– Pappers och massateknik har sedan årtionden varit viktiga forskningsområden för Karlstads universitet och våra kontakter med skogsindustrin inklusive maskin och kemikalieleverantörerna till skogsindustrin har hela tiden varit mycket goda, säger Ulf Germgård, professor i kemiteknik. Vi försöker ligga i framkant när det gäller nya inriktningar som kan få stor betydelse för skogsindustrin.
Skogen utgör en viktig resurs för regionen, men frågan är hur vi bäst förädlar skogsråvaran. Det är välkänt att skogsindustrin i Norden står inför stora omställningar vilket beror på att förbrukningen av vissa papperskvaliteter har minskat drastiskt. Speciellt tydligt är detta för tidningspapper samt skriv och tryckpapper. Det finns därmed ett stort behov för skogsindustrin att ställa om åtminstone delar av sin produktion mot nya produkter och nya användningsområden som kan ersätta de förlorade affärsmöjligheterna inom tidnings och skrivpappersområdena.
– En sådan möjlighet som vi jobbat mycket med är cellulosabaserade textilfibrer. Vi har länge kunnat tillverka sådana produkter nästan ända fram till fiberframställningen, men eftersom vi saknat en spinnmaskin har vi inte kunnat tillverka riktiga textilfibrer.
Nu är detta ett minne blott sedan man har köpt liten pilotmaskin som kan tillverka textiltråd baserad på vedråvara. Forskarna vid Karlstads universitet kommer nu att kunna tillverka olika typer av textiltrådar och sedan testa dessa trådars mekaniska egenskaper i vått och torrt tillstånd.
Den maskin som Karlstads universitet köpt kommer från Indien och är tillverkat av det indiska företaget Aditya Birla. På bilden ser vi spinnmaskinen samt Niklas Kvarnlöf, forskarassistent i massateknik vid Karlstads universitet samt Dr Shailesh Nagarkar från Aditya Birla som startar upp maskinen.
I studien, som utförts i samarbete mellan forskare från Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och norska Folkhälsoinstitutet, fick kvinnorna svara på ett vetenskapligt utvärderat frågeformulär om vad det ätit och druckit sedan graviditetsstarten.
Forskarna hade även tillgång till information om kvinnornas generella livsstil, deras utbildningsgrad, levnadsförhållande, inkomst, vikt, fysisk aktivitet, rökning, alkoholintag, antal barn samt medicinska faktorer som eventuell tidigare förtidsbörd.
Kartläggningen visar att den grupp kvinnor som åt mest ”nyttig” mat under graviditeten hade omkring 15 procents lägre risk att föda i förtid jämfört med kvinnor som hade de mest onyttiga kostvanorna. Sambandet kvarstod även efter att forskarna justerat för tio andra kända riskfaktorer för förtidsbörd.
– Det finns många anledningar för gravida att välja nyttig mat och äta rikligt med grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och vissa fisksorter, men det här är första gången vi med statistisk säkerhet kan koppla nyttig kost till minskad risk för förtidsbörd, säger Linda Englund-Ögge, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Förtidsbörd, vilket definieras som spontan eller igångsatt förlossning före 37 fulla graviditetsveckor, kan vara förenat med akuta och långsiktiga komplikationer och är ett stort problem inom dagens förlossningsvård. Åtgärder som kan förebygga förtidsbörd är därför högt prioriterade.
Bör det här leda till förändrade kostrekommendationer för gravida?
–Nej, och det är heller inte farligt att unna sig något litet extra ibland. Men vår studie visar att de kostrekommendationer som ges till gravida kvinnor är viktiga, säger Linda Englund-Ögge:
– Att studera kostens betydelse är mycket komplext. Ett enskilt livsmedel innehåller olika näringsämnen och mat konsumeras ihop med annan mat. Det gör det svårt att veta vilken effekt ett specifikt livsmedel har. Vi visar att det finns statistisk säkerställd koppling mellan nyttig kost och minskad risk för förtidsbörd, men vår studie var inte upplagt för att identifierat den exakta orsaken till varför det är så.
Enligt Linda Englund-Ögge är analyser av hela kostmönstret och matens sammanlagda kvalitet ett viktigt komplement till kommande studier av hur enskilda livsmedel påverkar risken för förtidsbörd. Forskarnas förhoppning är att studien ska inspirera läkare, barnmorskor och andra som arbetar med gravida att uppmuntra en god kost.
Artikeln Maternal dietary patterns and preterm delivery – results from large prospective cohort study publiceras i BMJ den 5 mars.
FAKTA OM STUDIEN
I studien använde forskarna en speciell analysmetod som tar hänsyn till matvarors koppling till varandra. Detta är en teknik där man låter datorn leta efter matvaror som samvarierar med varandra. Varje kvinna tilldelades poäng för hur starkt de tillhörde tre identifierade kostmönster: <
”Nyttigt”:
Högt intag av kokta och råa grönsaker, frukt, bär, fullkornsprodukter (bröd, flingor), oljor att steka i, yoghurt, torkad frukt, nötter, vatten som dryck till maten mm.
”Onyttigt”:
Högt intag av salt och sött godis, pommes frites, blandade köttprodukter, sockersötade drycker, kakor, ketchup, bullar mm.
