Forskarna använde information från Riksmarschkohorten för att studera fysisk aktivitet av olika slag hos befolkningen. I analysen ingick information från ett omfattande frågeformulär som 27 863 kvinnor och 15 505 män hade besvarat, rörande hushållssysslor, resor till och från arbete/utbildning, aktivitetsgrad i yrket, träning på fritiden samt total daglig fysisk aktivitet. För att underlätta jämförelse räknades fysisk aktivitet om till genomsnittlig energiförbrukning uttryckt i måttet MET-timmar per dag, baserat på den uppskattade syrekonsumtionen förknippad med respektive aktivitet (1 MET = 1 kcal per kg och timme, 24 MET-timmar per dag = 1 MET).

När studien började i oktober 1997 hade ingen av deltagarna Parkinsons sjukdom. Deltagarna följdes avseende aktivitetsnivå fram till att de insjuknade i Parkinsons, avled, emigrerade eller till dess att studien avslutades i december 2010. Totalt identifierades 286 fall av Parkinsons sjukdom.

Forskarna jämförde bland annat risken att utveckla Parkinsons sjukdom hos deltagare som tillbringade mindre än två timmar i veckan åt att utföra hushållssysslor och pendla till och från arbetsplats/utbildning med deltagare som ägnade mer än sex timmar i veckan åt samma typ av aktiviteter. De kunde då se att den högre aktivitetsgraden var förknippad med 43 procent lägre risk att drabbas av sjukdom.

Jämförde man den totala mängden fysisk aktivitet hos männen, innebar en måttlig nivå av fysisk aktivitet (i snitt 39,1 MET-timmar/dag) att risken för Parkinsons sjukdom var 45 procent lägre än hos gruppen med den lägsta aktivitetsnivån. Resultaten var inte lika tydliga för kvinnor, men en så kallad meta-analys av alla tidigare longitudinella studier som forskarna också gjorde visade ett liknande samband även hos kvinnorna. Enbart den tid som deltagarna ägnade åt att idrotta på fritiden kunde dock inte kopplas till ökad eller minskad risk för Parkinsons.

– Det är en styrka i vår studie att vi tittade på hela spektrumet av daglig energiförbrukning, snarare än att fokusera enbart på hur mycket deltagarna tränar. Resultaten visar att några träningspass på gymmet inte har den skyddande effekt som man kanske skulle önska, utan att det är vardagsmotionen som har störst betydelse, säger forskningsledare Karin Wirdefeldt, verksam vid Karolinska Institutets institutioner för medicinsk epidemiologi och biostatistik respektive klinisk neurovetenskap.

Studiens försteförfattare är Fei Yang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Arbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, ICA Sverige, Ericsson, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Publikation: “Physical activity and risk of Parkinson’s disease in the Swedish National March Cohort”, Fei Yang, Ylva Trolle Lagerros, Rino Bellocco, Hans-Olov Adami, Fang Fang, Nancy L. Pedersen, Karin Wirdefeldt, Brain, online first 19 November 2014, DOI: 10.1093/brain/awu323

Experimentet, som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics, är en viktig milstolpe för den här typen av avbildningar. Dessa kan möjliggöra 3D avbildning av delar av celler och av små virus och kan ge en djupare förståelse av livets minsta enheter.

– Vår metod tillåter avbildning av enskilda partiklar som kan skilja sig till både storlek och form, säger Max Hantke, doktorand i molekylär biofysik vid Uppsala universitet som ledde forskningen.

För att testa metoden har ett internationellt team bestående av forskare från bland annat Uppsala universitet, European XFEL och DESY studerat karboxysomer, i vilka bakteriens koldioxidfixering sker och som därmed står för cirka en tredjedel av jordens koldioxidfixering. Karboxysomer innehåller proteiner som omvandlar koldioxid till organiska molekyler och som studerats ingående i Uppsala av Dirk Hasse och Inger Andersson. Karboxysomen är så liten, bara runt 100 nanometer (en tiotusendel av en millimeter) att den inte kan studeras med ett vanligt mikroskop.

Med en speciellt framtagen injektor skapade forskarna ett flöde av karboxysomer som leddes in i strålen från röntgenlasern LCLS vid Stanford Linear Accelerator Center i USA. Karboxysomens struktur beräknades sedan utifrån hur den spred röntgenstrålarna. Tidigare har denna metod endast varit möjlig om signalen har kunnat förstärkas genom att tätpacka provet i en kristall vilket inte är möjligt med karboxysomer efersom de varierar i storlek. Tack vare den extrema ljusstyrkan i röntgenlasern och nya analysmetoder kunde forskarna rekonstruera bilder av individuella prover utan att kristallisera dem.

På 12 minuter uppmätte forskarna 70.000 spridningsmönster från enskilda partiklar. Analysen avslöjade att karboxysomen har formen av en ikosaeder vilket överensstämmer med förväntningarna.

– Till skillnad från elektronmikroskopi, som oftast använder frysta prover, kan röntgenlasrar analysera prover vid rumstemperatur. Detta gör det också möjligt att avbilda hela levande celler med mycket hög upplösning, säger Janos Hajdu, professor i biokemi vid Uppsala universitet och en av artikelns huvudförfattare.

