En annan träningsform är kombinationsträning. Otränade personer som kombinerar uthållighet och styrka i ett och samma träningspass har nämligen en kraftigt förstärkt aktiveringen av PGC-1α-genen. Detta gäller dock inte för mer vältränade personer då denna grupp inte uppvisade någon ökad mängd mitokondrier eller uthållighet efter åtta veckors kombinationsträning. En anledning kan vara skillnader i utgångspunkt mellan tränade och otränade.

Syftet med Niklas Psilanders avhandling var att jämföra olika träningsformer för att ta reda på vilken träningsform som är den mest effektiva för att stimulera tillväxten av mitonkondrier, det vill säga muskelns små kraftverk som gör att det bildas energi.

– Anledning till att jag valde detta ämne är att jag vill utreda vilken träningsform som är bäst för att öka orken i vardagen samt prestationen i idrotten. Det finns även en stark koppling mellan antalet mitokondrier och några vanligt förekommande folksjukdomar. En viktig fråga är om träningen ska fokusera på hög intensitet under kort tid eller låg och medelintensiv intensitet under lång tid, säger Niklas Psilander.

En ny typ av molekylärbiologisk metod medför att forskare kan analysera gener som reglerar ökningen av mitonkondrier efter endast ett träningspass. Den viktigaste av dessa gener är PGC-1α som styr de gener som bidrar till tillväxten av fler och större mitokondrier. Studier har visat att både djur och människor som har höga halter av PGC-1α i sina muskler är uthålliga och att uthållighetsarbete stimulerar aktiveringen av PGC-1α-genen.

Muskelprover har tagits på försökspersoner tre timmar efter ett träningspass då den tiden är mest gynnsam för att mäta PGC-1α. Dessa analyser har bland annat visat att sprintintervaller (7×30 sek) är en mycket effektiv träningsform för vältränade individer. Detta mycket korta och hårda intervallpass (3,5 min) var minst lika effektivt som ett betydligt längre intervallpass (60 min). Anledningen till detta kan vara att den högintensiva träningsformen påverkar de delar i muskulaturen som fortfarande har en viss anpassningspotential kvar.

En annan träningsform som gav bra effekt på vältränade var när de tränade med lågt muskelglykogen, det vill säga kolhydrater som lagras i musklerna. En timmes cykling med lågt glykogen gav större ökning av PGC-1α än träning med normalt muskelglykogen. Detta verkar även gälla för otränade personer eftersom även dessa hade en kraftigare aktivering av PGC-1α-genen då träningen utfördes med lågt glykogen.

– Resultatet indikerar att man kan ifrågasätta att uthållighetsträningar ska genomföras med välfyllda glykogenlager, det vill säga att personen äter mycket kolhydrater innan och under träning. Det kanske är mer fördelaktigt att utföra vissa träningspass med låga lager för att maximera den mitokondriella tillväxten, fettmetabolismen och den muskulära uthålligheten, säger Niklas Psilander.

Att utvinna information från data har fått allt större betydelse för att behålla försprånget hos svensk industri. Särskilt tydligt är det i de dataintensiva sektorer där Sverige har mycket av sin viktigaste industri: Telekom, media, process och transport.

– Det här är mycket viktigt för såväl Ericsson som för Sverige, säger Ulf Wahlberg, VP, Industry and Research Relations, Group Function Technology, Ericsson. Utveckling av tekniken på dataanalysområdet tillsammans med utvecklingen av de digitala nätverken kommer att skapa helt nya förutsättningar för framtida produkter och tjänster.

Idag pågår mycket datainsamling och det finns en stor beredskap att ta vara på datan, men själva analysdelen utgör en flaskhals. Dataanalys av mycket stora datamängder sker med hjälp av maskininlärning, vilket är ett sätt att bygga modeller från data. För att kunna dra slutsatser ur datan gör man en modell av de aspekter av verkligheten som man är intresserad av.

– Nu kan vi få gå så djupt i grundläggande forskning att analysmetoderna kan ta ett rejält steg framåt!” säger Seif Haridi, forskningsledare på SICS Swedish ICT.

Anslaget ingår i KK-stiftelsens satsning på starka distribuerade forskningsmiljöer (SIDUS). SICS Swedish ICT bedöms vara den starkaste forskningsmiljön inom dataanalysområdet.

– Projektet kommer leda till att forskargruppen får en än mer framskjuten internationell roll, skriver KK-stiftelsen i sitt beslut.

I konsortiet ingår Högskolorna i Skövde och Halmstad. Forskningsgruppen kommer att koncentrera sig på tre utmaningar:

  1.  Anpassa plattformar för Big Data och molnberäkningar för maskininlärning.
  2. Vidareutveckla algoritmerna för dataanalys och maskininlärning.
  3. Utveckla interaktion och visualisering som gör de utvecklade metoderna tillgängliga för slutanvändarna.

