Parkinsons sjukdom är en långsamt nedbrytande neurologisk sjukdom som yttrar sig i påverkad rörelseförmåga, skakningar, stelhet och, i senare stadier, problem med balansen.

Sjukdomen orsakas av brist på signalsubstansen dopamin och behandlas traditionellt med läkemedel. Läkemedelsbehandlingen har dock sällan någon större effekt på just balansproblemen.  

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i tidigare försök på råttor visat att man genom en elektrisk stimulering av balansorganen kan frisätta signalämnen i hjärnan, som balanserar dopaminbristen och på sätt förbättrade djurens rörelseförmåga och balans.

Nu har forskarna testat samma metod på tio svenska Parkinsonpatienter. Patienterna undersöktes både i medicinerat och omedicinerat tillstånd. Ena dagen fick patienterna en aktiv brus-stimulering, den andra dagen behandling med där patienten inte vet om strömmen är på.

Försöken visar att den aktiva brus-stimuleringen förbättrade både patienternas balans och de sammanvägda symtomen.

– Effekten på balansen visade sig särskilt då patienterna var i omedicinerat tillstånd, vilket är mycket positivt, säger docent Filip Bergquist vid Sahlgrenska akademin som lett studien.

Forskarna ska nu i en uppföljande studie under en längre tid låta Parkinsonpatienter bära en stimulator, som är mindre än en pocketbok och som kan bäras i fickan.

– Om den långvariga behandlingen förbättrar patienternas gång, balans och symptomvariationer, skulle vi inom de kommande fem åren kunna utveckla brus-stimuleringstekniken och introducera den som en ny behandling, säger Filip Bergquist.

FAKTA
Den aktuella studien publiceras i vetenskapliga tidskriften Brain Stimulation och har genomförts i samarbete med forskare vid NASA, som också bistått med teknisk utrustning.

Artikeln Effects of Stochastic Vestibular Galvanic Stimulation and LDOPA on Balance and Motor Symptoms in Patients With Parkinson’s Disease publicerades online i Brain Stimulation den 5 januari.

Länk till artikel: http://www.brainstimjrnl.com/article/S1935-861X%2814%2900398-2/abstract

Kontaktinformation
Filip Bergquist, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0702 223 664 filip.bergquist@gu.se. Presskontakt Krister Svahn Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0766-18 38 69 031-786 3869 krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Florencia Enghel, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, har i sin avhandling i detalj undersökt hur en högprofilerad medieinsats i efterkrigsarbetet på västra Balkan kom till och utfördes. Hon har särskilt intresserat sig för biståndsgivarnas och utövarnas etiska ansvar. The Videoletters Project finansierades av nederländska utrikesministeriet, brittiska utrikesdepartementet och stöddes av stabilitetspakten för sydöstra Europa.

– De nederländska och brittiska givarna var mer intresserade av att projektet skulle se bra ut i den västerländska publikens ögon. De talade om att göra gott åt folket som drabbats av kriget men så blev det inte i praktiken, säger Florencia Enghel.

Avhandlingen visar på ett antal faktorer som är avgörande för vilken nytta internationella medieinsatser gör för medborgarna i ett mottagarland.

– Resultaten beror till stor del på om det finns rutiner för att ställa de ansvariga biståndsgivarna till svars eller inte och om det finns etiska riktlinjer för dem att tillgå. Det i kombination med en oberoende utvärdering av resultaten, säger Florencia Enghel.

Dokumentär tv-serie producerades
The Videoletters Project använde olika medier för att hjälpa människor som tvingats separera på grund av kriget att återuppta kontakten. Bland annat fick ett antal personer spela in och utbyta videobrev. Därefter producerades en dokumentär tv-serie om människorna.

Ledningen för projektet gjorde två antaganden. Det första var att de statliga tv-stationerna i de nybildade länderna (Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Serbien) skulle komma överens om att visa tv-serien samtidigt och därmed samarbeta för första gången sedan konfliken. Det andra antagandet var att tv-publiken efter att ha sett serien skulle återuppta kontakter på egen hand via en hemsida.

– Baserat på dessa antaganden kategoriserades The Videoletters Project som ett ”försoningsredskap” och nådde därmed stor internationell uppmärksamhet och globalt erkännande, säger Florencia Enghel.

För att lyckas med den här typen av insatser i framtiden bör medborgare involveras tidigare i processen. Dialog redan under planeringsstadiet ger medborgare och lokala myndigheter en möjlighet att uttrycka bekymmer, behov och intressen. Det ger ett bättre resultat enligt Florencia Enghel.

FAKTA
Doktorsavhandlingens titel är: Video letters, mediation and (proper) distance: A qualitative study of international development communication in practice. Avhandlingen finns under följande länk: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:757039/FULLTEXT01.pdf”new

Kontaktinformation
Florencia Enghel, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 076-81 82 082 (klockan 9-17), mejl florencia.enghel@kau.se. Florencia Enghel talar engelska.

Vad som begränsar parasitens utbredning i till exempel Ålands hav, vet forskarna inte idag. Med växande sälstammar har ytterligare en konflikt mellan säl och människa blivit allt mer tydlig, utöver sälens direkta påverkan på fiskeredskap och konkurrens om fisken. Det handlar om att sälen är slutvärd för parasitiska spolmaskar (nematoder) som lever i fisk under en del av sin livscykel. Detta är ett universellt problem – där det finns säl finns det parasiter i fisk. Problemet har däremot inte varit särskilt uppmärksammat i Sverige, men nu kommer en rapport om den första stora undersökningen som har gjorts i svenska vatten. Studien har letts av forskare vid SLU:s kustlaboratorium och fokuserar på sälmask, som är den viktigaste parasiten.