– De karboxysomer som vi har rekonstruerat är de minsta enskilda biologiska prover som någonsin avbildats med en röntgenlaser, och vi uppnådde också den högsta upplösningen. Rekonstruktionen visar detaljer till 18 nanometer. För första gången kan vi studera en mycket intressant storleksordning med röntgenlasrar. Flera virus såsom HIV, influensa och herpes är i samma storleksordning som karboxysomer, berättar Max Hantke.

Dessa framsteg lägger grunden för högeffektiv och högupplöst avbildning och möjliggör studier av både struktur och variation hos såväl biologiska som icke-biologiska prov. Forskarna kunde också se att storleken av de avbildade partiklarna överensstämde med den förväntade storleksfördelningen näst intill perfekt, vilket tyder på att de organeller som avbildats inte skadades i processen.
Trots att den mycket starka röntgenlasern förstör provet så kan ett spridningsmönster uppmätas innan provet förintas. Metoden, som kallas ”diffraktion före destruktion”, formulerades redan år 2000 av Uppsalagruppen och testades experimentellt år 2006 med ickebiologiska prover.

– Inom biologin finns det olikheter på alla nivåer även mellan till synes liknande prover. Vi vill ha en metod för att kunna studera detta i cellen, säger Janos Hajdu.

– Vi hoppas att forskningen kan leda till tredimensionella modeller av mångfalden hos cellens byggstenar, säger Max Hantke.

Resultaten kan visa vägen till högeffektiv avbildning av biologiska prover med mycket hög upplösning. Hög datahastighet och mycket korta exponeringar gör det möjligt att studera dynamiken hos prover och analysera strukturella variationer som har en avgörande betydelse för allt liv.

FAKTA
Referens: ”High-throughput imaging of heterogeneous cell organelles with an X-ray laser”; Max F. Hantke, Dirk Hasse et al.; Nature Photonics, 2014; DOI: 10.1038/NPHOTON.2014.270

VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0, Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård och Konkurrenskraftig produktion.

Projekten som får finansiering består av breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar.

– Innovation är ett kraftfullt sätt att möta svårlösta samhällsutmaningar. De projekt vi nu satsar på har nått goda resultat och vi ser möjligheter att de kan utveckla konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb. Inte minst inom hälsa och sjukvård där Sverige ligger långt framme, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.

VINNOVA ger finansiering till projekt i tre olika steg inom Utmaningsdriven innovation, där det första steget handlar om initiering av projekt, i steg två utvecklas och testas lösningarna och i tredje steget ges följdinvesteringar till projekt som nått goda resultat, för att bland annat kunna vidareutveckla och testa lösningarna i större skala

Åtta projekt får nu finansiering inom det tredje steget inom programmet, med sammanlagt 95 miljoner kronor under två år. Dessutom får 33 projekt finansiering i steg 1 med sammanlagt 16 miljoner: läs mer på VINNOVAs webbplats.


Kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp eller hjärtinfarkt, är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och orsakas av inlagringar i kärlväggen i hjärtats kranskärl. Förhöjda blodfetter, rökning, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, psykosociala faktorer, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet ökar risken för insjuknande, vilket innebär att sjukdomen i de flesta fall skulle kunna förebyggas. Kristina Hambraeus har undersökt effekten av två olika behandlingar; ballongvidgning och insättande av stent i kranskärlen via katetrar, samt långtidsbehandling med mediciner och livsstilsförändringar.

Det är allvarligare att ha förträngningar i flera kärl samtidigt. Vid ballongvidgning och insättande av stent kan man i sådana fall antingen behandla alla förträngningar, eller välja ut de som man tror ger mest besvär. En observationsstudie av drygt 20 000 patienter gjordes genom att använda data från det nationella kvalitetsregistret för kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Resultatet visar att så många som en tredjedel av patienterna som genomgick inkomplett behandling drabbades av död, hjärtinfarkt eller behov av ett nytt kranskärlsingrepp under det första året efter behandlingen. Risken var lägre för patienter som genomgått komplett behandling.

Förebyggande långtidsbehandling innefattar läkemedel för att sänka blodtrycket, sänka blodfetterna och förhindra blodproppar, men också livsstilsförändringar, såsom rökstopp, träning och hälsosamma matvanor. I Sverige finns unik tillgång till register som kan ge svar på hur väl vården följer de behandlingsrekommendationer som finns, men det har inte tidigare funnits något kvalitetsregister för långtidsbehandling och uppföljning efter hjärtinfarkt.

– För att kunna studera detta byggde vi upp en uppföljningsdel till det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukdom, med data från fler än 50 000 patienter. Resultatet från studien som ingår i min avhandling visar att det finns utrymme för förbättring när det gäller att nå målvärden för blodtryck, kolesterol, rökfrihet och deltagande i träningsprogram efter hjärtinfarkt, säger Kristina Hambraeus.

De flesta patienterna hade inga symtom i form av kärlkramp eller andnöd vid återbesöken, men det var vanligt att man behövde läggas in på sjukhus igen under det första året efter hjärtinfarkten. En delstudie visar att det var ovanligt att man intensifierade blodfettssänkande läkemedelsbehandling trots att patienterna inte hade nått målvärden för blodfetter.

