Varje år drabbas omkring en halv miljon svenskar av vinterkräksjuka. Sjukdomen orsakas av ett virus kallat norovirus, som är mycket smittsamt vilket gör att epidemier ofta uppstår på sjukhus och äldreboenden.
Doktoranden Lars Gustavsson kan i sin avhandling visa att dödligheten bland äldre patienter som insjuknat med vinterkräksjuka och behöver läggas in på sjukhus är hög.
Inom 30 dagar hade nästan var femte patient över 80 år avlidit. Samtliga hade andra allvarliga sjukdomar samtidigt.
För att akutsjukhus bättre ska kunna ta hand om personer med symtom på vinterkräksjuka utan att smittan sprids till andra patienter har Lars Gustavsson och hans forskarkollegor undersökt om ett vanligt rutinblodprov, som annars används vid bedömning av svårt sjuka patienter, kan vara till hjälp vid bedömningen även vid vinterkräksjuka.
– Om testet visar att mjölksyrenivån är förhöjd finns det en risk att infektionen får ett allvarligt förlopp. I dessa fall bör patienten undersökas noggrant och omhändertas på en avdelning med möjlighet till isoleringsvård, säger Lars Gustavsson.
Avhandlingen visar också att den provtagning som görs för att diagnostisera smittsam magsjuka kan förenklas. Istället för att patienten måste lämna ett avföringsprov kan man ta ett pinnprov från ändtarmen, som sedan direkt skickas för analys.
– Dessa förenklingar gör det enklare att ställa rätt diagnos och avgöra var patienten skall vårdas, så att vi kan ta hand om patienter med kräksjuka på ett säkert sätt och undvika att patienter som kräks av någon annan anledning måste hållas isolerade i onödan. Då kan sjukhusens resurser användas mer effektivt, säger Lars Gustavsson.
En delstudie i avhandlingen har också närmare granskat hur immunförsvaret bekämpar infektioner med norovirus – kunskap som kan ha betydelse vid utvecklingen av ett framtida vaccin mot norovirus och vinterkräksjuka.
Avhandlingen On morbidity and mortality in norovirus infection försvaras vid en disputation den 11 december.
I avhandlingen ”En stad i världsklass – hur och för vem” har Jon Loit undersökt om Stockholms planering motverkar segregation och medverkar till en rättvisare stad. Titeln refererar till stadens vision som är ”Ett Stockholm i världsklass”. Den övergripande inriktningen för planeringen och den pågående stadsplaneringen av två områden med olika utgångspunkter och förutsättningar har undersökts av Loit. Dels förändringsplaneringen av miljonprogramsstadsdelarna runt Järvafältet inom ramen för Järvalyftet, dels det nya stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.
Segregationen av personer i Stockholm med olika socioekonomiska resurser och etnisk bakgrund är en avgörande orsak till orättvisor i staden. Stadsplaneringen av Stockholm har hittills bidragit till en ökad segregation och orättvisa men med ett överordnat socialt fokus för stadsplaneringen kan segregationen minskas. Men sociala målsättningarna hamnar ofta i konflikt med ett nyliberalt tillstånd för planeringen som värderar en tillväxtorienterad ansats.
Framträdande för Stockholms stadsplanering är en preferens och företräde för konkurrenskraftiga och marknadsorienterade lösningar på urbana problem och att tillväxt och utveckling ges en högre prioritet än sociala mål. Planeringen riktas i första hand mot eftertraktade individer som uppfattas bidra till stadens positiva utveckling. Stockholm planeras i linje med detta med en nyliberal planering som värdesätter innerstadens stadsbyggnadskvaliteter, stadsliv och konsumtionskultur. Stadsidealet och tillhörande stadsliv som eftersöks i planeringen är anpassad för, och inriktad mot, en köpstark urban medel- och överklass och dennes föreställda livsstil.
– Sammantaget kan Stockholms planering förväntas resultera i en exkluderande stad reserverad för invånare med arbete och högre inkomster, konstaterar Jon Loit.
Ett resultat av planeringen är att segregationen cementeras och Stockholm fortsätter att vara en delad stad. I synnerhet planerandet och byggandet av ett livsstilsområde för socioekonomiskt starka grupper som Norra Djurgårdsstaden innebär att segregationen förstärks då det relationella förhållandet mellan bostadsområden består.
– Planeringen är således med nuvarande inriktning inte en lösning på segregationen utan ett problem, menar Jon Loit.
Avhandlingen En stad i världsklass – hur och för vem? försvarades den 5 december 2014.
Stora mängder ostrukturerad information, eller Big data som det också kallas, skapar problem – inte minst när man som forskare ska få överblick över ett forskningsområde.
– I vårt forskningsprojekt INCITE, möter vi de utmaningar som har förts fram av de förändrade mönstren i informationsproduktion och informationsanvändning. Det gäller volym, hastighet, och variation, säger Nasrine Olson, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.