”Traditionellt”: Högt intag av fiskprodukter (t.ex. fiskbullar och fiskburgare), mager fisk (tex. torsk och kolja), kokt potatis, sås, margarin, lättmjölk och kokt grönsaker mm.
Regionförbundet delfinansierar satsningen åren 2014 -2017 med sammanlagt 5 miljoner kronor.
– Vi är verkligen glada att Regionförbundet genom sitt stöd gör det möjligt för högskolan att starta ett regionalt forskningsprogram. Samverkan behövs för att utveckla Jönköpingsregionen. Ett gemensamt forskningsprogram är en konkret möjlighet att utveckla nära forskningssamverkan mellan högskola och näringsliv, säger Lars Niklasson, prorektor vid Högskolan i Jönköping.
Tidigare har en förstudie genomförts, även den finansierad av Regionförbundet. Studien visade på behovet av att öka både högskolans forskning och forskningen inom näringslivet för att nå målsättningarna i den nya regionala utvecklingsstrategin, RUS. Forskningsprogrammet är del av det handlingsprogram som utvecklas inom den samarbetsöverenskommelse som träffades mellan högskolan och Regionförbundet i december 2013.
– Det är bra att vi kan bidra till ett fortsatt samarbete inom ramen för de ambitioner vi uttrycker i RUS. Vi tydliggör där att forskningen är ett viktigt verktyg för att kunna möta de utmaningar regionen står inför, och kopplingen till innovation och företagande betonas särskilt, säger Rolf Persson, regiondirektör på Regionförbundet.
Gemensamma satsningar inom forskningsprogrammet ger också goda förutsättning att attrahera ytterligare forskningsmedel till regionen.<br /><br />– Att stärka samverkan är viktigt eftersom det i framtiden kan bli en parameter för fördelning av resurser till högskolan. Tillsammans kan vi utveckla regionen till att bli internationellt konkurrenskraftig inom forskning och utbildning, säger Lars Niklasson.
Ett vindkraftverk i miniformat från Sydkorea på ett av taken vid Luleå tekniska universitet ingår i ett nytt forskningsprojekt om isbildning på vindkraftverkens vingar. För att optimera avisning och drift på vindkraftverk i kallt klimat krävs tillförlitliga metoder för att förstå mekanismerna bakom isbildning på vingarna.
– Vi ska titta på hur is påverkar lasterna på vingarna, för det är ganska mycket vikt som kommer på vingarna och vår bit är framförallt att kunna mäta isen, säger Johan Casselgren, forskare inom Avdelningen strömningslära och experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet.
Allt fler små och stora vindkraftparker börjar byggas i nordliga lägen där det delar av året är kallt klimat med nedisning som bland annat begränsar energiproduktionen. Det finns redan idag teknik för att med hjälp av kameror bedöma is på stora ytor men den långsam och fungerar bara på klar is.
I den forskning som leds av Johan Casselgren handlar det om att utveckla en teknik som är snabb, robust och tillförlitlig. Det sker genom att belysa vingarna med tre våglängder av nära infrarött och fotografera med en kamera som är känslig för nära infrarött ljus (NIR).
– Tanken är att vi ska använda en sådan kamera som kan fotografera hela bladet så att man ser hur isen börjar bildas på bladet. Det gör att vi kan koppla ihop sådana data med hur vingarna påverkas i form av hur de böjs och vrids. Det vi också kommer arbeta med är att utveckla en teknik för att mäta kornstorlek på snön och vilken täthet som isen har, säger han.
Forskningen ingår i ett större projekt kallat “Vibrationer och laster i vindkraftverk vid islast” med Energimyndigheten som huvudfinansiär. I projektet finns också visst internationellt samarbete med Gyeongsang National University i Sydkorea som skänkt ett minivindkrafverk till forsningsprojektet.
– Det är svårt att göra tester på ett jättestort vindkraftverk men nu har vi som tur är ett litet som vi kan börja på, som är horisontellt och lite enklare. Istället för att testa på en vinge som är 120 meter lång, så kan vi testa den här tekniken i liten skala för att senare kunna göra större tester, säger Johan Casselgren.
I projektet ingår, förutom Johan Casselgren, även doktoranden Lavan Eppanapelli, Benjamin Friberg och ett antal studenter som läser projektkurs C med fokus på energi.
De flesta av artiklarna behandlar skrivande och identitet ur ett historiskt perspektiv, medan två av artiklarna behandlar ett samtida didaktiskt perspektiv.
Ungdomarna Anton, Leyla och Danne, kyrkoherdedottern Anna Larsson och smeden Carl Malmström, är alla människor som skriver i vardagen – på 2000-talet, respektive 1800-talet. Anton, Leyla och Danne spelar dataspel, bloggar och är aktiva på Facebook medan kyrkoherdedottern Anna är en flitig brevskrivare.
Smeden Carl både skriver av och samlar tryckta texter i sina båda visböcker. Gemensamt för dessa skilda former av vardagligt skrivande är att här finns kopplingar till identitet, om än på olika sätt. Ungdomarnas skrivande och läsande aktiviteter har en stor del i deras förståelse av sig själva, av varandra och av omvärlden.
Kyrkoherdedottern Anna kan i sina brev ge uttryck för olika identiteter. När hon skriver till fästmannen framstår hon som klädsamt passiv, medan hon i breven till systrarna framstår som en aktiv kvinna med ambitionen att driva fram ett tvekande giftermålsanbud. Smeden Carl bygger i sina visböcker upp en värld av referenser till ett modernt liv i stadsmiljö.