I samarbete med patientföreningen, Riksförbundet HjärtLung, genomfördes också en enkätstudie med drygt 1000 patienter för att få kunskap om hur de uppfattade sin sjukdom, och vilken information de fick av vårdpersonal i samband med ballongvidgning i kranskärlen. Den visade att patienterna ofta ansåg att sjukdomen orsakas av faktorer som inte går att påverka, såsom ålder eller ärftliga faktorer, medan färre ansåg att den orsakas av påverkbara faktorer som tobaksvanor, motionsvanor eller matvanor. Många var osäkra på betydelsen av livsstilsförändringar efter behandlingen, och färre än hälften hade anammat hälsosamma levnadsvanor.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att långtidsbehandlingen efter en hjärtinfarkt fortfarande kan bli bättre. Det kan ske genom noggrannare uppföljning och justering av mediciner och ökat deltagande i efterbehandlingsprogram med fysisk träning. Genom att ta reda på och utgå ifrån vad patienterna själva tänker om sin sjukdom kan man också bli bättre på att förmedla till patienterna hur viktigt det är med en hälsosam livsstil för att förebygga ny hjärthändelser. Ytterligare studier behövs för att säkert kunna säga om komplett behandling är bästa strategin för att förbättra prognosen för patienter med förträngningar i flera kärl.

FAKTA
Kristina Hambraeus är verksam på kardiologiavdelningen på Falu lasarett. Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 13 november.
Till avhandlingen

Utlysningen, Samlingarna och forskningen, är fortsättningen på en utlysning 2006 då RJ och Kungl. Vitterhetsakademien finansierade 17 femåriga forskartjänster via ett ABM postdok-program. Enligt en utvärdering som genomfördes 2012 har utlysningen bidragit till att flertalet inom ABM-sektorn har byggt upp forskningsavdelningar samt skapat policydokument och rådgivande organ för forskningsfrågor. De deltagande forskarna har dessutom åstadkommit omfattande, nya forskningsresultat.

Samlingarna och forskningen fokuserar på samarbeten mellan minnesinstitutioner och forskningen vid universitet och högskolor. Avsikten är att stödja olika typer av insatser som syftar till att göra innehållet i samlingarna känt, tillgängligt och användbart för forskningen likväl som att förmedla kunskap vidare till allmänheten.

De sökande ges full frihet att självständigt bestämma inriktning på och utformning av sina projekt, allt från empiriska undersökningar till undersökningar orienterade mot ABM-sektorns metafrågor.

Finansiärerna planerar att göra två utlysningar inom denna gemensamma satsning, i februari 2015 och under 2016.

– Hälso- och sjukvården och omsorgssektorn står inför stora utmaningar som kräver nya typer av samarbetsformer, säger Peter Allebeck, Fortes huvudsekreterare. Dagligen hör vi om nya medicinska framsteg, men det är inte självklart hur de påverkar patienters och brukares välbefinnande och hälsa. Det dagliga arbetet i vården, och själva organisationen av vård och omsorg kräver en annan typ av forskning än utveckling av läkemedel och enskilda behandlingsmetoder. Med denna utlysning har vi velat stimulera vårdforskning sett i brett och tvärprofessionellt perspektiv, och där forskningen bedrivs i samverkan med företrädare för vårdprofessioner, patienter och anhöriga.

– Vårdforskning har stor betydelse för att utveckla hälso- och sjukvården och omsorgen och är en viktig del i vårt uppdrag, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet. I den utvärdering vi gjorde 2012 lyftes det tydligt att området är mycket brett och rymmer ett stort antal ämnesområden. Vi är därför väldigt glada att ha kunnat göra den här utlysningen tillsammans med Forte och på det sättet främja och stärka den multi- och interdisciplinära karaktären hos området och främja nationell och internationell samverkan mellan forskargrupper och discipliner.

FAKTA
De beviljade forskningsprogrammen rör bland annat interventioner i äldrevård och äldreomsorg, etiska aspekter på personcentrerad vård, internetbaserad kognitiv terapi för barn och unga, vård i livets slutskede och partnerskap i vård och omsorg. Forskningen bedrivs vid Karolinska Institutet, Umeå och Linköpings universitet.

Information om de beviljade programstöden

Styrelsen beviljade medel till 14 projekt inom åldrande och hälsa, 7 projekt inom området psykosociala insatser för personer med psykiatrisk problematik och 18 vårdforskningsprojekt till ett sammanlagt belopp av 103 miljoner kronor. Det här är satsningar som görs utöver den årliga allmänna utlysningen

– Det är glädjande att vi i år haft möjlighet att utlysa särskilda forskningsmedel inom vårdforsking, åldrande och hälsa och psykosociala insatser för psykiskt sjuka, säger Peter Allebeck, Fortes huvudsekreterare. Alla tre områden speglar viktiga samhällsutmaningar: Att förbättra vården; att bidra till bättre hälsa, vård och omsorg för de äldre och att verka för bättre omhändertagande av svårt psykiskt sjuka.

