Maja Krzewinska, en av forskarna bakom studien på de norska vikingarnas genetik, berättar ”Vi arbetar med det mitokondriella DNAt, som ärvs på mödernet, ifrån en rad norska individer ifrån sen järnålder. Vi jämför dem med både moderna och förhistoriska grupper i från Nordeuropa, och vi kan dels visa att de norska vikingarna inte är helt genetiskt identiska med moderna människor i Norge. Vi kan också visa att våra norska vikingar hade med sig norska kvinnor när de koloniserade Island och begav sig till andra områden. Det stämmer väl överens med vad vi vet ifrån skriftliga källor och ger oss en spännande bild av hur migration gick till i grupper med hög mobilitet som vikingarna”.

Den andra studien knyter an till det arbete som har varit den här forskargruppens huvudspår de senaste åren, övergången ifrån en jägar-samlar-ekonomi till en jordbrukarekonomi.

– Tidiga bönder och jägar-samlare i Europa var åtskilda grupper med olika ursprung” berättar Pontus Skoglund, forskare vid AFL. ”Det kan vi se nu inte bara från de dussintal individer vi har analyserat hela arvsmassan på, utan nu även från mitokondriellt DNA på ett betydligt större urval individer från olika platser. Studier av mitokondriellt DNA var pionjärmetoden för det här forskningsfältet, så nu känns det som att vi har gått hela cirkeln runt”, säger Pontus Skoglund.
Anders Götherström har haft en senior funktion på båda studierna. För honom är de inte fristående. 

– Vi är mitt inne i ett arbete där vi försöker kartlägga och beskriva den genetiska historien i Skandinavien. De här två studierna är en del av det arbetet.”. Enligt Anders markerar de båda artiklarna nedslag i den genetiska kronologin i Skandinavien. Tillsammans med andra studier som Anders forskargrupp är involverade i hjälper de här två artiklarna till att komplettera bilden av vad om har hänt här. ”Vad vi tycker oss kunna se redan nu är att mobiliteten och den demografiska dynamiken har varit större än vad vi tidigare föreställt oss. Men ge oss några år till så har vi nog en klarare bild av den demografiska historien på våra breddgrader.

– Arkitekter behöver öka kunskapen och intresset för solenergi. Den här hemsidan med goda exempel kan förhoppningsvis bidra med bådadera, säger Maria Wall, forskare vid Energi och ByggnadsDesign vid Lunds Tekniska Högskola, som lett ett nyligen avslutat internationellt forskningsprojekt för International Energy Agencys (IEA) räkning, där detta ”goda exempel-projekt” ingått.

För även om det pratas mycket om solenergi, så är kunskapen överlag ganska låg. Dessutom tycker många arkitekter att solfångare och solceller är fula.

– En förklaring är att solfångare och solceller alltför länge varit något som man slänger på efteråt utan hänsyn till byggnaden. Det fungerar inte längre. Det måste bli arkitekternas uppgift att tänka in de här lösningarna från början. Annars hindras spridningen av solenergisystem på våra byggnader eller så förfulas vår omgivning i onödan, säger hon.

I juryn ingick 20 forskande och praktiserande arkitekter från tolv deltagande länder. Dessa valde ut 50 byggnader utifrån 230 inkomna förslag genom att betygssätta varje förslag individuellt och tillsammans bestämma lägsta totalbetyg för att bli utvald.

– De utvalda projekten visar goda kvaliteter när det gäller formspråk, byggnadsintegrering och funktion och är tänkta att ge inspiration till arkitekter, byggherrar och andra aktörer, säger Maria Wall.

Men inte bara arkitektkåren behöver lära sig mer om solenergi. Det behövs också fler tekniska lösningar att välja bland. Likaså produkter som är så diskreta så att de faktiskt fungerar att sätta på efteråt, vilket ju behövs när befintlig bebyggelse ska energieffektiviseras.

– Men allt detta kommer snart att förändras, tror Maria Wall, som tillägger att innovativa solenergiprodukter också har bedömts inom projektet och presenteras här: http://solarintegrationsolutions.org

Till Maria Walls egna husvinnar-favoriter hör det schweiziska flerbostadshuset ”Sunny Woods” samt det italienska ”Xeliox Energy Lab”.

Det är svårt att välja något eftersom de är så olika, men dessa visar på möjligheterna att använda solenergi på många olika sätt och i olika typer av byggnader. Sunny Woods har integrerat solvärmeproduktion genom solfångare (vakuumrör) som samtidigt fungerar som balkongräcken. Xeliox Energy Lab producerar både solvärme och solel, solfasaden fungerar som solavskärmning av byggnaden och skapar samtidigt ett spännande dagsljusinfall.

Dessutom uppmärksammas Bonnier Konsthall för en dåvarande konstinstallation som på ett förnyande sätt att integrera solceller.

FAKTA
I den nya ”husbanken” ingår flera slags byggnader, såsom bostadshus, kontor, skolor, kulturhus, sportarenor etc. Sollösningarna varierar mellan aktiv solenergi som producerar solvärme och solel och passiv solenergi som utnyttjar solenergi direkt i byggnaden genom fönstren i form av solvärme och dagsljus.