Det vardagliga skrivande som presenteras i boken återfinns huvudsakligen i en svenskspråkig kontext. Medan två av de skrifthistoriska studierna rör sig i en isländsk respektive en finsk språkkontext. Författarna kommer från skilda ämnen: språkvetenskap, litteraturvetenskap, historia, musiketnologi och didaktik.
Antologin har tagits fram inom det nordiska forskarnätverket ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” som koordinerats av Ann-Catrine Edlund, institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, och finansierats via Nätverksstöd från Riksbankens Jubileumsfond 2009–2012.
Ann-Catrine Edlund & Susanne Haugen (red.), Människor som skriver. Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet. (Vardagligt skriftbruk 2; Nordliga studier 4.) Umeå universitet, Institutionen för språkstudier; Kungl. Skytteanska Samfundet.
Membranbioreaktorer kan komma att spela stor roll för att förbättra bioprocesser för återvinning av avfall. I dagens bioreaktorer sköljs de mikroorganismer som används i processerna för produktion av biogas och bioetanol bort. Med det nya membranet, designat på Högskolan i Borås av doktoranden Hamidreza Barghi och professor Mohammad Taherzadeh, kan dessa mikroorganismer hållas kvar i reaktorn och återanvändas under längre tid.
Hamidreza Barghi försvarar på fredag, den 7 mars, sin doktorsavhandling om detta membran.
– I min forskning har jag fokuserat på att ta fram ett membran för kontinuerliga processer vid biogas- och bioetanolproduktion.
Membranet fungerar så att det håller kvar mikroorganismerna inne i reaktorn i stället för att de spolas bort. Det ser ut som en tepåse eller som platta filtar, utformat för att fånga in jäsande mikroorganismer samtidigt som det släpper in näringsämnen till mikroorganismerna och släpper ut metaboliter. Odlingsmediet matas in i reaktorn för framställning av biogas eller etanol och pumpas genom reaktorn och passerar membranen.
– Utmaningen har främst varit att arbeta med membranets funktionalitet när det gäller upptagningsförmåga och dess ytfunktionalitet. Membranet måste vara genomsläppande och det måste vara robust och motståndskraftigt mot en tuff miljö, förklarar Hamidreza Barghi.
Datum: 7 Mars 2014 Tid: 10:00- 14:00
Plats: Sal KB, Kemihuset, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg Presentationen genomförs på engelska.
Handledare: Prof. Mohammad Taherzadeh och professor Mikael Skrifvars.
Functionalization of Synthetic polymers for Membrane Bioreactors, Ämne: kemiteknik, Polymerteknologi, Materialteknik
Opponent: Dr Wim Doyen, Vito Institute, Belgien
Examina: Kandidatexamen i tillämpad kemi, Teheran University, 1995, magisterexamen i kemiteknik – tillämpad bioteknik, Högskolan i Borås, 2009. Doktorand vid Institutionen för kemi-och bioteknik, Chalmers tekniska högskola och Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, 2009-2014.
Bottentrålning används för att fiska bland annat räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning från Stockholms universitet [Ref 1] visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet. Dessa miljögifter blir också tillgängliga för organismer som lever i vattnet. På bilden:Ingrid Tjensvoll.
Forskaren Ingrid Tjensvoll, verksam vid Stockholms universitet institutionen för ekologi, miljö och botanik, har jämfört miljöpåverkan av muddring, som är en metod för att göra kanaler och hamnar djupare, och trålning. Studien visar att under ett år resulterar trålning i 88 gånger större mängd uppvirvlat slam från botten i Östersjön.
– Trålningen gör att en stor mängd sedimentpartiklar frigörs vilket har negativ påverkan på olika organismers beteenden och fysiologiska processer. Ett exempel är att många fiskägg och fisklarver får svårare att överleva i det grumliga vattnet. Det uppvirvlade slammet kan även störa många fiskar när de leker, det vill säga ska para sig och lägga ägg, säger Ingrid Tjensvoll.
När man bottentrålar på förorenat havsbotten frigörs gifter som är tillgängliga för olika organismer att ta upp. Som exempel tar Ingrid Tjensvoll blåmusslor som blev utplacerade och exponerades för sedimentmoln, orsakade av trålning i en förorenad fjord. En månad efter trålningen hade blåmusslan uppnått så höga koncentrationer av både dioxiner och andra miljögifter att de var över maxgränsen för konsumtion.
Ingrid Tjensvoll ser allvarligt på att trålning ökar framförallt på djupare vatten. Eftersom trålning är effektiv så används den i alla havsområden ända ner till 4000 meters djup.
– Trålning stör djupvattenorgansimer som inte är anpassade till förhöjda sedimentkoncentrationer. Många djuphavsarter har också väldigt långsam tillväxt och sen reproduktiv ålder och därmed kan trålningen innebära stora negativa effekter på ekosystemet och återhämtningen är oviss, säger Ingrid Tjensvoll.
Något som skiljer trålning och muddring åt är att muddring är hårdare reglerat vad gäller exempelvis när man får muddra och var. Muddring får endast ske under tidsperioder då uppvirvling av sediment har minimal påverkan på olika organismer såsom sjögräs, vandringsfisk, lek- och uppväxtområden till fisk. Trålning däremot pågår under hela året och sker på mycket större djup.
