Hamid Jafari har skrivit en doktorsavhandling med titeln ”Postponement and Logistics Flexibility in Retailing”. I den har han utgått från metoder som traditionellt används när man studerar logistik vid tillverkning, och överfört den kunskapen till detaljhandeln.

– Min studie kan hjälpa detaljhandeln att utforma och ha kontroll över sin försörjningskedja på ett bättre sätt, och visa på vilka aktiviteter som kan fördröjas för att möta efterfrågan, säger Hamid.

Att fördröja eller senarelägga är ett sätt att vara flexibel. Det kan innebära att man justerar priset så sent som möjligt (till exempel när en busslast med turister kör in på parkeringen), beställer varor så sent som möjligt, eller tillverkar en produkt så sent som möjligt.

– En stor trend just nu är individanpassning. Det finns till exempel en webbutik där du kan bygga ihop din egen cykel. Det finns ingen affärslokal och inget lager, eftersom cykeln inte tillverkas förrän efter det att kunden lägger ordern, säger Hamid. Det är intressant ur både handelns och kundens perspektiv. Återförsäljaren har minskat sina kostnader, och kunden känner sig mer delaktig i processen.

Men fördröjning fungerar inte i alla lägen. För vardagsprodukter som mjölk, eller andra snabbrörliga konsumentvaror, är kunderna oftast inte intresserade av att vara en del av processen. De vill bara ta sina varor från hyllan. I de fallen är det mer användbart att veta hur mycket folk brukar köpa.

De flesta butiker använder sig av en blandning av fördröjning, alltså att vänta så länge som möjligt för att få bättre information, och spekulation, att använda förkunskaper och prognoser. Doktorsavhandlingen handlar om hur en viss blandning kan leda till olika prestandaresultat och fungera för olika typer av butiker.

– En sak som skulle vara intressant att studera vidare är konsekvenserna för lokala och mindre butiker, säger Hamid. De har oftast ett nära partnerskap eller till och med personliga relationer med leverantörer som ligger geografiskt nära. Hur påverkar det deras flexibilitet?

Martin Hultman berättar att de skrivit boken för att vi lever i en tid då människoskapade utsläpp av klimatstörande växthusgaser förändrar våra livsbetingelser runt hela jorden. Hur denna insikt ska förstås och hur den ska hanteras är föremål för djupgående och nödvändiga politiska diskussioner i hela samhället.

– Debatten kan framstå som kaotisk och ostrukturerad för någon som är mitt i den. Vi såg ett behov av att förstå denna klimatdebatt när den var som hetast och olika aktörers ställningstagande i densamma, säger Martin Hultman.

Vad skulle du säga är kärnan i det ni kommit fram till efter att ha arbetat med boken?

– I klimatdebatten finns i huvudsak fyra olika positioner med ett helt paket med värderingar kopplade till sig. Den Industrifatalistiska positionen dominerar och den Gröna Keynesianska utgörs av den grupp av aktörer som också har stort inflytande.

– Båda dessa värderings- och åsiktskluster delar en gemensam uppfattning om att grön tillväxt är nödvändig. Kritik mot dessa kommer från en Eko-socialistisk diskurs som tar klimatvetenskapliga resultat på allvar och argumenterar för behovet av en omställning i form av resurslokalisering, decentralisering och småskalig förnybar energi.

– Kritik kommer också från en klimatskeptisk samling aktörer, nästan bara äldre män, som menar att människoskapade klimatförändringar inte sker.

Är det något som överraskat eller förvånat er när ni analyserat detta?

– Två viktiga resultat är dels att den apokalyptiska beskrivningen av klimatförändringarna bidrar positivt för att aktivera medborgare och politiker, dels att miljörörelsens engagemang i frågan lyfte in aspekter av miljörättvisa i klimatdebatten framför allt runt Köpenhamnsmötet 2009.

– Båda dessa resultat går i motsatt riktning i hur många andra forskare beskrivit klimatpolitiken senaste åren.

Vad önskar du skulle kunna få bli konsekvenserna av det ni skrivit om?

– Insikten om klimatfrågan som vår tids ödesfråga delades av alla politiska partier och alla organisationer i Sverige runt 2008. Att kartlägga och bevara en diskussion såsom vi har gjort ger möjlighet att gå tillbaka och utkräva ansvar av alla de människor i ledande ställning som faktiskt har kunskapen men inte agerat i linje med sin vetskap.

– Jag önskar att både miljörörelsens roll i att lyfta upp denna fråga uppmärksammas samt att boken aktiverar våra minnen om hur klimatet faktiskt kan diskuteras såsom en genomgripande samhällsfråga.

– Genom att direkt jämföra personers generella bilder av manliga och kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms universitet.

I avhandlingen genomförs även en analys av en bok ur ett projekt från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ämnat att främja jämställdhet bland chefer i svenskt näringsliv. Denna analys kan öka förståelsen för varför den extremt ojämlika könsfördelningen bland toppchefer finns kvar trots viljan att förändra.

– Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar för hemarbete? Hur kan vi , både män och kvinnor, kombinera karriär och barn? Detta är några av de frågor som väcks utifrån denna analys, menar Hanna Kusterer.

Länk till avhandlingen: Women and men in management. Stereotypes, evaluation and discourse. 

Kondom är det mest effektiva preventivmedlet för att minska risken att smittas av sexuellt överförda infektioner (STI) och HIV. Doktoranden Veronika Fridlund vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt ungdomars och unga vuxnas kondomanvändning och studerat vilka skäl det finns till kondomanvändning och utebliven kondomanvändning.

I studierna fick deltagarna svara på frågor om sina sexuella partners som de haft under de senaste 12 månaderna. Det visade sig att majoriteten hade haft vaginalsex, 99 procent, och oralsex, 90 procent, medan 42 procent hade haft analsex.

– Det intressanta är att trots att man har haft analsex med en tillfällig partner så är det 77 procent som uppger att de aldrig använt kondom vid detta tillfälle, säger Veronika Fridlund.

Resultatet visar dock att deltagarna uppskattar sannolikheten att de ska använda kondom som hög, det vill säga att de tror att de ska använda kondom med t ex en tillfällig partner om de har analsex. Men i praktiken så är kondomanvändningen låg oavsett typ av sex och typ av partner. Störst skillnad är det för vaginal- och analsex med tillfälliga partners och minst skillnad för oralsex.

– Om man t ex tar analsex med tillfällig okänd partner skattade 60 procent att det var mycket sannolikt att använda kondom samtidigt som knappt 20 procent alltid använde kondom, säger Veronika Fridlund.

I en av studierna i avhandlingen har skäl till kondomanvändning eller utebliven kondomanvändning undersökts. Där framkommer det att det finns många olika anledningar varför kondomanvändningen både blir av men också inte blir av.

– Det är viktigt att förstå att kondomanvändning är komplex. Det är exempelvis inte ett individuellt beslut att använda kondom. Om personerna i det sexuella mötet har olika viljor angående kondomanvändningen så sker det en förhandling där den som har störst vilja vinner. Beslutet påverkas också av maktbalansen mellan personerna, säger Veronika Fridlund.

Kvinnor tar oftare initiativ
Resultatet visar att det oftast är kvinnor som tar initiativ för kondomanvändning och att de ofta möts av motstånd från sin manliga partner.

– Män måste involveras i preventionsarbetet. För att öka mäns ansvarstagande måste vi börja i en tidig ålder med att stärka mäns självkänsla, vilket innefattar att ta ansvar både för sig själva och för andra individer. Det är svårt att bry sig om andra om man inte bryr sig om sig själv, säger Veronika Fridlund.

Veronika Fridlunds studie visar att de som har fler sexuella partners och en bred syn på vad sex är har mindre oskyddat sex än de som har en mer traditionell syn på sex.

– Ett av de mest spännande resultaten i studien är att de som har en mer avslappnad syn på sex, exempelvis har många partners, öppna förhållanden och har en bred syn på vad sex är, har färre oskyddade sextillfällen än de som har en mer traditionell syn på sex ,t ex de som kopplar ihop sex med vaginalsex, har en mer romantisk syn på sex och pratar om sex som en förtrollning. De otraditionella väljer helt enkelt att avstå att ha sex eller väljer en annan typ av sex om en kondom inte finns tillgänglig. De med traditionell syn väljer ofta att ha vaginalsex i alla fall. Detta är dock något som behöver undersökas mer, säger Veronika Fridlund.

Oftare kondom för snygga och sociala
En av de vanligaste orsakerna till att informanterna valde eller valde bort kondom med en tillfälliga partner var att man gjorde en bedömning av partnern. Om en kvinna skrattade, pratade mycket och var berusad så gjorde männen en bedömning att det var större risk att hon hade sex med andra än en kvinna som var blyg och tillbakadragen. För kvinnor som träffade män så gjordes ungefär samma skattning, men kvinnorna pratade snarare om att män som var ”players” eller var snygga var kopplade till en större risk.

Veronika Fridlund menar även att sjukvården borde ändra på sättet man informerar unga om kondomanvändning. Istället för att bara förespråka kondom borde personalen prata med patienten om vilka problem det finns med kondomanvändningen och hur man skulle kunna lösa dem.

– Vi behöver ge människor strategier för hur de ska hantera situationen om de t ex inte har en kondom tillgänglig eller om de har druckit alkohol. Det kan exempelvis röra sig om att försöka vidga sexbegreppet till att inkludera andra sexuella praktiker än penetrationssex, säger Veronika Fridlund.

Samtidigt poängterar hon att det är viktigt att sjukvården får resurser för att kunna ha bra rådgivning med patienterna.

– Många ungdomsmottagningar går på knäna av arbetsbelastningen och då kan det vara svårt för personalen att känna att de har tid till annat än att göra själva testningen.