– Branden i Västmanland är den mest omfattande i Sverige på mycket länge. Det finns ett stort behov av snabba forskningsinsatser och vi hoppas att den här forskningen ska kunna bidra till värdefull kunskap på både kort och lång sikt, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Skogsbranden i Västmanland 2014 har haft förödande effekter på miljön och stor påverkan på boende i kringliggande samhällen. Många frågor dyker upp efter skogsbranden: Vilka faktorer i skogen är avgörande för att en brand utvecklas på det här sättet? Kan man förebygga förloppet genom mer kunskap av brandförlopp och om skogens och markens egenskaper? Vad händer nu med den brandskadade skogen? Hur minimerar man risken för skador på personal, ägare, boende eller andra som vistas i skogen? Kan branden hjälpa oss att identifiera vad som främjar eller hindrar återhämtning och återuppbyggnad vad gäller brandskador och boendes anpassning till dem? Hur har människor i brandområdet upplevt hanteringen av branden och hur branden har skildrats i media?
Detta kommer att studeras inom de sex forskningsprojekt som Formas beslutat
att bevilja medel.

BAKGRUND
Formas utlyste i september medel för forskningsinsatser med anledning av branden i Västmanland. Utlysningen avsåg forskning om spridningen och hanteringen av branden samt om de konsekvenser som branden medfört. Den avsåg forskning inom Formas samtliga ansvarsområden, exempelvis brandekologi, effekter på skogsbruket och mark- och vattenanvändningen, landsbygdsutveckling samt frågor gällande hållbart samhällsbyggande. Vidare avsågs även forskning om sociala, kulturella, ekonomiska och institutionella faktorer och aspekter på krishanteringen och samhällseffekterna i samband med branden.

Egentligen skulle David Eriksson vid Textilhögskolan, en del av Högskolan i Borås, ha doktorerat med en annan inriktning. Han forskade om hur man skapar värde i försörjningskedjor, men på fritiden la han allt mer tid på att försöka ta reda på hur det kommer sig att vi kan skaffa produkter utan att tänka så mycket på hur de är producerade, trots att vi egentligen känner till att förhållandena kan vara dåliga. Efter något år bytte han spår, så att avhandlingen kom att handla om detta i stället.

– Jag hade hittat psykologiska teorier om hur man håller ifrån sig ansvar, säger han. Nu ville jag undersöka om dessa teorier gick att tillämpa inom försörjningskedjor.

Han valde då att titta närmare på tre försörjningskedjor på olika nivåer och med olika mycket transparens mellan de företag och leverantörer som ingår i dem.

– Här betraktade jag moral som ett flöde, vilket var mycket intressant. Den punkt där flödet ”moral” bryts är där vi slutar att känna ansvar. Till exempel när vi lämnar över ansvaret till en underleverantör.

Därför letade han efter exempel hos företagen på när man släpper ansvaret. Han sökte också igenom stora mängder vetenskapliga artiklar som visade på strukturella eller logistiska förklaringar hos företagen till att flödet ”moral” bröts.

De psykologiska teorierna är åtta generella strategier för att slippa ansvar. Dessa visade sig passa utmärkt även på försörjningskedjor. Några exempel: moraliskt rättfärdigande (”barnen som arbetar här skulle ha det ännu värre annars”), förflyttning av ansvaret (”vi har bra avtal och det är underleverantörerna som själva ansvarar för att de följs”) eller förvrängning av konsekvenserna (”vår verksamhet är så liten att den i princip inte spelar någon roll i den stora helheten”).

David Eriksson kunde dela in de strukturer eller logistikstyrningar som innebar att moralflödet bröts i 16 undergrupper. Samtliga 16 passade in under någon av de åtta psykologiska strategierna.

– Anledningarna till att man inte känner ansvar är nära sammansvetsade med hur företag eller försörjningskedjorna styrs, säger David Eriksson. Det handlar till exempel om strukturer som har med transparens, makt och insyn att göra. Men jag vill också poängtera att företag eller grupper inte har moral, det är det individer som har. Allt hänger alltså på enskilda personer. Och jag vill betona att jag är djupt imponerad av den kunskap och vilja som finns inom de företag jag kommit i kontakt med.

I avhandlingen finns bland annat de 16 punkterna som visar var det moraliska ansvarstagandet inom företagen kan försvinna och även de åtta psykologiska strategierna. Genom att känna till dessa kan man, både som konsument och som representant för ett företag, veta vad man ska titta på för att vara mer säker på att flödet ”moral” inte bryts.

Text: Lena M Fredriksson

Länk till avhandlingen: http://bada.hb.se/bitstream/2320/14045/3/Erikssonavh.pdf

FAKTA
Avhandlingen Moral (De)coupling: Moral Disengagement and Supply Chain Management. Av doktoranden David Eriksso vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Huvudhandledare: Olof Brunninge, Högskolan i Jönköping (tidigare Högskolan i Borås)

Biogas Research Center, BRC, startades under 2012, då med en total budget på cirka 21 miljoner kronor under två år och utvärderades efter halva tiden på uppdrag av Energimyndigheten.