– Den här doktorandstudien visar tydligt att bottentrålningen medför uppvirvling av stora mängder sediment, som kan resultera i grumligt bottenvatten och även frigöra miljögifter som tas upp av marina arter. Båda dessa faktorer kan ha en stor negativ påverkan på ekosystem som består av känsliga bottenorganismer och livsstadier. Det är därför viktigt att det införs regler för hur, var och när trålning ska få utföras i olika havsområden, säger Ingrid Tjensvoll.
Fragmentering av landskap är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Det gäller framförallt de landskap som domineras av intensiv markanvändning i form av städer, jord- och skogsbruk. När sammanhängande naturliga livsmiljöer styckas upp kan avstånden mellan de återstående habitatfläckarna bli längre än vad en art klarar att sprida sig. En sådan art försvinner sannolikt till slut från hela landskapet.
För att förstå en arts förutsättningar att spridas och överleva i större skala behöver man ofta se till hundratals habitatfläckar, vilket kräver modeller och systematiska arbetssätt. Mina intervjuer i Stockholms län visar att kommunerna saknar systematiska verktyg för att utvärdera spridningsmönster, säger Arvid Bergsten som är nybliven doktor vid Stockholms universitet.
De undersökta kommunerna har fått tillgång till ett datorverktyg för undersöka vilka platser som är kritiska för spridningsmöjligheterna i landskapet.
– Kommunekologerna som vi intervjuat menar att det här verktyget underlättar samtalet med planerare och politiker i planeringsprocessen. Det visar att komplicerade funktioner i ekosystemet kan diskuteras i planeringen, om man har verktyg som kan begripliggöra de ekologiska konsekvenserna av till exempel ett detaljplaneförslag, säger Arvid Bergsten.
Avhandlingen visar även att skyddet av värdefulla spridningsvägar försvåras när planeringen involverar flera olika institutioner och självbestämmande aktörer. Bland annat kan en viktig spridningsväg mellan två naturreservat förloras om närliggande produktionsskogar avverkas. Då gäller det att skogsbolaget och de som planerar områdesskydd för en dialog om ”ekologiska mönster” i landskapet.
– Ett fokus i min forskning är att ta fram metoder som kan användas för att få syn på platser i landskapet där ekologiska samband löper högre risk att gå förlorade på grund av att de korsar administrativa gränser. Om du är en kommun ska helst både du och din grannkommun ha kapacitet att upptäcka ett spridningssamband som påverkar arter eller ekosystemtjänster på båda sidor om kommungränsen, säger Arvid Bergsten.
Nödvändigheten av mellankommunal samverkan inom planering och naturvård kan bland annat bedömas utifrån styrkan på spridningssambanden mellan kommunerna. Till exempel visar avhandlingen att våtmarker vid en kommungräns är mer eller mindre utsatta beroende på deras position i ”våtmarksnätverket”, samt huruvida kommunerna för en dialog om våtmarksförvaltning.
Avhandlingens namn: Fragmenterade landskap. Matchar förvaltningen den rumsliga ekologin? Avhandlingen finns att ladda ner som pdf.
Tidigare har forskare från samma grupp rapporterat om stora mängder svavel- och järnföroreningar i regalskeppet Vasa. Forskarna fann då att svavelsyra och sura saltutfällningar utvecklades vid ytan av skrovet och på andra träföremål.
-Det här är ett resultat av naturliga biologiska och kemiska processer som sker i syrefattiga vatten och i sediment, säger Yvonne Fors, vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet och en av forskarna bakom artikeln.
Men även om svavel- och järnföroreningarna är att betrakta som vardagsmat i gamla vattendränkta trävrak kan det innebära problem för det framtida bevarandet av skeppen i museimiljö.
Spökskeppet påträffades av en slump i Östersjön 2003. Det holländska handelsfartyget från 1600-talet upptäcktes av ett privat dykbolag i samband med sökandet av den försvunna DC3an. Spökskeppet har visat sig ha stort arkeologiskt värde. Långtgående planer finns för bärgning och konservering. Om de prover som hittills analyserats är representativa för hela Spökskeppets skrov innebär det att fartyget inte nödvändigtvis behöver utveckla samma problem som 1600-tals kollegan Vasa.
-Eftersom järnhalten i träet verkar vara förhållandetvis låg så förekommer inte de mest potentiellt aggressiva svavelföreningarna i någon större mängd. Men vi kan inget säga säkert förrän vi gjort flera analyser från skeppet. Ju mer vi vet om den kemiska sammansättningen i träet desto bättre kan konserveringsinsatserna förberedas, säger Yvonne Fors.
Även regalskeppet Kronan kan komma att bärgas på sikt.
-Vi har studerat prover från Kronan under ett par år och har nu dessutom fått tillfälle att analysera prover från regalskeppet Svärdet som sjönk under samma strid 1676, säger Yvonne Fors.
Kronan uppvisar potentiellt aggressiva svavelföreningar och högre järnhalter än Spökskeppet. Av det tre skeppen i studien påträffades de högsta halterna av både svavel och järn i träprover från Svärdet.