Sälmasken har först kräftdjur som mellanvärd och därefter infekteras fisk, speciellt torsk och rötsimpa. I fiskens kött kan parasiten sedan leva i många år i väntan på att fisken skall bli uppäten av en säl, hos vilken livscykeln kan fullbordas*. Det största problemet för yrkesfisket är att parasiterna (upp till 4 cm långa) ofta är synliga i fiskens filé och därmed minskar värdet på fisken. Äts fisken rå med en levande mask kan människan bli sjuk, men detta är extremt ovanligt. Däremot är det mer vanligt med allergiska reaktioner mot parasiten.

När forskarna undersökte fiskfiléer från över 2 000 torskar och rötsimpor som fångats i Östersjön och längs svenska västkusten, visade det sig att parasiten är vanlig i många områden. Fisk fångad vid Blekinges och Skånes kust hade den kraftigaste infektionen – i vissa områden där var över 60 procent av torskarna och upp till 100 procent av rötsimporna drabbade. I södra Östersjön fanns det ett tydligt samband mellan närheten till en sälkoloni och infektion i fisk. Inte heller i västerhavet är det ovanligt att hitta infekterad fisk, och ju närmare kusten och sälkolonier, desto större är risken att fisken är infekterad.

Längre norrut i Östersjön, runt Gotland, hittades sälmasken däremot i mindre än en tiondel av torskarna. Ytterligare längre norrut, i Stockholms skärgård och i Ålands hav, sjönk infektionsgraden till nästan noll. Forskarna vet inte varför parasiterna var så få i detta område, som hyser de största koncentrationerna av gråsäl i Östersjön. Där tycks det alltså vara någon annan faktor än slutvärden, sälen, som är mest begränsande i parasitens livscykel, såsom låg salthalt eller brist på tidiga lämpliga mellanvärdar.

– Detta är något vi hoppas kunna titta närmare på nu, säger forskaren Sven-Gunnar Lunneryd, som har lett undersökningarna. Vi vill också undersöka om parasiterna har någon inverkan på fisken.<br />Forskarna påpekar att det nu är viktigt att informera om att parasiten finns och varför, och om hur fiskråvaran skall hanteras – kunskap som kan förhindra att konsumenter ratar svensk fisk.

*) Parasiten blir könsmogen i sälens magsäck och parar sig, och därefter sprids äggen i vattnet via sälens avföring medan masken dör. En liten larv som kläcks från ägget äts sedan upp av ett kräftdjur, och sedan fortsätter cykeln.

Rapporten Sälmask och spiralmask i torsk och rötsimpa i svenska kustvatten. SLU, Aqua reports 2015:1. Författare: Sven-Gunnar Lunneryd, Peter Ljungberg, Mikael Ovegård, Kim Bernt & Maria Boström.

Kontaktinformation
Sven-Gunnar Lunneryd, forskare tel: 10-478 41 39, 070-661 25 96, sven-gunnar.lunneryd@slu.se, Kustlaboratoriet, Öregrund, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

Vi lider mer av att förlora en krona än vi får tillfredsställelse av att tjäna en krona. Den här dåligt kalibrerade rädslan att förlora kallar forskarna förlustaversion. Det är en benägenhet som kan få oss att tänka irrationellt och fatta sämre ekonomiska beslut.

– Förlustaversion kan hindra människor från att köpa tillgångar med risk eller från att delta i aktiemarknaden trots att det sannolikt är lönsamt för dem, säger Erik Wengström, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Förlustaversion har använts för att förklara alltifrån skattesmitning och bostadsmarknaden till professionella golfspelares beteende. För att undersöka om det går att undgå de negativa effekterna av förlustaversion har Erik Wengström, tillsammans med kollegorna Ola Andersson och Jerker Holm, genomfört ett storskaligt ekonomiskt experiment på ett slumpmässigt urval av den danska befolkningen.

I experimentet fick deltagarna göra en serie val mellan två olika spel om pengar. Ett säkert spel och ett spel med större risk där deltagarna kunde förlora pengar men som också gav högre vinster. Deltagarna delades in i olika grupper. En kontrollgrupp fattade beslut åt sig själva, en annan grupp fattade beslut åt andra och en tredje åt både sig själv och andra.

I de säkra spelen valde deltagarna, oavsett vilken grupp de tillhörde, ungefär samma risk. När deltagarna kunde förlora pengar visade de större motvilja att ta risk. Men deltagarna i gruppen som tog beslut åt andra var mindre påverkade av risken att förlora pengar och fick i genomsnitt högre avkastning.

– Vår studie visar alltså att ett sätt att minska de negativa effekterna av förlustaversion kan vara att låta någon annan fatta beslutet åt dig, säger Erik Wengström.

Studien visade också att de som valde både för sig själva och andra betedde sig precis som de som bara valde för andra. Så det spelade ingen roll om beslutsfattaren själv fick betalt eller inte. Resultaten kan ha betydelse för förvaltning av finansiella tillgångar och utformningen av olika bonussystem för de personer som fattar ekonomiska beslut.

FAKTA
Artikeln, Deciding for others reduces loss aversion, som baserats på forskarnas studie kommer att publiceras i Journal of Mangement Science. Studien finansierades av Konkurrensverket i Sverige och Carlsbergsfonden i Danmark.

Länk till artikeln Deciding for other reduces loss aversion som ska publiceras i Management Science.

