Livet på jorden har anpassat sig till att överleva under de mest extrema förhållanden över hela jordklotet, till och med i de djupaste, mörka havsgravarna. Men mycket lite är känt om de livsformer som lever ännu djupare ned, i berggrunden. Nu har man hittat fossil av svampar som levde i håligheter i berget tillsammans med bakterieliknande organismer.

Samarbete i djupet
En betydande del av jordens liv finns dolt i porer och sprickor djupt nere i berggrunden. Denna “djupa biosfär” har vi tidigare bara kunnat ana oss till, men på senare tid har metoder börjat utvecklas för att ta reda på vad som lever därnere och vilken roll det spelar. Lite oväntat har fossil stigit fram som en viktig källa till kunskap om detta gömda liv. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt samhällen som levde i porös basalt långt under havsbotten i Stilla havet för ca 48 miljoner år sedan. Den dominerande livsformen är inte bakterieliknande organismer, vilket man hade kunnat vänta sig, utan några av djurvärldens närmaste släktingar, svampar. Bilder tagna med röntgentomografi visar ett fossilt samhälle som vi aldrig har kunnat se i levande tillstånd.

Svampar gillar symbios
När man plockar höstskogens svamp är det som hamnar i korgen bara en liten del av själva svampen, fruktkropparna. Det mesta av svampen ligger kvar som trådhärvor i jorden. Där lever svampen i symbios med olika växter, oftast till ömsesidig nytta. Liksom vi själva kan svampen inte göra sin egen föda, utan den bryter ner levande eller dött organiskt material och är därmed i slutändan hänvisad till vad de gröna växterna tillverkar genom fotosyntes. Något liknande sker i de fossila djupmiljöerna. Upphängda på svamptrådarna i basalten ser vi någonting som liknar spindelväv, där “daggdropparna” består av små korn, några tusendels millimeter stora, som forskarna tolkar som bakterieliknande celler som hänger ihop i ett nätverk. Dessutom syns blomkålsliknande strukturer växa på svamptrådarna, och dessa verkar vara bildade av bakterier.

– Allt är så prydligt sammanväxt att det högst troligt handlar om symbios av liknande slag som den vi ser hos mer ytlevande svampar, säger professor Stefan Bengtson vid Naturhistoriska riksmuseet.

Tidigare okänd symbios
Men här nere i avgrundens mörker finns inget ljus för fotosyntes, så varifrån fick svamparna sin föda? Sannolikt rör det sig om en tidigare okänd form av svampsymbios, där de samlevande mikroberna tillverkar organisk substans genom kemosyntes. Detta innebär att de utnyttjar den kemiska energi som finns lagrad i ämnen som väte, metan och järn.

– För mikroorganismer är 50 miljoner år inte en lång evolutionär tid, så med största sannolikhet förekommer liknande symbioser i dag, säger forskaren Magnus Ivarsson vid Naturhistoriska riksmuseet.

Upptäckten visar att den djupa biosfären har en mer avancerad ekologi än vi tidigare har anat.

Sedan heroinet introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet har de akut drogrelaterade dödsfallen ökat. Till skillnad från många andra europeiska länder, där allt färre dör av heroinöverdoser, fortsätter dödligheten att öka i Sverige. År 2012 noterades den högsta narkotikadödligheten hittills.

– Den svenska narkotikapolitiken har en nollvision. I praktiken innebär det att man ensidigt fokuserar på att få människor att bryta sitt missbruk, medan insatser som riktas mot att minska risker eller skador bland missbrukare är kontroversiella, säger Torkel Richert.

Medvetna om riskerna
Richerts forskning visar att personer som använder heroin är väl medvetna om överdosriskerna, men att de av olika anledningar negligerar dem.

– I vissa fall handlar det om ett medvetet risktagande där vinsterna med ruset ses som större. Det kan handla om att lindra svår abstinens, om att hantera psykisk ohälsa eller om sökandet efter ett starkt rus, säger han.

I andra fall handlar risktagandet om den yttre miljön. Den som är hemlös och tar drogen i en park eller på en toalett, skyndar sig att injicera, i rädsla för att bli upptäckt. Då hinner man inte vara försiktig.

Positiva till att hjälpa andra
– För många är det stora risktagandet en del av livet. De vet att det är en tidsfråga innan de tar en överdos, säger Richert. Samtidigt vet man att en överdos långt från alltid leder till döden.

Samtliga som intervjuats hade egen erfarenhet av överdoser. Antingen hade de själva tagit en eller så hade de varit med när någon annan gjort det. Många hade erfarenhet av båda fallen.