– I samtliga utlysningar har vi velat stimulera forskning i ett brett och tvärprofessionellt perspektiv, säger Peter Allebeck. För att påverka och förbättra vården och omsorgen måste man se till den enskilde patienten och dess behov, till processerna i vårdarbetet och till hur landsting och kommuner organiserar verksamheterna, säger Peter Allebeck. Det är glädjande att så många sökande inkommit med bra ansökningar som täcker hela denna kedja och de projekt som beviljats speglar väl den ämnesmässiga bredd vi efterlyst.

Lista över samtliga projekt som Forte har beviljat bidrag: www.forte.se/bidragsbeslut

KTH-forskaren Amir Rashid och hans kollegor jobbar med ett lösning på problemet som kan kallas cirkulär ekonomi.

Samhällsekonomin i Sverige och andra västländer bygger på att produkter ofta tillverkas på ett sätt som gör att de inte håller särskilt länge och då måste ersättas med nya när de går sönder. Eller så producerar företag varor som bara har en enda funktion vilket gör att konsumenten måste köpa många olika produkter. Eftersom jordens resurser är begränsade är ett sådant tillverkningssystem inte hållbart i längden.

Amir Rashid, universitetslektor på avdelning för industriell produktion vid KTH, menar att framtidens ekonomi är cirkelformad. Som i ett kretslopp.

– Att hålla igång vår ekonomi med hjälp av produkttillverkning av nya råvaror är inte en varaktig lösning. Vi arbetar inom ramen för forskningsprojektet ResCoM som har som mål att hjälpa tillverkande företag att ställa om från en linjär till en cirkulär tillverkningsmodell där material och produkter återanvänds, återtillverkas och återvinns, säger Amir Rashid.

Det hela låter fint i teorin men hur fungerar det ut i praktiken? Hur ska Amir och de andra gå tillväga för att påverka tillverkare att ändra sin produktion?

– Till sin hjälp kommer tillverkarna att ha affärsstrategier och designmetoder som vi håller på att utarbeta. Vi tar också fram mjukvara för livscykelhantering som knyter ihop olika design- och tillverkningssystem hos tillverkaren. Detta ska ge företagen vägledning och visa fördelarna med kretsloppsproduktion. Fyra stora tillverkningsföretag inom olika branscher – vitvaror, hemelektronik, fordon och barnvagnar – deltar i projektet. De kommer senare att tjäna som förebilder för andra tillverkningsbranscher och på så sätt hjälpa industrin att ställa om till en cirkulär ekonomi, säger Amir Rashid.

Ledord för dessa företag blir alltså återanvändning, återtillverkning, återvinning, material och energibesparing. Man lägger stor vikt på kvalitet och hållbarhet.

Han fortsätter med att berätta att ett sätt att spara råvaror på är att tillverka produkter som kan anpassas efter nya behov eller användas till mer än en sak.

– Det går att tillverka barnvagnar som med ett enkelt handgrepp kan förvandlas från liggvagn till sittvagn, från liggvagn för ett barn till tvillingvagn, eller till kombinerad ligg- och sittvagn för barn i olika åldrar. En växande familj behöver alltså inte köpa mer än en barnvagn. Den här barnvagnen kan du köpa som en tjänst istället för en produkt. Det vill säga hyra. Du kan sedan använda barnvagnen så länge barnet har ett behov av den. Därefter kan företaget återanvända barnvagnen och dess värde genom att hyra ut den på nytt. Genom uppgraderingar och renovering av barnvagnar skapar företaget nytt affärsvärde trots att färre barnvagnar produceras. Detta ger följaktligen minskad åtgång av energi och råvaror, och mindre mängder avfall, säger Amir Rashid.

Ett annat exempel kan vara en mattproducent som har ett returprogram genom vilket företaget tar tillbaka gamla använda mattor, separerar garnet och skickar tillbaka det till leverantören för återvinning.

– Själva mattbottnen säljs till väg- och takläggningsindustrin och de delar som inte kan återvinnas används som bränsle i cementindustrin. Mattor som annars skulle ha hamnat på soptippen omvandlas till ny råvara och man förhindrar att värdefulla resurser går till spillo, säger Amir Rashid.

En cirkulär ekonomi fungerar alltså så att man har som mål att återuppbygga och ge nytt liv åt jordens resurser. Man utformar produkter så att de kan återanvändas och återvinnas, och därmed ingå i ett tekniskt eller biologiskt kretslopp. Genom att använda nya affärsmodeller som har som mål att sälja tjänster i stället för produkter kan producenterna få kontroll över uttjänta varor och återanvända delar av dem.

– Kunden kan exempelvis betala för ett visst antal tvättar och sedan lämna tillbaka tvättmaskinen i stället för att köpa den. Kunden kan också leasa en barnvagn under den tid då barnen är små. Vår ekonomi kommer fortfarande att blomstra men den kommer inte att vara beroende av en ständig tillgång på nya råvaror, säger Amir Rashid.

Den cirkulära ekonomin handlar alltså om att tillverka färre produkter samtidigt som man betjänar fler människor. Ett ägande av produkter ersätts tillgång till service.