– Linköpings universitet har lyckats etablera en väl fungerande verksamhet med en tvärvetenskaplig inriktning och många engagerade aktörer. Kompetenscentrumet för biogasforskning är därför en bra bas för den fortsatta utvecklingen av innovativa och resurseffektiva biogaslösningar. Särskilt glädjande är att nya industrisektorer kommer att involveras i centrumet såsom exempelvis skogsindustrin, säger Kalle Svensson på Energimyndigheten.

Myndigheten har beviljat 27,6 miljoner kronor fram till 2018. Tillsammans med insatser från Linköpings universitet, företag och kommuner ger det en total budget på runt 80 miljoner kronor fördelat på fyra år.

Forskningen inom BRC bedrivs med en unik bredd:
Vid Linköpings universitet är forskare från tre institutioner och sju avdelningar engagerade i genuint tvärvetenskapliga projekt där tekniker, samhällsvetare, ekonomer och mikrobiologer forskar sida vid sida och i mycket nära samarbete med de företag och organisationer som är engagerade i BRC. För närvarande har BRC 22 partners, se nedan.

Förutom Linköpings och Norrköpings kommuner satsar nu även Västervik pengar och engagemang i centrumet:
– Vi satsade tidigt på det biogasdrivna tåg som gick mellan Linköping och Västervik/Kalmar och såg det som en profilfråga, men har nu fått upp ögonen för hur mycket nytta vi har av biogas i omställningen mot hållbarhet i kommunen. Det handlar om allt ifrån avfallshantering, rening av havsvattnet och ett effektivare jordbruk till fossilfri kollektivtrafik och transporter. Vi tror att vi också har en del att bidra med till BRC, säger Bruno Nilsson, vd för Västerviks Biogas AB.

Åtta framgångsrika forskningsprojekt i etapp ett ska nu följas av sju större projekt.
– Hälften av dem kommer att handla om biogasprocesserna, hur vi ska få ut mer biogas i de befintliga systemen, och de övriga handlar om system- och samhällsstudier. Vi breddar även verksamheten till att inte bara studera biogasen som fordonsbränsle. En annan viktig applikation finns exempelvis för vattenrening inom pappers- och massaindustrin, säger Mats Eklund, professor i Industriell miljöteknik, vetenskaplig ledare och föreståndare för BRC.

Målet för BRC är tydligt:
– Tillsammans ska vi bidra till implementeringen av ett antal resurseffektiva biogaslösningar, säger Mats Eklund.

FAKTA
Engagerade i Biogas Research center: Avdelningarna för Industriell miljöteknik, Energisystem och Företagsekonomi, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Avdelningarna för Biologi och Molekylär bioteknik, Institutionen för fysik, kemi och biologi. Tema Miljöförändring och Tema Teknik och Social förändring, Tema-institutionen. Alla vid Linköpings universitet samt ett stort antal företag och flera kommuner.

Vad ser vi när vi går in i ett bageri? Ett stort utbud av olika typer av bröd – fullkornsbröd, vetebröd, ciabatta, foccaccia, … I slutändan är allt bara mat, vilket ger oss energi till att växa och leva. Även om vi kunde äta allt, valde vi av någon anledning en viss sort, vilket betyder att vi reagerar på olika sätt på de brödtyper vi ser.

En liknande situation återfinns i växtceller. Växtceller innehåller ett enormt utbud av olika former av socker. I allmänhet kan alla dessa sockerarter ses som ”bara” energi. Emellertid reagerar växtceller ofta inte på den energi som finns i sockret, utan känner snarare igen olika sockertyper och justerar deras cellulära svar beroende på sockrets identitet. Detta kan exempelvis leda till att celler inducerar uttryck av specifika gener eller celldelning, vilket i sin tur kan främja eller hämma tillväxt och utveckling.

Växter korrigerar snabbt innehållet i de olika sockerföreningarna efter rådande miljöförhållanden, såsom förändringar i ljusintensiteten och kvalitet, temperatur eller CO2 -koncentration i den omgivande luften.

– Dessa justeringar märks omedelbart av växtcellerna, vilka därefter reagerar med en ändring i tillväxt. Med tanke på potentiella miljöförändringar är det viktigt att förstå hur växters tillväxt kan påverkas, säger Sabine Kunz

Avhandlingen har publicerats digitalt

FAKTA
Disputationen äger rum onsdagen den 17 december. Då försvarar Sabine Kunz, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sugar-modulated gene expression in cell culture and seedlings of A. thaliana. Svensk titel: Sockerberoende genexpression och celldelning i cellkultur och plantor från Arabidopsis thaliana. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Prof. Alison Smith, Department of Metabolic Biology, John Innes Centre, Norwich, UK.

Sabine Kunz kommer från Tyskland. Hon har en kandidatexamen i molekylär bioteknologi vid Technical University i Dresden och en masterexamen I biologi vid the University of Potsdam. Efter examen flyttade hon till Umeå för doktorandstudier.

Satsningen görs inom ramen för KK-stiftelsens så kallade HÖG-program, där näringslivet skjuter till minst lika mycket i form av sitt kvalificerade deltagande.