– De som använder heroin är positiva till att hjälpa en kamrat som tagit en överdos. Det är också vanligt att det finns personer runt omkring när en överdos sker varför förutsättningarna finns att rädda liv.

Motgift borde delas ut
Många av deltagarna i studien har räddat liv genom att ingripa, men det finns också tillfällen då de avstått.

– Många är rädda för att larma ambulans eftersom polisen ofta kommer när det är tal om överdos. Det är mycket olyckligt, säger Richert.

I andra fall handlar det om att personen avstått från att ingripa då han eller hon saknat kunskap i hjärt- och lungräddning eller själv varit för drogpåverkad för att kunna agera.

– En överdos kan effektivt hävas med naloxon, ett motgift mot heroin och andra opioider. Sverige borde dra lärdom av andra länder, till exempel våra grannländer, och skriva ut preparatet till de som använder heroin, deras anhöriga och polisen. Naloxon kan inte missbrukas och räddar liv.

Narkotikapolitiken utgör en risk
Richert är kritisk till att det är så tyst från politiskt håll när det gäller att minska risker eller skador bland missbrukare. Han menar att det behövs flera olika skadebegränsande insatser som till exempel förskrivning av naloxon, men också en diskussion om hur polisen agerar vid överdoser.

– Det finns ingen motsättning mellan en restriktiv och en human narkotikapolitik. Som det är idag utgör narkotikapolitiken en risk för de människor som injicerar narkotika.

Framtidens kommunikationslösningar är redan här i liten bärbar paketering som exempelvis armband eller glasögon. Lättburna och snabba med att leverera aktuell information kan de vara till nytta för resenärer i kollektivtrafiken. Problemet är att de enbart ger information om ett färdmedel i taget, men också att annan viktig informationen saknas.

– Utgångspunkten är olika bärbara informations -och kommunikationslösningar som finns idag eller är nära att lanseras, som till exempel Google Glass eller smartwatch, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

En smartwatch kan koppla upp sig mot internet, använda GPS:en och byta information med olika appar. Du kan stå på en fullsatt buss och kolla vilket alternativ som just för tillfället är den snabbaste resvägen, utan att behöva gräva efter mobilen i väskan. Nästa steg är att ta fram lösningar riktade mot kollektivtrafik.

– Målet är att ta fram ett navigationssystem anpassat för kollektivtrafiken. Ett system som tar hänsyn till hela resan, är lika lätt att hantera som bilens navigationssystem och även stödjer köp av biljett eller vägleder till rätt plattform, säger Sonja Forward.

Med hjälp av intervjuer, fokusgrupper och samarbeten med experter ska forskarna identifiera olika användargrupper och deras informationsbehov. Grupperna kommer att baseras på faktorer som exempelvis ålder, kön och särskilda behov. Därefter kommer man i samarbete med andra intressenter, bland annat kollektivtrafikbolag, att utveckla ett navigationssystem för att underlätta för resande i kollektivtrafik. Vilket i sin tur kan få fler att välja att oftare resa kollektivt.

Projektet, kallat Guide2Wear, är en del av ett större EU-projekt och kommer att redovisas tidigast i september 2016

VINNOVA gör en satsning på digitalisering för framtidens skola och i denna omgång ges planeringsbidrag för att skolor, forskare, företag och andra organisationer tillsammans ska kunna skapa testmiljöer för att testa IT-system och digitala arbetssätt i skolan. Det är nio projekt som nu får planeringsbidrag med sammanlagt 2,5 miljoner kronor.

En annan del av satsningen på digitalisering i skolan består av stöd till innovationsprojekt, beslut inom den utlysningen beräknas komma den 30 september. 

Projekt som får planeneringsbidrag:
 
Det omvända klassrummet, Rekarne Gymnasiet, SICS Swedish ICT, Nacka kommun, Eskilstuna kommun, Studentlitteratur, Svenska läromedel service AB, Gleerups utbildning, 143 000
Att skapa en testmiljö där fler lärare i fler ämnen ska kunna arbeta med och utveckla modellen ”flipped classroom”.

IKT-pedagogiskt nav, Kommunerna Leksand, Borlänge, Falun, Hedemora, Säter, Rättvik, Vansbro, Malung-Sälen, Ludvika, Smedjebacken, Gagnef, 300 000
En testmiljö för att utveckla innovativa digitala undervisningsformer, testa och utveckla digitala lärresurser.

Vad kan en skola vara? Young Business Creatives, Nacka kommun, 300 000
Digitala testmiljöer som stödjer iden om skolan som en mötesplats där entreprenöriellt lärande spelar huvudrollen.

