Detta framgår av en studie där forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset med avancerad genanalys analyserat blod- och benmärgsceller i kombination med data från patientregister. Totalt ingick cirka 12 000 svenska individer i studien som nyligen publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.

– Resultaten visar att blodcancersjukdomar, speciellt akut leukemi, ofta utvecklas gradvis och att man med hjälp av känsliga gentekniker kan spåra sjukdomen flera år innan diagnos. Detta bidrar till ökad förståelse för uppkomsten av blodcancersjukdomar hos äldre personer, säger Martin Höglund, docent och överläkare i hematologi på Akademiska sjukhuset.

Hos hälften av de 31 patienter som senare i livet insjuknade i akut leukemi kunde forskarna se att leukemin utvecklats från just de muterade precancerösa celler som påvisats blodprov tagna flera år innan patienten insjuknat. Martin Höglund betonar dock att förekomst av ”premaligna celler” inte betyder att man per automatik insjuknar i leukemi. En majoritet förblir friska, kanske på grund av att kroppens immunsystem har viss förmåga att stöta bort cancerliknande celler. Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och Broad Institute/Harvard Medical School (USA).

I studien användes patientmaterial och analys av benmärgsceller från Uppsala biobank. Forskarna kombinerade resultat från tekniskt avancerade genetiska analyser på sparade blod- och benmärgsceller med anonymiserade data från patientregister.

Resultaten visar att cirka 10 procent av friska äldre över 65 år, respektive en procent av friska yngre vuxna under 50 år har precancerösa, icke-ärftliga genetiska förändringar i en del av de blodbildande cellerna. Förekomst av sådana ”klonala” celler medförde en cirka 10 gånger ökad risk att senare insjukna i blodcancersjukdom.

Även om den globala uppvärmningen begränsas till under två grader, det så kallade tvågradersmålet, så väntas kraftiga klimatförändringar som påverkar stora delar av samhället och naturmiljön. En ännu högre uppvärmning förväntas ge ännu allvarligare, mer genomträngande och bestående effekter.

Effekterna är till största del negativa. I hotade ekosystem i stora delar av världen kan många arter komma att utrotas, kustnära samhällen hotas av havsnivåhöjning och livsmedelsförsörjningen påverkas. Effekterna försvårar fattigdomsbekämpning och utgör en risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen.

Framtidsutsikter för Sverige
Sveriges klimat har blivit både varmare och mer nederbördsrikt. Temperaturökningen i Sverige har varit ungefär dubbelt så stor som förändringen i global medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet. Forskning visar att skyfall och kraftiga regn ökar i intensitet vid ett varmare klimat, vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Låglänta kusttrakter i södra Sverige drabbas då havsnivån stiger. Uppvärmningen får konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem.

– Även om vi i Sverige kan få kraftigare värmeböljor sommartid så är den största skillnaden i temperatur under vinterhalvåret. Då ser vi temperaturökningar som är betydligt större än de globala genomsnitten, säger Erik Kjellström, klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre.

Den globala temperaturökningen kan fortfarande begränsas
Om de globala utsläppen minskas med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller blir negativa år 2100 kan ökningen av jordens medeltemperatur begränsas till under två grader. En så stor utsläppsminskning är möjlig och kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier.

– Det är inte för sent att agera men åtgärder för utsläppsminskning brådskar och kommer att krävas under mycket lång tid, säger Pelle Boberg, handläggare klimat, Naturvårdsverkets avdelning för analys och forskning.

På kort sikt behöver samhället undvika inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Energieffektivisering, hållbar samhällsplanering och förnybar teknik är centrala i omställningen. Sådana åtgärder bidrar även till andra viktiga nyttor, till exempel bättre luftkvalitet och minskad energifattigdom.

­– Internationellt samarbete är nödvändigt för att kunna genomföra de omfattande omställningar och utsläppningsminskningar som behövs. Här spelar ett internationellt klimatavtal en viktig roll, säger Marie Karlberg, handläggare på tillväxtavdelningen på Energimyndigheten.

Klimatanpassning motverkar konsekvenser
För att motverka oundvikliga konsekvenser av klimatförändringen behöver samhället anpassas både till nuvarande klimat och till de nya förutsättningarna. Rapporten tar upp exempel på hur anpassningsarbetet kan förbättras. I början av nästa år presenterar SMHI ett fördjupat underlag om framstegen i arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat.

FAKTA
Om rapporten: Rapporten Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget redovisar det uppdrag som regeringen gav till SMHI i samråd med Naturvårdsverket och Statens Energimyndighet (M2013/3203/Kl) om ett uppdaterat underlag kring det naturvetenskapliga kunskapsläget inför kontrollstation 2015 för de klimat- och energipolitiska målen.

I uppdraget ingår att med hjälp av ny kunskap, däribland FNs klimatpanel IPCCs femte utvärderingsrapport om klimatförändringen (AR5), beskriva det aktuella klimatvetenskapliga kunskapsläget.

Rapporten omfattar en sammanställning och en analys av aktuell klimatforskning med relevans för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, de klimat- och energipolitiska målen till 2020 och visionen att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Rapporten finns att ladda ner från SMHIs webbplats: http://www.smhi.se/publikationer/publikationer/uppdatering-av-det-klimatvetenskapliga-kunskapslaget-1.81290.

