Patienternas medverkan i vården är viktig för patientsäkerheten. Varje år drabbas 18 000 svenskar av en höftfraktur. Dessa patienter är gamla, sjuka och sköra. Många av dem råkar ut för en vårdskada under vårdtiden, såsom ett trycksår eller en urinvägsinfektion.

I avhandlingsarbetet har också nya riktlinjer för nutritionsbehandling tagits fram och utvärderats. Resultaten visade att om patienter med höftfraktur har ett ökat energiintag, under en så kort tid som från ankomst till sjukhuset fram till fem dagar efter operationen, så är det färre patienter som utvecklar trycksår under vårdtiden. Ett trycksår medför stort lidande för patienten, förlängda vårdtider och stora kostnader för samhället.

När Anna-Karin Gunnarsson intervjuade patienterna om deras upplevelse av medverkan i vården var resultaten blandade. Patienterna rapporterade outhärdlig smärta, och att de upplevde att de var längst ner i hierarkin och blev behandlade därefter. Att de som patienter är beroende av personalen och inte kan påverka tidpunkten för att tillgodose sina mest privata behov. Patienterna upplever organisationen som rörig och att de inte får delta i planeringen. Där samspelet mellan patient och personal var bra stärktes patienten och blev mer aktiv.

– Varje enskild sjuksköterska kan i sitt dagliga arbeta påverka patientsäkerheten och förebygga att patienter med höftfraktur drabbas av vårdskador, till exempel genom att se till att de har ett adekvat energiintag och att de får medverka i vården, säger Anna-Karin Gunnarsson.

Inom ramen för avhandlingen har Anna-Karin Gunnarsson också undersökt om tranbär i form av kapslar är användbara för att förebygga urinvägsinfektion hos kvinnliga patienter med höftfraktur. Resultaten visade inte att tranbären hade haft någon förebyggande effekt. Dock var antalet patienter i studien som kunde utvärderas så litet att det är svårt att dra generella slutsatser från resultatet. Större studier behövs för att man ska kunna säga om tranbär har effekt för den här patientgruppen eller inte.

Avhandlingen försvarades den 14 november. Ladda ner avhandlingen i fulltext

Åderförkalkning (ateroskleros) är en inflammatorisk process där fetter i form av så kallade LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) lagras i blodkärlsväggen. Aktivering av immunsystemet i form av bland annat T-celler är av stor betydelse, inte minst för att plack som är typiska för åderförkalkningen ska brista, vilket är en viktig orsak till hjärtinfarkt och stroke.

LDL tas bara upp i kärlväggen efter förändring (modifiering) där oxidation är en trolig bakomliggande orsak. Även enzymer som finns i kärlväggen kan förändra LDL så att det blir inflammatoriskt. De flesta grundvetenskapliga studier i fältet utgår från musmodeller med genetiska förändringar, eftersom vanliga möss inte får åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.

Tillsammans med sin forskargrupp har Johan Frostegård, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet samt överläkare på Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, studerat inflammation och immunreaktioner vid åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom genom att använda celler från plack och blod från patienter med hjärt-kärlsjukdom. Forskarna har sett att fetter (fosfolipider) i modiferat LDL tycks vara en viktig orsak.

Forskargruppen visar att LDL som modifierats av enzymer i kärlväggen kan aktivera så kallade dendritceller, som i sin tur spelar en central roll vid aktivering av T-celler. Icke modifierat, vanligt LDL hade däremot ingen effekt på dessa celler i den aktuella studien. Forskningen visar även en tänkbar mekanism, nämligen att stressproteiner (eng. heat shock proteins) uttrycks vilket är avgörande när modifierat LDL aktiverar dendritceller och T-celler. Ytterligare ett resultat är att ett plasmaprotein kallat Annexin A5 påverkar immunreaktionerna mot modifierat LDL vilket ger enskyddande effekt.

– Att kunna studera inflammationsprocessen och immunreaktioner direkt i celler från människor med hjärt-kärlsjukdomar har gett oss unika möjligheter att upptäcka orsaker och nya mekanismer bakom sjukdomsutveckling. Vi visar att modifierat LDL kan spela en central roll och att stressproteiner har stor betydelse vid immunreaktionen, säger Johan Frostegård.

Med de nya resultaten hoppas Johan Frostegård och hans medarbetare att de ska kunna hitta en strategi för att motverka den inflammatoriska processen.

– Vi har nu påvisat att Annexin 5 är en möjlig terapeutisk kandidat som motverkar inflammation och stöder immunförsvaret på ett positivt sätt. Vi hoppas kunna utveckla detta protein till en ny typ av inflammationshämmande behandling mot åderförkalkningssjukdomar, säger han.

Studien har finansierats med anslag från bland annat Torsten Söderbergs stiftelse, Vinnova, EU och RMR. Forskarna har tillsammans med europeiska partners sökt ett större EU-anslag för att finansiera fortsatta grundforskningsstudier och även behandlingsstudier hos patienter med hjärt-kärlsjukdom, som stöds av flera patent.