Fakta om avhandlingen
Studie 1: Registerdata om antalet förskrivna årsdoser av orala preventivmedel, rapporterade fall av Klamydia och antalet aborter för varje årsgrupp (15-29 år för klamydia och orala preventivmedel och 16-29 år för aborter), för varje kalenderår (1997-2005) och för varje län.

Studie 2: Insamlad på nio ungdomsmottagningar i Västra Götaland. 592 individer mellan 15 och 26 år som besökte ungdomsmottagningen för STI-testning deltog i studien.

Studie 3: Insamlad på samma ungdomsmottagningar som i studie 2 samt på en STI-klinik i Stockholm. Totalt deltog 1022 individer mellan 15 och 32 år.

Studie 4: Insamlad på samma STI-klinik som i studie 3. 29 individer mellan 21 och 32 år deltog I studien.

– De skillnader som jag har sett i mina studier pekar entydigt på att bilförare med hörselnedsättning generellt är mer försiktiga än förare med normal hörsel, säger Birgitta Thorslund som står bakom doktorsavhandlingen.

Resultaten i hennes studier visar att förare med nedsatt hörsel inte på något sätt utgör en större riskgrupp i trafiken än andra förare. Därmed slår avhandlingen fast att det inte finns något behov av att justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav. Något som kanske annars inte hade varit helt orimligt att tänka sig utifrån det faktum att antalet äldre bilförare ökar kraftigt både i Sverige och övriga Europa. Forskning visar att omkring 20 till 30 procent av förare som är över 70 år har nedsatt hörsel.

Studier i både simulator och verklig trafik
Resultaten i Birgitta Thorslunds avhandling grundar sig på tre delstudier. En enkätstudie, en studie i körsimulator och en studie i verklig trafik. I samtliga studier har en grupp förare med normal hörsel jämförts med en grupp förare med nedsatt hörsel.

Simulatorstudien visade bland annat att förare med nedsatt hörsel sänker hastigheten mer än normalhörande när trafiksituationerna blir komplexa och kraven på föraren ökar.

Hörselnedsättning ger mer uppmärksamhet på omgivningen
I studien i verklig trafik användes bland annat en utrustning som mäter ögonrörelser. Här visade det sig att förare med hörselnedsättning oftare tittar i backspegeln och vid sidan av vägen än vad förare med normal hörsel gör.

Birgitta Thorslunds doktorsavhandling Effects of hearing loss on traffic safety and mobility är skriven vid Institutet för handikappvetenskap. Institutet är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. Birgitta Thorslund arbetar på VTI och bedriver forskning främst inom området trafikmedicin.

Avhandlingen har i huvudsak finansierats av VTI men medel kommer även från det nationella kompetenscentrumet ViP – Virtual prototyping and assessment by simulation, fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer vid Chalmers och stiftelsen Promobilia. Föreningen Östgöta Gille har även belönat Birgitta Thorslunds forskning med ett stipendium.

– Syftet med studien var att undersöka vad som sker när kommunernas välfärdstjänster, som till exempel äldreomsorg, vill bli innovativa och vilken potential som finns för dem att bli det. Detta mot en bakgrund av att det ofta sägs att innovation är centralt för offentlig verksamhet, säger Thomas Wihlman, doktor inom arbetslivsvetenskap på MDH.

Studien bygger på intervjuer med anställda och chefer i fyra svenska kommuner i Mellansverige samt studier av visioner, innovationspolicyer och måldokument på både nationell och kommunal nivå. Resultaten visar att det finns skillnader i synen på och tankar om vad som kan uppnås med innovation mellan olika nivåer i en organisation. De högsta cheferna betonade vikten av innovation, men såg hinder för den i form av gamla strukturer och arbetssätt men också i anställdas brist på tid för innovation.

– Det är inte så enkelt som att bara skriva en innovationspolicy och sedan bli innovativ. Innovation är ett svårt begrepp att skapa samsyn om i en organisation. Dessutom är chefer olika och de agerar olika, även inom en organisation. Men det råder ingen tvekan om att det finns kunskap, engagemang och idéer hos medarbetare som skulle kunna utnyttjas bättre, säger Thomas Wihlman. 

I undersökningen framkom det även att medarbetarnas innovationer inte heller erkändes av den högsta ledningen, vilket kan bero på att de uppfattar innovation på ett annat sätt än mellanchefer och medarbetare. Medarbetarna själva såg möjligheter till innovation, men också hinder, till exempel brist på tid och intern kommunikation.

– Eftersom forskningen om innovation i den offentliga sektorn, inte minst i samband med den svenska välfärdssektorn, är begränsad, finns ingen vägledning för de chefer och medarbetare som praktiskt hanterar innovation. Jag hoppas kunna inspirera till fortsatt forskning inom området men också till att man i kommunala verksamheter diskuterar vad man vill uppnå med innovation. Innovation kan utveckla och stärka kommunala tjänster, till nytta för både invånarna och samhället i stort, säger Thomas Wihlman.