Hon förklarar att det kan handla om att det har blivit mer information och många flera publikationer, de tillkommer med snabbare hastighet, och datatyperna och informationskällorna har blivit mer varierade.
Projektet är en del i det strategiska forskningssamarbetet mellan högskolorna i Borås och Skövde. Det ingår i temat Informations- och kommunikationsteknik. Alexander Karlsson, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde förklarar vidare.
– Om man gör en sökning på internet, till exempel, så genererar det väldigt många träffar, ibland miljontals. Det vi gör i det här forskningsprojektet är att ta fram en prototyp som gör en effektivare typ av sökfiltrering. På så vis kan en textmassa delas in i olika teman och därmed ge en snabb överblick över ämnet.
Forskarna på de olika lärosätena har olika expertkunskaper som kompletterar varandra väl. Genom att arbeta tillsammans hoppas de hitta innovativa lösningar för att underlätta forskningsprocessen. Forskarna från Högskolan i Borås har sin expertis inom biblioteks- och informationsvetenskap.
– Vi studerar användarnas informationsbeteende och identifierar de problem de möter. Vi bygger på kunskap inom användarstudier, bibliometri och informationsåtervinning för att utveckla förbättrade metoder och tekniker som underlättar tillgängligheten och användandet av information, säger Nasrine Olson.
– Det vi bidrar med i projektet från Skövdes sida är expertisen inom områdena informationsfusion, datalogi och programmering. Vi utvecklar alltså verktygen som ligger till grund för de här effektivare sökningarna. Verktygen kan till exempel även användas för att effektivt söka i textströmmar från sociala medier, säger Alexander Karlsson.
FAKTA
INCITE – Information Fusion as an E-Service in Scholarly Information Use. Det övergripande syftet med projektet INCITE är att utveckla nya metoder och verktyg baserat på informationsfusion och bibliometrisk analys för att på olika sätt analysera vetenskapliga publikationer och annan data relaterad till forskningsområden/ämnen, t.ex. akademiska nätverk, patent och annan forskningsaktivitet som går att behandla med kvantitativa metoder.
Forskningssamarbetet mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås började efter att tidigare regeringen efterlyste ett utvidgat samarbete mellan landets mindre och medelstora lärosäten. Syftet är att utveckla konkurrenskraftiga forskarmiljöer som bidrar till att forskningsresultat kommer till verklig nytta utanför den akademiska världen. Läs mer här.
– DDR ville visa sig överlägset Västtyskland. Därför var det omöjligt att erkänna att interkulturella möten inte heller här ägde rum utan problem. Ett erkännande skulle ha berövat Östtyskland dess existensberättigande.
Det säger Ann-Judith Rabenschlag, doktorand på Södertörns högskola och Stockholms universitet, som den 12 december disputerar i historia med sin avhandling ”Völkerfreundschaft nach Bedarf: Ausländische Arbeitskräfte in der Wahrnehmung von Staat und Bevölkerung der DDR”.
Det forna DDR är mest känt som ett utvandringsland, men även här fanns invandrare från hela världen. Rabenschlags avhandling belyser hur människor från andra länder och kulturer bemöttes i Östtyskland.
– Tidigare forskning har fokuserat på att avslöja statens propaganda om Völkerfreundschaft och på att visa att det fanns rasism och spänningar. Min avhandling går längre och visar hur skillnaden mellan ideologi och verklighet hanterades i vardagen, säger hon.
Hennes forskning illustrerar hur språk, politisk makt och vardag är oupplösligt sammanflätade. Källor i forskningen är bland annat pressartiklar, företagshandlingar, dokument från underrättelsetjänsten Stasi och privata petitioner.
– Min forskning visar att statliga myndigheter, företagsledningar och även privatpersoner i DDR använde idealet om Völkerfreundschaft, folkens vänskap, för sina egna behov. Till och med DDR-medborgare som hade klart rasistiska åsikter förpackade sina främlingsfientliga uttalanden som Völkerfreundschaft.
Under hösten 1989 ser man dock helt plötsligt en tydlig förändring i språkbruket. Myndigheterna slutar använda propagandan i sina skrivelser och inte heller privatpersoner bryr sig om att prata politiskt korrekt. Nu skriver de helt plötsligt öppet rasistiskt. I samband med murens fall smulades alltså också ideologin om Völkerfreundschaft sönder.
FAKTA
Ann-Judith Rabenschlag har genomfört sina doktorandstudier i historia vid Baltic and East European Graduate School (BEEGS) och Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörns högskola samt vid historiska institutionen på Stockholms universitet.
Disputationen äger rum den 12 dec klockan 10.00 på Södertörns högskola. Rum MB 313 (svarta lådan), Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg. Språket är engelska.