För alla exempel, se http://task41.iea-shc.org/casestudies/, kryssa i den/de byggnader du vill veta mer om, välj ”Download” så får du en pdf-fil med beskrivning av de utvalda projekten. Man kan till exempel också sortera på land, byggnadstyp och solteknik.

I projektet har forskarna också utvecklat råd och riktlinjer för byggnadsintegrering av solenergi samt studerat och identifierat behov av olika analysverktyg som stöd till arkitekter under projekteringsprocessen av byggnader.

– Naturlandskapet är en miljö som ger unika möjligheter. Det stimulerar barns fantasi och ger utrymme för både undran och eget utforskande, säger avhandlingens författare Kari-Anne Jørgensen.

I sin studie har hon följt två så kallade naturgrupper i norska förskolor. Barnen är i åldrarna ett till sex år och har följts under en tiomånadersperiod i form av deltagande observation, informella samtal och fotografering.

Genom att fokusera på förskolebarnens egna erfarenheter i mötet med landskap och platser har Kari-Anne Jørgensen identifierat fyra olika aspekter av förskolebarnens lärande i naturen.

Det handlar om landskapet och platsen kopplat till lek och många olika former av sinnesintryck; miljömedvetenhet och miljöuppmärksamhet; erfarenhet av landskap och platser i naturen och lärande som en process; gruppbildning och barns självorganisering som en demokratisk praktik i den fria leken.

– Det som på ytan kan framstå som stökigt är bland annat ett komplicerat socialt samspel om man studerar vad barnen faktiskt gör, säger Kari-Anne Jørgensen.

I leken existerar fiktion och fakta sida om sida. Det är ur gemensamma lekteman eller aktiviteter som grupper uppstår och vidareutvecklas, och ofta över längre tid.

– Barnen upplever omgivningen genom kroppen. De direkta och existentiella upplevelserna av naturen innebär unika didaktiska möjligheter. Det stärker en miljöuppmärksamhet hos barnen, säger Kari-Anne Jørgensen som däremot ifrågasätter begreppet ”miljömedvetenhet” som i dessa pedagogiska sammanhang ofta används, eftersom det bygger på en determenistisk modell att barn som tas ut i naturen stegvis skulle utvecklas till miljömedvetna samhällsaktörer.

Läs avhandlingen

FAKTA
Kari-Anne Jørgensen lägger fram sin avhandling ”What is going on out there? – What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature – landscapes and its places?” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 12 december 2014 kl. 13.00, Sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15.

I omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen har fokus i första hand varit på miljöeffekterna. Men även klimatsmarta bränslen kan ge negativa hälsoeffekter. Det är exempelvis välkänt att det vid förbränning av dessa bränslen bildas små partiklar, som kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt. Det är också klarlagt att exponering för vanliga dieselavgaser leder till ökad blodproppsbildning och försämrar blodkärlens förmåga att vidga sig.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att miljontals människor dör i förtid på grund av avgaser från trafik och rök från eldning. Trots detta är det oklart exakt vilken roll olika bränslen har när det gäller hälsoeffekter.

För att studera detta närmare har Jon Unosson i sitt avhandlingsarbete bland annat låtit friska forskningspersoner andas in utspädda diesel- och biodieselavgaser för att undersöka om man kan få hälsovinster av att gå över till biodiesel. Studierna visar dock att effekterna på blodkärlen var lika starka för båda dessa bränslen, trots att avgasernas beståndsdelar skiljde sig markant.

Både i Sverige och utomlands är det mycket vanligt att man utsätts för partiklar från vedeldning. Till skillnad från dieselavgaser vet man ytterst lite om vilken effekt vedrök har på hjärta och blodkärl. I en studie där Jon Unosson, doktorand vid Institutionen för folkhälksa och klinisk medicin, lät friska forskningspersoner andas in vedrök, visade det sig att blodkärlen blev styvare och att hjärtrytmen påverkades negativt i samband med exponeringen. Däremot sågs inga negativa effekter på proppbildning eller blodkärlens förmåga att vidga sig, när brandmän utsattes för vedrök. Partiklarna i vedrök är större och har annorlunda kemi jämfört med avgaspartiklar, och detta kan vara en förklaringsmodell till varför inte vedrök har samma effekt på blodkärlen som dieselavgaser.

– Studierna i avhandlingen visar att de vedertagna måtten för bedömning av luftföroreningar inte kan förutsäga hälsoeffekterna fullt ut. Biodieselavgaser var lika farliga som dieselavgaser, trots att de innehöll en mindre massa av partiklar, medan vedrök gav mindre påverkan trots hög masskoncentration. Omställningen till förnyelsebar energi är ett utmärkt tillfälle att förbättra folkhälsan, men det kräver att man tar hänsyn till hälsoeffekterna av eventuella utsläpp, säger Jon Unosson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Jon Unosson kommer från Borås. Han arbetar som läkare vid Hallands sjukhus Varberg och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Fredagen den 12 december kl. 09:00 försvarar Jon Unosson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Akuta kardiovaskulära effekter vid exponering för biobränsleavgaser. (Engelsk titel: Acute cardiovascular effects of biofuel exhaust exposure). Sal D, byggnad 1D, Norrlands Universitetssjukhus. Opponent: Matthew Campen, associate professor, University of New Mexico. Huvudhandledare: Jenny Bosson. Umeå universitet

Ingrid Stigsdotter, lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet, är koordinator för projektets svenska del, och kommer att analysera resultaten av den svenska enkäten tillsammans med forskare från Uppsala universitet, Högskolan Dalarna och Lunds universitet.