– KK-stiftelsen har alltid stött forskning och kompetensutveckling som görs i samverkan mellan akademi och företag. Tidigare utvärderingar av liknande HÖG-projekt visar tydligt att projekten lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap och kompetens, samtidigt som vi vet att de utvecklar och stärker forskargrupperna vid de nya universiteten och högskolorna, säger KK-stiftelsens VD Madelene Sandström.

BTH får drygt 3,8 Mkr för projektet som går ut på att stödja tillverkande företag i införandet av hållbarhet i sin produktutveckling, för att på så sätt skapa konkurrensfördelar och ökat värde för sina kunder. Projektet kommer att leda till ökad kunskap och kompetensutveckling när det gäller hållbarhetsinförande, nya stödmetoder och verktyg för att mäta mognadsgrad av hållbarhetsintegrering och hållbarhetskonsekvenser av olika lösningar samt metoder för att kvantifiera och visualisera framgång mot mer resurseffektivare ny teknik och material.

– Projektet kommer att resultera i konkreta stödverktyg som företagen kan använda i sin dagliga ingenjörsmiljö, säger forskaren och projektledare Sophie Hallstedt, BTH.

Företagen som ingår i projektet är GKN Aerospace och Volvo Construction Equipment.

– För GKN är val av teknologier till nya flygmotorer ofta drivna av hållbarhetsutmaningar. I samarbetet med BTH får vi metoder och verktyg för värde och hållbarhet, vilket stärker vår konkurrenskraft, säger Ola Isaksson, senior specialist in product development vid GKN Aerospace.

– Volvokoncernen har en tydlig vision att bli världsledande inom hållbara transportlösningar varför vi välkomnar ytterligare kunskaper om hur vi kan förstärka och tydliggöra hållbarhetsaspekterna i produktutvecklingsprocessen, säger, Niklas Nillroth global miljö- och hållbarhetschef på Volvo.

FAKTA
Projektet heter Strategisk, taktisk och operationell implementering av hållbarhet i innovationsprocessen och det beviljade anslaget är 3 879 086 kronor.

Rapportförfattarna studerar hur 1990-talets stora skolreformer – kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor – påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan.

I PISA och andra internationella undersökningar sjunker svenska elevers kunskaper under 2000-talet. Forskarna kan med hjälp av äldre internationella mätningar och provresultat från andra undersökningar följa elevers kunskaper längre tillbaka i tiden.

– Reformerna tycks inte vara den utlösande faktorn. Resultatförsämringen syns redan i de tidiga skolåren, men förstärks i tonåren, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna. Det är svårt att säga hur reformerna påverkat det fortsatta fallet.

Färre har fullständiga gymnasiebetyg – men de tycks inte hoppa av
I mitten av 1990-talet infördes programgymnasiet och nya målrelaterade kursbetyg. Det medförde att andelen elever utan slutbetyg från gymnasiet ökade kraftigt – särskilt bland studiesvaga elever.

– Vi kan se att många av eleverna som saknar slutbetyg var registrerade på gymnasiet och det ser ut som att de ändå tillgodogjorde sig kunskaper, säger Björn Öckert.

Ökade betygsskillnader mellan skolor förklaras av förändrad elevsammansättning
Betygsskillnaderna mellan skolor har ökat sedan början av 1990-talet. Det kan förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar, men det finns inget som tyder på att detta särskilt skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat.

– Vi kan visa att de ökade skillnaderna i skolornas elevsammansättning beror på att boendet är mer segregerat idag och att elever med bättre förutsättningar oftare väljer en fristående skola, säger Helena Holmlund.

Familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte ökat
Familjebakgrund spelar stor roll för hur eleverna presterar i skolan. Trots den ökade skolsegregationen, finner forskarna inte att elevernas familjebakgrund fått större betydelse för resultaten i grundskolan. Familjens betydelse för gymnasiebetygen har dock ökat något i och med införandet av programgymnasiet och de målrelaterade kursbetygen.

Kommunal skolpolitik kan inte förklara resultatskillnaderna
I och med kommunaliseringen fick kommunerna ökat inflytande över skolan. Rapportförfattarna har samlat in kommunernas skolplaner som beskriver den kommunala skolpolitiken. De finner inte att skillnader i kommunal skolpolitik eller resursfördelning kan förklara resultatskillnader mellan kommuner.

FAKTA
IFAU-rapport: Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola är skriven av Helena Holmlund, Josefin Häggblom, Erica Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert.

Silvernanopartiklar används främst som antibakteriell beläggning i många produkter, exempelvis kylskåp, tvättmaskiner, sportkläder och skor, då man vet att silverjonerna som frigörs är bakteriedödande. De förekommer även i produkter inom alternativmedicinen, så kallat kolloidalt silver.

– Tyvärr är påverkan på andra celltyper, som nervceller, inte lika utforskad och våra resultat är onekligen alarmerande, säger Fredrik Johansson vid Lunds universitet, en av forskarna bakom studierna.