Digital testmiljö för simulering av körteknik och maskiner inom Naturbruksprogrammet, Västra Götalandsregionen/ naturbruksförvaltningen, Agroväst livsmedel, Sveriges Lantbruksuniversitet, 300 000 
Testmiljö för säkert och effektivt lärande för elever på Naturbruksprogrammet, baserad på simulering av körteknik och digitalt styrd tilläggsutrustning av maskiner.

Makerspace i skolan, Kommunerna Sollentuna, Partille, Göteborg, Kungälv, Interactive Institute Swedish ICT, 300 000
Skapa fysisk och virtuell testmiljö för att systematiskt forska, testa och utvärdera koncept, digital kompetens och lärande inom programmering och makerkultur.

Distansöverbryggande arbetssätt i Sveriges största gymnasieskola, Lapplands Gymnasium, Lapplands Kommunalförbund,  295 000
Testmiljö för att utveckla och testa tekniska och pedagogiska lösningar för distansundervisning.

Planering Testmiljö Karlstad, Karlstads kommun, Interactive Institute Swedish ICT, 300 000
Testmiljö för att testa, utvärdera och vidareutveckla nya pedagogiska arbetssätt med tillhörande digitalt stöd.

Digital stödstruktur för skolutveckling inom lärande för hållbar utveckling, Malmö kommun, Svenska Naturskyddsföreningen, Malmö Högskola, 300 000
Skapa en långsiktigt hållbar innovativ testmiljö som  stödjer skolutveckling för lärande för hållbar utveckling.

IT för lärande, IT Gymnasiet i Sverige AB samt skolor i Academedia-koncernen, 300 000
Testmiljö för interna och externa innovationer tvärs över Academedias skolor.

– Alger kan i framtiden förse oss med förnybara och miljöanpassade råvaror för produktion av allt från medicin till drivmedel och gödsel, säger Niklas Strömberg, forskare på SP.

Bekämpar växthuseffekten
Alger motverkar växthuseffekten på dubbla fronter – dels som förnybar energileverantör, dels som konsument av koldioxid. En ytterligare fördel med alger är att de kan odlas i stort sett var som helst. De konkurrerar inte med livsmedel om produktiv odlingsmark och kan med fördel byggas i anslutning till industrier för att ta hand om spillresurser såsom värme och rökgas. Ge tillgång till vatten, solljus, koldioxid och mineraler – algtillväxten är igång.

– Dock behövs forskning på området för att göra processerna hållbara. Vår anläggning ska stödja forskning och industriinitiativ såväl som existerande algproduktion runt om i världen, säger Niklas Strömberg.

SPs anläggning kommer också att producera kemikalier och material från alger i tillräcklig mängd för prototyper eller för att testa rening av näringsämnen och metaller i avloppsvatten eller användas för att utveckla metoder för CO2-avskiljning.

Vad kan alger användas till?
Alger, som finns i sjöar och kustnära vatten, kan användas som mat, foder eller som förnybar källa till hälsoprodukter, plaster och drivmedel. Här är fler områden:
•   Mediciner
•   Kosmetika
•   Tillsatser i mat
•   Mat
•   Alkoholer
•   Papper
•   Gödsel

– Om vi skulle detektera människor i stället för molekyler, så kunde vi hitta en enda människa bland 25 jordbefolkningar!, förtydligar Patrick Ehlers den extrema siffran.

Detta möjliggörs av en teknik som är baserad på en unik kombination av högreflekterande optiska speglar och frekvensmodulation, välkänd ifrån radiotekniken, som ger tekniken en exceptionellt hög känslighet för detektion av molekyler.

Systemet befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet, men kan mycket väl inom en rimlig framtid användas för exempelvis medicinsk diagnos eller atmosfärluftsanalys.

– Det kan då bli fullt möjligt att detektera närvaron av ett tjugotal enstaka atomer i en okänd gasblandning!, säger Patrick Ehlers.

Avhandlingen har publicerats digitalt

FAKTA
Om disputationen: Torsdagen den 25 september försvarar Patrick Ehlers, institutionen för fysik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Further development of NICE-OHMS – an ultrs-sensitive-frequency-modulated cavity-enhanced laser-based spectroscopic technique for detection of molecules in gas phase.  Svensk titel ”Vidareutveckling av NICE-OHMS – en ultrakänslig frekvensmodulerad kavitetsförstärkt spektroskopisk teknik för detektion av molekyler i gasfas”. Disputationen äger rum klockan 10.00 i N450 i Naturvetarhuset (N450). Fakultetsopponent är universitetslektor och docent Joakim Bood, Lund universitet. Patrick Ehlers kommer ursprungligen från Freiburg i Tyskland och har studerat fysik både vid Albert-Ludwigs Universität Freiburg och Umeå universitet. Sedan 2007 bor han med sin familj i Umeå.

