Idén innebär att man skulle odla träätande insekter som termiter på lignocellulosa, en restprodukt från skogsindustrin som även finns i halm.
– Det skulle vara ett sätt att producera proteinrikt foder på svenska råvaror utan att konkurrera om åkerarealen för produktion av livsmedel, säger Ola Palm, forskningschef på JTI, som ingår i SP-koncernen.
Svenska slaktkycklingsuppfödare och äggproducenter skulle därmed kunna ersätta det sojafoder som importeras med insektsprotein, och produkten skulle även kunna användas till djur som grisar och eventuellt mjölkkor. Soja har hög proteinhalt med en eftertraktad aminosyrasammansättning och ett lågt pris som det hittills har varit svårt att konkurrera med.
– Men det finns mycket som är negativt med importsoja. Odlingen i Sydamerika innebär bland annat skövling av regnskog och kraftig användning av kemiska bekämpningsmedel. Dessutom vet man inte hur prisutvecklingen på soja kommer att bli framöver. Ett foder producerat i Sverige ökar vår självförsörjning och säkrar tillgången på foder. Dessutom betyder det mer arbetstillfällen i Sverige, säger Lotten Wahlund på JTI.
Det främsta hindret för att i dag omsätta den här idén i praktiken, är att det finns ett förbud på EU-nivå om att utfodra lantbruksdjur med insekter.
– Fast insekter är ju en naturlig föda för kycklingar, höns, grisar och fiskar, säger Ola Palm, som tror att reglerna kommer att hinna ändras innan forskarna har prövat insektsodlingsidén.
FAKTA
JTI ingår i en grupp forskare från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sveriges lantbruksuniversitet och SIK – Institutet för livsmedel och bioteknik som tillsammans med näringslivet har börjat undersöka nya användningsområden för lignocellulosa. SP:s dotterbolag SP Processum har forskat kring detta under flera år, och vann i oktober i år ett europeiskt innovationspris för en metod att producera svampprotein ur skogsråvara för användning i fiskfoder.
Under rubriken Wood2Food diskuterar forskargruppen också möjligheten att odla proteinrik svamp på lignocellulosa till djurfoder, och man prövar tanken att såväl svampen som insekterna skulle kunna användas direkt som människoföda. FN:s livsmedelsorgan FAO verkar för att västvärlden ska börja äta insekter utifrån ett globalt försörjningsperspektiv, och i en stor del av världens länder äter människor redan i dag insekter.
Att kommunicera med ljud, eller ljud och bild, har under de senaste två decennierna gått från mobila telefonsamtal över GSM, som ansågs som något exklusivt för ett fåtal, till videokonferenser i HD-upplösning mellan olika kontinenter med till exempel Skype, som något som många gör regelbundet. All denna utveckling har också gjort att vårt medvetande och krav på bra kvalitet har ökat.
Andreas Rossholm disputerar på fredag inom området tillämpad signalbehandling, ett stort forskningsområde vid BTH. Doktorsavhandlingen handlar om ljud- och bildkommunikation. I avhandlingen har Andreas gjort förbättringar av ljud- och bildkvalitet, i form av borttagning av störande ljud i telefoni eller blockighet i hårt komprimerad video samt utvecklat metoder för att kunna mäta videokvalité samt kvalitetspåverkande storheter som fördröjning och synkronisering av ljud och bild.
Delar av resultaten har blivit patenterade och tillämpade i industrin. Kunskap och erfarenheter från arbetet kommer även att införas i utbildningsprogram som är under utveckling vid BTH.
FAKTA
Media är välkommen att närvara vid disputationen fredag 28 november kl 13:15 i sal J1640, BTH. Lördagen den 29 november, kl 11:00. Vi möts utanför hus A, receptionen, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Andreas kommer även att vara tillgänglig för intervju samt demonstrera sina forskningsresultat; hur ljud och bild kan förbättras. Demonstrationen sker på lördagen, se tid och plats nedan, dit media är välkommen.
Studien, publicerad i British Journal of Psychiatry, är den första randomiserade studien som har jämfört gruppbehandling med mindfulness och individuell kognitiv beteendeterapi av patienter som har depression och ångest i primärvården.
Forskarna, ledda av Professor Jan Sundquist, genomförde studien vid 16 vårdcentraler i Skåne, privata som offentliga. Centrum för primärvårdsforskning utbildade två mindfulnessinstruktörer, från olika yrkesgrupper, vid varje vårdcentral under en 6 dagar lång utbildning. Under våren 2012 lottades patienter med depression, ångest eller krisreaktion antingen till strukturerad mindfulness-gruppbehandling med cirka 10 patienter i varje grupp eller till sedvanlig behandling – i huvudsak individuell KBT. Patienterna fick även ett eget träningsprogram och förde dagbok över sina övningar. Behandlingstiden var åtta veckor. Det träningsprogram i mindfulness och den utbildningsmodell av instruktörer som studien byggde på har utformats av allmänläkaren och mindfulnessinstruktören Ola Schenström.
– Resultaten av studien tyder på att gruppbehandling med mindfulness, genomförd av certifierade instruktörer i primärvården, är en lika effektiv behandlingsmetod som individuell KBT för att behandla depression och ångest, kommenterar professor Jan Sundquist.