Vem gillar filmerna, och vem är kritisk? Hur ser Tolkienfans och andra publikgrupper på överföringen av Bilbos resa från bok till 3D-film(er)? Vad tycker publiken om Martin Freemans insats som Bilbo? Hur vanligt är det att delta i nätbaserade aktiviteter kring filmerna, och hur påverkar det synen på trilogin? Hur tas filmerna emot i så vitt skilda länder som Australien, Sydafrika, Japan, Indien och Finland? Kan reaktioner till Hobbit-filmerna ge upphov till eller vara en del av en gemenskap? Detta är bara några av de frågor som projektet hoppas kunna besvara, och som kan knytas till större frågor om fantasygenrens roll i vår tids kultur.

– För tio år sedan gjorde några av forskarna bakom det här projektet en liknande men mindre omfattande studie av publiken för Sagan om ringen-filmerna, berättar Ingrid Stigsdotter. Den gången samlades 25 000 svar in, men då deltog inga svenska forskare. Nu hoppas vi, i den svenska projektgruppen, på ett stort intresse för enkäten i Sverige och runtom i världen.

Enkäten finns på www.worldhobbitproject.org.

FAKTA
Projektet är helt oberoende från New Line Cinema och Peter Jackson.


– Det är väl belagt att inaktivitet är kopplat till en rad sjukdomstillstånd och att regelbunden fysisk aktivitet är hälsobringande, förbättrar livskvaliteten och förlänger livet. Men exakt hur dessa positiva effekter skapas i kroppen har varit oklart. Den här studien visar att epigenetiken är viktigt när kroppen anpassas till träning, säger Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och vetenskapligt ansvarig för studien.

Epigenetik kan mycket förenklat beskrivas som tillfälliga biokemiska förändringar i arvsmassan orsakade av olika former av miljöpåverkan. En typ av epigenetisk förändring är metylering, där en metylgrupp fäster på eller avlägsnas från vissa delar av DNA-molekylen utan att påverka den ursprungliga DNA-sekvensen. Om generna ses som cellernas hårdvara, kan man kalla epigenetiken för deras mjukvara.

I den nu publicerade studien ingick 23 unga friska kvinnor och män som fick genomföra träningspass med enbenscykel, alltså ett ben tränades och det andra otränade benet fungerande som kontroll. Träningspassen pågick i 45 minuter och deltagarna tränade fyra gånger i veckan under tre månaders tid. Före och efter träning mättes prestationsförmågan i båda benen. I muskelbiopsierna analyserades markörer för musklernas ämnesomsättning samt förändringar i 480 000 så kallade metyleringsplatser i arvsmassan och aktiviteten hos över 20 000 gener.

Resultaten visar på samband mellan epigenetiska metyleringsförändringar och förändring av aktiviteten i 4000 gener. En stor del av förändringarna skedde på platser i arvsmassan som reglerar hur mycket eller lite våra gener ska användas. På de ställen i arvsmassan där metyleringarna ökade, påverkades gener som styr muskelanpassning och ämnesomsättning (metabolism), och där metyleringsgraden minskade påverkades gener som styr inflammation.

Ett intressant och enligt forskarna potentiellt mycket viktigt nytt fynd var att träningen främst ledde till epigenetiska förändringar i förstärkande gensekvenser, så kallade enhancers. Dessa avsnitt av DNA ligger ofta betydligt längre bort från generna som påverkas än så kallade promotorregioner som traditionellt har ansetts styra genaktivitet allra mest.

– Vi fann att träning på ett koordinerat sätt påverkar tusentals DNA-metyleringar och gener kopplade till förbättringar av funktion och hälsa. Detta kan ha stor betydelse för förståelse och behandling av folksjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom men även hur vi ska behålla en god muskelfunktion över livet. Intressant nog såg vi också att det finns epigenetiska skillnader mellan mäns och kvinnors muskler, vilket kan vara viktigt för att utveckla könsspecifika behandlingar i framtiden”, säger Carl Johan Sundberg.

FAKTA
Arbetet har finansierats med stöd från Centrum för idrottsforskning, Torsten Söderbergs stiftelse, forskarnätverket STATegra inom EU:s sjunde ramprogram, Stockholms läns landsting och Vetenskapsrådet.

Publikation: ”An integrative analysis reveals coordinated reprogramming of the epigenome and the transcriptome in human skeletal muscle after training”, Maléne E Lindholm, Francesco Marabita, David Gomez-Cabrero, Helene Rundqvist, Tomas J Ekström, Jesper Tegnér & Carl Johan Sundberg, Epigenetics, online 7 December 2014, doi: 10.4161/15592294.2014.982445.


