Problem med nästäppa kan påverka livskvaliteten på olika sätt. Det kan bland annat ge upphov till snarkningar, sömnrubbningar och trötthet. Det kan i sin tur påverka förmågan att sköta skola och arbete.
Men problemen kan ofta åtgärdas med en nässkiljeväggsoperation, som också kallas septumkirurgi.
– Operationen är andningsförbättrande och innebär att vi rättar till nässkiljeväggen och skapar mer plats på den sidan som är trång. I samband med septumkirurgi opererar vi även relativt ofta näsmusslorna, för att skapa ytterligare utrymme för näsandning, säger Johan Hellgren, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet.
Operation kan förbättra andningen
En avhandling har undersökt vilka faktorer som är avgörande för ett bra resultat efter operation. 6000 patienter från hela Sverige ingick i studierna. Data har hämtats från landets nationella kvalitetsregister som följer upp dessa patienter sedan 1997.
– Detta är oftast patienter som är mitt i livet och man kan tänka sig att nästäppa ger utslag på hur mycket och bra man presterar. En bättre näsandning kan ha positiv effekt både vad gäller nattsömn, produktivitet i vardagen och syresättning i samband med fysisk aktivitet, säger Johan Hellgren.
Två av tre som opereras för nästäppa är män. De flesta är nöjda med resultatet.
Fler män än kvinnor väljer operation
Resultaten från studierna visar att 70 procent av patienterna som genomgått en operation var nöjda med resultatet. Studierna visar också att högre ålder vid operationstillfället är gynnsamt för resultatet efter septumkirurgi.
– Det kanske viktigaste fyndet är att man ska hålla sig till att operera patienter som har en viss grad av nästäppa, måttlig eller svår, då dessa patienter är mer nöjda efter operationen.
Avhandlingen visar också att män är överrepresenterade bland patienter som opereras mot nästäppa. Två av tre som opereras är män. Studien fann inte några skillnader mellan män och kvinnor när det gäller ålder eller kroppsmasseindex, BMI, inför operationen. Det upptäcktes inte heller några skillnader i resultat efter operationen.
Slag kan skada näsans skiljevägg
En sned nässkiljevägg kan vara medfödd eller uppstå till följd av trauma mot näsan.
– Vi vet inte varför det är just fler män än kvinnor som genomgår operationen. Kanske är det så att kvinnor inte söker hjälp för sin nästäppa i lika stor utsträckning som män. En återkommande teori är att män utsätts för fler trauman mot ansiktet och näsan och därför behöver opereras i större utsträckning, säger Johan Hellgren och fortsätter:
– En annan intressant teori som vi diskuterar är att kvinnors luftvägar skyddas av hormoner fram tills menopausen, vilket bland annat syns på ökningen av sömnapné hos kvinnor efter menopausen. Detta är dock en teori, och inget vedertaget, säger Johan Hellgren.
Avhandlingen har gjorts av Lars Pedersen, överläkare och doktorand vid Göteborgs universitet. Studierna har genomförts på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Sedan 2020 pågår ett arkeologiskt projekt på Gotska Sandön, som ligger norr om Fårö.
Under tidigare utgrävningar vid Säludden på öns nordöstra sida har forskarna hittat en stor mängd fynd, bland annat sälben, slaktavfall från kor men också mynt och en stridshandske.
Mynt från den romerska kejsaren Trajanus tid. Bild: Södertörns högskola
Romerska denarer hittades
I mars 2023 gjorde arkeologerna nya upptäckter på Sandön. Det rör sig om speciella fynd, nämligen två romerska denarer.
Mynten kommer från den kejsaren Trajanus tid, som styrde det romerska riket under åren 98-117. Det andra myntet kommer från perioden då Antoninus Pius, som dog år 161, var kejsare.
– Det här är spännande fynd som väcker flera frågor, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.
Oklart varför mynten hamnat på Sandön
Arkeologerna funderar nu på om fynden är rester från en skeppsförlisning som spritts ut på stranden. Längs Sandöns kust finns också en stor mängd härdar och rester av eldstäder. Ska de romerska myntfynden i stället sättas samman med dessa aktiviteter på något sätt?
Undersökningar som kan ge forskarna svar på några av frågorna planeras under 2023.
Platsen gör fyndet intressant
Det finns uppgifter om att en fyrvaktare tidigare ska ha hittat ett romerskt mynt på ön, men detta har bemötts med viss skepsis.
– Fynd av romerska silvermynt är inte ovanligt för Gotland, men för Gotska Sandön. Det som gör det här fyndet intressant är just platsen, tillägger Daniel Langhammer, handläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län.
De arkeologiska utgrävningarna på Gotska Sandön är ett samarbete mellan Södertörns högskola, Campus Gotland och Gotlands museum.
Kontakt:
Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, johan.ronnby@sh.se
Beroende, speciellt alkoholberoende, är en osynlig epidemi hos äldre personer. I en avhandling vid Umeå universitet undersöks nu alkoholrelaterade problem och dess långsiktiga konsekvenser för äldres hälsa. Studien tittar även på äldre personers egna erfarenheter av problematiska alkoholvanor och hur de ser på behandling.
Samsjuklighet är vanligt vid beroende
Resultaten visar att ungefär 25 procent av personer som tar del av kommunal beroendevård är äldre. Fler än hälften har psykiska problem och 70 procent lever även med andra sjukdomar.
Nästan tre fjärdedelar blir inlagda på sjukhus, ofta upprepade gånger, efter att de har sökt sig till kommunala inrättningar för personer med beroendeproblem.
– Äldre med missbruksproblem är ingen homogen grupp. I min forskning har jag kunnat se fem distinkta grupper av patienter som skiljer sig åt gällande när de började dricka, i vilken utsträckning de har en psykisk samsjuklighet, om man har ett blandmissbruk och vilket socialt nätverk man har, säger forskaren Wossenseged Jemberie vid Umeå universitet.
Stora skillnader bland äldre alkoholberoende
Till exempel hade män där alkoholkonsumtionen ökat senare i livet ofta bättre hälsa och socialt stöd. Män som däremot började dricka tidigt i livet hade i högre utsträckning psykisk samsjuklighet, var mer socialt isolerade, hamnade oftare i kriminalitet och använde oftare fler substanser än alkohol.
– De äldre kvinnornas alkoholkonsumtion ökade generellt senare i livet än männens, men trots det rapporterade många kvinnor att de hade psykisk samsjuklighet, hade upplevt trauman tidigare i livet och att de kände sig ensamma, säger Wossenseged Jemberie.
Behov av stöd och vård varierar
Hans forskning pekar på att om kunskapen ökar om de varierande behov som äldre personer med beroendeproblem har, så kan sjukvård och socialtjänst erbjuda mer individuellt anpassad hjälp.