De senaste åren har allt fler noshörningar och elefanter fallit offer för tjuvskyttar. 100 000 elefanter har dödats och tusentals noshörningar. Det är inte bara djuren som dödas, utan även cirka 1000 afrikanska vakter. I de östafrikanska länderna förs en allt hopplösare kamp mot den välutrustade brottsligheten och den organiserade illegala handeln av horn, som har ett högre kilopris än guld och kokain och en nästan jämförbar omsättning på svarta marknaden.

Under vintern 2013-2014 genomförde Stimson Center, en tankesmedja baserad i Washington, och experter på säkerhetsteknik från Security Link vid Linköpings universitet, en studie av hur tekniska lösningar kan användas för att hjälpa vakterna i parker och reservat att skydda Kenyas noshörningar från tjuvskyttar. Clinton Global Initiative, CGI, fick upp ögonen för projektet och bjöd in det att bli medlem. Vid CGI:s årliga konferens som just nu hålls i New York tillkännagavs på tisdagkvällen att projektet att stoppa tjuvskytte av utrotningshotade djur i östafrika blir ett av CGI:s prioriterade projekt.

Som officiell teknikpartner till Stimsons i CGI har Security Link tagit initiativet till projektet Wildlife Security för att utveckla nya smarta tekniska lösningar, samt att skapa partnerskap med svensk industri. Security Link blir nu tillsammans med svenska och utländska företag en teknikleverantör till det större gräns- och infrastrukturprojektet som leds av Stimson Center.

– Projektet är i direkt svar på en rad stora och svåra transnationella utmaningar som globaliseringen har fört med sig där försvar, säkerhet och utveckling smälter samman. Breda samarbeten och rätt använd ny teknik är en viktig del av lösningen. Genom arbetet mot tjuvskytte vill vi visa att vi har en modell som fungerar och som kan spridas och användas inom fler områden och andra tillväxtekonomier, säger Johan Bergenäs, projektledare på Stimson Center, och som sedan i våras också är verksam inom Security Link

Wildlife Security utvecklar i ett första steg appar för smarta telefoner som ska hjälpa vakterna att orientera sig och att rapportera spår av djur och tjuvskyttar Telefonerna fungerar även som säkerhetslarm och som effektiv kommunikation mellan vakterna och deras befäl. Sensor- och radarsystem kommer att placeras ut i reservatet och obemannade flygfarkoster kan användas för att övervaka reservatens gränser och yta. Informationen skickas i realtid till vakternas telefoner.

– Apparna blir ett stort steg framåt för vakterna, deras vardag underlättas, och informationen sprids och lagras på ett effektivare sätt. När de första sensorsystemen integreras nästa år blir det ytterligare ett stort steg framåt för djurens och vakterna säkerhet säger professor Fredrik Gustafsson, föreståndare i Security Link och initiativtagare till Wildlife Security.

2003 kunde forskare vid Sahlgrenska akademin för första gången rapportera fynd som antydde att fetma ökar risken för Alzheimers och andra demenssjukdomar senare i livet. Sedan dess har fler vetenskapliga studier antytt ett liknande samband.

Göteborgsforskarna har nu under ledning av professor Deborah Gustafson granskat och sammanställt de senaste tio årens forskning kring detta samband.

Resultaten, som publiceras i ansedda tidskrifterna Lancet och Journal of Alzheimer’s Disease och som bygger på data från 27 studier inkluderande totalt 120 000 personer i Europa, USA och Asien, bekräftar att övervikt eller fetma i medelåldern innebär en ökad risk att drabbas av demenssjukdomar efter 65.

– Samtidigt gäller det motsatta hos personer över 65 år. Där ser vi att fetma har en skyddande effekt, och att det i stället är undervikt och minskat BMI som kopplas till demens. En förklaring kan vara att tidiga symtom på demens också bidrar till viktminskning, och på att neurologiska förändringar i smak och lukt påverkar matvanorna, säger Deborah Gustafson.

Resultaten av översiktstudien ger enligt Deborah Gustafson viktig information för hur de biologiska mekanismerna bakom demenssjukdom och Alzheimer fungerar.

Artikeln Adipokines: a link between obesity and dementia? publiceras i Lancet Neurology in september. Artikeln A Decade of Body Mass Index, Alzheimer’s Disease, and Dementia publiceras i tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.