Totalt inkluderades 215 patienter i studien. Före och efter behandlingen besvarade patienterna i båda grupperna frågeformulär som skattade svårighetsgraden av deras depression och ångest. Självrapporterade symtom av depression och ångest minskade i både behandlingsgrupp och kontrollgrupp under de åtta veckorna. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan de båda behandlingarna.
– Detta innebär att gruppbehandling med mindfulness bör övervägas som alternativ till individuell psykoterapi, särskilt på de vårdcentraler som inte har möjlighet att erbjuda alla individuell terapi, avslutar Jan Sundquist.
FAKTA
Publikation: Mindfulness group therapy in primary care patients with depression, anxiety, and stress and adjustment disorders: A randomized controlled trial.
Jan Sundquist, Åsa Lilja, Karolina Palmér, Ashfaque A. Memon, Xiao Wang, Leena Maria Johansson, Kristina Sundquist, British Journal of Psychiatry publicerad online 27 november.
Centrum för primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
– Vi vill att agendan ska bli den första byggstenen för ett nationellt engagemang och en gemensam plan inom området. Framför allt ska den hjälpa Sverige att ta tillvara den samlade potentialen hos våra företag, universitet, entreprenörer och makers, säger Agneta Marell, ordförande för projektgruppen och vice rektor vid Umeå universitet.
Agendan identifierar möjligheter och utmaningar och rekommenderar insatser för att sträva mot det gemensamma målet – att göra Sveriges industrier och människor, konkurrenskraftiga och ledande inom additiv tillverkning.
Sverige har redan två världsledande företag på området, Arcam och Höganäs Digital Metal. Landet har även en unik position inom kreativa sektorn, design, material och informations- och kommunikationsteknologi, som kan kopplas samman med industrin. I och med att Sverige, är framstående inom mjukvarudesign finns möjligheter att ta en ledande position för att göra 3D-tekniken tillgänglig för hela världen. Sverige har också stora möjligheter att få avsättning för landets råvaror i form av cellulosa och metall som material inom 3D-printing.
Additiv tillverkning förändrar sättet vi designar, tillverkar och använder varor och produkter. Den nya tekniken kommer påverka såväl industri som samhälle. Konsumenterna kommer att få större inflytande över hur produkter designas, levereras när tekniken blir tillgänglig för fler och produktionen kan ske på plats. När industrin och konsumtionsmönster förändras kommer det att påverka konkurrens och även lagstiftning. Agendan beskriver ett behov av testanläggningar som kan användas av alla aktörer liksom ökade insatser inom skolan, forskningen och innovationsstödsystemet. Man tror också att ett utökat samarbete på olika nivåer och mellan olika aktörer krävs för att uppnå agendans mål.
Flera av agendans samarbetspartners har stor kunskap och erfarenhet av att additiv tillverkning kan innebära billigare tillverkning, minskade logistikkostnader och bättre funktionalitet. Till exempel har Tetra Pak med hjälp av tekniken kortat sina designloopar med veckor, till och med månader. VBN Components, som tillverkar 3D-printade metallkomponenter för industrin, kan med den här tekniken ta fram verktyg med en livstid som är två till tre gånger längre än verktyg tillverkade med konventionella tillverkningsmetoder. För det svenska smyckes- och designföretaget Lumitoro innebär tekniken att de idag kan designa och producera unika produkter på ett sätt som inte var möjligt för bara fem till sex år sedan.
Branschen har fördubblats under 17 av de 26 år tekniken funnits, enligt Wholers report (2014). 2013 växte tjänster och produktion inom additiv tillverkning över världen med 35 procent och väntas fyrdubblas fram till 2018.
– Vi ser enorma möjligheter att förse såväl industrin som konsumenter med nya kreativa och lättanvända lösningar för design, modellering, simulering och optimering anpassat för additiv tillverkning. Detta blir ett nytt ekosystem för programvaror, tjänster och produkter som Sverige kan ta en ledande roll i. Vi tror att nyckeln till framgång för både Sverige och Algoryx går via en nationell medvetenhet som hänger ihop med utbildning, forskning och samarbeten som ger oss miljöer och mod för innovation och entreprenörskap, säger Kenneth Bodin, VD för Algoryx Simulations AB och medlem i arbetsgruppen.
Agendan är framtagen inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Projektet har letts av en arbetsgrupp bestående av sex personer från: Algoryx Simulations AB, Linköpings universitet, Swerea IVF, Tetra Pak och Umeå universitet. Mats Falck områdeschef vid Enheten för externa relationer, Umeå universitet har koordinerat arbetet.
FAKTA
Läs mer om projektet och alla samarbetspartners
Film om projektet
Ladda ner agendan
Projektledare
Mats Falck, Enheten för externa relationer, Umeå universitet
Övriga personer i arbetsgruppen:
Kenneth Bodin, CEO, Algoryx Simulations AB
Mobil: 070-631 55 20
E-post: kenneth@algoryx.se”>kenneth@algoryx.se
Johan Ölvander, Professor, Linköpings universitet
Telefon: 013-28 1711
E-post: johan.olvander@liu.se”>johan.olvander@liu.se
Johanna Stiernstedt, Senior Scientist, Swerea IVF
Telefon: 031-706 60 34
Mobil: 070-780 60 34
E-post: johanna.stiernstedt@swerea.se”>johanna.stiernstedt@swerea.se Porträttbild
Marlene Johansson, universitetslektor, tf föreståndare, Sliperiet, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9948
Mobil: 072-533 99 21
E-post: Marlene.johansson@umu.se”>Marlene.johansson@umu.se
Mekanismen bakom sambandet har hittills varit oklar. Men i den studie som nu publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience har forskargruppen under ledning av professor Anders Blomqvist lyckats lösa problemet. Man visar att kedjan av händelser som leder till feber börjar med att interleukin-6 binder till mottagarämnen på ytan av hjärnans små blodkärl.
