Att byta blodtryckssänkande läkemedel kan bli en stor vinst för vissa, enligt en ny studie.
– Effekten kan bli dubbelt så stor med ett medicinbyte jämfört med att öka på och fördubbla dosen av den medicin som patienten har, säger hjärtläkaren och forskaren Johan Sundström.
De allra flesta svenskar får högt blodtryck förr eller senare. Fler än två miljoner svenskar har högt blodtryck.
Inte alla tar medicinerna som tänkt
Endast en femtedel av svenskarna med högt blodtryck har fått blodtrycket under kontroll med läkemedelsbehandling. Vissa studier antyder att endast hälften tar sina blodtrycksmediciner som det är tänkt.
Kan det bero på att läkemedlens effektivitet och biverkningar skiljer sig åt mellan olika människor? Det har forskare funderat på. Eftersom det finns många olika sorters blodtrycksläkemedel finns i så fall en överhängande risk att patienter inte får det optimala läkemedlet på första försöket – med dålig blodtryckssänkning och onödiga biverkningar som följd.
Högt blodtryck är mycket vanligt.
I en studie vid Uppsala universitet studerades om det finns ett optimalt blodtrycksläkemedel för varje person, och därmed en potential för skräddarsydd och optimal blodtrycksbehandling.
Kraftiga variationer
280 patienter deltog i studien. I tur och ordning fick alla prova fyra olika blodtrycksläkemedel. Det skedde vid flera tillfällen under sammanlagt ett år.
Forskarna såg att behandlingseffekten kraftigt varierade mellan olika individer. Det var tydligt att vissa fick ett lägre blodtryck av ett läkemedel jämfört med ett annat.
Rejält ökad effekt
– Effekten kan bli dubbelt så stor med ett medicinbyte jämfört med att öka på och fördubbla dosen av den medicin som patienten har, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
– Den här effekten är så stor att den är kliniskt relevant.
Utmanar nuvarande råd
Resultaten i studien utmanar den strategi som rekommenderas i aktuella behandlingsriktlinjer. Där rekommenderas fyra läkemedelsgrupper lika varmt för alla med högt blodtryck.
– Om man individanpassar medicineringen för varje patient kan man få bättre effekt än om man gör ett slumpvis val av läkemedel bland dessa fyra läkemedelsgrupper. Vår studie visar att med rätt blodtrycksläkemedel kan patienten få lägre blodtryck och därmed förmodligen snabbare ett bättre skydd mot framtida hjärt-kärlsjukdomar, säger Johan Sundström.
Johan Sundström, professor i epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet johan.sundstrom@uu.se
Stora investeringar kommer att krävas i elnäten för att klara av att kyla oss från värmeböljor och värma oss från köldknäppar. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie.
Studien ger bland annat svar på frågor om hur stor effekten av extrema väderhändelser blir i framtiden när hänsyn tas till takten i urbaniseringen och flera olika klimatscenarier.
– Om man inte tar hänsyn till extrema klimathändelser och fortsatt urbanisering kommer elförsörjningens tillförlitlighet att minska med upp till 30 procent. Det kommer att krävas en extra kostnad på 20-60 procent under energiomställningen för att garantera att städerna klarar olika typer av klimat, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Modell för simulering
I studien presenteras en plattform som kopplar ihop klimat-, byggnads- och energisystemmodeller för att kunna simulera och utvärdera städers energiomställning.
Syftet är att säkerställa att städer klarar av framtida klimatförändringar samtidigt som en urban förtätning sker.
Forskarna har tittat närmare på extrema väderhändelser, som till exempel värmeböljor och köldknäppar, genom att göra simuleringar av mikroklimatet i städerna.
– Det ramverk som vi har utvecklat kopplar framtida klimatmodeller till byggnader och energisystem på stadsnivå, med hänsyn till mikroklimatet i städerna. För första gången tar vi itu med flera utmaningar i fråga om framtida klimatosäkerheter och extrema vädersituationer, med särskilt fokus på så kallade ” HILP events ” – risker med hög inverkan och låg sannolikhet, säger Vahid Nik.
Översvämningar är inte alltid förutsägbara men kan få allvarliga konsekvenser.
Risker som inte kan förutses
High Impact Low Probability , HILP, är risker med hög inverkan och låg sannolikhet.
Det kan vara händelser som inte lätt kan förutses. De uppstår oväntat och har omedelbara effekter och betydande konsekvenser. Det kan till exempel vara enstaka kriser och stora katastrofer, till exempel en kärnkraftsolycka eller covid-19-pandemin. Det kan också vara mindre uppmärksammade, långvariga händelser med lika allvarliga konsekvenser, till exempel översvämningar, torka och cykloner.
Urbana värmeöar uppstår
Resultaten visar att ett fenomen som kallas urbana värmeöar uppstår i städernas täta bebyggelse. Det här gör städerna mer sårbara för effekterna av extrema klimathändelser, särskilt i södra Europa.
– Till exempel ökar temperaturen i utomhusluften med 17 procent medan vindhastigheten minskar med 61 procent. Urban förtätning, som är en rekommenderad stadsutvecklingsstrategi för att uppfylla FN:s energi- och klimatmål, kan göra elnätet mer sårbart. Detta måste räknas in när man utformar urbana energisystem, säger Kavan Javanroodi, forskare i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Kraftig ökad efterfrågan på kylning i städerna
Resultaten visar också att topparna i energisystemen ökar mer än man tidigare har trott när extrema mikroklimatförhållanden räknas in, till exempel en ökad efterfrågan på kylning med 68 procent i Stockholm och 43 procent i Madrid under årets varmaste dag.
Detta kan leda till felaktiga uppskattningar av energibehovet i städerna. Det kan i sin tur leda till att energisystemen i städer inte klarar av att leverera tillräckligt.
– Det finns en markant avvikelse mellan de värme- och kylbehov som dagens stadsklimatmodeller visar, jämfört med hur det ser ut med våra beräkningar när stadsmorfologin – hur staden är utformad – är mer komplex. Om vi till exempel inte tar hänsyn till stadsklimatet i Madrid kan vi underskatta kylbehovet med cirka 28 procent, säger Kavan Javanroodi.
Ökat intresse för extrema väderhändelser
Allt fler länder har fått upp intresset för extrema väderhändelser, energifrågor och hur detta påverkar människors hälsa. Samtidigt saknas metoder för att beräkna effekterna av klimatförändringarna och planera för en anpassning till dessa, särskilt när det gäller extrema väderhändelser och klimatvariationer som varierar beroende på tid och rum, menar forskarna.
– Vårt arbete kan bidra till att göra samhällen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. Framtida forskning bör syfta till att utforska samspelet mellan stadstäthet och klimatförändringar i energiprognoser. Dessutom bör vi utveckla mer innovativa metoder för att öka energiflexibiliteten och klimatmotståndskraften i städerna, vilket är ett stort forskningsfokus för vår grupp just nu, säger Vahid Nik.
Traumatiska upplevelser under barndomen har länge misstänkts öka risken att människor utvecklar drog- eller alkoholberoende senare i livet.
Forskare vid Linköpings universitet har tidigare visat att även när man tar hänsyn till genetik är risken att utveckla ett beroende tre gånger högre om man har upplevt ett barndomstrauma, jämfört med om man inte har det.