– Detta innebär att vi inte bara kan skapa nya arbeten inom servicesektorn, det kommer även att bildas ett stort antal arbetstillfällen inom många olika typer av återtillverkning- och återvinningsindustrier. Allteftersom jordens befolkning växer kommer produktionen och behovet av råvaror att öka. För att kunna möta den här utmaningen på ett framgångsrikt sätt måste vi skapa tillverkningssystem som liknar de återskapande kretsloppssystem som finns i naturen. På så sätt kan vi säkra det ekonomiska välståndet för så väl vår planet som för jordens befolkning vilket gör att det även kommer att finnas resurser att tillgå för framtida generationer, säger Amir Rashid.

FAKTA
ResCoM, Resource Conservative Manufacturing, är ett fyraårigt EU-projekt för hållbar tillverkning. Projektet leds och samordnas av Amir Rashid och hans forskarmedarbetare.

Elevers intresse för naturvetenskap handlar inte enbart om attityder till själva ämnesstoffet utan också om hur de känner inför de normer och värden som uttrycks i klassrummet. Att vara intresserad av naturvetenskap handlar i stor utsträckning om att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang. Tidigare forskning har visat att elevers intresse för naturvetenskap är tydligt kopplat till identitet, såsom socioekonomisk bakgrund och kön, något som riskerar att systematiskt utestänga vissa elevgrupper från att delta i naturvetenskapliga verksamheter. Detta tycks vara fallet även i Sverige, men Per Anderhags avhandling visar också att skolor kan kompensera för skillnader relaterade till bakgrund.

Per Anderhag har studerat undervisningen i ett klassrum där fler elever än vad man kan förvänta sig, med tanke på deras bakgrund, återkommande väljer att fortsätta studera naturvetenskap på gymnasiet. Resultatet visar att läraren var noggrann med att klargöra syftet med det eleverna förväntades göra och såg till att inkludera alla elever att ta sig mot detta mål, oavsett elevernas bakgrund.

– Fokus låg inte enbart på stoff och fakta. Läraren var noga med att erkänna elevernas sätt att vara, prata och agera samtidigt som naturvetenskapliga normer, värden och syften gjordes synliga.

Vissa elever har med sig hemifrån hur ett naturvetenskapligt experiment bör genomföras eller hur en snygg lösning ska se ut. I någon mån är dessa elever därför redan inkluderade i verksamheten. Andra kan behöva mer hjälp att se hur sådana saker värderas och varför.

– Det var förvånande att känslor och normer var så integrerat med att lära sig naturvetenskap. Läraren var tydlig med att uppmärksamma eleverna på hur det kändes att ta sig vidare med en svår uppgift och att nå målet.

Per Anderhags forskning ger exempel på hur undervisning kan se ut där elever utvecklar ett intresse för naturvetenskap. Det handlar om att klargöra syftet med det eleverna förväntas göra, att göra normer och värden en delad angelägenhet och att se till att dessa hjälper eleverna att ta sig vidare mot aktivitetens olika mål och syften, samt att påminna eleverna om hur det känns att lyckas i det naturvetenskapliga klassrummet.

Ett viktigt resultat i avhandlingen är också den metod som Per Anderhag har utvecklat för att studera hur smak för ett ämne konstitueras i klassrummet. Metoden är användbar inom andra ämnen och verksamheter och torde vara intressant för både forskare och lärare.

– Det vi vet sedan tidigare om elevers intresse för naturvetenskap bygger på enkäter och intervjuer, det vill säga eleverna har beskrivit sina upplevelser i efterhand. Vår kunskap om hur undervisning kan göra skillnad är därför mycket begränsad. Min avhandling visar hur intressets kognitiva, normativa och estetiska dimensioner kan studeras empiriskt i klassrummet. Då kan vi också se vad en lärare gör för att stödja detta intresse, säger Per Anderhag och poängterar att det är en avhandling i didaktik.

– Avhandlingen levererar inte några slutgiltiga rekommendationer utan dess resultat ska snarare förstås som ett bidrag som kan hjälpa lärare att göra genomtänkta val i sin undervisning. Fler studier behövs!

FAKTA
Per Anderhag disputerade den 17 november med avhandlingen ”Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science?”.
Läs avhandlingen

Staten har gjort tre försök att formulera nationella kunskapskrav inom ramen för det målrelaterade betygssystemet: år 1994, 2000 och 2011. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg.

Doktoranden Gunnar Hyltegren, Göteborgs universitet, har inför sin avhnadling undersökt hur lärare tolkar kraven, vilka förhoppningar som riksdagsledamöter har på dem samt hur användbara de är för lärare. Hans resultat visar att det finns lärare som tror att skolans nationella kunskapskrav beskriver olika slags kunskaper på de olika betygsnivåerna. Följden kan bli att man försöker hitta eller kanske till och med konstruerar motsvarande kunskapsskillnader hos sina elever.

– En annan vanlig missuppfattning verkar vara att den elev som pluggar in tillräckligt många faktakunskaper och lyckas komma ihåg dem vid provtillfället därmed har nått upp till kravet för godkänt, säger Gunnar Hyltegren.

Men det finns också lärare som inser att kunskap är ett mycket mer komplicerat fenomen, som att faktakunskaper förutsätter både förståelse, färdighet och förtrogenhet.