Kontaktinformation
Erik Wengström, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Tel: 0708 396 111, e-post: erik.wengstrom@nek.lu.se

Betyg framställs i den allmänna debatten ofta som ett objektivt mått på elevers kunskap. Enligt gymnasieskolans läroplan ska lärare redovisa grunderna för betygsättningen för eleverna, vilket många väljer att göra i enskilda betygssamtal.

Doktoranden Ilona Rinne har undersökt 149 videoinspelade individuella betygssamtal mellan gymnasielärare och elever. Majoriteten av lärarna i studien hade inte satt definitiva betyg vid tidpunkten för betygssamtalet.

– Lärarna förankrar inte elevers prestationer i betygskriterier under samtalen, utan uttrycker dem i vardagliga termer som ”jätteduktig”, ”ambitiös” och ”intresserad”, vilket visar hur svårt det är att definiera betygskriterierna. I samtalen har lärarna en välvillig inställning till sina elever och de försöker att sätta det betyg som eleven förväntar sig eller uttrycker önskemål om, säger Ilona Rinne.

Hennes resultat visar att utgångspunkten för betygsättning hos många lärare på högskoleförberedande program är det högsta betyget, vilket de förmodar att elever eftersträvar. Betygssamtal handlar därför mycket om ifall detta betyg kan sättas eller inte.

I sin strävan att tillgodose elevers förmodade önskemål kan lärare sätta betyg i uppmuntrande syfte inför kommande kurser och i sin betygsättning tar de hänsyn till elevers potentiella, förmodade förmågor. Att lärare och elever möts i ett enskilt samtal kan också påverka lärares betygsättning, eftersom det kan vara svårt för lärare att ge negativa besked.

Men ett enskilt samtal kan också förändra villkoren för betygsättning åt motsatt håll.

– Risken finns att elever som inte är kontaktsökande kan komma tillkorta eftersom lärare i deras fall baserar betyget på faktiska prestationer och inte påverkas av personliga omständigheter som kan ha inverkat på skolarbetet.

Utifrån ett internationellt perspektiv har de svenska lärarna en unik ställning vad gäller betygsättning, eftersom det här inte finns någon extern kontroll. De omrättningar av nationella prov som har genomförts av Skolinspektionen på senare tid visar att externa bedömare satte ett lägre betyg än undervisande lärare på hälften av proven. Enligt Skolinspektionen förefaller lärare göra skiftande tolkningar av betygskriterierna och använda dem på olika sätt.

– När undervisande lärare sätter betyg tar de hänsyn till fler aspekter än vad externa bedömare kan göra, men det är inte säkert att lärare alltid ens är medvetna om dem, säger Ilona Rinne.

FAKTA
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Ilona Rinne lägger fram sin avhandling Pedagogisk takt i betygssamtal vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 23 januari klockan 13.00 i sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg.

Läs avhandlingen

Kontaktinformation
Ilona Rinne, e-post: ilona.rinne@ped.gu.se eller ilona.rinne@educ.goteborg.se, tel. 0734-282141.

I den aktuella avhandlingen fick 197 personer med IBS-symtom ange vad de själva tror är orsaken bakom magsymtomen. Hela 84 procent hänvisade till födoämnesintolerans – oftast beskrevs överkänslighet mot fet mat, histaminfrisättande livsmedel (skaldjur, ägg), kost med konserveringsmedel (filmjölk, lingon) och livsmedel som är rika på biogena aminer (dessertost, vin).

Men framför allt rapporterades IBS-symtom vid förtäring av mat som innehåller särskilt svårsmälta kolhydrater. I denna livsmedelsgrupp, som populärt kallas FODMAPs (Fermentable, Oligo- ,Di-, Mono-saccharides And Polysols), ingår till exempel äpple, bönor och vete.

I studien lät forskarna IBS-patienter prova en ”low-FODMAPs-kost” under fyra veckor – med goda resultat.

– Dieten innebar att patienterna fick avstå en del livsmedel som innehåller svårsmälta kolhydrater och ersätta dem med andra livsmedel som mage och tarm tolererar bättre. Det kan till exempel handla om att byta äpple och blomkål mot apelsin och morot.

– Omkring hälften av patienterna förbättrades markant med low-FODMAPs-dieten, säger Lena Böhn, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Resultaten jämfördes med en annan grupp som fick följa de traditionella kostråd som ges vid IBS, och som generellt går ut på att äta lite och ofta, finfördela maten och tugga noggrant, undvika stekt, fet och starkt kryddad mat samt kaffe och alkohol.

Även i denna grupp förbättrades tillståndet för ungefär hälften av patienterna.

– De båda dieterna har alltså lika god effekt när det gäller att lindra symtomen. Framtida studier skulle därför kunna titta på nyttan av att kombinera dem båda för att optimera näringsintag och symtomlindring, säger Lena Böhn.

I studierna gjordes också försök där IBS-patienter fick äta ett särskilt enzym kallat a-galaktosidas, som man vet har förmåga att bryta ner vissa av de svårsmälta FODMAPs-kolhydraterna. Hypotesen var att enzymet skulle förenkla upptaget i tunntarmen och därmed minska den jäsning i tjocktarmen som ofta ligger bakom IBS-symtom.

– Dessvärre hjälpte det inte, och vi fann inga bevis för att tillskott av enzymet a-galaktosidas är gynnsamt vid IBS, säger Lena Böhn.

Trots att de flesta rapporterade om känslighet för vissa livsmedel så hade IBS-patienterna som grupp betraktat ändå ett tillräckligt bra näringsintag, visar avhandlingen.