För ett sekel sedan var också gränsområdet mellan Österrike, Slovenien och Ungern präglat av småskaligt jordbruk med små skogsområden. Det småskaliga jordbruket i Österrike och Slovenien finns i stor utsträckning kvar, medan det Ungerska hamnade däremot på andra sidan järnridån efter andra världskriget. Jordbruk lades ner och gränstrakterna avfolkades varför landskapet idag främst består av igenväxta gräsmarker och skogsplanteringar. Samtliga områden skiljer sig dock från varandra när det kommer till mångfald.

– Studien visar att mångfalden av olika fågelarter är mer kopplat till dagens markanvändning i Slovenien jämfört med de andra två länderna. Där var den höga andelen skog negativt för artmångfalden, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.

Mångfalden för växter var däremot högre i Ungern som ett resultat av att både typiska gräsmarksarter från den tidigare markanvändningen och typiska skogsarter från dagens markanvändning fortfarande lever sida vid sida.

– Den höga artrikedomen av växter i det ungerska området kommer sannolikt att minska i framtiden vartefter de typiska växterna från det öppnare landskapet försvinner, säger Sara Cousins. Andelen typiska skogsarter kan däremot öka och andra organismgrupper, som exempelvis mossor och svampar, kan gynnas av att skogen blir äldre.

Skillnaden mellan hur länderna använt marken och hur detta påverkat den biologiska mångfalden ger kunskap om hur mångfalden kan förändras i framtiden.

– Idag har bönderna i området i Slovenien svårt att sälja sina varor på grund av bristande infrastruktur. Om inga politiska åtgärder görs för att bevara jordbruket kommer även detta landskap förändras i framtiden med konsekvenser för den biologiska mångfalden, säger Sara Cousins.

Studiens resultat visar varför kunskap om landskapshistoria behövs för att förstå dagens biologiska mångfald.

– För att kunna utforma bevarandestrategier på olika platser i världen är det är avgörande att vi förstår både historiska och nuvarande ekologiska och socioekonomiska processer, säger Sara Cousins.

Kort fakta om området
Innan första världskrigets utbrott för 100 år sedan tillhörde området samma rike (dubbelmonarkin Österrike-Ungern). Området delades upp efter första världskriget och kom efter andra världskriget att hamna under olika politiska styren, Österrike tillhörde västmakterna med privat ägande och marknadsekonomi, Ungern östblocket där egendom konfiskerades och planekonomi infördes och Slovenien kom att ingå i det forna Jugoslavien med fortsatt privat ägande i vissa områden och en ”mjukare” form av socialism jämfört med Ungern.

Idag är järnridån mellan Ungern och de övriga länderna borta då alla tre länder är medlemmar av den Europeiska unionen.

Om studien
Få studier har lyckats undersöka hur den biologiska mångfalden påverkas av olika politiska system eftersom det är svårt att hitta områden som har samma naturgivna och kulturella förutsättningar och historia men olika typer av politiskt styre. Ett sådant område är just gränstrakterna mellan Österrike, Slovenien och Ungern eftersom området splittrades upp mellan länderna efter första världskriget.

Studien undersökte hur historisk och nutida markanvändning påverkat två olika organism-grupper: fåglar och växter. En historisk karta från 1910 och nutida satellitdata användes för att avgränsa markanvändning inom tre 10-kilometertransekter som utgår från den punkt där de tre länderna möts.

Studien är ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och universitetet i Maribor i Slovenien.

Produkter från skogen är av stor vikt för Sveriges ekonomi och bidrar starkt till export och lokala arbetstillfällen. I en allt hårdare konkurrens från länder med snabbare tillväxt i skogen och med lägre arbetskostnad behöver svensk industri hitta nya värden och biprodukter från skogsråvaran. Ved består till cirka 25 procent av lignin som till stor del går till spillo vid tillverkning av kemisk massa. Hur kan vi i framtida bioraffinaderier istället ta tillvara på och vidareförädla lignincellulosa till nya högvärdiga produkter som t ex ”gröna” nano-kolfiber? Sådana skulle bland annat kunna användas som kompositmaterial, brandresistenta värmematerial i kläder eller som renare av miljöfarliga heta gaser.

Det har visat sig att poppel och salix är lovande snabbväxande arter i Sverige för produktion av biomassa. Hur kan man mäta och förutse mängden av biomassa som produceras i skogen under en viss tid så att man kan möta de ökande behoven av energi i Sverige? Idag beslutade Formas forskarråd att bevilja 85 miljoner kronor till 21 projekt som bland annat studerar dessa frågor.