Liknande föroreningar har tidigare påträffats i träprover från fartygen Vasa, Riksnyckeln, Götavraket, Stora Sofia, vikingaskeppen i Skuldelev, brittiska Mary Rose och australiensiska Batavia.
Länk till artikeln
Enzymet LTA4 hydrolas har två funktioner. Å ena sidan påverkar enzymet bildandet av LTB4, som bidrar till en inflammatorisk reaktion. Å andra sidan inaktiverar det tripeptiden Pro-Gly-Pro, som bildas av bindväv och som också bidrar till inflammation. I det första ledet framkallar alltså enzymet LTA4 hydrolas en inflammatorisk process, i det andra ledet bidrar enzymet till läkningen.
– Det kan tyckas märkligt att ett och samma enzym har två aktiviteter som är rakt motstridiga. Men det går att förstå om man ser det över tid: i det första skedet ska enzymet skapa inflammation på platsen för en skada och locka dit vita blodkroppar, i det andra skedet ska det bidra till läkningen genom att hämma inflammationen, säger Jesper Z. Haeggström, professor i molekylär eikosanoidforskning vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) på Karolinska Institutet.
I tidigare försök att ta fram ett antiinflammatoriskt läkemedel genom att blockera LTA4 hydrolas har båda dessa funktioner slagits ut. Det är troligen förklaringen till varför tidigare substanser har haft så måttliga effekter. Jesper Haeggström och hans kollegor har genom att studera LTA4 hydrolas med röntgenkristallografi kunnat visa att bildandet av LTB4 – som bidrar till den inflammatoriska reaktionen – samt inaktiveringen av Pro-Gly-Pro sker på åtskilda delar av enzymets aktiva säte, alltså den del av enzymet som används för att kommunicera biokemiskt.
Denna kunskap har de använt för att få fram en molekyl som hindrar LTA4 hydrolas från att producera av LTB4, samtidigt som bildandet av Pro-Gly-Pro behålls. Det innebär att LTA4 hydrolas agerar antiinflammatoriskt i båda leden, vilket väcker nytt hopp om att få fram ett läkemedel med detta enzym som verkningsområde.
På sikt skulle ett läkemedel som baseras på molekylen kunna användas för att lindra KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, arterioskleros eller olika typer av inflammatoriska hudsjukdomar, som till exempel kroniskt eksem, enligt forskarna. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, EU, Vinnova, Stockholms läns landsting samt Dr. Hans Kröner Graduiertenkolleg.
Publikation: ”Binding of Pro-Gly-Pro at the active site of leukotriene A4 hydrolase and development of an epoxide hydrolase selective inhibitor”, Alena Stsiapanava, Ulrika Olsson, Min Wan, Thea Kleinschmidt, Dorothea Rutishauser, Roman Zubarev, Bengt Samuelsson, Agnes Rinaldo-Matthis och Jesper Z. Haeggström, PNAS, online early edition 3-7 March 2014.
Bara i Sverige beräknas 2 000 unga kvinnor i fertil ålder inte kunna få barn till följd av att de sedan födseln eller på grund av senare sjukdom saknar en livmoder.
Professor Mats Brännström, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder ett unikt forskningsprojekt som ska göra det möjligt för dessa kvinnor att få en livmoder transplanterad med målet att bli gravida.
Efter mer än ett decenniums forskning som utvärderats i närmare 40 vetenskapliga artiklar beviljades forskarteamet i maj 2012 tillstånd från Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg att genomföra livmodertransplantationer på tio svenska kvinnor – de första i världen med levande donator.
Den första transplantationen genomfördes den 15 september 2012; den nionde och sista genomfördes under våren 2013. Den tionde kvinnan som utretts avfördes under ett tidigt skede från projektet på grund av medicinska skäl. Donatorerna är i fem fall mödrar till mottagarna, i övriga fall en nära anhörig.
I två av de nio fallen har den transplanterade livmodern avlägsnats. I det ena fallet till följd av blodproppar i de transplanterade blodkärlen, i det andra fallet till följd av en lokal infektion som inte kunde behandlas fullt ut med antibiotika.
– Hos de kvinnor där vi behövde avlägsna livmodern var besvikelsen naturligtvis stor, men båda kvinnorna är helt återställda, säger professor Mats Brännström:
– Ur vetenskaplig och medicinsk synvinkel är transplantationerna en framgång, inte minst i jämförelse med när andra typer av transplantationer har introducerats och där långt färre operationer lyckades.
De första patienterna som transplanterats har nu haft sin livmoder i mer än 16 månader. Under 2014 genomförs nästa steg i forskningsprojektet, då de sju transplanterade kvinnornas egna embryon – som tillkommit vid IVF innan transplantationen genomfördes – återförs till den transplanterade livmodern.
– Vi har påbörjat återinförandet i något fall, men med hänsyn till kvinnornas integritet kommer vi inte att kommentera resultaten i de enskilda fallen, säger Mats Brännström.
– Förutsättningar för att det ska lyckas är dock goda. Kvinnornas menstruation har i genomsnitt kommit igång ungefär två månader efter transplantationen, och vi har sedan de opererades undersökt kvinnorna två gånger i veckan under första månaden, en gång i veckan de följande två månaderna och därefter varannan vecka. I några fall har lätta avstötningsreaktioner konstaterats och avhjälpts, men efter sex månader har immunhämningen hos de flesta kvinnorna kunnat minskats till en relativt låg dos och samtliga transplanterade kvinnor mår idag bra och har återgått i arbete, säger Mats Brännström.