När debatten om svenskarnas höga skatter analyseras, visar det sig att legitimiteten delvis kan förklaras av att skatterna så tydligt knyts till välfärden.
Svenskar betalar relativt sett gärna skatt, trots att svenska skatter är förhållandevis höga. En förklaring har sagts vara hur medier beskriver skatterna och det har nu medievetaren Dino Viscovi, Linnéuniversitetet undersökt. I sin slutrapport till Riksbankens Jubileumsfond om projektet Skatter, medier, medborgare: hur skatter blir nyheter och allmän opinion kan han visa att skatter faktiskt debatteras både ofta och utifrån skilda perspektiv, men att skatterna i sig sällan ifrågasätts.
– Det kan medverka till att det uppstår konsensus, säger Dino Viscovi, men tillägger att debatten i sig ofta är polariserad.
I debatten om skatter finns ett tydligt vänster och höger, där högersidan vunnit i kraft de senaste decennierna. Inte minst märks det i talet om skattebetalare som allt oftare har ersatt medborgaren i artiklarna som undersökts.
– Under 2000-talet har även vänsterdebattörer börjat tala om skattebetalarnas pengar, säger Dino Viscovi.
Man kan se hur skatterna blir inskrivna i en tydlig välfärdsdiskurs, och i Sverige är det inte som i en del andra länder där skatterna nästan kan betraktas som stöld, konstaterar Viscovi.
I de debatter som Dino Viscovi undersökt framgår också tydliga skiljelinjer mellan vänster och höger.
Läs mer om Dino Viscovis forskning på www.rj.se:http://anslag.rj.se/sv/anslag/37620
I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, ett samband mellan rökning och förlust av Y-kromosomen i blodceller. Resultaten publiceras i Science idag. Forskarna har tidigare visat att förlust av Y-kromosomen är kopplat till cancer. Eftersom det bara är män som har en Y-kromosom kan fynden förklara varför rökning är en större riskfaktor för cancer hos män och i förlängningen även varför män i genomsnitt lever kortare än kvinnor
Rökning innebär en ökad risk för många olika sjukdomar, inte bara lungcancer. Epidemiologiska undersökningar har visat att risken för rökare att drabbas av cancer utanför luftvägarna är högre för män än för kvinnor. I den aktuella studien upptäckte forskarna en koppling mellan rökning och genetiska skador hos män, som kan förklara denna könsskillnad.
– Vi har tidigare under 2014 påvisat ett samband mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och högre risk för cancer. Nu ville vi se om det fanns några livsstils- eller kliniska faktorer som kunde kopplas till förlust av Y-kromosomen. Av ett stort antal faktorer som vi undersökte, såsom ålder, blodtryck, diabetes, alkoholkonsumtion och rökning, såg vi att förlust av Y-kromosomen i en andel av cellerna i blodet var betydligt vanligare hos rökare än hos icke-rökare, säger Lars Forsberg, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som är huvudansvarig för studien.
Sambandet mellan rökning och förlust av Y-kromosomen var dos-beroende, det vill säga förlust av Y-kromosomen var vanligare hos storrökare än hos mer måttliga rökare. Sambandet gällde dessutom bara för personer som fortfarande rökte. Personer som tidigare rökt men slutat hade samma frekvens av förlust av Y-kromosomen som personer som aldrig rökt.
– Dessa resultat tyder på att rökning kan orsaka förlust av Y-kromosomen men att det kan vara en reversibel process. Vi såg att frekvensen av celler som förlorat Y-kromosomen inte skiljer sig mellan före detta rökare jämfört med män som aldrig rökt och denna upptäckt kan bli av stor betydelse för att kunna motivera rökare att sluta, säger Lars Forsberg.
På vilket sätt förlust av Y-kromosomen, orsakad av rökning, kan kopplas till uppkomsten av cancer är ännu inte helt klarlagd. En möjlighet är att immunceller i blodet som förlorat Y-kromosomen har en minskad förmåga att bekämpa cancerceller.
– Sammantaget har vi visat att det finns en koppling mellan en vanlig och undvikbar riskfaktor, rökning, och den vanligaste mutationen hos människor, förlust av Y-kromosomen. Detta fynd är en del av förklaringen till varför män generellt lever kortare än kvinnor och varför det är farligare för män att röka, säger Jan Dumanski, professor vid samma institution på Uppsala universitet, som haft en ledande roll i studien.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Södertörns högskola, Karolinska Institutet, University of Oxford, Broad Institute of MIT och Harvard University, University of Liverpool, New York University och Handelshögskolan i Stockholm. Resultaten har publicerats on-line via Science Express.
Artikel:Smoking Is Associated with Mosaic Loss of Chromosome Y. Jan Dumanski et al., Science Dec 4 2014
Alla celler i en organism innehåller den genetiska koden i form av dubbelsträngat DNA som måste kopieras noggrant vid celldelning för att all genetisk information ska bevaras. Förändringar i den genetiska informationen, så kallade mutationer, kan orsaka cancer och andra genetiska sjukdomar.