Hur får man fram världsledande och innovativ forskning? Eller annan kunskap som samhället behöver? Alla är överens om att sådan kunskap behövs, ändå saknas den. Därför skapar Riksbankens Jubileumsfond, Forte, Formas och Vetenskapsrådet ett forskningsprogram om den långsiktiga kunskapsförsörjningen.

Trots en stor enighet kring vikten av kunskap i dagens samhälle saknas tillräckliga, oberoende och systematiska insikter i hur kunskap och inte minst världsledande forskning kommer till stånd. Effekter av tidigare beslut studeras alltför sällan och tyckande ersätter ofta analyser. För att öka kunskapen om vilka aspekter som påverkar samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning utlyser Riksbankens Jubileumsfond, Forte, Formas och Vetenskapsrådet gemensamt 80 miljoner kronor till forskningsprogrammet: Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang.

– Programmet ska ge kvalificerad kunskap om forskningens och den högre utbildningens roll och organisering i Sverige och internationellt, säger Britta Lövgren, forskningssekreterare på Riksbankens Jubileumsfond, som varit med och utarbetat programmet.

En internationell referensgrupp bestående av forskare och praktiker knyts till programmet samt en koordinator som svarar för gemensamma slutsatser. Programmet beräknas pågå i 10 år och omfattar samtliga ämnen, dessutom välkomnas även internationella forskargrupper att söka medel.

– Vi välkomnar forskning om såväl forskning som utbildning, liksom forskning om vetenskaplig verksamhet vid myndigheter och företag. Och vi kommer att se till att den forskning som finansieras får nödvändig bredd, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådet.

– Nya tillverkade nanomaterial används exempelvis i tyger, plaster, färgpigment och kosmetika med mera. I dag vet vi för lite om de hälsoeffekter som tillverkade nanomaterial kan orsaka. Det vi vet är att långvariga förändringar i immunsystemet kan leda till både allergiska och autoimmuna sjukdomar. Nu kan vi bland annat visa att speciellt känsliga individer får en långvarig aktivering av immunsystemet efter exponering av titandioxid i luftvägarna, säger Åsa Gustafsson, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som står bakom avhandlingen.

Sedan tidigare är det känt att små partiklar i form av luftföroreningar, asbest, med mera, kan orsaka skador och negativa hälsoeffekter i lungorna. Därför befaras det att liknande hälsoeffekter kan uppstå vid inandning av moderna så kallade tillverkade nanomaterial, bestående av material där en dimension är i storleksordningen 1-100 nanometer i diameter.

En nanometer, som förkortas nm, är en miljondels millimeter. För att förstå hur liten en nanometer är kan man sätta in det i sammanhanget att en rund partikel som är 1 nm i diameter förhåller sig till en fotboll som en fotboll förhåller sig till jorden. Material i storleksordningen 1-100 nm kan få helt nya egenskaper och ge andra biologiska effekter hos människor och djur, än material med större partikelstorlek.

I sitt avhandlingsarbete har Åsa Gustafsson arbetat med att skapa en mer detaljerad förståelse av lungornas och immunsystemets påverkan av nanopartiklar i form av titandioxid och järnoxid i inandningsluften. En viktig del av arbetet har varit inriktat på att förstå hur känsliga grupper i samhället påverkas av nanopartiklar.

En överstimulering av immunsystemet kan leda till överkänslighet mot olika typer av främmande ämnen eller mot kroppsegna ämnen. Ett försämrat immunförsvar kan medföra en sämre förmåga att kunna ta hand om sjukdomsframkallande ämnen som kommer in i kroppen samt oförmåga att känna igen och förstöra skadade celler i kroppen. Sådana förändringar i immunsystemet kan på sikt leda fram till långvariga infektioner eller i värsta fall cancer.

I Åsa Gustafssons avhandlingsarbete, som har genomförts i laboratorium, har speciellt känsliga individer representerats av försöksdjur med allergisk luftvägsinflammation, samt av djur med särskilt stor benägenhet att utveckla inflammatoriska sjukdomar. Studierna visade att kroppen har svårt att göra sig av med titandioxidpartiklar som hamnar i lungblåsorna. Partiklarna medförde en tidig ökning av inflammatoriska celler i lungorna redan efter en dag, och efter tre månader kunde hon fortfarande se en förhöjd nivå av inflammatoriska celler i lungblåsorna. Analyser visade att det även fanns partiklar kvar i lungvävnaden.

De djur som hade en genetisk benägenhet för autoimmun-liknande sjukdomar utvecklade ett kraftigare immunologiskt svar efter partikelexponering, jämfört med dem som hade en ökad benägenhet att drabbas av allergiska sjukdomar. Djur med en allergisk luftvägsinflammation fick exempelvis inga förvärrade andningsbesvär eller förvärrade inflammationer i lungan efter partikelexponering.

Studien av järnoxidexponeringar visade att allergiska möss som exponerades för nanopartiklar i lungorna fick helt andra inflammatoriska svar än friska möss. De friska mössen utvecklade en inflammation i lungorna och i de lymfkörtlar som dränerar lungorna. Däremot sågs färre inflammatoriska celler hos möss med en pågående allergisk luftvägsinflammation en dag efter exponering för partiklar.