Försöken med livmoderstransplantationer i Göteborg är världens första systematiska och forskningsbaserade studie med syfte att finna en behandling för de kvinnor som drabbats av livmodersinfertilitet. I projektet övervakas ett flertal medicinska, psykologiska och livskvalitetsrelaterade parametrar som kommer vara av stor nytta för fortsatt utveckling av denna nya transplantationstyp.
Ett flertal forskningsgrupper i världen inväntar resultaten av Göteborgsstudien för att kunna genomföra liknande observationsstudier.
FAKTA
Artikeln The first clinical uterus transplantation trial: a six-month report publiceras online i vetenskapliga tidskriften Fertility and Sterility den 28 februari. (För kopia av artikel kontakta artikelförfattaren eller Fertility and Sterility: nkucik@asrm.org”>nkucik@asrm.org).
Länk till tidskriften: http://www.fertstert.org/inpress
För bakgrund och mer information om forskningsprojektet: www.sahlgrenska.gu.se/uterus
Se mer om forskningsprojektet på YouTube: http://www.youtube.com/watch?v=27WBZSOAO_4
FAKTA OM TRANSPLANTATIONERNA
De nio livmodertransplantationerna genomfördes av ett team bestående av totalt tio gynekologer och transplantationskirurger. Vid transplantationerna medverkade även experter från USA, Spanien och Australien.
Under de genomförda transplantationerna var operationstiderna för donatorn oväntat långa med tider mellan 13 och 10 timmar. Kirurgin har genomförts med minimal blodförlust och ingen av patienterna har behövt en blodtransfusion under operationerena eller intensivvård efteråt.
Samtliga transplantationerna har utförts under helger på en normalt helgstängd operationsavdelning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vården av de opererade kvinnorna sköttes av frivillig, extrainkallad personal, alla kostnader för personal och sjukvård har betalats av forskningsmedel från en privat forskningsstiftelse. Transplantationerna har på så sätt inte gjort intrång i den normala vården.
1914 anställdes den första kuratorn på ett sjukhus i Sverige. I dag – 100 år senare – finns runt 5 000 kuratorer inom hälso- och sjukvården. De flesta har socionomutbildning. När Socialstyrelsen nu utreder behovet av legitimation ingår också att föreslå vilken utbildning som bör ligga till grund för en eventuell legitimation.
Den nya boken har titeln ”Socialt arbete i hälso- och sjukvård” och är skriven av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid bland annat Karolinska institutet.
– Vår bok tar ett brett grepp om ämnet och författarna diskuterar frågor som vilken roll kuratorn har inom hälso- och sjukvården och på vilka grunder arbetet vilar. Vi tror att boken kan bli ett viktigt underlag i det fortsatta utredningsarbetet om legitimation, säger Ann Lalos, Björn Blom och Stefan Morén vid Umeå universitet som är redaktörer till boken tillsammans med Mariann Olsson vid Karolinska institutet.
I bokens första del beskrivs fältet ur historiskt, organisatoriskt, teoretiskt, juridiskt och professionellt perspektiv. I den andra delen tas kuratorns konkreta verksamhetsområde upp. Här beskrivs arbetet med särskilda patientkategorier som till exempel sjuka barn och äldre, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, cancer, kris och sorg.
Slutligen berörs specifika utmaningar, så som nya patientkategorier, etiska dilemman, krav på evidens och andra förändringar av kuratorsrollen i en telemedicinsk och globaliserad värld.
– I boken framgår att en övergripande utmaning för socionomer i hälso- och sjukvård i dag är att skapa förutsättningar för socialt arbete i en medicinsk värld. Biomedicinska synsätt och arbetssätt dominerar – av naturliga skäl – sjukvården, men de passar ofta mindre bra för att beskriva och värdera kuratorers arbete, säger Stefan Morén, professor i socialt arbete vid Umeå universitet.
Som exempel nämner han bland annat medikalisering av sociala problem, det vill säga att normala livsproblem i allt högre utsträckning behandlas med läkemedel. Dessutom visar boken att evidenskraven inom sjukvården bör anpassas till kuratorers arbetsvillkor. En annan påtaglig utveckling är att kuratorer i allt högre grad forskar och utvecklar teori inom sitt fält.
Redaktörer för boken är Björn Blom och Stefan Morén, båda professorer i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Ann Lalos, professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet samt Mariann Olsson, docent i hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet. Övriga författare är socionomer med lång erfarenhet av såväl forskning inom området som kliniskt kuratorsarbete. I boken medverkar också två internationella experter inom området.
Boken riktar sig främst till studerande inom socialt arbete, medicin och vård samt till kuratorer och andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och social omsorg.
Vilket är det bästa telefonabonnemanget, hur ska trafiken planeras eller varför inte: Hur många vargar ska finnas i Sverige för att upprätthålla en hållbar rovdjurspolitik? För en lång rad båda privata och samhälleliga problem är en matematisk modell själva grunden för att förstå och kunna lösa frågan, antingen vi är medvetna om det eller inte. I gymnasiets kursplan är också matematisk modellering ett centralt innehåll, som eleverna ska lära sig.