I samband med reformerna 1994, 2000 och 2011 uttrycker riksdagsledamöterna synnerligen stora förhoppningar på att kunskapskraven skall kunna förbättra den svenska skolan. Gunnar Hyltegren har studerat samtliga 197 riksdagsmotioner från 1990 till 2011 som behandlar de nationella kunskapskraven.

– Om endast ett fåtal av alla dessa förhoppningar hade förverkligats, så skulle vi haft en mycket bättre skola, säger han.

Gunnar Hyltegren har också tittat på kunskapskravens användbarhet för lärare i grund- och gymnasieskolan.

– När kunskapskraven inte är precisa utan så påtagligt vaga kan användbarheten starkt ifrågasättas.

En annan av Gunnar Hyltegrens slutsatser är att kunskapskraven är minst lika vaga 2011 som de var 1994. Detta kan tyda på att det helt enkelt inte går att nationellt precisera kunskapsnivåer i ett skolämne.

– Vagheten leder till vanmakt. Elevers, lärares och rektorers frågor staplas på varandra: Var går gränsen mellan godkända och icke godkända kunskaper? Vem är egentligen i behov av extra stöd? Kan man verkligen ge ledning och stimulans även till den elev som lätt når de krav som minst ska uppnås när man inte ens är överens om vad denna nivå innebär?

FAKTA
Gunnar Hyltegren lägger fram sin avhandling ”Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 21 november, klockan 13:15. Plats: Pedagogen Hus B, Lokal BE 036, Läroverksgatan 15, Göteborg. Läs avhandlingen

Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Det internationella forskarlaget bakom studien föreslår nu att terapier
riktade mot inflammation och fibros i de små blodkärlen i pankreasöarna
kan erbjuda ett nytt sätt att behandla åldersberoende felreglering av
blodsockernivåerna.

– Det här är ett oväntat men mycket viktigt fynd, som vi förväntar oss kommer att spela en betydande roll för diabetesforskningen i framtiden. Resultaten pekar på att funktionen hos de insulinproducerande betacellerna inte minskar med åldern, utan att det som hotar pankreasöarnas funktion i stället är åldersrelaterad försämring av kärlen som förser dem med syre och näring, säger Per-Olof Berggren vid Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Alejandro Caicedo vid University of Miami Miller School of Medicine och Hong Gil Nam vid DGIST i Korea.

Betacellen finns i pankreasöarna i bukspottskörteln och utsöndrar hormonet insulin, som spelar en nyckelroll i regleringen av blodsockernivåerna. Med åldern försämras blodsockerregleringen och det kan bidra till att diabetes utvecklas. De flesta har antagit att det beror på en minskad förmåga hos betacellerna att frisätta insulin eller förnya sig.

– I studien utmanade vi uppfattningen att åldersberoende försämring av blodsockerregleringen enbart beror på inre dysfunktion hos pankreasöarna, och hypotetiserade att det i stället påverkas av systemiska åldersfaktorer, säger studiens försteförfattare Joana Almaca vid Diabetes Research Institute, University of Miami.

Till skillnad från den utbredda uppfattningen att de insulinproducerande betacellerna tappar sin funktion genom slitage, visar forskarna i den aktuella studien att betaceller från såväl mus som människa har god funktion vid hög ålder. Genom att ersätta blodkärlen i åldrade ötransplantat med unga kapillärer, fann forskarna att pankreasöarna föryngrades och glukosbalansen återställdes helt.

– Medan det fortfarande kan vara önskvärt för framtidens diabetesbehandling att öka mängden betaceller, skulle behandling inriktad på att förbättra närmiljön för den i övrigt friska, åldrade betacellen kunna förebygga åldersrelaterad försämring i blodsockerregleringen och gynna ett hälsosamt åldrande, vilket är konceptuellt nytt och mycket intressant, säger Per-Olof Berggren.

FAKTA
Arbetet som utförts på Karolinska Institutet har gjorts med stöd av Vetenskapsrådet, Diabetesförbundet, Novo Nordisk-fonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Familjen Erling-Perssons stiftelse och Europeiska forskningsrådet.

Publikation: “Young Capillary Vessels Rejuvinate Aged Pancreatic Islets”, Joana Almaça, Judith Molina, Rafael Arrojo, Rafael Arrojo e Drigo, Midhat H. Abdulreda, Won Bae Jeon, Per-Olof Berggren, Alejandro Caicedo, and Hong Gil Nam, PNAS, Online Early Edition the week of Nov 17-Nov 21, 2014.

Tidskriften PNAS

Undesirable persistent late-effects affect a considerable number of adults who survived childhood central nervous system (CNS) cancer. The study followed 700 adult survivors diagnosed 1992-2001 with a childhood CNS tumour. The study group covered all adult brain tumour survivors in Sweden at the time of start of study. Patients were compared with a control group selected from the general population.

In addition to health and function, researchers also studied how the illness, the brain tumour treatment and the aftermath affected patients’ psychological identity, i.e. their self-perception and self-esteem in contexts where these play a significant role, such as family, friends, work and sports. Physical body image and an overall self-esteem index were also covered. In addition to specific medical and treatment information collected from medical registers, late-effects status and self-perception factors were addressed using a standardised self-report questionnaire.