Patienten får en första medicinsk bedömning vid ankomst till akutmottagningen och får därefter som regel vänta på en brits i korridoren, på ett undersökningsrum eller på en stol i väntrummet, men vem håller koll på patientens behov under väntetiden och finns kompetensen att ta hand om patientens olika vårdbehov? Det medicinska vårdbehovet kommer först och omvårdnadsbehov får stå tillbaka.

Henrik Andersson, lärare i akutsjukvård och doktorand på Högskolan i Borås, har undersökt det dagliga arbetet på olika akutmottagningar i Sverige. Genom enkäter, observationer och intervjuer bland chefer och medarbetare har han undersökt vårdarbetet och synen på nödvändig kompetens på akutmottagning. Idag krävs endast att sjuksköterskorna har grundutbildning. Detta räcker inte för att arbeta på en akutmottagning menar cheferna och efterfrågar mer specialkompetens.

Saknas rutiner för kompetensutveckling
Henrik Andersson har också undersökt hur det ser ut med möjligheterna och rutinerna för kompetensutveckling.

– Det finns visserligen rutiner för att identifiera behov av kompetensutveckling, men två tredjedelar av akutmottagningarna saknar rutiner för utvärdering av genomförda utbildningsinsatser. Om man saknar utvärderingsrutiner riskerar man att kasta pengarna i sjön eftersom man inte vet om vårdarbetet blir bättre, menar Henrik Andersson.

Vad vinner man på att satsa mer på omvårdnadskompetens?

– Om omvårdnadsarbetet var en rutin, till exempel regelbunden tillsyn, skulle man lättare få koll på hur patienten mår. Det i sin tur skulle leda till ökad patientsäkerhet i vården, ger nöjdare patienter och personal.

Annat som lyfts i avhandlingen är chefernas syn på sitt ansvar, till exempel för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling hos de olika yrkesgrupperna. Undersökning tyder på att ett systemproblem försvårar för att skapa de rätta förutsättningarna. Vidare uttrycker cheferna att de detaljstyrs uppifrån, till exempel att ledtider kopplas till ekonomiska incitament. Det gör att chefer längre ner i organisationen också upplever att de detaljstyrs. Känslan av otillräcklighet uttrycks också. De önskar att de kunde vara ute i verksamheten mera, men att administrativa uppgifter äter upp tiden.

FAKTA
Henrik Andersson är lärare och forskare inom akutsjukvård på Högskolan i Borås. Han har mångårig erfarenhet som akutsjuksköterska. Den 12 december disputerar han på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 

Titel på avhandlingen: Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv. 2014.

Text: Solveig Klug

Doktoranden Petra Redfors har inom ramen för forskningsprojektet The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke (SAHLSIS) studerat långtidsprognosen för 1 090 patienter som insjuknat i hjärninfarkt, så kallad ischemisk stroke, före 70 års ålder. Resultaten har jämförts med 600 kontrollpersoner utan hjärt-kärlsjukdom.

Studierna visar att långtidsrisken att dö efter strokesjukdomen är betydligt större för den som bor ensam: tolv år efter insjuknandet hade 36 procent av de ensamboende patienterna avlidit, jämfört med 17 procent av de sammanboende patienterna.

Värst drabbade var de ensamboende männen där 44 procent avled jämfört med 14 procent bland sammanboende män.

Överdödligheten kvarstår även efter att resultaten kontrollerats mot andra kända riskfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och utbildningsnivå.

– Några tänkbara orsaker kan vara att ensamboende lever mindre hälsosamt, i lägre utsträckning tar de mediciner som förskrivits och att de löper större risk att inte söka i tid om något tillbud inträffar. Även hos de friska kontrollpersonerna ser vi att dödligheten är större bland ensamboende och män, säger Petra Redfors som presenterar resultaten i sin avhandling.

Även den bakomliggande sjukdomsmekanismen har betydelse för överdödligheten: hos patienter där strokeinsjuknandet orsakats av åderförkalkning i halskärlen eller en blodpropp från hjärtat är dödligheten större, liksom hos patienter som har diabetes.

Avhandlingen visar också att den som en gång drabbats av en stroke löper tio gånger högre risk att få en ny stroke inom tolv år, jämfört med de friska kontrollpersonerna. Risken för hjärtinfarkt var dubbelt så stor.

– Även här ser vi en ökad risk hos de som bor ensamma. Andra faktorer som ökar risken för ny stroke var den tidigare strokens svårighetsgrad, samt att ha diabetes eller kranskärlssjukdom. När det gäller risken för att drabbas av hjärtinfarkt efter stroke såg vi en koppling till låg fysisk aktivitet, säger Petra Redfors.

Avhandlingen visar också att en mycket stor andel av de som drabbas av stroke har kvarstående problem med exempelvis minne, koncentration och informationsbearbetning sju år efter stroke.

Eftersom många av dessa är i arbetsför ålder har detta stora konsekvenser för både individen och samhället.