Cannabisliknande ämnen i hjärnan
En intressant spelare i sammanhanget är en grupp cannabisliknande substanser i hjärnan, så kallade endocannabinoider. Det endocannabinoida systemet har en viktig roll i att reglera hur vi reagerar på stress och obehag.
Ett relativt nytt spår inom forskningen är att sådana kroppsegna system kanske kan fungera som ett slags stressbuffert.
Fyra grupper av unga vuxna deltog i studien.
I studien deltog runt 100 unga vuxna fördelade i fyra jämnstora grupper:
Personer som hade exponerats för tidigt livstrauma och utvecklat ett substansberoende, personer som hade exponerats men inte utvecklat beroende, personer som inte exponerats men utvecklat ett beroende och personer som inte exponerats och inte heller hade ett beroende.
Reaktioner testades
Forskarna mätte nivåerna av endocannabinoider i deltagarnas blod och gjorde flera experiment där stressreaktioner testades.
Deltagarnas hjärnor scannades också med magnetresonanstomografi, också kallat magnetkamera, medan deras reaktioner testades.
En grupp stack ut
En av grupperna stack ut jämfört med de andra tre, nämligen den grupp som hade upplevt barndomstrauma men inte utvecklat en beroendesjukdom.
Forskarna benämner denna grupp ”motståndskraftig”. Gruppen hade både en förhöjd funktion i det endocannabinoida systemet och annorlunda hjärnaktivitet jämfört med de andra grupperna. Förvånande nog skilde sig den motståndskraftiga gruppen särskilt från kontrollgruppen, som varken exponerats för trauma eller hade ett beroende.
Aktiviteten högre i tre hjärnområden
Den motståndskraftiga gruppen visade högre aktivitet i tre hjärnområden när deltagarna ställdes inför känslomässiga sociala stimuli.
Två av områdena ingår i ett nätverk i hjärnan som riktar uppmärksamheten och kognitiva förmågor mot det som är viktigt just i stunden och ändrar personens beteende efter situationen.
Det tredje hjärnområdet ligger i pannloben och är kopplat till reglering av känslor. Detta område kommunicerar mycket med andra områden i hjärnan som bearbetar känslor. Jämfört med andra djur har människan en välutvecklad pannlob som kontrollerar impulser och känslor, exempelvis genom att dämpa rädsloimpulser i situationer när rädslan inte är relevant.
De som inte hade utvecklat beroende efter barndomstrauma verkade processa känslorelaterade sociala signaler bättre, även jämfört med friska kontrollpersoner.
Mer ändamålsenligt sätt
– Den ökade aktiviteten i vissa hjärnområden i den motståndskraftiga gruppen, som inte hade utvecklat ett beroende trots barndomstrauma, kan vara kopplat till ett mer ändamålsenligt sätt att reagera på känslomässig social information, säger Irene Perini som är forskare vid CSAN, Centrum för social och affektiv neurovetenskap, vid Linköpings universitet.
– Vi ser också att de även i vila har en ökad kommunikation mellan framloberna och andra delar av hjärnan, vilket kan tyda på att denna grupp har en bättre emotionell reglering.
Upptäckten väcker frågan om den motståndskraftiga gruppen hade en hög funktion i det endocannabinoida systemet redan från början, eller om de kunde stärka systemet som svar på stress och på så sätt undgå långsiktiga konsekvenser av traumatiska barndomsupplevelser. Det går emellertid inte avgöra utifrån den aktuella studien.
Markus Heilig, professor och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, Linköpings universitet samt överläkare vid psykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping markus.heilig@liu.se
Epoxiplaster har länge använts inom byggindustrin och på senare tid även allt mer vid tillverkning av vindkraftverk.
Plasten tillverkas från bisfenol-A som är petroleumbaserat. Risken för att utveckla kontaktallergi är stor vid hantering av epoxiplast. Ibland räcker inte skyddskläder.
Innehåller hormonstörande ämne
Epoxiplaster skapas genom att man låter två ämnen reagera med varandra. Det ena ämnet, som kallas DGEBA (Di-GlycidylEter av Bisfenol-A) är reaktivt och bidrar till att skapa hållbara, härdade, plaster.
Men även efter härdningen av epoxiplasten finns rester kvar både av det allergena DGEBA och av det hormonstörande bisfenol-A, vilket innebär hälsorisker.
Tre mål med ny plast
Nu har forskare vid Göteborgs universitet tagit fram en ny plast som skulle kunna fungera som ett mindre hälsofarligt alternativ. Forskningen hade från början tre mål, säger Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi.
– Plasten skulle minska kontaktallergi, vara baserad på ett lättillgängligt och förnyelsebart utgångsmaterial och inte baseras på bisfenol-A som är känt för att vara hormonstörande.
Görs av socker
Den nya epoxiplasten baseras på isosorbid, ett ämne som framställs av glukos, alltså vanligt socker. Den största vinsten är arbetsmiljön för dem som ska hantera plasten, säger Kristina Luthman.
– Om plasten blir mindre allergiframkallande har det stor praktisk betydelse. Då kan det räcka med att bära skyddskläder, vilket det inte alltid gör idag.
En annan fördel med det nya materialet är att det skapas av ett förnyelsebart material, inte fossil olja som är fallet med dagens epoxiplaster.
Hårdare kemikalieregler kan ge öppning
Nästa steg blir att testa den framtagna plasten och se om den har rätt egenskaper för att kunna användas som ersättning till dagens epoxiplaster i industrin.
Eftersom plasten görs av socker blir materialet billigt.
– Användbarheten och kostnadseffektiviteten får bli frågor för plastindustrin att titta på. Ett hinder är att bisfenol-A är billigt och användbart för att skapa plaster med olika egenskaper. Därför kan det vara svårt att övertyga industrin om ett skifte. Men om bisfenolanvändandet regleras hårdare inom EU kommer saken i ett annat läge, säger Kristina Luthman.
Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi, Göteborgs universitet kristina.luthman@gu.se
I den första studien fick närmare 300 människor skriva ned och skatta allvaret i en självupplevd sexuell, fysisk eller psykisk våldshändelse. Offer, förövare och ögonvittnen deltog. Deras berättelser om våld skattades sedan av cirka 500 personer.
Forskarna jämförde hur våld uppfattas när man själv varit med om det – och hur det uppfattas när man endast fått det återberättat för sig.
Olika syn på allvaret i våldet
Forskarna drar slutsatsen att kön, typ av våld och återberättarens roll i händelsen spelade stor roll för hur våldet uppfattades av andra.
Våld mot kvinnor uppfattades som värre än våld mot män, enligt forskarna. Män uppfattade våld mot både män och kvinnor värre än vad kvinnorna gjorde.
Fysiskt och sexuellt våld uppfattades som värre än psykiskt våld. När våldet kommunicerades av offer eller av ögonvittnen uppfattades det som allvarligare än när förövaren berättade om det.
– Hur korrekt och samstämmigt allvaret i en återberättad våldshändelse uppfattas beror alltså på vem som återberättar och vilken typ av våld det handlar om, säger Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet.
Fler skillnader
Forskarna studerade också på samstämmigheten mellan upplevt våld och kommunicerat våld. Här kommunicerade offren händelser mer korrekt än ögonvittnena och förövarna.
Skattningen av allvaret beträffande sexuellt våld var mer samstämmigt mellan de båda grupperna än när det gällde fysiskt och psykiskt våld.