Forskarnas slutsats är att kostråd är effektivt i behandlingen av IBS. Det är dock viktigt att bedöma näringsintaget på individnivå och undersöka vilka födoämnen som patienten anser orsaka symtom, för att kunna ge individuellt anpassade kostråd.

FAKTA
Avhandlingen Food-related gastrointestinal symptoms, nutrient intake and dietary interventions in patients with irritable bowel syndrome presenteras vid en disputation den 30 januari.

Kontaktinformation
Lena Böhn, leg. dietist och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 070-606 20 84, 031-342 81 07 lena@bohns.se

– Vi har tidigare vetat att gräsmarker har minskat men inte i den här omfattningen. Mycket av den unika och artrika floran är rester från ett tidigare landskap som är på väg att försvinna, vilket är viktiga resultat för att förstå hur hotat landskapets biologiska mångfald är, säger Sara Cousins som är professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien visar att den nutida markanvändningen är starkt kopplad till dagens växtmångfald på landskapsnivå. Kvarvarande naturbetesmarker, slåtterängar och lövskogar är viktiga för många unika och specialiserade arter men ett varierat landskap bidrar till mångfalden av vanliga och inte alltid så uppmärksammade arter.

– Eftersom många arter som är specialiserade att finnas på ogödslade hävdade naturbetesmarker har försvunnit då naturbetesmarkerna minskat i storlek, odlats upp, planterats med skog eller övergivits så har hela landskapets biologiska mångfald också minskat, säger Sara Cousins.

Det är välkänt att moderniseringen av jord- och skogsbruket under 1800- och 1900-talet har varit orsak till att många artrika landskapstyper har försvunnit. Tidigare studier har dock analyserat förändringarna i relativt små landskap. I den nya studien analyserade forskarna med hjälp av historiska kartor hur markanvändning har förändrats mellan 1901 och 2013 över ett 1 642 km2 stort område som sträcker sig genom Södermanland från Askö i Östersjön till söder om Strängnäs.

Digitalisering av historiska kartor, så kallade häradskartor, är oerhört tidskrävande och att göra den här typen av analys för ett så pass stort område är unikt i världen. För att analysera hur landskapsförändringarna har påverkat dagens biologisk mångfald har forskarna använt befintlig växtdata som mestadels har samlats in av kunniga amatörbotaniker.

Artikeln är en del av en specialutgåva av tidskriften Ambio som redovisar hur den svenska naturen utsätts för förändringar i både klimat och markanvändning. Länk till artikeln: http://link.springer.com/article/10.1007/s13280-014-0585-9

Det historiska kartmaterialet görs nu tillgängligt för andra forskare och för allmänheten för vidare studier. Det gamla kartmaterialet kan laddas ner på samma sida och utforskas i ett så kallad GIS-program, exempelvis QGIS. Länk till sidan: http://www.qgis.org/en/site/

Kontaktinformation
Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 67, mobil 0708-10 15 95, e-post sara.cousins@natgeo.su.se. Alistair Auffret, fil. dr. vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, tfn 08-674 75 68, mobil 0767-15 89 75, e-post alistair.auffret@natgeo.su.se. Jessica Lindgren, doktorand vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, tfn 08-674 78 71, e-post jessica.lindgren@natgeo.su.se

Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effektivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort. Forskarna har genom datorsimulering undersökt sambandet mellan skiktets struktur och dess livslängd och värmeisolerande egenskaper. Resultaten visar att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som håller betydligt längre och är effektivare än de som används industriellt idag.

Gasturbiner används vid elproduktion och i flygplansmotorer. För att öka livslängden på turbinerna sprutas en beläggning på ytskiktet. Beläggningen består av två skikt – ett av metall för att ge skydd mot oxidering och frätning och ett av keramik som verkar värmeisolerande. Beläggningens struktur varierar mycket och består av porer och sprickor i olika storlekar. Sprickorna och porerna bestämmer i stor utsträckning hur effektiv värmeisoleringen är och hur lång livslängden på turbinen blir.

Forskare vid Högskolan Väst har utvecklat metoder för att förbättra det här beläggningsskiktet. Genom datorsimulering har forskarna undersökt sambandet mellan beläggningens struktur och dess värmeisolerande egenskaper. Och genom att styra sprickornas storlek och omfattning i skiktet, har man fått fram ett mer effektivt skikt.

Forskarna har också undersökt sambandet mellan ytstrukturen på tillväxande oxidering och spänningarna som bildas mellan de två skikten på grund av oxideringen. Dessa samband har utnyttjats för att utforma ett skiktsysten med längre livslängd.

– Resultaten från datorsimuleringen har vi fått bekräftade även i experiment. Ett viktigt resultat var att större porer, som är sammanbundna med sprickor, kan ge beläggningsskikten betydligt bättre värmeisolering och även längre livslängd.

Detta säger Mohit Gupta som presenterat sin doktorsavhandling i ämnet. Han beskriver de modeller som han tagit fram, som studerar oxidationsspridningen. Med hjälp av dessa modeller kan spänningarna mellan skikten på grund av oxideringen beräknas. Resultaten visar att de utvecklade modellerna är ett kraftfullt verktyg för att designa nya beläggningar – med egenskaper som betydligt överträffar de som används industriellt idag.

FAKTA
Forskningen har skett i tätt samarbete med flygmotortillverkaren GKN Aerospace och Siemens Industrial Turbomachinery som gör gasturbiner. Båda företagen är intresserade av att använda sig av de nya beläggningarna.

Kontaktinformation
Mohit Gupta, e-post: mohit-kumar.gupta@hv.se, telefon:0520-22 32 82

Den omfattande satsningen sker inom EU:s och den europeiska läkemedelsindustrins gemensamma partnerorganisation Innovative Medicines Initiative (IMI) samt med stöd av EU:s ramprogram Horizon 2020.