– Våra resultat understryker vikten av en långsiktig och intensiv förebyggande behandling hos strokepatienter, till exempel medicinering mot bakomliggande sjukdomar som högt blodtryck och diabetes och hjälp med livsstilsförändring. Vi bör framför allt fundera på hur vi kan öka stödet och informationen till ensamboende patienter, säger Petra Redfors.

FAKTA
Avhandlingen Long-term post-stroke outcome – the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke försvarades vid en disputation den 28 november.

Länk till avhandling

Berättelserna som undersöks i avhandlingen används inte bara i den utåtriktade kommunikationen utan även internt för att stärka organisationernas varumärke. I en tid när ledarskap inte längre utövas genom att chefer pekar med hela handen är det fortfarande väsentligt att alla i organisationen drar åt samma håll. En förutsättning är då att de anställdas värderingar stämmer överens med organisationens.

– I det sammanhanget är berättelser ett redskap som används för att påverka och skapa engagemang, säger Hanna Sofia Rehnberg, doktorand i nordiska språk vid Södertörns högskola.

Den 12 december 2014 disputerar hon med avhandlingen ”Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation”. Avhandlingen bygger på analyser av strategiska berättelser men också på observationer och intervjuer från ett storskaligt kommunalt projekt där över tusen chefer i Malmö stad involverades i storytelling och från ett mindre projekt i en församling i Svenska kyrkan.

I den utåtriktade kommunikationen används berättande och berättelser för att framställa organisationer som ”personer” som det går att skapa relationer till. Berättelsen som kommunikationsform framstår som ett redskap som ligger i tiden just på grund av att berättelsen präglas av många särdrag som uppskattas i dagens samhälle, där vi hyllar individen och det informella och är upptagna av identitetsfrågor.

– Inte bara berättelserna innehåll spelar roll utan också det faktum att organisationer över huvud taget ägnar sig åt att berätta, säger Hanna Sofia Rehnberg.

Vardagligt berättande är något som vi brukar ägna oss åt i goda vänners lag. När ett företag framträder som berättare snarare än som en vinstdrivande organisation erbjuds kunderna en ny roll – som lyssnare eller ibland som medberättare, som skapar en berättelse tillsammans med organisationen. Relationen mellan företag och konsument närmar sig därmed en vänskapsrelation.

Avhandlingen visar också att berättandet fyller delvis olika funktioner – samtidigt som det skapar olika dilemman – i skilda organisationer. Exempelvis kan en kommun i vissa sammanhang vilja framstå som en organisation som använder moderna managementmetoder som corporate storytelling, medan ett företag kanske hellre vill att berättandet ska framstå som ett naturligt och spontant fenomen. Medan företag kan använda berättande för att skapa förtroende visar det sig att förtroendet i stället sätts på spel när församlingen i studien börjar berätta om sin verksamhet för att öka intäkterna.

FAKTA
Hanna Sofia Rehnberg har genomfört sina doktorandstudier i nordiska språk vid Institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola. Hon examineras av Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 12 december 2014 klockan 13.00 på Södertörns högskola i sal MA 636, Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg, Huddinge.

– Det här handlar om familjer som ofta lever under hård press under lång tid på grund av att ett barn har medfött hjärtfel. En viktig nyckel för att vården av barnet ska bli framgångsrik och att familjen ska orka med den belastning sjukdomen innebär, är att vårdpersonalen möter hela familjen, och även inkluderar dem i det sjuka barnets vårdprocess, säger Elisabeth Bruce, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, som står bakom avhandlingen.

I sitt avhandlingsarbete har Elisabeth Bruce bland annat genomfört djupintervjuer med föräldrar till barn med medfött hjärtfel där de fritt fick berätta om sina erfarenheter av stöd från vården. Föräldrarna delades in i tre grupper; föräldrar till tonåringar med medfödda hjärtfel, mödrar till yngre barn med medfödda hjärtfel och fäder till yngre barn med medfödda hjärtfel. Intervjuerna omfattade frågor om situationer då föräldrarna har upplevt stöd och saknat stöd. Samtliga intervjuer spelades in och skrevs sedan ner ordagrant och analyserades. I en fjärde delstudie frågade Elisabet Bruce specifikt efter föräldrarnas skattning av familjecentrerat stöd från sjuksköterskor.

En av slutsatserna i avhandlingen är att ett viktigt stöd för föräldrar till barn med medfödda hjärtfel är att ha goda interaktiva relationer med vårdpersonalen, att bli bemött som en hel familj med unika och individuella behov, samt att hela familjen blir inkluderad i vårdprocessen, vilket i sin tur gör det möjligt att stödja varandra inom familjen. Fynden pekar därmed mot att det är lämpligt att använda så kallad familjecentrerad pediatrisk omvårdnad för att, på ett mångfacetterat sätt, möta varje familjs behov.