Bindningen aktiverar ett signalsystem inne i blodkärlsväggarna som i sin tur startar produktionen av prostaglandin E2. Detta är ett ämne som orsakar feber genom direkt påverkan på nervceller i den temperaturreglerande delen av framhjärnan – kroppens ”termostat”.
När forskarna med genetiska metoder tog bort mottagarämnena för interleukin-6 på hjärnans blodkärl hos möss, minskade prostaglandinbildningen liksom djurens förmåga att få feber. Samma sak inträffade när man tog bort en signalmolekyl inne i blodkärlcellerna som är kopplad till mottagarämnena. Studien är en fortsättning på forskargruppens tidigare arbeten om mekanismerna bakom feber.
– Det här är grundforskning, där målet är att förstå hur hjärnan påverkas av immunsignaler från kroppen. Viktiga frågor återstår att besvara, som hur olika cytokiner samverkar för att forma hjärnans svar på perifer inflammation. På sikt kan vår forskning ha betydelse för behandling av olika neurologiska sjukdomar som man vet har inflammatoriska komponenter, till exempel neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers men även psykiska sjukdomar som depression, säger Anders Blomqvist.
FAKTA
Artikel: Immune-induced fever is mediated by IL-6 receptors on brain endothelial cells coupled to STAT3-dependent induction of brain endothelial prostaglandin synthesis av Anna Eskilsson, Elahe Mirrasekhian, Sylvie Dufour, Markus Schwaninger, David Engblom och Anders Blomqvist. The Journal of Neuroscience, 26 november 2014.
Forskning om blodcancer har tidigare framför allt fokuserat på att studera tumörer med målet att identifiera och förstå det prognostiska värdet hos muterade gener. De nu publicerade studierna, som letts från Broad Institute och Harvard Medical School i Boston, USA, tittar i stället på mutationer i blod hos individer som inte har cancer eller blodsjukdomar. De två forskargrupperna har på olika vägar funnit att en förvånande hög andel i en kontrollpopulation hade vissa – men inte alla – mutationer som tidigare visats vid utvecklad blodcancer.
De individer som bar på dessa mutationer hade mer än tio gånger högre sannolikhet att utveckla blodcancer under de efterföljande åren jämfört med individer där mutationerna inte kunde upptäckas. Det förstadium till cancer som forskarna identifierat är vanligare med ökad ålder och förekommer hos omkring 10 procent av personer över 70 år. Bärare av mutationerna som definierar detta förstadium har generellt sett 5 procents risk att utveckla någon form av blodcancer inom fem år.
– De flesta tänker på sjukdom i termer av svart och vitt, antingen frisk eller sjuk. Men i verkligheten utvecklas de flesta sjukdomar gradvis över månader och år, säger Steven McCarroll, chef för den genetiska forskningen vid Broad’s Center för psykiatri och huvudförfattare för en av studierna.
De mutationer som identifierades i båda studierna antas ha sitt ursprung i blodstamceller som på grund av mutationerna växer snabbare än normala celler. Över tid kommer de muterade cellerna att stå för en stor del av cellerna i den drabbade individens blod. Forskarna tror att dessa tidiga mutationer kan vara overksamma tills en ”kompletterande” mutation i samma cell driver den till att bli en fullt utvecklad cancer.
Forskare vid Karolinska Institutet har samarbetat med Steven McCarrolls team i Boston under många år för att identifiera genetiska avvikelser vid psykiatriska sjukdomar.
– I den aktuella blodcancerstudien användes DNA från cirka 12000 svenskar, där hela genomet för alla proteinkodande gener analyserades och vi letade efter mönster i de somatiska mutationerna, säger Christina Hultman, professor vid Karolinska Institutet som tillsammans med postdoc Anna Kähler varit ansvarig för den svenska delen av studien.
Dessa somatiska mutationer var koncentrerade till en handfull gener och forskarna förstod i ett tidigt skede att det var frågan om cancergener. Efter kartläggning av deltagarnas sjukdomsutveckling efter blodprovet framgick att personer med förvärvade mutationer hade tretton gånger högre risk för blodcancer än normalt. Genom att jämföra resultaten från studien med proven som togs vid cancerdiagnosen kunde ny kunskap i hur blodcancer utvecklas dras.
Premaligna genetiska markörer kan alltså upptäckas genom att sekvensera DNA från blod. Forskarna betonar dock att det idag inte finns någon klinisk nytta av att testa personer för premalignt stadium, eftersom det saknas behandling som kan påverka mutationerna i övrigt friska personer.
– Resultaten öppnar dörren för en helt ny riktning i blodcancerforskning mot tidig upptäckt och även kanske förebyggande åtgärder. Från svenskt perspektiv är budskapet också att det är viktigt att samla och dela stora databaser med genetisk information i nya samarbeten och för sjukdomar som de kanske inte ursprungligen varit insamlade för, säger Christina Hultman.