Publikation: “Induction of dendritic cell-mediated T cell activation by modified but not native LDL in humans and inhibition by Annexin A5: involvement of heat shock proteins”, Liu A, Ming J, Fiskesund R, Ninio E, Karabina S, Bergmark C, Frostegård AG and Frostegård J, Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology, November 13th, 2014.

– Resultaten visar hur viktigt det är att vårdgivare erbjuder patienten en professionell handläggning genom hela vårdkedjan. Det räcker inte med att en erfaren kirurg genomför sin insats på ett bra sätt, det är också viktigt att radiologer, patologer, sjukgymnaster, med flera tar ett specifikt ansvar i planeringen av vården för att den ska bli säker, framgångsrik och för att vi ska nå de nationella mål som vi har att leva upp till, säger Fredrik Brännström, specialistläkare vid kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, som står bakom avhandlingen.

Fredrik Brännström berättar att behandlingen av tjocktarmscancer och ändtarmscancer har genomgått stora framsteg sedan början av åttiotalet, både när det gäller strålbehandling, cellgiftsbehandling och kirurgisk teknik. Under den senare delen av denna tidsperiod har även multidisciplinära team introducerats i rutincancervård. Dessa team tar dock stora resurser i anspråk och nyttan av dem är dåligt utredd.

En stor andel av de patienter som opereras för tjocktarmscancer, mer än var femte, opereras akut. För dessa är prognosen fortfarande mycket sämre än för de som opereras planerat, men varför det förhåller sig så vet man inte.

Fredrik Brännström har i sitt avhandlingsarbete studerat vilken betydelse olika faktorer kring sjukvårdens organisation påverkar hur det går för patienter som behandlas för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Det handlar om faktorer som sjukhusstorlek, hur många liknande operationer varje kirurg gör per år, vilken grad av formell specialisering den opererande kirurgen har och huruvida enskilda patienter diskuteras i specialanpassade multidisciplinära grupper, med syfte att optimera vård och behandling.

Avhandlingen visar bland annat att ackrediterade tarmkirurger, det vill säga kirurger med hög formell kompetens inom området, tog ut fler lokala lymfkörtlar vid cancerkirurgi i tjock- och ändtarm, jämfört med andra kirurger.

– Eftersom cancer i tjocktarm och ändtarm först sprids till lymfkörtlarna har det antagits att risken för canceråterfall borde minska om kirurgen tar bort många lokala lymfkörtlar. Men i våra studier visar det sig, något förvånande, att varken antalet operationer som respektive kirurg genomför per år eller graden av specialisering hos kirurgerna hade någon mätbar betydelse för överlevnaden hos den studerade patientgruppen. Orsakerna till detta är något som vi måste undersöka närmare, säger Fredrik Brännström.

Faktorer som dock påverkade behandlingen var huruvida enskilda patienter diskuterades av multidisciplinära team. Denna insats visade sig ha en påtaglig effekt på om patienten fick behandling i enlighet med rådande nationella riktlinjer.

När det gäller riskfaktorer för canceråterfall efter akut tjocktarmskirurgi visade det sig främst vara faktorer som var närvarande redan när patienten kom till sjukhus som påverkade risken. Enligt Fredrik Brännström talar detta för att det kan finnas mer att vinna på att undvika att ett akut tillstånd uppstår, exempelvis genom tidigare diagnostik, istället för att genomföra organisationsförändringar för att möta problematiken hos patienter som kommer till sjukhus som akutfall.

Fredrik Brännström har baserat sitt avhandlingsarbete på uppgifter dels från det nationella kolorektalcancerregistret, dels lokala register i Uppsala/Örebroregionen och Stockholm/Gotlandregionen, och dels uppgifter som tagits fram genom metodisk genomgång av journaluppgifter.

Fredrik Brännström kommer från Lycksele. Han arbetar som läkare vid kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Peter Zygmunt och Edward Högestätt, professorer i farmakologi respektive klinisk farmakologi vid Lunds universitet, har länge arbetat med smärtforskning och smärtans samband med irriterande ämnen i senap, vitlök och chilipeppar. Dessa starka kryddor kan i för höga mängder få det att bränna och svida i munnen, och kan även ge rodnader och svullnader. Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet och aktiveras vid inflammation.

Lundagruppen identifierade redan för tio år sedan receptorn för senap och vitlök, dvs den väg genom vilken de skarpa ämnena i kryddorna retar nervcellerna. Om denna receptor också svarar på kyla har sedan dess varit omdiskuterat. Men lundaforskarna kan nu visa att så är fallet.

– Vi har tillsammans med biokemiprofessorerna Urban Johanson och Per Kjellbom här i Lund renat fram det mänskliga receptorproteinet och satt in det i ett konstgjort cellmembran. Där kan vi se att det reagerar på kyla, förklarar Peter Zygmunt.