AI kan bedöma bättre
I den andra studien lät forskarna artificiell intelligens, AI, bedöma våldet. Det ledde till en mer korrekt bedömning av allvaret i våldshandlingarna, enligt forskarna.
Detta gällde för både psykiskt och fysiskt våld. Människor gjorde dessutom systematiska fel när de skulle avgöra om våldet var fysiskt eller psykiskt. Det felet gjordes inte vid AI-bedömning.
Detta är artificiell intelligens, AI
Artificiell intelligens, AI, eller maskinintelligens är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens. Det handlar främst om kognitiva funktioner, som förmågan att lära sig utifrån tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorprogram med intelligent beteende.
Även om studier av detta slag behöver upprepas och utvidgas innan resultat kan tillämpas i verkligheten kan sådana här resultat i framtiden bidra till ökad rättssäkerhet vid bedömningar av förövares våld, menar Sverker Sikström. Offer för våld skulle också kunna få större förståelse för sina upplevelser. Resultaten skulle även kunna påverka bedömningar om vilken typ av våld som får genomslag i medier.
– AI, som bygger på språkteknologi och maskininlärning, har gjort stora framsteg under de senaste åren, säger Sverker Sikström.
Det är problematiskt, menar han, att allvaret i en våldshändelse många gånger är svårt att bedöma.
– Studierna visar att vi behöver modifiera våra bedömningar beroende på om det är män eller kvinnor som bedömer eller upplever våldet, om våldet är fysiskt, sexuellt eller psykiskt, samt om det kommuniceras av offer, förövare eller vittne.
När Vasa förliste på sin jungfrufärd år 1628 dog ett trettiotal personer. Vilka de var går inte att veta, bara en av dem finns namngiven i historiska källor.
När skeppet bärgades på 1960-talet gjordes en omfattande arkeologisk utgrävning där även mänskliga kvarlevor ombord på skeppet undersöktes. Forskarna har kallat en av kvarlevorna för G.
– Genom osteologiska undersökningar har vi kunnat ta reda på en hel del, till exempel deras ålder och hur långa de var. Osteologerna anade att G kunde vara en kvinna, på grund av hur höftbenet ser ut. Med hjälp av dna-analyser går det att ta reda på mycket mer om de här individerna, säger Fred Hocker som är forskningsledare på Vasamuseet.
Samarbete med Uppsalaforskare
Vasamuseet har sedan 2004 ett samarbete med institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som undersökt alla skelett på Vasa för att ta reda på så mycket det går om de olika individerna.
Till att börja med gick arbetet ut på att identifiera om vissa ben var från en särskild individ.
– För oss är det både intressant och utmanande att forska på skeletten från Vasa. Det är mycket svårt att utvinna dna ur ben som legat 333 år på sjöbotten, men inte omöjligt, berättar Marie Allen som är professor i forensisk genetik på Uppsala universitet och fortsätter:
– Redan för några år sedan hade vi indikationer på att skelett G inte var en man utan en kvinna. Enkelt uttryckt hittade vi inga Y-kromosomer i G:s arvsmassa. Men helt säkra kunde vi inte vara och vi ville få resultaten bekräftade.
Forskare tar prover från ett skelett på Vasamuseet. Bild: Anna Maria Forssberg/ Vasamuseet/SMTM
Resultaten har nu bekräftats tack vare ett samarbete med forskare vid amerikanska försvarsdepartementets laboratorium, AFMES-AFDIL, som är specialiserade på dna-profilering för identifiering av militärer.
– Vi tog nya prover ur de ben där vi hade frågetecken. AFMES-AFDIL har nu analyserat proverna och vi har fått bekräftat att individen G var en kvinna med hjälp av det nya testet, säger Marie Allen.
Kunskaper kan användas i brottsutredningar
Analyserna av skeletten från Vasa är ett sätt för forskarna att utveckla de forensiska metoderna. Kunskaper kan sedan användas för att analysera dna i brottsutredningar eller för att identifiera stupade soldater.
För Vasamuseet blir resultaten av dna-analyserna viktiga pusselbitar i forskningen kring människorna på skeppet Vasa.
– Vi vill komma de här människorna så nära vi bara kan. Sedan tidigare vet vi att det fanns kvinnor med ombord när Vasa förliste och nu har vi fått ytterligare en bekräftelse på det. För mig som just nu forskar på båtsmanshustrur är det här extra spännande, de glöms ofta bort trots att de spelade en viktig roll för flottan, säger Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare på Vasamuseet.
Prover ska ge fler svar om egenskaper
Inom kort väntas fler resultat av de nya provtagningarna. Forskarna kommer att kunna säga något om hur personerna som omkom på Vasa såg ut, vad de hade för hårfärg och ögonfärg och varifrån de kom.
– Idag kan vi få ut mycket mer information från historiska dna-prover än vad vi kunnat tidigare och metoderna förfinas hela tiden. Vi kan till exempel säga om personerna hade anlag för olika sjukdomar och i så fall vilka, eller detaljer som om de hade fräknar och vått eller torrt öronvax, säger Marie Allen.
Vasamuseets forskare arbetar just nu både med att studera skeletten ytterligare och att undersöka deras tillhörigheter. Så småningom kommer resultaten att presenteras i en utställning på museet samt en bok om de personer som dog ombord på Vasa.
Diabetes typ 1 innebär att de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln slås ut. Insulin måste därför injiceras varje dag under resten av livet.
Om behandlingen är otillräcklig försämras ämnesomsättningen i kroppen. I förlängningen kan detta leda till synskada, njursvikt eller andra komplikationer.
I många utvecklingsländer råder dock brist på insulin och priset är ofta mycket högt. I ett globalt perspektiv har miljontals människor avlidit i förtid på grund av ojämlik tillgång till diabetesvård.
Kylskåp saknas i många länder
Insulin är temperaturkänsligt och bör långtidsförvaras kallt, vid 2-8 grader, men i många utvecklingsländer saknar familjer tillgång till kylskåp. I rumstemperatur anses insulin vanligen klara sig i omkring fyra veckor, och rekommenderas därefter att slängas.
Men nu kan en internationell studie visa att det sannolikt går att förvara insulin i rumstemperatur – och under betydligt längre tid – än tillverkarna hittills räknat med.
Läkemedlet förvarades i lerkrukor
Ett forskarlag vid Göteborgs universitet har bidragit med analyser av sex typer av insulin. Läkemedlet förvarades av sex olika familjer i Nagpur i Indien, under en period på mellan en och fyra månader sommartid.
Insulinet förvarades dels i en låda i det svalaste rummet i hemmet, dels i lerkrukor som konstruerats som enklare kylsystem där avdunstning av vatten håller innehållet svalt.
Håller troligen fyra gånger så länge
Analyserna har gjorts med NMR-spektroskopi, som är en metod för att bedöma insulinets koncentration och kvalitet.
– Den här studien visar att insulin sannolikt har en betydligt längre hållbarhet i rumstemperatur, uppemot fyra gånger så länge som man hittills trott. Studien visar också att den enkla lösningen med kylande lerkrukor kan hjälpa när det är som varmast, säger Gun Forsander, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Betydelse för tillgången till insulin
Om forskarnas resultat kan bekräftas i större studier kan det driva på en förändring av kravet att insulin, som förvarats utanför kylskåp, ska kasseras efter en månad.