FAKTA
Ledande i arbetet vid Karolinska Institutet har utöver Christina Hultman och Anna Kähler även varit Johan Lindberg och Henrik Grönberg, samtliga vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Arbetet har finansierats med anslag från bland annat Stanley Foundation, National Institute of Health, Vetenskapsrådet, StratNeuro, Cancerfonden och StratCan.
Publikationer:
• “Age-related clonal hematopoiesis associated with adverse outcomes”, Jaiswal, S et al., New England Journal of Medicine, Online First November 26, 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1408617
• “Clonal hematopoiesis and blood-cancer risk inferred from blood DNA sequence”, Genovese, G et al., New England Journal of Medicine, Online First November 26, 2014, DOI: 10.1056/NEJMoa1409405.
Jonas von Reybekiel Trostek har studerat vad gymnasieelever och studenter gör då de skapar sig en uppfattning om vad genus och nation är för någonting. Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.
– När jag arbetade som gymnasielärare blev det uppenbart för mig att elever kan vara allt annat än likgiltiga. Tidigare forskning har också visat att elevers intresse för ett undervisningsstoff påverkar i vilken utsträckning de lär sig något. I den forskningen tänker man sig att sådana intressen föregår och förklarar lärandet. Jag har i stället velat undersöka vilka normer som kommer till uttryck i själva lärprocessen i sig.
Avhandlingens resultat visar att eleverna och studenterna i huvudsak förhåller sig till två olika normsystem när de skapar sig en uppfattning om genus och nation. I det ena systemet utgör biologiska och psykologiska mekanismer en ideal förklaringsgrund. Där förstås genus och nation i termer av essenser och en naturlig ordning, som till exempel den egna fria viljan. Inom ett sådant normsystem blir målsättningen i lärandet att bevara genom att hävda hur saker och ting ”är”. I det andra normsystemet är det i stället sociala mekanismer som utgör en ideal förklaringsgrund. Genus och nation förstås då i termer av sociala strukturer och makt. Inom detta system blir målsättningen i lärandet att ifrågasätta genom att problematisera.
– Det var intressant hur eleverna och studenterna förhöll sig till båda systemen och lyckas kombinera dem på ett kreativt sätt. Eleverna kunde tala om sig själva och sina egna handlingar som ett uttryck för egna intentioner, till exempel i valet av utbildningslinje på gymnasiet. Men när de i stället talade om andras beteenden så handlade förklaringarna om att de andra styrs av sociala normer, att de är ”barn av sin kultur”. Studenterna nöjer sig alltså inte med en förklaring utan blandar det de tycker är viktigt och skapar olika undantag.
Traditionellt tänker man sig att undervisning ska bygga på elevernas förförståelse. Men Jonas von Reybekiel Trosteks avhandling visar att eleverna och studenterna också förhandlar om olika värden och ideal.
– Vi måste börja tänka om kognition som en normativ process och att individers lärande är normativt och involverar alla våra värderingar och ideal. Det är inte ett iskallt kunskapsbygge.
FAKTA
Jonas von Reybekiel Trostek disputerade den 26 november med avhandlingen ”Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation”.
Läs avhandlingen här
Den nya översikten från SBU undersöker om det finns stöd i forskningen för att personer över 65 år har nytta av perorala antikoagulantia och trombocythämmare, det vill säga läkemedel som hämmar blodets levringsförmåga. Rapporten går igenom och jämför flera läkemedel vid hjärt-kärlsjukdomar som förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt.
Det finns få studier på personer över 65 år inom området. Än mer ovanligt är det med studier på äldre personer som tar olika typer av läkemedel samtidigt. SBU understryker att ansvarig läkare alltid ska väga in risker för blödning i varje enskilt fall, i synnerhet när det gäller warfarin eller nya typer av blodförtunnande medel.
Det behövs mer forskning om effekter och biverkningar av läkemedel på äldre. I framtida studier bör nytta och risker registreras och analyseras mer noggrant.
Bakgrund
Perorala antikoagulantia och trombocythämmare är blodförtunnande läkemedel som används vid flera diagnoser som till exempel förmaksflimmer, hjärtklaffssjukdom, kranskärlssjukdom, blodproppsbildning i vensystemet och för att förebygga återinsjuknande i stroke. Läkemedlen är viktiga och används högt upp i åldrarna trots att stödet i vetenskapen hittills har varit osäkert när det gäller nytta och risker för äldre.
För journalister
Rapporten ”Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” är ett regeringsuppdrag. Rapporten med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se.
SBU är en statlig myndighet som kritiskt granskar sjukvårdens metoder och utvärderar nytta, risker och kostnader.
Projektet får en officiell start 24 november då ambassadörerna från Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Koreaträffar företrädare för Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet på en sammankomst på Spökslottet i Stockholm.
– Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige, som här, gått samman för att bidra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spökslottet.
Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten.
– Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och utveckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå. Att sex lärosäten har valt att arbeta strategiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket intressant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT.
Med start våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Korea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseområden såsom hållbarhet, life science och innovation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdländerna.