I satsningen ingår totalt åtta forskningsprojekt som ska påskynda utvecklingen av ett ebolavaccin, med fokus på tillverkning, vaccinupptag och diagnostik. Projekten är i sin tur en del av ett bredare program kallat IMI Ebola+, som lanserats för att möta de stora utmaningar som den pågående ebola-epidemin innebär.

De åtta projekten har en total budget på 215 miljoner euro (ca 2 miljarder SEK) och samlar över 40 partners från läkemedels- och diagnostikindustrin, folkhälsoorganisationer, universitet och forskningsorganisationer, hjälporganisationer och bioteknikföretag i Europa, Afrika och USA.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar i ett forskningsprojekt som fokuserar på en vaccinkandidat som går under det vetenskapliga namnet vesikulär stomatit virusvektor Zaire Ebola vaccin, VSV-ZEBOV.

– Världshälsoorganisationen har identifierat VSV-ZEBOV som en av de tre mest lovande ebola- vaccinkandidaterna, och kliniska prövningar pågår redan i Europa och Afrika. Vårt projekt bygger på detta arbete och syftar till att ytterligare utveckla VSV-ZEBOV. Med EU och IMI:s investering kan vi utnyttja kraften i toppmodern forskningsteknologi och samla in unik information om vaccinets styrka, kvalitet och säkerhet, säger forskaren Ali Harandi, ansvarig för Göteborgs universitets medverkan i projektet.

Tillkännagivandet av miljardsatsningen görs inför World Economic Forum i Davos, där ebolasituationen står högt på dagordningen.

Förutom det projekt där Göteborgs universitet medverkar fokuserar ytterligare två forskningsprojekt på utveckling av vaccinkandidater. Ett fjärde projekt syftar till att etablera en plattform som snabbt kan producera tillräckliga mängder av vaccinet utan att äventyra de stränga kvalitets- och säkerhetskraven.

Ett femte projekt studerar vägar att öka människors acceptans och medvetenehet, med utgångspunkt i det stigma som omger ebola och den utbredda misstänksamhet mot vacciner som ofta är ett hinder i det förebyggande arbetet.

Övriga tre forskningsprojekt i satsningen fokuserar på att utveckla pålitliga diagnostikmetoder som snabbtkan visa om en person är smittad.

Ytterligare forskningsprojekt planeras tillkomma under de närmaste månaderna. Dessa projekt kan fokusera på vaccin som även ger skydd för besläktade virus, på utvecklingen av nya behandlingar för ebola, nya vacciner som inte kräver extrema temperaturer och generering av nya diagnostiska test.

Den nuvarande Ebola-epidemin saknar motstycke i sin omfattning och geografiska spridning. Den senaste rapporten från WHO den 11 januari räknar till fler än 21 000 bekräftade fall och över 8 000 dödsfall, de flesta av dem i Guinea, Liberia och Sierra Leone.

WHO:s faktablad om Ebola: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/

WHO statistik om det aktuella utbrottet: http://www.who.int/csr/disease/ebola/situation-reports/en/

Kommentarer till satsningen:
Irene Norstedt, verkställande direktör för IMI: “Lanseringen av dessa spännande nya projekt demonstrerar vår förmåga att snabbt svara på nödsituationer med ett program som kommer att ta itu med en rad utmaningar i den pågående ebolaforskningen, och som kompletterar andra organisationers arbete. Vår förhoppning är att dessa projekt kommer att bidra till att göra en skillnad i både nuvarande och framtida utbrott.

EU:s kommissionär för forskning, vetenskap och innovation Carlos Moedas: ”Eftersom det inte finns något vaccin eller behandling mot ebola ännu måste vi snarast öka våra forskningsansträngningar. Med denna finansiering från Horisont 2020 och våra industripartners påskyndar vi utvecklingen av ett ebolavaccin samt av snabba diagnostiska tester. För att en gång för alla besegra ebola är detta de verktyg vi behöver.”

Generaldirektör för European Federation of Pharmaceutcial Industries and Associations Richard Bergström: ”Diskussionerna som kommer äga rum i Davos understryker behovet av att utveckla nya sätt att hantera globala hälsokriser. IMI:s förmåga att mobilisera olika offentliga och privata partner erbjuder en lösning som ingen enskild organisation skulle klara ensam.”

Läs mer om ebolasamordningen: http://europa.eu/newsroom/highlights/special-coverage/ebola/index_en.htm

Faktablad om EU:s insatser kring ebola: http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-599_en.htm

Kontaktinformation
Ali Harandi, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7866229 0733466967 ali.harandi @microbio.gu.se

Lättviktskompositer har flera fördelar jämfört med stål; fartyg kan bland annat göras lättare vilket minskar bränsleförbrukning och utsläpp och man slipper korrosion. På SP har man arbetat sedan 2004 i olika projekt, för att få fram metoder och information som gör att man kan godkänna brännbar fiberarmerad lättviktskomposit på fartyg.

Enligt Tommy Hertzberg, brandforskare på SP, har det hittills varit svårt att få godkännande eftersom att alla regelverk baseras på stål. SPs experter har varit inblandade i många svenska och internationella projekt som syftat till godkännanden med nya material men ingen flaggstat hade innan detta fullt ut accepterat lättviktslösningen. Nu har Panamas flaggmyndighet accepterat en ombyggnad med komposit, vilket är ett stort steg framåt.