– Svensk skogsindustri behöver ställa om från traditionell produktion av virkesråvara och massa till en mer varierad och hållbar produktion av biobaserade produkter, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. Det har kommit in flera spännande idéer och ansökningar och det känns väldigt roligt att vi kan göra den här stora satsningen.

Lista på de projekt som beviljats medel (länk till hemsidan)

FAKTA
Bakgrund: Formas fick under 2013 ökat anslag från regeringen för forskning och samfinansierad forskning om skogsråvaror och biomassa för perioden 2014-2016. I samband med det tog Formas fram ett program för utlysningar om skogsråvaror och biomassa, och detta var den första utlysningen i en serie av planerade utlysningar. Inriktningen har varit hållbar primärproduktion, nya material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi.

– Målet har varit att ta fram ett ramverk som kan göra det möjligt att hitta en balans mellan en billigare, effektivare och miljövänlig offentlig verksamhet, säger Hannu Larsson, forskare i informatik vid Örebro universitet.

Inom informatiken ses datorer och annan teknik som till exempel internet som verktyg och forskningens grundtanke är att förändra människors vardag. Hannu Larsson har undersökt hur kommuner och landsting arbetar och han har följt utvecklingen kring e-förvaltning det vill säga IT i offentlig verksamhet.

Påverkar alla
– Hur IT används inom offentlig sektor påverkar oss alla på många olika sätt. Om du till exempel hamnar på akuten så vill du att de ska veta om du är känslig mot någon speciell medicin eller att du tidigare sökt vård för något som kan påverka den situation du är i nu.

– Samtidigt vill du kanske inte att hela sjukvården ska ha tillgång till alla dina sjukdomar och krämpor. Det är en avvägning mellan effektivitet och integritet, säger Hannu Larsson.

– Inom offentlig verksamhet måste man vara medveten om vilka avvägningar man gör. I det här fallet mellan effektivitet och integritet. Men det handlar till exempel även om ekonomi och att avväga mellan gemensamma och enskilda mål.

Hannu Larssons syfte har varit att förstå svårigheterna med planering och användning av IT i offentlig verksamhet och han har tagit fram ett ramverk som belyser olika delar av dessa svårigheter. Målet har varit att det ska bli tydligt vad som prioriteras och vad som väljs bort.

En bit på väg
– Då kan man undvika att till exempel miljöfrågor hamnar i skymundan. Inom exempelvis sjukvården har man kommit en bit på väg men i stor utsträckning har varje kommun, landsting och myndighet sina egna IT-system som inte kan samverka med varandra. Bristen på samverkan gör att det blir dyrt och ineffektivt och dessutom belastar det miljön och gör det krångligt för medborgaren.

I tidigare forskning har fokus ofta varit på effektivitet. Men Hannu Larsson har fokuserat på hållbarhet för att det ska vara möjligt att se om IT faktiskt stödjer de offentliga mål och värden som finns.

– Vi kan alltså inte räkna med att vi kommer få en offentlig verksamhet där IT gör att det kostar lite pengar, går jättefort, sparar på miljön och gör att allting fungerar precis som alla vill. Hållbarhet handlar inte om att allt ska fungera perfekt utan att man kan besluta vad som är viktigast just nu, samtidigt som vi inte vill sätta käppar i hjulet för vad vi kan vilja åstadkomma i framtiden.

Se en video där Hannu Larsson berätta mer om sin forskning.

Kläder och andra produkter som lanserats som luktfria och antiseptiska
har debatterats en längre tid. Anledningen till det är de ämnen som
dessa produkter behandlats med. Här ingår bland annat bakteriedödande
silverjoner som enligt bland annat Kemikalieinspektionen kan skada
arvsmassan, fortplantningen och embryoutvecklingen hos olika organismer.

Mikael Hedenqvist, professor i polymera material vid KTH, berättar att han tillsammans med biträdande universitetslektorn Richard Olsson och  doktoranden Rickard Andersson tagit fram nya antimikrobiella fibrer och trådar.

– Vi använder oss av en tillverkningsprocess som kallas för elektrospinning, som ger en väldigt tunn tråd med en tjocklek som är av storleksordningen en hundradel av ett hårstrå, säger Mikael Hedenqvist.

Han fortsätter att berätta att trådens tjocklek spelar roll. Ju tunnare tråd, desto mer kontaktyta får man mellan tråden och omgivningen, vilket  borgar för effektivare ”sanering” av bakterier.

Mer komplex och vetenskapligt beskrivet kan olika trådnätverksstrukturer genereras. Tråden kan till exempel bilda ett slumpvist nätverk, likt en  så kallad non-woven matta eller likriktas med alla tråddelarna i samma riktning. 