Första aktiviteten sker i Seoul, Republiken Korea, våren 2015 där sex forskare från varje av de sex universiteten ska möta koreanska kolleger i seminarier i sina forskningsämnen.
Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och stärka redan existerande forskningssamarbeten, skapa nya relationer och initiativ mellan forskare i Sverige och resten av världen för att tillsammans utveckla lösningar på globala problem samt koppla samman företag och forskning genom innovation.
FAKTA
Läs mer om projektet på webbplatsen för Swedish Academic Collaboration Forum. www.sacf.se
– Det räcker inte att diskutera hur mödravården ska förbättras och att ta fram ta strategier. Nu är det dags att rikta särskild uppmärksamhet mot de praktiska utmaningar som finns i mödravården, samt ta itu med de sociala faktorer som påverkar den reproduktiva hälsan bland kvinnor i Indien, säger Tej Ram Jat, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Tej Ram Jat har i sitt avhandlingsarbete undersökt mödravård och sjukvård i delstaten Madhya Pradesh i Indien. Avhandlingen visar att utvecklingen på internationell, nationell och delstatsnivå har gjort att frågor om mödrahälsa i allt högre grad aktualiseras och även prioriteras politiskt. Detta har bland annat resulterat i införandet av nya strategier och program, samt ökat resurserna för att förbättra mödravården i delstaten.
Delstatsregeringen har bland annat startat nya program för att förbättra mödrars hälsa och mödrahälsovården har gjorts kostnadsfri och tillgänglig för alla kvinnor vid alla de vårdinrättningar som delstaten ansvarar för. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt för att vårdgivare ska kunna ge adekvat vård i samband med förlossningar och man har även infört gratis transport för gravida kvinnor till förlossningsvården.
Även om det har genomförts många förbättringar i mödravården i Madhya Pradesh, anser Tej Ram Jat att det fortfarande finns många utmaningar. Samtidigt som antalet förlossningar på sjukhus och vårdinrättningar har ökat markant de senaste åren, är fortfarande låg utbildningsnivå, fattigdom och att bo på landsbygden, faktorer som motverkar användningen av mödrahälsovård.
När Tej Ram Jat har analyserat mödradödligheten i Madhya Pradesh visar det sig att familjemedlemmar ofta underskattade illavarslande symtom hos gravida kvinnor, att det saknades fordon för att transportera kvinnorna till vårdinrättningar och att det saknades drivmedel till fordon som var avsedda för transport av gravida kvinnor till förlossningskliniker. Andra faktorer som kunde kopplas till mödradödlighet var att det saknades blod för blodtransfusioner, tillgång till akut förlossningsvård, samt att kvinnor inte sökte eller fick adekvat förlossningsvård i tid. Kvinnorna behövde ofta söka till flera förlossningsenheter, eller så skickades de vidare från en enhet till en annan.
– Ett stort problem med det bristfälliga och ofta okänsliga bemötande som gravida kvinnor får i sina kontakter med vårdgivare är att det förstärker deras motstånd att söka förlossningsvård och att därmed nyttja de vårdmöjligheter som kvinnorna har rätt att få, säger Tej Ram Jat.
Avhandlingen visar vidare att ungefär hälften av de undersökta distriktssjukhusen inte kunde använda de resurser som finns tillgängliga i mödravården på ett effektivt sätt. Tej Ram Jat anser att det finns en potential i detta, eftersom det sannolikt går att åtgärda bristerna vid distriktssjukhusen genom en effektivare förvaltning. En effektivare förvaltning är också helt nödvändig för att säkerställa en rättvis täckning av hälso- och sjukvårdstjänster på landsbygden och i avlägsna områden, anser han.
– För att förebygga mödradödlighet räcker det dock inte bara med att förstärka hälsosystemen. Kvinnorna behöver även bättre utbildning när det gäller reproduktiv hälsa och deras möjligheter när det gäller tillgång till vård, men också utbildning om hur de kan påverka sin egen situation. En förbättrad mödravård är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter, säger Tej Ram Jat.
Tej Ram Jat är handläggare för Förenta nationernas befolkningsfond, UNFPA, i Indien och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Han har en magisterexamen i hälsopolitik, planering och finansiering från University of London och han bedriver forskning inom områdena mödrars hälsa, ungdomars hälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, samt förstärkning av hälso- och sjukvårdssystem i låg- och medelinkomstländer.
Om disputationen: Fredagen den 28 november försvarar Tej Ram Jat, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mödravård i Madhya Pradesh, Indien: en upptäcktsfärd med mänskliga rättigheter som vägledning. (Engelsk titel: Maternal health and health care in Madhya Pradesh state of India: an exploration using a human rights lens.) Opponent: Karen Marie Moland; Centre for International Health, universitetet i Bergen, Norge. Huvudhandledare: Miguel San Sebastian.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Norrlands universitetssjukhus, 1D, Tandläkarhögskolan, Sal B, 9 trappor.
I en forskningsavhandling har marinbiologen Per Bergström undersökt musselodling som restaureringsåtgärd. Han har i storskaliga experiment med två musselodlingar och tillhörande kontrollområden jämfört vatten- och sedimentprover för att mäta effekterna av odlingarna.
Ett problem har varit att musslorna förmodligen ätits upp av ejdrar vilket inneburit att effekterna av odlingarna inte kunnat utvärderas fullt ut.
