– Idag har man sällan tillgång till haptik då styr man en robotarm på distans. En kirurg använder sig ju vanligtvis av känsel när hon eller han utför en operation, säger Jonas Forsslund.
FAKTA
Jonas Forsslund presenterade precis WoodenHaptics på konferensen TEI på Stanford university och fick ta emot fina omdömen och positiv återkoppling. Arbetet har Jonas Forsslund gjort tillsammans med Michael Yip vid Stanford.
Här hittar du ritningar och övrigt information: woodenhaptics.org
Kontaktinformation
Jonas Forsslund, KTH på 076 – 014 44 64 eller jofo02@kth.se.
Flera studier har visat på en koppling mellan lärande och hälsa. Denna koppling bekräftas i en studie från Högskolan Väst och Linnéuniversitetet som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig på arbetsplatsen. 229 lärare vid 20 skolor i Västra Götaland fick svara på en enkät som innehöll vetenskapligt prövade frågor om hälsa, kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer. Det betyder att för att behålla sin hälsa, behöver lärare inte bara undervisa – de måste också lära och utveckla sig själva.
Ett optimalt tillstånd av lärande karaktäriseras av en känsla av “flow” eller flyt. Detta tillstånd har beskrivits av forskare som ett tillstånd där man fullständigt hänger sig åt en aktivitet på ett sätt som är maximalt effektivt, samtidigt som uppgiften upplevs som mycket stimulerande. I studien prövade forskarna även förhållandet mellan en känsla av flow och den upplevda hälsan hos lärarna och återigen kunde de se ett starkt samband mellan att ofta ”ha flyt” i sitt arbete och att uppleva god hälsa.
Enligt Yvonne Lagrosen som är docent i kvalitetsutveckling vid Högskolan Väst innebär en känsla av flow också att arbetsbelastningen upplevs som lägre:
– Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då upplevs arbetsbelastningen inte som så hög. Samtidigt får utmaningen inte vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och egen kontroll av arbetssituationen.
– Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi ständigt lära och utvecklas, både i vårt yrke och som människor. Om vi trivs på vårt arbete i så hög grad att vi blir totalt uppslukade av det, på samma sätt som i ett tillstånd av flow, då har vi de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt inflytande från vårt arbete. Så hitta ett jobb som du verkligen gillar och se till att du lär dig och utvecklas i det!
FAKTA
Studien har gjorts av Yvonne Lagrosen och hennes man Stefan Lagrosen, tidigare Högskolan Väst, nu professor i företagsekonomi på Linnéuniversitetet. Ursprunglig text: Stefan Lagrosen. Översättning: Karin Nobis
Kontaktinformation
Karin Nobis, forskningskommunikatör Högskolan Väst, karin.nobis@hv.se, 0520-22 30 74 0721-60 01 52
Viruset BRSV (Bovint respiratoriskt syncytialt virus) är en vanlig orsak till luftvägssjukdomar hos nötboskap i hela världen. Trots att viruset identifierades för mer än 40 år sedan saknas ännu vacciner som ger kalvar ett långvarigt skydd. Ett annat problem med de vaccin som finns på marknaden är att immunologiska diagnostiska tester inte kan skilja på smittade djur och djur som har vaccinerats.
BRSV drabbar nötboskap i alla åldrar, men allvarlig luftrörsinfektion och lunginflammation ses oftast hos unga kalvar. Om kalvarna får tillräckligt med råmjölk av god kvalitet kan de få ett tillfälligt skydd mot infektion. Den passiva immunitet som kalven får av antikroppar i råmjölken gör dock att vaccinering med konventionella vacciner under de första livsmånaderna inte sätter igång kalvens eget immunförsvar.
Krister Blodörn från SLU har arbetat med en ny generation av BRSV-vacciner, som inte består av hela virus. I sin doktorsavhandling beskriver han fyra nya vaccinkandidater med olika verkningssätt, varav tre gav kalvar med passiv immunitet ett gott eller mycket gott skydd mot infektion.
Ett av dessa vacciner består av ett levande virus, som modifierats så att ett virusprotein saknas, för att ge immunitet utan sjukdom eller spridning av virus vid vaccinering. De andra vaccinerna innehåller substanser som stimulerar immunförsvaret samt några virusproteiner som är viktiga för ett effektivt immunsvar. Samtidigt saknas andra virusprotein som därmed kan ligga till grund för en immunologisk diagnostik som identifierar djur med ”riktig” smitta. I avhandlingen beskriver Krister Blodörn också hur dessa vaccinkandidater verkar, genom delvis olika mekanismer.