– Cellminskningen kan bero på att lungor hos allergiska individer har förhöjda nivåer av fria syreradikaler, samt att nanopartiklar av järnoxid kan generera ytterligare reaktiva syreradikaler. Detta kan sammantaget leda till ökad oxidativ stress som i sig kan leda till celldöd. Dessa resultat ger oss nya kunskaper och bidrar till att vi får en bättre bild av hur levande organismer påverkas av nanopartiklar. Mera kunskaper behövs för att ta reda på hur vi ska förhålla oss till och hantera dessa nya material, som annars riskerar att göra oss sjuka, såsom asbest och stendamm har gjort, säger Åsa Gustafsson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Åsa Gustafsson kommer från Lillkyrka, Örebro. Hon är toxikolog, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredagen den 5 december försvarar Åsa Gustafsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Respiratoriska och immunologiska effekter efter inandning av industriellt framställda nanopartiklar. (Engelsk titel: Respiratory and immunological effects following inhalation to engineered nanoparticles). Opponent: Mikael Adner, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Anders Bucht.

Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal 135, Allmänmedicin. Umeå universitet.

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Marie Gunnarsson just övergångar i arbetslivet. Hon har studerat hur uppsagda och kvarvarande vid en verkstadsindustri där det gjorts stora uppsägningar, upplever och hanterar sin situation. 12 personer intervjuades, 11 av dem vid två tillfällen (dels 2009 och sedan igen 2011). Överlag är de intervjuade inte särskilt oroliga över sin situation, både uppsagda och kvarvarande menar att det är såhär arbetslivet ser ut, man får räkna med att det händer att man förlorar jobbet.

– Det var en aning förvånande att de inte var mer upprörda eller arga på företaget som sagt upp dem eller deras arbetskamrater. De intervjuade visade stor förståelse för företagets agerande, och berättade att det var självklart att företagsledningen var tvungna att förhålla sig till den ekonomiska krisen och en försämrad efterfrågan, berättar Marie Gunnarsson. Här ges exempel på olika sätt att agera, vissa vänder helt arbetslivet ryggen under perioden då den ekonomiska krisen är som värst. Man ägnar sig åt andra värden i livet, som familjen, och tänker att arbetslivet kommer att repa sig så småningom. Andra är mer måna om att använda tiden som arbetslös för att skaffa sig fler meriter, för att bli mer anställningsbar.

Marie Gunnarsson menar att det finns en bild av vad som karaktäriserar en god arbetstagare, med krav på flexibilitet och omställningsförmåga där individens eget ansvar för lärande och utveckling betonas starkt. Denna utveckling verkar i viss mån ha förändrat bilden av vad som kännetecknar en kompetent och anställningsbar arbetstagare, och det är mycket viktigt för arbetstagare att leva upp till detta.

Även om de intervjuade inte var särskilt upprörda så fanns det en viss kritik mot hur arbetslivet har utvecklats och både bland kvarvarande och uppsagda fanns det flera som uppfattade sig som osäkra i sin arbetssituation. Trots detta missnöje med hur arbetsmarknaden fungerar ansåg man ändå att det inte fanns något annat alternativ än att hänga med och försöka parera arbetslivets osäkerhet så gott man kunde.

Avhandlingen handlar om lärande, och Marie Gunnarsson tolkar de intervjuades lugn och förståelse som att arbetstagare har lärt sig att idag är man tvungen att räkna med osäkerhet i arbetslivet. De intervjuade berättar att beredskap är en nyckelkompetens i det förändrade arbetslivet, det är ytterst viktigt att vara beredd på förändringar och snabba omställningar. Då är det inte så lätt att vara den som är rädd eller osäker inför förändringar. Arbetslivet uppfattas som präglat av konkurrens, och en tolkning som görs är att det skulle uppfattas som en brist eller en svaghet om man uttryckte att man hade svårigheter att hantera det förändrade arbetslivet. Då det finns många andra som kan uppfattas vara mer ”tåliga” och som gärna skulle ta ens plats.

FAKTA
Avhandlingen Lärande i arbetslivets övergångar försvarades vid en offentlig disputation fredagen den 28 november klockan 13.15, i sal Myrdal, huvudbyggnaden Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent var professor Elsie Anderberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Several previous studies have shown that if the mother is given antibiotics during pregnancy or if a small child is given antibiotics in early life, the child has an increased risk of developing asthma. These studies have led to a widespread belief of a causal link. However, according to the researchers at Karolinska Institutet, there is reason to question the results of these studies.

It may be difficult to diagnose asthma in small children since newly presented symptoms of asthma can be misinterpreted as a respiratory infection. The children may then have received antibiotics for the supposed infection – which actually is asthma – and the antibiotic treatment is then suspected to have caused the asthma that is later discovered. Another explanation is that respiratory infections themselves increase the risk of asthma, regardless of whether or not they are treated with antibiotics. A third explanation is that previous studies have not given sufficient consideration to other factors shared within families that may increase the risk of asthma, such as genetics, home environment and lifestyle.

”Thanks to the Swedish population based registers we have been able to conduct a study designed to include factors that were previously not included. Our results show that there does not appear to be a causal link between early exposure to antibiotics and asthma, which is also valuable from an international perspective,” says Anne Örtqvist, physician and doctoral student at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics at Karolinska Institutet.  