Nytt DNA byggs av fyra olika byggstenar vars inbördes balans är noga reglerad. Både hos enkla organismer – som bagerijäst – och hos oss människor, finns det två olika enzym (DNA-polymeras) som kopierar var sin sträng av det dubbelsträngade DNAt. De två DNA-polymerasen är uppbyggda av olika proteiner och har olika egenskaper. De tenderar exempelvis att göra olika typer av fel vid DNA-kopieringen.
Andrei Chabes, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och hans forskargrupp vid Umeå universitet, vill förstå hur cancerceller tappar kontrollen över DNA-kopieringen med fler fel i arvsmassan som följd. Gruppen publicerar nu en studie i tidskriften PLOS Genetics, i samarbete med en forskargrupp i USA, där de visar att en förändrad DNA-byggstensbalans i jästceller försämrar noggrannheten vid DNA-kopieringen, vilket leder till fler mutationer.
– Trots att de två DNA-polymerasen som kopierar varsin DNA-sträng normalt gör olika typer av fel, blir det i dessa jästceller samma typ av fel på båda DNA-strängarna. Det innebär att det alltså är balansen av byggstenar i cellens DNA som styr noggrannheten vid DNA-kopieringen, samt även bestämmer vilka kopieringsfel det blir. Att obalansen i DNA-byggstenar ger en universell mutationseffekt är relevant för vår förståelse för hur mutationer som exempelvis kan leda till cancer, uppstår i genomet, säger Andrei Chabes.
Om studien
Increased and Imbalanced dNTP Pools Symmetrically Promote Both Leading and Lagging Strand Replication Infidelity, PLOS Genetics, 2014.
DOI: 10.1371/journal.pgen.1004846
Läs studien i PLOS Genetics
Människans arvsmassa, DNA, bildar inte enbart två-strängade så kallad helixstrukturer, utan kan även bilda alternativa strukturer. Genom bioinformatiska analyser har forskarna sökt efter DNA-sekvenser i arvsmassan som kan bilda fyrsträngade alternativa strukturer, så kallade G-quadruplex-strukturer.<br />I den aktuella studien som nu publiceras i tidskriften BMC Biology visar de att DNA-sekvenser som kan bilda dessa strukturer finns anrikade i exempelvis ribosomal-DNA, i telomerer, som är ändarna av kromosomerna och så kallade promotorregioner, som är regioner för transkriptionsstart. Enligt forskarna visar detta att G-quadruplex-strukturer har en regulatorisk funktion i cellen.
Forskarna fann också att celler som saknade ett så kallat upptvinningsenzym, Pfh1-helikaset, hade problem att kopiera regioner med G-quadruplex-sekvenser. I avsaknad av Pfh1 stannade kopieringsmaskineriet vid dessa sekvenser och för långa pauser under kopieringsprocessen av DNA ledde dessutom till DNA-skador vid dessa DNA-sekvenser.
– I en tidigare studie har vi visat att Pfh1-helikaset är viktigt för kopieringsprocessen av telomererna, det vill säga ändarna på kromosomerna. I vår nya studie fann vi att telomererna var ett av de områdena i arvsmassan som var anrikade med G-quadruplex-sekvenser, vilket tillsammans pekar på att telomererna kan vara svåra regioner för kopieringsmaskineriet att hantera, just på grund av G-quadruplex-strukturerna, säger Nasim Sabouri, forskarassistent vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som är en av de forskare bakom studien.
Båda studierna var inriktade på jästcellen Schizosaccharomyces pombe. Den helikasfamilj där Pfh1 ingår finns dock hos människan och tidigare forskning har visat att vissa familjer med bröstcancer har en mutation i detta helikas.<br />– Enligt våra studier i jästceller kan en av orsakerna till tumörcellens uppkomst i dessa familjer vara att G-quadruplex-strukturer inte längre kan tvinnas upp, vilket leder till DNA-skador och instabilitet i arvsmassan. Resultaten är också viktiga för att förstå funktionen av evolutionärt bevarade alternativa DNA-strukturer i cellen, säger Nasim Sabouri.
Studien har genomförts i ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Princeton University, samt Vanderbilt University i USA.
Länk till studien.
Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell visar att vad flugpappan åt två dagar före befruktning påverkade de blivande sönernas fettnivåer. Att denna kostinformation kunde ärvas var beroende på den process som kallas epigenetik.
– När vi upptäckte att fädernas kosthållning hade betydelse för deras söners fettnivåer misstänkte vi att det kunde röra sig om ett epigenetiskt fenomen, säger Dr. Anita Öst, forskare i cellbiologi vid Linköpings universitet och postdoktor vid Max Planck-institutet för immunobiologi och epigenetik i Freiburg, Tyskland.