– Genom att identifiera olika grupper av äldre med missbruksproblem kan man förbättra vården. Äldre är mer benägna att fortsätta sitt deltagande i alkoholbehandlingsprogram som värderar deras erfarenheter, kunskap och mål, som respekterar deras autonomi och som låter dem vara delaktiga i beslut som rör den egna vården, säger Wossenseged Jemberie och fortsätter:
– Att göra vård- och stödinrättningar uppmärksamma på äldre personers preferenser och behov skulle kunna göra det enklare att få kontakt och starta behandling tidigare.
Många drar sig för att söka hjälp
I intervjuerna framkom att många hade levt med alkoholproblem i flera år innan de sökte hjälp. De drog sig för att söka hjälp på grund av upplevd stigmatisering, och för att behandling mot alkoholproblem i Sverige nästan alltid siktar mot att få patienten att helt avstå från alkohol.
– Mina resultat pekar mot att äldre personer kan få ökad livskvalitet även om man bara lyckas begränsa alkoholintaget. När äldre personer fick ta del av behandling som respekterade deras åsikter och autonomi, gav dem målsättningar att sträva mot och som gav dem större makt över sin situation så minskade de sitt alkoholintag. De förbättringar i hälsa och sociala relationer som sedan följde gjorde det också enklare för dem att fortsätta sträva mot tillfrisknande trots återfall, säger Wossenseged Jemberie.
Så gjordes studierna
Forskningen har utgått från data om personer äldre än 50 år som tagit del av beroendevård från socialtjänsten eller sjukvården. Uppgifterna har samlats in från 65 svenska kommuner mellan 2003 och 2017. De har länkats till det nationella patientregistret, dödsorsaksregistret och nationell brottsstatistik. I studien ingår också djupintervjuer med äldre patienter som deltog i behandling mot sina alkoholproblem.
Wossenseged Birhane Jemberie, doktorand vid institutionen för socialt arbete och enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet. wossenseged.jemberie@umu.se
Mänskligheten står inför stora hot och barn som växer upp idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men de riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden.
Men ska barn behöva tyngas av svåra frågor om klimathot, social och ekonomiska orättvisa, oenighet om slutmål och vilka åtgärder som krävs?
– Barnen blir hela tiden översköljda av information de inte kan hantera. Därför är det viktigt att börja prata om hållbarhet tidigt, säger forskaren Ola Uhrqvist vid Linköpings universitet.
Utgår från Agenda 2030 och läroplan
För några år sedan inledde forskare vid Linköpings universitet ett samarbete med nio förskolor i Norrköping. Målet var att utveckla metoder för att prata med barn om hållbar utveckling. Bakgrunden är FN:s hållbarhetsmål som sammanfattas i Agenda 2030, men också kraven i förskolans läroplan.
Projektet har nu resulterat i en rapport om hur samtal med barnen kan underlättas.
Sagor med nyanser
Metoden går ut på att skapa berättelser tillsammans med barnen, men det handlar inte om traditionella svartvita sagor. I stället rör det sig om berättelser där pedagogerna mycket medvetet vrider och vänder på perspektiven.
– Det är motsatsen till sociala medier-logiken. Där blir det väldigt snabbt svart eller vitt. Vi behöver berättelser som tar sig tid att skapa en helhet, säger Ola Uhrqvist.
I den nya sortens berättelser står inte människan självklart i centrum utan måste samsas med andra arter – och de flesta lösningar har både fördelar och nackdelar.
På så sätt kan man till exempel diskutera köttätande eller dricksvatten ur olika perspektiv, där karaktärer får argumentera för sin sak på lika villkor. Resultatet är sagor utan enkla lösningar. Det är inte längre Rödluvan som är snäll och vargen som är dum. Båda har intressen som behöver tas hänsyn till.
Svåra lösningar kräver kompromisser
Om bilden blir mer komplicerad upptäcker barnen att det går att nå kompromisser. Det spelar roll att man gör något – även resultatet inte blir perfekt. Samtidigt måste berättelser för förskolan röra saker på barnens nivå och inom områden de kan påverka.
Ola Uhrqvist menar att det här kan göra att barnen känner sig mindre maktlösa inför framtiden. Han tror också att mångfalden av röster i berättelserna kan bidra till att undvika konflikter med barnens föräldrar i frågor som kan vara djupt politiska och ideologiska.
Undvika repetition av gamla mönster
Projektet har stundtals varit arbetskrävande för förskollärarna eftersom det krävt att de själva tänker igenom frågorna först. Men målet är att hjälpa pedagogerna att styra berättelserna så att de skapar helhetssyn och inte bara upprepar gamla mönster.
– Det är ett ganska svårt material om man ska göra det på riktigt. Men de som tagit till sig metoden har skapat superspännande berättelser, säger Ola Uhrqvist.
Ola Uhrqvist, forskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, ola.uhrqvist@liu.se
I Sverige går de flesta tvååringar i förskola och personalen blir tidigt viktiga vuxna i barnets liv. Under inskolningen knyts familj, barn och förskolepersonal ihop för första gången och det är viktigt att den fungerar bra för alla inblandade.
Inskolningen betonas i förskolans läroplan, men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet gjort en stor undersökning bland förskolepersonal och fått en bild av hur det ser ut i praktiken.
Föräldraaktiv eller traditionell inskolning
Baserat på svar från 535 anställda på förskolor i olika delar av Sverige, har forskare med en statistisk säkerhet visat hur introduktionen till förskolan organiseras.
– Det finns i princip två olika modeller för introduktionen till förskolan, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi och som lett projektet.
– Den ena är den ”traditionella modellen” som i snitt innebär ungefär tio dagar och en gradvis introduktion med inledningsvis korta dagar, cirka 2,5 timmar per dag. Den andra är den ”föräldraaktiva modellen” som varar färre dagar totalt – ungefär sju dagar men med flera timmar per dag, cirka 4 timmar.
Fokus på relation med familjen
Oavsett inskolningsmodell svarade två tredjedelar av deltagarna att antalet barn som skolas in samtidigt varierar från gång till gång.
Flexibilitet och fokus på relationer med familjen ansågs viktigt, visar studien. Detta är glädjande, menar forskarna, som också undersökt hur förskolorna gör för att stötta detta viktiga relationsbygge.
– Den föräldraaktiva modellen bjuder in föräldern att vara med i alla vardagsaktiviteter under introduktionen. Föräldern sitter med, leker med, hjälper barnet under matstunden, vilostunden, och man menar att detta ger föräldrar trygghet, vilket smittar av sig positivt på barnet, säger forskaren Martina Andersson-Søe, doktorand vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet.