– Vi har bidragit med vårt kunnande till den norska grupp och DNV-GL som tillsammans med det japanska varvet Oshima tagit fram en begåvad lättviktsdesign som löser många av de problem man har med lastluckor av stål säger han.

Fartyget, ett lastfartyg på 225 x 32 m, som nu godkänts för ombyggnad, ägs av det danska rederiet Nordic Bulk Carriers AS.

– Vi har stått för den brandanalys i enlighet med Solas Regel 17 som används för att visa hur man kan uppnå en brandsäkerhet som är ekvivalent med stålfallet, vilket har gjort godkännandet möjligt. Detta vill jag beskriva som ett genombrott, säger Tommy Hertzberg.

SP Fire Research deltar också mycket aktivt i den av Transportstyrelsen ledda internationella korrespondensgrupp inom IMO som ska ta fram guidelines för hantering av brandrisker vid användandet av komposit på SOLAS-fartyg. I februari redovisas resultatet vid IMOs konferens i London.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tommy Hertzberg, SP, tel 070-584 50 46, tommy.hertzberg@sp.se

Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Det finns nio prioriterade miljöförändringar som drivs på av oss människor. Ny forskning som publiceras i vetenskapstidsskriften Science visar att fyra gränser nu är överskridna.

Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Exempelvis kan marina ekosystem förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av.

En av huvudförfattarna är professor Will Steffen verksam vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Australian National University i Canberra.

– Att överskrida gränserna ökar risken att mänskliga aktiviteter oavsiktligt kan tvinga in hela jordsystemet i ett för mänskligheten mycket mindre fördelaktigt tillstånd. Detta skulle vara ett bakslag för ansträngningarna att minska fattigdom och istället leda till minskat välbefinnande i många delar av världen, även i rika länder. I den nya analysen av planetens hållbara gränser har vi förbättrat vår kvantifiering av var dessa risker finns, säger Will Steffen.

En konsekvens kan bli att hela jordsystemet, det vill säga de komplexa sambanden mellan mark, hav, atmosfär, inlandsisar, biologisk mångfald och oss människor, destabiliseras. Ytterst kan det driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd.

– När vi väl har passerat en viss tröskel kommer det inte vara möjligt att vända eller ens sakta ner förändringarna i jordsystemet även om vi lyckas bromsa utsläpp av växthusgaser, förlusten av biologisk mångfald, eller förändrad markanvändning, till exempel. Detta får potentiellt katastrofala följder, säger Will Steffen.

– Under de senaste fyra åren har vetenskapen avancerat oerhört snabbt och bidragit till att stärka den nya analysen. Detta är viktigt. Vi har nu en än mer robust vetenskaplig grund till stöd för ett nytt ramverk för näringsliv och länder i världen för social och ekonomisk utveckling inom planetens säkra gränser, säger Johan Rockström.

– Världen har en fantastisk möjlighet i år att hantera globala risker, på ett rättvist sätt. I september kommer nationer världen över att anta FN:s globala hållbarhetsmål ”Sustainable Development Goals”. Med rätt ambitioner kan detta skapa förutsättningar för långsiktig mänsklig välfärd inom planetens gränser, säger Johan Rockström.

Fakta om planetens hållbara gränser (Planetary Boundaries)
Konceptet Planetens hållbara gränser som publicerades första gången 2009, identifierar nio globala processer relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. Forskningen visar att dessa nio processer reglerar hela jordsystemets stabilitet och resiliens – de reglerar det samspel mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans skapar de förutsättningar på Jorden som våra samhällen är beroende av.

De nio planetära gränserna
1. Klimatförändring – Climate change
2. Förlust av biologisk mångfald – Biosphere integrity
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären – Stratospheric ozone depletion
4. Havsförsurning – Ocean acidification
5. Biogeokemiska flöden – Biogeochemical flows (fosfor- och kvävecykler)
6. Förändrad markanvändning – Land-system change (t.ex. avskogning)
7. Färskvattenanvändning – Freshwater use
8. Aerosoler i atmosfären – Atmospheric aerosol loading (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
9. Nya kemiska substanser – Novel entities (t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).

Fyra gränser bedöms ha överskridits: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor.

Forskarna kallar två av gränserna för ”core boundaries”: klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald – att betydligt ändra eller överskrida någon av dessa riskerar att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd.

FAKTA
Bakom de nya rönen står ett internationellt team bestående av 18
forskare från Sverige, Australien, Danmark, USA, England, Kanada,
Tyskland, Holland och Sydafrika. Forskargruppen kommer att presentera
sina resultat på sju seminarier vid World Economic Forum i Davos 21-24
januari.

Professor Johan Rockström, medförfattare och chef för Stockholm
Resilience Centre, kommer att presentera de nya rönen vid World Economic
Forum, 21-24 januari.

Se intervju med Johan Rockström via TV4 Nyhetsmorgon (3,4 min)

Kontaktinformation
Fredrik Moberg, kommunikationsansvarig Stockholm Resilience Centre. fredrik.moberg@stockholmresilience.su.se. Tel: +46 (0)70 680 65 53. Ylva Rylander Press and Communications Advisor Stockholm Environment Institute ylva.rylander@sei-international.org Tel: +46 73 150 3384

I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och Stanford University, USA genomfört en storskalig analys av immunsystemet hos friska individer och tittat på över 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.