The study includes almost 500,000 children born in Sweden between January 2006 and December 2010. As a first step, the researchers studied the children that had been exposed to antibiotics in fetal life, when their mothers were treated during pregnancy, and found that the risk for asthma in the child was increased by 28%. The researchers then included other risk factors such as genetics, home environment or lifestyle by performing comparative analyses within families with several children, and found that the relationship between antibiotics during pregnancy and asthma disappeared.

In brief, there were a large number of children in the study where one sibling had asthma and where another had been exposed to antibiotics early in life without developing asthma. The number of such families was large enough to rule out a causal link between antibiotics during pregnancy and asthma in the child, according to the study.

In the next step, children who had received antibiotics early in life were studied. The researchers compared if the risk of developing asthma after treatment with antibiotics was equally high if the child had been treated for a skin-, urinary tract- or respiratory infection. They found that this was not the case. The risk was instead much higher after being treated for a respiratory infection, which indicates that the link was due to newly presented asthma being misinterpreted as a respiratory infection and treated with antibiotics, or that the respiratory infection in itself increases the risk of asthma, regardless of whether or not it is treated with antibiotics. When the researchers conducted sibling analyses divided by skin-, urinary tract- and respiratory infection, the link between antibiotics treatment and asthma disappeared.

”Our results indicate that there is no causal link between antibiotics treatment and childhood asthma. But it is still important to use antibiotics very carefully, considering the threat of antibiotic resistance. We also want to emphasise the importance of correctly diagnosing children with airway symptoms, where suspected symptoms of asthma should be separated from respiratory infection,” says Catarina Almqvist Malmros, Pediatrician and Professor at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, who led the study.

The study is financed by project grants from the Swedish Research Council and SIMSAM, grants provided by the Stockholm County Council (ALF project), the Strategic Research Programme in Epidemiology at Karolinska Institutet and the Swedish Heart-Lung Foundation.

Publication: ”Antibiotics in fetal and early life and subsequent childhood asthma: nationwide population based study with sibling analysis”. Anne K Örtqvist, Cecilia Lundholm, Helle Kieler, Jonas F Ludvigsson, Tove Fall, Weimin Ye och Catarina Almqvist, British Medical Journal, online 28 November 2014, BMJ 2014;349:g6979.

– Vi befinner oss i en väldigt teknologidriven bransch och vi behöver kontinuerligt ny teknologi för att vara konkurrenskraftiga. Då gäller det att vara tidigt ute med forskning och teknikutveckling, därför vill vi den här typen av samarbeten. Universitetet står för den experimentiella miljön och studenterna. Vi står för de tillämpade projekten. Så samarbetet är en win-win situation, säger Hans Nilsson, GKN Aerospace Sweden AB.

Bland den rymdindsustri som fanns representerad på kick-offen fanns bland andra GKN Aerospace Sweden AB, SSC, OHB Sweden, RUAG Space AB och Satmission AB. För att vara konkurrenskraftiga måste vi ha spetskompetens och det får vi tillsamman med forskare. Därför är det viktigt för oss att interagera med Akademin och därför prioriterar vi tillämpad och industriell forskning, säger Tomas Thungen, RUAG Space AB.

I centrum för Luleå tekniska universitets stora rymdsatsning står den framgångsrika rekryteringen av två internationella toppstjärnor inom två olika forskningsområden. Det handlar om professor Reza Emami från Kanada som skapar ett helt nytt forskningämne, rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet med ett eget satellitlab och vars forskning till stor del bygger på samarbete med rymdindustrin. Professor Javier Martin-Torres från Spanien, vars forskningsämne är atmosfärsvetenskap, kommer inom kort att vara med och presentera en stor världsnyhet inom rymdforskning. Det handlar om forskningsresultat kopplade till en meterologisk station på Mars, REMS, som hör till Curiosity Rover.

Satsningen på de två professorerna innebär även ett antal nya forskare och nyanställning av 20 doktorander till forskarskolan i rymdteknik, där även Institutet för rymdfysik (IRF) är samarbetspart. Den SpaceMasterutbildning som sedan tidigare är knuten till universitetet, förlängs. Sammanlagt handlar universitetets rymdsatsning om minst 75 miljoner kronor tillsammans med företag och forskningsfinansiärer. Luleå tekniska universitet befäster sig ytterligare som rymdcentrum.

– Rymden är viktig för Luleå tekniska universitet det är därför vi gör den här stora satsningen på utbildning och forskning. Vi hoppas nu på nya forskningssamarbeten med svensk rymdindustri, säger Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet.

– Genom satsningen på rymdforskarskolan med ett mycket kraftigt resurstillskott befäster universitetet sig som ett rymdcentrum. Rymdforskarskolans projekt ska kopplas till behovsdriven forskning som efterfrågas av rymdindustrin. Det i sin tur bidrar till att redan etablerade företag i rymdsektorn kan växa och helt nya starta vilket genererar nya arbetstillfällen, säger prefekt Jonas Ekman vid Luleå tekniska universitet.

– Lärarna i specialidrott hamnar i kläm mellan skolans och idrottens villkor och eftersom de kommer från idrotten är det främst där de har förutsättningar att verka, säger Marie Hedberg, avhandlingens författare.

Landets 51 riksidrottsgymnasier ger elitsatsande ungdomar möjlighet att kombinera sina gymnasiestudier med idrott. Gymnasiet anses både av Riksidrottsförbundet och flera specialidrottsförbund spela en stor och viktig roll i svensk idrotts arbete med att utveckla unga talanger.