Bild: Tanaphong Toochinda/Unsplash
Separationer orsakar stress
Barn i nya och okända situationer håller sig gärna i närheten av föräldern. Separationer från föräldern orsakar stress hos barnet.
– Baserat på våra tidigare kunskaper om barnutveckling kan en förälder som placeras mer i bakgrunden under introduktionen uppmuntra barnet att utforska själv. Det kanske ger möjlighet till flera tillfällen att interagera med personalen på egen hand. En gradvis separationsprocess ger kan barnet möjlighet att öva på och lära sig att föräldern kommer tillbaka, en tanke som barn vid behov också kan trösta sig med under dagen på förskolan, säger Elia Psouni.
Två tydliga sätt för inskolning
Studien har etablerat att det finns två tydligt åtskilda sätt att göra inskolningen och att de varierar inte bara när det gäller antal dagar och timmar per dag, utan också i hur personal resonerar kring förälderns roll.
– Vi vet dock ännu inte om förälderns roll under introduktionen har en avgörande betydelse för barnets relation till förskolepersonal och mående, säger Elia Psouni och fortsätter:
– Andra faktorer kan spela in, inte minst barnets tidigare erfarenheter med sina föräldrar, och andra familjerelaterade faktorer. I en ny studie som vi nyss har påbörjat lägger vi därför fokus på just förälderns roll under introduktionen.
Ni har undersökt hur inskolningarna går till i praktiken på Sveriges förskolor. Kan ni också säga något om vilken längd på inskolningen som är att rekommendera?
– Frågan är komplex. Olika barn behöver olika lång tid för att lära sig mönstret av separationer på morgonen, samt lära känna, acceptera och kunna känna trygghet och tröstas av förskolepersonalen. Vår kommande studie kommer att kunna ge ett bättre svar på detta, men annan forskning tyder på att generellt är en längre inskolning bättre än en kortare. Och att kunna anpassa längden till det individuella barnets och familjens behov är nog viktigare än att ha ett protokoll att följa.
Text: Ulrika Oredsson
Studie:
Studien gjordes inom ramen för ett större projekt om barns utveckling av anknytning, trygghet, och socioemotionell anpassning, av Martina Andersson Søe, doktorand och leg. psykolog, Elinor Schad, fil.dr, specialistpsykolog och Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi, leg. psykolog och projektledare.
Melatonin är ett hormon som reglerar sömn och vakenhet. Den är den vanligaste läkemedelsbehandlingen för sömnstörningar hos barn och ungdomar i Sverige.
Användningen har ökat dramatiskt under de senaste åren och läkemedlet finns även att köpa receptfritt.
Självskadebeteende vanligare hos flickor
En studie har nu undersökt om melatonin kan påverka risken för självskador hos unga.
– Det finns ett etablerat samband mellan sömnproblem, depression och självskada. Därför ville vi undersöka om sömnmedicin är förknippad med en lägre risk för avsiktlig självskada hos unga personer, säger forskaren Sarah Bergen vid Karolinska institutet.
Studien identifierade över 25 000 barn och tonåringar i Sverige som fått melatonin på recept. Över 87 procent hade minst en psykiatrisk diagnos, främst adhd, ångest, depression eller autism. Självskada var ungefär fem gånger vanligare hos flickor än hos pojkar.
Melatonin minskade risk för självskador
Studien visar att risken för självskada ökade strax innan förskrivningen av melatonin, men minskade med ungefär hälften månaderna efter att behandlingen påbörjats. Den minskade risken var särskilt tydlig bland tonårsflickor med depression och ångest.
– Vi ser en ökad psykisk ohälsa bland ungdomar och förekomsten av självskadebeteende och självmord är hög. Våra resultat stöder hypotesen att sömnbehandling kan minska risken för självskador hos unga, särskilt hos flickor, säger Sarah Bergen.
Psykiatriska läkemedel kan spela in
Observationsstudien kan inte fastställa något orsakssamband mellan melatonin och minskad förekomst av självskador. För att kontrollera om andra mediciner kan ha påverkat resultaten gjorde forskarna även analyser som uteslöt personer som använt antidepressiva läkemedel. Resultaten var då liknande.
– Det tyder på att melatonin minskar risken för självskadebeteende, men vi kan inte utesluta att andra psykiatriska läkemedel eller psykoterapi kan ha påverkat risken, säger Marica Leone, tidigare doktorand vid Karolinska institutet.
25 500 barn och tonåringar deltog i studien. De var mellan 6 och 18 år gamla.
Forskarna bedömde hur stor risken för självskada var hos samma individ under perioder med eller utan melatoninbehandling. Det gjordes genom att jämföra risken precis innan behandlingen påbörjats med de efterföljande tolv månaderna. På så vis kunde forskarna kontrollera för bakgrundsfaktorer som kan påverka sambanden, till exempel genetik, sömnbesvärens svårighetsgrad eller psykiatriska diagnoser.
Sarah Bergen, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, sarah.bergen@ki.se
Rent vatten är en förutsättning för vår hälsa och livsmiljö, men långt ifrån en självklarhet för alla. Idag lever över två miljarder människor med begränsad eller obefintlig tillgång till rent vatten, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Den här globala utmaningen står i centrum för en forskargrupp på Chalmers tekniska högskola, som har utvecklat en metod för att enkelt ta bort föroreningar från vatten.
Forskarna har byggt upp gedigen kunskap om nanokristaller* av cellulosa – och det är här nyckeln till vattenreningen ligger. Dessa ytterst små nanopartiklar har nämligen en enastående förmåga att absorbera föroreningar, och forskarna har nu hittat ett sätt att ta vara på detta.
– Vi har tagit ett unikt helhetsgrepp om de här cellulosananokristallerna, och granskat egenskaper och möjliga användningsområden. Nu har vi skapat ett biobaserat material, en form av cellulosapulver med utmärkta reningsegenskaper som vi kan anpassa och modifiera beroende på vilka typer av föroreningar som ska tas bort, säger forskaren Gunnar Westman, professor vid Chalmers tekniska högskola.
*Nanokristaller är nanopartiklar i kristallform, som är extremt små. En nanopartikel är mellan 1 och 100 nanometer i minst en dimension, det vill säga på någon ledd. En nanometer = en miljarddels meter.
Gifterna absorberar och bryts ner
I en studie visar en forskargrupp hur giftiga färgämnen kan filtreras bort från avloppsvatten med hjälp av metoden och materialet som forskarna har utvecklat. Reningen kräver varken tryck eller värme, och utnyttjar solljus i processen.
Gunnar Westman liknar metoden vid att hälla hallonsaft i ett glas med riskorn, som suger upp saften så att vattnet återigen blir genomskinligt.