– Perioden då insulin fortfarande kan användas kan i så fall potentiellt förlängas till tre månader, eller kanske till och med fyra månader. Det skulle få stor betydelse för tillgången till insulin för resurssvaga familjer, säger forskningsledaren Graham D Ogle vid University of Sydney.
Gun Forsander, forskare inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, gun.forsander@pediat.gu.se
Pengar i Sverige fram till 1660-talet bestod i princip uteslutande av metaller som silver, guld och koppar. Då fanns en marknad för metallerna som styrde pengarnas värde. Tillgången kunde variera.
− När Europa översvämmades av silver från Amerika på 1500- och 1600-talet steg priserna när silvrets köpkraft sjönk i värde. Och även om konsekvenserna inte blev så allvarliga är det ett tidigt exempel på inflation som även påverkade Sverige, säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
Krig eldar på inflation
Krig och konflikter har ofta spelat roll för inflationen, konstaterar Staffan Granér.
− Det blir en boom i viss typ av tillverkning, efterfrågan ökar och priserna drivs upp.
Ett historiskt exempel är från den svenska frihetstiden på 1700-talet. Sveriges två första riksdagspartier, kända som ”hattar” och ”mössor”, konkurrerade om makten.
När hattarna röstades fram 1738 behövdes pengar för att förverkliga en expansiv politik som innebar krig mot Ryssland och Preussen. Riksens Ständers Bank, som så småningom blev Sveriges riksbank, började trycka upp sedlar i alldeles för stor omfattning. Inflationen blev ett faktum.
Sveriges belägring av Peenemünde skans, Preussen, 1757. Källa: Wikimedia commons*.
Hög inflation och spekulation
Inflationstakten under hattarnas år vid makten nådde som högst en bit över 30 procent, säger Staffan Granér.
− Många spekulerade, det fanns gott om pengar att låna, och nya verksamheter som järnbruk startade. När pengarna sjönk i värde kunde de sedan betala tillbaka sina urholkade lån. Något som drev på inflationen ännu mer.
1766 tog mössorna makten och införde en stram penningpolitik som medförde en kraftig deflation, alltså motsatsen till inflation.
Inflationen hölls nere
Efter ungefär 100 år med några mindre inflationstoppar anslöt sig Sverige 1873 till den internationellt styrda guldmyntfoten. Det innebar att en viss mängd guld hade ett fast pris i den egna valutan, kronan.
Syftet med arrangemanget var främst att stabilisera växelkursfluktuationer mellan olika valutor men det tvingade också fram en stram penningutgivning som höll inflationen låg.
Första världskriget gav skenande priser
1914 förändrades världsläget. Första världskriget bröt ut och snart befann sig Sverige i den högsta inflation som landet upplevt.
Sverige lämnade tillsammans med de flesta andra länder guldmyntfoten eftersom det inte var möjligt att upprätthålla bindningen av guldet med ökade försvarsutgifter.
Nu fanns mer pengar i förhållande till produktionen och kostnaderna skenade. Priset på importerade livsmedel och andra varor steg kraftigt samtidigt som produktionen i landet var begränsad.
Sverige försökte ransonera
I perioder kunde inflationen ligga över 30 procent, med mycket höga toppar.
− Försök gjordes med prisregleringar och ransonering av livsmedel och andra nödvändighetsvaror, men resultatet blev ändå ofta tomma hyllor i butikerna. De som hade kontakter och pengar kom över varor på den svarta marknaden, säger Staffan Granér.
Ransoneringskuponger, vid tiden runt första världskriget. Källa: Riksarkivet, via Wikimedia commons**.
Fortsatta utmaningar under andra världskriget
Andra världskriget innebar en liknande situation. Inflationen blev dock inte alls lika hög. Sverige hade under 1930-talet blivit mer självförsörjande och lyckades hålla uppe produktionen hyfsat väl. Det hindrade emellertid inte att inflationen ibland steg till mellan 10 och 15 procent.
− Det försökte staten hantera genom ett omfattande system av ransoneringar där man fördelade den lilla produktion som fanns. Svarta börshandeln var inte lika omfattande som under första världskriget och man lyckades hålla nere priserna, säger Staffan Granér.
Koreakriget − ny vända
Priserna stabiliserades under tiden efter 1945, men när Koreakriget bröt ut 1950 var det dags igen.
När priserna på Sveriges import steg ökade kostnadsnivån generellt i ekonomin. Det skapades en spiral av förväntningar som drev upp löner och lönekostnader. Inflationen var åter ett faktum. Effekten förstärktes ytterligare när krigsransoneringarna slopades 1951.
Rekordår med sakta ökande inflation
Efter Koreakriget började rekordåren i västerländsk ekonomisk utveckling. Tillväxttakten var hög. Det fördes en puritansk ekonomisk politik där staten prioriterade bekämpningen av arbetslöshet.
Människor vande sig vid att leva med en viss, sakta ökande, inflation.
Oljepriserna rusade på 1970-talet
1973 tog det stopp. De oljeexporterande ländernas organisation OPEC införde ett oljeembargo och oljepriserna rusade i höjden. Svensk industri drabbades. Produktionen sjönk inom bland annat varv, stålverk och pappersbruk.
− Staten tog över stålindustrin och varven, drev dem i egen regi och producerade med förlust. Det höll nere arbetslösheten, men produktionen sjönk snabbare än konsumtionen och det blev en stigande inflation, säger Staffan Granér.
Varven återhämtade sig aldrig. Men elektronikindustrin gjorde sitt intåg. I takt med framväxten av en IT-marknad, tillsammans med en växande bilindustri, sjönk inflationen.
90-talskrisen gav nytt bränsle åt inflationen
I början av 1990-talet kom nästa kris. En expansiv inhemsk politik för att höja Sveriges konkurrenskraft resulterade i det blev fritt fram att låna och att pengarna fick flyta fritt över Sveriges gränser.
Priserna steg snabbt och regeringen devalverade kronan flera gånger. Svensk ekonomi befann sig åter i ett läge med hög inflation.
− Krisen ledde till en politik där vi, liksom nästan alla andra industrialiserade marknadsekonomier, fick en självständig riksbank med ett uttalat mål att bedriva en penningpolitik som ska hålla inflationen kring två procent, säger Staffan Granér.
− Med andra ord måste inflationsmålet vara överordnat alla andra mål, som arbetslöshetsbekämpning.
Kievregionen, Ukraina, 2022.
Krig och konflikt ger hög inflation igen
Med några undantagsfall − terrorattacken den 11 september 2001 och den så kallade Lehman-kraschen 2008 – nåddes inflationsmålet under 2000-talet. Fram till nu.
− Det är inte är så förvånande att den utlösande faktorn för hög inflation den här gången kan kopplas till att det pågår ett krig i Ukraina, att gasen i kranarna stryps och att energipriserna stiger.
Det som händer nu går att känna igen historiskt, säger Staffan Granér.
− Riktigt hög inflation har ofta samspelalat med krig och konflikter. Men det betyder inte att den ekonomiska politiken inte spelar någon roll.
Den ullhåriga mammuten är en utdöd art av elefanter som levde under den senare delen av tidsepoken pleistocen*. Mammuten var anpassad för att leva i ett kallt klimat och hade en tjock ullig päls. De hade också små öron och omfattande fettdepåer.
I en ny studie har forskare vid Centrum för paleogenetik analyserat arvsmassan från 23 ullhåriga mammutar. En av mammutarna är 700 000 år gammal och ett av de äldsta kända exemplaren.