Idag finns riksidrottsgymnasier på 43 orter inom 31 olika idrotter och berör cirka 1200 elever.

Eleverna går ett vanligt gymnasieprogram men har idrott på schemat i ämnet specialidrott som programfördjupning, individuellt val eller som utökat program.

Marie Hedberg har studerat fyra riksidrottsgymnasier, där dokument, observationer och intervjuer med alla tränare – lärarna i ämnet specialidrott – samt rektorer utgör grund för studien.

Precis som i alla andra ämnen på gymnasieskolan behöver lärarna i specialidrott förhålla sig till läroplan, kursplaner och kunskapskrav. Men i tränarnas egna beskrivningar framkommer en bild där de istället utgår från de normer och värderingar som används inom idrotten och då framförallt inom tävlingsidrotten.

– Ett exempel på detta är att innehållet i undervisningen primärt inte utgår från kursplanerna, utan istället är utgångspunkten att utveckla elevernas förutsättningar för prestation på viktiga tävlingar, säger Marie Hedberg.

Ett liknande scenario beskrivs när det gäller elevernas betyg. Istället för att strikt följa de kunskapskrav som finns bedöms eleverna mer eller mindre utifrån sina idrottsliga tävlingsresultat.

– Att majoriteten av tränarna inte är lärarutbildade påverkar deras förutsättningar att utföra det läraruppdrag de är ålagda att utföra. Deras handlande visar på problemet när skolan och idrotten möts.

Marie Hedberg visar att villkoren från både skolan och idrotten i högre grad behöver harmoniera med varandra för att Riksidrottsgymnasiet som institution ska fungera på ett bra sätt och få legitimitet.

– För att åstadkomma detta bör man höja kompetenskraven på tränarna så att de har förutsättningar att arbeta både som lärare och tränare. Det kan exempelvis handla om att införa lärarlegitimation för behörighet att undervisa i specialidrott eller att den akademiska tränarutbildningen också ger behörighet att undervisa i specialidrott, säger hon.

FAKTA
Marie Hedberg lägger fram sin avhandling ”Idrotten sätter agendan – en studie av Riksidrottsgymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag” vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap den 5 december 2014 kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Läs avhandlingen

Miljötillståndet i svenska sötvatten har nästa år övervakats under femtio år. Under denna tid har regelbundna mätningar av vattenkvalitet gett värdefulla underlag till miljöarbetet, och många av de åtgärder som har satts in har haft avsedd effekt. Flertalet av författarna kommer från SLU.

I början var det övergödningen som var det stora problemet. Miljöövervakningen gav underlag för regeringens beslut 1973 att införa kemisk fosforfällning i alla större reningsverk. De fortsatta mätningarna kunde visa på tydliga förbättringar, men de synliggjorde också den tröghet som finns i naturen och att det kan ta lång tid för skadade ekosystem att återhämta sig.

Nästa stora miljöpåverkan var försurningen. Även här levererade miljöövervakningen underlag till de internationella förhandlingar som lett till att de försurande svavelutsläppen har minskat till samma nivå som för hundra år sedan. De långa tidsserierna kunde återigen visa på tydliga förbättringar av vattenkvaliten, men också hur lång tid det tar för naturen att läka.

Långa tidsserier av halterna av PCB i fisk visar att minskade utsläpp av detta miljögift har haft avsedd effekt. I fisk har även halterna av kvicksilver minskat, men inte alls i samma utsträckning som de kraftigt minskade utsläppen.

Resultaten visar hur värdefullt det är att ha långa kontinuerliga mätningar. Med hjälp av dessa går det att ta fram trovärdiga underlag för beslut om åtgärder, att följa upp besluten och att få fördjupade insikter om hur naturen reagerar på och återhämtar sig från miljöstörningar.

Den svenska miljöövervakningen har varit mycket framgångsrik genom ett nära och långsiktigt samarbete mellan myndigheter och forskarsamhället. Den nationella sötvattensövervakningen utfördes i början av Naturvårdsverket, men 1994 överfördes verksamheten till Sveriges lantbruksuniversitet, där den ligger än idag. Sedan 2011 utförs även miljöövervakningen av fisk av SLU. Mätningarna av organiska miljögifter utförs av Naturhistoriska riksmuseet.

FAKTA
Inför firandet av 50-årsjubileumet ger Kungliga Vetenskapsakademien ut ett specialnummer av tidskriften Ambio (Springer förlag) med nio vetenskapliga artiklar baserade på data från övervakningen av svenska sjöar och vattendrag. Publiceringen ger alla som vill tillgång till artiklarna (open access) via länk nedan. I december kommer tidskriften ut i pappersform.

AMBIO, Volume 43, Issue 1 Supplement, December 2014. Special Issue: Fifty Years of Freshwater Monitoring in Sweden. Redaktörer: Espen Lydersen, Stefan Löfgren, Jens Fölster, Martyn N. Futter & Richard K. Johnson. DOI 10.1007/s13280-014-0530-y. http://link.springer.com/journal/13280/43/1/suppl/page/1

– Det ser lovande ut! Jag har framgångsrikt lyckats tillverka utgångsämnen som kan användas för framställning av dofter, läkemedelsföreningar, plaster, hartser, bioflygbränsle och mycket annat, säger Mikhail Golets.