The results demonstrate that the late-effects of CNS cancer of childhood are not restricted to health and physical and neuro-psychological function. The illness experience as a whole, with the increased risk for tumour/treatment-related damage intrudes upon on self-perception and contribute to shaping of psychological identity. Compared with the general  population, survivors had less favourable outcomes in several of studied aspects.

A negative instead of positive self-perception was more common among survivors. In the contexts of work and friends, for example, 22%and 30% of patients had a negative self-perception compared with 8% and 17% in the control group. In context of family, though, self-perception parcelled that of the general population. Earlier radiation treatment towards the brain and permanent physical scars increased the risk for an adverse effect on self-perception in adulthood.

“The study confirms that these patients are in the risk zone for a wide spectrum of late-effects”, says Krister K. Boman, principal investigator at the Department of Women’s and Children’s Heath at Karolinska Institutet. In addition to health-related, neuro-cognitive and function problems they also engage personality factors linked to identity, mental health and psychological well-being. The results bear witness of the width of the psychological consequence of brain tumour illness in childhood, and of the necessity of adequate support, and of psychosocial rehabilitation resources. These findings allow for specifying the need for early and continued preventative measures for these patients.”

Researchers point to that the findings verify the importance of intensified preventative measures in health care, and a follow-up plan extended into adulthood that meets the specific needs of adult patients who survived paediatric brain cancer. In addition to measures against earlier known problems, medical health care has to attend to that CNS diseases and treatment intrudes upon long-term personality development.

The study was conducted with funding from the Swedish Childhood Cancer Foundation and Karolinska Institutet research grants.

Publication: “Altered self-perception in adult survivors treated for a CNS tumor in childhoodor adolescence: population-based outcomes compared with the general population”, Hörnquist L, Rickardsson J, Lannering B, Gustafsson G, Boman KK, Neuro-Oncology, early online 20 October  2014; doi:10.1093/neuonc/nou289 

Detta visar en doktorsavhandling från Karlstads universitet. När lärare och elever interagerar i klassrummet skapar de tillsammans förutsättningar för en ny resa för varje enskild elev. Yrkeslärarna försöker fostra sina elever till medvetna samhällsmedborgare och stolta yrkesutövare. Men de vill också skapa förutsättningar för dem att klara av skolan, få anställning och studera vidare på universitet, menar nydisputerade pedagogikforskaren Hamid Asghari vid Karlstads universitet.

– Jag blev överraskad av resultatet. För mig som ingenjör och yrkeslärare var det självklart att mitt främsta uppdrag var att lära ut ett yrke. Men det handlar om så mycket mer. Det är minst lika viktigt med goda relationer, där eleven får bygga upp sin självkänsla innan studietiden är över, säger Hamid Asghari.

Livsberättelser är viktiga
I sin avhandling Från uppväxt till lärargärning – en livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet, tittar Hamid Asghari närmare på hur lärarens tidigare erfarenheter har betydelse för undervisningen och kontakten med eleverna.

– Med den omtanke som yrkeslärarna har om sina elever och med det fokus som de har på sina elever blir yrkesutbildningen en vändpunkt i vissa elevers liv.

Mötet med yrkeslärarna, där var och en av dem har fått möjlighet att berätta om sitt liv, har varit en viktig förutsättning för genomförandet av studien. Många forskare har tidigare gått in i klassrummet och observerat yrkeslärarens arbete, men ingen har ställt frågor som rör den enskilda personen för att ta reda på vilka erfarenheter som har format individen, menar Hamid Asghari.

– Det man har varit med om påverkar hur man är, det syns även i klassrummet. Och det är viktigt att det får göra det. I samspelet mellan lärare och elever, där man får lära av varandra, skapas en bättre undervisning. Det är jag övertygad om, säger han.

Av de åtta yrkeslärare som ingår i studien har hälften annan etnisk bakgrund än svensk, en fördelning som var viktig för Hamid. En av deltagarna är kvinna. De flesta som intervjuades har jobbat många år i industrin.

Tidigare erfarenheter
I utfallet kan man dock inte se några stora skillnader mellan yrkeslärarnas etniska ursprung. Snarare är lärarens egna skol- och yrkeserfarenheter av vikt.

En annan viktig aspekt som kom fram under studiens gång är att gruppens yngsta lärare, 21 år gammal, upplevde eleverna som både duktiga och engagerade medan hans äldre kollega beskrev samma ungdomar som omotiverade för skolan och utbildningen. Det visade sig att kunskaper om moderna, datoriserade skärmaskiner var viktiga för den yngre läraren, medan den äldre värdesatte kunskaper om de manuella, skärande maskinerna högre. Elever som själva tillhörde IT-generationen trivdes bättre med uppgifter som den yngre läraren hade tagit fram och visade därför också större motivation att lära sig.

– Vad ett yrke är, vad en yrkesutbildning ska innehålla och vilka uppgifter en yrkeslärare anser som viktiga för elevernas utbildning kan relateras till yrkeslärarens egna livserfarenheter och den uppfattning yrkesläraren har av yrket. Med andra ord fostras yrkeselever som väljer studera på industritekniska programmet delvis till olika industriarbetare utifrån vem yrkesläraren är och vilka livserfarenheter yrkesläraren bär på, säger Hamid Asghari.