Nanopartiklar i allmänhet, och silvernanopartiklar i synnerhet, blir allt vanligare i många produkter på marknaden. Då lagstiftningen i dagsläget inte omfattar nanomaterialens speciella egenskaper saknas ett effektivt regelverk för reglering av nanopartiklar i konsumentprodukter, konstaterar Fredrik Johansson.

Forskningsresultaten visar att cellskadorna främst orsakas av silverjoner, vilka frisätts från nanopartiklarna. Att silvernanopartiklar, eller nanosilver som det ofta kallas, är mer skadligt än annat silver beror på ytförstoringseffekten hos nanomaterial. En större effektiv yta frisätter fler silverjoner och uppvisar större giftighet. Studierna visar att även guldpartiklar kan vara skadliga. Forskarna exponerade celler för mycket låga doser av 20 eller 80 nanometer stora guld- eller silverpartiklar.

– Att både nervceller under tillväxt, det vill säga hjärnan hos foster och barn, samt ett av våra viktigaste sinnen, synen, kan påverkas är särskilt oroväckande då detta kan innebära allvarliga komplikationer, säger Ulrica Englund Johansson, docent vid avdelningen för oftalmologi, Lunds universitet.

FAKTA
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan biologiska institutionen och avdelningen för oftalmologi vid Lunds universitet. Studierna är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

Länk till den ena studien

Länk till den andra studien

Korrekta uppgifter om världens skogar behövs såväl i klimatstudier som i planering av praktiskt skogsbruk. Idag går det att använda satellitburen 3D-teknik för att skapa ytmodeller av stora skogsområden, och detta kan göras snabbt och med täta intervall (dagar eller veckor). Med dessa ytmodeller som grund går det att beräkna trädhöjder och stående biomassa i skogsbestånd. Flera olika tekniker kan emellertid användas i detta arbete, var och en med sina för- och nackdelar. Bland annat finns det olika typer av sensorer.

Henrik Persson från SLU har i sitt doktorsarbete utvärderat tre olika sätt att behandla satellitdata: stereogrammetri, radargrammetri och interferometri. Alla tre uppvisade viktiga förbättringar i jämförelse med äldre beprövade tekniker. Noggrannheten mättes med hjälp av modeller för beräkning av trädhöjder och mängden biomassa ovan mark i två svenska testområden.

Stereogrammetri bygger på optiska satellitbilder och kan användas för att modellera biomassa och trädhöjd på beståndsnivå med 26 respektive 16 procent skattningsfel.

Radargrammetri, som använder radarbilder, har fördelen att inte vara speciellt känslig för väderleksförändringar och dessutom inte kräver dagsljus för bildregistrering, kunde på motsvarande vis användas för att bestämma biomassa och trädhöjd med 23 respektive 8 procent skattningsfel.

Tack vare det tyska satellitprojektet TanDEM-X kan radardata också bearbetas interferometriskt med hög upplösning (några meter). Biomassan och trädhöjden kunde med denna teknik bestämmas med 12 respektive 4 procent skattningsfel, vilket är i nivå med de absolut bästa men betydligt dyrare flygburna tekniker som finns idag.

– Att man här använder signaler från två tvillingsatelliter är en avsevärd förbättring, säger Henrik Persson. Förut krävdes minst två observationer som gjordes med flera dagars mellanrum, och om det var olika väderlek vid dessa, eller andra skillnader, så fungerade inte metoderna.

För att minska kraven på förhandskunskaper om de områden som modelleras har det även tagits fram förenklade interferometriska modeller, som kräver lite eller ingen lokal skogskännedom. Noggrannheten hos dessa modeller visade sig vara likvärdig, vilket är av stor betydelse inte minst vid globala biomassaskattningar. I många avlägsna och svårtillgängliga områden är det t.ex. inte rimligt att göra regelbundna mätningar på plats.

– Teknikutvecklingen och projekt som TanDEM-X ger mängder av satellitdata som kan användas på sätt som ingen hade tänkt på i förväg, avslutar Henrik Persson. Klimatforskarna har t.ex. fått bättre möjligheter att beräkna kolbalanser och kolflöden på jorden, och skogsägare kan få veckoaktuella skogskartor med virkesvolymer, skötselförslag m.m. på webben.

FAKTA
Civ ing Henrik Persson, inst. för skoglig resurshushållning, försvarar sin doktorsavhandling Estimation of forest parameters using 3D satellite data – Stereogrammetry, radargrammetry and interferometry vid SLU i Umeå.

Tid: Fredagen den 12 december 2014. Opponent: Professor Svein Solberg, Norsk institutt for skog og landskap, Ås, Norge.

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11658/


– Att få ansvar för en viktig del av EU:s råvarusatsning är ett kvitto på att universitetets forskning inom råvaruområdet är av högsta internationella klass. Det visar också att norra Skandinavien är ett område med hög industriell kompetens på området. Vi får dessutom goda förutsättningar för en kraftfull satsning framåt för universitetet, säger Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet.