Epigenetiska mekanismer ger instruktioner hur generna ska användas. I datortermer kan man säga att epigenetiken är den programvara som bestämmer vilka uppgifter själva datorn, hårdvaran, ska utföra. Såväl generna som epigenetiken är ärftliga, men medan generna är tämligen stabila från generation till generation så är de epigenetiska programmen känsliga för förändringar i omgivningen.
DNA-spiralen med sin sekvens av gener är lindad kring proteiner som kallas histoner. På dessa finns små, specifika modifieringar som reglerar genernas aktivitet.
– Vi har funnit att om pappan ätit en diet med mycket socker, så får hans barn lägre nivå av ett enzym som normalt tystar gener involverade i omsättningen av socker och fett. Hans söner blir då lite tjockare än normalt, säger Anita Öst.
Forskarna har valt att studera hur just pappans val av kost påverkar nästa generation, eftersom den ärftliga informationen då måste bäras i spermierna eller sädesvätskan.
De flesta data i den nu publicerade studien härrör från experiment med bananfluga (Drosophila melanogaster) men författarna visar att ett liknande system kan styra uppkomsten av fetma även hos möss och människor.
– Vi hoppas att våra resultat kommer att öppna för framtida behandling av ämnesomsättningssjukdomar som fetma och typ 2-diabetes, säger Dr. Andrew Pospisilik, forskningsledare för Epigenetic control of complex disease vid Max Planck-institutet.
Artikel: Paternal diet defines offspring chromatin state and intergenerational obesity
Bilar, lastbilar, tåg, flygplan och fartyg använder infrastruktur och betalar för detta bland annat i form av skatter på drivmedel, banavgifter, farledsavgifter och start- och landningsavgifter. Rapporten SAMKOST – Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader redovisar resultatet av beräkningar av vad det egentligen kostar för samhället när infrastrukturen används. Avsikten var att beräkna kostnaden för bland annat fordonens slitage på vägar och järnvägar, för utsläpp från motorer som använder fossila bränslen, för de olycksrisker som uppstår och – i vissa fall – i form av trängsel.
– Rapporten kan ligga till grund för att ta ställning till nivån på ekonomiska styrmedel, det vill säga skatter och avgifter. Många insikter kan dessutom användas för analyser av andra styrmedel i transportsektorn, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.
VTI fick uppdraget av regeringen för två år sedan och bakgrunden är att regeringen vill ha kunskaper som ger utgångspunkter för en politik som strävar efter en effektiv prissättning av trafikens externa marginalkostnader.
Regeringsuppdraget har resulterat i flera rapporter. Den sammanfattande rapport som publiceras i dag är på 98 sidor och kostnader för att använda järnvägen, för koldioxidutsläpp, för att bedöma omfattningen av trängsel och för att bedöma sjöfartens kostnader för att använda farleder är några exempel på vad som tas upp.
Lägre kostnader för utsläpp och minskade olycksrisker
Partikelutsläppen är mindre från nya fordon vilket bidrar till lägre externa kostnader. Detta är dock inte den stora förklaringen till att nu framtagna värden är lägre än de som nu används. Av stor betydelse för resultaten är vilka antaganden som används i beräkningarna när det gäller befolkningens exponering för olika typer av utsläpp. Här skiljer sig de nya beräkningarna från de som nu används. Men det finns även andra skillnader vilket påverkar resultaten.
Det har skett en minskning av svåra olyckor på vägarna. Förklaringar till det är att det hänt mycket på säkerhetssidan de senaste åren, mittvägräcken och säkerhetssystem i fordon är några exempel på det.
– Detta kan ha påverkat sambanden mellan trafikflöden och trafikolyckor vilket i sin tur påverkar samhällets kostnader för förändringar i trafikflöden, säger Gunnar Isacsson, forskare på VTI.
Effekter som påverkar andra
Rapporten redovisar beräkningar av externa effekter. Sådana effekter bärs av andra än dem som ger upphov till effekten som andra trafikanter eller av boende i närheten av trafiken men också av samhällets medborgare i stort. De externa effekterna består närmare bestämt av alla kostnader för drift, underhåll och reinvestering i infrastrukturen, av trafikens olika säkerhetsproblem och av det buller och de luftföroreningar som uppstår, och också den trängsel och de förseningar som inte med automatik beaktas i ett beslut om att utföra en resa eller en transport. För att kunna påverka storleken på de externa effekterna behövs därför någon form av styrmedel som gör det nödvändigt för trafikanter att anpassa sitt beteende.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast att transporter ska prissättas utifrån sina samhällsekonomiska marginalkostnader. Den centrala frågeställningen i regeringens uppdrag till VTI handlar om att bedöma hur stora de samhällsekonomiska kostnaderna är.