Hur arbete med matematisk modellering ser ut i yrkeslivet och i skolan har Peter Frejd undersökt. Han är nybliven doktor i matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Han konstaterar inledningsvis att det inte finns någon enhetlig syn på vad matematisk modellering är, inte ens bland dem som använder det yrkesmässigt.
– Det kan bero på att man arbetar inom så vitt skilda fält, allt från penningplacering till trafikmodellering. Arbetssätten skiljer sig, liksom synen på vad matematisk modellering egentligen är.
Det här går igen i såväl läromedel som lärares undervisning. I en läromedelsanalys visar Peter Frejd att beskrivningen av matematisk modellering varierar stort mellan läromedelsserier. Enstaka steg kan finnas med, men processen i sin helhet, helhetssynen, lyfts inte fram. Detta trots målet i kursplanen.
Och fokus i matematikundervisningen ligger inte på modellering. I intervjuer med 18 gymnasielärare, spridda över landet, kan han se att matematisk modellering mest används inom fysik och kemi – inte inom matteundervisningen. Likaså är elevernas modelleringsförmåga svår att bedöma. Skriftliga prov fångar inte helheten. Det görs bäst i projekt, som samtidigt är svårare att utvärdera.
Idag råder osäkerhet, både kring vad matematisk modellering är och hur det ska presenteras i undervisningen, konstaterar Peter Frejd. Resultatet blir att det används ganska lite i matteundervisningen, medan det är ett viktigt inslag i yrkeslivet.
Lärarna behöver bli tydligare i sin undervisning kring begreppet matematisk modellering och läromedlen behöver kompletteras, föreslår han.
– Man kan också bjuda in människor från yrkeslivet som visar ett modelleringsproblem i praktisk tillämpning. Då får ju också eleverna ett bra svar på den fråga de ofta ställer: Vad ska vi egentligen ha matten till?
Peter Frejd disputerade den 14 februari. Avhandlingens huvudtitel är ”Modes of Mathematical Modelling”
I korthet fungerar programmet ”Måla med ögonen” så att användaren tittar på skärmen där hon eller han vill måla och färgen börjar målas när användaren trycker på en knapp. Var användaren tittar känns av med hjälp av en så kallad eyetracker.
– I vår första prototyp används mellanslagstangenten på ett vanligt tangentbord, men i slutversionen kommer vi att ha en extern tryckknapp. I arbetet med den första prototypen har vi tagit fram olika typer av målningsverktyg för att kunna testa vilka sätt att måla som fungerar bäst. I slutversionen kommer det att finnas ett gränssnitt för användaren. Med hjälp av ögonstyrningen kan hon eller han växla mellan olika verktyg och färger, säger Sophia Bäckström, en av studenterna bakom ”Måla med ögonen” tillika projektledare.
Vad är då syftet med innovationen ”Måla med ögonen”?
– Syftet är att väcka ett intresse för alternativa sätt att uttrycka sig, kommunicera och vara kreativ. Vi vill uppmuntra till att barn och unga ska börja tänka på nya sätt vid till exempel problemlösning, och att människor kan vara delaktiga i detta oavsett funktionsförutsättningar. Vår mjukvara ska både vara en häftig upplevelse i sig och samtidigt väcka tankar om nya sätt att kombinera våra sinnen med ny teknologi, säger Sophia Bäckström.
Ragnhild Karlsson, en av de som utvecklat ”Måla med ögonen”, tillägger att mjukvaran är tämligen väl anpassad för unga.
– Att visa ögonstyrning för barn blir ett pedagogiskt sätt att introducera dem till tekniken och vad man kan göra med den. Ja, att tekniken i sig innebär att man målar gör barnen nyfikna och intresserade, säger Ragnhild Karlsson.
Vad får det för konsekvenser om man inte involverar arm och hand när man ritar? Blir det enklare? Svårare? Kan man rita på andra sätt som tidigare inte var möjliga? Ger det nya sätt att uttrycka sig på?
– I vår produkt har vi valt att låta användaren använda en tryckknapp då helt ögonstyrda program inte är optimala för personer som faktiskt kan använda sina händer. Men samtidigt som ögonens egenskaper ger begränsningar – blicken rör sig exempelvis inte lika följsamt som en hand gör – öppnar tekniken för helt nya sätt att se på målande. Exempelvis som att kunna byta ritverktyg under samma penseldrag, eftersom händerna är frikopplade och kan göra annat än att styra var man ritar, säger Sophia Bäckström.
Eric Klaesson, även han utvecklare, fortsätter berätta att ögonen är mycket mera impulsiva än händerna.
– Ja, det blir mycket lättare att jobba mer abstrakt, fyller kundkontaktsansvarige Micha Bolund i. Vår mjukvara gör också att alla barn har samma förutsättningar oavsett om de har ett funktionshinder eller inte. Att de kan mötas.
Sophia Bäckström tar vid.
– Mjukvaran går inte ut på att efterapa hur man målar idag. Då ser man bara de brister som finns. Det handlar snarare om att erbjuda ett helt nytt sätt att måla på, med ett annat flöde än när man använder handen. Man avlägsnar sig från det konventionella och detaljstyrda sättet att måla, säger Sophia Bäckström.