– Tänk dig ett enkelt reningssystem, som en bärbar låda som kopplas på avloppsröret. När det förorenade vattnet passerar filtret med cellulosapulver absorberas föroreningarna, och solljuset som släpps in i reningssystemet gör att de bryts ned snabbt och effektivt. Det är ett kostnadseffektivt och enkelt system att sätta upp och använda och vi ser att det skulle kunna göra stor nytta i länder som idag har dålig eller obefintlig vattenrening, säger Gunnar Westman.
När det förorenade vattnet passerar filtret med cellulosapulver absorberas föroreningarna, och solljuset som släpps in i reningssystemet gör att de bryts ned snabbt och effektivt. Illustration: David Ljungberg/Chalmers
Metoden ska testas i Indien
Indien är ett av flera länder i Asien med en omfattande textilproduktion, där stora mängder färgämnen släpps ut i sjöar, floder och vattendrag.
Konsekvenserna för människor och miljö är allvarliga. Färgämnena innehåller kemikalier och tungmetaller som kan ge människor hudskador vid direktkontakt. Kemikalierna ökar även risken för cancer och organskador när de giftiga ämnena kommer in i näringskedjan. Naturen drabbas på flera sätt, bland annat försämrar föroreningarna fotosyntesen och växters tillväxt.
Fältstudier i Indien är därför ett viktigt nästa steg. Chalmersforskarna stöttar nu sina indiska forskarkollegor i arbetet för att några av landets småskaliga industrier ska få testa metoden i verkligheten.
80 procent av föroreningarna försvinner
Hittills har laboratorietester med industrivatten visat att mer än 80 procent av färgföroreningarna försvinner med den nya metoden.
Gunnar Westman ser goda möjligheter att kunna öka reningsgraden ytterligare.
– Att gå från utsläpp av helt orenat vatten till att få bort 80 procent av föroreningarna är en enorm förbättring, och innebär betydligt mindre förstörelse av naturen och skador för människor. Med optimering av pH och reningstid ser vi dessutom en möjlighet att förbättra processen ytterligare, så att vi kan få fram både bevattnings- och dricksvatten, säger han och fortsätter:
– Det vore fantastiskt om vi kan hjälpa dessa industrier att få en vattenrening som fungerar, så att människor i omgivningarna kan använda vattnet utan att riskera sin hälsa.
Kan användas mot fler sorters föroreningar
Forskarna ser även stora möjligheter att använda nanokristaller av cellulosa för rening av andra vattenföroreningar än färgämnen.
I en tidigare studie visade forskargruppen att föroreningar av så kallat giftigt sexvärt krom, som är vanligt i avloppsvatten från gruv- och metallindustrier, kunde avlägsnas med ett liknande cellulosabaserat material. Gruppen undersöker också hur forskningsområdet kan bidra till rening av antibiotikarester.
Forskningen har skett i samarbete med Malaviya National Institute of Technology Jaipur i Indien.
Mer om vatten och föroreningar från färg
• Över två miljarder människor i världen lever med begränsad eller obefintlig tillgång till rent vatten. Varje år beräknas över 3,5 miljoner människor dö av brist på tillgång till rent vatten och fungerande sanitet.
• Den globala textilindustrin, som är koncentrerad till Asien, bidrar till omfattande föroreningar av vatten. Produktionen sker ofta i låglöneländer, där en stor del av tekniken är föråldrad och miljölagstiftning och tillsyn kan vara bristfällig.
• Utsläppen bidrar till övergödning och toxiska effekter i vatten och mark. I Kina och Indien finns exempel på där grundvattnet har blivit förorenat av färg- och beredningskemikalier.
• För att producera ett kilo ny textil krävs mellan 7 000 och 29 000 liter vatten och mellan 1,5 och 6,9 kilo kemikalier.
• 2021 producerades cirka 327 tusen ton färgämnen och pigment i Indien. En stor andel av landets färgföroreningar släpps ut orenade.
Gunnar Westman, biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, westman@chalmers.se
Det finns en enorm mångfald av liv på vår planet – från pyttesmå kryp som bara lever ett par timmar till majestätiska varelser som lever i hundratals år.
Forskare kallar dessa skillnader i livslängd, storlek och reproduktionsålder hos djur och växter för livshistoriestrategier. De har utvecklats över tid samtidigt som organismerna har anpassats till sina miljöer.
Evolutionsbiologer har länge velat förstå hur olika faktorer spelar in i evolutionen av olika alternativa strategier. De intresserar sig också för hur strategierna bevaras inom arter, något som i sin tur lett till utveckling av nya anpassningar och egenskaper.
Genetiska mekanismer styr släkten Colias
En ny studie har tittat på alternativ livshistoriestrategi hos höfjärilssläktet Colias som har ett urgammalt ursprung. Forskarna undersöker också mekanismer som har lett till fjärilarnas bevarande under miljontals generationer.
– Vi har upptäckt en urgammal bevarad genetisk mekanism som reglerar huruvida honfjärilar investerar energi i att vara attraktiva och färgglada och därmed få mer uppmärksamhet från hanar, eller om de istället investerar resurserna i att producera fler och bättre avkomma. Detta leder dock till att de saknar färg i vingarna och därför inte anses vara lika attraktiva, säger forskaren Kalle Tunström vid Stockholms universitet.
En del höfjärilar lyser med sin gula färgprakt.
En tredjedel har vita vingar
Höfjärilar är en färgstark grupp fjärilar som finns på många platser i världen. Både hanar och honor har vanligtvis färgstarka orange eller gula vingar, men bland cirka en tredjedel av de 90 olika arterna har honorna i stället vita vingar.
– Dessa vitvingade honor kallas för albahonor, och förändringen i färg verkar vara ett resultat av hur honorna investerar sina energiresurser som de samlat in när de var larver. Under metamorfosen till att bli en fjäril, kan honorna antingen använda dessa resurser för att producera orange vingar, och därmed bli attraktiva för hanar, eller så producerar de ingen färg alls utan använder resurserna för att få fler avkommor, säger Kalle Tunström.
Enligt forskarna är alba alltså mer än bara en färgvariant, det är en visuell representation av en livshistoriestrategi som är unik för höfjärilshonor.
Två alternativa strategier
I studien har en internationell forskargrupp, som letts från Stockholms universitet, identifierat den genetiska basen för albahonans strategier genom att använda en rad genetiska analyser. De har sedan kunnat sätta in upptäckten i ett evolutionärt sammanhang.
– Vad som är anmärkningsvärt med våra fynd är att de två alternativa strategierna – antingen skaffa barn eller satsa på färgprakt – har existerat sida vid sida i miljontals generationer, något som man normalt inte förväntar sig då naturlig selektion normalt leder till att den ena eller den andra strategin ska vara bättre och ta över.