Det industridrivna konsortiet Raw MatTERS består av 116 partners; global industri, världsledande forskningsinstitut och universitet från sammantaget 22 länder. Initiativet är en del av EU:s arbete med att etablera Knowledge and Innovation Communities (KIC) inom strategiska områden för Europa. EIT har sedan tre år tillbaka etablerat KIC:ar inom områdena klimatförändringar, förnybar energi samt IKT (informations och kommunikationsteknologi). Nu har EIT alltså utsett Raw MatTERS för att driva en KIC inom primära råvaror.

– Detta är en unik möjlighet för den europeiska råmaterialsektorn – en möjlighet som partnerskapet inom konsortiet är väl medvetna om. Jag är övertygad om att alla partners kommer att bidra till att sätta fart på innovation och excellens över hela Europa, säger professor Jens Gutzmer vid Helmholtz-Zentrum som är koordinator för RawMaTERS.

Konsortiet har en bred täckning över hela värdekedjan och betraktas som det starkaste partnerskap som hittills etablerats inom råmaterialsektorn. Genom partnerskapet ska innovationsförmågan inom sektorn stärkas, bland annat med nya hållbara lösningar, produkter och tjänster. En annan viktig uppgift för RawMatTERS är att göra sektorn mer attraktiv för unga personer. Det genom att utveckla Master- och doktorandprogram i nära samarbete mellan utbildning, forskning och industri.

– Här kommer vårt universitet med sin erkända kompetens inom området, att få en väldigt viktig uppgift i den nordligaste noden. Det är också därför som vi lagt ner mycket arbete och omsorg på att EU:s råvarusatsning ska bli verklighet, säger Per Weihed professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet samt ordförande för den nordligaste noden.

FAKTA
RawMatTERS kommer att ha sitt huvudkontor i Berlin och sex noder i lika många europeiska städer varav Luleå är en. Var och en har ansvar för olika inriktningar inom råmaterialområdet. Luleå tekniska universitet kommer att leda arbetet med innovation och utbildning inom gruvområdet i Europa. De övriga städerna är Wroclaw, Polen, Espoo, Finland, Leuven, Belgien, Metz, Frankrike och Rom i Italien


– Det vanemässiga användandet av den vanligaste och dyraste metoden att stabilisera resultatet efter tandreglering kan undvikas, säger Gudrun Edman Tynelius, specialisttandläkare i ortodonti vid Malmö högskola som försvarade sin avhandling 5 december.

Mellan 43 till 87 procent av svenska barn och ungdomar har någon typ av bettfel. I vissa fall är besvären så stora att de kan leda till ett socialt handikapp eller fysiska problem, exempelvis huvudvärk. I Region Skåne, i likhet med övriga Sverige, erbjuds mellan 25 till 30 procent av alla barn och ungdomar kostnadsfri behandling för sina problem. I behandlingen ingår även så kallad retentionsbehandling som är nödvändig för att stabilisera behandlingsresultatet efter att den fasta tandställningen tagits bort.

Har jämfört tre metoder
Gudrun Edman Tynelius har studerat vad som händer efter det att behandlingen med fast tandställning avslutats. Hon har även jämfört de tre utvalda metoderna att retinera, det vill säga stabilisera, bettet med avseende behandlingseffekt och kostnadseffektivitet. Totalt har 75 ungdomar från sydöstra Skåne medverkat i studierna.

– Det är den enda undersökningen i sitt slag och materialet har samlats in under fjorton år, säger Gudrun Edman Tynelius.

Samma behandlingseffekt för metoderna
Gemensamt för de tre metoderna är att tandställningen används nattetid under två års tid. En av metoderna som undersökts är mycket vanlig och erbjuds till en stor majoritet av patienterna. Uppföljning gjordes först efter två år med retentionsapparatur och sedan fem år efter att den avlägsnats. Resultatet visar att behandlingseffekten mellan de tre metoderna inte skiljer sig åt.

– Jag undersökte patienterna fem år efter det att behandlingen avslutades och fann ingen skillnad mellan de olika metoderna.

Ger stora skillnader i vårdkostnader
En jämförelse av behandlingskostnaden visade däremot att den vanligaste metoden var 77 euro dyrare än den billigaste, 497 euro jämfört med 420 euro. Skillnaden kan tyckas liten, men med tanke på den relativt stora patientmängden påverkas vårdkostnaderna markant.

– Mina studier visar att tandläkare kan känna sig trygga även om de erbjuder en mindre kostsam behandlingsmetod eftersom resultatet inte försämras, säger Gudrun Edman Tynelius.

FAKTA
Avhandlingen heter ”Orthodontic retention: studies of retention capacity, cost-effectiveness and long-term stability” och presenterades vid Malmö högskola den 5 december.
De tre metoderna som jämförts är:

Hjärnfondens anslag går till forskaren Peter Andersen, professor i neurologi vid Umeå universitet, för forskningsprojektet MinE. Det är ett europeiskt samarbetsprojekt med syfte att hitta nya sjukdomsanlag och ärftliga anlag som skyddar mot ALS. Målet är att analysera arvsmassan från 15 000 ALS-patienter och jämföra det med 7 500 kontrollpersoner.