Föräldrar till tonåringar med medfödda hjärtfel uppgav ofta att de själva behövde stöd, både för att kunna vara stödjande för sin familj, men också för andra personer i tonåringens omgivning. Mödrar till yngre barn med medfött hjärtfel uppgav ofta att det var viktigt att få stöd så att de kunde hantera sin egen oro och sitt familjeliv. När det gäller fäder till yngre barn med medfött hjärtfel fanns en tydlig önskan om att få stöd genom delande relationer med vårdpersonalen, familjen och att bli involverad i vården av sitt barn. I den fjärde delstudien visade det sig dock att föräldrarnas skattningar av uppfattat familjecentrerat stöd till familjen från sjuksköterskor var lågt.

– De upplevda behoven av stöd varierar beroende på vem i familjen som tillfrågas, hur gammalt det sjuka barnet är och i vilken situation övriga familjemedlemmar och familjen som helhet befinner sig. Därför är det viktigt att införa ett familjecentrerat arbetssätt för att mötet med vården ska ge avsedda resultat, säger Elisabeth Bruce.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Elisabeth Bruce är uppvuxen i den jämtländska byn Rötviken och bor i Örnsköldsvik. Hon är specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (barnsjuksköterska) och doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

Fredagen den 12 december försvarar Elisabeth Bruce, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Erfarenheter av stöd bland föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. (Engelsk titel: Support for families living with a child with congenital heart defects: Parents perspective.) Opponent: Elisabeth Hall, professor emerita, Aarhus universitet. Huvudhandledare: Karin Sundin. Disputationen äger rum kl. 13:00 i hörsal B, 9 tr, Norrlands universitetssjukhus.

– Det här är en helt fantastisk utmärkelse, som jag är enormt stolt och rörd över att få motta! En sådan här chans är väldigt få förunnade. Genom detta kan vi nu på ett bra och långsiktigt sätt studera de positiva effekterna av mentalträning på minne och uppmärksamhet, säger Jessica Körning Ljungberg, docent i psykologi vid Umeå universitet och Honorary Research Fellow vid School of Psychology, Cardiff University, Storbritannien.

Anslaget uppgår till totalt mellan 5 och 9 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering.

– Jag vill varmt gratulera Jessica Körning Ljungberg. En satsning som Wallenberg Academy Fellow ger möjlighet att arbeta både långsiktigt och fokuserat, något som krävs för att nå verkligt intressanta resultat och kunskapsgenombrott, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.

Jessica Körning Ljungberg ska som Wallenberg Academy Fellow besvara följande frågor: Går det att träna upp kognitiva funktioner genom till exempel flerspråkighet eller ett mentalt krävande arbete? Hur länge sitter i så fall effekten i efter pensionen? Och kan tränade ”mentala muskler” skydda mot demens?

Forskning visar på ett samband mellan att prata flera språk, eller att ha haft ett långt yrkesliv med hög mental belastning, och att prestera bättre på vissa kognitiva uppgifter som har med minne och uppmärksamhet att göra. Detta verkar också kunna leda till ett skydd mot demenssjukdomar.

Jessica Körning Ljungberg ska granska dessa samband genom att följa individers kognitiva utveckling över en längre tid. Dels ska hon studera om det går att bygga ett slags skyddande kognitiva muskler, dels ska hon undersöka hur länge skyddet i så fall sitter i efter att en person drar ner på sin mentala träning. Har immigranter som pratar sitt andra språk under hela livet ett bättre skydd mot demens jämfört med personer som endast pratat ett andra språk under yrkeslivet?

För att kunna besvara frågorna kommer Jessica Körning Ljungberg använda sig av data från en av världens största longitudinella minnesstudier, Betulaprojektet, som drivs vid Umeå universitet. Hon planerar även en ny longitudinell datainsamling.

De kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra aktörer som blivit beviljade medel får stöd för att planera, utveckla eller införa behovsdrivna innovativa lösningar i sina verksamheter.

Några av projekten handlar om: ett nytt sätt att använda data som kan förbättra sjötrafiksstatistiken, en ny typ av ställning för plasthandskar för att minska bakteriekontaminering i vården och musik som ett verktyg i demensvården.

– Det behövs mer innovation inom offentligt finansierad verksamhet för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar inom välfärden och för att vi ska få ut mer för skattepengarna. Innovation som utvecklar verksamheten kan bidra både till höjd kvalitet för medborgarna och till lägre kostnader, säger Nina Widmark, ansvarig för utlysningen på VINNOVA.

I denna omgång får 9 planeringsprojekt, 11 utvecklingsprojekt och 1 införandeprojekt stöd med sammanlagt 11,5 miljoner kronor.
Läs mer: http://www.vinnova.se/sv/Aktuellt–publicerat/Pressmeddelanden/2014/141208-115-miljoner-till-innovation-i-offentligt-finansierad-verksamhet-/

– Medicin och teknik kopplas allt mer ihop och det är i överbryggningen av gränserna som nya möjligheter skapas. Tänk om vi i framtiden kan rädda liv genom screening av kroppens biomarkörer och på detta sätt minska lidande och tidigare upptäcka exempelvis hjärtkärlsjukdom och cancer, säger Stefan Persson, styrelseordförande för Familjen Erling-Perssons stiftelse.