Trots terpentinets intressanta egenskaper och lovande användningsområden förbränns vanligen en stor del av denna fraktion i massafabrikens sodapannor för att utvinna energi.

Den kemiska sammansättningen hos vedens extraktivämnesströmmar varierar. Det beror på den specifika kemiska behandlingen i bruket – olika kokprocesser i massatillverkningen ger upphov till olika kemiska förändringar. Den mest förekommande terpentinföreningen i Europa är a-pinene och därför har Mikhail Golets huvudsakligen fokuserat på denna.

Mikhail Golets har studerat prestandan för a-pinen för ett stort antal olika slags kemiska reaktioner såsom oxidation, acetoxylering, isomerisering, dehydroisomeration och hydrering. Som råmaterial använde Mikhail Golets bland annat kommersiellt renad a-pinen samt råterpentin från Ortvikens massafabrik i Sundsvall.

Samtidigt har han ingående undersökt olika heterogena katalytiska nanomaterial och deras egenskaper. Han har använt både kommersiella heterogena katalysatorer (Amberlyst 70) samt katalysatorer som framställts vid Umeå universitet(olika metaller på Al-SBA-15).

En potentiell kemisk process i stor skala är oftast endast lönsam om den går att genomföra i den existerande kemiska industrin, vilken ständigt är under utveckling. Mikhail Golets menar att införande av heterogena katalysatorer skulle öppna dörrar till att uppgradera redan befintliga processer i massafabriker till mer ekologiska och kostnadseffektiva system. En riklig biprodukt kan omvandlas till specialkemikalier med högt förädlingsvärde.

– Framför allt kan olika biobränsle och plaster framställas ur träextrakt som ett alternativ till de konventionella oljekällorna. Att ta fram alternativ till olja blir allt mer brådskande i ljuset av både ”peak-oil” och hotet av klimatförändring, säger Mikhail Golets.

FAKTA
Mikhail Golets har utfört sina studier inom forskningsmiljön Bio4Energy. Han har tillhört företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

Avhandlingen har publicerats digitalt

Bio4 är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå samt Luleå tekniska universitet, forskningsinstitutet Innventia och ett omfattande industrinätverk. http://www.bio4energy.se

Torsdagen den 4 december försvarar Mikhail Golets, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Maximized value-added upgrading of extrectives. Heterogenous catalysis of monoterpenes to chemicals. Svensk titel: Uppgradering av monoterpener till specialkemikalier med högt förädlingsvärde via heterogen katalys.

Disputationen äger rum klockan 13.00 i stora hörsalen, KBC-huset. Fakultetsopponent är Prof. Evgeny Rebrov, Chemical engineering, University of Warwick, United Kingdom.

Mikhail Golets föddes 1987 i Sankt Petersburg, Ryssland.

Den så kallade Blod-hjärnbarriären i hjärnan är en central mekanism för hjärnans utveckling och funktion. Den ska fungera som en grindvakt och hindra skadliga ämnen från att passera in i hjärnvävnaden från blodomloppet. Därför bör passagen genom barriären vara hårt reglerad. Endast sådana substanser och ämnen som förser hjärnan med energi ska tillåtas passera.

I ett internationellt samarbetsprojekt har forskare kunnat visa att möss som saknar naturlig tarmflora (kallade bakteriefria möss) hade högre genomsläpplighet i blod-hjärnbarriären än möss som exponerats för moderns tarmflora under fostertiden. Forskarna drar därför slutsatsen att moderns tarmbakterier påverkar genomsläppligheten hos avkommans blod-hjärnbarriär.

Den ökade genomsläppligheten bestod hos de bakteriefria mössen även i vuxen ålder och var kopplad till en lägre förekomst av de proteiner som bygger upp blod-hjärnbarriären.

När bakteriefria möss i vuxen ålder exponerades för tarmbakterier minskade genomsläppligheten i blod-hjärnbarriären och förekomsten av proteinerna ökade.

Forskarna drar slutsatsen att kommunikationen mellan bakteriefloran i tarmen och blod-hjärnbarriären börjar redan under dräktigheten och att den sedan fortsätter livet igenom.

Enligt Hans Hebert kan kunskapen ha betydelse för förståelsen för hur neurologiska sjukdomar utvecklas.

– Det finns en del hypoteser om att förändringar i bakterieflorans utseende kan leda till problem i funktionen hos hjärna och nerver. Det finns också hypoteser om att autism kan vara relaterat till barriärfunktionen, säger Hans Hebert.

Blod-hjärnbarriären i vår hjärna är ett komplicerat proteinnätverk som ser till att hjärnan kan förses med energi men inte skadliga ämnen som bakterier.

FAKTA
Projektet är ett samarbete mellan flera forskargrupper i Stockholm, New York och Singapore. Hans Hebert, professor vid Skolan för teknik och hälsa vid KTH har tillsammans med forskarna Kjell Hultenby och Harriet Nilsson bidragit genom att med elektronmikroskopi studera specifika proteinkomplex i blod-hjärnbarriären. Forskarna har då funnit intressanta skillnader mellan bakteriefria möss och de som har en naturlig tarmflora.

Resultaten publicerades den 19 november 2014 i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Här är artikelreferensen: Braniste et al., The gut microbiota influences blood-brain barrier permeability in mice. Science Translational Medicine, 19 November 2014: Vol. 6, Issue 263, p. 263fs46.