Visar utveckling av egenskaper
Upptäckterna är mycket viktiga eftersom de ger en bättre förståelse för hur livshistorieegenskaper utvecklas, och tyder på att vissa strategier som delas av olika arter faktiskt också kan ha en delad genetisk mekanism.
– Genom att undersöka det evolutionära ursprunget på alternativa livshistoriestrategier hoppas vi kunna öka vår förståelse för hur nya egenskaper och livshistoriestrategier utvecklas. Målet är att detta kommer hjälpa oss att förstå förutsättningarna som genererat all den mångfald av organismer och livshistoriestrategier runt omkring oss i dag, säger Kalle Tunström.
Enligt Socialstyrelsen var 19 400 ungdomar familjehemsplacerade i Sverige år 2020. Hur en flytt upplevs är individuellt, men många unga tycker att besluten fattas över deras huvuden.
Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt hur socialtjänsten kan bli mer personcentrerad. I olika delprojekt har de haft fokus på unga, äldre och människor som brottas med psykisk ohälsa.
– Allt handlar om delat beslutsfattande. I forskningsprojekten har jag bidragit både till metodsidan och till det som kallas artefaktutveckling. Det handlar om att använda artefakter som en lösning. Vi har jobbat med deltagande design, en metodik som har lång tradition inom forskningsämnet Människa–datorinteraktion, säger Ola Knutsson som är forskare vid institutionen för data- och systemvetenskap.
Storytelling och rollspel
Inom deltagande design identifieras problem och konkreta lösningar arbetas fram tillsammans med dem som är berörda. Tidigare handlade det mest om att designa it-system, men i takt med digitaliseringen har metoden breddats.
– I projektet som rör ungas boendesituation har vi haft flera workshops och bland annat använt oss av storytelling och rollspel. Oftast har vi arbetat antingen med ungdomar eller med personal inom socialtjänsten, men ibland har de båda grupperna varit med i samma workshop.
Kortlek blev samtalsstöd
Under projektets gång har flera prototyper tagits fram, både digitala och fysiska. Ett resultat av forskningen är en kortlek som kan fungera som stöd i samtalet mellan en ung person och handläggaren på socialtjänsten.
Varje kort behandlar viktiga frågeställningar om flytten till ett nytt boende. De kan hjälpa ungdomar att få koll på alternativen och känna sig mer delaktiga i besluten. Ett kort har texten ”Pausa samtalet” och påminner om den tuffa situation många upplever.
– Det finns studier som visar att människor mår bättre när de får vara delaktiga i sin egen vård. Därför känns den här forskningen extra viktig och intressant. Det finns en tydlig samhällsnytta och vi forskar nära praktiken, säger Ola Knutsson.
Ungdomar positiva till dialog
Hans intryck är att ungdomarna som deltog i studien är positiva till delat beslutsfattande. Några har uttryckt en brist på likabehandling – de ser kanske att vänner bemöts annorlunda av socialtjänstens handläggare.
Det skulle kunna korrigeras med ett bättre beslutsstöd och underlag för dialog, menar Ola Knutsson. Här kan till exempel samtalskorten komma in.
Från personalens sida anar dock Ola Knutsson ett visst motstånd. En del socialsekreterare tycker att individer måste bemötas på olika sätt eftersom deras bakgrund och behov skiljer sig åt. Men det finns också andra som har hört av sig efter projektets slut och undrat hur det går med utvecklingen av samtalskorten.
– FN:s barnkonvention är lag i Sverige sedan några år tillbaka, men delat beslutsfattande kräver mer resurser i form av tid. Jag tror också att det behövs andra arbetssätt – och ett attitydskifte i vissa fall, säger han.
Ungdomarna vill ha en app
Ungdomarna i studien har även uttryckt önskemål om en app som är lätt att använda. De har bidragit med innehåll till de prototyper som forskarna har tagit fram.
Forskarna tar nu med sig erfarenheterna in i nästa forskningsprojekt. Det handlar om utbildning för ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner baserat på delat beslutsfattande.
– Myndigheter som arbetsförmedlingen och försäkringskassan är också viktiga att få med, men att vi forskare ska lösa alla samarbetsutmaningar mellan olika huvudmän är inte realistiskt, säger Ola Knutsson.
Ytterligare en satsning ska görs under våren för att få ut samtalskorten på bred front i Sverige.
– Om samtalskorten ska bli kontinuerligt använda behöver de handla om mer än placeringar och familjehem. De behöver ta upp de vanligaste frågorna som ungdomar har när de möter socialtjänsten. Det står också klart att ungdomarna vill ha en snygg, diskret och interaktiv app som fungerar i deras egna mobiler, säger han.
Ola Knutsson, universitetslektor vid Stockholms universitet, knutsson@dsv.su.se
Det finns en överförskrivning av antibiotika till äldre med misstänkt urinvägsinfektion.
Forskare har därför i ett internationellt samarbete utvecklat en utbildningsinsats för att minska onödig förskrivning och användning av antibiotika.
Studien omfattar drygt tusen personer på 38 äldreboenden i Nederländerna, Norge, Polen och Sverige.
Utbildningsinsats gav resultat
Utbildningsinsatsen bestod av teori och diskussioner i smågrupper kring hur vårdpersonal på bästa sätt tar om hand om äldre med misstänkta urinvägsinfektioner. De använde även ett beslutsverktyg med tillhörande utbildnings- och informationsmaterial.
Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor tog även fram en lokal handlingsplan för arbetsplatsen som sedan följdes upp.
Halvering av antibiotika mot urinvägsinfektioner
Resultaten visar att utbildningsinsatsen ledde till en halvering av antalet behandlingar med antibiotika mot urinvägsinfektioner, jämfört med en kontrollgrupp.
Studien visar också att säkerheten för patienterna inte försämrades. Det var ingen skillnad mellan grupperna avseende komplikationer, sjukhusinläggningar eller dödsfall efter urinvägsinfektioner.
– På grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistenta bakterier är det viktigt att undvika onödiga antibiotikabehandlingar. Äldre är dessutom mer känsliga för biverkningar av antibiotika. Därför är det fantastiskt att utbildningsinsatsen lett till en halverad användning av urinvägsantibiotika hos äldre med bibehållen säkerhet, säger forskaren Pär-Daniel Sundvall vid Göteborgs universitet.
Mer om studien
Efter utbildningsinsatsen var antalet förskrivningar av antibiotika 0,27 per person och år, mot kontrollgruppens 0,58 förskrivningar. Studien genomfördes under perioden september 2019 till juni 2021. I Sverige deltog 207 äldre personer.
Pär-Daniel Sundvall, docent på Göteborgs universitet och specialistläkare på Närhälsan Sandared vårdcentral, par-daniel.sundvall@gu.se
Svår obesitas* har ökat kraftigt bland unga under 2000-talet. Sjukdomen är förknippad med många hälsorisker och försämrad livskvalitet.