Rapporten i sin helhet
Förra året smittades 2 454 svenskar av multiresistenta stafylokocker, MRSA. Knappt hälften av dessa smittades i Sverige, och då oftast utanför vården.
Internationellt sett är det betydligt vanligare att MRSA-bakterier sprids inom vården, och de flesta svenskar smittas också i samband med utlandsresa eller vård utomlands.
Uppmärksamheten kring MRSA-smittan är stor, och världen över inför sjukvården åtgärder för att begränsa smittspridningen.
I Sverige isoleras alla patienter som behöver sjukhusvård. Eftersom MRSA kontrolleras enligt smittskyddslagen har smittade patienter upplysningsplikt, och en smittspårning utförs alltid runt kända fall.
Doktoranden Eva Skyman har i sin avhandling studerat hur dessa strikta åtgärder upplevs av patienterna, samt vilka konsekvenser åtgärderna och bemötandet i vården får för den enskilde patientens vardag.
I studierna ingår över 200 patienter som under nästan ett decennium smittats med MRSA.
I enkäter och efterföljande djupintervjuer tecknar patienterna en bild av stigmatisering och stark utsatthet. En återkommande uppgift är att informationen om hur MRSA smittar och hur farlig bakterien är ofta var motsägelsefull, eller till och med saknades helt.
Många upplevde att vårdpersonalen de mötte var både okunniga om MRSA-smitta och rädda.
– Dessa upplevelser gjorde att patienterna själva tog ett mycket stort ansvar för att inte smitta andra även utanför vårdmiljön. Som en patient utryckte det: ”ingen annan ska behöva uppleva det jag har gjort”, säger Eva Skyman.
Studierna visar att även om många patienter upplevde det som traumatiskt att vårdas under isolering, så accepterade de vårdformen.
Personal med vana att hantera smitta, till exempel vårdpersonal på infektionskliniker, upplevdes generellt som mer välinformerade och kunniga om smittan. Det skapade trygghet och lindrade patienternas känsla av att vara kränkta.
– Ska vi hålla takt med den snabbt ökande förekomsten av resistenta bakterier i Sverige och i världen måste kunskapen om hur resistenta bakterier smittar öka, liksom förståelsen för patienternas upplevelse och utsatthet. Det gäller både för vårdpersonal, patienter och allmänhet, säger Eva Skyman.
Avhandlingen Att vara smittad med MRSA. Patienters upplevelser i kontakter med vården och dess konsekvenser i vardagen försvarades vid en disputation den 26 november.
MRSA-smittades röster ur studien:
”Personalen är rädd, jag känner mig ovälkommen när de beter sig som om jag har spetälska.”
”Det värsta var att få så många dubbla budskap varje gång.”
”Det var svårt, jag var instängd i ett rum med dubbla dörrar och fick inte gå ut och träffa andra.”
”Vi brukade pussas o kramas men det är slut med det nu.” (om familjesituationen).
”På Infektion var informationen och kontakten den allra bästa man kan få, det lugnade mig.”
De beviljade projekten spänner över ett brett fält och handlar om behandlingsforskning inom allt från ortopedi till pediatrik. Några av dem involverar även så pass många av Sveriges landsting att de får en nationell prägel.
— Det här är en unik satsning, där staten och landstingen för första gången gemensamt finansierar klinisk forskning, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet. Satsningen ska stödja projekt inom hälso- och sjukvården där man förväntar sig en klinisk tillämpning inom relativt kort tidsperiod. För den här typen av forskning har det tidigare varit svårt att hitta långsiktig finansiering.
Utlysningen, som öppnade i juni i år, är den första inom området och intresset har varit stort; 227 ansökningar kom in av vilka kommittén har beviljat 23.
— Ungefär hälften av de forskare som nu beviljas bidrag har inte tidigare haft anslag från Vetenskapsrådet, säger Mats Ulfendahl.Det tyder på att vi verkligen når en ny grupp sökande. Samtidigt är jag lite förvånad över att de sökta beloppen var ganska låga. Jag noterar också att de internationella panelerna haft synpunkter på hur ansökningarna varit utformade, bland annat i beskrivningarna av studiedesign och statistiska analyser. Inför kommande utlysningar kommer kommittén att följa upp detta. Det är viktigt att svensk behandlingsforskning håller hög internationell klass.
Satsningen på klinisk behandlingsforskning sker i samarbete med och samfinansieras av landstingen. Syftet är bland annat att förbättra och effektivisera metoder och behandlingar och förbättra samverkan mellan vård, akademi och industri.
— Det här är en viktig satsning för hälso- och sjukvården i Sverige, eftersom det behövs mer forskning som är motiverad av patienternas behov, säger Mats Eriksson ordförande i sjukvårdsdelegationen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Genom att landstingen och staten gått samman om denna finansiering öppnas möjligheter för projekt med bredare medverkan som kan ge underlag för förbättrad behandling.