Den kinesiska staten har under senare år experimenterat med initiativ för ökad öppenhet och medborgardeltagande i politiken. Detta har ibland skett i form av upprättandet av forum på Internet där medborgare erbjuds möjligheter att få inblick i och kommentera på lagförslag. Detta har beskrivits som en paradox av demokratiska innovationer i en odemokratisk kontext. I sin avhandling som läggs fram vid Linnéuniversitetet erbjuder statsvetaren Pontus Wallin ett nytt perspektiv på detta fenomen.

Genom att utföra en experimentstudie av ett statligt Internetforum visar Wallin att kinesiska medborgare ofta ställer sig tveksamma till deltagande. Intervjuer med deltagare visar också att de känner sig tvingade att delta på ett sätt som förvränger deras åsikter. Därmed bidrar inte dessa initiativ till information om medborgares genuina åsikter och preferenser. Snarare bidrar initiativen till att medborgare visar lojalitet gentemot staten och kommunistpartiet genom att delta i nationalistiska diskussioner. Wallin menar därför att dessa initiativ bidrar till vad han kallar för auktoritär kollaboration eller odemokratiskt samarbete.

Ett viktigt resultat av studien är att graden av auktoritär kollaboration bestäms av om medborgare tvingas registrera sin användaridentitet på nätet eller inte. Kombinationen av en allt mer intensifierad registrering av användaruppgifter på Internet och uppkomsten av dessa forum riskerar därför att stärka det odemokratiska styret i Kina.

FAKTA
Pontus Wallin kommer ursprungligen från Lund. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av docent Per Strömblad, verksam vid Linnéuniversitetet, och docent Douglas Brommesson, verksam vid Lunds universitet.

Avhandlingen “Authoritarian collaboration: Unexpected effects of open government initiatives in China” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 5 december, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal vid Linnéuniversitetet i Växjö. Fakultetsopponent är professor Jan Teorell, verksam vid Lunds universitet.

– I debatten om lärares status och villkor är en av de faktorer som lyfts fram lärarnas ökade arbetsbelastning i form av allt fler administrativa arbetsuppgifter. De anses inkräkta på undervisningen och den tid lärarna arbetar direkt med eleverna. Den ökade administrationen kan framför allt kopplas till flera olika politiska reformer som kommit de senaste tio åren, säger Johan Samuelsson.

Motsägelsefulla krav
Lärarna befinner sig mellan kravet på att ”bara” undervisa och ett allmänt system av att utkräva ansvar, något som betyder arbete med dokumentation och administration. Ambitionen att minska lärarnas administrativa arbete kan därför ses som en del av en större och delvis motsägelsefull förändring.

– Å ena sidan betonas tilliten till läraren och dennes professionalism. För att utveckla skolan ska ”läraren undervisa och inte administrera”. Å andra sidan styrs skolan av ansvarsutkrävande, externa granskningar och rapporteringar av elevernas kunskapsutveckling.

Forskningsprojektet ska fokusera på lärarnas arbete med åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Forskarna ska också analysera hur två andra reformer, fler nationella prov och betyg i årskurs 6, påverkar lärares administrativa arbete.

– Alla dessa reformer är nära sammankopplade genom att betyg och nationella prov ska utgöra underlag för analysen av elevens kunskapsutveckling.

FAKTA
Johan Samuelsson leder forskningsprojektet ”Papperspedagogen: lärares arbete med administration och dokumentation i ansvarsutkrävandets tidevarv”. Medverkar gör också Anna Brismark, lektor i historia vid Karlstads universitet, och Håkan Löfgren, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Forskningsprojektet är en jämförande studie. Tidigare så kallade kärnämnen (svenska, engelska och matematik) som alltid haft nationella prov jämförs med skolan samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Motivet till detta är att det bland de samhällsorienterande ämnena finns en tydlig ökning av administrativa uppgifter knutna till politiska reformer, exempelvis har centrala prov införts under de senaste åren. Detta motiv ligger också bakom att forskarna väljer lärare från årskurs 6 och 9. Forskningsprojektet ska vara avslutat i juni 2016.

I en nyligen publicerad studie jämför landskapsarkitekten Märit Jansson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) barns och förvaltares perspektiv på lekplatsleken. Resultaten från studien pekar mot att det är bra att låta barn delta i förvaltningen och utvecklingen av offentliga lekplatser. Särskilt intressant vore det om barns deltagande kunde ske på en mycket konkret nivå, ute på lekplatserna. Det finns en risk att de detaljrikt gestaltade lekplatserna som ofta skapas i dag är för ”färdiga” för barns skapande lek.

Barn i åldrarna 6–11 år beskrev tre aspekter av lekplatsleken som särskilt viktiga för dem: fysiska utmaningar, påverkan och platsskapande. De ville utmana sig själva med att klättra till höga höjder eller röra sig snabbt, skapa och förändra miljön fysiskt samt hitta eller skapa egna platser för exempelvis lugnare lekar.