Mathias Uhlén, professor i bioteknologi vid KTH och föreståndare för Science for Life Laboratory, forskar tillsammans med Jacob Odeberg, professor i proteomik vid KTH, om att hitta nya biomarkörer som gör det möjligt att individanpassa användingen av mediciner vid olika sjukdomar. För två veckor sedan presenterade Mathias Uhlén nyheten att man efter elva års hårt arbete vid KTH nu kartlagt alla människans proteiner.

– Tack vare Familjen Erling-Perssons Stiftelse kan vi nu gå vidare i arbetet och göra kunskapen vi byggt upp relevant i det kliniska arbetet. Tidigare diagnosticering av en rad sjukdomar och individualiserad behandling är två saker vi ser framför oss som direkta resultat, säger Mathias Uhlén.

Vad är då en biomarkör? Jo, det är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring i kroppen till följd av sjukdom. Exempel på biomarkörer som idag används kliniskt är nivåerna i blod av det prostataspecifika antigenet PSA, kolesterol eller troponin. Det senare utsöndras i blodet vid en hjärtinfarkt då en hjärtmuskel har skadats, och har varit till stor hjälp vid hjärtinfarktdiagnostik som annars kan vara knepig.

– Biomarkörerna förbättrar patientsäkerheten. De ger läkarna möjlighet att tidigare kunna ställa rätt diagnos, ge rätt behandling, undvika allvarliga biverkningar och ersätta andra undersökningsmetoder som kontraströntgen, invasiva ingrepp och vävnadsprover, säger Mathias Uhlén.

Varför är då KTH och Science for Life Laboratory särskilt lämpade organisationer för denna typ av forskning? Jo, här etableras nu ett världsledande centrum för klinisk tillämpad proteomik där en multidisciplinär grupp med bakgrund inom teknologi, klinik och biomedicin arbetar.

Lägg sedan till det faktum att Sverige jämfört med många andra länder har unika sjukvårdsregister och biobanker tillgängliga för forskning. Resultat kan infinna sig snabbt.

– Utöver att stödja forskning som har förutsättningar att förbättra många människors liv så känns det oerhört bra att kunna bidra till att excellenta forskare får förutsättningar att vara kvar i Sverige, säger Stefan Persson.

Enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson spelar sådana här donationer stor roll för universitetets forskning.

– Familjen Erling-Persson Stiftelses donation om 90 miljoner kronor betyder oerhört mycket för KTH och är ett direkt resultat av vår medvetna satsning ”Förädla Framtiden”. Vår ambition är att arbeta proaktivt med att få in nya medel till forskning och utbildning och här spelar donationer av den här sorten stor roll för att kunna åstadkomma långsiktiga djärva forskningsinitiativ med potentialen att verkligen kunna göra skillnad, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson.

I snart ett år har det funnits en teknik som kan bestämma en mobiltelefons plats när den är i en inomhusmiljö. En applikation i telefonen kommunicerar med ett antal sändare i rummet och kan skicka olika meddelanden till olika telefoner. Den nya tekniken gör exemplet med tomater möjligt. Erik Wästlund, lektor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet, förklarar forskarnas intresse.

– Vi är intresserade av vad man kan använda tekniken till och hur den kan göras bra för konsumenter. Om den kan användas för att skapa nöjdare kunder och en ny form av kundupplevelse där butiker och konsumenter interagerar med varandra.

En upplevelse att handla
Forskarna har redan testat tekniken och jobbar nu med ett antal företag för att fylla applikationer med passande innehåll. Det utgår ifrån vad butikerna vill att konsumenterna handlar mer av, men måste vara relevant och ge ett värde för konsumenterna. Forskarna undersöker även om den aktuella tekniken i kombination med klassiska spelmoment kan skapa nya kundupplevelser.

– Tänk dig att du spelar ett spel på mobiltelefonen samtidigt som du handlar veckans mat. Spelet går ut på att samla poäng genom att klara olika moment och i bästa fall räcker poängen till en placering på topplistan. Syftet är att kunderna ska få ut något mer av besöket.

Forskning vid CTF visar att handeln blir mer och mer en utställning för kunderna som sedan handlar sina varor billigare på nätet. Men om butikerna kan skapa relationer med kunderna genom at göra shoppingen till en upplevelse kanske butikerna kan konkurrera med e-handeln.

Konsumenter deltar frivilligt
Erik Wästlund understryker att det inte rör sig om övervakning. Erbjudandena och spelen finns i en applikation som konsumenten själv väljer att ladda ner och kan ta bort. Det kan jämföras med att ha ett kundkort och handlar om människor som vill tala om var i en butik de befinner sig för att utifrån det kunna ta del av erbjudanden och upplevelser.

FAKTA
Forskningsprojektet görs i samarbete med It-företaget Stamford inom ramen för forskningsprofilen ”Tjänsteinnovation för hållbara affärer” som bedrivs 2011-2019 med stöd av KK-stiftelsen, Karlstads universitet samt ett antal partnerföretag.