På senare år har fetmakirurgi blivit allt vanligare, men hittills har kunskap saknats om hur bra sådana operationer fungerar för yngre tonåringar mellan 13 och 16 år. Det har också varit oklart i vilken mån intensiv icke-kirurgisk behandling kan vara effektiv.
*Svår obesitas är fetma med ett kroppsmasseindex, BMI, på över 35.
50 yngre tonåringar har nu deltagit i en ny studie vid Lunds universitet. Hälften av dem behandlades med kirurgi, i de flesta fall gastric bypass. Hälften fick genomgå en intensiv behandling utan kirurgi.
– Vår studie visar att de unga tonåringarna klarar viktkirurgi minst lika bra som de lite äldre, säger Torsten Olbers, professor i kirurgi vid Linköpings universitet.
Vikten minskade med 30 procent
Efter två år hade de opererade ungdomarna 30 procent viktminskning i snitt. Värden för blodsocker, blodfetter och inflammation hade också förbättrats avsevärt i jämförelse med de ungdomar som fick behandling utan kirurgi.
Ungdomarna som opererades hade också betydande förbättringar i den fysiska livskvaliteten. De kunde till exempel röra sig normalt, jämfört med tonåringarna som fick annan behandling.
Ungdomarna som inte opererades började behandlingen med åtta veckors pulverkost och tappade då mycket i vikt. Men trots intensiva insatser, där ungdomarna hade tät kontakt med behandlingsteamet, behölls inte viktminskningen över tid. Redan efter två år hade 20 procent av dessa ungdomar behövt genomgå en operation.
Inga skillnader i psykisk hälsa
Trots den betydligt större viktnedgången hos de opererade ungdomarna fanns inga skillnader i den psykiska hälsan mellan grupperna efter två år. Tonåringarna som gjorde det kirurgiska ingreppet mådde bara bättre under studiens första år.
– Det är en vanlig föreställning att en stor viktnedgång ska förbättra den mentala hälsan och leda till exempelvis mindre ångest eller depression. Våra resultat visar tydligt att det inte är så och det är ett viktigt budskap att förmedla så att de ungdomar som opereras har rätt förväntningar, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet.
Uppföljning av näringsbrist behövs
Studien visade samtidigt att tonåringarna klarade kirurgin mycket bra. Ingen behövde opereras på nytt på grund av komplikationer. De hade inte mer mag- och tarmrelaterade problem jämfört med gruppen som inte fick kirurgisk behandling. De ångrade inte heller att de låtit operera sig.
När ungdomarna följdes upp efter två år fanns inga skillnader mellan grupperna när det gäller näringsbrist, till exempel brist på vitaminer och mineraler.
– Det behövs dock mycket längre uppföljning för att bedöma om näringsbrister och benskörhet kan vara långsiktiga utmaningar, framför allt hos de som inte tar de ordinerade kosttillskotten, säger Kajsa Järvholm.
Svenska kyrkans 3 000 kyrkor har i jämförelse med många andra länder ett starkt lagskydd och får en stor så kallad kyrkoantikvarisk ersättning för att bevara byggnaderna.
Systemet, som utformades inför skilsmässan mellan staten och kyrkan, är framgångsrikt genom att kyrkorna idag är välvårdade. Men eftersom Svenska kyrkan får allt färre medlemmar, och efterfrågan på gudstjänsterna minskar, blir det allt svårare att hålla kyrkorna öppna.
– I dag står många kyrkor stängda och oanvända och vi riskerar att i framtiden ha ett kulturarv som kanske är välbevarat på ytan men tomt på innehåll, det blir zombiekyrkor istället för levande kulturarv, säger konstvetaren Henrik Lindblad vid Uppsala universitet.
I en avhandling beskriver han hur den statliga kulturarvspolitiken – där kulturarv ses som dynamiska fenomen i ständig förändring – inte nämnvärt har påverkat regelverken och arbetet med kyrkorna.
Föråldrad syn på kulturarv
Henrik Lindblad menar att ersättningen och överenskommelsen mellan staten och kyrkan är baserad på en föråldrad syn på kulturarv och bevarande. Den har låst in kyrkorna i ett kyrkoantikvariskt system, som hindrar en nödvändig utveckling av kyrkorna som levande kulturarv och som även används till mer än gudstjänster.
Eftersom kyrkorna inte behandlas som andra kulturarv, har de inte hängt med i den övriga utvecklingen där kulturmiljöer ses som utvecklingsbara resurser.
– Den stängda Caroli kyrka i Malmö är exempel på en skyddad kyrkobyggnad som hamnat i kläm mellan olika synsätt – bevarande eller förnyelse av kulturarvet – där Riksantikvarieämbetet i rättsprocesserna har bortsett från de kulturpolitiska målen för att istället enbart hänvisa till skyddet i kulturmiljölagen, säger Henrik Lindblad och fortsätter:
– Följden har blivit en igenbommad kyrka som i stort sett tagit död på ett helt kvarter i centrala Malmö och som kostar ägaren 600 000 kr om året i förvaltning men som inte ger några inkomster.
Undviker mörka berättelser
Avhandlingen beskriver också hur förmedlingen av kulturarvet ofta fokuserar på de positiva berättelserna och hur de mörka undviks. Ett exempel är 1600-talets häxprocesser i Torsåker i Ångermanland, där kyrkan var pådrivande i förföljelserna där omkring 70 sockeninvånare avrättades.
Henrik Lindblad menar att häxprocesserna är exempel på svåra kulturarv som borde lyftas fram mer – för att belysa både kyrkans och statens historiska skuld och för att lära av tidigare misstag.
Helhetssyn behövs
I avhandlingen konstateras att med en helhetssyn på kyrkorna som levande kulturarv och samhällsresurser kan de få ökad användning för hållbar lokal och regional utveckling.
För att uppnå detta krävs en samsyn mellan staten och kyrkan. Det behövs också ökad kompetens hos kulturarvsprofessionen att arbeta med utvecklingsfrågor.
– Om lagstiftningen och den kyrkoantikvariska ersättningen i högre grad stödjer en utveckling av kyrkor som samhällsresurser har de en stor potential att bidra till den hållbara utvecklingen lokalt och regionalt.
Forskare har undersökt hur sjöfart och långa landsvägstransporter påverkades under coronapandemins första två år.
Studien visar att flödena av gods i Sverige höll sig på en på stabil nivå, med små skillnader i trafikvolym jämfört med de två åren före pandemins utbrott 2020.
Enligt forskarna visade sig godstransportsystemet vara robust för de störningar som coronakrisen medförde.