Här finns Hamid Asgharis doktorsavhandling: Från uppväxt till lärargärning.

Örebro läns landsting var först i Sverige med att införa det så kallade KUB-testet som ett kostnadsfritt erbjudande till alla gravida kvinnor. KUB-testet består av ett ultraljud och ett biokemiskt prov och gör det möjligt att upptäcka kromosomavvikelser i början av graviditeten.

I och med att detta infördes får alla blivande föräldrar först en kort information om fosterdiagnostik vid det första besöket hos mödrahälsovården och sedan ett erbjudande om att få träffa en specialutbildad barnmorska. Inger Wätterbjörk, Örebro universitet, har inför sin avhandling undersökt hur paren som väntar barn upplever informationen.

– Det är ett laddat ämne och vissa par vill värja sig från tanken att något kan vara fel. Andra känner att de vet allt de behöver veta om fosterdiagnostik och har redan bestämt sig för om de ska göra ett test eller inte, säger Inger Wätterbjörk.

Grund för samtal
Hon har följt paren genom hela processen och hennes forskning visar att de allra flesta upplever att informationen är bra och tillräcklig.

– För vissa par blir informationen och beslutsprocessen kring testet en grund för samtal de annars inte skulle ha haft. De upplever det som berikande och att det fört dem närmare varandra. Samtidigt finns det par som upplever att oron för att något kan vara fel ökar, säger Inger Wätterbjörk.

Men forskningen visar att de är få. Över 90 procent av de blivande föräldrarna är nöjda med sitt beslut, oberoende om de tar testet eller inte, och tycker inte att det är ett svårt beslut att ta. Nästan sex procent upplever att beslutet är svårt eller mycket svårt och några få ångrar dessutom sitt beslut.

Personligt val
– I vissa fall fortsätter oron även efter att KUB-testet visar att allt är bra. Processen har väckt tankar om att något kan vara fel och oron släpper inte taget om paret, säger Inger Wätterbjörk.

– Det är ett personligt val och alla reagerar olika. Men just det personliga valet måste genomsyra all information. Det är helt frivilligt och upp till var och en att ta del av informationen eller göra testet.

– Det flesta har sett det som ett personligt beslut men det finns människor som tar upp samhällsperspektivet. De undrar varför samhället erbjuder fosterdiagnostik överhuvudtaget och undrar om det inte är ett sätt att rensa ut människor som inte är faller inom samhällets ram för vad som är normalt. Det är så klart inte meningen att någon ska känna så.

Forskningen, som är gjord av professor Torbjörn Åkerstedt, visar att kvinnor upp till 60 års ålder som arbetat på natten i 20 år eller mer tillhör en högriskgrupp för att drabbas av bröstcancer. Risken för att drabbas ökar från 2 procent vid normala arbetstider till 3,5 procent vid nattarbete. Vid nattarbete under en kortare period upptäcktes inga tydliga samband. Tillsammans med tidigare forskning tyder forskningsresultaten på att arbetstider som inkluderar nattarbete under en längre tid medför en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor.

Genom en långsiktig studie analyserades i vilken utsträckning 13 000 kvinnor från det så kallade tvillingregistret arbetat på nätterna. För att kartlägga bröstcancersjukdomars förekomst följdes resultaten från tvillingregistret upp i cancerregistret med justering för en rad demografiska och cancerrelaterade exponeringsvariabler. Vid jämförelsen mellan hela gruppen exponerade och oexponerade förelåg ingen tydlig skillnad i risk. Det är först med hänsyn till expositionstiden det vill säga antal år med nattarbete, som en överrisk för bröstcancer uppstår.

Definitionen av nattarbete i denna studie är arbetstid som innefattar de fyra timmarna mellan klockan 00 och 04. Både permanent nattarbete och växling mellan dag och natt definieras som nattarbete.

FAKTA
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning

Internationellt finns ett växande intresse för cannabislegalisering. Under de senaste åren har till exempel flera delstater i USA röstat igenom en legalisering av cannabis. Josefin Månsson som är doktorand vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet har studerat svenskars attityder till legalisering av cannabis.

– Jag har följt internetdiskussioner om legalisering av cannabis i Sverige. En intressant aspekt är att de som är emot den nuvarande narkotikapolitiken har väldigt olika utgångspunkter ideologiskt sett men de landar i samma slutsats att legalisering eller avkriminalisering är eftersträvansvärt. Argumenten knyter an till breda politiska frågor såsom social rättvisa, individens frihet och ökad välfärd, säger Josefin Månsson.

– De diskussioner om legalisering och avkriminalisering av cannabis som förs i Sverige tycks vara inspirerade av liberala argument som knyter an till individens frihet, men de är även tydligt förankrade i ett mer välfärdsinriktat tänkande med förslag på statlig inblandning via institutioner som till exempel Systembolaget, säger Josefin Månsson.

Syftet med studien är att identifiera hur argument för en alternativ svensk cannabispolicy ser ut i diskussioner på internet.