I sin avhandling undersöker Elisabeth Olivius hur jämställdhetsnormer tolkas och används i humanitärt bistånd till flyktingar. Avhandlingen är baserad på en fallstudie i flyktingläger i Bangladesh och Thailand.
– Jag försöker förstå hur jämställdhetsnormer fungerar som styrningsverktyg i flyktingläger. Genom att samla många flyktingar på en plats, blir det möjligt att distribuera livsnödvändigt bistånd på ett effektivt sätt. Men flyktingläger möjliggör också kontroll och övervakning, och vardagen i flyktingläger präglas av långtgående inskränkningar av flyktingars rättigheter och rörelsefrihet. Jag frågar vad humanitära organisationers jämställdhetsarbete får för funktion i detta sammanhang, och vad dess effekter blir, säger Elisabeth Olivius.
Avhandlingen visar att jämställdhet sällan behandlas som ett mål som har ett värde i sig själv. Tolkningen och användandet av jämställdhetsnormer formas av de arbetssätt, mål och visioner som dominerar inom det humanitära biståndet. Jämställdhetsnormer framhålls antingen som användbara medel för att effektivt hantera flyktingsituationer och styra flyktingläger, eller som nödvändiga för att modernisera och utveckla regioner där flyktingar finns.
Att öka flyktingkvinnors deltagande i humanitära biståndsprogram är en viktig del av jämställdhetsarbetet i de två studerade flyktingsituationerna. Syftet med att öka flyktingkvinnors deltagande är dock inte främst att stärka kvinnors position i flyktinglägren, utan att göra biståndet mer effektivt. Kvinnor förväntas ta huvudansvaret för flyktingfamiljers hälsa och överlevnad, och betraktas därför som användbara aktörer som kan bidra till att humanitära organisationers mål uppnås på ett mer effektivt sätt.
– Betoningen på kvinnors deltagande konserverar därmed ofta traditionella könsarbetsdelningar och begränsar kvinnors handlingsutrymme. Men det finns också exempel på hur flyktingkvinnor kreativt omförhandlar och utvidgar de snäva positioner som de tilldelas i det humanitära biståndet.
När flyktingkvinnors deltagande görs till en resurs för humanitära organisationers syften bidrar det också till en betydelseförskjutning där jämställdhet avpolitiseras.
– Jämställdhet blir en administrativ fråga om att utforma effektiva biståndsprogram snarare än en politisk fråga om att utmana och förändra ojämlika maktrelationer.
Social förändring, makt och ägarskap
Jämställdhet behandlas också som en symbol för utveckling och modernitet. Flyktingar beskrivs som bakåtsträvande, traditionella och kvinnoförtryckande, medan humanitära aktörer beskrivs som progressiva, moderna och kunniga i frågor som gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet. Dessa föreställningar får problematiska konsekvenser i det praktiska jämställdhetsarbetet i flyktinglägren.
– Jämställdhetsarbetet blir något som kommer uppifrån och utifrån, istället för att se och stödja pågående förändringar inifrån. Humanitära organisationer missar då möjligheter till samarbete med flyktingaktörer som vill arbeta för jämställdhet, och gör istället att flyktingar tystas och utestängs. Men flyktingar är inte bara passiva mottagare av humanitära organisationers tolkningar av vad jämställdhet innebär, utan tar till sig jämställdhetsnormer och använder dem på sätt som utmanar och går bortom humanitära organisationers agendor, säger Elisabeth Olivius.
Det är vår igen för hasseln. Den första i blom för vintern har nyligen upptäckts av Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet. År 2014 är ett nytt i raden av mycket varma år och det påverkar hasselblomningen.
– Temperaturerna under senhösten har varit svala, men vi har nästan inte haft någon frost. Det är just sådana temperaturer som gör att hasseln har kunnat passera igenom sin vintervila ovanligt snabbt, säger Åslög Dahl, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.
Blommar före nyår för sjätte gången
Det är sjätte året under 2000-talet som hasselbuskar har börjat blomma före nyår.
– Vi är tacksamma om de som observerar en blommande buske rapporterar det till Svenska Fenologinätverkets websida (naturenskalender.se). Då bidrar man till att dokumentationen av hur det allt varmare klimatet påverkar växterna i naturen. Och detta påverkar förstås indirekt också oss människor, säger Åslög Dahl.
Precis som människor är hasselbuskar individer och de är därför mycket olika. Och lyckligtvis sprids inte pollen särskilt långt så här på vintern eftersom väderleksförhållandena inte är gynnsamma för att pollen ska lyftas särskilt högt över marken.
– Men skratta inte åt den allergiker som hävdar att den har besvär även om det är mitt i vintern. Om det milda vädret består i vinter är det mycket sannolikt att det i så fall rör sig om hasselpollen, säger Åslög Dahl.