Fördelaktig effekt där övergödningen är kraftigast
Studierna visar på stor variation i musslornas tillväxthastighet både mellan undersökningstillfällen och undersökta platser. Men man kan se att det är i inre kustområden inne i fjordar och andra skyddade miljöer som musslorna har den snabbaste tillväxten.
– Det är också dessa områden som är i störst behov av miljöförbättrande åtgärder, vilket är positivt ur aspekten att utnyttja musselodling som en restaureringsåtgärd, säger Per Bergström vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Havsborstmasken bidrar gynnsamt
Havsborstmaskar kan motverka de negativa effekterna på bottensediment som kan inträffa i musselodlingar. Försök med arten Hediste diversicolor visar att denna havsbortsmask effektivt kan leva av och tillväxa på exkrement från musslor samtidigt som man får en förbättrad sedimentmiljö i odlingarna.
– Resultaten är lovande men fler studier behövs för att utvärdera den fulla potentialen med havsborstmaskar under musselodlingar, säger Per Bergström.
Fördjupade studier behövs
Erfarenheten visar att musselodling som restaureringsåtgärd kan vara ganska oförutsägbar.
– Fortsatt teknisk utveckling av kostnadseffektiva odlingssystem tillsammans med fördjupade studier av musslornas effekter på miljön vore därför önskvärt, säger Per Bergström.
Projektet har finansierats av Havs- och Vattenmyndigheten genom Havsmiljöanslaget.
Avhandlingens titel: Blue Oceans with Blue Mussels
Handledare: Mats Lindegarth
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37057
Olof Olsson har i en avhandling studerat efterfrågan och utbud av sociala värden, framförallt rekreation, i tätortsnära skog. Det har visat sig vara en komplicerad uppgift att planera, identifiera, beakta och utveckla den tätortsnära skogens mångsidiga värden när skogen ställs mot starka exploateringsintressen inom den urbana miljön.
– Medan urbaniseringen inte nödvändigtvis utgör ett hot mot utbudet av skog över tid, så kan den ändå påverka de faktorer som influerar människor att besöka skogen – primärt dess tillgänglighet och attraktivitet. Skogens betydelse för människor ser dessutom olika ut beroende på bland annat socioekonomiska, kulturella och åldersrelaterade faktorer, säger Olof Olsson.
För det personliga välbefinnandet är skogens betydelse särskilt viktig hos kvinnor, äldre och högutbildade, medan god tillgänglighet till skogen anses viktig främst bland äldre och lågutbildade. Människors grundläggande värderingar av livet, miljön och skogen i stort är mer betydande än socioekonomiska och demografiska faktorer.
– För att åstadkomma varierande rekreationsmiljöer som kan tillfredsställa olika målgrupper bör planeringen utgå från efterfrågan hos de lokala brukarna, och hur den matchar det lokala utbudet av tätortsnära skog med avseende på tillgänglighet och attraktivitet.
Tätortsnära skog i planeringen
Trots att Sverige är ett av Europas skogrikaste länder saknas lokalt inflytande över hur en stor del av skogsmarken bör användas för att maximera människors tillgång till attraktiva rekreationsområden. Bland de samhällsplanerare Olof har intervjuat framgår också att allmänheten i regel inte deltar i samråd som berör skötsel och planering av skogen. Det låga deltagandet av enskilda stadsbor i planerings- och beslutsprocesser kan leda till problem med legitimiteten för att fatta beslut om den skog som egentligen berör samtliga invånare i staden.
– Mot bakgrund av den omfattande skogsresursen och inte minst allemansrätten, kan man anta att tillgången till skog för rekreation generellt sett är god i svenska tätorter.
Det är dock inte hela sanningen, eftersom tillgängligheten överlag är sämre till mer attraktiva skogar. Detta gäller inte minst för boende i socioekonomiskt utsatta områden, där tillgången till en gratis utomhusresurs för fysisk och psykologisk återhämtning är nog så viktig för den allmänna hälsan, säger Olof Olsson.
Avhandlingen är baserad på enkätstudier omfattande ett brett urval av tätortsbor i Sverige, intervjuer med kommunala planerare med ansvar för grönstrukturfrågor, och GIS-analyser av digital skogsdata och registerdata.
Om disputationen: Fredagen den 5 december 2014 försvarar Olof Olsson, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Out of the Wild – Studies on the forest as a recreational resource for urban residents. Svensk titel: Bortom det vilda – Studier av skogen som en rekreationsresurs för stadsbor. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal S205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Cecil Konijnendijk van den Bosch, Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden.
– Kristalliniteten hos de halvledande polymererna förändras när de placeras på ett substrat av grafen jämfört när de placeras på kisel, säger David Barbero. Det påverkar starkt materialens elektroniska egenskaper. Grafen förstärker laddningstransporten genom polymerfilmen, vilket gör det möjligt att tillverka mer effektiv elektronik, till exempel organiska solceller och OLEDs, organiska ljusemitterande dioder.
Grafen är ett endast en atom tjockt skikt av kolatomer. Grafen är starkare än stål, men ändå lätt och flexibelt och kan få elektroner att färdas blixtsnabbt. Därför är materialet högintressant som komponent i allt från böjbara solceller till avancerade batterier.