– Vi är mycket positiva till det här projektet som blir möjligt för oss tack vare det anslag vi har fått från bland annat Hjärnfonden. Genom MinE-projektet får vi tillgång till mycket data och kan jämföra genetiska skillnader mellan personer i olika länder. Vi vill få kunskap om hur alla anlag i kroppen fungerar för att kunna hitta mer effektiva sätt att bromsa sjukdomsutvecklingen hos dem som drabbas, säger Peter Andersen, neurolog och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt professor och hjärnforskare vid Umeå universitet.

För bara ett år sedan hade få hört talas om ALS. Men när sedan ishinksutmaningen drog i gång världen runt fick många upp ögonen för sjukdomen. Bara i Sverige nämndes fenomenet 32 000 gånger i sociala media, förutom Facebook. Detta bidrog till ett stort intresse att stödja forskningen. Över 35 000 personer SMS:ade sina gåvor till ALS-forskningen, vilket nu möjliggör ett anslag om 3 miljoner kronor till det utvalda projektet.

– Det är med stor glädje vi idag kan dela ut 3 miljoner kronor till den livsviktiga ALS-forskningen, tack vare alla generösa gåvor som kommit via Ice Bucket Challenge. ALS är en dödlig sjukdom som vi inte har något botemedel för. Detta ambitiösa och unika projekt vi stödjer kommer visa på nya mekanismer och samband rörande ALS-sjukdomens uppkomst och därmed öka möjligheterna att utveckla framtida behandlingar. Nu hoppas vi att engagemanget ska fortsätta även utan ishinksutmaningar. Grundforskning är kostsam och mer resurser behövs om vi ska komma närmare ett genombrott, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare för Hjärnfonden.

En av de första insamlingskampanjerna som Hjärnfonden genomförde när de grundades för 20 år sedan var till just till ALS och minnet av Maj Fant. Under årens lopp har Hjärnfonden kunnat dela ut nära 30 miljoner kronor till ALS-forskningen.

I samband med utdelningen av anslaget lanserar Hjärnfonden en ny sajt,hjarnfonden.se/ibc, där man kan lära sig mer om ALS, vad pengarna går till och återuppleva många av de fantastiska utmaningar som gjordes i somras.

Se en film med medverkande i Ice Bucket Challenge vid Umeå universitet.

Kort om ALS
ALS-relaterade besvär ser olika ut hos olika personer eftersom det finns flera typer av sjukdomen. Förlamningen kan börja i olika delar av kroppen och påverka talet och sväljningen. Vid andra sjukdomsformer börjar svagheten i en arm eller ett ben. Utmärkande för ALS är att kraftnedsättningen följs av att musklerna tillbakabildas, så kallad muskelatrofi. Man kan också få muskelkramper och muskelryckningar. ALS är en dödlig sjukdom som idag saknar botemedel.

Hamid Jafari har skrivit en doktorsavhandling med titeln ”Postponement and Logistics Flexibility in Retailing”. I den har han utgått från metoder som traditionellt används när man studerar logistik vid tillverkning, och överfört den kunskapen till detaljhandeln.

– Min studie kan hjälpa detaljhandeln att utforma och ha kontroll över sin försörjningskedja på ett bättre sätt, och visa på vilka aktiviteter som kan fördröjas för att möta efterfrågan, säger Hamid.

Att fördröja eller senarelägga är ett sätt att vara flexibel. Det kan innebära att man justerar priset så sent som möjligt (till exempel när en busslast med turister kör in på parkeringen), beställer varor så sent som möjligt, eller tillverkar en produkt så sent som möjligt.

– En stor trend just nu är individanpassning. Det finns till exempel en webbutik där du kan bygga ihop din egen cykel. Det finns ingen affärslokal och inget lager, eftersom cykeln inte tillverkas förrän efter det att kunden lägger ordern, säger Hamid. Det är intressant ur både handelns och kundens perspektiv. Återförsäljaren har minskat sina kostnader, och kunden känner sig mer delaktig i processen.

Men fördröjning fungerar inte i alla lägen. För vardagsprodukter som mjölk, eller andra snabbrörliga konsumentvaror, är kunderna oftast inte intresserade av att vara en del av processen. De vill bara ta sina varor från hyllan. I de fallen är det mer användbart att veta hur mycket folk brukar köpa.

De flesta butiker använder sig av en blandning av fördröjning, alltså att vänta så länge som möjligt för att få bättre information, och spekulation, att använda förkunskaper och prognoser. Doktorsavhandlingen handlar om hur en viss blandning kan leda till olika prestandaresultat och fungera för olika typer av butiker.

– En sak som skulle vara intressant att studera vidare är konsekvenserna för lokala och mindre butiker, säger Hamid. De har oftast ett nära partnerskap eller till och med personliga relationer med leverantörer som ligger geografiskt nära. Hur påverkar det deras flexibilitet?

Ett stort team av forskare från många olika länder och institutioner, inklusive Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, publicerar idag i ett specialnummer av Science sammanlagt åtta artiklar baserade på analyser av 48 fågelarters och tre krokodilarters hela DNA.