Den psykosomatiska ohälsan bland ungdomar i Sverige ökar. Andelen elever med självrapporterade psykiska och somatiska besvär, till exempel huvudvärk och nedstämdhet, blir allt större. Det visar färska resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. Jens Nygren är docent i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Halmstad och medlem i det forskarteam som arbetar med undersökningen:
– Allt fler unga uppger att de har flera olika psykosomatiska symtom på ohälsa, såsom oro, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter, ofta orsakade av stress i skolan. Ökningen är stor bland både pojkar och flickor i 13- och 15-årsåldern. Det är dock viktigt att poängtera att den psykiska hälsan över lag hos både flickor och pojkar i Sverige är god, sett över tid och i internationell jämförelse, berättar han.
Hjälpmedel för minskad skolstress testas 2015
Sedan 2012 har forskare vid Högskolan i Halmstad, med stöd av Halmstads kommun, arbetat med att ta fram olika insatser för att stärka ungas psykiska hälsa genom att hantera den stress som eleverna upplever kring skolarbetet.
– Det är ett mycket spännande arbete där vi tillsammans med ungdomar utvecklar flera digitala verktyg för planering, dialog och stöd. Vi kommer att testa dessa hjälpmedel på några skolor i Halmstad under 2015, säger Jens Nygren.
Ungdomsarbetslösheten oroar skolbarnen
Undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att både stressen i skolan och oron över den höga ungdomsarbetslösheten är bidragande orsaker till den ökade psykiska ohälsan bland unga. För att bemöta barnens oro för framtiden arbetar forskargruppen vid Högskolan i Halmstad med ytterligare ett projekt: tillsammans med Falkenbergs och Åstorps kommun undersöker man ungas attityder och inställning till utbildning – både gymnasieutbildning och högre utbildning. Resultaten visar att många unga är stressade och frustrerade inför valet av utbildning. Detta hänger samman med en brist på kunskap om utbildningssystemet och vilka möjligheter olika utbildningar leder till på arbetsmarknaden. Forskningsprojektet syftar till att, tillsammans med eleverna, förbättra de två kommunernas studie- och yrkesvägledning.
Läs mer om de två forskningsprojekten vid Högskolan i Halmstad här.
Läs mer om undersökningen Skolbarns hälsa som publicerades av Folkhälsomyndigheten den 4 december 2014.
Det visar en rapport från projektet Familjer i socialtjänsten. I en första studie valdes 200 familjer ut där barn i familjen varit aktuella inom socialtjänsten. I den andra, nu publicerade studien, har 30 av familjerna ytterligare följts upp och intervjuats.
Resultaten visar att ju mer utsatta de vuxna själva varit genom livet, till exempel genom traumatiska händelser eller social otrygghet, desto sämre tycker de att socialtjänsten fungerar.
– En del kan till exempel uppleva att socialsekreterarna inte förstår deras situation eller att de själva inte förstår socialtjänstens beslut, säger Bo Davidson, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Familjer med tryggare grundvillkor, däremot, som sökt hjälp hos socialtjänsten för problem med ett eller flera barn, är överlag nöjda med insatserna.
– De har också tillgång till andra resurser, som pengar och ett socialt nätverk, ja även stöttande arbetskamrater. Medan de mer utsatta familjerna sällan varken har pengar eller nätverk som ger föräldrarna möjlighet till återhämtning. I regel är de vuxna i dessa familjer dessutom arbetslösa, säger Margareta Bredmar, sociolog och lektor vid Linköpings universitet.
En slutsats från forskarna är att upplevelsen av socialtjänstens insats är kopplad till samhällsstrukturer, däribland familjernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital. Ett kulturellt kapital innebär förmåga att ta tillvara sina möjligheter.
– Till exempel att en vuxen ringer upp socialtjänsten och kräver sin rätt. Brist på kulturellt kapital leder däremot till maktlöshet, säger Margareta Bredmar.
Som en följd föreslår forskarna att socialtjänsten inrättar nya former av tjänster där ombud kan hjälpa de mest utsatta familjerna med hela deras livssituation och som för deras talan. De föreslår även mer samarbete över de politiska nämnderna.
Ytterligare ett resultat är att en stor del av de familjer som vänder sig till socialtjänsten har barn med neuropsykiatriska diagnoser, som exempelvis ADHD, ADD eller Aspergers. Av de 30 familjer som intervjuats i den aktuella studien hade hälften av dem barn med en neuropsykiatrisk diagnos. Av de 200 familjerna som från början ingick hade 25 procent av barnen en sådan diagnos.
Rapporten heter ”Pengarna, barnen och livet”, FoU-rapport 76:2014 och ges ut av FoU, Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete där Linköpings kommun är huvudman. Flera kommuner i Östergötland har medverkat och socialsekreterare har aktivt deltagit i arbetet. Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet är medfinansiär.