”Ja, ett vanligt exempel idag är ju att du blir spottad i ansiktet. Det är väl passagerarna som känner sig illa behandlade för att de måste göra rätt för sig. Så kontrar de med att spotta någon i ansiktet (…) och det är rätt vanligt att bli knuffad, knuffad in i vestibulen där du står innan de ska gå av.” (Man, 29 år, tågvärd).

Nicklas Salomonson har i sin forskning studerat typer av negativa kundbeteenden inom kollektivtrafiken och vilka strategier som anställda använder för att bemöta besvärliga och potentiellt farliga kunder. Resultaten visar hur påtagligt arbetsmiljöproblemet är.

– Detta blir jobbigt i längden och innebär en ökad stress för personalen. Det finns de som berättar att de plockar bort sina namnbrickor av rädsla att bli förföljda hem efter jobbet. Särskilt anmärkningsvärt är också att så många av händelserna som de intervjuade berättar om handlar om ”vanliga” resenärer, det vill säga där beteendet inte beror på alkohol, droger eller uppenbara personlighetsstörningar, säger han.

I interaktionen med en kund som bär sig illa åt finns det olika vägar att gå. Vissa väljer att totalt ignorera en kund som agerar hotfullt. Andra väljer en mer auktoritär linje.

– Det kan fungera ibland, men det kan också trigga och elda upp stämningen och få motsatt effekt än den avsedda.

Problemet är känt sedan en lång tid. Anmälningar om hot, våld och trakasserier inom kollektivtrafiken har ökat och medierapportering vittnar om en utbredd problematik (se faksimil).

Hur kommer det sig då att hot och våld uppträder inom just kollektivtrafik? En delförklaring enligt Nicklas Salomonson är att storskaliga lösningar såsom masstransport av människor gör det svårare att möta individuella krav. Det blir oundvikligen en krock med föreställningen om att ”kunden alltid har rätt”. Kunder som är vana att kunna resonera sig fram till lösningar inom exempelvis detaljhandeln finner inom kollektivtrafiken inte samma möjlighet att påverka sin egen situation.

– Branscher med storskaliga tekniska system och komplexa regleringar såsom kollektivtrafiken är exempel där kunden, inte i lika hög grad, kan räkna med anpassningar på individnivå. Det gör att man som kund kan känna sig maktlös och därför börja protestera. Vissa går då över gränsen. 

Resultaten kommer Nicklas Salomonson att demonstrera för organisationer med anställda inom kollektivtrafiken. De erfarenheter anställda har och de strategier som de använder sig av kan användas i internutbildning, något de anställda efterfrågar. Lyckade strategier, som interaktionsteknik, kan stärka deras möjligheter att hantera och förebygga besvärliga situationer.

Under hösten kommer Nicklas Salomonson dessutom att arbeta med att analysera enkätsvar från drygt 2000 anställda inom svensk kollektivtrafik.

– Det ska bli intressant att se om de resultat vi fått fram under intervjuerna kan generaliseras på nationell nivå, säger han.

FAKTA
Nicklas Salomonson är biträdande professor och docent i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Hans forskning berör områden som interaktion i tjänstemöten, negativa kundbeteenden och hållbar konsumtion. Han fokuserar i pågående forskning på olika aspekter av negativa kundbeteenden i branscher såsom kollektivtrafik, detaljhandel och vård och omsorg.

Projektet, som beskrivs i artikeln, bedrivs i samarbete med Markus Fellesson, docent i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), Karlstads universitet.

Projektet finansieras av The Service and Market Oriented Transport Research Group (SAMOT), ett Vinn Excellence Center vid CTF, Karlstads universitet. 

Text: Erik Holmlund

Svenskar betalar relativt sett gärna skatt, trots att svenska skatter  är förhållandevis höga. En förklaring har sagts vara hur medier beskriver skatterna och det har nu medievetaren Dino Viscovi, Linnéuniversitetet undersökt. I sin slutrapport till Riksbankens Jubileumsfond om projektet Skatter, medier, medborgare: hur skatter blir nyheter och allmän opinion kan han visa att skatter faktiskt debatteras både ofta och utifrån skilda perspektiv, men att skatterna i sig sällan ifrågasätts.

– Det kan medverka till att det uppstår konsensus, säger Dino Viscovi, men tillägger att debatten i sig ofta är polariserad.

I debatten om skatter finns ett tydligt vänster och höger, där högersidan vunnit i kraft de senaste decennierna. Inte minst märks det i talet om skattebetalare som allt oftare har ersatt medborgaren i artiklarna som undersökts.

– Under 2000-talet har även vänsterdebattörer börjat tala om skattebetalarnas pengar, säger Dino Viscovi.

Man kan se hur skatterna blir inskrivna i en tydlig välfärdsdiskurs, och i Sverige är det inte som i en del andra länder där skatterna nästan kan betraktas som stöld, konstaterar Viscovi.

I de debatter som Dino Viscovi undersökt framgår också tydliga skiljelinjer mellan vänster och höger.

FAKTA
Läs mer om Dino Viscovis forskning på Riksbankens Jubileumsfond: http://anslag.rj.se/sv/anslag/37620