Fyndet ökar den grundläggande kunskapen om den mänskliga kroppens temperatursinne. Men det skulle också kunna hjälpa alla dem som har köldallodyni, dvs är överkänsliga mot kyla och får ont när de blir kalla.

– Det är mycket vanligt med sådana problem hos patienter med kroniska smärtor eller sjukdomar som påverkar nervsystemet, som t.ex. diabetes. Även cellgiftsbehandlade patienter kan bli överkänsliga mot kyla som en biverkning av medicineringen. Och patienternas obehag och smärtor kan starta redan vid mild kyla inom det temperaturspann som vi sett att senaps- och vitlöksreceptorn reagerar på, säger Edward Högestätt.

Receptorn för senap och vitlök finns på många ställen i kroppen, bland annat i huden, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Flera läkemedelsföretag försöker nu hitta läkemedel som blockerar receptorn, i syfte att minska besvär som klåda, inkontinens och smärtor. Besvär från kyla borde också kunna lindras genom att blockera receptorn, tror lundaforskarna.

När det gäller luftvägarna, så vet man att senaps- och vitlöksreceptorn även reagerar för kemiska ämnen som irriterar luftvägarna. Eventuella nya läkemedel för personer som besväras av t.ex. dofter, lösningsmedel, cigarettrök och bilavgaser borde därför också kunna gynna dem som är överkänsliga mot kyla i luftvägarna.

Genom fyndet av kopplingen mellan senaps- och vitlöksreceptorn och kyla är ytterligare en del av människans temperatursinne kartlagd.

– Vi vet redan att det är chilipepparreceptorn som reagerar inte bara på chilipeppar utan också på temperaturer över 42 °C, som när man bränner sig på en eld. Mentolreceptorn reagerar vid temperaturer under 28 °C, som upplevs som behagligt kylande. Och nu vet vi alltså att senaps- och vitlöksreceptorn hos människa reagerar på temperaturer under 20 °C, säger Peter Zygmunt.

Epilepsikirurgi syftar till att personer med svår epilepsi ska bli anfallsfria, eller åtminstone få en påtagligt minskad anfallsfrekvens och därigenom en bättre livskvalitet.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har genom det svenska nationella epilepsikirurgiregistret, som omfattar samtliga patienter som opererats i Sverige sedan 1990, granskat data för 865 patienter som från 1996 och fjorton år framåt opererades vid Sveriges sex epilepsikirurgienheter.

Studien visar att bara tre procent av patienterna (25 av 865) fick bestående komplikationer av operationen. Jämförelser med en tidigare studie om komplikationsrisken visar dessutom på en positiv, nedåtgående trend i antalet.

Göteborgsstudien är en av många som visat på epilepsikirurgins goda effekter. En långtidsuppföljning från det svenska epilepsikirurgiregistret 2013 visade till exempel att över 60 procent av alla vuxna som opereras är anfallsfria 5-10 år efter operationen.

Samtidigt utförs bara mellan 50 och 60 operationer i Sverige varje år. Studier visar att det tar i genomsnitt 20 år för patienter med behandlingsresistent epilepsi att bli remitterade för operationsutredning.

– En anledning till att patienter remitteras sent kan vara att man felaktigt bedömer riskerna med en operation som för stora. Här är vår studie viktig eftersom den visar att risken för komplikationer är väldigt låg, säger Johan Bjellvi, forskare vid Sahlgrenska akademin.

En annan faktor är att många patienter inte känner till att operation kan vara en behandlingsmöjlighet vid epilepsi.

Göteborgs epilepsikirurgigrupp deltar nu i ett EU-projekt där man arbetar för att öka kunskapen om, och tillgängligheten till, epilepsikirurgi i Europa. Ett led i arbetet är att ta fram en ny klassifikation av komplikationer för epilepsikirurgi.

– För att genomföra åtgärder som ytterligare minskar riskerna med kirurgi måste de negativa effekterna kartläggas på ett enhetligt sätt säger Johan Bjellvi. I EU- projektet arbetar vi till exempel med en europeisk webbsida som kan användas av såväl patienter som läkare i 17 länder.

Artikeln Complications of epilepsy surgery in Sweden 1996-2010: a prospective, population-based study publicerades online i Journal of Neurosurgery i oktober.

FAKTA EPILEPSI
Epilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påverkan av medvetandet och även med eller utan samtidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser. Orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. Cirka en procent av Sveriges befolkning har en benägenhet att få upprepade epileptiska anfall. Det finns läkemedel och även kirurgi som kan lindra symtomen.

Kirurgisk behandling av epilepsi syftar till att göra patienten fri från anfall, att minska antalet anfall eller att minska anfallens svårighetsgrad genom att förhindra att de sprids till större delar av hjärnan. Det finns många typer av epilepsikirurgi. Vid den vanligaste operationen avlägsnas den främre delen av ena tinningloben. Andra typer av ingrepp syftar till att begränsa spridningsvägarna för den epileptiska aktiviteten i hjärnan.