– Pandemin var en allvarlig kris på andra områden, inte minst inom sjukvården. Men för godstransporterna blev det aldrig det. De klarade sig relativt opåverkade om man ser på hela systemet, säger Jessica Wehner, som är forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Lastbilstransporterna minskade i början
Men enskilda problem fanns och viss påverkan märktes. Till exempel minskade lastbilstransporterna till Danmark, Tyskland och Polen snabbt med 10–15 procent under pandemins första fem veckor 2020. Liknande tendenser fanns även för vissa kombiterminaler och lager.
Återhämtningen efter den inledande nedgången varierade kraftigt för olika varugrupper, typ av lastbil och destination inom Sverige.
Vissa hamnar hade problem
Ojämn tillgång till tomma containrar, och att vissa varor hopade sig på grund av eftersläpning i leveranserna, vållade även problem i vissa hamnar. Däremot visar inte statistiken någon tydlig minskning av containertransporter genom hamnarna under pandemiperioden.
Bild: Lasse Hejdenberg/Hejdlösa bilder/VTI
Digitala lösningar utvecklades
Orsaken till att transportsystemet klarade coronakrisen var en rad enskilda åtgärder på mikronivå, enligt forskarna. Det innebar en rad beslut av företag och enskilda medarbetare för att få transporterna att fungera – trots restriktioner och annan påverkan under pandemin.
I flera fall skapades digitala lösningar som underlättade överlämnandet av varor. I stället för att beställare tvingades ta emot varor och signera mottagandet personligen, utvecklades appar där detta kunde göras digitalt och på distans. Chaufförer behövde inte heller gå in på hamnkontor och visa upp godshandlingar. Även detta gjordes digitalt.
– Genom automatisering av processer, digitalisering och smarta överlämningssätt fungerade det mesta på ett smidigt sätt och godstransporter fortsatte att rulla på, säger Jessica Wehner och tillägger att de smarta lösningarna finns i alla led i transportkedjan.
Framtida störningar kan se annorlunda ut
Forskarna jämför också coronapandemin med tidigare kriser och ställer frågan vilka lärdomar som går att dra för framtiden. Godstransportsystemet förmåga att stå emot störningarna är positivt, men framtida störningar kan se annorlunda ut. Det innebär att det är svårt att veta vad som kommer att krävas av godstransportsystemet framöver.
– Framtiden är obekant och en kris är ofta en okänd händelse som man är oförberedd på. Det gör det svårt att jämföra pandemin med framtida stora externa störningar, säger Jessica Wehner.
Hög efterfrågan på varor
Ekonomiska kriser innebär ofta minskad efterfrågan på varor och transporter, men pandemin innebar en fortsatt hög efterfrågan för de flesta branscher. De svårigheter som uppstod gällde framför allt varuförsörjningen, men då bara för enskilda produkter och inte transportsystemet som helhet.
– Samtidigt innebar pandemin två års träning i krishantering. Kriser gick från något abstrakt som man i bästa fall hade en plan för, till något som man kanske tvingades arbeta med varje dag. Den erfarenheten är också viktig, säger Jessica Wehner.
I rapportens underlag ingår en kombination av intervjuer och kvantitativ analys av fem datakällor, varav två med gps-information från enskilda fartyg och lastbilar.
Jessica Wehner, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och projektledare för rapporten.
Det bästa sättet att förhindra karies och tandlossningssjukdom är att borsta tänderna. Men för personer som har svårt att själv sköta munhygienen kan munsköljning vara ett viktigt komplement.
I vanlig munskölj används klorhexidin för att döda bakterier i munnen, men medlet är egentligen inte optimalt för att förhindra sjukdom på lång sikt. Det kan även leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier.
– En frisk mun har ett välfungerande ekosystem med en mängd olika bakterier, därför är inte det optimala medlet något som tar död på alla bakterier. Vi behöver något som kan återställa balansen i munnen, och den lösning vi har idag fungerar inte så, säger Olivia Aherne, doktorand vid Malmö universitet.
Svårt att komma åt plack
Plack på tandköttskanten är inte enskilda bakterier som kan sköljas bort. De kan liknas vid en tjock beläggning eller så kallad biofilm.
Munskölj måste även nå bakterierna inuti biofilmen, men ju längre in klorhexidinet kommer desto mindre koncentrerat blir det.
– Det betyder att bakterierna längst in exponeras för klorhexidinet, men de dödas inte. Det kan i sin tur leda till att bakterierna utvecklar tolerans mot antimikrobiella medel och även antibiotika, säger Olivia Aherne.
Alternativ lösning testas
I en avhandling utforskar hon i stället en alternativ lösning, i det här fallet stabiliserad hypokloritsyra. Lösningen har tagits fram av ett företag som utvecklar produkter för att motverka spridningen av antibiotikaresistens.
– I den första studien som gjorts har vi tittat på om den här lösningen verkligen dödar bakterierna under den tid och i den koncentration som vi skulle kunna ha i munnen. Vi ville även undersöka om lösningen ledde till skador på emaljen.
Lovande första resultat
Testerna har gjorts på odlade biofilmer med en blandning av bakterier som liknar dem som finns i munnen. Biofilmerna fick ligga i hypokloritsyran i fem minuter och granskades sedan av forskarna. Motsvarande tester gjordes också med klorhexidin.
– Vi kunde se att en stor andel bakterier dödades vid en väldigt låg koncentration av hypokloritsyra. Med klorhexidin krävdes mycket högre koncentration för att uppnå samma effekt. Testerna kring tanderosion visade också att hypokloritsyran inte orsakade skador på emaljen, säger Olivia Aherne och fortsätter:
– Förhoppningen är att det i framtiden ska kunna användas förebyggande mot karies och tandlossningssjukdom som ett komplement till tandborstning.
Långsiktiga effekter ska studeras
Resultaten är lovande men det återstår att se är hur bra lösningen är på att komma åt placken i jämförelse med klorhexidin. De långsiktiga effekterna behöver också studeras vidare. Forskarna vill också förstå hur bakteriernas försvar ser ut.
– I ett större perspektiv är det nödvändigt för oss att hitta alternativa sätt att behandla bakterieorsakade sjukdomar eftersom vi inte enbart kan förlita oss på antibiotika längre.
Olivia Aherne, doktorand vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, olivia.aherne@mau.se
Världens länder har enats om att ta ett gemensamt ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Allt fler har också infört, eller överväger att införa, beskattning av koldioxid.
Samtidigt hade 51 länder enbart under 2021 skattelättnader i form av subventioner av fossila bränslen. Kostnaden var 697 miljarder dollar, vilket innebär en fördubbling jämfört med föregående år. Det är tre gånger mer pengar än vad som behövs för att bekämpa extrem fattigdom globalt varje år.