Påverkan kan handla om att gräva djupa hål i sanden eller försöka bygga om lekredskapen, platsskapande om att hitta en mysig plats under en rutschkana eller att bygga en koja av pinnar mot en trädstam. Det visade sig att de lokala förvaltarna till stor del förstod barnens önskemål om att använda lekplatserna för fysiska utmaningar och även för platsskapande. Barnens vilja att verkligen påverka och förändra miljön uppfattades däremot inte som en del av leken på samma sätt av förvaltarna, utan mer som vandalisering.

Barnen tyckte ofta att lekplatserna i deras närmiljö skulle kunna erbjuda bättre möjligheter för dem att utmana sig själva, påverka miljön och skapa eller hitta platser. Det gällde allra tydligast de äldre barnen i studien som tyckte att lekplatserna inte var tillräckligt utmanande för dem.

Naturmiljö vid lekplatser har stor betydelse för att erbjuda såväl utmaningar som möjligheter att påverka och skapa platser. Även lekplatsernas utformning i övrigt spelar roll, liksom hur de sköts och förvaltas. Barn vill vara medskapare av platser i sin närmiljö.

Men i dag går utvecklingen ofta åt helt motsatt håll: lekplatser blir mer ”färdiga” och designade. Lekplatser riskerar därför att inte passa skolbarn lika bra som de passar förskolebarn (och kanske främst förskolebarnens föräldrar). Platserna och deras förvaltning behöver i stället utvecklas så att barn tillåts vara aktiva i att skapa och utveckla sin miljö. Barns delaktighet i utvecklingen av sina lokala lekmiljöer kan vara ett viktigt steg mot att skapa en mer barnvänlig byggd miljö.

FAKTA
Artikeln: “Children´s perspectives on playground use as basis for children´s participation in local play space management” i tidskriften Local Environment: the international journal of justice and sustainability nr 2, 2015.
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13549839.2013.857646

Märit Jansson, universitetslektor SLU, marit.jansson@slu.se tel 040-41 51 35, 070-238 85 04

Svensk offentlig förvaltning håller på att administrera ihjäl sig. IT-system gör inte saken bättre, snarare tvärtom.

– Administrationen stjäl tid från de riktiga arbetsuppgifterna, som att operera eller undervisa. Förut fanns administratörer. Nu har deras arbete lagts ut på varje anställd. Det har lett till att administrationen utförs på ett sämre sätt och samtidigt kostar mer.

Det säger Anders Ivarsson Westerberg, lektor och docent vid institutionen för samhällsvetenskaper och föreståndare för förvaltningsakademin på Södertörns högskola. Han är tillsammans med Anders Forssell, lektor vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet, aktuell med boken ”Administrationssamhället”.

Ett exempel på det nya administrationssamhället är att läkarna har tagit över uppgifter som förut utfördes av läkarsekreterare. Samtidigt har sekreteraryrket försvunnit.

– Forskning visar att många yrkeskategorier ägnar ungefär lika mycket tid åt administration som åt kärnverksamheten. Administrationen amatöriseras och blir samtidigt osynlig i statistiken, förklarar Anders Ivarsson Westerberg.

Ett annat exempel på det administrativa resursslöseriet står de interna köp- och säljsystemen för, där avdelningar inom samma organisation fakturerar varandra. I en kommun där detta undersöktes visade sig varje internfaktura kosta 466 kronor att hantera, vilket inte sällan var mer än beloppet som fakturan var på. En ren förlust, alltså.

– Alla dessa administrativa pålagor gör inte att organisationer fungerar bättre, blir mer öppna eller effektiva. Tvärtom är det rent resursslöseri, säger Anders Ivarsson Westerberg. Tyvärr verkar ingen förändring vara i sikte. Det finns en stark idé om styrning och organisering som gör att administrationen ökar. Det finns också en tro på att IT gör arbetet mer effektivt, men forskningen säger att det kan vara precis tvärtom.

Lyssna på Södertörns högskolas podd #kunskapsresan med Anders Ivarsson Westerberg.

Boken ”Administrationssamhället” ges ut av Studentlitteratur.

– Det är som att placera en strömbrytare framför genen och vi kan sätta strömbrytaren framför vilka gener som helst, säger Magnus Lundgren, forskarassistent vid institutionen för cell- och molykelärbiologi, som leder forskargruppen.

Strömbrytaren består av ett protein, Cascade, och en utbytbar bit RNA i proteinet talar om vilken gen som ska stängas av. Att förändra gener är det vanligaste sättet att ta reda på vad de gör, men med den nya metoden behöver inte genen själv påverkas. Verktyget är viktigt för medicinsk och biologisk forskning men är även värdefullt för att skräddarsy industriellt viktiga mikroorganismer, till exempel för framställning av biobränslen.

Metoden demonstrerades genom att slå av en gen som gör bakterier självlysande, men skulle kunna användas på i princip vilken livsform som helst. Cascades naturliga funktion är att skydda bakterier från virus, ett system som kallas CRISPR. Det nya verktyget är det senaste i en hel våg av nya genetiska metoder baserade på CRISPR som i grunden förändrar hur många forskare arbetar, och även möjliggör behandling av ärftliga sjukdomar.

FAKTA
Devashish Rath, Lina Amlinger, Mirthe Hoekzema, Praneeth Reddy Devulapally och Magnus Lundgren (2014) Efficient programmable gene silencing by Cascade, Nucleic Acids Research,

Efficient programmable gene silencing by Cascade, Nucleic Acids Research,

DOI: 10.1093/nar/gku1257. Referenslänk