Tråden är biokompatibel, seg och som sagt antiseptiska. Att den är antibakteriell beror på att tråden har spunnits från en lösning innehållandes  själva trådmaterialet samt ämnet som finns i vissa rödalger.

– Det verksamma ämnet är helt lösligt och jämt fördelat inuti tråden. Det bildas inga klumpar eller ojämnheter som kan uppstå när till exempel  silverbaserade partiklar används. Det är bra eftersom dessa partiklar påverkar trådens mekaniska egenskaper negativt. Denna lösning är alltså en bra ersättare till partikelbaserade antimikrobiella ämnen, säger Mikael Hedenqvist.

Hur är det med användningsområden då? Mikael Hedenqvist nämner kompresser, bandage, plåster och antibakteriella kläder som några exempel.

– Vi har även en lite vildare idé om att klä inredning på sjukhus med väv gjord av trådarna. Detta då sjukhus hela tiden strävar efter att ha en så antiseptisk miljö som möjligt. Men där är vi inte ännu, säger Mikael Hedenqvist.

Användningsområden inom sjukvården är dock en god idé eftersom det verksamma antiseptiska ämnet hos rödalger har visat sig ta kål på 99,99 procent av bakterietypen gula stafylokocker. Det är bra eftersom dessa bakterier är den vanligaste orsaken i sjukhusmiljö till hud- och sårinfektioner, matförgiftning och i värsta fall till exempel infektion i hjärtklaffarna.

Vad är då tråden gjort av?

– Den består av två olika typer av plaster. Värt att nämna är som sagt att plasterna är biokompatibla, och att de i sig tidigare ingått i olika kroppsnära applikationer.

Han tillägger att ytterligare en tänkbar framtida applikation skulle kunna vara filter som exempelvis skulle kunna användas för att rena till exempel inomhusluft.


Den nya studien involverar fler än 20 000 ungdomar mellan 12 och 19 år från Uppsala län. Resultaten visar att ungdomar som rapporterat om sömnstörningar och ungdomar som återkommande får kort nattsömn (mindre än sju timmar per natt) löpte ökad risk för försämrade studieresultat i skolan.

Studien har letts av forskaren Christian Benedict och doktoranden Olga Titova vid institutionen för neurovetenskap. Resultaten talar för att sömn kan spela en viktig roll för ungdomars presterande i skolan.
 
– En annan viktig upptäckt i vår studie är att ungefär 30 procent av ungdomarna rapporterade regelbundna sömnproblem. Liknande observationer har gjorts i andra studier med ungdomar, vilket indikerar att sömnproblem bland ungdomar har nått epidemisk nivå i vårt moderna samhälle, säger Christian Benedict.

Titova OE et al. Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents. Sleep Medicine (in press).

Den utförda forskningen och forskarna stöds huvudsakligen av svenska Hjärnfonden och Novo Nordisk Fonden.

– Man har ansett att ett känselintryck, som att röra vid ett enkelt objekt, aktiverar bara en mycket liten del av hjärnbarken. Våra fynd visar däremot att den del som aktiveras troligen är mycket större. Och sammanställningen av intrycken börjar redan i hjärnstammen, säger neuroforskaren Henrik Jörntell i Lund.

Enligt kollegan Fredrik Bengtsson, som också deltagit i arbetet, är detta den första studie som visar hur sammansatta känselintryck från huden kodas i hjärnan på cellnivå.

– Våra fynd har gett oss en ny nyckel till förståelsen av hur hudens känsel bearbetas och kommuniceras till hjärnan, menar han.

Lundaforskarna har i ett samarbete med forskare i Paris studerat hur enskilda nervceller tar emot information från huden. Till hjälp har man haft en så kallad haptisk display*, som på ett kontrollerat sätt kunnat överföra intryck av rullande respektive glidande rörelser och av att en kontakt skapas respektive upphör. Just rörelserna visar sig vara avgörande för känselintrycket, något som man tidigare inte haft de tekniska möjligheterna att studera.

Den svensk-franska forskargruppens fynd har publicerats i den ansedda tidskriften Neuron. Arbetet är grundat på djurförsök och är i första hand att se som grundforskning, vars mål är att öka kunskapen om hjärnans funktion. Men den har också tänkbara tillämpningar.

– Vanliga hand- och armproteser ger ingen återkoppling och därför ingen känsla av att vara en ”riktig” hand eller arm. Nu finns det dock avancerade nya proteser med sensorer som ska ge information till den amputerade armen. Vår forskning skulle kunna bidra till den vidare utvecklingen av sådana sensorer, menar Henrik Jörntell.