Idag förfogar studenterna över en fungerande prototyp som utvecklats i samråd med Tekniska museet. Slutprodukten kommer att ställas ut på museet nya Science center-satsning för barn som öppnar under 2015. Den primära målgruppen för just denna installation är barn mellan 6 och 12 år.
– För museet är det viktigt att stationen ska vara tillgänglig för så många besökare som möjligt, så vi användartestar därför med barn med olika funktionsförutsättningar och stämmer av mot referensgrupper, säger Sophia Bäckström.
Studenterna som utvecklat mjukvaran ”Måla med ögonen” heter Micha Bolund (kundkontaktsansvarig), Ragnhild Karlsson (utvecklare), Mikael Eriksson (MDI-ansvarig, Sophia Bäckström (projektledare), Eric Klaesson (utvecklare), Henrik Almér (utvecklingsansvarig), Angelica Lindström (MDI), Carl Thomé (utvecklare) och Victor Dahlin (testansvarig).
Idag är kostnader de främsta motiven för varje beslut som fattas när nya produkter ska utvecklas i företag som utveckla produkter med mycket programvara. Flera studier har visat att den viktigaste framgångsfaktorn, som skiljer framgångsrika produkter från misslyckade, ligger i om man kan beräkna värdet av produkten och ha det som underlag för sina beslut. Företagen måste alltså, för att förbli konkurrenskraftiga, innovativa och kunna växa, förändra sitt beslutsfattande.
– Våra industripartner inser behovet av att göra den här förändringen. De måste förbättra beslutsfattandet genom att också anta långsiktiga värdeaspekter, menar Emilia Mendes, professor i programvaruteknik vid BTH.
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), stödjer det treåriga projektet som fokuserar på att ta fram konkreta modeller och bygga ett ”open source”-verktyg för värdebaserat beslutsfattande.
– KK-stiftelsen har alltid stöttat forskning och kompetensutveckling som görs i djup samverkan mellan högskolor och företag, säger KK-stiftelsens VD Madelene Sandström. Tidigare utvärderingar av liknande projekt visar tydligt att de lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap och kompetens, samtidigt som vi vet att de utvecklar och stärker forskargrupperna vid de nya universiteten och högskolorna.
FAKTA
I projektet ingår Ericsson AB, CGI Sverige AB, Tolpagorni Product Management AB och BTH.
Forskare från BTH som deltar i det här projektet är professor Emilia Mendes, projektledare, professor Tony Gorschek och Dr Krzysztof Wnuk. Den totala budgeten är på cirka 3,7 miljoner kronor per år.
Tillverkningen av cement och kalk är energiintensiv och innebär stora utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Ett sätt att arbeta för en ökad miljömässig hållbarhet inom cement- och kalkindustrin är att studera och utvärdera alternativa metoder som skulle kunna minska koldioxidutsläppen.
Införande av nya slags bränslen och råmaterial, energieffektiviseringsåtgärder och nya förbränningsteknologier kommer att påverka industriprocesserna och Bodil Hökfors har i sin forskning tagit fram ett verktyg som i förväg förutspår olika processändringars inverkan på produktkvalitet, tillverkningsprocess och yttre miljö.
Hennes resultat kan få en stor betydelse
– Verktyget minskar behovet av kostnadskrävande fullskaleförsök i produktionsmiljö, och det går därmed snabbare att få nya tillverkningsmetoder i skarp drift, säger Bodil Hökfors.
I framtiden förutspås CCS (Carbon Capture and Storage) bli en viktig del i att stabilisera nivåerna av växthusgaser i atmosfären. CCS innebär att fånga koldioxid ur rökgaserna från industriprocesserna, komprimera och lagra dessa djupt ned i geologiska formationer.
Oxy-fuelförbränning samt rening av rökgaserna med aminer är de tekniker som idag utpekas som de mest lovande CCS-teknikerna för cement- och kalktillverkning. Oxy-fuelförbränning innebär stor påverkan på tillverkningsprocessen medan rening med aminer inte påverkar tillverkningsprocessen alls.
Eftersom det i dag inte finns någon fullskalig fabrik med CCS-teknik för cement- och kalktillverkning så kan en datormodell ge värdefull information. Med sitt simuleringsverktyg har Bodil Hökfors utvärderat olika alternativ av oxy-fuelförbränning.
– Det ena alternativet innebär att all koldioxid från processen fångas in och i det andra alternativet fångas mer än 80 procent av koldioxiden men innebär också betydlig mindre ombyggnationer av produktionsprocessen. Mina resultat visar på att man kan uppnå en effektiv koldioxidavskiljning samtidigt som produktkvaliteten behålls med båda oxy-fuel alternativen, säger hon.
De kemiska reaktionerna vid cementtillverkning är komplexa och svåra att följa, eftersom allt sker i en sluten process där materialet går in från ena hållet och luften för förbränningen från det andra. För att verifiera simuleringsmodeller har processdata från tre fullskaliga fabriksmätningar vid fem olika tillfällen sammanställts och jämförts med simulerade resultat. Verktyget baseras på termodynamisk teori som beskriver de komplexa kemiska reaktionerna i både gas och i material.
Arbetet har utförts i nära samarbete med Cementa och Nordkalk.
Fredagen den 14 mars försvarar Bodil Hökfors, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Phase chemistry in process models for cement clinker and lime production. Svensk titel: Faskemiska processmodeller för tillverkning av cementklinker och kalk.