* Pleistocen är en geologisk epok som började för drygt två miljoner år sedan och varade till ungefär 11 700 år sedan. Under den långa perioden inträffade flera omfattande istider på norra halvklotet.
Mammutarna levde under den senare delen av pleistocen, från cirka 700 000 år sedan och fram till att arten dog ut för 4 000 år sedan.
Källa:Wikipedia och Stockholms universitet
Ledtrådar till mammutens utveckling
Resultaten från studien ger nya kunskaper om den evolutionära processen. Det är ett viktigt steg för att kartlägga de genetiska förändringar som ligger bakom den ullhåriga mammutens unika utseende och fysiologi.
– Genom att kombinera de senaste teknikerna inom paleogenetiken med storskalig sekvensering så har vi lyckats kartlägga mycket mer dna än vad någon tidigare gjort för ett utdött istida djur, säger forskaren Marianne Dehasque vid Centrum för paleogenetik.
De första ullhåriga mammutarna hade flera unika genvarianter som bland annat kopplas till deras ulliga päls. Bild: Love Dahlén
Forskarnas analyser har gjort det möjligt att identifiera mutationer som är unika för mammuten. De har också fått en bild av när dessa mutationer uppstod.
– Resultaten visar att redan de allra första ullhåriga mammutarna hade flera unika genvarianter kopplade till hårtillväxt, fettlagring och immunsystemets funktion, säger Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik.
Egenskaper fortsatte att utvecklas
Forskarna upptäckte också att vissa av den ullhåriga mammutens klassiska egenskaper, till exempel den ulliga pälsen, fortsatte att utvecklas under de senaste 700 000 åren. Men detta skedde genom mutationer i andra gener.
Forskarna fann också en mutation hos mammutarna som ledde till att de fick mindre öron. Denna mutation har skett under de senaste 700 000 åren.
– Denna typ av analys är unik och ger en viktig inblick i hur det naturliga urvalet fungerar, säger forskaren David Diez-del-Molino.
Mammutarnas betar var rejäla. Foto: Love Dahlén.
Ökar förståelsen för arters anpassning
Enligt Tom van der Valk som lett forskningen tillsammans med Love Dalén är resultaten betydelsefulla för förståelsen av hur utdöda organismer varit anpassade till sin miljö.
– Genom att undersöka förhistoriska arvsmassor kan vi lära oss mer om generna bakom olika anpassningar, vilket i sin tur kan hjälpa oss att förstå de evolutionära processer som formade världen vi lever i idag, säger Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
Centrum för paleogenetik är en gemensam satsning mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Love Dalén, professor vid Stockholms universitet och Centrum för paleogenetik, love.dalen@zoologi.su.se
Tom van der Valk, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Centrum för paleogenetik, tom.vandervalk@nrm.se
Alla kära mattraditioner i Sverige, vare sig det handlar om jul, påsk eller midsommar, går stick i stäv med vad som är hållbart ur ett klimatperspektiv. Det konstaterar forskaren Henrik Lagerlund vid Stockholms universitet.
Mycket fisk och kött
– På påskbordet har vi traditionellt mycket fisk och kött. Det är precis emot vad forskningen säger att vi skall äta för att vara klimatsmarta.
Påsken är ohållbar ur flera aspekter, fortsätter Henrik Lagerlund.
– Naturligtvis bidrar djur och den industri som producerar kött till stora utsläpp av koldioxid till atmosfären. Men det vi specifikt äter till påsk, framför allt sill, strömming och lax, är även de ytterst problematiska.
Henrik Lagerlund listar påskmaten ur hållbarhetssynpunkt:
Sillen och strömmingen fiskas i Östersjön och är nästan utfiskad. Delvis beror det på att de också fiskas för att bli mat till odlad fisk.
Mycket av den lax vi äter idag är odlad och kommer från Norge. Den matas med pellets av fiskolja eller fiskmjöl som kommer från vilt fiskad fisk, bland annat från Östersjön. En del odlad fisk matas med växtprotein, men det är nästan omöjligt att veta hur det ser ut på den fiskodling som en specifik lax kommer ifrån.
Äter man lamm till påsk kommer lammet oftast från Nya Zeeland och har då rest runt halva jorden innan den kommer till påskbordet, men det finns naturligtvis också svenskproducerat lammkött.
Enorma mängder ägg äts under påsken. Produktionen av dem kan vara bättre eller sämre, beroende på vilka ägg som köps i butiken. Ekologiska ägg har producerats under bättre förhållanden än andra ägg, men bäst är naturligtvis ägg från bondgårdar som låter sina höns gå fria. Dessa är inte alltid lätta att få tag på.
Ytterligare en problematisk aspekt är allt godis vi äter. Det är ohållbart ur en hälsoaspekt att ge enorma påskägg till barnen. Sockret är en hälsofara. Vi brukade främst tala om problem med tänderna, men idag är fetma ett mycket större problem och det syns redan på barn. Jag har länge förespråkat en skatt på socker som många av våra grannländer har.
– Själv äter jag inte kött eller fisk, även om det händer, säger Henrik Lagerlund, som betecknar sig som en ”filosofisk foodie”, en filosofisk matentusiast.
Bild: Marshal Quast, Unsplash.
Alternativ finns
Han menar att det finns fantastiska förslag på hur en alternativ och klimatsmart påskmiddag skulle kunna se ut.
– Sök runt lite på nätet. Att leva hållbart är inte bara att välja bort saker utan att välja någonting nytt och annorlunda. Något som vi inte skall vara rädda för. Många tycker kanske att jag ställer höga krav på oss, men det är absolut något vi måste vara medvetna om och som kommer att bli en del av hur vi lever i framtiden.
Henrik Lagerlunds tre tips för en hållbar påsk
Titta på hur vegetarisk påskmat kan se ut. Det behöver inte betyda att allt kött försvinner, men kanske att endast en rätt består av kött, eller fisk.
Var också noga med var maten kommer ifrån. Det är absolut bäst om vi kan äta i enlighet med årstiden eller äta lokalt producerad mat. Det är inte alltid så lätt i Sverige om man inte är mycket välorganiserad och kan lägga in eller lagra mat för vintern.
Matsvinn är också ett stort problem, framför allt hushållens matsvinn. Köp varor med kort datum från svinnhyllan i butiken. Det blir också billigare.
Hur påverkar stigande matpriser möjligheten att vara hållbar?
– Det kan tyckas absurt, men kriser kan ge en möjlighet till nya val. Det innebär naturligtvis att vi måste ha vägledning och ges möjlighet att göra de rätta valen när vi förändrar våra inköp och matval. En filosofisk foodie eftersträvar i sitt tänkande just detta. Ett rationellt övervägande av skälen för våra val. Det kan bli en viktig faktor i dessa tider och vi kan ledas in på rätt väg vad gäller mat.
”Oerhört problematiskt matsystem”
Men allt handlar självklart inte bara om individens val, fortsätter Henrik Lagerlund. Staten och politiker kan styra mer om de vill, på flera olika sätt.
– Vi har ett oerhört problematiskt matsystem i Sverige, där några få intressenter i stort sett har monopol på matdistribution och försäljning. Det går att styra priserna mer från regeringens sida och beskatta varor som är ohållbara och onyttiga. Man skulle också kunna öka konkurrensen inom matsystemet och underlätta för producenter att själva sälja sin mat direkt till konsumenterna.