Dessa fåglar representerar de stora utvecklingslinjerna inom fåglarnas släktträd, t.ex. strutsfåglar, andfåglar, hönsfåglar, dagrovfåglar, ugglor, tranor, storkar, vadarfåglar, flamingor, pingviner, duvor, gökar, kolibrier, hackspettar, papegojor och tättingar. Analyserna visar att alla grupper utom strutsfåglar och tinamoer (stubbstjärtshöns) utvecklades explosionsartat från och med ca 66 miljoner år sedan. Detta sammanföll med massutdöendet av dinosaurier, och det är möjligt att detta banade väg för fåglarnas snabba utveckling genom att konkurrensen från andra dinosaurier minskade. Släktträdet bekräftar många tidigare kontroversiella resultat, som att falkar är närmare släkt med tättingar än med örnar, och att papegojorna är tättingarnas närmaste släktingar. Det visar även ett antal överraskningar, som att flamingor och doppingar plus duvor, flyghönor och duvrallar (som bara finns på Madagaskar) tillsammans bildar en av de två huvudgrenarna i ”kronan” på släktträdet.

Trots den hittills oöverträffade mängden analyserade DNA-data så är några få släktskapsförhållanden fortfarande osäkra, såsom placeringen av den säregna hoatzin från Amazonas. Analyserna avslöjade även att studier av proteinkodande gener kan ge missvisande resultat när det gäller släktskapsförhållanden, och istället grupperar arter utifrån levnadsförhållanden.

Studien visade även att fåglar jämfört med de flesta andra ryggradsdjur har färre gener, färre repeterade element och mindre variation i organisationen av gener. Flera andra jämförelser av bl.a. skelett-, muskel-, fjäder-, syn- och tandgener visade på intressanta skillnader mellan fåglar och andra grupper av ryggradsdjur.

Analysen av den enorma datamängden i denna studie har krävt insatser från fler än nio superdatorcentra i USA och Tyskland.

Projektet har pågått i fyra år under ledning av Guojie Zhang från National Genebank vid BGI i Kina och Köpenhamns universitet, Erich D. Jarvis från Duke University och the Howard Hughes Medical Institute, USA och M. Thomas P. Gilbert från Danmarks naturhistoriska museum. Från SLU har två forskare deltagit: Per Alström från ArtDatabanken och Olle Håstad från institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi. SLU-forskare medverkar i två av Science-artiklarna.

Emma Ternman undersökte i sitt doktorandprojekt vid SLU om liggtid, sömntid  och sömnmönster hos mjölkkor varierar under tiden mellan två kalvningar. Tiden  strax efter kalvning är extra känslig för kor. De har lätt för att bli sjuka och  de har svårt att få i sig lika mycket energi som mjölkproduktionen kräver.

– Då är det extra viktigt med tillräckligt med tid för vila och återhämtning,  säger Emma Ternman.

En ny teknik för att mäta sömn på kalvar där elektroderna limmas på huden,  som inte innebär något kirurgiskt ingrepp och tillåter att djuren kan röra sig  fritt under mätningarna, utvecklades under avhandlingsarbetet. Emma Ternman  började med att visa att denna metod även kunde användas för vuxna mjölkkor.

För att kunna mäta sömn på flera djur i en lösdrift ville forskarna också ta reda på om korna har specifika beteenden som hänger ihop med sömn. Resultaten  visade att korna alltid låg ned och sov men att det inte går att se på en ko om  hon verkligen sover eller bara vilar, enbart genom att titta på henne. 

Hur lång tid en enskild ko sover kan bero på ålder, hälsostatus, dräktighet  och laktation. Flera av dessa faktorer ändras mellan två kalvningar varför det var intressant att undersöka om sömntiden hos mjölkkor också varierar under detta tidsintervall. Sömntiden mättes därför på 19 kor under ett dygn vid sju  olika tillfällen.

I genomsnitt låg korna ned 12 timmar och sov knappt 2 timmar per dygn  uppdelat på ett antal tillfällen under både dagen och natten. Det visade sig  också att korna sov som kortast (1,5 timmar) två veckor efter kalvning, och som  längst (drygt 2 timmar) strax före sin läggning, det vill säga när de slutar mjölkas inför nästa kalvning. Resultaten visade alltså att kor sover mindre och idisslar mer fram till 7 veckor efter kalvning jämfört med efter 22 veckor efter kalvning.

Sammanfattningsvis kom Emma Ternman fram till att det inte går att se om en  ko sover eller bara vilar, så för att mäta sömntider hos kor måste man mäta  deras hjärnaktivitet. Hon har dessutom visat att sömntiden ökar ju längre från  kalvningen korna är, att korna ligger ned när de sover och att de i genomsnitt  ligger ned 12 timmar per dygn.

– Jag tror därför att det är viktigt att se till att kor har tillräckligt  mycket utrymme för att ligga ned, både tidsmässigt och platsmässigt, så att de kan återhämta sig, säger Emma Ternman.

Avhandlingen: ”Sleep in Dairy Cows”.