– En av de absolut viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är att ta bort subventionerna på fossila bränslen. De uppmuntrar till ökad produktion och konsumtion av fossila bränslen och motverkar möjligheterna till effektiv koldioxidprissättning, säger Niklas Harring, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och fortsätter:
– Samtidigt skulle slopade subventioner frigöra offentliga medel som i stället kan användas till investeringar i social och ekonomisk utveckling, i synnerhet i utvecklingsländer.
Stora subventioner i utvecklingsländer
Många av de länder som subventionerar konsumtionen av fossila bränslen är just utvecklingsländer. Att ta bort subventioner på till exempel kol, gas och olja skulle innebära stora prisökningar för både företag och privatkonsumenter.
I en studie har forskare jämfört människors attityder till klimatpolitiska styrmedel i Ecuador, Egypten, Indien, Indonesien och Mexiko. Detta är några av de länder som i dag subventionerar sin produktion och konsumtion av fossila bränslen allra mest.
– En omställning mot ett fossilfritt samhälle är en stor utmaning i många utvecklingsländer, och höjda bränslepriser riskerar att drabba de mest utsatta människorna hårdast. Den politiska genomförbarheten av att ta bort subventioner på fossila bränslen beror i hög grad på i vilken utsträckning medborgarna accepterar en sådan förändring, och det är något som vår studie är först med att undersöka, säger Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Förslag möter motstånd
I studien, där närmare 7 000 individer deltog, studerade forskarna bland annat skillnader i attityder mellan införande av inhemsk koldioxidskatt och förslaget om att ta bort subventioner på fossila bränslen.
– Deltagarna var lika mycket emot beskattning av koldioxid som avskaffande av subventioner på fossila bränslen, säger Niklas Harring.
Omställning mot ett fossilfritt samhälle är en stor utmaning i många utvecklingsländer.
Utformningen av politiska förslag viktig
Forskarna undersökte om deltagarnas attityder till avskaffande av subventioner på privat konsumtion av fossila bränslen påverkades om de samtidigt fick information om så kallad intäktsanvändning.
De formulerade ett politiskt förslag om slopade subventioner på fossila bränslen som kombinerades med exempel på olika investeringar som skulle kunna göras med pengarna i stället. Det rörde sig om investeringar för att öka välfärden och inkomstskattesänkningar, men också investeringar i klimatanpassningsåtgärder och kontantöverföring till de fattigaste och mest drabbade hushållen.
– Deltagarna som fick preciserat för sig vart pengarna skulle gå visade sig vara mer positiva till förslaget än de deltagare som inte fick intäktsanvändningen preciserad. Klimatanpassningar var det som ökade stödet för borttagna bränslesubventioner mest i Mexiko och Ecuador, medan detta förslag inte ökade stödet i exempelvis Egypten.
Beslutsfattare måste ta hänsyn till skillnader
Resultaten indikerar att beslutsfattare bör ta hänsyn till skillnader mellan olika länder när de utformar politiska förslag.
– För oss är det av stort intresse att förstå varför vissa politiska förslag möter motstånd bland medborgarna men inte andra, men också att bättre förstå hur utformningen av policys kan bidra till att påverka människors klimatpolitiska attityder. Vår studie visar att även designen av politiska förslag kan spela roll, säger Sverker Carlsson Jagers.
Studien har gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och University of Delaware.
Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sverker.jagers@pol.gu.se
I dag finns ett tiotal godkända AI-system för screening av bröstcancer. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera hur träffsäkra algoritmerna är.
Nu har forskare vid Karolinska institutet utvecklat en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer.
Hittills har plattformen använts för att påbörja utvärdering av tre olika företags algoritmer, som baseras på cirka 40 000 mammografibilder från tre regioner i Sverige.
– Det är viktigt att utvärdera den diagnostiska träffsäkerheten hos de AI-algoritmer som kan komma att användas kliniskt. Även om de uppfyller regelkraven betyder det inte att de fungerar bra i alla sammanhang, säger forskaren Fredrik Strand vid Karolinska institutet.
Koden görs tillgänglig
I en studie beskriver forskarna hur de gått till väga. Förhoppningen är att fler ska kunna skapa liknande plattformar.
– Genom att göra vår kod fritt tillgänglig hoppas vi att den kommer till nytta vid utvärderingar av algoritmer för fler cancerformer än bröstcancer, säger Fredrik Strand.
Möjligheten att objektivt utvärdera olika algoritmer är efterlängtad, menar han. Flera regioner i landet ligger redan i startgroparna för att använda AI inom mammografiscreening.
– Därför är det bråttom att få system på plats som kan utvärdera algoritmer under lokalt relevanta förhållanden. Det är viktigt att varje sjukhus väljer rätt system utifrån sina förutsättningar för att inte riskera att missa en bröstcancer eller återkalla onödigt många friska kvinnor, säger Fredrik Strand.
Skillnader i träning och teknik kan upptäckas
I dag finns ingen enhetlig utvärdering av algoritmers träffsäkerhet inom medicinsk diagnostik. Det beror på att tillverkarna av AI-system både tränat och testat sina algoritmer på olika mammografibilder.
I plattformen får alla algoritmer bearbeta samma bilder, och resultatet jämförs sedan med ett ”facit” på faktiska cancerdiagnoser från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.
Det gör det möjligt att visa skillnader hos algoritmerna som kan bero på hur de är tränade samt vilka tekniker och metoder som använts vid respektive mammografiscreening. Eftersom dagens AI-algoritmer har tränats på specifika befolkningsgrupper som utvecklarna haft tillgång till kan de innehålla bias* som snedvrider resultatet.
– Plattformen kommer även att kunna visa vilka bias som finns hos en algoritm, främst när det gäller ålder, geografiskt ursprung och socioekonomisk status, säger Fredrik Strand.
*Bias är systematiska fel som till exempel kan uppstå som en följd av urval inom forskning. Då kan resultaten snedvridas.
Hjälp för tillverkare
Förhoppningen är att detta sätt att testa algoritmer ska hjälpa tillverkare att förbättra sina egna produkter.
– Det gäller dock att vården bidrar till utvecklingen genom att sätta som krav på tillverkarna att delta i oberoende tester, till exempel inför en upphandling, säger Fredrik Strand.
Regioner kan använda plattformen
Utvecklingen av plattformen har skett inom ramen för ett forskningsprojekt som avslutas 2024. Forskarna ska nu ta fram förslag till hur plattformen kan permanentas för nationell användning. Samtidigt bjuds fler regioner in att utnyttja plattformen redan i dag.
– Vi vill gärna att fler regioner tar chansen att ta del av denna möjlighet. Även när det gäller att utvärdera andra algoritmer än de tre som redan finns installerade, säger Fredrik Strand.
Pilotprojektet startade 2021 och plattformen blev klar under förra året.
Fredrik Strand, och forskare vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och röntgenläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, fredrik.strand@ki.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