I den aktuella studien studerade forskarna med synkotronröntgendiffraktion hur kristaller bildades i en tunn film av en polymer (plast) ovanpå ett lager grafen, jämfört med polymerfilm på ett kiselsubstrat. Röntgendiffraktionen genomfördes vid National Synchotron Laboratory vid Stanforduniversitetet i USA. Grafenlagren producerades vid McGilluniversitetet i Kanada, medan de ultratunna polymererna producerades i David Barberos laboratorium på Umeå universitet. Där gjordes också mätningar av deras elektroniska egenskaper.
Resultaten, som publicerats i tidskriften Advanced Functional Materials, visar att polymer på grafen ger en starkare vertikal laddningstransport än på kisel. Ett mer överraskande resultat av studien var att laddningsbärarförmågan hos en tjockare polymerfilm (50 nanometer) på ett grafenskikt var cirka 50 gånger högre än med en ultratunn polymerfilm (10 nanometer).
Noggranna studier av kristalliniteten hos de olika lagren avslöjade att den ultratunna polymerfilmen formade sig i raka, platta skikt, medan den tjockare filmen bestod av en mosaik av skikt riktade i olika vinklar mot grafenskiktet. Mosaikformade kristaller tycks leda till en mer effektiv vertikal laddningstransport och laddningsbärarförmåga.
– Resultaten ger bättre förståelse för kristalliseringen hos halvledande polymerer placerade på grafen och bör vara till hjälp i designen av mer effektiva grafenbaserade organiska apparater genom att kontrollera kristalliniteten hos den halvledande filmen, säger David Barbero.
FAKTA
Originalartikel: Vasyl Skrypnychuk, Nicolas Boulanger, Victor Yu, Michael Hilke, Stefan C. B. Mannsfeld, Michael F. Toney och David R. Barbero: Enhanced Vertical Charge Transport in a Semiconducting P3HT Thin Film on Single Layer Graphene, Advanced Functional Materials, DOI: 10.1002/adfm.201403418, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/adfm.201403418/full
I 40–50-årsåldern får många människor sämre syn, och behovet av läsglasögon inträder. Denna åldersmässiga långsynthet beror på att elasticiteten hos ögats lins minskar. Nu verkar en ny forskningsstudie ha satt fingret på vad som sker på detaljnivå i ögat i samband med att man blir långsynt.
– Detta känns som en spännande upptäckt. Vi tänker fortsätta studera beteendet hos proteinlösningar som liknar ögonlinsens inre, säger Anna Stradner, kemiforskare vid Lunds universitet.
Tillsammans med lundaprofessorn Peter Schurtenberger och några internationella forskarkollegor har hon undersökt det protein som är vanligast förekommande i ögats lins, alfa-kristallin kallas det. Resultatet av studien visar att detta protein vid höga koncentrationer kan förvandlas från flytande form till ett glasaktigt tillstånd. Det som händer är att proteinets rörelser minskar alltmer, vilket leder till övergången från flytande till fast tillstånd. Detta skulle då vara orsaken till att ögats lins blir styvare med ökad ålder.
Studien antyder också en koppling till en annan ögonåkomma, grå starr, som är en ögonsjukdom till följd av att linsen grumlas och blir mindre genomskinlig. Forskarna menar att grå starr kan ha samband med den minskade rörelsen hos ögonlinsens protein när det glasaktiga tillståndet uppstår i linsen.
Anna Stradner och hennes kollegor hoppas nu att deras resultat leder till vidare studier som kan bidra till att öka förståelsen på molekylnivå för hur både åldersrelaterad långsynthet och grå starr uppkommer. Den aktuella studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Sten Ternström, professor i musikakustik vid KTH, är en av forskarna som är involverade i SkAT-VG (Sketching Audio Technologies using Voice and Gestures). Forskningsprojektet går ut på att försöka göra det möjligt att skissa med röster så väl som med gester när man jobbar med ljuddesign. Anledningarna är flera. Dels saknas ett bra skissverktyg, dels blir det som vi hör runt omkring oss allt mer angeläget.
– Det här sättet att jobba är en ganska djärv tanke kan tyckas, men samtidigt blir ljud allt viktigare i vår vardag. Vi har väldigt många apparater och system runt omkring oss numera, och ljud är relevanta för att vi ska kunna orientera oss. Det är också viktigt att förstå vad ljudet betyder utan att behöva läsa instruktionsboken, säger Sten Ternström.
Han ger flera exempel. En svensk lastbilstillverkare testar inbyggda cykelvarnare. Det bästa sättet att uppmärksamma en lastbilschaufför på att det finns en cyklist i närheten av lastbilen som chauffören inte kan se på grund av döda vinklar är nämligen att en cykelringklocka ljuder i lastbilen. En cykelvarnare med en annan ljudsignal hade inte varit lika effektiv, enligt Sten Ternström.
Ett annat är exempel är bilar. De säljs på känsla och olika detaljer som en dörr som stängs kan ju förmedla styrka eller finkänslighet. Även motorljudet är av yttersta vikt. Ett kommande EU-direktiv för hur motorfordon bör låta ska tas fram. För första gången överväger politiker att föreskriva en lägsta ljudnivå för bilar, inte bara högsta, och då med elektriska och hybridfordon i åtanke. Detta så att de inte blir för tysta. Detta främst för fotgängarnas säkerhet, men också för hur föraren upplever fordonets funktion.