Känsligt med kritik
Maten är på många sätt knuten till hur vi ser på oss själva. Att kritisera någons matval kan upplevas som synonymt med att kritisera den personen. Det tas ofta personligt, säger Henrik Lagerlund.
– Vi förknippar också länder med dess matkultur och uppfattningar, som att England har en dålig matkultur medan Italien har en bra sådan. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa traditioner inte är nödvändiga utan kulturella konventioner, som över tid har ätit sig fast i vårt medvetande. De går att ändra på. Vi kan skapa nya traditioner som överensstämmer med forskning och ett hållbart framtida samhälle.
Hur skulle en värld full av filosofiska foodies se ut?
– Om vi alla blev filosofiska foodies skulle matsystemet se helt annorlunda ut och vi skulle äta helt annorlunda än vi gör idag, men det kommer naturligtvis inte att ske. Det viktiga med att vara en filosofisk foodie är att jag som individ åtminstone tar mitt ansvar och lever i enlighet med vad jag anser vara filosofiskt välgrundat.
Vad är det som avgör om en krona eller brygga går sönder hos en patient? Det har en avhandling vid Malmö universitet undersökt.
Resultatet visar att tandläkare behöver ta hänsyn till flera olika faktorer inför behandlingen.
– Vi kan se att rökning och så kallad bruxism, alltså att pressa eller gnissla tänder, är avgörande riskfaktorer. Men även materialval och om tanden har levande pulpa spelar roll för om en fast tandprotes håller, säger doktoranden Mohammed Hawthan vid Malmö universitet.
Flera faktorer påverkar protesens livslängd
I avhandlingen har han undersökt vad som påverkar livslängden för en fast tandprotes hos patienter som saknar eller har skadade tänder.
– Många tidigare studier har fokus på enbart en eller få riskfaktorer men genom att undersöka flera samverkande faktorer kan man få en bättre överblick.
Så gjordes studierna
Avhandlingen består av en systematisk litteraturöversikt och tre studier som utgått från patientdata från Tandvårdshögskolans klinik i Malmö. I underlaget från kliniken ingår nästan 1400 rekonstruktioner. Här ingick 331 broar och 1050 kronor.
Utifrån studierna går det inte att peka ut en enskild riskfaktor som viktigare än någon annan, konstaterar forskarna.
– Däremot ser vi att riskerna ökar om patienten har flera av faktorerna, som till exempel bruxism eller rökning. Vi ser också att uppföljning är centralt för att förbättra utgången, säger Mohammed Hawthan.
Hur hoppas du att dessa resultat ska användas?
– Min förhoppning är att tandläkare ska ta hänsyn till att det är flera faktorer som avgör prognosen. Det är också väldigt viktigt att behandlaren ser till att patienten kommer på uppföljning och lär sig sköta rekonstruktionen.
Mohammed Hawthan, doktorand vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, mohammed.hawthan@mau.se
Det senaste decenniet har övervikt och obesitas ökat världen över. Närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller sjuklig fetma.
– Siffran är alarmerande eftersom det är väl fastslaget att ett högt BMI i medelåldern ökar risken för att utveckla flera sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, säger Ida Karlsson, forskare vid Karolinska institutet.
Variation bland personer med obesitas
Men en ny studie visar nu att risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar varierar stort bland personer med obesitas.
Forskare vid Karolinska institutet har tittat på data från drygt 15 000 tvillingar från Svenska tvillingregistret. De samlade även in information om personernas kroppsmasseindex, BMI, och data som visade ärftliga anlag för ett högt BMI. Forskarna tittade också på registerdata från vården för att ta reda på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom bland tvillingarna.
Genom att analysera informationen kunde forskarna undersöka hur risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom påverkades av övervikt och obesitas som resultat av genetiska faktorer respektive livsstilsfaktorer.
Lägre risk vid genetiska anlag för fetma
Det visade sig att risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer som har sjuklig fetma till följd av andra faktorer, till exempel en ohälsosam livsstil.
– Kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer som orsak, säger Ida Karlsson.
Hon betonar att en hälsosam livsstil alltid är viktig för alla. Risken för hjärt-kärlsjukdom ökade bland alla personer med övervikt eller obesitas jämfört med dem som har en hälsosam vikt.
Obesitas en komplex sjukdom
Men studiens fynd pekar på att obesitas som framför allt är orsakad av genetiska faktorer kanske inte har samma negativa konsekvenser för hälsan som sjuklig fetma som främst beror på levnadsvanor.
– Obesitas är en komplex folksjukdom som kan uppkomma till följd av olika orsaker. Eftersom det är en så stigmatiserad sjukdom kan resultaten hjälpa oss att förstå att dess effekter på hälsan skiljer sig åt för olika individer, säger Ida Karlsson och fortsätter:
– Vi vet alla egentligen att det ofta inte räcker med träning och kost för att åtgärda obesitas, men ändå kvarstår mycket stigmatisering. Jag tror vi behöver bli bättre på att se till vad obesitas beror på och vad vi kan göra för att minska risken för följdsjukdomar hos den enskilde personen, i stället för att huvudsakligen fokusera på BMI, säger Ida Karlsson.
Nästa steg i forskningen är att undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska- respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.
Ida Karlsson, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, ida.karlsson@ki.se
Ena stunden presenteras ironi och hån mot angriparna. I nästa stund publiceras mer traditionellt berättande bilder och videor från skyttegravar och andra krigsskådeplatser. Officiell statistik blandas med kattbilder.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Twitter. Skärmbild från Twitter.
Ur ett svenskt perspektiv kan det te sig märkligt att Ukrainas krigskommunikation utåt består av en dylik blandning. Men allt går att begripa om man ser bakåt i tiden, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.
Misstroende mot politiker och myndigheter
− I flera före detta sovjetstater har det funnits ett starkt misstroende mot politiker och anställda inom regeringsadministrationen. Människor menar att de är inkompetenta, korrupta, eller både och. Och ska det hända något måste medborgarna ta saken i egna händer, säger Göran Bolin.
Detta hände under 2013 och 2014, år som var mycket turbulenta på grund av den så kallade Majdanrevolutionen, eller Euromajdan, då befolkningen gick ut och protesterade mot det dåvarande styret.
Protester i Kiev, december 2013.
Sedan följde Rysslands annektering av Krim och ett efterföljande krig i Östra Ukraina.
Och just misstroendet mot regering och myndigheter har gjort att många från pr-branschen och delar av civilsamhället i Ukraina har engagerat sig i hur informationen uppifrån ska spridas.
Pr-experter låg bakom mediacenter
− En medarbetare på en pr-byrå vi träffade under våra fältstudier var med och startade kommunikationsplattformen Ukraine Crisis Media Center, som var en kommunikationsplattform som tillhandahöll information till internationella nyhetsmedier. I Sverige arrangeras sådana pressträffar av regeringen, säger Göran Bolin.
Det var alltså en icke-statlig organisation, startad av personer från pr-branschen, som stod för krisinformationen tillsammans med deltagare från militär och myndigheter.
− Dessa samarbeten mellan civilsamhälle, företagande och politisk administration tonade av med tiden. Men efter Rysslands invasion i februari aktiverades alla nätverk igen, säger Göran Bolin.