– Nästa steg är att utforska hur långvarigt skydd dessa nya vacciner ger, samt om effekten kan förbättras ytterligare, exempelvis genom kombinerad vaccination, säger Krister Blodörn. Dessutom måste vi kontrollera att infekterade djur, som är smittsamma eller har varit smittsamma, verkligen kan urskiljas bland djur som har skyddats av dessa vacciner. Då kan vi följa upp vaccinernas effekt och säkerhet på ett helt nytt sätt.
Vaccinforskningen leder till nya kunskaper om hur BRSV och immunförsvaret hos kalvar fungerar. Denna kunskap är intressant även för humanmedicinen, då det finns ett liknande RS-virus som är en betydande orsak till luftrörskatarr och lunginflammation hos små barn.
FAKTA
Projektet har varit ett samarbete mellan SLU, franska INRA och brittiska Pirbright Institute.
Veterinär Krister Blodörn, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin doktorsavhandling Development and evaluation of new generation vaccines against bovine respiratory syncytial virus vid SLU i Uppsala. Tid: Torsdagen den 26 februari 2015, kl 09:15. Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Gilles Meyer, National Veterinary School of Toulouse, Frankrike
Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11756/
Information om sjukdomen hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Notkreatur/Endemiska-sjukdomar/Luftvagsinfektioner-hos-kalvar-och-ungdjur/RS-virus-hos-kalv/
Kontaktinformation
Krister Blodörn, 018-67 46 28, krister.blodorn@slu.se
I syfte att förstå vad som är angeläget för lärare och elever i skolans inre arbete har Gabriella Höstfält undersökt utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner i årskurserna 7-9 i två skolor. Detta material har hon satt i relation till hur läroplanen är utformad och hur lärare och elever arbetar med innehållet i dem.
– Det framkom tydligt att lärare och elever arbetar gemensamt för att forma en elev som hela tiden förbättrar sig själv. Detta oavsett om eleven redan har det högsta betyget eller inte. Betecknande för den individualisering som framträder i utvecklingssamtalen är att det inte finns någon övre gräns för elevens utveckling, konstaterar Gabriella Höstfält, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.
Låsning till betygsstegen
Läroplanens resultatinriktning medför också att skolor har möjlighet att använda utvecklingssamtalen för att vägleda eleverna i en utvecklingsprocess som riskerar att låsa dem vid betygsstegen, menar Gabriella Höstfält.
– Lärare och elever talar om att komma överens om en utveckling och att själva skolarbetet ska leda till fördjupad förståelse. Förutsättningen är dock att eleven visar sina förmågor. Om eleven inte har den förmåga som krävs för ett visst betyg, eller om den inte synliggörs, kan risken bli att eleven fortsätter att arbeta på en viss nivå och fastnar där. Ansvaret och initiativet är elevens och eleven förväntas hela tiden aktivt utveckla sig mot en ökad självständighet i arbetet.
Pratar ”läroplanska”
Läroplanens fokus på resultat och på att utveckla förmågor hos varje elev har bidragit till att lärare och elever utvecklat ett gemensamt professionellt språk som de använder vid utvecklingssamtalen.
– Jag kallar det för att lärare och elev pratar ”läroplanska” när de formulerar mål och strategier med hjälp av den terminologi som finns i kurs- och läroplaner. Terminologin gör att utomstående, som till exempel föräldrar, inte självklart kan förstå och följa de resonemang som förs. Språket ger situationen en seriös prägel som vid exempelvis en anställningsintervju där den arbetssökande ska marknadsföra sig själv, säger Gabriella Höstfält.
Koppling till arbetsmarknaden
Den inriktning som läroplanen har mot ständigt förbättrade resultat uppvisar även andra likheter med arbetslivet, som den förhärskande synen på flexibilitet, kompetensutveckling och individualisering, menar hon.
– Alla kan inte få samma resultat, men här konstruerar vi ett system där alla elever hela tiden ska vara beredda på att förbättra sina resultat. Alla kan inte bli bäst, men vi skapar ett system som gör gällande att det är möjligt. Vad gör detta med elever och med lärarprofessionen?
FAKTA
Gabriella Höstfält disputerade den 20 februari med avhandlingen ”Resultatinriktad individualisering i skolans inre arbete”.
Läs avhandlingen här.
Kontaktinformation
Gabriella Höstfält: 070-680 77 48, gabriella.hostfalt@specped.su.se