– Trots att vi i dag vet väldigt mycket om de enskilda proteiner och vita blodkroppar som utgör människans immunsystem, förstår vi väldigt lite om hur dessa samverkar vid hälsa och sjukdom. För att kunna förstå det behöver vi använda ny teknik som gör det möjligt att ur ett och samma blodprov analysera alla dessa immunsystemets komponenter samtidigt. Bara då kan vi få en mer fullständig bild över hur immunsystemet är sammansatt och fungerar hos olika individer, både friska och sjuka, säger Petter Brodin vid SciLifeLab och institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, huvudförfattare av studien.

Genom att analysera blod från 210 friska tvillingar har forskarna visat att majoriteten av immunförsvarets olika komponenter varierar avsevärt mellan individer. Forskarna upptäckte också att den individuella variationen är en konsekvens av miljöfaktorer, snarare än de genetiska anlag som individerna ärvt. Forskarna bakom studien menar att det dominerande inflytande av miljön troligen innefattar den normala bakteriefloran, infektioner, vacciner, födoämnen och andra faktorer som immunförsvaret känner av och anpassar sig till. Miljöinflytandet ökar även med tiden. Genetiskt identiska enäggstvillingar blir mer och mer olika varandra ju äldre de blir.

– Studien innebär ett genombrott i vår övergripande förståelse för de faktorer som påverkar människans immunsystem. Resultaten innebär även att de senaste årens fokus på genetiska anlag och deras inflytande över immunförsvarets funktion och risken för sjukdom nu behöver kompletteras med fler studier av icke-ärftliga faktorers inflytande, säger Petter Brodin.

Vårt immunförsvar spelar en viktig roll vid allt från infektioner, cancer och allergier till kroniska inflammationssjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatisk sjukdom. Dessutom verkar många nya läkemedelsbehandlingar via immunförsvarets processer. Artikelförfattarna hoppas att fynden på sikt kan ge bättre möjligheter att förutsäga vilka individer som löper förhöjd risk att drabbas av immunrelaterade sjukdomar. Upptäckten kan också bidra till utveckling av behandlingar som bättre anpassas till individens unika immunsystem.

FAKTA
Studien har finansierats med stöd från National Institutes of Health, Howard Hughes Medical Institute, Wenner-Gren Stiftelserna och Sverige-Amerika Stiftelsen.

Publikation: “Variation in the human immune system is largely driven by non-heritable influences”, Petter Brodin, Vladimir Jojic, Tianxiang Gao, Sanchita Bhattacharya, Cesar J Lopez Angel, David Furman, Shai Shen-Orr, Cornelia L Dekker, Gary E. Swan, Atul J Butte, Holden T Maecker, Mark M Davis, Cell online 15 January 2015.

Vetenskaplig abstract i tidskriften Cell
Läs om Petter Brodin

Kontaktinformation
Petter Brodin, läkare och forskare SciLifeLab, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 813 96, e-post: petter.brodin@ki.se


– Trots det vet vi fortfarande mycket lite om bakteriernas säsongsmönster, rumsliga fördelning och känslighet för klimatförändringar, säger Markus Lindh, Linnéuniversitetet.

I sin avhandling undersöker han därför hur specifika populationers dynamik och ekosystemfunktion påverkas av naturliga eller klimatorsakade förändringar i havsmiljön.

Hans resultat visar att vissa nya bakteriepopulationer kan etablera sig och ersätta andra samtidigt som andra populationer anpassar sin livsstrategi och ekologi till förändringar i havsmiljön. Han visar också vikten av regionala effekter, det vill säga kolonisation och utdöende, för bakteriesamhällets struktur.

I ett experiment visar Markus Lindh att ökad temperatur tillsammans med tillsats av terrestert kol, det vill säga kol som kommer från land, gav en stor effekt på bakteriesamhällets struktur och ekosystem, och han menar att detta pekar på en potentiellt viktig påverkan av framtida nederbörd och avrinning från vattendrag till havet.

– Det är av stor betydelse att vi kopplar studier av ekologiska mekanismer till både rumsliga och temporala spridningsmönster hos bakterier och till populationers kapacitet att svara på och anpassa sig till förändringar i havsmiljön, säger Markus Lindh.

FAKTA
Avhandlingen Bacterioplankton population dynamics in a changing ocean försvaras vid en offentlig disputation fredagen den 16 januari, 2015, klockan 9.00, i sal Fullriggaren, på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Pierre Galand, CNRS senior researcher från Observatoire Océanologique de Banyuls.

Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar
Markus Lindh, telefon 0709-651242
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-5722656

I studien som genomförs i samarbete med nio svenska och två danska centra, jämförs strålbehandling bestående av sju stora dagliga doser med en standardbehandling som innebär 39 små dagliga doser. Nyligen fick projektets ledning, i konkurrens med 143 andra sökanden, 13 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utdelning till klinisk behandlingsforskning, för att klarlägga frågan om kort eller lång behandling vid prostatacancer som är begränsad till prostatakörteln.

Teorin är att en stor dos per dag (6.1 Gy under sju dagar) – en så kallad hypofraktionerad strålbehandling – ger en dubblerad verkningsgrad på cancercellerna vid lokal prostatacancer, i jämförelse med standardbehandling (2 Gy per dag under 39 dagar). Detta skulle vara en stor fördel för såväl patienter som för sjukvård, tack vare den ökning av effektiviteten som finns i varje strålfraktion och förkortningen av tiden i strålbehandlingsmaskinen. En förutsättning är dock att den friska vävnaden inte skadas mer. 

Detta är den första och enda stora randomiserade studien i världen som ska klargöra om det är möjligt att sju behandlingar kan vara lika bra som 39.

– Man kan likna det vid att slå in en 7-tums spik i en planka, man kan ta den lilla hammaren och slå 39 slag, men man kan också ta släggan och slå in spiken med sju slag, säger Anders Widmark.