Jobbade tidigare med Eurovision Song Contest
Många som arbetar med de här frågorna i Ukraina rör sig sömlöst mellan offentlig och privat sfär. Kommunikatörer i politisk förvaltning kan tidigare ha arbetat med kommersiell kommunikation, till exempel med evenemang som Eurovision Song Contest.
– När ett monument för hyllandet av vänskapen mellan Ryssland och Ukrainas folk målades i regnbågsfärger när Ukraina arrangerade detta evenemang 2017 skedde det på initiativ av några av våra informanter inom pr-branschen, säger Göran Bolin.
– Detta hyllande av mångfald och flörtandet med den gaykultur som omger sångtävlingen retade förstås Ryssland som ju har uppvisat en alltmer repressiv hållning till denna kultur, vilket förstås var meningen. Besökare i staden såg det dock som en hyllnings till festivalens alla gay-fans. Det visar hur bra de är på att kommunicera med två målgrupper samtidigt.
Ukraina 2022, president Volodymyr Zelenskyj.
Presidenten spelar central roll
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj spelar en nyckelroll i krigskommunikationen. Bakgrunden som skådespelare ger honom ett naturligt förhållande till kameran. Tillsammans med skickligt gjorda videofilmer och ett pr-inspirerat språk har Ukraina skapat sympati för sin sak gentemot länder i Europa och i Nordamerika.
− Filmerna är skickligt och dramaturgiskt väl uppbyggda, språket är effektivt och driver fram ett slags argumentation som väcker känslor. De har lånat vedertagna begrepp från såväl dokumentärfilm, nyhetsjournalistik och populärfiktion, säger Göran Bolin.
Pr-byrårerna åtnjuter förtroende
Nyckeln till lyckad kommunikation är att mottagaren känner förtroende för avsändaren. I Sverige står ofta myndigheter som den garanten. Svenskarna känner generell tillit till dem.
Men Ukraina har en annan historia. Pr-byråerna har under åren arbetat upp ett förtroende genom att verka för trovärdighet i sina kanaler. Kommunikationen som syns i dag är präglad av det, menar Göran Bolin. Kommunikationen är därmed mycket blandad − ironi i ena inlägget, allvar i det andra.
Decentraliserad kommunikation − en tillgång
Att kommunikationen är så decentraliserad betyder också att den är svår att slå ut.
− Centraliserad kommunikation är sårbar, medan sådan som organiseras i en nätverksstruktur är mer beständig.
Svårt att veta om allt stämmer
Hur tillförlitlig är då Ukrainas information? Svaret beror delvis på vilken typ av kommunikation som avses.
− Information om hur många ryska soldater som dött, de uppgifterna måste man förstås hålla sig lite avvaktande till. Även om de verkar stämma när de jämförs med mer oberoende bedömare. Men det är svårt att säga när kriget fortfarande pågår, säger Göran Bolin.
Han tillägger att det samtidigt inte ligger i Ukrainas intresse att överdriva, då landet måste skapa förtroende.
Känslor viktigt
I delar av kommunikationen är tillförlitligheten inte det centrala.
− Bilder på soldater som friar riktar sig mer mot känslor än intellekt. Det är en del i att visa upp den här bilden av att livet fortsätter även under kriget. Men det handlar också om att visa upp hur omänsklig den ryska regimen är genom att visa de här fasanfulla berättelserna om tortyr och terrorbombningar som vi fått oss förmedlade, säger Göran Bolin.
Ryssland fiskar inte sympatier på samma sätt
En stor skillnad mellan Rysslands och Ukrainas respektive kommunikation kring kriget är att Ryssland i stort sett struntar i att försöka vinna sympatier från västvärlden. Ryssland vänder sig snarare inåt, mot den egna befolkningen, säger Göran Bolin. Det gör förvisso även Ukraina, mot sin befolkning. Men Ukraina måste även vända sig till omvärlden.
− De är beroende av andra länders stöd. För även om Ukraina är ett enormt land så är Ryssland större och har större resurser, inte minst befolkningsmässigt, något som framgår av att man cyniskt skickar fram våg efter våg av soldater att slaktas på slagfältet, säger Göran Bolin.
− Så det är lite av Davids kamp emot Goliat som utspelas, och där måste Ukraina ta till de resurser man har för att vinna kriget. Och en skickligt utformad kommunikationsstrategi kan vara nog så effektiv för detta ändamål.
Här, på sajten Perspektiv Öst, kan du läsa mer från Södertörns Högskola om forskning som på olika sätt berör Rysslands krig i Ukraina.
Kontakt:
Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola goran.bolin@sh.se
Idag drivs 99 procent av den globala fartygstrafiken av fossila bränslen och för att nå internationella klimatmål måste koldioxidutsläppen minskas rejält.
För mindre färjor på kortare distanser är elektrifiering ett grönt alternativ, men problem med räckvidden sätter käppar i hjulet för en elektrifiering av större fartyg och längre transporter.
Sjöfartens utsläpp måste halveras
För att nå internationella klimatmål behöver sjöfartens koldioxidutsläpp minskas med mer än 50 procent till år 2050 jämfört med 2008 års nivåer. Behovet av nya lösningar för energieffektiv framdrivningsteknik på haven är därför både stort och brådskande.
Ny metod minskar luftmotståndet
Forskare på Chalmers tekniska högskola har nu lyckats visa hur en ny aerodynamisk metod kan bana väg för en betydligt mer klimatsmart fartygstrafik.
Forskarna har inspirerats av en teknik hämtad från flyget och hittat ett sätt att minska luftmotståndet hos ett fartyg med 7,5 procent. Det skulle ge betydligt högre energieffektivitet och därmed lägre bränsleförbrukning.
– För en oljetanker som går från Saudiarabien till Japan skulle detta innebära en minskning av bränsleförbrukningen med cirka tio ton. Minskning av luftmotståndet är ett fält som inte har studerats så mycket, och vår studie är en av de första av sitt slag, säger forskaren Kewei Xu på Chalmers.
Bättre aerodynamiska egenskaper krävs
Forskarnas metod är särskilt relevant för fartyg som drivs av vind i stället för fossila bränslen. Vindframdrivning är ingen ny teknik utan har funnits som en möjlighet i decennier, men det är först på senare år som tekniken återigen ses som intressant.
Ett fartyg som drivs av vinden behöver en effektivare aerodynamisk design. Det beror på att det inte har en lika konstant och kraftfull framdrivning som ett fartyg som går på bränsle.
Öppnar för vinddrivna fartyg
Tidigare har den aerodynamiska effekten inte ansetts så viktig jämfört med fartygets sammanlagda motstånd i vatten, men när det gäller vindframdrivning kan alltså forskarnas metod skapa nya möjligheter.
– Under de närmaste åren kommer vi förmodligen att få se fartyg som kombinerar vind- och bränsleframdrivning, säger Kewei Xu. Men vår långsiktiga ambition är att göra det möjligt för till exempel fraktfartyg att ha vinden som enda kraftkälla.
Vatten som rinner längs baksidan av en sked påminner om hur luft- och vätskeflöden som påverkas av Coanda-effekten dras till en konvex yta. Men vid skeden är det inte Coanda-effekten som orsakar fenomenet, utan ytspänning och attraktion mellan vattenmolekylerna. Bild: Chalmers tekniska högskola
Forskarna använder Coanda-effekten
I centrum för metoden står den så kallade Coanda-effekten. Den beskriver en vätskas eller luftströms tendens att – likt vatten som rinner mot baksidan på en sked – dras till och strömma längs med en utåtbuktande, konvex, yta, i stället för att studsa bort från den.