De nya rönen kan också ha bäring på psykiatriska sjukdomar och hjärnsjukdomar som stroke och Parkinsons sjukdom. Här är det värdefullt med detaljerad kunskap om hur hjärnan och dess olika delar bearbetar information och skapar en bild av till exempel en känselupplevelse.

– Om vi vet hur det ser ut i en frisk hjärna kan vi jämföra det med hur det ser ut vid olika sjukdomstillstånd. Då kan vi hjälpa hjärnan att återfå en mer normal funktion, hoppas Henrik Jörntell.

FAKTA
Forskningsfynden har publicerats i tidskriften Neuron, http://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273%2814%2900649-7.

Fotnot: Haptik är läran om effekterna av beröring och kroppsrörelser. En haptisk display överför information genom att påverka känseln.

I en högautomatiserad produktionslina i den tillverkande industrin är det viktigt med både tillförlitlighet och låga driftskostnader. Systemen är ofta utformade för att klara flera års oavbruten drift. Men likt våra leder i kroppen slits också en robots leder ut med tiden. Oplanerade stopp i produktionen kostar mycket pengar och den robottillverkare som kan utlova en störningsfri drift till låga kostnader har därför en stor konkurrensfördel.

När en robotled börjar bli sliten påverkar det friktionen mellan de mekaniska delarna i leden. André Carvalho Bittencourt har därför specialstuderat just friktionen och byggt upp en friktionsmodell.

– Slitage i en led påverkar naturligtvis friktionen, men det gör också temperaturen och hur stor last roboten hanterar. Med den friktionsmodell jag har tagit fram och testat i många tusen experiment kan vi göra beräkningar av hur stort slitaget är, även vid stora variationer i last och temperatur, säger André Carvalho Bittencourt,

En annan, enklare variant, som inte kräver någon friktionsmodell, är att ta tillvara data från en arbetande, felfri robot under lång tid och sedan jämföra alla mätdata med den.

– Det är en enkel metod som dock bara fungerar om roboten gör samma rörelse hela tiden, om uppgifterna är repetitiva. Tester kan sedan göras när roboten annars skulle stått stilla, till exempel mellan två skift, säger han.

André Carvalho Bittencourt har också undersökt hur små felen kan vara innan de upptäcks och hur stor risken är att det istället handlar om en naturlig variation i friktionen.

Eftersom metoderna är så känsliga och upptäcker slitage flera veckor eller till och med månader innan roboten havererar kan diagnossystemet kopplas in när helst det passar i produktionen och servicen kan sedan planeras med god framförhållning. Metoderna är också generella och kan användas för många andra typer av mekaniska och roterande system.

FAKTA
Forskningen har han drivit i nära samarbete med ABB Corporate Research inom Linköping Center for Sensor Informatics and Control, LINK-SIC – ett Vinnova-finansierat excellens-centrum vid Linköpings universitet.

André Carvalho Bittencourt försvarar sin avhandling den 26 september 2014 . Modeling and Diagnosis of Friction and Wear in Industrial Robots. Institutionen för Systemteknik, Linköpings universitet, 2014. 

De flesta som deltog i studien hade övervägande positiva erfarenheter med att vara ”ute” som transvestit på jobbet. Många angav att de fått stöd och uppmuntran från kollegor, även om de i vissa fall också upplevt negativa reaktioner.

– Medan några få kollegor vill försvara könsordningen när den utmanas bidrar flertalet positiva kollegor till att luckra upp könsordningen ytterligare och till att göra fler genusuttryck möjliga, säger Torkild Thanem, professor vid Stockholm Business School, Stockholms universitet.

Studiens resultat visar således att deltagarnas transvestism utmanar både könsstereotyperna och könsdualismen.

– Transvestiter som är ”ute”, det vill säga öppna med sin transvestism, finner det mindre relevant att passera som kvinnor än vad som tidigare antagits, vilket kan vara en bidragande faktor till att acceptansen för olika genusuttryck blir större, säger Torkild Thanem.

I studien, som baseras på deltagande observation och intervjuer med ett tiotal personer, framkom att de flesta kombinerar feminina, maskulina och genusneutrala beteenden och egenskaper på sätt som gör att de blir mer synliga som transpersoner.

– Hellre än att slaviskt följa eller medvetet överdriva kvinnliga könsstereotyper är det många som underdriver könsstereotypernas betydelse, säger Torkild Thanem.

FAKTA
Studien Just doing gender? Transvestism and the power of underdoing gender in everyday life and work är publicerad i tidskriften Organization: The Critical Journal of Organization, Theory and Society.

Artikeln på ResearchGate

Artikeln i “Organization: The Critical Journal of Organization, Theory and Society”