Studien som startade i Sverige och Danmark omfattar idag mer än 1 000 patienter. Tillsammans med forskare i England har man nu beslutat att utöka antalet till att totalt omfatta 1 984 patienter.

– Det krävs så många patienter för att kunna visa om de båda behandlingsmodellerna är lika bra och ger motsvarande biverkningar. Ett sådant resultat skulle räcka för att hela världen skulle kunna gå över till den korta behandlingen. Det kan dessutom vara så att den korta behandlingen är effektivare än den långa, säger Anders Widmark.

Två ytterligare studier planeras. En studie där det planeras en prostatabiopsi tre till fem år efter behandlingsslut i syfte att jämföra om det finns eventuella cancerceller kvar, och vilka egenskaper dessa celler har som gör att de kan överleva. Den andra är en genetisk studie för att se om det finns vissa gener och genetiska förändringar som kan förutsäga eventuella biverkningar och strålresistens.

Under 2015 kommer analyser att göras för att beskriva biverkningsmönstret hos 800 av de första patienterna.

Kontaktinformation
Anders Widmark, professor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, samt överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Telefon: 070-584 43 30. E-post: anders.widmark@umu.se

Projektet Hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet samlar 25 partners; kommuner, bostadsbolag och små och stora företag. Syftet är att skapa en öppen gemensam teknisk plattform för tjänster och gemensamma affärsmodeller. 

Tidigare etapper av projektet har skapat och testat lösningar på enskilda lägenheter, nu är det dags att skala upp projektet. I mer än 100 lägenheter i Göteborg, Stockholm, Sundbyberg, Västerås och Skellefteå ska det “smarta hemmet” skapas på en gemensam plattform där tjänster inom omsorg, energianvändning och fastighetsautomation kommer att testas.

– Det här ska bli jättespännande. Vi kommer att bygga upp en öppen plattform med öppna data. I en snar framtid kommer vi människor också att kunna kommunicera med alla möjliga produkter och tjänster tack vare Internet of Things – och det vill vi också ta med i projektet, förklarar Claus.

I delprojektet om fastighetsautomation bygger man upp en Internet of Things-plattform från början, medan man i de andra delprojekten kommer att arbeta med migrationsscenarier. Man kommer också att visa hur tjänster från tredjepartsleverantörer kan läggas till. Säkerhets- och integritetsfrågor kommer också att adresseras.

Vinnova finansierar med 10 Mkr under två år, medan parterna bidrar med 15 Mkr. I sin motivering skriver Vinnova: ”Projektledningen har mycket god kompetens och konsortiet är mycket brett som fångar hela systemet av aktörer”.

Projektet sparkar officiellt igång den 16 januari i Kista med heldagsaktiviteter för alla partners, bland andra Bostadbolaget i Göteborg, Verisure, Skellefteå Kraft, Telia och Stockholms stad*

Under 2015 startar Swedish ICT även upp ett nytt affärs- och innovationsområde med fokus på just smarta hållbara hem och städer.

FAKTA
*) Samtliga parter i projektet:
Swedish ICT, Acreo Swedish ICT (koordinator), SICS Swedish ICT, Interactive Institute Swedish ICT, Alleato, Inteno, There Corporation, Mimer, Bostadsbolaget i Göteborg, Micasa, Riksbyggen, Skebo, Sundbybergs Stadsnätsaktiebolag, Förvaltaren, SABO, Telia, KTC, Weevio, Manodo, Clayster, Verisure, Mälarenergi Elnät, Skellefteå Kraft, Skellefteå kommun, Stockholms stad.

Acreo Swedish ICT har 135 anställda i Kista, Göteborg, Norrköping och Hudiksvall. Acreo är en del av Swedish ICT och RISE.

Kontaktinformation
Claus Popp Larsen, Projektledare Tel. 070-688 19 42 claus.popp.larsen@acreo.se

Det handlar om innovationsstöd riktat mot företag med upp till 250 anställda, som tidigare funnits i programmen Forska&Väx och VINN NU, som samlas i det nya programmet Innovationsprojekt i företag. Programmet har en budget på 150 miljoner kronor för 2015.

– Syftet med det nya programmet är att det ska bli enklare för företagen att hitta rätt och att vårt erbjudande ska bli tydligare och mer överskådligt, säger Kjell Håkan Närfelt, chefsstrateg på VINNOVA.

Företagen kan söka medel för innovativa utvecklingsprojekt som har möjlighet att nå framgång internationellt. Projekten ska vara i tidiga utvecklingsskeden, där det är svårt för företagen att hitta privat finansiering.

– I tidiga utvecklingsskeden är det osäkert och riskfyllt att satsa på innovativa projekt. Det gör att marknaden underinvesterar i denna typ av utvecklingsprojekt, genom vårt stöd kan utvecklingsprojekt genomföras som annars inte hade kommit igång, säger Kjell Håkan Närfelt.

Programmet är indelat i två delar, där den ena delen riktar sig till nystartade företag som kan få full finansiering med upp till en halv miljon kronor. I den andra delen kan alla typer av företag få finansiering av halva projektkostnaden med upp till fem miljoner kronor.

Ansökningar görs i konkurrens och VINNOVA anlitar externa branschkunniga experter för att bedöma vilka projekt som har störst potential.

Den 14 januari öppnade den första utlysningsomgången och ansökan måste göras senast den 24 mars 2015. Fler utlysningsomgångar kommer under året.

Kontaktinformation
Kjell Håkan Närfelt, 08-473 30 47, KjellHakan.Narfelt@VINNOVA.se