En av huvudkällorna till ett fartygs luftmotstånd är den fyrkantiga baksidan av fartygets överbyggnad – alltså den del som sticker upp ovanför däcket. Chalmersforskarnas nya metod framkallar Coanda-effekten runt detta område.
– Genom att skapa en design med konvexa kanter på fartygets överbyggnad, och låta högkomprimerad luft strömma ut genom smala luftöppningar, får vi Coanda-effekten att balansera ut lufttrycket på fartygskroppen. Detta reducerar i sin tur luftmotståndet avsevärt och gör fartyget mer energieffektivt, säger Kewei Xu.
Coanda-effekten – inom jetflyg, ventilation och hårstyling
Effekten är uppkallad efter den rumänske uppfinnaren Henri Coanda, som var först med att använda fenomenet i flygplansdesign runt år 1910. Idag tillämpas effekten bland annat hos jetflygplan, där lyftkraften ökas genom att jetströmmen ”fäster” vid vingen.
Coanda-effekten har betydelse för luft- och vätskeflöden i många olika sammanhang, exempelvis inom ventilation. Fenomenet har även hittat fram till hårstylingsbranschen, där det används i vissa produkter.
Metoden, som även kan användas på befintliga fartyg, beskrivs i forskarnas studie.
– Nu när vi kan visa att metoden kan minska luftmotståndet med 7,5 procent hoppas vi att fartygsindustrin ska få upp ögonen för den här lösningen, som en del av deras nödvändiga klimatomställning, Och vår studie visar dessutom att det finns stor potential för att minska luftmotståndet ännu mer genom ytterligare optimering, säger Kewei Xu.
Kewei Xu, forskare inom marin teknik vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, kewei@chalmers.se
Stater och privata företag övervakar människor. Och människor övervakar varandra via sådant som sociala medier och appar.
Att så många har koll på våra liv påverkar oss, konstaterar Lars Samuelsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Han och forskarkollegor har just publicerat en forskningsbaserad bok, en antologi, om den övervakningskultur som människor numera befinner sig i.
− Även om övervakning knappast är något nytt har den idag letat sig in i allt fler rum och i de flesta vardagliga sammanhang och det gör något med oss, säger Lars Samuelsson.
Data ger möjlighet till övervakning
Människor genererar kontinuerligt data vid användning av sociala medier, elektroniska enheter, banktjänster och välfärdssystem.
Det här ger möjlighet att urskilja övergripande mönster som kan hjälpa ett samhälle att analysera och förutsäga nuvarande och framtida beteenden. Det kan i sin tur hjälpa till att samordna och optimera resurser och kompetenser. Men samma data kan också användas för att övervaka människor och beteenden.
− Det som kan ses som legitimt och motiverat med ett välvilligt syfte kan också ses som påträngande och kränkande av den personliga integriteten. Jag tror att det här är något vi alla kan relatera till, säger Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi vid Umeå universitet.
Människor reagerar på flera sätt
I forskningsantologin belyses övervakning ur en rad teoretiska perspektiv. Forskare inom exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi, geografi och sociologi försöker förstå vad det innebär för människan att leva i en övervakningskultur.
Forskarna noterar att människors attityder till övervakning inte är entydiga.
− Å ena sidan visar flera kapitel att det är viktigt för många att information om dem inte samlas in och sprids. Å andra sidan pekar flera studier i boken, ibland i samma kapitel, på att folk generellt sett hanterar övervakningen tämligen pragmatiskt i sitt vardagliga liv, säger Lars Samuelsson.
Ett nödvändigt ont
I studier av hur människor förhåller sig till datainsamling i mobilspel eller fertilitetsappar framkommer att övervakningen överlag förstås som ett nödvändigt ont, något som det inte går att komma ifrån.
Kort och gott försöker människor att hantera en komplex värld på bästa möjliga sätt.
− Vi kan se att folk generellt sett är väldigt reflexiva och medvetna kring sitt eget beteende i relation till den digitala datainsamlingen och övervakningen, säger Stefan Gelfgren.
Bok:
Antologin Everyday Life in the Culture of Surveillance går att läsa gratis här.
En genomgång som bland andra Wim Carton har gjort och som går igenom 50 länders klimatstrategier visar att länders beräkningar av så kallat nettonollutsläpp kraftigt skiljer sig åt.
Genomgången visar också att de så kallade kvarvarande utsläppen, se faktaruta nedan, är betydligt större än vad forskarna har räknat med.
Nettonollutsläpp och kvarvarande utsläpp
För att nå klimatmålen, och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, behöver koldioxidutsläppen nå så kallat nettonoll år 2050.
Nettonoll innebär i praktiken inte noll utsläpp, utan att kvarvarande utsläpp som inte kan hanteras genom klimatåtgärder som utfasning av fossila bränslen, kompenseras via koldioxidinfångning. Det omfattar exempelvis koldioxidlagring (Carbon Capture Storage) och trädplantering. Jordbruket och vissa industrier står för majoriteten av de kvarvarande utsläppen. Det kan vara metangas från jordbruket eller andra växthusgaser från industrin.
Källa: Lunds universitet
Forskarna har bland annat studerat hur länderna beräknar mängden kvarvarande utsläpp, alltså de utsläpp som enligt länderna inte kan hanteras via utfasning av fossila bränslen och andra gängse metoder.
En femtedel ska ”fångas in”
Genomgången visar att länder har olika definitioner på vad som räknas som ”kvarvarande utsläpp”, från vilka sektorer de kommer och hur de ska kunna kompenseras.
Studien visar också att de flesta länder uppskattar att dessa utsläpp utgör cirka en femtedel av ländernas totala utsläpp. Det är en siffra som enligt Wim Carton är betydligt större än vad forskarna tidigare räknat med.
Har inte testats storskaligt
Länderna räknar med att kvarvarande utsläpp ska hanteras genom så kallad koldioxidinfångning – tekniker för att fånga in och omvandla koldioxid.
– Men idag har dessa tekniker inte testats i stor skala, säger Wim Carton.
En osäker strategi, med andra ord, enligt forskarna.
Svårt att jämföra
Att de studerade länderna inte har identifierat vad som ska räknas som kvarvarande utsläpp gör det även också att jämföra länders utsläpp. Det gör det också svårt uppskatta de faktiska utsläppen och beräkna vilken mängd koldioxidinfångning som kommer att krävas för att nå nettonoll, menar Wim Carton.
Oklarheterna kring hur mycket utsläpp som kommer att finnas kvar ökar även riskerna för inte nå Parisavtalets 1,5 graders-mål.
”Fullständig soppa”
För att skapa tillförlitliga och realistiska klimatplaner krävs nu tydligare definitioner och en bättre samsyn på vad som ska räknas som ”kvarvarande utsläpp”, enligt forskarna.
– Är dessa utsläpp verkligen oundvikliga? Det är svårt att veta eftersom beräkningarna och definitionerna ser så olika ut. Det är en fullständig soppa, säger Wim Carton.
Han säger också:
– Vi måste utgå från tydliga utsläppsberäkningar, annars riskerar vi att överdriva och bli beroende av en storskalig koldioxinfångning som vare sig är hållbar eller realistisk.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