– Tysta elektriska fordon kan vara ett problem. Det blev jag själv varse när jag var i Beijing i Kina för ett litet tag sedan. Där är nästan alla mopeder elektriska, och det var inte bara en gång som en sådan ljudlöst swischade förbi mig på två decimeters avstånd, berättar Sten Ternström.
Hur ska då forskarna gå till väga? Ja, som tidigare sagts så är penna och papper inte så användbart när man skissar på ljud. Vi människor är dock fenomenala på att härma ljud.
– Sedan födseln är vi hårdkodade på att imitera ljud. Det har att göra med att vi som barn ska lära oss att tala. Vi kan härmas och träffa ganska rätt redan på första försöket. Det är det som skiljer oss från andra däggdjur. Till exempel chimpanser och andra apor har ju samma fysiska förutsättningar när det kommer till mun och svalg som vi människor, men med den skillnaden att vi har mer hjärna dedikerad till uppgiften än vad de har. Den här medfödda förmågan hos människan har vi tänkt utnyttja för att skissa ljud, säger Sten Ternström..<br />Han nämner samtidigt människors förmåga att kunna beatboxa som ett utmärkt exempel på att rösten är mångsidig.
Med röstens ljud som ett nytt styrmedel ska forskarna tillsammans bygga ett tekniskt system – ett skissverktyg – som kan lyssna på mänskliga imitationer och komma med förslag på ljudvarianter. Med några enkla knapptryckningar och genom att vrida på rattar ska ytterligare förslag kunna genereras.
– I det här forskningsprojektet har vi på KTH fått uppgiften att studera hur folk gör för att härma ljud. Om jag vill låta som en motor, använder jag då stämband. läpparna, fickband eller tungspetsen? Eller kanske samtliga delar på en gång? Vi spelar helt enkelt in människor som imiterar med hjälp av kamera, mikrofon och elektroglottograf. Det är sedan den kunskapen vi ska använda oss av när vi skapa skissverktyget, säger Sten Ternström.
Han tillägger att elektroglottografens funktion är att visa när stämbanden går ihop.
Blir forskningsprojektet lyckat så skapas samhällsnytta genom förbättrad hälsa, säkerhet och livskvalitet.
Forskningsprojektet SkAT-VG har fyra partners: KTH, institutet IRCAM i Paris, det franska företaget Genesis och Venedigs universitet IUAV med professor Davide Rocchesso som koordinator arbetet.
KTH:s del i projektet är att samla in tusentals yttranden och härmade ljud, beskriva dem fonetiskt och klassificera dem i termer av de fysiska fenomen som imiteras. lassificeringen ska först vara manuell för att senare bli automatisk. Forskarna på KTH är Pétur Helgason (även fonetiker på Uppsala Universitet), Glaucía Laís Salomao, Anders Friberg och Tony Lindeberg, alla vid CSC-skolan.
Intresset från politiker, företag, media och allmänhet för hur Internet påverkar våra liv och vårt samhälle har lett till mängder av undersökningar om IT-användning. I en ny avhandling lyfter IT-forskaren Håkan Selg fram behovet av teoretisk medvetenhet för att stärka forskningens roll som kunskapskälla.
Internetforskningen är ett område som växt oerhört starkt och snabbt och att teoribildningen kommit på efterkälken är nog inte så konstigt, menar Håkan Selg. Det händer ofta när man studerar aktuella samhällsfrågor med en tvärvetenskaplig ansats. Men i detta ligger samtidigt en fara.
– Många studier bygger på antaganden som inte tydligt klargörs vilket gör det svårt att värdera resultaten, säger Håkan Selg. För vad händer om vi modifierar antagandena: Får vi samma resultat eller får vi andra resultat?
Ett exempel är föreställningen om en ”nätgeneration”, som bygger på antagandet att människan formas av tekniken. Vissa hävdar att ungdomar utvecklat en särskild skicklighet i att handskas med den nya tekniken eftersom deras inlärning och tankar präglats av elektroniska medier. Det kan till exempel leda till frågan: På vilket sätt kan undervisningen i skolan anpassas för denna generation? En sådan diskussion pekar i riktning mot att låta pedagogiken inspireras av datorspelen. Andra forskare förkastar präglingsteorin och menar istället att ungas intensiva IT-användning ska ses mot bakgrunden att de befinner sig i brytpunkten mellan barndom och vuxenliv som alltid präglats av ett starkt kontaktsökande. Med ett sådant synsätt blir det fel väg att gå att låta kontakter med lärare ersättas av datorer.
– Det här är bara ett exempel på hur man kan landa i helt olika slutsatser beroende på hur man ser på samspelet mellan teknik och användare. Därför måste teorier och antaganden finnas redovisade för att resultaten ska gå att kritiskt granska vilket jag ser som en viktig uppgift för den akademiska forskningen säger Håkan Selg.
Forskningsfältet är splittrat, med olika ”skolor” som inte kommunicerar med varandra. Han har därför i sin avhandling identifierat ett antal forskningsprogram och beskrivit dem utifrån deras grundläggande perspektiv och teorier.
– Jag hoppas att det ska bidra till en bättre överblick av forskningsfältet och förhoppningsvis också ge en skjuts till ökad kunskap om IT:s påverkan på människa och samhälle, säger Håkan Selg.
